Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare medel till uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm m. m

1925-02-13 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:53, Angående ytterligare medel till uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Majds ''proposition till riksdagen angående ytterligare

medel till uppförande av ett bangårdspostkontor

i Stockholm m. m.; given Stockholms slott den

13 februari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Lindees, Laesson, Wigeorss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Larsson anför:

Jag anhåller att få anmäla några efter avlåtandet av statsverkspropositio.

nen uppkomna frågor om utgifter för kapitalökning i avseende å de affärs,

drivande verken.

l:o)

Sedan generalpoststyrelsen i skrivelse den 28 augusti 1923 framlagt förslag

om, bland annat, uppförande av ett s. k. bangårdspostkontor i Stockholm,

föreslog Kungl. Maj:t i proposition, nr 168, nästlidet års riksdag medgiva,

att för uppförande av ett dylikt bangårdspostkontor inom Stockholms

centralbangårds område finge av tidigare utav riksdagen för ombyggnad av

centralposthuset i Stockholm anvisade men ej i anspråk tagna medel anBihang

till riksdagens protokoll 1325. 1 samt. 47 höft. (Nr 53.) 822 25 1

Ytterligare

medel till

uppförande

av ett

bangårdspostkontor

i

Stockholm.

Frågans

behandling

år 1924.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 53.

vändas ett belopp av 520,000 kronor. Denna proposition blev av riksdagen

bifallen (skrivelse nr 130).

Beträffande skälen för inrättande av ett bangårdspostkontor i Stockholm

torde få hänvisas till ovanberörda proposition. Här må endast erinras, att

den föreslagna nybyggnaden är avsedd att förläggas å den intill Jakobsgatans

fortsättning och Vintervägen belägna del av bangårdsområdet, som benämnes

Vedgården och som järnvägsstyrelsen förklarat sig kunna upplåta för

iindamålet. I fråga om den närmare placeringen av nybyggnaden hade under

de förhandlingar, som före framläggandet av propositionen i ämnet förts

mellan generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen, utarbetats två förslag,

nämligen ett, betecknat med A, som avsåge huvudfasadens förläggning parallellt

utmed, men något indragen från den nuvarande gatulinjen i Stadshusbrons

förlängning mot Tegelbacken, samt det andra, benämnt B, enligt vilket

byggnadens mot stadshuset vettande sydvästra hörn och i övrigt hela fasaden

mot Jakobsgatan skulle dragas ytterligare så tillbaka, att denna fasad

komme att ligga snett i förhållande till gatan. Detta sista alternativ hade

framkommit efter överläggningar med stadens myndigheter, som ansett hänsyn

böra tagas till en framtida eventuell ny viadukt mellan Jakobsgatan och

stationshuvudbyggnaden för gatutrafikens ledande över järnvägen. Börande

byggnadssättet och fasadernas behandling hade jämväl olika meningar gjort

sig gällande. Med hänsyn till bygguadsplatsens framträdande läge, på obetydligt

avstånd från ett av stadens förnämsta byggnadsverk, stadshuset, samt

i betraktande av att byggnadens placering måhända kunde komma att inverka

på lösandet av vissa stadsplanefrågor och särskilt på ordnandet

av trafikförhållandena vid skärningen mellan Jakobsgatans förlängning och

järnvägsspåren, ansågs det lämpligt att inhämta yttrande i ärendet från

Stockholms stad. Då sådant yttrande vid tiden för avlåtande av ovan berörda

proposition icke inkommit, ansåg sig departementschefen icke beredd

att då taga ståndpunkt beträffande det närmare förläggandet och utformandet

av byggnaden. Med hänsyn emellertid till angelägenheten för postverket

att snarast möjligt erhålla avgörande i själva huvudfrågan tillstyrkte

departementschefen, att densamma redan då underställdes riksdagens prövning,

samt förutsatte därvid, att avgörandet i ovanberörda detalj spörsmål

kunde överlåtas åt Kungi. Maj:t. Riksdagen uttalade i sin skrivelse, att

såvitt riksdagen vid sin prövning av ärendet kunnat finna, företräde måste

givas åt alternativ A, då därigenom en mindre del av det nuvarande i och för

sig trånga bangårdsområdet uppoffrades och en mera gynnsam placering i

förhållande till stadshuset och den övriga omgivningen syntes kunna ernås

än enligt alternativ B.

Emellertid avgåvo Stockholms stadsfullmäktige den 28 april 1924 utlåtande

i ärendet samt åberopade därvid ett yttrande av stadsplanenämnden,

däruti nämnden förklarade sig intet hava att erinra mot uppförande å ifrågavarande

område av ett bangårdspostkontor av provisorisk karaktär, detta

dock endast under förutsättning, bland annat, att byggnaden droges tillbaka

från Jakobsgatan på det sätt, det med B betecknade förslaget innehölle.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj tis proposition nr 5*1. >

Genom beslut den 11 juli 1924 fann Kung], Maj:t bangårdspostkontoret

höra förläggas i huvudsaklig övereiisstämmelse med sist oinförmälda förslag.

