Sök i Ratio Lex

Angående disposition av till skolväsendet upplåtna byggnader vid Strömsholms hingstdepå m. m

1925-02-06 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:42, Angående disposition av till skolväsendet upplåtna byggnader vid Strömsholms hingstdepå m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung/. Majds proposition Nr 42,

1

Nr 42.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående disposition av till

skolväsendet upplåtna byggnader vid Strömsholms hingstdepå

m. m.: given Stockholms slott den 6 februari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

Redan på 1600-talet fanns vid Strömsholm en skola inrättad för de barn,

som hörde till kungl. staterna därstädes (slottet och »stallstaten»). I en

av Kungl. Maj:t den 24 februari 1813 fastställd »skolemästareinstruktion

vid Strömsholm», föreskrevs, att för Strömsholms stater skulle underhållas

en skolmästare, vilken hade att under två terminer om året meddela kostnadsfri

undervisning. I den för åren 1889—1909 gällande avlöningsstaten

för ämbets- och tjänstemän vid hingstdepån fanns ock upptagen en skollärare

med kontant lön av 600 kronor jämte bostad m. m.

Efter det folkskoleundervisningen i riket ordnats genom statens försorg,

har skolan vid Strömsholm ombildats till en församlingens folkskola; med

den nuvarande lärarens anställningsförhållanden har så ordnats, att han

antagits som ordinarie folkskollärare i Kolbäcks skoldistrikt, varvid nämnda

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. .Vi höft. (Nr '',2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

belopp av 600 kronor inräknats i hans kontanta lön från skoldistriktet.

Från hingstdepån åtnjuter han därjämte fri bostad med bränsle och planteringsland

ävensom »två stycken kofoder».

Vissa skollokaler vid Strömsholm hava, på sätt av det följande framgår,

jämväl tillhandahållits på stuteriväsendets bekostnad.

Stuteripersonalen — liksom ock slottspersonalen — är sedan gammalt

befriad från att i vanlig ordning deltaga i kostnaden för församlingens

skolväsen. Frågan härom har varit föremål för prövning av regeringsrätten,

som, på given anledning, i utslag den 31 mars 1910 uttalat, att

det understöd, skolväsendet inom Kolbäcks församling hittills åtnjutit från

Strömsholms hingstdepå, måste anses såsom ett för Strömsholms slotts- och

stuteripersonals räkning av staten lämnat bidrag till bestridande av kostnaden

för detta skolväsen, vadan samma personal så länge berörda bidrag

utginge och av församlingen uppbures icke borde betungas med avgifter

för skolväsendet i vidare mån än för så vitt bidraget icke motsvarade

vad av kostnaden för skolväsendet inom församlingen belöpte å berörda

personal.

Vid 1909 års lönereglering för depåpersonalen uppfördes anslaget till

skollärare å övergångsstat. Orsaken härtill var, att frågan om ändring i

nuvarande förhållanden beträffande skollärarbefattningen vid Strömsholm

ansågs böra göras till föremål för särskild utredning. Vid den nya lönereglering

för depåpersonalen, som beslutades vid 1923 års riksdag, uppfördes

skolläraren likaledes å övergångsstat med oförändrad kontant lön av

600 kroffor jämte naturaförmåner.

Den sålunda i sammanhang med 1909 års lönereglering för depåpersonalen

väckta frågan rörande eu omläggning av skolväsendet vid Strömsholm

har sedan över ett tiotal år tillbaka varit föremål för utredning.

•Närmaste anledningen till denna utrednings igångsättande var en framställning

i ämnet av 1912 års riksdag (skr. nr 9, punkt 8). Med föranledande

av vissa i väckt motion framställda erinringar mot den förmån i

form av befrielse från bidrag till skolväsendet, vilken sedan gammalt tillkommit

depåpersonalen vid Strömsholm, framhöll riksdagen, bland annat,

hurusom den form, vari nämnda förmån utginge, efter nuvarande

förhållanden syntes mindre lämplig, samt anhöll, att Kungl. Maj:t måtte

föranstalta om utredning i ämnet samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Sedan Kungl. Maj:t den 10 juni 1912 anbefallt stuteriöverstyrelsen att,

med behörigt iakttagande av i motionen och av riksdagen i ämnet

framhållna synpunkter, verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med

den av riksdagen begärda utredningen, lät stuteriöverstyrelsen genom dåvarande

chefen för Strömsholms hingstdepå verkställa sådan utredning,

varefter styrelsen, med överlämnande av densamma, i skrivelse den 28

februari 1913 hemställde, att utredningen för det dåvarande icke måtte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

3

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Såsom skäl härför åberopades de

då föreliggande planerna på eu överflyttning av hingstdepåns personal till

ett föreslaget statsstuteri å Ottenby.

