Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m

1925-04-30 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:228, Med förslag till lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.;

given Stockholms slott den 30 april 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 april 1925.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Nothin, Svensson,

Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

Efter långvariga förarbeten utfärdades år 1921 nu gällande lag angående

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. (nr 348) (pastöriseringslagen),

vars huvudändamål är förekommande av tuberkelsmittas spridande

genom mjölk m. m., som utlämnas från mejerier. Denna lag är

fakultativ, i det att lagens tillämpning är beroende av framställning till

Kungl. Maj:t från vederbörande landsting och hushållningssällskap för

varje särskilt hushållningssällskapsområde. Efter lagens ikraftträdande

den 6 juli 1921 har Kungl. Maj:t förordnat om tillämpning av densamma

inom Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Hallands samt

Kalmar läns södra hushållningssällskapsområden.

Redan före genomförandet av ovanberörda lag voro genom kungörelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. IS7 höft. (Nr 228.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

den 12 augusti 1915 (nr 297), i anledning av utbrott inom Skåne av muloch

klövsjuka, bestämmelser meddelade för mejerier inom Kristianstads

och Malmöhus län om uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk,

kärnmjölk och vassla till minst 80 grader Celsius. Nyssnämnda kungörelse

med däri gjorda ändringar har emellertid numera ersatts av kungörelsen

den 16 januari 1925 (nr 4), i vilken sistnämnda kungörelse stadgas,

dels att inom län, där ställe förklarats smittat av smittsam mul- och

klövsjuka eller misstänkt för sådan sjukdom, mjölk m. m. skall före

dess utlämnande från mejeri uppvärmas till 90 grader Celsius, dels att

inom Kristianstads och Malmöhus län uppvärmning av för kreatursföda

avsedd mjölk m. m. skall ske ändock att sådant fall, varom ovan förmälts,

icke är för handen, men i så fall till 80 grader Celsius, dels ock att vid

mejeri, där föreskrifterna i nämnda kungörelse enligt ovanstående skola

tillämpas, vid separering av mjölken uppkommande slam, som avsätter sig

å centrifugens inre väggar och delar, skall dagligen vid centrifugens rengöring

avlägsnas och brännas. Berörda kungörelse tillämpas för närvarande

inom Kalmar, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län på grund av

att ställen inom dessa län äro förklarade smittade av mul- och klövsjuka.

I skrivelse den 21 mars 1925 har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte dels föreslå riksdagen att, med upphävande av lagen den 17

juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk

m. m., i stället antaga en lag i enlighet med bilagt förslag, dels ock,

därest proposition härom skulle av riksdagen bifallas, förordna, att kungörelsen

den 16 januari 1925 (nr 4) skall från och med dagen för lagens

ikraftträdande upphöra att gälla.

Den av medicinalstyrelsen föreslagna lagen, som utgör en samarbetning

av bestämmelserna i gällande pastöriseringslag och kungörelsen den 16

januari 1925, är av följande lydelse:

“Förslag

till

lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

§ 1.

Den, som driver mejerirörelse, må ej från mejeriet till föda åt nötkreatur

eller svin försälja eller eljest för dylikt ändamål till annan utlämna vare

sig mjölk eller kärnmjölk, som icke uppvärmts till minst 80 grader Celsius.

Konungen äger att, där förhållandena sådant påkalla, förordna, att vad

som i första stycket sägs, skall gälla även vassla.

§ 2.

Det vid separering av mjölken uppkommande slam, som avsätter sig å

centrifugens inre väggar och delar, skall dagligen vid centrifugens rengöring

avlägsnas och uppbrännas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kuncjl. Maj:ts proposition Nr 228.

§ 3.

Skulle vid mejeriet stadgad uppvärmning tillfälligtvis ej kunna ske, skall

vid varans utlämnande mottagaren därom skriftligen underrättas.

§ 4.

Förseelse mot enligt §§, 1 och 2 meddelade stadganden straffas, där icke

för det fall, varom i § 3 förmäles, i samma paragraf föreskrivna underrättelse

lämnats, i enlighet med stadgandena i 19 kap. strafflagen.

Därest någon under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, varom

ovan sägs, densamma fortsätter, skall han för varje gång stämning därå utfärdats

och delgivits ådömas det straff, som är för förseelsen stadgat.

§ 5.

För förseelse, som med husbondens vetskap begås av hans hustru, barn,

husfolk eller i hans arbete antagen person, ansvare husbonden, likasom vore

förseelsen begången av honom själv, dock må ej frihetsstraff härför kunna

honom ådömas.

§ 6.

Förseelse, varom i denna lag sägs, åtalas av allmän åklagare.

§ 7.

Av böter, som ådömas enligt denna lag, skall åklagaren åtnjuta två

tredjedelar, dock icke i något fall över 100 kronor, och återstoden tillfalla

kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

§ 8.

Denna lag skall tillika med erinran om påföljd av förseelse däremot genom

vederbörande länsstyrelses försorg på statsverkets bekostnad införas i länskungörelserna

och i en eller flera tidningar inom orten.

§ 9.

Konungen äger att efter prövning i varje särskilt fall och i den utsträckning,

som kan finnas erforderlig, medgiva undantag från i §§ 1 och 2 meddelade

bestämmelser.

§ 10.

Föreskrifter om anordnande av tillsyn å efterlevnaden av denna lag och

om bestridande av kostnaderna för tillsynen meddelas av Konungen.

Denna lag skall icke tillämpas inom Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock att, därest förhållandena sådant

påkalla, Konungen skall äga förordna om lagens tillämpning inom ett

eller flera av dessa län.

Denna lag träder i kraft sex månader efter den dag, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling, efter

vilken dag lagen den 17 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning av till

kreatursföda avsedd mjölk skall upphöra att gälla.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

Obligatorisk

eller fakultativ

pastöriseringslag.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Till en början vill jag nu till behandling upptaga själva principspörsmålet,

d. v. s. huruvida pastöriseringslagen skall vara obligatorisk eller såsom

hittills fakultativ, i sammanhang varmed lämpligen bör behandlas frågan

om det område, inom vilket lagen i så att säga normala fall skall tillämpas.

I detta avseende anför medicinalstyrelsen bland annat följande.

Att mejerierna inom största delen av mellersta Sverige för närvarande

icke vore underkastade några som helst pastöriseringsbestämmelser syntes

med hänsyn till den i landet pågående allvarsamma mul- och klövsjukeepizcotien

synnerligen betänkligt. Ty även om det skulle lyckas att denna

gång hålla sjukdomen inom redan uppnådda gränser, syntes det ingalunda

säkert, att sjukdomen vid kommande utbrott, vilka på goda grunder vore

att emotse, icke konnne att vinna spridning till nu skonade landsdelar.

