Angående ytterligare medel till uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm m. m
1925-02-13 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1925:53, Angående ytterligare medel till uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm m. m
Dokumentets text
Kanal. Maj:ts proposition nr 53.
1
Nr 53.
Kungl. Majds ''proposition till riksdagen angående ytterligare
medel till uppförande av ett bangårdspostkontor
i Stockholm m. m.; given Stockholms slott den
13 februari 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Viktor Larsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 13 februari 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Hansson, Lindees, Laesson, Wigeorss, Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Larsson anför:
Jag anhåller att få anmäla några efter avlåtandet av statsverkspropositio.
nen uppkomna frågor om utgifter för kapitalökning i avseende å de affärs,
drivande verken.
l:o)
Sedan generalpoststyrelsen i skrivelse den 28 augusti 1923 framlagt förslag
om, bland annat, uppförande av ett s. k. bangårdspostkontor i Stockholm,
föreslog Kungl. Maj:t i proposition, nr 168, nästlidet års riksdag medgiva,
att för uppförande av ett dylikt bangårdspostkontor inom Stockholms
centralbangårds område finge av tidigare utav riksdagen för ombyggnad av
centralposthuset i Stockholm anvisade men ej i anspråk tagna medel anBihang
till riksdagens protokoll 1325. 1 samt. 47 höft. (Nr 53.) 822 25 1
Ytterligare
medel till
uppförande
av ett
bangårdspostkontor
i
Stockholm.
Frågans
behandling
år 1924.
2
Kuncjl. Maj:ts proposition nr 53.
vändas ett belopp av 520,000 kronor. Denna proposition blev av riksdagen
bifallen (skrivelse nr 130).
Beträffande skälen för inrättande av ett bangårdspostkontor i Stockholm
torde få hänvisas till ovanberörda proposition. Här må endast erinras, att
den föreslagna nybyggnaden är avsedd att förläggas å den intill Jakobsgatans
fortsättning och Vintervägen belägna del av bangårdsområdet, som benämnes
Vedgården och som järnvägsstyrelsen förklarat sig kunna upplåta för
iindamålet. I fråga om den närmare placeringen av nybyggnaden hade under
de förhandlingar, som före framläggandet av propositionen i ämnet förts
mellan generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen, utarbetats två förslag,
nämligen ett, betecknat med A, som avsåge huvudfasadens förläggning parallellt
utmed, men något indragen från den nuvarande gatulinjen i Stadshusbrons
förlängning mot Tegelbacken, samt det andra, benämnt B, enligt vilket
byggnadens mot stadshuset vettande sydvästra hörn och i övrigt hela fasaden
mot Jakobsgatan skulle dragas ytterligare så tillbaka, att denna fasad
komme att ligga snett i förhållande till gatan. Detta sista alternativ hade
framkommit efter överläggningar med stadens myndigheter, som ansett hänsyn
böra tagas till en framtida eventuell ny viadukt mellan Jakobsgatan och
stationshuvudbyggnaden för gatutrafikens ledande över järnvägen. Börande
byggnadssättet och fasadernas behandling hade jämväl olika meningar gjort
sig gällande. Med hänsyn till bygguadsplatsens framträdande läge, på obetydligt
avstånd från ett av stadens förnämsta byggnadsverk, stadshuset, samt
i betraktande av att byggnadens placering måhända kunde komma att inverka
på lösandet av vissa stadsplanefrågor och särskilt på ordnandet
av trafikförhållandena vid skärningen mellan Jakobsgatans förlängning och
järnvägsspåren, ansågs det lämpligt att inhämta yttrande i ärendet från
Stockholms stad. Då sådant yttrande vid tiden för avlåtande av ovan berörda
proposition icke inkommit, ansåg sig departementschefen icke beredd
att då taga ståndpunkt beträffande det närmare förläggandet och utformandet
av byggnaden. Med hänsyn emellertid till angelägenheten för postverket
att snarast möjligt erhålla avgörande i själva huvudfrågan tillstyrkte
departementschefen, att densamma redan då underställdes riksdagens prövning,
samt förutsatte därvid, att avgörandet i ovanberörda detalj spörsmål
kunde överlåtas åt Kungi. Maj:t. Riksdagen uttalade i sin skrivelse, att
såvitt riksdagen vid sin prövning av ärendet kunnat finna, företräde måste
givas åt alternativ A, då därigenom en mindre del av det nuvarande i och för
sig trånga bangårdsområdet uppoffrades och en mera gynnsam placering i
förhållande till stadshuset och den övriga omgivningen syntes kunna ernås
än enligt alternativ B.
Emellertid avgåvo Stockholms stadsfullmäktige den 28 april 1924 utlåtande
i ärendet samt åberopade därvid ett yttrande av stadsplanenämnden,
däruti nämnden förklarade sig intet hava att erinra mot uppförande å ifrågavarande
område av ett bangårdspostkontor av provisorisk karaktär, detta
dock endast under förutsättning, bland annat, att byggnaden droges tillbaka
från Jakobsgatan på det sätt, det med B betecknade förslaget innehölle.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Knngl. Maj tis proposition nr 5*1. >
Genom beslut den 11 juli 1924 fann Kung], Maj:t bangårdspostkontoret
höra förläggas i huvudsaklig övereiisstämmelse med sist oinförmälda förslag.