Som skid härför anfördes, att bangårdspostkontorets förläggning i överensstämmelse

med det med A betecknade förslaget kunde tänkas under vissa förutsättningar

medföra svårigheter för Stockholms stad vid anordnandet av ifrågavarande

markområde berörande förbättrade samfärdsleder, val om utredningar

påginge, medan eu byggnad uppförd enligt det med B betecknade förslaget

icke skulle medföra hinder i sådant avseende men dock kunna pa ett tillfredsställande

sätt tillgodose statens intresse. Tillika anbefallde Kungl.

Maj:t generalpoststyrelsen att inkomma med av kostnadsförslag åtföljda ritningar

till oinförmälda byggnad.

I skrivelse den 2 februari 1925 har generalpoststyrelsen meddelat, att

styrelsen låtit genom arkitekten Y. Bodin, som för ändamålet samrått med

vederbörande inom järnvägsstyrelsen, uppgöra skrivelsen bifogade ritningai

jämte kostnadsförslag samt att dessa ritningar, vad anginge byggnadens förläggning,

i allt väsentligt anslöte sig till alternativ. B.

Efter att hava erinrat om sin i ovanberörda skrivelse den 28 augusti

1923 framlagda detaljerade utredning angående behovet och lämpligheten av

bangårdspostkontorets inrättande anför generalpoststyrelsen:

De ytterligare utredningar, som av styrelsen sedermera verkställts, både

ådagalagt, att de lokalutrymmen, som inom ramen för den tidigare beräknade

kostnaden stode att vinna — även om de kunde anses såsom tillräckliga

för den dåvarande trafikens behov — icke vore av den storlek, att med

dem en framtida större trafikökning kunde på ett nöjaktigt sätt tillgodoses.

Sistnämnda omständighet hade för generalpoststyrelsen framträtt såsom allt

mera beaktansvärd, framför allt med hänsyn därtill, att den tendens till

stegring av posttrafiken, som redan under hösten 1923. kunde skönjas, alltfort

gjorde sig gällande. Erfarenheten hade nämligen visat, att en postlokal,

även om man ansåge den böra vara tillräcklig för år framåt, ganska snart

visade sig vara för liten på grund av poströrelsens starka och ständiga tillväxt.

Vad särskilt paketrörelsen beträffade, torde en ytterligare ökning av

densamma med all sannolikhet vara att förutse, därest de sänkningar av

paketportot, som generalpoststyrelsen inom kort hade för avsikt att föreslå,

vunne riksdagens bifall. För ögonblicket vore det stegringen av korsbandsrörelsen,

som vore den mest anmärkningsvärda; och kunde såsom exempel

härpå anföras, att sammanlagda beloppet av vid postkontorets Stockholm 1

avgående avdelning inbetalade avgifter för inlämnade mass- och utgivarkorsband

under år 1924 uppgick till i runt tal 1,053,000 kronor, under det att

motsvarande siffra för år 1923 var 829,000 kronor, således en ökning av

omkring 27 %.

Det tillämnade bangårdspostkontoret vore visserligen avsett endast som

ett provisorium, men då detsamma på grund av den lösning, Stockholms

bangårdsfråga erhållit, dock måste beräknas komma till användning åtminstone

ett par årtionden framåt, hade det synts generalpoststyrelsen vara

synnerligen angeläget, att anläggningen av detsamma skedde på ett sätt,

som möjliggjorde tillgodoseendet av en stegrad trafik, utan att kostsamma

och besvärliga om- och tillbyggnader skulle behöva sedermera ifrågakomma.

De erfarenheter, som i berörda avseende gjorts vid centralposthuset i Stockholm,

visade nödvändigheten av att nu anförda synpunkter redan från början

i all möjlig mån beaktades.

Generalpost
styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Att ifrågavarande synpunkter i det tidigare avlämnade byggnadsförslaget

icke på ett starkare sätt framhävdes, var ingalunda beroende av, att desamma

skulle hava av generalpoststyrelsen på något sätt underskattats, utan

fastmera av hänsyn till då rådande ekonomiska läge, som nödvändiggjorde

den'' största försiktighet vid igångsättandet av arbeten för statens räkning,

samt, framför allt, av den omständigheten, att det område av centralbangården,

som järnvägsstyrelsen vid nämnda tidpunkt ansåg sig kunna ställa

till postverkets förfogande, var så begränsat, att det skulle hava varit förenat

med de största svårigheter att därå uppföra eu större byggnad än den föreslagna.

Då generalpoststyrelsen emellertid, av förut anförda skäl, ansett

det oundgängligt, att bangårdspostkontorets lokalbehov bleve bättre tillgodosett,

hade förnyade underhandlingar i ämnet förts med järnvägsstyrelsen;

och hade dessa resulterat i, att sistnämnda styrelse, på grund av förändrade

dispositioner i fråga om spåranordningarna å bangården, förklarat sig kunna

ställa ett större område till postverkets förfogande än vad tidigare ansetts

möjligt.