Medicinalstyrelsen ansåge det därför vara synnerligen angeläget, att åtgärd

i tid träffades till ytterligare förhindrande, såvitt möjligt därav, att, där

fall av mul- och klövsjuka inträffat, sjukdomen vunne utbredning genom

för kreatur avsedd mejerimjölk. Det torde med skäl kunna antagas, att,

därest pastöriseringslagen varit i tillämpning inom Älvsborgs län, ifrågavarande

sjukdom ej skulle fatt den utbredning där, som densamma inom

loppet av några få dagar erhållit och som för statsverket medfört betydande

utgifter, i det att samtliga 22 nötkreatursbesättningar, vilka genom smitta

från mejeri angripits av mul- och klövsjuka, jämte å gårdarna befintliga

svin, får och fjäderfä nedslaktats mot ersättning av statsmedel.

Den åtgärd, medicinalstyrelsen åsyftade, vore, att pastöriseringslagen gjordes

obligatorisk för hela landet med undantag likväl för de fem nordliga

länen, med avseende å vilka det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att,

där förhållandena sadant påkallade, förordna om lagens tillämpning inom ett

eller flera av dessa län. Lagen syntes som hittills böra gälla till kreatursföda

avsedd mjölk och kärnmjölk, varemot föreskrift om pastörisering av

vassla lämpligen kunde, med hänsyn till svårigheten att i allmänhet genomföra

denna, göras beroende av Kungl. Maj:ts förordnande därom allt efter

omständigheterna.

Likaledes torde lagen böra inrymma möjlighet för Kungl. Majd att efter

Provning i varje särskilt fall medgiva undantag från vissa av lagens bestämmelser

i den utsträckning, som kunde finnas erforderlig.

En dylik åtgärd om obligatorisk pastörisering i angiven omfattning komme

att medföra, att vid mul- och klövsjukeutbrott erforderliga bestämmelser

om uppvärmning av mejerimjölk icke komme mejerierna oförberett upppå,

och för bekämpandet av sjukdomen bleve det givetvis av den största

betydelse, att, var än sjukdomen uppträdde, ifrågavarande bestämmelser på

förhand vore i kraft. Att nämligen först på grund av mul- och klövsjukeutbrott

å en ort föreskriva merberörda uppvärmning måste anses såsom en

för sent påkommen åtgärd, som kunde för såväl den enskilde djurägaren

s?m. ock ^°r det allmänna medföra betydande förluster. Ty det finge icke

förbises, att mejerier i många fall icke genast kunde efterkomma en föreskrift

tu ifrågavarande slag, utan måste hava tid på sig för anskaffning och uppmontering

av för uppvärmningen nödiga apparater. Det vore också med hänsyn

härtill, som förordnande enligt nu gällande pastöriseringslag icke trädde i

kraft, förrän minst ett halvår förflutit efter det förordnandet meddelats.

Med en obligatorisk pastöriseringslag stode även att vinna en önskvärd

enhetlighet vid tillvägagåendet gentemot smittosamma husdjurssjukdomars

spridande genom mejerimjölk. Förhållandet vore nämligen, att bestämmel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

serna i Kallande imstörLse ringning och därtill hörande, av Kungl. Maj:t uti

kungörelsen den 31 december 1921 (nr 796) utfärdade särskilda föreskrifter

för tillsyn å efterlevnaden av lagens stadganden företedde avsevärda olikheter

mot bestämmelserna i kungörelsen den 16 januari 1925 (nr 4). 1 sådant

hänseende finge, frånsett den i kungörelsen för vissa fall föreskrivna uppvärmningen

av mjölk m. in. till minst 90 grader Celsius, bland annat följande

framhållas. Tillsynsmyndighet vore i ena fallet medicinalstyrelsen, i

andra fallet lantbruksstyrelsen. Samma förseelse straffades i ena fallet med

böter från och med tio till och med tvåhundra kronor, i andra fallet enligt

19 kap. 17 § strafflagen. Vad slutligen anginge kostnaderna för tillsynen å

efterlevnaden av i förevarande hänseende meddelade föreskrifter vore de

vid tillsyn enligt pastöriseringslagen fördelade på mejerierna och staten,

under det att enahanda kostnader helt och hållet bestredes av statsverket

vid tillsyn enligt kungörelsen den 16 januari 1925. I förbigående finge meddelas,

att berörda kostnader vid tillsyn i enlighet med kungörelsen den 12

augusti 1915 (nr 297) under åren 1917—1924 uppgått sammanlagt till 284,089

kronor 13 iire. Det sade sig självt, att särskilt i de fall, där såväl lagen

som kungörelsen den 16 januari 1925 tillämpades samtidigt i ett och samma

län, såsom fallet för det dåvarande vore med avseende å Blekinge och Hallands

län, osäkerhet vid tillsynen å de olika bestämmelsernas efterlevnad skulle

därav bliva följden.

Slutligen tilläte sig medicinalstyrelsen framhålla en annan, om ock på

sidan om förevarande fråga liggande, fördel med en obligatorisk pastöriseringslag.

Även vid bekämpandet av smittsam sjukdom bland människor,

såsom t. ex. nervfeber och paratyfus, vore det mången gång av vikt, att

mejeri vore i stånd att nöjaktigt pastörisera mjölken, enär i annat fall mejeriet

kunde tvingas att för kortare eller längre tid helt upphöra med sin

verksamhet, varigenom detsamma tillfogades ekonomisk förlust.

Den 11 april 1925 har lantbruksstyrelsen i ärendet avgivit infordrat utlåtande

och därvid jämväl överlämnat begärda yttranden från styrelsen för

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och samtliga hushållningssällskaps

förvaltningsutskott utom Stockholms och Jämtlands läns.

Av de sålunda hörda myndigheterna tillstyrkes medicinalstyrelsens förslag

av följande: styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

samt hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Södermanlands

län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar läns södra

hushållningssällskaps område, Gotlands län, Blekinge län, Kristianstads län,

Malmöhus län, Hallands län, Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs läns södra

hushållningssällskaps område, Skaraborgs län, Värmlands län, Örebro län,

Västmanlands län (med 9 röster mot 5) samt Västemorrlands län. Utan

erinran har förslaget lämnats av hushållningssällskapens förvaltningsutskott

i Kopparbergs, Västerbottens samt Norrbottens län. (I sedermera inkommet

yttrande har jämväl Stockholms läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

utan erinran tillstyrkt förslaget.) Avstyrkande yttranden hava avgivits

av förvaltningsutskotten i tre hushållningssällskap. Av dessa yttrar

Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott bland annat följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti

Kung!. Maj:ts proposition Nr 228.

