Sök i Ratio Lex

Angående skolundervisning åt lotsoch fyrpersonalens barn

1925-01-30 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:37, Angående skolundervisning åt lotsoch fyrpersonalens barn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn; given Stockholms slott

den 30 januari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör Hans

Maj: t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

januari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Under, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, LeV1NSON.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Olsson:

Vid anmälan den 2 januari 1925 av de frågor, som tillhörde regleringen Skolanderför

budgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens åttonde huvud- visnin“ åt

titel, hemställde jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att i av- personalens

bi dan på den proposition angående ordnande av skolundervisningen åt barnlots-

och fyrpersonalens barn, som kunde varda riksdagen förelagd, i riksBiliang

till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 31 höft. (Nr 37.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts proposition Nr 37.

staten under åttonde huvudtiteln, huvudavdelningen I. Folkundervisningen,

underavdelningen: Folkskolor samt rubriken: Bidrag till vissa kostnader för

skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn, beräkna ett ordinarie förslagsanslag

å 36,000 kronor. Till stöd för denna min hemställan, vilken

blev av Kungl. Maj:t bifallen, anförde jag följande:

För undervisning åt lots- och fyrpersonalens skolpliktiga barn är för närvarande

sörjt dels genom lotsbarnskolor och dels genom inackorderingsbidrag

för barnen. I det under riksstatens tionde huvudtitel uppförda ordinarie

förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen ingår ett såsom förslagsanslagbetecknat

belopp å 19,000 kronor till lotsverkets undervisningsanstalter m. in.,

från vilket anslag omkostnaderna för skolundervisningen bestridas. Organisationen

av lotsbarnskolorna har länge betraktats såsom otillfredsställande,

varför Kungl. Maj:t den 25 april 1919 uppdrog åt lotsstyrelsen och skolöverstyrelsen

att gemensamt verkställa utredning och avgiva förslag rörande

lotsbarnskolornas organisation och verksamhet jämte därmed i samband stående

frågor. Förslag i sådant hänseende har numera av ämbetsverken avgivits.

Enligt detta skulle handläggningen av ärenden rörande ifrågavarande

undervisning överflyttas från handelsdepartementet till ecklesiastikdepartementet.

Den nuvarande

organisationen

av lotsbarnundervisningen.

Ärendet var då icke i det skick, att det kunde framläggas för riksdagen.

Sedan utredningen i ämnet numera fullbordats, anhåller jag att åter få anmäla

detsamma. Först ber jag få lämna eu redogörelse för den nuvarande

organisationen av lotsbarnens undervisning.

Som jag nämnde, sörjes för undervisningen åt lots- och fyrpersonalens

barn dels genom lotsbarnskolor och dels genom inackorderingsbidrag. Bestämmelser

härom äro meddelade i kungl. brev till lotsstyrelsen den 31 december

1914. Lotsbarnskola med i regel 4V» månaders årlig undervisning

anordnas genom lotsstyrelsens försorg i allmänhet å lots- eller fyrplats, då

barnantalet uppgår till 4 ä 5 eller därutöver och platsen är tämligen långt

avlägsen från skola, ofta å någon ö långt från skola eller fastlandet och med

svåra kommunikationer. Är barnantalet lägre än 4 ä 5, lämnas i allmänhet inackorderingsbidrag;

likaledes utgår dylikt bidrag, då utrymmet i bostadslägenheterna

å platsen ej medger anordnande av skola. Efter prövning av förhållandena

i varje särskilt fall bestämmer lotsstyrelsen, huruvida vid en plats

lotsbarnskola skall upprättas eller inackorderingsbidrag utgå för dåvarande

skolpliktiga barn.

Enligt förenämnda brev den 31 december 1914 utgick inackorderingsbidrag

med 80 kronor årligen för vart barn, men bidraget höjdes genom

beslut av 1920 års riksdag och utgår från och med 1920 med 160 kronor

för varje barn. Bidraget utbetalas, sedan medelst intyg styrkts, att barnet

under året varit inackorderat å annan plats än den där fadern är bosatt,

och därvid åtnjutit minst 4 månaders offentlig eller motsvarande enskildundervisning.

I ett mindre antal fall lämnar dessutom lotsverket kontant bidrag till

kommunal skola, där lots- och fyrpersonalen tillhörande barn åtnjuter undervisning.

Antalet skolor, skolpliktiga barn, till vilkas undervisning lotsverket bidrager,

samt de därav betingade utgifterna framgå av följande tabell, avseende

förhållandena år 1919.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

B

Lotsdistrikt

Antal

lots-

barn-

skolor

Antal

skolpliktiga barn

Utgifter i kronor till

Summa

i lots- barn- skolor

för vilka

inackor- derings- bidrag

utg&tt

för vilka

bidrag

litmimts

till kom- munala

skolor

1 »Irares

avi. utom

tillf, löne- förbiittr.

o. dyrtids- tillfteg

inackor-

derings-

bidrag

kom-

munala

skolor

Övre norra .

3

15

G

—

960

480

—

1,440

Nedre norra . .

6

26

12

—

1,800

960

—

2,760

Mellersta . . .

4

12

8

21

1,380

640

700

2,720

Östra......

2

14

28

—

780

2,240

—

3,020

Södra .....

2

10

4

—

720

320

—

1,040

Västra.....

4

23

16

-—

1,260

1,280

—

2,540

Summa

21

100

74

21

6,900

5,920

700

13,520

Lotsbarnskolorna äro närmast att jämföra med flyttande mindre folkskolor

med en årlig undervisningstid av 472 månader.

För lärarpersonalen finnas inga bestämda kompetenskrav uppställda, utan

kan vid lotsbarnskola anställas även person, som ej avlagt examen vid seminarium.

I regel ha dock anställts lärarinnor med småskollärarinneexamen.

Lärartjänst behöver ej offentligen kungöras ledig. Tjänsten tillsättes av

lotskaptenen i det lotsdistrikt, inom vilket lärare skall tjänstgöra, genom

kontrakt med 4 månaders uppsägning. Lärarinna bar skyldighet att meddela

undervisning vid den eller de lotsbarnskolor, lotskaptenen bestämmer.