Som skid härför anfördes, att bangårdspostkontorets förläggning i överensstämmelse
med det med A betecknade förslaget kunde tänkas under vissa förutsättningar
medföra svårigheter för Stockholms stad vid anordnandet av ifrågavarande
markområde berörande förbättrade samfärdsleder, val om utredningar
påginge, medan eu byggnad uppförd enligt det med B betecknade förslaget
icke skulle medföra hinder i sådant avseende men dock kunna pa ett tillfredsställande
sätt tillgodose statens intresse. Tillika anbefallde Kungl.
Maj:t generalpoststyrelsen att inkomma med av kostnadsförslag åtföljda ritningar
till oinförmälda byggnad.
I skrivelse den 2 februari 1925 har generalpoststyrelsen meddelat, att
styrelsen låtit genom arkitekten Y. Bodin, som för ändamålet samrått med
vederbörande inom järnvägsstyrelsen, uppgöra skrivelsen bifogade ritningai
jämte kostnadsförslag samt att dessa ritningar, vad anginge byggnadens förläggning,
i allt väsentligt anslöte sig till alternativ. B.
Efter att hava erinrat om sin i ovanberörda skrivelse den 28 augusti
1923 framlagda detaljerade utredning angående behovet och lämpligheten av
bangårdspostkontorets inrättande anför generalpoststyrelsen:
De ytterligare utredningar, som av styrelsen sedermera verkställts, både
ådagalagt, att de lokalutrymmen, som inom ramen för den tidigare beräknade
kostnaden stode att vinna — även om de kunde anses såsom tillräckliga
för den dåvarande trafikens behov — icke vore av den storlek, att med
dem en framtida större trafikökning kunde på ett nöjaktigt sätt tillgodoses.
Sistnämnda omständighet hade för generalpoststyrelsen framträtt såsom allt
mera beaktansvärd, framför allt med hänsyn därtill, att den tendens till
stegring av posttrafiken, som redan under hösten 1923. kunde skönjas, alltfort
gjorde sig gällande. Erfarenheten hade nämligen visat, att en postlokal,
även om man ansåge den böra vara tillräcklig för år framåt, ganska snart
visade sig vara för liten på grund av poströrelsens starka och ständiga tillväxt.
Vad särskilt paketrörelsen beträffade, torde en ytterligare ökning av
densamma med all sannolikhet vara att förutse, därest de sänkningar av
paketportot, som generalpoststyrelsen inom kort hade för avsikt att föreslå,
vunne riksdagens bifall. För ögonblicket vore det stegringen av korsbandsrörelsen,
som vore den mest anmärkningsvärda; och kunde såsom exempel
härpå anföras, att sammanlagda beloppet av vid postkontorets Stockholm 1
avgående avdelning inbetalade avgifter för inlämnade mass- och utgivarkorsband
under år 1924 uppgick till i runt tal 1,053,000 kronor, under det att
motsvarande siffra för år 1923 var 829,000 kronor, således en ökning av
omkring 27 %.
Det tillämnade bangårdspostkontoret vore visserligen avsett endast som
ett provisorium, men då detsamma på grund av den lösning, Stockholms
bangårdsfråga erhållit, dock måste beräknas komma till användning åtminstone
ett par årtionden framåt, hade det synts generalpoststyrelsen vara
synnerligen angeläget, att anläggningen av detsamma skedde på ett sätt,
som möjliggjorde tillgodoseendet av en stegrad trafik, utan att kostsamma
och besvärliga om- och tillbyggnader skulle behöva sedermera ifrågakomma.
De erfarenheter, som i berörda avseende gjorts vid centralposthuset i Stockholm,
visade nödvändigheten av att nu anförda synpunkter redan från början
i all möjlig mån beaktades.
Generalpost
styrelsen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Att ifrågavarande synpunkter i det tidigare avlämnade byggnadsförslaget
icke på ett starkare sätt framhävdes, var ingalunda beroende av, att desamma
skulle hava av generalpoststyrelsen på något sätt underskattats, utan
fastmera av hänsyn till då rådande ekonomiska läge, som nödvändiggjorde
den'' största försiktighet vid igångsättandet av arbeten för statens räkning,
samt, framför allt, av den omständigheten, att det område av centralbangården,
som järnvägsstyrelsen vid nämnda tidpunkt ansåg sig kunna ställa
till postverkets förfogande, var så begränsat, att det skulle hava varit förenat
med de största svårigheter att därå uppföra eu större byggnad än den föreslagna.
Då generalpoststyrelsen emellertid, av förut anförda skäl, ansett
det oundgängligt, att bangårdspostkontorets lokalbehov bleve bättre tillgodosett,
hade förnyade underhandlingar i ämnet förts med järnvägsstyrelsen;
och hade dessa resulterat i, att sistnämnda styrelse, på grund av förändrade
dispositioner i fråga om spåranordningarna å bangården, förklarat sig kunna
ställa ett större område till postverkets förfogande än vad tidigare ansetts
möjligt.