Generalpoststyrelsen meddelar vidare, att vid uppgörande av de nya ritningarna

med tillhörande kostnadsförslag hänsyn tagits till nu berörda omständigheter

samt att i anledning härav vissa, till eu del ganska betydande

avvikelser måst göras från de med styrelsens skrivelse den 28 augusti 1923

framlagda ritningarna. De vidtagna ändringarna vore i huvudsak följande:

Åt byggnadens västra flygel (mot Vintervägen), som vore avsedd att uppföras

i omedelbar anslutning till det ilgodsmagasin, som för närvarande voro

under uppförande, hade, för att denna mot stadshuset vettande gatubild

måtte göra ett så enhetligt och tilltalande intryck som möjligt, givits en

arkitektonisk utformning, som på det närmaste anslöte sig till den förutnämnda

ilgodsbyggnadens. I enlighet härmed hade flygelns övre del, som

tidigare blott innehöll vindsutrymmen, utökats med en andra våning, i vilken

lokaler erhållits för postmästarens tjänsterum och kansli, redogörarens ruin,

arkiv- och förrådsrum ävensom bostad för maskinist samt överliggningsrum.

Bottenvåningen hade i sin helhet tagits i anspråk till lokaler för den ankommande

paketposten.

Dessa förändringar med den västra flygeln hade i viss mån återverkat

på utformningen av husets övriga delar. Sålunda hade även södra fasaden

(mot Jakobsgatan) höjts till två våningar, av vilka den övre vore avsedd att

inrymma bokföringsrum för tidningar. På grund av ökningen av det till

bebyggande upplåtna markområdet hade vidare fasaden kunnat förlängas

cirka 10 meter öster ut, varjämte själva mittpartiet, liksom flyglarna, givits

ökad bredd. Detta hade i sin tur möjliggjort överflyttandet av inlämningen

för masspaket från clen västra fasaden till den södra, i följd varav det västra

mot stadshuset vettande fasadpartiet kunnat förlänas ett mera tilltalande

yttre. Höjningen av södra fasaden hade därjämte medfört den ur estetisk

synpunkt beaktansvärda vinsten, att huset betagits varje intryck av magasinseller

därmed jämförlig byggnad. Den i mittpartiet belägna, genom två våningar

gående stora sorteringskallen för avgående paket hade på grund av

den i södra fasadpartiet nytillkomna andra våningen måst förskjutas något

i nordlig riktning, vilket dock till följd av mittpartiets breddning kunnat ske

utan olägenhet. Slutligen hade södra fasaden, utan ändring av platsen för

husets. sydvästra hörn, vridits något mot söder, så att husets sydöstra hörn

kommit cirka 6 meter närmare Jakobsgatan. Härigenom hade södra och

västra fasaderna kommit i vinkelrätt läge mot varandra.

(Den östra flygeln (med fasad mot sammanbindningsbanan) vore avsedd

att uppföras i tre våningar, utan att densamma därigenom komme att över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition nr AV. 5

skjuta södra fasadens takhöjd. Härigenom liade den anordningen kunnat

träffas, att bottenvåningen i sin helhet finge disponeras för korsbandsexpeditionen

samt för anordnandet av förvaringsrum för transiterande poster,

medan 2:a och 3:e våningarna helt och hållet kunde upplåtas åt tidningsavdelningens

sorteringsexpedition.

De nu omnämnda förändringarna hade icke inverkat på byggnadens höjd,

som vore oförändrad.

Styrelsen belyser förhållandet mellan det tidigare förslaget och det nu

uppgjorda med nedanstående sammanställning, däri de båda förslagen benämnas

respektive A-förslaget och B-förslaget:

Enligt

A-förslaget

Enligt

B-förslaget

Ökning

* Sammanlagd golvyta ..........................

4 177 kvm.

6 9G9 kvm.

2 792 kvm.

Bebyggd yta .......................................

1866 »

2 342 »

476 »

! Kubikinnehåll .....................................

16 100 lcbm.

23 452 kbm.

7 352 kbm.

j Beräknad kostnad ...............................

520 000: — kr.

674 000: — kr.

154 000: — kr.

; Kostnad per kubikmeter (i runt tal)......

32: 50 »

29:— »

—

Styrelsen framhåller, att det ökade utrymme, som enligt B-förslaget vunnes,

vore högst betydande. Att kostnadsökningen enligt detta förslag i betraktande

av de stora fördelar, förslaget medförde, måste anses vara synnerligen

måttlig, anser styrelsen framgå även därav, att byggnadskostnaden trots

något höjda materialpriser dock per kubikmeter bleve omkring 3 kronor 50

öre lägre än enligt A-förslaget.