Om lotsstyrelsen skulle finna så lämpligt, är lärarinna emellertid skyldig

tjänstgöra vid lotsbarnskola även inom närliggande lotsdistrikt.

Lärarinna vid lotsbarnskola åtnjuter avlöning av 300 kronor för 47s månaders

undervisning jämte tre ålderstillägg å 60 kronor, vartdera efter 5,

10 och 15 års av vederbörande lotsbefäl väl vitsordad tjänstgöring med

minst 8 månaders årlig undervisningstid. Därjämte är hon berättigad till

bostad å eller i närheten av den plats, där undervisningen pågår, jämte nödig

vedbrand, eller ock till ersättning för nämnda förmåner efter 100 kronor

per år för tid, då fri bostad och vedbrand ej åtnjutes. A den kontanta lönen

uppbär lärarinna i lotsbarnskola sedan år 1919 tillfällig löneförbättring,

utgående med 25 procent av de kontanta löneförmånerna. Dessutom erhåller

hon dyrtidstillägg enligt de för befattningshavare i statens tjänst fastställda

grunderna. För resor mellan hemorten och skolplatsen samt för

resor mellan olika skolor åtnjutes resekostnads- och traktamentsersättning

enligt femte klassen i resereglementet. Lärarinna vid lotsbarnskola äger

pensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

Lotsbarnskolornas lokaler äro i allmänhet ganska primitiva. De bestå i

de flesta fall av ett mindre rum i någon staten tillhörig byggnad, ett rum

å vinden till ett bostadshus eller ett rum sammanbyggt med lots- eller fyrplatsens

brygghus, någon gång av ett oanvänt bostadsrum eller den åt lärarinnan

upplåtna bostaden. Den bostad, som kan erbjudas lärarinnan, är

också mycket enkel, oftast bestående av endast ett rum. På många ställen

saknas särskild bostad, varför lärarinnan måste inackordera sig i någon

familj. Det är mången gång förenat med stora svårigheter att erhålla skollokal

och lärarinnebostad, då särskilt på fyrplatserna personalen är trångbodd,

varför skola i vissa fall ej kunnat uppehållas på plats, där förutsättning

för sådan för övrigt funnits.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lotsstyrelsen

och skolöverstyrelsen.

Kritik av den

nuvarande

organisationen.

Eungl. Maj:ts proposition Nr 37.

Mot den nuvarande anordningen av lotsbarnskolorna hava lotsstyrelsen och

skolöverstyrelsen i den av dem verkställda utredningen riktat en skarp kritik.

De förklara denna anordning mindre tillfredsställande såväl med hänsyn

till kravet på tidsenlig undervisning för barnen samt de yttre anordningarna

härför som med hänsyn till lärarkårens anställnings- och avlöningsförhållanden.

Jag anhåller att få lämna en sammanfattning av de utav ämbetsverken

framställda anmärkningarna.

I förra avseendet framhålles, att undervisningstiden i lotsbarnskolorna är för

kort. Den uppgår endast till 4 V» månader om året, under det att gällande

författningar ålägga skoldistrikten att i regel bereda 8 månaders årlig undervisning

och medgiva dem att anordna halvtidsläsning blott i undantagsfall.

Beträffande lärarinnornas anställning anföra ämbetsverken, att de med

hänsyn till tryggheten äro sämre ställda än lärarinnor med liknande utbildning

vid kommunal skola. Lärarinna vid småskola kan erhålla ordinarie

tjänst och även lärarinna vid mindre folkskola har en relativt fast anställning

redan efter en jämförelsevis kort tjänstgöringstid. Lärarinna vid lotsbarnskola

däremot antages och entledigas av vederbörande lotskapten och

anställes genom kontrakt tills vidare med 4 månaders ömsesidig uppsägningstid.

Aven i det avseendet intager lärarinna vid lotsbarnskola en sämre

ställning, att hon vid förflyttning till kommunal skola ej får i och för uppflyttning

i högre lönegrad räkna sig till godo de tjänstår, som förvärvats

under anställning vid lotsbarnskola.

I fråga om lärarinnornas avlöningsförhållanden framhålla ämbetsverken,

att de härvidlag äro jämställda med lärarinnor vid småskolor såsom deras

löner fastställdes år 1908. Lärarinna vid lotsbarnskola uppbär för en tjänstgöring

av omkring 9 månader årligen — hon tjänstgör nämligen i allmänhet

vid två skolor — i de olika lönegraderna respektive 600, 660, 720 och 780

kronor, vartill dock kommer tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg. Från

och med år 1919 har emellertid lärarpersonalen vid folk- och småskolor fått

avsevärt förhöjd avlöning och, sedan dyrtidstillägget till denna personal jämväl

blivit höjt, har lärarinna vid lotsbarnskola blivit betydligt sämre ställd

än lärarinna vid småskola. Följande tablå lämnar en jämförelse mellan

deras avlöningar under år 1920, varvid i avlöningen inräknats tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg.

Lönegrad

Småskollärarinna

med 9 månaders

undervisning

Lärarinna vid

lotsbarnskola

1..........

2,855: 25

1,926: 22

2..........

3,171:03

2,092: 53

3..........

3,434: 97

2,252: 40

4..........

3,698: 88

2,395: 92

Därtill kommer, att lärarinna vid lotsbarnskola i fråga om bostad eller

ersättning därför är avsevärt sämre ställd än övrig lärarpersonal, enär några

bestämmelser om beskaffenheten av åt henne upplåten bostad icke meddelats

och hon, därest bostad icke kan lämnas, i ersättning erhåller endast 100

kronor för år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!,. May.ts proposition Nr 37.

Slutligen framhålla ämbetsverken, att lotsbarnskolorna icke på samma

sätt som de kommunala skolorna lyda under vederbörande skolråd och folkskolinspektör,

varför de sakna den sakkunniga tillsyn, som komma dessa

skolor till del.