Efter det att utlåtande i ärendet sedermera den 26 mars 1915 avgivits

av statskontoret, som därvid till Kungl. Maj:t överlämnade ett från länsstyrelsen

i Västmanlands län införskaffat yttrande jämte ett därvid fogat,

av å kyrkostämma med Kolbäeks församling utsedda delegerade avgivet

utlåtande i ärendet, anbefalldes stuteriöverstyrelsen genom remiss den 18

september 1922 att avgiva förnyat utlåtande i ärendet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1923 avgav stuteriöverstyrelsen

det infordrade utlåtandet. Styrelsen anmälde därvid, att nuvarande

innehavaren av den i gällande övergångsavlöningsstat för Strömsliolms

hingstdepå upptagna skollärarbefattningen komme att inträda i

pensionsåldern den 25 mars 1925, samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte

dels föreslå riksdagen, att övergångsavlöningsstaten för skolläraren vid

hingstdepån skulle upphöra att gälla vid nuvarande tjänstinnehavarens

avgång, dels ock uppdraga åt styrelsen att med Kolbäeks församling träffa

preliminär överenskommelse om, i vad mån och på vilka villkor de till

skolväsendet vid Strömsholm upplåtna byggnader och tomter finge övertagas

av församlingen och att därefter underställa detta förslag Kungl.

Maj:ts prövning.

Efter det utlåtanden i ärendet avgivits dels ånyo av statskontoret dels

ock av skolöverstyrelsen, anbefallde Kungl. Maj:t den 7 februari 1924 stuteriöverstyrelsen

att inkomma med förslag rörande Kolbäcks församlings övertagande

av de till skolväsendet vid Strömsholm upplåtna byggnader och

tomter.

Med utlåtande den 16 december 1924 har stuteriöverstyrelsen överlämnat

en mellan t. f. chefen för Strömsholms hingstdepå och Kolbäeks församling

träffad, av församlingen vid kyrkostämma den 30 november 1924

godkänd preliminär överenskommelse om överlåtelse till församlingen dels

med äganderätt av skolhuset vid Strömsholm och vissa andra därintill belägna

byggnader dels ock med nyttjanderätt av visst å en av distriktslantmätaren

Ragnar Grebius den 27 november 1924 upprättad karta angivet

tomtområde om 1.0 7 hektar, att av församlingen innehavas så länge detsamma

användes för församlingens skolväsende. Rörande det närmare innehållet

av denna överenskommelse har stuteriöverstyrelsen anfört, bland annat,

följande:

»Det mellan t. f, depåchefen och församlingen träffade preliminära avtalet

innebär, såsom av handlingarna inhämtas, att till församlingen skulle under

nyttjanderätt och utan avgäld upplåtas det område om 1.0 7 hektar, som

finnes angivet å en den 27 november 1924 dagtecknad, av distriktslantmätaren

Ragnar Grebius upprättad karta. Det bör här anmärkas, att detta

område innefattar vida större areal än det för närvarande åt skolväsendet

vid Strömsholm upplåtna, vilket nämligen utgöres av de å kartan med litt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:tu proposition Nr 42.

A och B betecknade tomterna om tillsammans allenast O.4555 hektar. Dä

emellertid utrymme erfordras för att framdeles å skoltomten uppföra ännu

ett skolhus för den nu i ett depån tillhörigt, utom tomtområdet beläget hus

inrymda småskolan samt för att å tomten jämväl bereda ytterligare bostäder

för lärare och städerska, anser sig stuteriöverstyrelsen böra tillstyrka upplåtelse

av den ifrågasatta utvidgade tomten, helst som det område, varmed

tomten kommer att överskjuta den nuvarande, icke är eller synes komma

att bliva behövligt för hingstdepån. Den enda anmärkning, som skulle

kunna framställas, är, att en del av gränslinjen åt öster avskär ett stycke

(ägofiguren 17) av den utav bokhållaren vid depån hittills disponerade trädgården,

men då bokhållarbefattningen för närvarande icke är besatt med

ordinarie innehavare och dessutom den med befattningen förut förenade förmånen

av fri trädgård numera- är begränsad till rätt för bokhållaren att

mot viss av styrelsen bestämd hyra disponera bostad och det trädgårdsland,

som kan för honom avses, torde denna omständighet icke böra utgöra hinder

för godkännande av den föreslagna gränslinjen.