Utskottet ville framhålla, att ifrågavarande förslag otvivelaktigt vore av

synnerlig stor betydelse, då införande av obligatorisk uppvärmning av till

kreatursföda avsedd mjölk säkerligen skulle verksamt bidraga ej mindre till

att minska nötkreaturstuberkulosens utbredning, än även till att förebygga

andra smittsamma husdjurssjukdomar, såsom exempelvis mul- och klövsjuka.

Förvaltningsutskottet ställde sig emellertid tveksamt till, huruvida lagförslaget

— såsom syntes vara meningen — redan innevarande år borde lagfästas.

Vid bedömandet av denna fråga vore bland annat enligt förvaltningsutskottets

mening av alldeles särskild betydelse att få utrett, vilka kostnader,

som vid fastställelse av föreliggande förslag komme att påvila såväl

staten som enskilda. I motiveringen till förslaget lämnades ingen upplysning

härom och för Uppsala läns vidkommande hade utskottet, med hänsyn till

den knappt tillmätta tiden för avgivande av yttrande över detta ärende, icke

varit i tillfälle införskaffa uppgifter i tillräcklig omfattning. För en dylik

utredning erfordrades dessutom närmare uppgifter om kostnaderna för den

direkta kontrollen och vilka föreskrifter, som skulle gälla vid provtagningen.

I sistnämnda avseende ville utskottet framhålla, att om nu gällande bestämmelser

för provtagningen komme att i oförändrat skick tillämpas, särskilt större

mejerier skulle åsamkas betydande kostnader för diskningen av transportkärlen,

och borde enligt utskottets mening, därest omförmälda lagförslag

vunne stadfästelse, nu gällande föreskrifter för provtagningen ändras därhän,

att prov finge tagas allenast ur kärl i mejeriet, vari enligt pastöriseringslagen

sådan vara uppsamlats, dock under förutsättning att fullt betryggande

åtgärder vidtagits för att till vederbörande leverantörer icke utlämna andra

transportkärl än deras egna.

Ehuru kostnaderna icke här siffermässigt kunde angivas, torde dock fa

antagas, att mejerihanteringen, särskilt under den första tiden för lagens

tillämpning, tillskyndades svårigheter och kostnader, vilka senare under nuvarande

lågkonjunktur komme att verka högst betungande och möjligen

kunde bliva anledning till vissa mejeriföretags nedläggande.

Utskottet ville dock betona, att utskottet ansåge frågan vara av sådan betydelse,

att den vid ett gynnsammare konjunkturläge och särskilt om muloch

klövsjukan skulle ytterligare utbreda sig, ånyo borde upptagas till prövning.

Som ett ytterligare skäl, som syntes utskottet tala för uppskov med införande

av omförmälda lag, finge nämnas, att en verkställd undersökning givit

vid handen, att av inom Uppsala län i verksamhet varande 39 mejerier

endast 5 ännu icke infört fullständig (SO Celsius) pastörisering av skummjölken.

Av dessa sistnämnda mejerier kunde två utan svårighet pastörisera

mjölken, under det att tre vore för små att kunna bära de med pastöriseringen

förenade kostnaderna. I detta sammanhang finge nämnas, att de

mejerier, vilka infört pastöriseringsförfarandet, givetvis icke hade iklätt sig

någon garanti för att mjölken hölle i gällande pastöriseringslag angivna

fordringar, men torde pastöriseringen vid dessa mejerier dock utföras pa

fullt tillfredsställande sätt.

Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott anför bland

annat följande.

Enligt nu gällande pastöriseringslag av den 17 juni 1921 (nr 348) ankomme

det på landsting och hushållningssällskap att, genom framställning

till Kungl. Maj:t, för hushållningssällskapsområde, där förhållandena sådant

påkallade, bringa i tillämpning lagens bestämmelser om uppvärmning av

mjölk, kärnmjölk och eventuellt vassla, som från mejeri utlämnades till föda

åt nötkreatur eller svin, till minst 80 grader Celsius. Den möjlighet, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:ts proposition Nr 228. 7

härigenom förefunnes, att på vederbörande ortskorporationers initiativ fa

pastöriseringstvång infört, syntes under normala förhållanden vara tillfyllest.

Och vid inträffande av mul- och klövsjuka trädde omedelbart i tillämpning

förordningen av den 16 januari 1925 (nr 4), vari föreskreves uppvärmning

till minst DO grader Celsius av mjölk m. in., som från mejeri försåldes eller

eljest utlämnades. Genomförandet av sistnämnda bestämmelse, därest sa skulle

erfordras, kunde visserligen i mejerierna medföra svårigheter, men för dylikt

fall torde den medicinalstyrelsen i författning nr 11 år 1925 medgivna rättigheten

att bevilja dispens ifrån sagda bestämmelse vara avsedd att komma

till användning.

Älvsborgs läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott liai utan

motivering meddelat, att utskottet med i röster mot 4 beslutat av styrka

ifrågavarande lagförslag.

Slutligen liar Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

föreslagit, att de i lagförslaget upptagna undantagsbestämmelser, som vore

avsedda att gälla för Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, måtte bliva gällande även inom Gävleborgs län.

Såsom motivering till detta förslag anför förvaltningsutskottet bland annat

följande.

Hittills gällande lagstiftning angående uppvärmning av till kreatursföda

avsedd mjölk hade förvaltningsutskottet icke ansett erforderlig inom Gävleborgs

län, då vid länets mejerier, undantagandes herrgårds- eller gårdsmejerier,

som bearbetade mjölk från uteslutande respektive gårdar tillhörande

besättningar och endast bedreve mjölkförsäljning till hushållsförbrukning,

funnes, med några få undantag, anordningar för fullständig pastörisering

av mjölken. .