Efter denna kritik övergå ämbetsverken till att framlägga förslag till omorganisation

av undervisningen för lots- och fyrpersonalens barn och anföra i

detta avseende följande:

Den särställning gent emot landsbygdens övriga skolor, som lotsbarnskolorna

intaga i ekonomiskt hänseende, synes ej fullt motiverad. Skyldigheten

att sörja för de skolpliktiga barnens undervisning är genom gällande folkskolestadga

lagd på församlingarna, och det är ju tydligt, att denna deras

skyldighet måste omfatta samtliga distriktets skolpliktiga barn.

Vid bedömandet av frågan om det berättigade däri, att staten underhåller

ifrågavarande skolor och helt befriar skoldistrikten från deras skyldighet i

detta avseende, bör beaktas det avlägsna läge, som deras förläggningsplatser

hava, och de därav beroende stora kostnaderna för skolväsendet därstädes.

Det är alltid förenat med stora svårigheter för skoldistrikten att ordna skolväsendet,

då inom ett distrikt någon eller några familjer öro bosatta långt

från övriga befolkade trakter. En för alla parter tillfredsställande organisation

kan där ej vinnas. Barnen få ofta långa besvärliga skolvägar, då

kommunen^ ej kan upprätta skola endast för ett fåtal barn, eller också måste

de inackoraeras i närheten av skola, varvid föräldrarna i mån av behov erhålla

bidrag till barnens inackordering.

De lots- och fyrplatser, som det här är fråga om, intaga inom skoldistrikten

en sådan ställning som angivits. De äro vanligen avlägset belägna,

hysa endast ett par familjer, vilka bosatt sig där, ej för att platsen i och

för sig ger dem tillfälle att där vinna sitt uppehälle, utan därför, att det

allmänna kräver, att de skola bosätta sig där. Det är alltså en mera konstlad

kolonisation, som framkallar behovet av skola på dessa platser. Det är

givetvis på grund av dessa omständigheter, som staten på ifrågavarande

platser övertagit kommunernas skyldighet rörande barnens undervisning.

Då emellertid en ändrad organisation av dessa skolor är nödvändig för

att bereda barnen en undervisning motsvarande den, som landets övriga

barn erhålla, och denna förändring medför väsentligt ökad kostnad dels på

grund av undervisningstidens förlängning och dels i följd av en nödvändig

förbättring av lärarinnornas ekonomiska villkor, synes det lämpligt, att en

sådan _ ändring rörande desamma vidtages, att skoldistrikten ej helt befrias

från sin skyldighet mot de barn, för vilka skolorna äro inrättade.

Skola skoldistrikten i någon mån deltaga i kostnaderna för de ifrågavarande

skolorna, böra de också erhålla ett visst inflytande på deras ledning.

Det torde emellertid vara svårt att finna en organisationsplan, som ger skoldistrikten

något inflytande, om skolorna alltjämt skola stå under lotsstyrel6ens

överinseende. Då därtill deras hittillsvarande särställning gent emot

övriga folkskolor ej kan sägas vara motiverad, utan snarare de flesta redan

påpekade förhållandena i fråga om dessa skolor äro en följd av denna särställning,

synes allt tala för att skolorna böra överföras till de vanliga kommunala

skolorna och skoldistrikten genom sina organ taga hand om dem.

Genom eu sådan ändring skulle utsikt vinnas för att skolorna erhölle en

mera sakkunnig och intresserad styrelse, skolrådet, de komrne under folk
-

Grunderna

för en omorganisation
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

skolinspektörernas inseende, och deras lärare erhölle samma ställning som

övriga lärarkrafter vid likartade skolformer.

På grund härav vilja styrelserna uttala sig för att vederbörande skoldistrikt

böra övertaga undervisningen även av de lots- och fyrpersonalen tillhöriga

barn, för vilka staten nu sörjer genom lotsbarnskolor eller iuackorderingsbidrag,

men att-staten bör bidraga till de därmed förenade kostnaderna

genom ett statsunderstöd, något större än till övriga skolor.

Inackorde- Vid undersökning av frågan rörande de grunder, efter vilka staten skulle

ringabidrag. UU(ferstödja ifrågavarande kommuner för deras ökade utgifter till skolväsendet,

för den händelse de skulle övertaga vården av även de barns undervisning,

för vilka staten hittills ensam sörjt, bör först framhållas, att med

hänsyn till den ökade kostnad för statsverket, som skulle komma att föranledas

av undervisningstidens vid lotsbarnskolorna utsträckande från 4 Vä till

minst 8 månader, enligt styrelsernas mening inackorderingsbidrag bör utgå i

större antal fall än för närvarande. I samband härmed bör emellertid erinras

därom, att de nya tekniska uppfinningarna inom fyrväsendet möjligen

kunna medföra, att bevakningen å vissa fyrplatser kommer att minskas. Då

detta givetvis i första hand kommer att bliva fallet med de mindre fyrplatserna,

torde man framdeles kunna räkna med någon minskning av antalet

barn, vilka för sin skolgång äro i behov av inackorderingsbidrag.

Vad angår storleken av inackorderingsbidragen, bör erinras därom, att

1920 års riksdag beslutat höja dessa bidrag till lots- och fyrpersonalens skolpliktiga

barn till 160 kronor för barn och år, under villkor att barnet under

minst fyra månader varit för undervisning inackorderat på annan plats, än

där fadern varit bosatt. Riksdagen bar därigenom uttalat sig för att 40

kronor i månaden kan vara eu skälig ersättning för .den merutgift, som

föräldrarna få vidkännas genom barnens inackordering på annan plats, än

där hemmet är beläget.

Inackorderingsbidrag av 40 kronor i månaden har enligt riksdagens beslut

endast utgått under 4 månader om året. Många av de ifrågavarande barnen

hava emellertid åtnjutit undervisning under längre tid, oftast under

hela den i gällande författningar föreskrivna tiden av 8 månader..För dessa

barns inackordering har månadsbidraget av statsmedel faktiskt endast uppgått

till 20 kronor. Man torde därför kunna säga, att under året inackorderingsbidrag

till lots- och fyrpersonalens skolpliktiga barn utgått med högst

40 och lägst 20 kronor i månaden.