Generalpoststyrelsen erinrar härefter, att enligt den nästlidet år framlagda

utredningen genom bangårdspostkontorets inrättande icke mindre än

150,000 kronor för år beräknats kunna inbesparas, vadan engångskostnaden

för byggnadens uppförande komme att amorteras under loppet av några få

år. I anledning härav yttrar styrelsen vidare:

Grundförutsättningen för att ett dylikt gynnsamt resultat skulle vinnas

vore dock givetvis, att byggnaden från början så anlades, att den kunde på

ett fullt tillfredsställande sätt möta de anspråk, den dit hänvisade trafiken

komme att ställa på densamma. Då det nu framlagda förslaget enligt styrelsens

mening icke blott möjliggjorde en synnerligen fördelaktig disposition

av själva lokalerna utan även, såvitt under förhandenvarande förhållanden

kunde bedömas, tillförde postkontoret tillräckliga utrymmen för lång tid

framåt, syntes det ytterligare belopp av 154,000 kronor, som för byggnadsföretagets

genomförande visat sig oundgängligen nödigt, böra ställas till styrelsens

förfogande av de reserverade medlen för centralposthusets ombyggnad,

vilka medel uppgingo till i runt tal 723,000 kronor. Även om det därefter

återstående beloppet icke skulle visa sig bliva fullt tillräckligt för de

omändringsarbeten, som efter bangårdspostkontorets tagande i anspråk bleve

ofrånkomliga för ändrad användning av lösgjorda lokaler i centralposthuset,

ansåge styrelsen något särskilt anslagsbelopp icke behöva anvisas för ändamålet.

Erforderligt belopp kunde nämligen utan olägenhet tagas ur postverkets

förnyelsefond, som härför disponerade tillräckliga medel, och innebure

detta tillvägagångssätt ej heller något avsteg från principen för förnyelsefondens

inrättande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Järnvägsstyrelsen

och

byggnadsstyrelsen.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53,

Slutligen anför generalpoststyrelsen:

Såsom förut omnämnts, komme bangårdspostkontoret att förläggas i

omedelbar anslutning till statens järnvägars ilgodsmagasin och helt och hållet

å statens järnvägar tillhörig mark. Tidpunkten för byggnadens tillkomst

liksom hela dess karaktär gjorde, att dess uppförande vore att betrakta såsom

ett led i den modernisering av Stockholms centralbangård, vilken järnvägsstyrelsen

för närvarande vore i färd att genomföra. Med hänsyn såväl

härtill som ock till nödvändigheten av att arbetena å posthuset bedreves

skyndsammast möjligt och i varje fall så, att uppförandet hölle jämna steg

med närgränsande byggnadsarbeten inom området, syntes det önskvärt, att

byggnadens uppförande anförtroddes åt järnvägsstyrelsen. Härför talade

jämväl den omständigheten, att bangårdspostkontoret i själva verket allenast

utgjorde eu fortsättning av nyssnämnda ilgodsmagasin, vars fasadbehandling

och takhöjd m. m. vore utslagsgivande för bangårdspostkontoret.

Ur ekonomisk synpunkt torde det, enligt generalpoststyrelsens uppfattning,

vara ovedersägligt, att byggnadskostnaderna borde kunna nedbringas,

därest arbetena med bangårdspostkontoret och ilgodsmagasinet ställdes

under samma ledning. Detta syntes generalpoststyrelsen för övrigt näppeligen

kunna undgås. Bangårdspostkontoret skulle uppföras å statens järnvägars

spårområde och föranledde vissa omläggningar av järnvägens spår.

Enbart ur järnvägstrafikens synpunkt måste därför järnvägsstyrelsen äga bestämmanderätten

i avseende å byggnadsarbetets dirigerande.

På grund av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte dels föreslå riksdagen medgiva, att för uppförande av

ett bangårdspostkontor inom Stockholms centralbangårds område måtte av

tidigare utav riksdagen för ombyggnad av centralposthuset i Stockholm anvisade

men ej i anspråk tagna medel användas, utöver förut medgivna

520,000 kronor, ytterligare ett belopp av 154,000 kronor, dels ock uppdraga

åt järnvägsstyrelsen att i samråd med generalpoststyrelsen för postverkets

räkning uppföra den beslutade bangårdspostkontorsbyggnaden i enlighet med

nu framlagda ritningar och kostnadsförslag.

I på begäran av generalpoststyrelsen avgivna yttranden hava järnvägsstyrelsen

och byggnadsstyrelsen icke uttalat någon erinran mot nu föreliggande

förslag till uppförande av bangårdspostkontor, och hava ämbetsverken

jämväl förklarat sig intet hava att erinra mot att detta arbete ombesörjes

av järnvägsstyrelsen.

Vid utarbetandet av nu föreliggande förslag till provisoriskt bangårdspostkontor

har generalpoststyrelsen med anlitande av det ökade utrymme,

som av statens järnvägar kunnat ställas till förfogande för ändamålet, tilltagit

den nya byggnaden något större än nästlidet år förutsattes för att

därmed bättre kunna möta en blivande stegring i posttrafiken. Härigenom

skulle kunna undvikas framtida utvidgningar av byggnaden, vilka givetvis

komme att medföra högre kostnader än om redan vid byggnadens uppförande

hänsyn tages till den motsebara större trafiken. Vidare erhålles

härigenom en bättre disposition av lokalerna. Kostnaderna för den föreslagna

byggnaden skulle per kubikmeter bliva lägre än enligt förra årets

förslag. Då med den av bangårdspostkontorets tillkomst beräknade årliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 53. 7