Generalpoststyrelsen meddelar vidare, att vid uppgörande av de nya ritningarna
med tillhörande kostnadsförslag hänsyn tagits till nu berörda omständigheter
samt att i anledning härav vissa, till eu del ganska betydande
avvikelser måst göras från de med styrelsens skrivelse den 28 augusti 1923
framlagda ritningarna. De vidtagna ändringarna vore i huvudsak följande:
Åt byggnadens västra flygel (mot Vintervägen), som vore avsedd att uppföras
i omedelbar anslutning till det ilgodsmagasin, som för närvarande voro
under uppförande, hade, för att denna mot stadshuset vettande gatubild
måtte göra ett så enhetligt och tilltalande intryck som möjligt, givits en
arkitektonisk utformning, som på det närmaste anslöte sig till den förutnämnda
ilgodsbyggnadens. I enlighet härmed hade flygelns övre del, som
tidigare blott innehöll vindsutrymmen, utökats med en andra våning, i vilken
lokaler erhållits för postmästarens tjänsterum och kansli, redogörarens ruin,
arkiv- och förrådsrum ävensom bostad för maskinist samt överliggningsrum.
Bottenvåningen hade i sin helhet tagits i anspråk till lokaler för den ankommande
paketposten.
Dessa förändringar med den västra flygeln hade i viss mån återverkat
på utformningen av husets övriga delar. Sålunda hade även södra fasaden
(mot Jakobsgatan) höjts till två våningar, av vilka den övre vore avsedd att
inrymma bokföringsrum för tidningar. På grund av ökningen av det till
bebyggande upplåtna markområdet hade vidare fasaden kunnat förlängas
cirka 10 meter öster ut, varjämte själva mittpartiet, liksom flyglarna, givits
ökad bredd. Detta hade i sin tur möjliggjort överflyttandet av inlämningen
för masspaket från clen västra fasaden till den södra, i följd varav det västra
mot stadshuset vettande fasadpartiet kunnat förlänas ett mera tilltalande
yttre. Höjningen av södra fasaden hade därjämte medfört den ur estetisk
synpunkt beaktansvärda vinsten, att huset betagits varje intryck av magasinseller
därmed jämförlig byggnad. Den i mittpartiet belägna, genom två våningar
gående stora sorteringskallen för avgående paket hade på grund av
den i södra fasadpartiet nytillkomna andra våningen måst förskjutas något
i nordlig riktning, vilket dock till följd av mittpartiets breddning kunnat ske
utan olägenhet. Slutligen hade södra fasaden, utan ändring av platsen för
husets. sydvästra hörn, vridits något mot söder, så att husets sydöstra hörn
kommit cirka 6 meter närmare Jakobsgatan. Härigenom hade södra och
västra fasaderna kommit i vinkelrätt läge mot varandra.
(Den östra flygeln (med fasad mot sammanbindningsbanan) vore avsedd
att uppföras i tre våningar, utan att densamma därigenom komme att över
-
Kungl. Maj;ts proposition nr AV. 5
skjuta södra fasadens takhöjd. Härigenom liade den anordningen kunnat
träffas, att bottenvåningen i sin helhet finge disponeras för korsbandsexpeditionen
samt för anordnandet av förvaringsrum för transiterande poster,
medan 2:a och 3:e våningarna helt och hållet kunde upplåtas åt tidningsavdelningens
sorteringsexpedition.
De nu omnämnda förändringarna hade icke inverkat på byggnadens höjd,
som vore oförändrad.
Styrelsen belyser förhållandet mellan det tidigare förslaget och det nu
uppgjorda med nedanstående sammanställning, däri de båda förslagen benämnas
respektive A-förslaget och B-förslaget:
Enligt
A-förslaget
Enligt
B-förslaget
Ökning
* Sammanlagd golvyta ..........................
4 177 kvm.
6 9G9 kvm.
2 792 kvm.
Bebyggd yta .......................................
1866 »
2 342 »
476 »
! Kubikinnehåll .....................................
16 100 lcbm.
23 452 kbm.
7 352 kbm.
j Beräknad kostnad ...............................
520 000: — kr.
674 000: — kr.
154 000: — kr.
; Kostnad per kubikmeter (i runt tal)......
32: 50 »
29:— »
—
Styrelsen framhåller, att det ökade utrymme, som enligt B-förslaget vunnes,
vore högst betydande. Att kostnadsökningen enligt detta förslag i betraktande
av de stora fördelar, förslaget medförde, måste anses vara synnerligen
måttlig, anser styrelsen framgå även därav, att byggnadskostnaden trots
något höjda materialpriser dock per kubikmeter bleve omkring 3 kronor 50
öre lägre än enligt A-förslaget.