Det synes styrelserna mindre lämpligt, att inackorderingsbidraget bestämmes

för år, då undervisningstiden ännu är så olika i skilda kommunala

skolor, i det att barnen i några åtnjuta undervisning 8 månader och i andra

endast 4 månader. Ett inackorderingsbidrag fastställt för år medför, att det

ställer sig ekonomiskt ofördelaktigare för eu målsman att låta barnen besöka

en skola med normal lästid än en halvtidsläsande skola, och det kan tänkas

det fall, att denna synpunkt blir utslagsgivande, då det gäller val av

skola. Styrelserna anse fördenskull, att inackorderingsbidraget bör bestämmas

för månad. Härför talar också den omständigheten, att sådant bidrag

skäligen bör utgå under hela den tid, då barn på grund av gällande lag är

pliktigt besöka skola, alltså även under tid, då det deltager i fortsättningsskolundervisningen.

Då levnadskostnaderna på olika platser äro så olika, torde ett för alla

lika inackorderingsbidrag ej böra fastställas, utan bör inom varje skoldistrikt,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!,. Maj-.ts proposition Nr 37.

i vilket sådant bidrag kommer i fråga, detta bestämmas med hänsyn till

den beräknade verkliga kostnaden för inackordering vid den lots- eller fyrplatsen

närmast belägna skola, där möjlighet för inackordering finnes. Därvid

bör dock hänsyn tagas därtill, att det ifrågavarande beloppet ej behöver

fullt täcka de med inackorderingen förenade kostnaderna, utan blott är ett

bidrag till föräldrarna för den merutgift, som barnens inackordering på annan

plats medför. Intet skäl synes styrelserna därför föreligga att föreslå

annat maximibelopp än det genom 1920 års riksdags beslut bestämda, nämligen

40 kronor för månad, och synes minimibeloppet böra bliva det för

vissa barn faktiskt utgående minimibidråget, 20 kronor.

Det ritan givetvis ifrågasättas, om detta bidrag fortfarande såsom förut

skall utgå helt och hållet av statsmedel. Då emellertid enligt styrelsernas

förslag lotsbarnskolorna skulle vara en kommunal angelägenhet, synes det

vara riktigt, att skoldistrikten förpliktas att bidraga jämväl till inackorderingskostnaderna.

Ett särskilt skäl härtill ligger däri, att det närmast torde

böra tillkomma skoldistriktet att i varje särskilt fall bestämma inackorderingsavgifternas

storlek. Det synes vid sådant förhållande vara lämpligt, att

skoldistriktet får ett omedelbart intresse av att kostnaderna härför begränsas

så mycket som möjligt. Med hänsyn därtill att det här i särskild grad är

fråga om eu statsangelägenhet, varför ock inackorderingsbidraget förut helt

och hållet påvilat staten, bör emellertid skoldistriktets bidrag uppenbarligen

sättas jämförelsevis lågt. Någon motsvarighet inom annat område, vilken

kan tjäna till ledning vid avvägandet av detta bidrags storlek, förefinnes

knappast. En utgångspunkt skulle man dock kunna finna däri, att staten

i fråga om den kontanta begynnelseavlöningen till folkskolans lärare bidrager

med nio tiondelar, skoldistrikten med en tiondel. En motsvarande fördelning

av det ifrågavarande bidraget synes styrelserna på ett lämpligt sätt

motsvara statens och kommunens olika förpliktelser även på det område det

här gäller. Om inackorderingsbidraget bestämmes enligt de nu angivna

grunderna, komme av ett månadsbidrag å 40 kronor 36 kronor att bestridas

av staten och 4 kronor av skoldistriktet, alltså för år av staten 288 och

av skoldistriktet 32 kronor. Givetvis bör den angivna proportionen tillämpas,

även om bidraget bestämmes till lägre belopp.

Det kan synas, som om staten enligt styrelsernas förslag finge eu oskäligt

stor andel av kostnaderna för lotsbarnens inackordering. Det må emellertid

erinras om, att staten till lärarnas kontanta avlöning bidrager med betydligt

mera än nio tiondelar, enär ålderstilläggen samt skillnaden mellan^ manlig

och kvinnlig lärares avlöning helt och hållet utgå av statsmedel. Återigen

må här framhållas, att omsorgen om lotsbarnens undervisning i särskild

grad är en statens angelägenhet.

Då inackorderingsbidragen inom de föreslagna gränserna böra bestämmas

med hänsyn till levnadskostnaderna på platsen, och då de till en del skola

gäldas av kommunala medel, synes det lämpligt, att bidragens storlek bestämmes

av vederbörande kyrkostämma efter förslag av skolrådet.

Inackorderingsbidrag synes böra utgå i de fall, då barn för sin skolgång

är inackorderat eller medlem i skolhushåll på annan plats, än där familjen

är bosatt. Då barn kan besöka närliggande kommunal skola och utan större

svårighet dagligen kali tillryggalägga vägen till och från skolan, bör intet

bidrag utgå, även om barnet varit inackorderat vid denna eller annan skola.

Det torde vara omöjligt att en gång för alla bestämma, huru lång skolvägen

bör vara för att kunna motivera inackorderingsbidrag. Hänsyn bör

s. 8 Kontrollera mot PDF

Inrättandet

ar lotsbarnekolor.

8 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 37.

för övrigt tagas ej blott till vägens längd utan även till dess beskaffenhet,

helst som de vägar, vilka här komma i fråga, oftast äro de sämsta möjliga’

Särskilt då det gäller sjöväg kan till och med en mycket kort vägsträcka

omöjliggöra daglig färd för skolbarnen, särskilt om farleden ligger utsatt

för vind och sjö från öppna havet. I fråga om sjöväg bör dessutom alltid

hänsyn tagas därtill, att det under vissa tider, då isen ej bär och man ej

kan komma fram i båt, kan vara omöjligt för barnen att deltaga i undervisningen,

om de skola vara bosatta i sina hem. På grund av dessa

omständigheter torde behov av inackorderingsbidrag böra prövas i varje

särskilt fall.