Vid den närmare undersökning av ifrågavarande förhållanden inom lanet,

som förvaltningsutskottet i anledning av lantbrukstyrelsens remiss i detta

ärende låtit verkställa, hade det befunnits, att av länets andelsmejerier

och med dem likvärdiga mejeriföretag, sammanlagt 26 stycken mejerianläggningar,

22 stycken vore försedda med anordningar för erforderlig

pastörisering av mjölken och verkställde för närvarande även pastörisering a\

all mjölk, som återsändes till leverantörerna eller för övrigt avyttrades

för utfodringsändamål, medan 4 saknade sådana anordningar. Bland de

sistnämnda mejerierna vore allenast ett med en mjölkomsättning per dag

av 800 å 1,000 kilogram, som till leverantörerna återlämnade några avsevärda

kvantiteter skummjölk, och detta mejeri vore beläget nära två mil från

järnväg, i en trakt, fullständigt avskild från närmast angränsande jordbruksbygder

; de övriga tre mejerierna försålde eller återlämnade till leverantörerna

ytterst obetydliga kvantiteter skummjölk, tidvis under året ingenting alls.

För egen del anför lantbrnksstyrelsen beträffande principfrågan följande.

Ehuru lantbruksstyrelsen principiellt hyste den uppfattningen, att åtgärdei

från det allmännas'' sida av det slag, varom nu vore fråga, i regel borde

vidtagas endast i fullt samförstånd med dem, som närmast berördes av verkningarna

utav ifrågavarande åtgärder, och att nu gällande fakultativa bestämmelser

förty vore att föredraga, ansåge styrelsen sig likväl, med hänsyn

särskilt till den alltjämt hotande faran för spridning av smittsam mul- och

klövsjuka, böra tillstyrka föreliggande förslag till pastor iser ingslag. Lånt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

bruksstyrelsen både så mycket mindre skäl vidhålla sina betänkligheter mot

den föreslagna lagens obligatoriska karaktär, som hushållningssällskapens

förvaltningsutskott med endast få undantag i princip tillstyrkt lagförslaget.

Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts ovanberörda framställning

funne lantbruksstyrelsen i viss mån befogad och tillstyrkte, att

lagens tillämplighetsbestämmelser ändrades i överensstämmelse därmed.

På given anledning har medicinalstyrelsen i skrivelse den 21 april 1925

yttrat sig över de inkomna remissutlåtandena, och anför styrelsen i här förevarande

avseende bland annat följande.

Vad hushållningssällskapet i Uppsala län anfört syntes medicinalstyrelsen

rätt egendomligt, helst sällskapet själv meddelade, att av detta läns 39 mejerier

34 redan infört pastörisering samt att av återstående 5 tvenne kunde

införa pastörisering, under det att tre vore för små för att kunna bära

Pastöriseringskostnaderna. Dessa sistnämnda hade emellertid enligt förslaget

möjlighet att hos Kungl. Maj:t hemställa om dispens från pastöriseringstvånget.

Kalmar läns norra hushållningssällskap syntes hava alldeles förbisett,

att lagförslaget i fråga tillkommit dels för att bringa mera enhetlighet

i de nu gällande pastöriseringsbestämmelserna av olika slag, dels ock

för att pastöriseringstvång redan skulle vara i de olika län, lagförslaget

avsåge, infört, därest mul- och klövsjuka uppträdde inom länet, vilket naturligtvis

med avseende på sjukdomens bekämpande vore av den allra största

betydelse. Majoriteten inom Älvsborgs läns norra hushållningssällskap hade

utan motivering avstyrkt förslaget. Avstyrkandet syntes styrelsen så mycket

egendomligare som svårartade utbrott under året förekommit inom länet

just på grund av genom mejeri överförd smitta. Vad Gävleborgs läns hushållningssällskaps

avstyrkande utlåtande anginge, så syntes det förhållandet,

att flertalet mejerier inom länet redan vore försedda med anordningar för

pastörisering tala för,^ att lagen i fråga tillämpades även inom detta sällskaps

verksamhetsområde, och detta så mycket mera som tuberkulos bland

nötkreatur där hade en ganska avsevärd spridning.

Givetvis har frågan om lagstiftningsåtgärder till förekommande av smittsamma

kreaturssjukdomars spridning genom mjölk, som utlämnas från mejerier,

kommit i ett helt annat läge i och med mul- och klövsjukans tilltagande

härjningar i vårt land. 1921 års pastöriseringslag tog främst sikte

På tuberkelsmittan, vilket ej minst framgår därav, att efter tillkomsten av

denna lag för Malmöhus och Kristianstads län bestämmelser om obligatorisk

uppvärmning av till kreathrsföda avsedd mjölk in. m. fortfarande kvarstodo och

ännu kvarstå, varjämte på samma gång som mul- och klövsjukan spritt sig utöver

Skånes gränser särskilda pastöriseringsbestämmelser måst meddelas för de hotade

delarna av landet. Olägenheterna av detta tillstånd ligga i öppen dag. Det har

sålunda ej kunnat hindras, att såväl 1921 års lag som ock särskilda på

grund av mul- och klövsjukan meddelade bestämmelser kommit att på en och

samma gång gälla inom ett och samma område, varav följt icke blott dubbelt

kontrollarbete och dubbla kostnader utan även oreda och förvirring, klen

den främsta svagheten med hittills tillämpade tillvägagångssätt ifråga om

pastöriseringen av till kreatursföda avsedd mjölk ligger dock däri, att för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:in proposition Nr 228. 9

de områden, där posto riseringstvång inträder först sedan juni- och klövsjukesmittan

spritt sig dit, stora skador redan kunna hava åstadkommits, innan

piistöriseringslagen hunnit verka, något varom den pågående epizootien nogsamt

burit vittne. Det måste därför betraktas som en stor fördel, om enhetliga

bestämmelser i detta avseende kunna åstadkommas ocli om dessa därtill

givas tillämpning inom så stor del av landet, att verkningarna bliva i

görligaste mån förebyggande beträffande mul- och klövsjuka.

Den genom medicinalstyrelsens här förevarande förslag väckta tanken

att åstadkomma eu för södra och mellersta delarna av landet obligatorisk

pastöriseringslag har, såsom framgår av vad ovan anförts, vunnit anslutning av

det stora flertalet av hushållningssällskapens förvaltningsutskott. De skäl för

avstyrkande, som förebragts av tre förvaltningsutskott, synas mig icke bärande.

Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts anmärkning om bristen

i utredningen ifråga om förslagets ekonomiska konsekvenser torde likväl kräva

en närmare belysning. Vad i detta avseende först angår mejeriernas svårigheter

vid en övergång till obligatorisk pastörisering, har den i ärendet förebragta

utredningen givit vid handen, att dessa svårigheter i allmänhet icke äro av

mera betydande art, varjämte det är avsett att i lagen införa bestämmelse

om möjlighet för Kungl. Maj:t att medgiva dispens från lagens tillämpning,

där så visar sig erforderligt. Den på mejerierna eventuellt ankommande

kostnaden för kontrollen är därjämte föga betungande. Vad därefter statens

utgifter för kontrollen beträffar, utgår jag från, att det under nionde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget för kontroll av uppvärmning av till kreatursföda

avsedd mjölk m. m., sedan nu gällande pastöriseringslag upphört att

gälla, utan vidare får tagas i anspråk för täckandet av kontrollkostnaderna på

grund av den nya lagen. Jag förutsätter härvid, att kontrollen å denna

kommer att anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med kontrollen å 1921

års lag. Utöver kostnaden för kontrollen i de områden, där pastöriseringslagen

redan tillämpas, vilken kostnad för nästa budgetår beräknats till

cirka 8,000 kronor, skulle, enligt vad jag inhämtat, den nya lagen draga

en årlig kontrollkostnad av omkring 14,000 kronor. Då lagen emellertid

är avsedd att träda i kraft först den 1 januari 1926, skulle den ökade

kostnaden för budgetåret 1925—1926 bliva allenast 7,000 kronor. De sammanlagda

utgifterna för nyssnämnda budgetår skulle alltså uppgå till ungefär

15.000 kronor. Innevarande riksdag har fastställt ovannämnda förslagsanslag

till 12,000 kronor, varför anslaget skulle behöva överskridas med allenast

3.000 kronor.

Ifråga om det av medicinalstyrelsen ifrågasatta tillämpningsområdet

för lagen har hushållningssällskapets i Gävleborgs län förvaltningsutskott

föreslagit den ändring, att nämnda län skulle undantagas från

lagens tillämpning, i vilket förslag lantbruksstyrelsen instämt. Med hänsyn

till vad medicinalstyrelsen i detta avseende anfört, synes mig likväl

icke skäl föreligga för ett dylikt undantag.

På grund av vad jag sålunda anfört, vill jag förorda, att nu gällande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

bestämmelser i ämnet ersättas med en ny lag om uppvärmning av till

kreatursföda avsedd mjölk m. m. att obligatoriskt gälla inom av medicinalstyrelsen

föreslagna delar av landet, och har jag låtit inom jordbruksdepartementet

överarbeta det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget

till dylik lag.

I fråga om de särskilda bestämmelserna i det sålunda överarbetade förslaget

får jag anföra följande.

Specialmoti- Beträffande denna paragraf anför medicinalstyrelsen i motiveringen till

yenng. förut återgivna lagförslag bland annat följande.

Förordnandet enligt § 1 i kungörelsen den 16 januari 1925 om uppvärmning

av mjölk m. m. till minst 90 grader Celsius hade medicinalstyrelsen

icke ansett böra inflyta i en pastöriseringslag. Frånsett att efterlevnaden av

en dylik föreskrift endast undantagsvis vore möjlig att kontrollera, hade erfarenheten

redan lärt, att föreskriften i de flesta fall stötte på svårigheter vid

genomförandet. Sålunda hade medicinalstyrelsen nödgats bevilja dispens från

bestämmelse om uppvärmning av mjölken till 90 grader Celsius för ett mycket

stort antal mejerier. Bestämmelsen i fråga torde få uppfattas som en av nu

pågående hotfulla mul- och klövsjukeepizooti betingad, brådskande nödfallsåtgärd.

Emellertid inställde sig i varje fall den frågan, huruvida pastöriseringslagens

föreskrift om uppvärmning av mejerimjölk till minst 80 grader Celsius

vore tillfyllest till förebyggande av mul- och klövsjukans spridande. I

sådant hänseende finge följande framhållas. Enligt gängse bestämmelser i

Tyskland vore berörda uppvärmning fastställd till 85 grader Celsius, och i

Danmark hade tills på senare tid 80 grader ansetts tillfyllest och syntes, av

veterinärfysikus, professor Jensens i Köpenhamn, uti medicinalstyrelsens

framställning till Kungl. Maj:t den 10 januari 1925 meddelade åsikt att döma,

sistberorda gradtal vara tillräckligt under vanliga förhållanden. En god inblick

i frågan syntes erfarenheten uti ifrågavararande hänseende från nu

rådande mul- och klövsjukeepizooti i vårt land lämna. Så hade i Hallands

län, där pastöriseringslagen var i tillämpning vid första mul- och klövsjukeutbrottet

i detta län, smittan i allmänhet begränsats till högst 2 gårdar

inom varje smittad socken och stad, på sätt av följande tablå framginge,

därvid endast de gårdar upptagits, som smittats under tiden till och med

den 19 januari, efter vilken dag bestämmelserna i kungörelsen den 16 januari

1925 (nr 4) trädde i kraft.

§ 1.

Socken

Antal smittade

gårdar

Socken

Antal smittade

gårdar

Vadda .........

Hanhals .....

Skummeslöv

Vinberg .....

Tönnersjö ....

Sibbarp ........

Bredared ......

Veinge..........

Halmstad .....

Asige ..........

1

2

1

1

2

1.

1

1

2

1

Enslöv .......

Morup .......

Revinge.......

Eldsberga ...

Spannarp ...

Rolf storp ...

Ränneslöv ...

Ljungby ..

Eftra...........

Laholm ......

1

1

1

1

4

1

1

1

1

1

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Inom Spannarps socken luulc emellertid de närmaste dagarna efter den 111

januari ytterligare 4 fall inträffat, vilka utrönts bero pa, att smittan spritts

genom otillräckligt pastoriscrad mejerimjölk. Några liknande fall av smittspridning,

förmedlad av mejeri, hade fiirekommit i Skåne. I ett av dessa

både ej mindre än 80 kreatursbesättningar blivit nedsmittade, ett bevis på den

utomordentliga fara för med- och klövsjukas spridande, mejerimjölk kunde

medföra. Dylika undantagsfall kunde emellertid, huru än kontrollen vid

mejerierna ordnades, näppeligen helt och hållet förekommas.

Erfarenheten från i vårt land nu pågående och tidigare förekomna muloch

klövsjukeepizootier gåve tydligt vid handen, att uppvärmning av mjölk

m. in. till minst SO grader Celsius vore ett verksamt medel till förebyggande

av mul- och klövsjukans spridande genom mejerier, och detta så mycket

hellre som sagda gradtal icke torde kunna med säkerhet vidmakthållas under

hela den tid, pastöriseringen i mejeriet påginge, med mindre uppvärmning

skedde till omkring 85 grader. Att en bristande uppvärmning av

mjölken till 80 grader Celsius, såsom ovan framhållits, understundom förekomma!

och att spridning av smitta härigenom då och dä ägde ruin, jävade

icke detta påstående. Uppenbart torde i varje fall vara, att faran för smittas

spridande bleve så mycket större inom landsdelar, där pastörisenngsbestämmelser

icke vore på förhand tillämpade.