Vad angår frågan, huruvida markupplåtelsen bör ske under ägande- eller

nyttjanderätt, synes det visserligen som om det för församlingen skulle vara

mest önskvärt att erhålla bifall till sin enligt kyrkostämmoprotokollet den

26 oktober 1924 alternativt framställda anhållan att få området till sig upplåtet

med äganderätt, men då t. f. depåchefens uttalande om önskvärdheten

att staten bibehåller äganderätten till området för att därigenom tillförsäkra

sig, att detsamma med därå varande byggnader icke upplåtes för andra

ändamål, som kunna på ett eller annat sätt verka störande för statens institutioner

på platsen, torde böra i viss mån beaktas, anser sig stuteriöverstyrelsen

icke böra ifrågasätta annat än att upplåtelsen sker under nyttjanderätt,

som dock givetvis bör utan inskränkande villkor äga bestånd, så länge

området och byggnaderna användas för skolväsendet.

De å området befintliga byggnaderna, vilkas lägen finnas ä kartan betecknade

och som äro närmare angivna i det vid t. f. depåchefens skrivelse den

2 december 1924 fogade beskrivnings- och värderingsinstrumentet, äro uppdelade

i två grupper, nämligen dels sådana byggnader, som hittills varit

upplåtna till skolväsendet, och dels sådana, som förut icke varit använda

för detta ändamål.

Till den förra gruppen höra:

skolhuset ................................................................................ värde kronor 6,144

skollärarbostaden.................................................................... » » 5 954

visthusboden......................................................................... * » 099

tvättstugan .............................

samt en utom tomtgränsen

befintlig loge, som skall

»

»

150

nedrivas och borttagas,

» » 150

summa kronor 12,698.

Till den senare gruppen höra:

nattvakts bostaden

värde kronor

1,350

300

600

100

1,200

bodbyggnad ......................................

änkan Lindholms bostadsbyggnad

bodbyggnad med källare ..............

stall och ladugårdsbyggnad..........

» »

» »

» »

» »

summa kronor 3,550.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kantjl. Maj:In proposition Nr 42. D

Enligt den preliminära överenskommelsen skalle byggnaderna inom första

gruppen lösas av församlingen med omkring 60 procent av deras uppskattade

varde eller 7,500 kronor samt de övriga byggnaderna efter bär ovan angivna

värde av 3,550 kronor.

Stuteriöverstyrelsen anser visserligen, att den föreslagna lösesumman för

de hittills till skoländamål använda byggnaderna är låg, men har dock efter

övervägande av de å frågan inverkande omständigheterna av olika slag ansett

sig böra tillstyrka bifall till den preliminära överenskommelsen jämväl

i denna del.

Mot vad överenskommelsen i (ivrigt innehåller har stuteriöverstyrelsen

intet att erinra.

1. f. depåchefen har föreslagit, att vid bifall till den gjorda framställningen^

den för byggnaderna inflytande köpeskillingen, 11,050 kronor, måtte

få användas till bekostande av en del mycket önskvärda grundförbättringar

och byggnadsreparationer å hingstdepån, såsom täckdikning, utförande av

vattenledning till de bostadsbyggnader, som sakna sådan, samt slutligen omboning

och reparation av en del äldre, bristfälliga byggnader. Stuteriöverstyrelsen

finner skäl tillstyrka bifall till detta förslag, under förbehåll att

medlen ställas till styrelsens förfogande att användas för angivna ändamål

enligt kostnadsförslag, som kan bliva av styrelsen godkänt.»

Statskontoret har i utlåtande den 12 januari J 925 förklarat sig icke hava

något att erinra mot lösenbeloppen, tillhopa 11,050 kronor, eller mot deras

disposition till vissa förbättringar och reparationer vid depån.

Enligt myndigheternas mening är någon ersättning till vederbörande

befattningshavare vid Strömsholm för de kommunala avgifter, som vid

en nyordning av skolväsendet därstädes skulle komma att påföras dem

men från vilka de hittills varit befriade, icke påkallad. Statskontoret har

i detta avseende i utlåtande den 19 oktober 1923 anfört följande.

Beträffande frågan huruvida personalen vid hingstdepån borde erhålla

ersättning för de avgifter till Kolbäcks församlings skolväsen, som kunde

komma att påföras densamma, sedan ifrågavarande av statsverket lämnade

bidrag till skollärarens avlöning upphört att utgå, hade väl statskontoret

i utlåtande den 26 mars 1915 uttalat, att sådan ersättning borde utgå till

dåvarande personal vid hingstdepån så länge den kvarstode i tjänst. Då

personalen vid hingstdepån icke kunde anses hava blivit tillförsäkrad någon

lätt i beiöida hänseende, torde statskontorets uttalande, som i varje fall

icke kunde hava avsett hingstdepåns betjäning, vilken endast anställdes för

ett år i sänder, hava förestavats av billighetsskäl. Sedermera hade emellertid

eu ny avlöuingsstat fastställts för personalen med avsevärt förhöjda avlöningsförmåner,

och billighetsskälen torde därför icke kunna tillmätas

samma betydelse som förut. Statskontoret ansåge sig på grund härav kunna

ansluta sig till den av stuteriöverstyrelsen uttalade uppfattning, att dylik

ersättning icke borde ifrågakomma beträffande personalen vid hingstdepån

och givetvis än mindre i fråga om slottspersonalen vid Strömsholms slott.