Generalpoststyrelsen erinrar härefter, att enligt den nästlidet år framlagda
utredningen genom bangårdspostkontorets inrättande icke mindre än
150,000 kronor för år beräknats kunna inbesparas, vadan engångskostnaden
för byggnadens uppförande komme att amorteras under loppet av några få
år. I anledning härav yttrar styrelsen vidare:
Grundförutsättningen för att ett dylikt gynnsamt resultat skulle vinnas
vore dock givetvis, att byggnaden från början så anlades, att den kunde på
ett fullt tillfredsställande sätt möta de anspråk, den dit hänvisade trafiken
komme att ställa på densamma. Då det nu framlagda förslaget enligt styrelsens
mening icke blott möjliggjorde en synnerligen fördelaktig disposition
av själva lokalerna utan även, såvitt under förhandenvarande förhållanden
kunde bedömas, tillförde postkontoret tillräckliga utrymmen för lång tid
framåt, syntes det ytterligare belopp av 154,000 kronor, som för byggnadsföretagets
genomförande visat sig oundgängligen nödigt, böra ställas till styrelsens
förfogande av de reserverade medlen för centralposthusets ombyggnad,
vilka medel uppgingo till i runt tal 723,000 kronor. Även om det därefter
återstående beloppet icke skulle visa sig bliva fullt tillräckligt för de
omändringsarbeten, som efter bangårdspostkontorets tagande i anspråk bleve
ofrånkomliga för ändrad användning av lösgjorda lokaler i centralposthuset,
ansåge styrelsen något särskilt anslagsbelopp icke behöva anvisas för ändamålet.
Erforderligt belopp kunde nämligen utan olägenhet tagas ur postverkets
förnyelsefond, som härför disponerade tillräckliga medel, och innebure
detta tillvägagångssätt ej heller något avsteg från principen för förnyelsefondens
inrättande.
6
Järnvägsstyrelsen
och
byggnadsstyrelsen.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 53,
Slutligen anför generalpoststyrelsen:
Såsom förut omnämnts, komme bangårdspostkontoret att förläggas i
omedelbar anslutning till statens järnvägars ilgodsmagasin och helt och hållet
å statens järnvägar tillhörig mark. Tidpunkten för byggnadens tillkomst
liksom hela dess karaktär gjorde, att dess uppförande vore att betrakta såsom
ett led i den modernisering av Stockholms centralbangård, vilken järnvägsstyrelsen
för närvarande vore i färd att genomföra. Med hänsyn såväl
härtill som ock till nödvändigheten av att arbetena å posthuset bedreves
skyndsammast möjligt och i varje fall så, att uppförandet hölle jämna steg
med närgränsande byggnadsarbeten inom området, syntes det önskvärt, att
byggnadens uppförande anförtroddes åt järnvägsstyrelsen. Härför talade
jämväl den omständigheten, att bangårdspostkontoret i själva verket allenast
utgjorde eu fortsättning av nyssnämnda ilgodsmagasin, vars fasadbehandling
och takhöjd m. m. vore utslagsgivande för bangårdspostkontoret.
Ur ekonomisk synpunkt torde det, enligt generalpoststyrelsens uppfattning,
vara ovedersägligt, att byggnadskostnaderna borde kunna nedbringas,
därest arbetena med bangårdspostkontoret och ilgodsmagasinet ställdes
under samma ledning. Detta syntes generalpoststyrelsen för övrigt näppeligen
kunna undgås. Bangårdspostkontoret skulle uppföras å statens järnvägars
spårområde och föranledde vissa omläggningar av järnvägens spår.
Enbart ur järnvägstrafikens synpunkt måste därför järnvägsstyrelsen äga bestämmanderätten
i avseende å byggnadsarbetets dirigerande.
På grund av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte dels föreslå riksdagen medgiva, att för uppförande av
ett bangårdspostkontor inom Stockholms centralbangårds område måtte av
tidigare utav riksdagen för ombyggnad av centralposthuset i Stockholm anvisade
men ej i anspråk tagna medel användas, utöver förut medgivna
520,000 kronor, ytterligare ett belopp av 154,000 kronor, dels ock uppdraga
åt järnvägsstyrelsen att i samråd med generalpoststyrelsen för postverkets
räkning uppföra den beslutade bangårdspostkontorsbyggnaden i enlighet med
nu framlagda ritningar och kostnadsförslag.
I på begäran av generalpoststyrelsen avgivna yttranden hava järnvägsstyrelsen
och byggnadsstyrelsen icke uttalat någon erinran mot nu föreliggande
förslag till uppförande av bangårdspostkontor, och hava ämbetsverken
jämväl förklarat sig intet hava att erinra mot att detta arbete ombesörjes
av järnvägsstyrelsen.