I de med lantbruksstyrelsens ovanberörda utlåtande överlämnade yttrandena

anföras rörande förevarande paragraf bland annat följande.

Styrelsen för centralanstalten för försöksväsenclet på jordbruksområdet. I

eu lag av denna allmänna natur borde tagas all den hänsyn till de nya arbetsmetoder

på mejeriområdet, som betingade nya framsteg inom detta. Inom ett

ganska avsevärt antal mejerier hade under de senare åren den momentana

pastöriseringen av mjölken till minst 80 grader blivit crsati med s. k. långtidspastörisering,

som bestode däri, att mjölken upphettades till 63 grader under

en tid av minst 20 minuter. Denna pastöriseringsmetod hade sina fördelar

däri, att den hade en betydligt skonsammare inverkan på mjölkens

smak och allmänna beskaffenhet än den hittills vanliga pastörisermgsmetoden

Långtidspastöriserad mjölk verkade också gynnsammare i diet.iskt

hänseende än mjölk, som upphettats till 80 grader. Långtidspastöriseringen

hade av denna anledning blivit använd framför allt vid pastörisering av

mjölk, som skulle användas till direkt människoföda, men man hade all anledning

antaga, att detta pastöriseringssätt framdeles alltmera komme att

användas även vid mejeriernas smör- och ostberedning.

Enligt vid centralanstaltens bakteriologiska avdelning utförda försök (eentraianstaltens

meddelande nr 118) dödades i mjölken eventuellt förekommande

tuberkelbaciller med säkerhet genom långtidspastöriseringen. Da

tyfus- och paratyfusbakterierna vore ännu mindre motståndskraftiga mot

upphettning än tuberkelbacillerna, vore det utan vidare klart, att ifrågavarande

pastöriseringsmetod även gent emot dessa senare sjukdomsbakterier

vore fullt effektiv. Vad slutligen mul- och klövsjuke virus beträffade, så

framhölle professor Bang i Köpenhamn, att »Mund- og Klovesygebakterien

horer paa ingen Maade til de sejglivede Bakterier» (Maelkeritidende 1925,

sid. 42). Detsamma framhölles av United States Department of Agriculture

i »Farmers Bulletin» nr 666, i vilket det sägs: »Milk pasteurized åt a

temperatur of 60 grader Celcius for 20 minutes is sate as far as mfection

bv foot- and mouth disease is concerned.»

'' Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Beträffande

bestämmelsen i § 1 att Konungen skulle äga, där förhållandena sådant

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

påkallade, förordna om pastörisering även av vassla, ville utskottet med hänsyn

till de stora svårigheter, som vore förknippade med dylik pastörisering,

betona önskvärdheten av, att detta förordnande endast uti trängande nödfall

måtte ske.

Gotlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. På senare tider

hade vid åtskilliga mejerier i landet i stället för mjölkens uppvärmning till

80 grader och därutöver införts s. k. långtidspastörisering eller mjölkens

uppvärmning under minst 20 minuter till minst 64 grader Celsius.

Mjölkens behandling på sistnämnda sätt lämnade, som känt vore, de olika

näringsämnena i mjölken oskadade, på samma gång som pastöriseringens

bakteriedödande verkan vore fullt effektiv. Da mjölken vore det vitaminrikaste

födoämnet, syntes skäligt att befrämja långtidspastöriseringen. Ett antagande

av lagförslaget i oförändrad form skulle dessutom vålla de mejerier, som

övergått till långtidspastörisering, stora olägenheter.

Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Emot den föreslagna

lagtexten till förslagets § 1 ville utskottet erinra, att orden: »till

föda åt nötkreatur eller svin» torde böra utbytas mot orden »till kreatursföda»,

detta enär särskilt skummjölk numera inom lantbruket komme till

avsevärd användning för jämväl föl, lamm, getter och fjäderfän.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Enligt föreliggande

förslag skulle som hittills lagen obligatoriskt icke gälla vassla.

Medicinalstyrelsen motiverade detta med att det i allmänhet vore svårt att

genomföra pastörisering av vassla. Utan att vilja bestrida riktigheten härav

ansåge dock förvaltningsutskottet, att steget borde tagas fullt ut och att

lagen sålunda ovillkorligt borde gälla även vassla; i annat fall vore att befara,

att lagen, särskilt i län med mera omfattande osttillverkning, icke bleve

effektiv. Enligt förslaget ägde visserligen Kungl. Maj:t att. där förhållandena

sådant påkallade, förordna om pastörisering jämväl av vassla. Det

syntes emellertid utskottet lämpligare och mera ägnat att skapa största möjliga

garantier för att det med lagen avsedda syftemålet skulle vinnas, om

lagen gåves sådant innehåll, att den ovillkorligt komme att gälla även

vassla, och att i stället medgivande av undantag från därutinnan meddelad

bestämmelse gjordes beroende av Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.

Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Den angivna uppvärmningsgraden

för mjölk och kärnmjölk till minst -j- SO grader måste

enligt förvaltningsutskottets mening sättas till »-j- 8<ö grader», om man skulle

nå det med lagen avsedda syftemålet. Detta betingades ej mindre därav, att

först detta gradtal allmänneligen beprövats betryggande än även därav, att

inom mejerierna i de allra flesta fall pastöriseringen icke utfördes av en

person, som under förrättningen kunde ägna densamma oavlåtlig uppmärksamhet

på grund av samtidig annan verksamhet såsom exempelvis tillsyn

av ångmaskin och panna. Medicinalstyrelsens motivering för gradtalets begränsning

till minst -j- 80 grader kunde förvaltningsutskottet icke godtaga.

Från länet föreliggande mycket nedslående erfarenheter beträffande från

mejeri återtågen pastöriserad mjölk hade orsakat, att vissa egendomar med

länets ädlaste besättningar icke vågade begagna sig av från vederbörande

mejeri återsänd _ pastöriserad mjölk, varför endast grädde avyttrades. Det

kunde vidare ifrågasättas, huruvida ej i själva lagen borde inrymmas tillägg

till § 1, angivande obligatorisk uppvärmning av jämväl vassla vid fall

inom länet ifråga av kreatursfarsot såsom mul- och klövsjuka.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kandi. Maj:Is proposition Nr 228.