Uteslutande ur övergångsavlöningsstaten av de för skolläraren upptagna

avlöningsförmånerna torde därför icke böra påkalla några särskilda åtgärder

från statsverkets sida.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgår alltjämt från stuteri- Departement,.

väsendet bidrag kontant och in natura till bekostande av utgifterna för chefen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

skolväsendet vid Strömsholm, medan å andra sidan vissa statsbefattningshavare

därstädes äro befriade från att erlägga eljest i detta avseende till

kommunen utgående avgifter. Att ingen avveckling av dessa undantagsförhållanden

tidigare ägt rum har bland annat berott på, att det befunnits

lämpligt först avvakta den nuvarande skollärarens avgång, innan

någon omläggning företoges. Den 25 mars 1925 inträder emellertid ifrågavarande

befattningshavare i pensionsåldern.

Det förslag till uppgörelse, som efter förhandlingar mellan t. f. depåchefen

och Kolbäcks skoldistrikt nu åvägabragts, är grundat på den förutsättningen,

att intet särskilt bidrag till skolväsendet från hingstdepån vidare skall ifrågakomma

samt att kommunen i stället hädanefter skall äga i vanlig ordning

uppbära avgifter till skolväsendet jämväl från den nu härifrån undantagna

statsanställda personalen.

Jag vill tillstyrka, att förevarande förslag från statens sida antages. Vad

särskilt angår den ifrågasatta tomtupplåtelsen, vill jag erinra, att ett flertal

dylika upplåtelser under liknande nyttjanderätt tidigare förekommit från

kronoegendomar, stående under domänstyrelsens förvaltning.

Ej heller har jag velat motsätta mig depåchefens av stuteriöverstyrelsen

och statskontoret tillstyrkta förslag, att inflytande lösenbelopp må användas

till grundförbättringar och byggnadsreparationer vid depån, varvid jag dock

förutsätter, att de närmare planerna härför i sinom tid underställas Kungl.

Maj:ts prövning.

Av ett godkännande av ifrågavarande förslag bör följa, att i övergångsavlöningsstat

upptagna löneförmåner för skolläraren vid Strömsliolms hingstdepå

icke skola efter nuvarande befattningshavarens avgång vidare utgå.

I likhet med stuteriöverstyrelsen och statskontoret anser även jag, att ersättning

till personalen vid hingstdepån för de avgifter till Kolbäcks församlings

skolväsen, som kunna komma att påföras densamma sedan omförmälda

statsbidrag till skollärarens avlöning upphört att utgå, icke bör

ifrågakomma.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva,

1) att ett till Strömsliolms hingstdepå hörande, å en den 27 november

1924 dagtecknad, av distriktslantmätaren Ragnar Grebius upprättad karta

närmare angivet område om 1.0 7 hektar må upplåtas till Kolbäcks församling

att utan avgäld under nyttjanderätt innehavas, så länge det användes

för församlingens skolväsende,

2) att de å området varande byggnader, vilka hittills använts till skola

och skollärarbostad, samt därtill hörande visthusbod, tvättstuga och loge

må av församlingen med äganderätt omedelbart övertagas mot en lösesumma

av 7,500 kronor,

3) att övriga å området befintliga byggnader må likaledes med äganderätt

övertagas av församlingen mot en lösesumma av 3,550 kronor med rätt för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

7

församlingen att tillträda dem å de tider, som äro angivna i eu mellan

t. f. chefen för Strömsholms hingstdepå och Kolbäcks församling träffad,

i protokoll, hållet vid kyrkostämma med Kolbäcks församling den 30

november 1924, intagen preliminär överenskommelse, samt

4) att de inflytande lösesummorna må efter närmare beprövande av

Kungl. Maj:t användas till grundförbättringar och byggnadsreparationer å

Strömsholms hingstdepå;

dels ock, vid bifall till vad under 1—3 föreslagits, förklara, att de i

övergångsavlöningsstat för Strömsholms hingstdepå för skolläraren därstädes

upptagna avlöningsförmåner icke skola efter nuvarande befattningshavarens

avgång vidare utgå.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1925:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående disposition av till skolväsendet upplåtna byggnader vid Strömsholms hingstdepå m. m. s. 1 i texten