Vid utarbetandet av nu föreliggande förslag till provisoriskt bangårdspostkontor
har generalpoststyrelsen med anlitande av det ökade utrymme,
som av statens järnvägar kunnat ställas till förfogande för ändamålet, tilltagit
den nya byggnaden något större än nästlidet år förutsattes för att
därmed bättre kunna möta en blivande stegring i posttrafiken. Härigenom
skulle kunna undvikas framtida utvidgningar av byggnaden, vilka givetvis
komme att medföra högre kostnader än om redan vid byggnadens uppförande
hänsyn tages till den motsebara större trafiken. Vidare erhålles
härigenom en bättre disposition av lokalerna. Kostnaderna för den föreslagna
byggnaden skulle per kubikmeter bliva lägre än enligt förra årets
förslag. Då med den av bangårdspostkontorets tillkomst beräknade årliga
Kungl. MajUs proposition nr 53. 7
besparingen av 100,000 kronor även en till 074,000 kronor förhöjd anläggningskostnad
kan amorteras under en jämförelsevis kort tid, synes jämväl
ur affärssynpunkt förslaget bliva fördelaktigt för statsverket. Härtill kommer,
att för täckande av kostnadsökningen något nytt anslag icke behöver anvisas,
utan kunna tagas i anspråk förut omförmälda för ombyggnad av centralposthuset
i Stockholm beviljade medel. Med hänsyn till vad sålunda anförts
och då med bangårdspostkontorets förläggning och gestaltning i övrigt
enligt förevarande förslag såväl statens som Stockholms stads intressen
synas i huvudsak bliva beaktade, anser jag mig trots den med förslaget
förbundna kostnadsökningen böra förorda, att bangårdspostkontoret kommer
till utförande i enlighet med sagda förslag. Av skäl, som generalpoststyrelsen
anfört, torde utförandet av ifrågavarande arbete böra anförtros åt
järnvägsstyrelsen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att för uppförande av ett bangårdspostkontor inom Stockholms
centralbangårds område må av tidigare utav riksdagen
för ombyggnad av centralposthuset i Stockholm anvisade men
ej i anspråk tagna medel användas — utöver förut medgivet
belopp av 520,000 kronor —- ytterligare ett belopp av 154,000
kronor.
2:o)
I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t (utgifter för
kapitalökning, punkt 9) med bifall till järnvägsstyrelsens i skrivelse den
13 september 1924 därom gjorda framställning föreslagit riksdagen medgiva,
att av vissa angivna besparade anslagsmedel för statens järnvägar finge för
utförande av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem användas
ett belopp av 362,000 kronor. Häri ingår ett belopp av 59,000 kronor,
motsvarande statens järnvägars andel i de till 118,000 kronor beräknade
kostnaderna för utvidgning av spårsystemet vid Värtans station, vilket
arbete måste utföras under innevarande år samtidigt med en av den alltmer
ökade trafiken nödvändiggjord utvidgning av Stockholms frihamn.
I skrivelse den 3 februari 1925 har järnvägsstyrelsen hemställt, att för
ifrågavarande ändamål måtte anvisas ytterligare ett belopp av 123,000 kronor.
Till stöd härför har styrelsen anfört följande:
Efter det styrelsen ingav sin ovanberörda framställning av den 13 september
1924 hade från frihamnsnämnden ingått meddelande om att för
hamnens fortsatta utbyggande ytterligare en del spår m. m. erfordrades att
komma till utförande vid Värtan under år 1925. Då kostnaderna även för
dessa anordningar till eu del avsetts bestridas av statens järnvägar, hade
nämnden hemställt, att styrelsen måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning
om avlåtande av proposition till 1925 års riksdag rörande anvisande av erforderliga
medel för ändamålet. Nämnden, som upplyst, att det på grund
av den sena tidpunkt, vid vilken Stockholms stadsfullmäktige fattat beslut
i ärendet, ej varit möjligt för nämnden att tidigare än skett göra framställning
i saken, framhölle, att det vore beklagligt, om fullbordandet av den
nu under utförande varande delen av frihamnsanläggningen, i vilken staden
Utvidgning av
sparsystemet
vid Värf an.
Järnvägs
styrelsen.
Departementschefen.
Inköp av
fastighet m. m.
för telefonstation
ä
Kungsholmen
i Stockholm.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
både nedlagt cirka 12 miljoner kronor, skulle fördröjas genom att den relativt
obetydliga summa det bär gällde — enligt nedan för statens järnvägars
del uppgående till 123,000 kronor — icke kunde göras tillgänglig.
Med hänsyn till det anförda hade styrelsen för sin del ej velat neka sin
medverkan till frågans framförande nu. Styrelsen hade därvid jämväl tagit
i betraktande de fördelar, som vore att vinna genom att de föreslagna nya
arbetena finge utföras i sammanhang med de arbeten å samma plats, vilka,
som nämnts, redan vore hänskjuta till riksdagens prövning.
Kostnaderna för de här ifrågavarande ytterligare spåranordningarna hade
beräknats till 287,000 kronor. I detta belopp skulle statens järnvägar deltaga
med cirka 123,000 kronor, utgörande för viss del av anläggningen 50
och för viss del 42 % av totalkostnaderna.
Med hänsyn till vad sålunda anförts vill jag ej motsätta mig, att
ytterligare medel till ett belopp av 123,000 kronor beredas för utvidgning
av spårsystemet vid Väntan, och torde detta belopp böra anvisas såsom
särskilt anslag att utgå av lånemedel. Vad beträffar sättet för täckande av
ifrågavarande anslag, må erinras, att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning på min hemställan föreslagit riksdagen att
i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för
befrämjande av lufttrafik för budgetåret 1925—1926 beräkna ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av 1,500,000 kronor. Jag anser mig emellertid
redan nu böra meddela, att jag i den blivande propositionen icke kommer
att föreslå anvisande av hela detta belopp för ändamålet och i varje fall
icke mer än att sagda beräknade belopp täcker såväl anslaget till befrämjande
av lufttrafik som det nu förordade anslaget för statens järnvägar.