För egen del anför lantbruksstyrelsen beträffande förevarande paragraf.

Enligt § 1 i förslaget skulle lagen gälla den, Horn dreve mejerirörelse.

Emellertid torde mjölk för utiodringsändamäl ieke sällan regelbundet föi

säljas även i fall, där rörelsen icke kunde betecknas såsom mejeri rörelse i

egentlig mening. Även i dylikt fall torde mjölken böra undergå pastörisering.

Det kunde därför ifrågasättas, huruvida stadgandet icke borde utsträckas

att gälla även den, som idkade mjölkförsäljningsrörelse. Vidare av

såge lagen endast sådan mjölk eller kärnmjölk, som avsåges till föda åt

nötkreatur och svin. Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

hade erinrat därom, att särskilt skummjölk numera inom lantbruket komma

till avsevärd användning jämväl för utfodring av andra husdjur såsom föl,

lamm, getter och fjäderfän, och tillika föreslagit, att lagen matte utsträckas

att avse även mjölk, som komme till användning för dylika ändamål. 1

överensstämmelse härmed föresloge utskottet, att i § 1 i förslaget orden »till

föda åt nötkreatur och svin» skulle utbytas mot orden »till kreatursföda».

Lantbruksstyrelsen funne syftet med ifrågavarande ändring, icke minst ur

kontrollsynpunkt, befogat, men ansåge, att uttrycket kreatursföda här, liksom

i rubriken till lagen, borde utbytas mot uttrycket djurföda. På visst

håll både gjorts gällande, att med nuvarande lydelse av § 1 i pastöriseringslagen

ansvar för underlåtenhet att följa lagens bestämmelser icke inträdde

förrän i det ögonblick, då försäljningen eller utlämnandet ägde rum. Da

emellertid en dylik uppfattning, vilken icke syntes sakna fog, givetvis kunde,

därest den vunne allmännare utbredning, framkalla kringgående av lagens

bestämmelser och överhuvud taget vore ägnad att i hög grad försvåra kontrollen

å dessas efterlevnad, torde ett förtydligande även på denna punkt

vara påkallat. Beträffande mjölkens uppvärmningsgrad hade styrelsen för

centralanstalten för jordbruksförsök anfört, att under senare tid inom ett ganska

stort antal mejerier metoden med momentan uppvärmning av mjölken till minst

80 grader Celsius blivit ersatt med s. k. långtidspastörisering, som bestode

däri, att mjölken under en tid av minst 20 minuter hölles uppvärmd till

63 grader Celsius. Då denna pastöriseringsmetod ur bakteriedödande synpunkt

vore lika effektiv som den hittills vanliga metoden och ur andra synpunkter

i vissa fall måhända att föredraga, föresloge nämnda styrelse, att lagen

mätte omformuleras därhän, att Kungl. Majt medgåves rätt att befria mejeri,

som under fullt betryggande kontroll tillämpade s. k. långtidspastörisering,

från skyldighet att uppvärma till kreatursföda avsedd mjölk till minst 80

grader Celsius. Lantbruksstyrelsen hade intet att erinra häremot. I anslutning

till vad sålunda framhållits, ville lantbruksstyrelsen förslagsvis

ifrågasätta följande formulering av § 1 i föreliggande lagförslag:

»Den, som driver mejerirörelse eller eljest idkar handel med mjölk, vare

skyldig att till minst SO grader Celsius uppvärma all till djurföda avsedd

mjölk eller kärnmjölk.

Konungen äger ej mindre att, där s. k. långtidspastörisering användes,

efter prövning i varje särskilt fall, medgiva uppvärmning till lägre gradtal

än 80 grader Celsius, än även att, där förhållandena sådant påkalla, förordna,

att vad som i första stycket sägs, skall gälla även vassla.»

I sin ovannämnda skrivelse den 21 april 1925 anför medicinalstyrelsen

beträffande förevarande paragraf.

Beträffande den föreslagna formuleringen av § 1 håller styrelsen före,

att ordet »djurföda» bör utbytas mot »kreatursföda», vilket senare ord i

regel använts i förutvarande lag och kungörelser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Departements• Medicinalstyrelsen har i sitt förslag givit förevarande paragraf en avfatt
cbefen.

ning) som ansluter sig till motsvarande bestämmelse i nu gällande pastöriseringslag.

För min del anser jag heller icke tillräckliga skäl vara förehragta

för annan ändring härutinnan, än att orden »till föda åt nötkreatur

eller svin» höra utbytas mot »kreatursföda». . Vad särskilt den s. k. långtidspastöriseringen

angår, har jag icke något att i sak erinra mot lantbruksstyrelsens

förslag. Då emellertid, såsom jag i det följande kommer att

närmare beröra, Kungl. Maj:t torde böra erhålla en allmän befogenhet att

dispensera från bestämmelserna i § 1, synes någon särskild bestämmelse

om rätt för Kungl. Maj:t att befria mejeri, som tillämpar långtidspastörisering,

från skyldighet att uppvärma här avsedd mjölk till minst 80 grader

Celsius ej behöva upptagas i förevarande paragraf.

§ 2.

Denna paragraf i medicinalstyrelsens lagförslag är hämtad från kungörelsen

den 16 januari 1925.

Beträffande denna paragraf föreslår Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott på grund av att det i denna paragraf omnämnda slammet

innehölle så gott som ren äggvita och ur utfodringssynpunkt vore högst

värdefullt, att paragrafen i detta avseende måtte erhålla följande formulering:

»--— uppbrännes eller kokas under minst 30 minuter». Därjämte

anser Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att till denna

paragraf borde fogas en bestämmelse, att samtliga transportkärl förutom

invändig fullständig ångning jämväl skulle utvändigt noggrant spolas

med kokhett vatten.

Departements- Då de ändringar, som ovan omnämnts, skulle försvåra kontrollen över

chefen. iagens efterlevnad utan att medföra någon större fördel, kan jag icke förorda

desamma. Av redaktionella skäl har jag emellertid ansett vissa

jämkningar böra ske i medicinalstyrelsens förslag i denna del.

§ 3.

Jämväl denna paragraf i medicinalstyrelsens förslag har undergått någon

jämkning i redaktionellt avseende.

§ 4.

Beträffande förevarande paragraf anför medicinalstyrelsen i motiveringen

till lagförslaget.