besparingen av 100,000 kronor även en till 074,000 kronor förhöjd anläggningskostnad

kan amorteras under en jämförelsevis kort tid, synes jämväl

ur affärssynpunkt förslaget bliva fördelaktigt för statsverket. Härtill kommer,

att för täckande av kostnadsökningen något nytt anslag icke behöver anvisas,

utan kunna tagas i anspråk förut omförmälda för ombyggnad av centralposthuset

i Stockholm beviljade medel. Med hänsyn till vad sålunda anförts

och då med bangårdspostkontorets förläggning och gestaltning i övrigt

enligt förevarande förslag såväl statens som Stockholms stads intressen

synas i huvudsak bliva beaktade, anser jag mig trots den med förslaget

förbundna kostnadsökningen böra förorda, att bangårdspostkontoret kommer

till utförande i enlighet med sagda förslag. Av skäl, som generalpoststyrelsen

anfört, torde utförandet av ifrågavarande arbete böra anförtros åt

järnvägsstyrelsen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för uppförande av ett bangårdspostkontor inom Stockholms

centralbangårds område må av tidigare utav riksdagen

för ombyggnad av centralposthuset i Stockholm anvisade men

ej i anspråk tagna medel användas — utöver förut medgivet

belopp av 520,000 kronor —- ytterligare ett belopp av 154,000

kronor.

2:o)

I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t (utgifter för

kapitalökning, punkt 9) med bifall till järnvägsstyrelsens i skrivelse den

13 september 1924 därom gjorda framställning föreslagit riksdagen medgiva,

att av vissa angivna besparade anslagsmedel för statens järnvägar finge för

utförande av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem användas

ett belopp av 362,000 kronor. Häri ingår ett belopp av 59,000 kronor,

motsvarande statens järnvägars andel i de till 118,000 kronor beräknade

kostnaderna för utvidgning av spårsystemet vid Värtans station, vilket

arbete måste utföras under innevarande år samtidigt med en av den alltmer

ökade trafiken nödvändiggjord utvidgning av Stockholms frihamn.

I skrivelse den 3 februari 1925 har järnvägsstyrelsen hemställt, att för

ifrågavarande ändamål måtte anvisas ytterligare ett belopp av 123,000 kronor.

Till stöd härför har styrelsen anfört följande:

Efter det styrelsen ingav sin ovanberörda framställning av den 13 september

1924 hade från frihamnsnämnden ingått meddelande om att för

hamnens fortsatta utbyggande ytterligare en del spår m. m. erfordrades att

komma till utförande vid Värtan under år 1925. Då kostnaderna även för

dessa anordningar till eu del avsetts bestridas av statens järnvägar, hade

nämnden hemställt, att styrelsen måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning

om avlåtande av proposition till 1925 års riksdag rörande anvisande av erforderliga

medel för ändamålet. Nämnden, som upplyst, att det på grund

av den sena tidpunkt, vid vilken Stockholms stadsfullmäktige fattat beslut

i ärendet, ej varit möjligt för nämnden att tidigare än skett göra framställning

i saken, framhölle, att det vore beklagligt, om fullbordandet av den

nu under utförande varande delen av frihamnsanläggningen, i vilken staden

Utvidgning av

sparsystemet

vid Värf an.

Järnvägs
styrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

Inköp av

fastighet m. m.

för telefonstation

ä

Kungsholmen

i Stockholm.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

både nedlagt cirka 12 miljoner kronor, skulle fördröjas genom att den relativt

obetydliga summa det bär gällde — enligt nedan för statens järnvägars

del uppgående till 123,000 kronor — icke kunde göras tillgänglig.

Med hänsyn till det anförda hade styrelsen för sin del ej velat neka sin

medverkan till frågans framförande nu. Styrelsen hade därvid jämväl tagit

i betraktande de fördelar, som vore att vinna genom att de föreslagna nya

arbetena finge utföras i sammanhang med de arbeten å samma plats, vilka,

som nämnts, redan vore hänskjuta till riksdagens prövning.

Kostnaderna för de här ifrågavarande ytterligare spåranordningarna hade

beräknats till 287,000 kronor. I detta belopp skulle statens järnvägar deltaga

med cirka 123,000 kronor, utgörande för viss del av anläggningen 50

och för viss del 42 % av totalkostnaderna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts vill jag ej motsätta mig, att

ytterligare medel till ett belopp av 123,000 kronor beredas för utvidgning

av spårsystemet vid Väntan, och torde detta belopp böra anvisas såsom

särskilt anslag att utgå av lånemedel. Vad beträffar sättet för täckande av

ifrågavarande anslag, må erinras, att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under utgifter för kapitalökning på min hemställan föreslagit riksdagen att

i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för

befrämjande av lufttrafik för budgetåret 1925—1926 beräkna ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 1,500,000 kronor. Jag anser mig emellertid

redan nu böra meddela, att jag i den blivande propositionen icke kommer

att föreslå anvisande av hela detta belopp för ändamålet och i varje fall

icke mer än att sagda beräknade belopp täcker såväl anslaget till befrämjande

av lufttrafik som det nu förordade anslaget för statens järnvägar.