Någon höjning av den i förslaget till riksstat upptagna inkomstposten
»Fast upplåning» behöver alltså icke av nu föreliggande anledning vidtagas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majt måtte föreslå riksdagen
att för spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem,
utöver förut äskade medel, för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av....................................................................... kronor 123,000.
3:o)
Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,
punkt 17) därom gjorda framställning anvisade 1920 års riksdag för
inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Morellträdet med adressnummer 33
vid Bergsgatan i Stockholm samt för påbörjande därstädes av en telefonstationsbyggnad
för år 1921 ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Beträffande denna fråga må här erinras om följande:
Till grund för ovanberörda beslut låg en av telegrafstyrelsen i skrivelse
den 2 september 1919 framlagd plan rörande utvecklingen av telefonnätet
i Stockholm under de närmaste följande tjugu åren. Enligt denna plan,
som byggde på en successiv övergång till automatiskt system, skulle nämnda
nät innefatta åtta större sinsemellan förbundna stationer med en kapacitet
av — utom beträffande en station för 10,000 abonnentledningar — mellan
Kungl. Maj:ts proposition nr 53. 9
25,000 och 40,000 abonnentledningar eller tillhopa omkring 200,000 abonnentledningar.
Genom att sålunda fördela telefonnätet på olika, i de skilda
stadsdelarna lämpligt belägna stationer skulle en avsevärd besparing i kostnader
vinnas, då en stor mängd abonnentledningar skulle kunna indragas
till en station, som i många fall läge abonnenten betydligt närmare än den
dåvarande stationen. Anordnandet av de nya telefonstationerna krävde
emellertid stora lokalutrymmen, som icke kunde erhållas inom befintliga
stationsfastigheter. Då med rådande abnormt höga tomtpriser och byggnadskostnader
fastigheter icke kunde anskaffas och stationsbyggnader uppföras
på en gång, kunde endast en successiv utbyggnad i enlighet med den
uppgjorda planen äga rum, därvid åtgärder ansågos böra i främsta rummet
vidtagas på de ställen, där behovet av utvidgningar och förbättringar vore
mest trängande och samtidigt de därigenom uppkomna anordningarna i
huvudsakligen befintligt skick kunde ingå som delar av det slutgiltiga stora
nätsystemet. Bland dylika åtgärder i första hand upptogs ordnandet av
telefonstationsfrågan å Kungsholmen.
Beträffande denna stadsdel anförde telegrafstyrelsen i sitt förslag, att
därstädes funnes endast en från aktiebolaget Stockholmstelefon övertagen
understation i huset nr 32 vid Polhemsgatan, rymmande omkring 5,500
abonnenter, varemot övriga f. d. Stockliolmstelefons och samtliga rikstelefonnätets
Kungsholmsabonnenters ledningar vore indragna till respektive
centralstationer vid Malmskillnadsgatan och Skeppsbron. Lokalförhållandena
för telefonväsendet å Kungsholmen vore emellertid sådana, att avsevärda
utvidgningar om några år bleve påkallade. Då en utvidgning av telefonstationen
vid Polhemsgatan bleve i hög grad kostsam, ansåg telegrafstyrelsen
det förmånligast att söka förvärva ovan berörda fastighet nr 33 vid
Bergsgatan, vilken ägdes av telegrafverkets pensionsanstalter och kunde erhållas
för pensionsanstalternas inköpspris, 150,000 kronor. Å denna tomt
skulle uppföras en stationsbyggnad för en beräknad kostnad av 1,064,000
kronor eller 95 kronor för kubikmeter, och skulle denna byggnad inredas
efter automatiskt system och kunna inrymma det enligt 20-årsplanen beräknade
antalet 25,000 abonnenter å Kungsholmen. Till att börja med skulle
endast rikstelefonabonnenterna intagas å den nya stationen, varemot f. d.
Stockliolmstelefons abonnentanläggningar i denna stadsdel icke ansågs böra
automatiseras redan då.
Departementschefen förordade telegrafstyrelsens förslag i denna del samt
tillstyrkte för köpeskillingens gäldande och för påbörjande av byggnadsföretaget
anvisande av ett anslag av 400,000 kronor. I enlighet härmed
fattade, såsom ovan antytts, statsmakterna beslut.