Olika meningar kunna råda beträffande frågan, vilken myndighet som

skall hava avgörandet, då det gäller prövning av rätt till inackorderingsbidrag.

Att lägga detta hos vederbörande kyrkostämma eller skolråd torde ej

vara lämpligt, då församlingarna enligt föreliggande förslag skola gälda en

del av inackorderingskostnaderna, och det därför kan ligga i deras intresse,

att bidragen bliva så få som möjligt. Om avgörandet lägges hos vederbörande

lotsbefäl, finnes ej heller säkerhet för att frågan skall bedömas allsidigt,

så att kommunens intressen vederbörligen beaktas. En mera opartisk

myndighet synes böra hava det avgörande ordet. Enligt styrelsernas mening

är det lämpligt, att folkskolinspektören efter samråd med vederbörande lotskaptener

får avgörandet i dessa frågor. lian har möjlighet att på ort och

ställe lära känna förhållandena och vid avgörandet i någon mån taga hänsyn

till övriga .skoldistriktets barn. Då lots- och fyrplatser äro förlagda till

ett stort antal inspektionsområden och dessa frågor därför skola avgöras av

liera folkskolinspektörer, finnes visserligen ej full garanti för enhetlighet vid

ärendenas handläggning. Viss likformighet kan dock ernås därigenom, att

folkskolinspektörs beslut kan överklagas hos skolöverstyrelsen, som före besvärens

avgörande lärer böra infordra lotsstyrelsens yttrande.

I händelse inackorderingsbidrag prövats skola utgå, synes målsman ej böra

åläggas att för sitt barns undervisning begagna sig av viss bestämd skola,

utan bör han äga rätt att själv bestämma därom. Dock bör han själv bekosta

den särskilda skolavgift, som eventuellt utgår, om barnet åtnjuter

undervisning i skola utom skoldistriktet, därvid ban icke bör åtnjuta större

inackorderingsbidrag än som skulle utgå, därest barnet vore inackorderat vid

skola inom eget skoldistrikt.

Bidrag bör utgå endast för så lång tid, som barnet behöver för att inhämta

de i lag föreskrivna lärokurserna i folkskola. Skulle barnet åtnjuta

undervisning vid annan skola än folkskola, bör bidrag utgå endast till och

med vårterminen det år, barnet fyller tretton år. Får barn undervisning i

folkskola eller mindre folkskola, bör inackorderingsbidrag utgå under hela

den tid, det där undervisas. Jämväl under den tid, då barn bevistar fortsättningsskolkurs,

bör inackorderingsbidrag kunna utgå. För erhållande av

inackorderingsbidrag bör målsman styrka, att barnet för sin skolgång varit

inackorderat eller varit medlem av skolhushåll på annan plats, än där familjen

är bosatt, t, ex. genom intyg av lärare vid den skola, i vilken barnet

åtnjutit undervisning.

Där barnantalet på en lots- eller fyrplats är så stort, att det för stat och

kommun medför mindre kostnad att anordna skola än att lämna inackorderingsbidrag

enligt förut föreslagna grunder, bör en skola komma till stånd.

Det är emellertid av stor vikt, att ej endast en rent matematisk beräknings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

grund blir utslagsgivande, då det gäller frågan om skola skall upprättas eller

ej, utan att tillbörlig hänsyn tagen till de fördelar för barnens uppfostran,

som vistelsen i hemmet under skoltiden medför. Det torde därför i allmänhet

vara fördelaktigt, att eu skola kommer till stånd på en plats, även om

det för stat och kommun skulle vara förenat med något större utgift att

uppehålla skola än att lämna barnen inackorderingsbidrag. Lämpligt synes

vara, att skola kommer till stånd på en plats, då i allmänhet 7 barn i skolåldern

finnas där.

En skola, som inrättas för här ifrågavarande ändamål, bör till skolråd,

kyrkostämma och övriga skolmyndigheter intaga samma ställning som övriga

folkskolor, men den bör något kraftigare understödjas genom statsmedel än

andra^ distriktens skolor. Upprättandet av skola på sådan plats, varom här

är fråga, måste betraktas såsom en vanlig förändring i organisationen av

vederbörande distrikts skolväsende och regleras genom ändring i gällande

reglemente och beslut därom underställas vederbörande folkskolinspektör och

domkapitel. Folkskolinspektör skall också vid granskning av statsbidragsrekvisition

från skoldistrikt, i vilket under året lotsbarnskola upprättats, vitsorda

den nyinrättade lärartjänstens behövlighet enligt därom stadgad föreskrift

i gällande författning angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor

samt statsbidrag till sådan avlöning. Den skolform, som skulle kunna

komma i fråga på dessa platser med deras ringa barnantal, kan näppeligen

vara annan än en mindre folkskola av första D-formen i gällande undervisningsplan

den 31 oktober 1919.

Det för en kommun mest betungande, då det gäller upprättande av eu

ny skola, är anskaffandet av skollokal och bostad åt lärare. Erfordras för

anskaffande härav nybyggnad, komma de skoldistrikt, som böra inrätta skola

endast för lots- och fyrpersonalens barn, att åsamkas en betydande kostnad

för dessa barns undervisning. Såsom skollokaler hava hittills på ifrågavarande

platser använts lediga bostadsutrymmen i statens byggnader. Styrelserna

utgå ifrån att nämnda lokaler alltjämt må kunna ställas till förfogande

och att vid förestående byggnad för statens räkning på någon av de ifrågavarande

platserna hänsyn tages till behov av skollokal och lärarinnebostad.

För den skull föreslå styrelserna, att staten bidrager till dessa skolor, förutom

genom statsbidrag till lärarnas avlöning efter därom stadgade grunder,

även genom att tillhandahålla skollokal och lärarinnebostad. På de platser,

där tjänlig bostad i enlighet med bestämmelserna i boställsordningen för

lärarpersonalen vid folk- och småskolor den 18 september 1918 ej kan beredas,

torde skälig ersättning för bristande förmån tills vidare kunna givas.

