Sök i Ratio Lex

Angående ändring av moment 6 i villkoren för lån från gödselvårdslånefonden

1925-01-30 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:32, Angående ändring av moment 6 i villkoren för lån från gödselvårdslånefonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kun f/l. Maj:ts proposition Nr 32.

1

Bil*

32.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående ändring av moment

6 i villkoren för lån från gödselvårdslånefonden; given

Stockholms slott den 30 januari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

*

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari

1925.

Närvarande: »

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Lindeks, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

Sedan riksdagen jämlikt skrivelse den 21 juni 1918, nr 474 p. 10, med

bifall i huvudsak till Kungl. Maj:ts den 22 mars samma år i ämnet avlåtna

proposition, nr 197, beslutat, att eu särskild fond, benämnd gödselvårdslånefonden,

skulle inrättas för främjande av anordnandet av ändamålsenliga

gödselstäder — från vilken fond statslån finge tilldelas hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna gödselvårdslån —,

har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens beslut den *11 juli

1918 utfärdat kungörelse (nr 576) angående villkoren för lån från gödselvårdslånefonden.

Mom. 6 och 7 i kungörelsen hava följande lydelse:

»6) Gödselvårdslån må av hushållningssällskap lämnas till ägare eller

brukare av jord, vilken är i behov av dylikt lån, med företrädesrätt för

den, som innehar högst 50 hektar åker eller annan odlad jord, till brukare

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 2l> höft. (Nr 32.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 32.

dock allenast under förutsättning att dennes återstående brukningstid omfattar

minst åtta år, det år lånet utlämnas oräknat.

7) Gödselvårdslån må icke beviljas till högre belopp än 1,000 kronor oeb

icke uppgå till mer än 75 procent av den beräknade kostnaden för gödselstadsanläggningen.

»

I skrivelse den 20 februari 1923 har Östergötlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott hemställt om ändring av mom. 6 i kungörelsen

därhän, att detta författningsrum bragtes i huvudsaklig överensstämmelse

med motsvarande stadgande!! beträffande vil lkoren för lån från

täckdiknings- och nyodlingslånefonderna. Härom anföres följande.

Förvaltningsutskottet hölle före, att genom den formulering, som givits moment

6 i kungörelsen angående villkoren för lån från gödsel vårdslånefonden,

syftemålet med utlämnandet av dessa lån ej fullt konirne att ernås. Det

torde nämligen icke kunna förnekas, att ett omsorgsfullt tillvaratagande av

den naturliga gödseln, vilket utlämnandet av lån ur denna fond avsåge att

främja, vore av synnerligen stor betydelse för den långt övervägande delen

av vårt lands jordbruk. De undersökningar, som vidtagits för att få ådagalagt

förhållandena härutinnan, hade liksom den allmänna erfarenheten

givit vid handen, att det syntes vara mera undantagsvis, som anordningar

och anstalter för en planmässig vård av kreatursgödseln vore vidtagna. Vid

sådant förhållande torde det kunna ifrågasättas, om ej lånemöjligheterna för

den, som önskade genomföra ett omsorgsfullt tillvaratagande av kreatursspillningen,

men som saknade medel att åstadkomma de härför nödvändiga

förutsättningarna, borde utökas. Särskilt finge förvaltningsutskottet i den

vägen peka på den högst betydande inskränkning, som de nuvarande bestämmelserna

innehölle i fråga om arrendator rätt att komma i åtnjutande

av lån. Bestämmelsen torde nämligen i regel omöjliggöra för arrendator

med kortvarigare kontrakt än 10 år att överhuvud taget erhålla dylikt lån.

Även en sådan försutte sin rätt härtill, om lian ej redan första arrendeåret

ansökte om lån. Det torde emellertid ej alla gånger vara att räkna med,

att en arrendator strax i början av arrendeperioden uppmärksammade behovet

av här ifrågasatt anläggning eller att han då vore beredd eller hade

tillfälle att igångsätta en sådan. Det förefölle förvaltningsutskottet, som om

den inskränkning i arrendator lånemöjligheter, de nuvarande bestämmelserna

innebure, utan olägenhet kunde borttagas. Som stöd för en dylik uppfattning

ville förvaltningsutskottet framhålla, att, enligt förvaltningsutskottets

åsikt, tillkomsten av en ändamålsenlig gödselstadsanläggning torde

vara vad som i första hand åsyftades med lånens utlämnande. Därvid syntes

det däremot vara ett mera underordnat intresse både för långivaren och

låneförmedlaren, om så eller så många år återstode av den persons arrendetid,

som ansökte om dylikt lån. Mot en eventuell invändning, att en arrendator

med kortvarigt arrende eller med endast mindre del återstående av arrendetiden

i allmänhet ej sökte ifrågavarande lån, finge förvaltningsutskottet

nämna? att under årens lopp ett ej ringa antal låneansökningar inkommit

från sådana personer, vilka i övrigt fyllt kraven för att kunna tilldelas lån,

men som fått ansökningarna avslagna på grund av den åberopade bestämmelsen.

I vad mån betydelsen av en gödselvårdsanläggning kunde jämföras med

ett täckdiknings- eller nyodlingsföretag ville förvaltningsutskottet icke uttala

sig om. Någon inskränkning av slag, som bär berörts, funnes emel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj ds proposition Nr 32. ;5

lertid icke intagen bland villkoren för lån nr täckdiknings- eller nyodlingstonderna.