Någon höjning av den i förslaget till riksstat upptagna inkomstposten

»Fast upplåning» behöver alltså icke av nu föreliggande anledning vidtagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majt måtte föreslå riksdagen

att för spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem,

utöver förut äskade medel, för budgetåret 1925—

1926 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av....................................................................... kronor 123,000.

3:o)

Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,

punkt 17) därom gjorda framställning anvisade 1920 års riksdag för

inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Morellträdet med adressnummer 33

vid Bergsgatan i Stockholm samt för påbörjande därstädes av en telefonstationsbyggnad

för år 1921 ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Beträffande denna fråga må här erinras om följande:

Till grund för ovanberörda beslut låg en av telegrafstyrelsen i skrivelse

den 2 september 1919 framlagd plan rörande utvecklingen av telefonnätet

i Stockholm under de närmaste följande tjugu åren. Enligt denna plan,

som byggde på en successiv övergång till automatiskt system, skulle nämnda

nät innefatta åtta större sinsemellan förbundna stationer med en kapacitet

av — utom beträffande en station för 10,000 abonnentledningar — mellan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53. 9

25,000 och 40,000 abonnentledningar eller tillhopa omkring 200,000 abonnentledningar.

Genom att sålunda fördela telefonnätet på olika, i de skilda

stadsdelarna lämpligt belägna stationer skulle en avsevärd besparing i kostnader

vinnas, då en stor mängd abonnentledningar skulle kunna indragas

till en station, som i många fall läge abonnenten betydligt närmare än den

dåvarande stationen. Anordnandet av de nya telefonstationerna krävde

emellertid stora lokalutrymmen, som icke kunde erhållas inom befintliga

stationsfastigheter. Då med rådande abnormt höga tomtpriser och byggnadskostnader

fastigheter icke kunde anskaffas och stationsbyggnader uppföras

på en gång, kunde endast en successiv utbyggnad i enlighet med den

uppgjorda planen äga rum, därvid åtgärder ansågos böra i främsta rummet

vidtagas på de ställen, där behovet av utvidgningar och förbättringar vore

mest trängande och samtidigt de därigenom uppkomna anordningarna i

huvudsakligen befintligt skick kunde ingå som delar av det slutgiltiga stora

nätsystemet. Bland dylika åtgärder i första hand upptogs ordnandet av

telefonstationsfrågan å Kungsholmen.

Beträffande denna stadsdel anförde telegrafstyrelsen i sitt förslag, att

därstädes funnes endast en från aktiebolaget Stockholmstelefon övertagen

understation i huset nr 32 vid Polhemsgatan, rymmande omkring 5,500

abonnenter, varemot övriga f. d. Stockliolmstelefons och samtliga rikstelefonnätets

Kungsholmsabonnenters ledningar vore indragna till respektive

centralstationer vid Malmskillnadsgatan och Skeppsbron. Lokalförhållandena

för telefonväsendet å Kungsholmen vore emellertid sådana, att avsevärda

utvidgningar om några år bleve påkallade. Då en utvidgning av telefonstationen

vid Polhemsgatan bleve i hög grad kostsam, ansåg telegrafstyrelsen

det förmånligast att söka förvärva ovan berörda fastighet nr 33 vid

Bergsgatan, vilken ägdes av telegrafverkets pensionsanstalter och kunde erhållas

för pensionsanstalternas inköpspris, 150,000 kronor. Å denna tomt

skulle uppföras en stationsbyggnad för en beräknad kostnad av 1,064,000

kronor eller 95 kronor för kubikmeter, och skulle denna byggnad inredas

efter automatiskt system och kunna inrymma det enligt 20-årsplanen beräknade

antalet 25,000 abonnenter å Kungsholmen. Till att börja med skulle

endast rikstelefonabonnenterna intagas å den nya stationen, varemot f. d.

Stockliolmstelefons abonnentanläggningar i denna stadsdel icke ansågs böra

automatiseras redan då.

Departementschefen förordade telegrafstyrelsens förslag i denna del samt

tillstyrkte för köpeskillingens gäldande och för påbörjande av byggnadsföretaget

anvisande av ett anslag av 400,000 kronor. I enlighet härmed

fattade, såsom ovan antytts, statsmakterna beslut.