I fråga om straffpåföljd vid förseelse jnot lagen (§ 4) syntes det medicinalstyrelsen

erforderligt att, då lagens ändamål numera skulle bliva att

förebygga ej endast tuberkulosens utan smittsamma husdjurssjukdomars i

allmänhet spridning genom mejerierna, kungörelsens ansvarsbestämmelser

trädde i stället för nu gällande pastöriseringslags.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228. 15

Vidare anför Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Straffbestämmelserna både ändrats så, att allmänna strafflagens kap. 19

§ 17 skulle tillämpas i stället för enbart bötesstraff enligt 1921 års lag.

Även frihetsstraff t. o. m. straffarbete skulle således kunna ådömas, och

ställde utskottet sig mycket tveksamt, om detta kunde vara riktigt vid sådan

förseelse, som här vore i fråga, i synnerhet som det kunde vara svårt att

avgöra, på vilken ansvaret vilade vid brott mot lagen. Att märka vore,

att fängelse eller straffarbete i regel skulle ådömas, om smitta spredes genom

veterligen försummad pastörisering; endast i lindrigare fall Ange till böter

dömas. Om straffsatsen i 1921 års lag med böter intill 200 kronor ansåges

för lindrig, kunde ju böterna höjas.

Lantbruksstyrelsen har biträtt medicinalstyrelsens förslag.

Med avseende å straffbestämmelserna synes mig riktigast att bibehålla Departementsden

i nu gällande pastöriseringslag upptagna straffskalan. I de fall, då chefenförseelse

enligt bestämmelse i 19 kap. strafflagen är belagd med strängare

straff, bör givetvis sistnämnda lag tillämpas. I överensstämmelse härmed

har avfattningen av förevarande paragraf i föreliggande förslag ändrats.

§§ 5 och 6.

Bortsett från en av den föreslagna avfattningen av § 4 föranledd

ändring i § 5, överensstämma dessa paragrafer med motsvarande paragrafer

i medicinalstyrelsens förslag.

§ 7.

Anledning synes mig ej föreligga att, såsom medicinalstyrelsen föreslagit,

tillerkänna åklagaren andel i ådömda böter.

Då det uti § 8 i medicinalstyrelsens förslag föreskrivna kungörandet

av lagen synes obehövligt, har jag ansett stadgandet därom böra utgå.

§ 8.

Beträffande denna paragraf, som motsvarar § 9 i medicinalstyrelsens

förslag, har Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

föreslagit, att något undantag från tillämpningen av § 2 icke borde få

göras. Lantbruksstyrelsen och medicinalstyrelsen hava biträtt detta förslag.

Även jag tillstyrker, att förevarande paragraf formuleras så, att undan- DepaHementstag

från § 2 icke må medgivas. chefen.

§ 9.

Medicinalstyrelsens förslag rörande den mot denna paragraf svarande

bestämmelsen har icke givit anledning till erinran.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

§ 10.

Föreskriften beträffande lagens tillämpningsområde har jag ansett böra

upptagas under denna paragraf. I redaktionellt avseende har densamma

underkastats viss jämkning.

Vad angår tidpunkten för lagens ikraftträdande, torde denna lämpligen

böra bestämmas till den 1 januari 1926. Genom den nya lagen torde böra

upphävas, förutom nu gällande pastöriseringslag, även förenämnda kungörelse

den 16 januari 1925 (nr 4) angående förbud mot utlämning i vissa fall

från mejeri av mjölk m. m., som icke uppvärmts till viss temperatur.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst förenämnda

inom jordbruksdepartementet utarbetade lagförslag, vilket linnés som bilaga

fogat vid detta protokoll, anför han vidare:

På grund av vad jag sålunda anfört och då ärendet, utan hinder därav

att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade

tid gått till ända, lärer kunna jämlikt § 54 riksdagsordningen föreläggas

årets riksdag, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående uppvärmning av till

kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

17

Bilaga.

Förslag

till

lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Den, som driver mejerirörelse, må ej från mejeriet till kreatursföda försälja

eller eljest för dylikt ändamål till annan utlämna mjölk eller kärnmjölk,

som icke uppvärmts till minst 80 grader Celsius.

Konungen äger att, där förhållandena sådant påkalla, förordna, att vad

i första stycket sägs skall gälla även vassla.

§ 2.

Den, som driver rörelse, varom i § 1 sägs, vare pliktig tillse, att vid separering

av mjölken uppkommande slam, som avsätter sig å centrifugens inre

väggar och delar, dagligen vid centrifugens rengöring avlägsnas och brännes.

§ 3.

Har i fall, som i § 1 avses, stadgad uppvärmning tillfälligtvis ej kunnat

ske, skall vid varans utlämnande mottagaren därom skriftligen underrättas.

§ 4.

Bryter någon mot vad i § 1 första stycket eller § 2 stadgas eller mot enligt

§ 1 andra stycket meddelat förordnande, straffes, där icke för det fall,

varom i § 3 förmäles, i samma paragraf föreskriven underrättelse lämnats,

med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.

Därest någon under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,

varom ovan sägs, densamma fortsätter, skall han för varje gång stämning

därå utfärdats och delgivits dömas till de böter, som äro stadgade för

sådan förseelse.

Ej må straff enligt denna lag tillämpas, där förseelsen enligt allmänna

strafflagen hör beläggas med strängare straff.

§ 5.

För förseelse, som med husbondes vetskap begås av hans hustru, barn,

husfolk eller i hans arbete antagen person, ansvare husbonden, likasom

vore förseelsen begången av honom själv.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 187 höft. (Nr 228.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

§ 6.

Förseelse, varom i denna lag sägs, åtalas av allmän åklagare.

§ 7.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmänna strafflagen.

§ 8.

Konungen äger att efter prövning i varje särskilt fall och i den utsträckning,

som kan finnas erforderligt, medgiva undantag från stadgandet i § 1

första stycket.

§ 9.

Föreskrifter om anordnande av tillsyn å efterlevnaden av denna lag och

om bestridande av kostnaderna för tillsynen meddelas av Konungen.

§ 10.

Denna lag skall icke tillämpas inom Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, med mindre Konungen på grund

av särskilda förhållanden förordnar om lagens tillämpning inom ett eller

flera av dessa län.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1926, från och med vilken dag

lagen den 17 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning av till kreatursföda

avsedd mjölk m. m. ävensom kungörelsen den 16 januari 1925 (nr 4) angående

förbud mot utlämning i vissa fall från mejeri av mjölk m. m., som

icke uppvärmts till viss temperatur, skola upphöra att gälla.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. s. 1 i texten
  2. JoU 1925:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. s. 11 i texten