I skrivelse den 27 augusti 1924 med anslagsäskanden till innevarande års
riksdag har telegrafstyrelsen i denna fråga anfört i huvudsak följande:
Såsom omnämnts i nästlidet års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning
sid. 27—28), hade ovan omförmälda anslag icke blivit använt. De
fortsatta utredningarna angående sammanslagning av de båda telefonnäten
i Stockholm hade nämligen visat, att betydande besparingar beträffande
lokalnätet kunde vinnas genom att förlägga den nya automatiska stationen
Bihang till riksdagens protokoll 1325. 1 saml. 47 höft. (Nr 53.) 32225 2
Telegrafsty
relsen.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
för Kungsholmen till samma tomt vid Polhemsgatan, där Stockholmstelefons
Kungsholmsstation vore belägen. Efter utredning hade det också visat sig
vara möjligt att hit förlägga hela den för Kungsholmen behövliga automatstationen,
i det att tillräckligt stort område kunde erhållas genom förvärv
av en bredvidliggande fastighet. Telegrafstyrelsen hade därför trätt i förhandling
med fastighetsägaren, som vore Stockholms stad, om förvärvande
av nyssnämnda granntomt, tomten nr 9 i kvarteret Jordgubben, vilken stadens
fastighetsnämnd förklarat sig villig tillstyrka stadsfullmäktige att försälja
till ett pris av 138,285 kronor med tillträde den 1 oktober 1925. Tomten
både en areal av 790,2 kvadratmeter å fri och egen grund; ingen del av
arealen erfordrades för gatureglering.
Tidigare hade man antagit, att automatiseringen av Kungsholmens abonnenter,
sedan deras förbindelser nu blivit provisoriskt ordnade, skulle uppskjutas
till ett sent stadium av automatiseringsarbetet. Av de definitiva utredningar,
som påginge angående den projekterade automatiska understationen
å nedre Norrmalm, vilken station stode först på programmet, hade
emellertid framgått, att vissa fördelar stode att vinna, om Kungsholmsstationen
färdigställdes samtidigt med nyssnämnda station. Härigenom skulle
nämligen en del ytterligare provisoriska anordningar undvikas och abonnenterna
inkomma omedelbart på sina riktiga nummer. Stora besparingar
i kablar bleve även härigenom möjliga.
Pör att ernå dessa fördelar vore det nödvändigt, att nybyggnad för Kungsholmsstation
en igångsattes i rätt tid. Montering av stationen å nedre Norrmalm
vore avsedd att påbörjas under år 1925, och under nämnda år borde
också nybyggnaden å Kungsholmen igångsättas.
Några definitiva ritningar till nybyggnaden kunde ännu icke uppgöras,
emedan våningshöjder m. ti. detaljer bleve beroende av höjden på de väljarstativ,
som komme att bliva fastslagna för de blivande automatstationerna.
Så snart avgörande härom skett, borde arbetet emellertid omedelbart påbörjas.
Styrelsen måste därför föreslå, att av riksdagen äskades medel icke
blott för tomtinköpet utan även för påbörjande av byggnaden. Denna skulle
avse en nybyggnad å den nyförvärvade tomten, uppförd enbart i syfte att
hysa automatstationen. Kostnaden borde stanna vid omkring 260,000 kronor.
Härav torde 160,000 kronor böra anvisas för budgetåret 1925—1926.
Sedermera har telegrafstyrelsen i skrivelse den 12 november 1924 anfört:
Då styrelsen i sin skrivelse den 27 augusti 1924 anmälde, att definitiv
plan för den föreslagna telefonstationsbyggnaden å Kungsholmen då ännu
icke kunnat uppgöras, hade styrelsen tänkt sig uppföra en byggnad i två
våningar och beräknat, att kostnaden för denna byggnad skulle stanna vid
260,000 kronor. Den fortsatta utredningen hade emellertid visat, att en tvåvåningsbyggnad
ej skulle räcka mera än omkring tio år. Efter denna tid
skulle det då bliva nödvändigt att höja taket och påbygga ytterligare en
våning. Förutom de olägenheter, som vore förenade med ett sådant arbete
vid en så dammkänslig inrättning som en automatisk telefonstation, skulle
naturligtvis kostnaden för den tredje våningen bliva avsevärt större. Det
vore därför bättre ekonomi att genast uppföra även den tredje våningen,
som då ej behövde inredas förrän den skulle tagas i anspråk för sitt ändamål.
Avsikten vore att under mellantiden uthyra densamma i befintligt
skick. Den nu föreliggande planen omfattade därför en byggnad i tre våningar,
av vilka två genast skulle tagas i anspråk för telefonstationen. Som
stationen till allra största delen komme att bestå av mekaniska anordningar,
komme knappast några mellanväggar att uppsättas.
11
Kungl. Mcij:ts proposition nr 53.
Kostnaden både av sakkunnig firma i Stockholm beräknats till omkring
335,000 kronor.
Telegrafstyrelsen hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att av vissa utav styrelsen angivna besparade anslagsmedel
för telegrafverket må för inköp av fastigheten nr 9 i kvarteret Jordgubben
i Stockholm samt för påbörjande därstädes av eu tolefonstationsbyggnad
användas ett belopp av 300,000 kronor.
I en till mig den 12 februari 1925 avlåten promemoria har telegrafstyrelsen
meddelat, att förslagsskisser till ifrågavarande stationsbyggnad vore
definitivt uppgjorda och att enligt dessa byggnaden skulle uppföras i tre
våningar med källare. Byggnaden skulle innehålla:
i källarvåningen kabelintag, maskin- och ackumulatorrum, pann- och kölrum
för värmeledningen samt ett reservutrymme, som kan användas till förråd,
på nedre botten reservlokal, som lämnas oinredd och för en följd av år kan
uthyras, en trappa upp en enda stor sal, i vilken skulle inrymmas överkoppling
samt de maskinella anordningar, som äro i närmaste förband med
abonnentledningarna (sökare och ledningsväljare), samt två trappor upp en
mindre sal för den för manuell förbindelse med interurbanstationen m. m. erforderliga
personalen, ett rum för reparatörerna och en stor sal för de
maskinella anordningar, som huvudsakligen avse inre koppling (första och
andra gruppväljare samt register).