I skrivelse den 27 augusti 1924 med anslagsäskanden till innevarande års

riksdag har telegrafstyrelsen i denna fråga anfört i huvudsak följande:

Såsom omnämnts i nästlidet års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning

sid. 27—28), hade ovan omförmälda anslag icke blivit använt. De

fortsatta utredningarna angående sammanslagning av de båda telefonnäten

i Stockholm hade nämligen visat, att betydande besparingar beträffande

lokalnätet kunde vinnas genom att förlägga den nya automatiska stationen

Bihang till riksdagens protokoll 1325. 1 saml. 47 höft. (Nr 53.) 32225 2

Telegrafsty
relsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

för Kungsholmen till samma tomt vid Polhemsgatan, där Stockholmstelefons

Kungsholmsstation vore belägen. Efter utredning hade det också visat sig

vara möjligt att hit förlägga hela den för Kungsholmen behövliga automatstationen,

i det att tillräckligt stort område kunde erhållas genom förvärv

av en bredvidliggande fastighet. Telegrafstyrelsen hade därför trätt i förhandling

med fastighetsägaren, som vore Stockholms stad, om förvärvande

av nyssnämnda granntomt, tomten nr 9 i kvarteret Jordgubben, vilken stadens

fastighetsnämnd förklarat sig villig tillstyrka stadsfullmäktige att försälja

till ett pris av 138,285 kronor med tillträde den 1 oktober 1925. Tomten

både en areal av 790,2 kvadratmeter å fri och egen grund; ingen del av

arealen erfordrades för gatureglering.

Tidigare hade man antagit, att automatiseringen av Kungsholmens abonnenter,

sedan deras förbindelser nu blivit provisoriskt ordnade, skulle uppskjutas

till ett sent stadium av automatiseringsarbetet. Av de definitiva utredningar,

som påginge angående den projekterade automatiska understationen

å nedre Norrmalm, vilken station stode först på programmet, hade

emellertid framgått, att vissa fördelar stode att vinna, om Kungsholmsstationen

färdigställdes samtidigt med nyssnämnda station. Härigenom skulle

nämligen en del ytterligare provisoriska anordningar undvikas och abonnenterna

inkomma omedelbart på sina riktiga nummer. Stora besparingar

i kablar bleve även härigenom möjliga.

Pör att ernå dessa fördelar vore det nödvändigt, att nybyggnad för Kungsholmsstation

en igångsattes i rätt tid. Montering av stationen å nedre Norrmalm

vore avsedd att påbörjas under år 1925, och under nämnda år borde

också nybyggnaden å Kungsholmen igångsättas.

Några definitiva ritningar till nybyggnaden kunde ännu icke uppgöras,

emedan våningshöjder m. ti. detaljer bleve beroende av höjden på de väljarstativ,

som komme att bliva fastslagna för de blivande automatstationerna.

Så snart avgörande härom skett, borde arbetet emellertid omedelbart påbörjas.

Styrelsen måste därför föreslå, att av riksdagen äskades medel icke

blott för tomtinköpet utan även för påbörjande av byggnaden. Denna skulle

avse en nybyggnad å den nyförvärvade tomten, uppförd enbart i syfte att

hysa automatstationen. Kostnaden borde stanna vid omkring 260,000 kronor.

Härav torde 160,000 kronor böra anvisas för budgetåret 1925—1926.

Sedermera har telegrafstyrelsen i skrivelse den 12 november 1924 anfört:

Då styrelsen i sin skrivelse den 27 augusti 1924 anmälde, att definitiv

plan för den föreslagna telefonstationsbyggnaden å Kungsholmen då ännu

icke kunnat uppgöras, hade styrelsen tänkt sig uppföra en byggnad i två

våningar och beräknat, att kostnaden för denna byggnad skulle stanna vid

260,000 kronor. Den fortsatta utredningen hade emellertid visat, att en tvåvåningsbyggnad

ej skulle räcka mera än omkring tio år. Efter denna tid

skulle det då bliva nödvändigt att höja taket och påbygga ytterligare en

våning. Förutom de olägenheter, som vore förenade med ett sådant arbete

vid en så dammkänslig inrättning som en automatisk telefonstation, skulle

naturligtvis kostnaden för den tredje våningen bliva avsevärt större. Det

vore därför bättre ekonomi att genast uppföra även den tredje våningen,

som då ej behövde inredas förrän den skulle tagas i anspråk för sitt ändamål.

Avsikten vore att under mellantiden uthyra densamma i befintligt

skick. Den nu föreliggande planen omfattade därför en byggnad i tre våningar,

av vilka två genast skulle tagas i anspråk för telefonstationen. Som

stationen till allra största delen komme att bestå av mekaniska anordningar,

komme knappast några mellanväggar att uppsättas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mcij:ts proposition nr 53.

Kostnaden både av sakkunnig firma i Stockholm beräknats till omkring

335,000 kronor.

Telegrafstyrelsen hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att av vissa utav styrelsen angivna besparade anslagsmedel

för telegrafverket må för inköp av fastigheten nr 9 i kvarteret Jordgubben

i Stockholm samt för påbörjande därstädes av eu tolefonstationsbyggnad

användas ett belopp av 300,000 kronor.

I en till mig den 12 februari 1925 avlåten promemoria har telegrafstyrelsen

meddelat, att förslagsskisser till ifrågavarande stationsbyggnad vore

definitivt uppgjorda och att enligt dessa byggnaden skulle uppföras i tre

våningar med källare. Byggnaden skulle innehålla:

i källarvåningen kabelintag, maskin- och ackumulatorrum, pann- och kölrum

för värmeledningen samt ett reservutrymme, som kan användas till förråd,

på nedre botten reservlokal, som lämnas oinredd och för en följd av år kan

uthyras, en trappa upp en enda stor sal, i vilken skulle inrymmas överkoppling

samt de maskinella anordningar, som äro i närmaste förband med

abonnentledningarna (sökare och ledningsväljare), samt två trappor upp en

mindre sal för den för manuell förbindelse med interurbanstationen m. m. erforderliga

personalen, ett rum för reparatörerna och en stor sal för de

maskinella anordningar, som huvudsakligen avse inre koppling (första och

andra gruppväljare samt register).