Jämlikt inom. ii i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) angående

villkoren för lån från täckdikning slånefonden beviljas dylikt lån åt ägare

eller brukare av åker eller annan odlad jord, oberoende av storleken av

den fastighet, där arbetet är avsett att utföras, och, beträffande brukare,

av brukningstidens längd. Ett härmed i huvudsak likalydande stadgande

innehålles i mom. 0 av kungörelserna den 17 juni 1921 (nr 356 och 357)

angående villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden och allmänna

n y odlingsfonden.

Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande i ärendet den 24 maj 1923

anfört följande.

De inskränkningar, som stadgats beträffande arrendator rätt till gödselvärdslån,

hade uppenbarligen tillkommit i syfte att säkerställa amorteringen

av dylikt lån. Bestämmelsen hade emellertid visat sig olämplig. Med avseende

å de många former, varunder upplåtelse av arrende skedde, vore det

ofta vanskligt att avgöra, när ett arrendeavtal skulle anses upphöra. I

många fall torde eu arrendator hava eller kunna anses hava företräde till

nytt arrendeavtal, varvid eu sådan bestämmelse som den ifrågavarande av

formella skäl måste medföra lånevägran i fall, där lån på reella grunder

bort beviljas. Dä hushållningssällskapen bure ansvaret för lånen och utlämnade

dessa mot av dem godkänd säkerhet, funne lantbruksstyrelsen

vägande skål ej föreligga för bibehållande av inskränkningen ifråga om

arrendators rätt till dylikt lån. Jämväl bestämmelsen om företräde för innehavare

av högst 50 hektar åker ansåge lantbruksstyrelsen utan olägenhet

kunna bortfalla, då varje särskilt gödselvårdslån vore jämlikt mom. 7 i

gällande lånevillkor begränsat till allenast 1,000 kronor.

Statskontoret har i infordrat utlåtande i ärendet den 16 juni 1923 förklarat

sig instämma med lantbruksstyrelsen.

Förvaltningsutskottet har i sin ovan omförmälda skrivelse ifrågasatt

jämväl sådan ändring av gällande villkor för lån från täckdiknings- och

gödsel vårdslånefonderna att från respektive fond beviljade lån måtte kunna

få räntefritt innehavas under två år från lyftningsdagen. Utskottet anför

härom.

Beträffande lån ur allmänna nyodlingsfonden vore stadgat, att dylikt län

vore räntefritt under två år från lyftningsdagen. För lån ur täckdikningsoch

gödselvårdslånefonderna vore motsvarande räntefrihet icke medgiven. Att

härigenom sistnämnda lån bleve mindre fördelaktiga, ansåge förvaltningsutskottet

vara påtagligt. Några skäl för att icke erbjuda lika villkor i berörda

avseende för dessa lån syntes ej kunna åberopas. I alla händelser

torde icke villkoren för täckdiknings- och gödselvårdslån böra göras sämre

än för nyodlingslån, då man, åtminstone vad förhållandena i mellersta och

södra Sverige angingc, torde kunna fastslå, att täckdikning eller utförandet

av eu lämplig gödselvårdsanläggning i allmänhet vore av större betydelse

för höjandet av avkastningen från ett jordbruk än verkställandet av en nyodling.

Härtill komme den olägenhet, som merberörda skiljaktighet i be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 32.

stämmelserna för de olika lånen förorsakade såväl ur expeditions- som bokföringssynpunkt.

Lantbruksstyrelsen anför i ovanberörda remissutlåtande i detta ämne,

att styrelsen funne den av förvaltningsutskottet gjorda jämförelsen med

de för lån från nyodlingslånefonderna meddelade bestämmelserna icke fullt

riktig. Vid nyodling kunde nämligen någon pekuniär avkastning av jorden

icke beräknas, förrän odling skett och skörd hunnit försäljas. På grund

härav vore räntefrihet under viss tid av behovet påkallad. Så vore emellertid

icke förhållandet beträffande gödselvårds- och täckdikningsanläggningar.

Då avgörande skäl för bifall till förvaltningsutskottets förslag

härutinnan enligt lantbruksstyrelsens mening icke förebragts, ansåge styrelsen

sig för-hindrad att tillstyrka framställningen i denna del.

Statskontoret har jämväl i nu förevarande ämne anslutit sig till lantbruksstyrelsens

uttalande.

Vad först angår förvaltningsutskottets framställning i den del densamma

avser ändring av villkoren för lån från täckdiknings- och gödselvårdslånefonderna

därhän, att från dessa fonder beviljade lån skulle få innehavas

räntefritt under två år från lyftningsdagen, finner jag densamma,

på skäl som lantbruksstyrelsen anfört, icke böra föranleda någon Kungl.

Maj:ts vidare åtgärd.

Däremot vill jag i anslutning till myndigheternas uttalanden förorda

sådan ändring av gällande villkor för lån från gödselvårdslånefonden att

mom. 6 däri erhåller följande ändrade lydelse:

»Gödselvårdslån må av hushållningssällskap beviljas ägare eller brukare

av åker eller annan odlad jord, oberoende av storleken av den fastighet,

där arbetet är avsett att utföras, och, beträffande brukare, av brukningstidens

längd; börande såvitt möjligt tillses, att lån främst tillgodokommer

den, som är mest i behov därav.»

För den sålunda ifrågasatta ändringen fordras emellertid riksdagens

samtycke, och anser jag sådant nu böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig föreslagen ändring av mom. 6 i villkoren för lån

från gödselvårdslånefonden.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Flodman.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av moment 6 i villkoren för lån från gödselvårdslånefönden. a1 i texten