Men även om genom statens försorg skollokal och lärarinnebostad tillhandahölles,

skulle skoldistrikten med all säkerhet få vidkännas eu väsentligt

större kostnad för undervisningen åt lots- och fyrpersonalens skolplikt^

barn än för distriktens övriga skolbarn. Det synes därför lämpligt, att dessa

skolor erhölle ett ännu kraftigare understöd, t. ex. därigenom att erforderligt

bränsle tillhandahölles och bekostades av lotsstyrelsen. Härför talar

också den omständigheten, att de platser, som kunna komma i fråga förskolor

av denna art, oftast äro avlägset belägna, mången gång på öar långt

från fastlandet. Det blir under sådana förhållanden ofta svårt för skoldistrikten

att transportera erforderlig ved till dessa platser. Då statsverket

lämnar bidrag till uppvärmning av vaktrummen å lotsplatserna och bekostar

ved till personalen vid fyrplatserna, torde det ej erbjuda några svårigheter,

om bränsle genom statens försorg anskaffades även för skolorna å dessa platser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.is proposition Nr 37.

Kostnads
beräkning.

Kostnaderna för den föreslagna organisationen beräknas av ämbetsverken

på följande sätt.

Utgifterna för en lotsbarnskola skulle bliva ungefär följande:

Avlöning åt lärarinna (högsta lönegraden) .

Ersättning för bostadsförmån..........

Ved till skola och lärarbostad..........

Städning och eldning av skola.........

Undervisningsmateriel! och diverse utgifter

......kronor 1,650: —

...... * 150: —

...... » 300: —

...... » 150:—

...... » 150: -

Summa kronor 2,400: —

Av dessa utgifter skulle skoldistriktet betala: bidrag till lärarlönen 120

kronor, städning och eldning 150 kronor samt undervisningsmateriell och

diverse utgifter 150 kronor eller sammanlagt 420 kronor. Övriga utgifter,

sammanlagt 1,980 kronor, skulle gäldas av staten, som därjämte skulle

lämna skollokal och eventuellt även lärarbostad. Nämnda belopp minskas

med respektive 150, 300 och 450 kronor, därest lärarinna åtnjuter avlöning

i lägre lönegrad än den högsta.

Enligt av ämbetsverken verkställd beräkning kan antalet lotsbarnskolor,

som enligt förut-angivna grunder lämpligen böra vara inrättade, uppskattas

till 7; kostnaden för staten för dessa skulle då uppgå till 13,860 kronor för

år. Antalet barn, för vilka inackorderingsbidrag av statsmedel skulle behöva

utgå, beräknas till 120; efter ett årligt maximibelopp av 288 kronor |y^-8-4oj

erfordras härför i statsanslag tillhopa 34,560 kronor. Hela årliga kostnaden

för staten för undervisningen skulle sålunda uppgå till 48,420 kronor. Då

emellertid statsbidrag till lärarinnornas avlöning borde utgå ur anslaget till

avlöning åt lärare vid folkskolor, skulle för undervisningen av lots- och fyrpersonalens

barn krävas ett särskilt anslag av högst 37,710 kronor. Med

hänsyn till att vid de gjorda beräkningarna upptagits maximital, föreslå

ämbetsverken ett förslagsanslag för ändamålet å 36,000 kronor.

Från lotsförbundet och fyrpersonalens förening har inkommit en skrivelse

i ärendet, däri hemställts om sådan ändring i ämbetsverkens förslag, att

inackorderingsbidrag skulle utgå med ett belopp av 40 kronor för barn och

månad under åtta månader oberoende av orten.

Statskontoret har den 16 oktober 1924 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anfört följande:

Statskontoret har vid granskning av det utav lotsstyrelsen och skolöverstyrelsen

framlagda förslaget, såvitt det faller inom området för statskontorets

bedömande, funnit detsamma i huvudsak tillfredsställande. Sålunda

måste själva den grundläggande principen för förslaget — att kommunernas

allmänna plikt att sörja för skolundervisningen för barnen inom skoldistriktet

även skall äga tillämpning på lots- och fyrpersonalens barn och att den inskränkning

i berörda skyldighet, som hittills faktiskt ägt rum genom att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:tv proposition Nr 87.

staten helt och hållet bekostat undervisningen av sistnämnda barn, således

skall upphöra — anses välbetänkt.

Mot den uppgjorda kostnadsberäkningen för organisationsförslagets genomförande

synes ej heller något vara att erinra.

Beträffande frågan om vem som skall bestämma bidragets storlek, föreslå

ämbetsverken vederbörande kyrkostämma efter förslag av skolrådet. Statskontoret,

som utgår från att ett och samma bidragsbelopp skall gälla för

hela skoldistriktet och att beloppet således icke skall prövas i det individuella

fallet, vill emellertid ifrågasätta lämpligheten av att låta skoldistriktet

avgöra en angelägenhet, i vilken det är avsett, att distriktet skall hava ett

mycket ringa ekonomiskt intresse, under det att den ojämförligt största

delen av kostnaden faller på statsverket. Det synes statskontoret kunna

tänkas, att åt vederbörande folkskolinspektör, vilken enligt förslaget skall

bestämma, i vilka fall bidraget skall utgå, också inrymdes befogenhet att

bestämma storleken av det inom distriktet utgående bidraget. Härigenom

skulle måhända en mera objektiv prövning av ärendet vinnas.

Vidkommande statens bidrag till de nya kommunala skolorna innebär

förslaget visserligen en ganska väsentlig utsträckning av statens vanliga

bidrag till det kommunala skolväsendet, men torde i stort sett kunna anses

motiverat av de säregna och för skoldistrikten väl i allmänhet särskilt kostsamma

förhållanden, under vilka ifrågavarande skolor måste organiseras.