Husets volym beräknades till 7,100 kubikmeter, vilket vore ungefär lika mycket,

som varit utgångspunkten för den av sakkunnig förut gjorda kostnadsberäkningen,

som slutade på 335,000 kronor. Hetta belopp, motsvarande omkring

47 kronor för kubikmeter, syntes därför böra äskas.

Enligt vad jag inhämtat, har automatiseringen av Stockholms telefonnät

påbörjats genom anläggande i norra Vasastaden av en automatisk station,

som nu är monterad för 5,000 abonnenter och för vilken är beställd utrustning

för ytterligare 3,000 abonnenter. Nästa steg i utvecklingen avser

anläggning av en automatisk station, »Centralen»,'' för till en början 20,000

abonnenter i telefonhuset vid Jakobsbergsgatan. I denna station, som beräknas

bliva färdig omkring årsskiftet 1927—1928, skulle intagas abonnenter

å Norrmalm och i staden mellan broarna, varigenom den gamla, utslitna

centralstationen vid Skeppsbron skulle kunna indragas. I samband härmed

måste indragas en i fastigheten vid Jakobsbergsgatan för närvarande inrymd

telefonstation, »C. B. Norr», vilken betjänar 1,917 abonnenter boende å

Kungsholmen och 390 abonnenter boende å Norrmalm, då dess lokal erfordras

för andra ändamål. För att undvika onödiga flyttningar samt för att

spara kablar anser telegrafstyrelsen därför de nämnda Kungsholmsabonnenterna

böra överflyttas till Kungsholmens station.

Den nuvarande stationen på Kungsholmen betjänar 5,150 abonnenter och

kan som maximum ej mottaga mer än 5,800 abonnenter. För att undvika

provisoriska och dyrbara anordningar anser styrelsen det påkallat, att en

automatisk station omedelbart bygges på Kungsholmen, till vilken station

skulle intagas nämnda 5,150 abonnenter å nuvarande Kungsholmsstationen,

ovan omförmälda 1,917 abonnenter från stationen »C. B. Norr» och dessutom

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

1:°^° Kimgsholmsabonnenter, som nu betjänas å f. d. Stockholmstelefons

station Norr, inrymd i stationshuset vid Malmskillnadsgatan. Genom byggande

av denna automatiska station skulle således Kungsholmsnätet rationellt

utnyttjas och ej oväsentliga besparingar kunna göras i kabelkostnaden.

statlonen ar P^nerad att till en början utrustas för mottagande av

12,000 abonnenter.

Sedan stationerna Centralen och Kungsholmen blivit färdigställda, skulle

ombyggnaden av telefonnätet fortsättas i nedre Vasastaden och å Södermalm

samt slutligen å Östermalm.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att med ordnandet av telefonstationsfrågan

å Kungsholmen ej synes böra anstå. Jag anser mig därför

höra tillstyrka, att detta spörsmål underställes årets riksdag. Då det av

telegrafstyrelsen nu upprättade förslaget till frågans lösning synes ändamålsenligare

samt förenat med avsevärt lägre kostnader än det år 1920 framlagda,

vill. jag förorda det föreliggande förslaget. I enlighet härmed skulle alltså

för budgetåret 1925-1926 avses ett belopp av 300,000 kronor för inköp av

ifrågavarande fastighet å Kungsholmen samt för påbörjande därstädes av

telefonstationsbyggnad.

Något nytt anslag behöver emellertid ej för ändamålet äskas av riksdagen,

å, på sätt framgår av innevarande års statsverksproposition (utgifter för

kapitalökning sid. 9-10), Kungl. Maj:t av där omförmälda besparade anslagsmedel

for telegrafverket, uppgående till omkring 1,000,000 kronor, föreslagit

liksdagen att för nya ändamål beträffande telegrafverket disponera sammanlagt

endast 441,000 kronor, torde nu ifrågavarande utgift böra bestridas av

omorda besparade anslagsmedel, och synes därvid lämpligen för ändamålet

hora tagas i anspråk det bland sagda medel upptagna, här ovan omförmälda

anslaget å 400,000 kronor för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Morellträdet

m. m.

... P^,grUUd aV Vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av ovan omförmälda besparade anslagsmedel för telegrafverket

må för inköp av fastigheten nr 9 i kvarteret Jordgubben

i Stockholm samt för påbörjande därstädes av eu

telefonstationsbyggnad användas ett belopp av 300,000 kronor.

Till vad departementschefen under punkterna l:o)—

3.o) hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1925»

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:96 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare medel till uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1925:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare medel till uppförande av ett bangård spostkontor i Stockholm m. in. s. 1 i texten