Husets volym beräknades till 7,100 kubikmeter, vilket vore ungefär lika mycket,
som varit utgångspunkten för den av sakkunnig förut gjorda kostnadsberäkningen,
som slutade på 335,000 kronor. Hetta belopp, motsvarande omkring
47 kronor för kubikmeter, syntes därför böra äskas.
Enligt vad jag inhämtat, har automatiseringen av Stockholms telefonnät
påbörjats genom anläggande i norra Vasastaden av en automatisk station,
som nu är monterad för 5,000 abonnenter och för vilken är beställd utrustning
för ytterligare 3,000 abonnenter. Nästa steg i utvecklingen avser
anläggning av en automatisk station, »Centralen»,'' för till en början 20,000
abonnenter i telefonhuset vid Jakobsbergsgatan. I denna station, som beräknas
bliva färdig omkring årsskiftet 1927—1928, skulle intagas abonnenter
å Norrmalm och i staden mellan broarna, varigenom den gamla, utslitna
centralstationen vid Skeppsbron skulle kunna indragas. I samband härmed
måste indragas en i fastigheten vid Jakobsbergsgatan för närvarande inrymd
telefonstation, »C. B. Norr», vilken betjänar 1,917 abonnenter boende å
Kungsholmen och 390 abonnenter boende å Norrmalm, då dess lokal erfordras
för andra ändamål. För att undvika onödiga flyttningar samt för att
spara kablar anser telegrafstyrelsen därför de nämnda Kungsholmsabonnenterna
böra överflyttas till Kungsholmens station.
Den nuvarande stationen på Kungsholmen betjänar 5,150 abonnenter och
kan som maximum ej mottaga mer än 5,800 abonnenter. För att undvika
provisoriska och dyrbara anordningar anser styrelsen det påkallat, att en
automatisk station omedelbart bygges på Kungsholmen, till vilken station
skulle intagas nämnda 5,150 abonnenter å nuvarande Kungsholmsstationen,
ovan omförmälda 1,917 abonnenter från stationen »C. B. Norr» och dessutom
Departements
chefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
1:°^° Kimgsholmsabonnenter, som nu betjänas å f. d. Stockholmstelefons
station Norr, inrymd i stationshuset vid Malmskillnadsgatan. Genom byggande
av denna automatiska station skulle således Kungsholmsnätet rationellt
utnyttjas och ej oväsentliga besparingar kunna göras i kabelkostnaden.
statlonen ar P^nerad att till en början utrustas för mottagande av
12,000 abonnenter.
Sedan stationerna Centralen och Kungsholmen blivit färdigställda, skulle
ombyggnaden av telefonnätet fortsättas i nedre Vasastaden och å Södermalm
samt slutligen å Östermalm.
Av vad sålunda anförts torde framgå, att med ordnandet av telefonstationsfrågan
å Kungsholmen ej synes böra anstå. Jag anser mig därför
höra tillstyrka, att detta spörsmål underställes årets riksdag. Då det av
telegrafstyrelsen nu upprättade förslaget till frågans lösning synes ändamålsenligare
samt förenat med avsevärt lägre kostnader än det år 1920 framlagda,
vill. jag förorda det föreliggande förslaget. I enlighet härmed skulle alltså
för budgetåret 1925-1926 avses ett belopp av 300,000 kronor för inköp av
ifrågavarande fastighet å Kungsholmen samt för påbörjande därstädes av
telefonstationsbyggnad.
Något nytt anslag behöver emellertid ej för ändamålet äskas av riksdagen,
å, på sätt framgår av innevarande års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning sid. 9-10), Kungl. Maj:t av där omförmälda besparade anslagsmedel
for telegrafverket, uppgående till omkring 1,000,000 kronor, föreslagit
liksdagen att för nya ändamål beträffande telegrafverket disponera sammanlagt
endast 441,000 kronor, torde nu ifrågavarande utgift böra bestridas av
omorda besparade anslagsmedel, och synes därvid lämpligen för ändamålet
hora tagas i anspråk det bland sagda medel upptagna, här ovan omförmälda
anslaget å 400,000 kronor för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Morellträdet
m. m.
... P^,grUUd aV Vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att av ovan omförmälda besparade anslagsmedel för telegrafverket
må för inköp av fastigheten nr 9 i kvarteret Jordgubben
i Stockholm samt för påbörjande därstädes av eu
telefonstationsbyggnad användas ett belopp av 300,000 kronor.
Till vad departementschefen under punkterna l:o)—
3.o) hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1925»
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1925:96 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare medel till uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm m. m. s. 1 i texten
- SU 1925:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare medel till uppförande av ett bangård spostkontor i Stockholm m. in. s. 1 i texten