Vad beträffar den viktigaste posten, tillhandahållande av skollokal och

lärarinnebostad, vill statskontoret dessutom erinra, att förslag föreligger om

statsbidrag för sådant ändamål till högst betydande belopp till alla landsortskommuner

med ett visst minimiskattetryck. Statskontoret har således

intet att i huvudsak erinra mot förslaget i denna del. Endast beträffande

statens andel i inackorderingsavgiften synes det med skäl kunna ifrågasättas,

om icke denna är för högt tilltagen. Ämbetsverken hava till stöd för den

föreslagna fördelningen med en tiondel på kommunen och nio tiondelar

på statsverket åberopat, att motsvarande och till och med för kommunerna

något gynnsammare proportion tillämpas i avseende å avlöningen till lärarna.

Statskontoret vill emellertid framhålla, att omsorgen om att de skolpliktiga

barnen beredas ekonomisk möjlighet att också bevista skolan synes vara

en kommunal angelägenhet av helt annan och mera utpräglad art än läraravlöningen,

och statskontoret kan icke finna, att billigheten skulle trädas

för nära, om bidraget fördelades med t. ex. en femtedel på kommunen och

fyra femtedelar på staten. Någon alltför stor praktisk betydelse för statsverket

har ju saken icke, då skillnaden mellan de beräknade maximibeloppen,

som i ena eller andra fallet skulle drabba staten, utgör det jämförelsevis

obetydliga beloppet av 3,^40 kronor, men med hänsyn till det alltmera

framträdande spörsmålet om förhållandet mellan statens och kommunernas

ekonomiska ansvarighet för folkskoleväsendet synes frågan icke sakna en

viss principiell betj-delse.

Lotsstyrelsen och skolöverstyrelsen synas mig på ett övertygande sätt

hava uppvisat bristerna i den nuvarande organisationen av lotsbarnundervisningen.

Jämväl riksdagen har haft uppmärksamheten riktad på hithörande

spörsmål. Vid 1924 års riksdag väcktes motion om omorganisation

av lotsbarnskolorna i anslutning till det av omförmälda ämbetsverk utarbetade

förslaget i ämnet. I anledning härav yttrade riksdagen i skrivelse den

9 april 1924, nr 10 A, punkt ll:o:

Departe
mentschefei
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!-. Maj:ts proposition Nr 37.

Vad berörda motion beträffar har riksdagen visserligen, i likhet med vad

däri framhålles, ansett, att lotsbarnskolorna i sin nuvarande anordning måste

betraktas såsom mindre tillfredsställande, och synes det riksdagen, som

funnit syftet med motionen behjärtansvärt, i hög grad önskvärt, att en omorganisation

av skolundervisningen för lots- och fyrpersonalens barn snarast

möjligt kommer till stånd. Då emellertid frågan är av rätt invecklad beskaffenhet,

har det icke synts riksdagen tillrådligt att på grundval av enskild

motion vidtaga åtgärder i saken, utan torde frågan först efter närmare

utredning av Kungl. Maj:t böra underställas riksdagens prövning.

Det av lotsstyrelsen och skolöverstyrelsen framlagda förslaget innebär, att

skolundervisningen åt lots- och fyrpersonalens barn i princip likställes med

annan folkskolundervisning. Det skulle således icke längre tillkomma staten

att ordna förstnämnda undervisning utan detta skulle åligga vederbörande

skoldistrikt, som dock härför skulle erhålla statsbidrag i större utsträckning

än för undervisning åt övriga barn. Något extra bidrag från lots verkets sida

till kommunal skola, där ifrågavarande barn undervisas, skulle icke mera ifrågakomma.

Särskild skola för sådana barn skulle av skoldistriktet upprättas

å plats, där ett relativt stort antal barn, sju eller därutöver, vore bosatta

eller eljest omständigheterna kunde anses påkalla särskild skolas inrättande.

Dylik skola skulle lyda under de vanliga skolmyndigheterna. Kostnaden

för sådan skola, i regel anordnad som mindre folkskola av första D-formen,

skulle delas mellan staten och skoldistriktet, varvid staten skulle lämna, förutom

bidrag enligt gällande bestämmelser till lärarens avlöning, skollokal

med nödigt bränsle samt enligt bestämmelserna i gällande boställsordning

för lärarpersonalen vid folk- och småskolor bostad åt läraren jämte bränsle

eller ersättning därför. Skoldistriktet skulle således betala vanligt bidrag

till lärarlönen samt bekosta städning och eldning av skollokalen ävensom

undervisningsmateriell. Om barn på grund av längden eller beskaffenheten

i övrigt av vägen till skolan icke lämpligen kunde under skoltiden vistas i

hemmet, skulle utgå särskilt inackorderingsbidrag eller bidrag för hållande

av skolhushåll. Vederbörande folkskolinspektör skulle efter samråd med lotskaptenen

inom distriktet bestämma, när sådant bidrag finge utgå. Bidrag

skulle utgå med lägst 20 och högst 40 kronor för månad och till beloppet

bestämmas av kyrkostämman efter förslag av skolrådet,

Av det till inackordering utgående beloppet skulle staten betala 9/io och

skoldistriktet Vio. För barn, som åtnjöte undervisning i folk- eller fortsättningsskola,

skulle statsbidraget utgå, så länge barnet tillhörde skolan. För

barn, som undervisades i annan skola, skulle bidraget utgå från och med

höstterminen det år, barnet fyllde 7 år, till och med vårterminen det år, det

fyllde 13 år.

Ett genomförande av förslaget synes komma att undanröja de obestridliga

svagheterna i den nuvarande organisationen och skapa möjlighet för

en förbättrad undervisning åt barnen till ifrågavarande befattningshavare.

Mot de föreslagna närmare grunderna för denna undervisnings anordnande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Ma.j.is proposition Nr 37.

har jag i stort sett intet att erinra. Då de speciella anordningar i undervisningshänseende,

som krävas för den ifrågavarande kategorien av skolpliktiga

barn, äro betingade av nödvändigheten att tillgodose ett allmänt

intresse, lots- och fyrväsendet, om vilket staten har omvårdnad, synes det

vara skäligt, att staten i större utsträckning lämnar bidrag till undervisningen

åt nämnda barn än till undervisning åt övriga barn. Det förefaller

mig, som om skolöverstyrelsen och lotsstyrelsen med beaktande härav skulle

hava på ett lämpligt sätt avvägt statens och kommunernas respektive anparter

i kostnaden för denna undervisning.

Jag kan följaktligen icke godkänna den av statskontoret framställda anmärkningen

mot fördelningen mellan staten och vederbörande skoldistrikt

av kostnaderna för inackorderingsbidragen. På en punkt i detaljutformningen

av förslaget har jag dock en erinran att göra; den gäller sättet för

bestämmande av inackorderingsbidragens storlek, vilket enligt skolöverstyrelsen

och lotsstyrelsen borde ske av kyrkostämman efter förslag av skolrådet.

Jag anser, att beslutanderätten i detta fall bör, liksom beträffande frågan,

när inackorderingsbidrag skall utgå, tillkomma vederbörande folkskolinspektör

efter samråd med lotskaptenen inom distriktet.

Personalorganisationernas hemställan, att inackorderingsbidrag skulle utgå

med 40 kronor för barn och månad under åtta månader oberoende av ort,

anser jag mig icke kunna tillstyrka. Förhållandena torde å olika orter vara

av så olika natur, att möjlighet bör finnas att inom vissa gränser fastställa

olika belopp för bidraget.

Jag tillstyrker således, att det av lotsstyrelsen och skolöverstyrelsen utarbetade

förslaget till grunder för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens

barn förelägges riksdagen. Av riksdagen torde även böra utverkas rätt för

Kungl. Maj.t att meddela de närmare föreskrifter, som för tillämpningen av

dessa grunder bliva erforderliga.

Den årliga kostnaden för ett genomförande av förslaget har av ämbetsverken

beräknats till högst 48,420 kronor. Från detta belopp borde emellertid

dragas vad som åtgår i statsbidrag för lärarpersonal vid de för lotsoch

fyr personal ens barn särskilt upprättade skolorna. Denna utgift, uppskattad

till 10,710 kronor, skulle nämligen bestridas från anslaget till avlöning

åt lärare vid folkskolor. Det särskilda anslaget för undervisning åt

nämnda barn skulle således uppgå till högst 37,710 kronor, varför ämbetsverken,

som i sina beräkningar utgått från maximibelopp, hemställa om beviljande

av ett förslagsanslag för ändamålet av 36,000 kronor. Denna anslagsberäkning

föranleder ingen erinran från min sida.

Såsom jag förut nämnt, ingår nu i det under tionde huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen ett belopp å 19,000

kronor till lotsverkets undervisningsanstalter. Genomförandet av det av

mig nu förordade förslaget skulle alltså i själva verket medföra en kostnadsökning

av omkring 27,700 kronor. Berörda anslagsbelopp under tionde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

huvudtiteln skulle hädanefter icke behövas. Chefen för handelsdepartementet

har också, såsom jag torde få erinra, gjort framställning om förslag till riksdagen

att minska förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen med detta belopp,

19,000 kronor. Under åttonde huvudtiteln torde däremot böra för ifrågavarande

ändamål uppföras ett nytt ordinarie förslagsanslag å 36,000 kronor. Vad angår

beteckningen å detta anslag synes mig den föreslagna: »Skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn» icke fullt lämplig, då en del av kostnaderna

för berörda undervisning skulle bestridas jämväl av annat anslag.

Jag vill för min del föreslå rubriken: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn.

Någon ökning av förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor

torde den ovan angivna merutgiften å 10,710 kronor icke behöva föranleda.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels godkänna följande grunder ifråga om undervisningen

åt lots- och fyrpersonalens barn, med rätt för Kungl. Maj:t

att meddela de närmare föreskrifter, som för tillämpningen

av sagda grunder må befinnas erforderliga:

1) Lots- och fyrpersonalens barn åtnjuta undervisning i

de allmänna skolor, som tillhöra de skoldistrikt, inom vilka

de äro bosatta. Där antalet barn eller andra förhållanden

sådant påkalla, upprättar skoldistriktet särskild till vederbörande

lots- eller fyrplats förlagd skola.

2) Där på grund av skolvägarnas längd eller beskaffenhet

i övrigt barnen icke lämpligen kunna under skoltiden kvarbo

i hemmet, utgår bidrag till inackordering eller till hållande

av skolbushåll.

3) För sådan särskild skola, som, på sätt under punkt 1

sagts, upprättats på lots- eller fyrplats, tillhandahåller staten

lokaler med nödigt bränsle.

4) Till lärarens avlöning skall utgå bidrag enligt de bestämmelser,

som för avlöning och statsbidrag till lärare

vid folk- och småskolor äro eller varda fastställda. Därjämte

tillhandahåller staten vederbörande lärare bostad med bränsle

eller ersättning därför enligt bestämmelserna i gällande boställsordning

för lärarpersonalen vid folk- och småskolor.

5) Det under punkt 2 omförmälda inackorderingsbidrag

eller bidrag för skolhushåll utgår efter ortens pris med lägst

20 och högst 40 kronor per barn och månad. Till nämnda

belopp bidrager staten med 9/io; återstoden gäldas av vederbörande

skoldistrikt. För barn, som åtnjuter undervisning

i folkskola eller fortsättningsskola, må statsbidrag till in
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj. ts proposition Nr 37.

ackordering eller hållande av skolhushåll utgå, så länge det

tillhör sådan skola. För barn, som undervisas i annan skola

än ovan nämnts, må dylikt bidrag utgå från och med höstterminen

det år, barnet fyller 7 år, till och med vårterminen

det år, det fyller 13 år;

dels och i riksstaten å åttonde huvudtiteln, huvudavdelningen

I. Folkundervisningen, underavdelningen Folkskolor

samt rubriken: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn uppföra ett ordinarie

förslagsanslag å 36,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall ävensom

förordna, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Meurling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:124 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolundervisning åt lotsoch fyrpersonalens horn järnte en i ämnet väckt motion. s. 14 i texten
  2. SU 1925:43 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående skolundervisning åt lotsoch fyrpersonalens barn jämte en i ämnet väckt motion. s. 9 i texten