Sök i Ratio Lex

Angående ändring i villkoren för lån från allmänna ny odling sf onden

1925-02-06 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:54, Angående ändring i villkoren för lån från allmänna ny odling sf onden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring i villkoren

för lån från allmänna ny odling sf onden; given Stockholms slott

den G februari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

Hos Kungl. Maj:t har Blekinge läns hushållningssällskap i skrivelse

den 22 juli 1924 hemställt, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att dels

bereda lån av statsmedel — eventuellt genom ändrade bestämmelser för

allmänna nyodlingsfondens användning — för iordningställande av hagmark

till rationell betesvall, dels ock möjliggöra premiering av betesanläggning

genom anvisande av ett årligt statsanslag å 50,000 kronor.

Till stöd härför anför hushållningssällskapet följande.

Bland de åtgärder, statsmakterna sedan länge vidtagit för det mindre

jordbrukets främjande, intoge åtgärderna för nyodling en i ingen mån

undanskjuten plats. Genom statens nyodlingsfonder funnes numera

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. US höft. (Nr 5U.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Moj:ts proposition Nr 54.

möjligheter beredda för lantmännen överallt i landet att på billiga villkor

få nödigt kapital för detta arbete.

På otaliga ställen i våra hagmarker funnes ännu områden med godartad

jord, vilka återstode att vinna för kulturen. Starkt stenbundna

och halvt försumpade, som de ofta vore, bleve deras uppodling till

åker eu synnerligen kostbar affär, vars räntabilitet bleve problematisk.

Dessa områden skulle säkerligen mången gång på ett både billigare och

effektivare sätt än genom omvandling till åker kunna göras fruktbärande

genom deras iordningställande till betesmark. Med tanke på den stora

betydelse en rationell beteskultur för närvarande både för jordbrukets

ekonomi syntes det hushållningssällskapet vara väl befogat, om staten

mera direkt än hittills sökte befordra denna senare form av nyodling.

Eu utsträckning av allmänna nyodlingsfondens användning att gälla även

marks iordningställande för bete syntes vara en nära till hands liggande

utväg, allra helst som denna fond för närvarande ej vore till fullo utnyttjad

och alltså ökad användning vore möjlig utan ökning av fondens

storlek.

Men även andra åtgärder torde bliva behövliga, om den jordbrukande

allmänhetens uppmärksamhet och intresse skulle bliva i tillräcklig grad

fäst på betydelsen av betesfrågans rationella lösning. Kunde sålunda

betesanläggningar — i första hand sådana som vunnits från hagmarkerna

— bliva föremål för premiering efter principer liknande dem, som tilllämpades

vid premiering av mindre jordbruk och odlingsföretag, trodde

hushållningssällskapet, att intresset för denna sak skulle i hög grad

ökas. I någon mån kunde nog de med nuvarande bestämmelser premieringsberättigade

gårdarna komma i åtnjutande av bidrag för bär berörda

ändamål. Men även om så vore fallet, vore detta icke tillfyllest. Premiering

av betesanläggningar borde stå öppen för gårdar av storlek lika med

den, som gällde vid premiering av nötboskap. De premier och premielån,

som kunde komma i fråga, skulle det oaktat kunna hållas vid ganska

blygsamma belopp.

Omöjligt vore väl ej att inordna denna premieringsverksamhet såsom

en gren av den nuvarande jordbrukspremieringen. Om någon ökning

av anslaget till priser och premielån härigenom skulle bliva erforderlig,

skulle val densamma kunna stanna vid e:a 50,000 kronor. Med hänsyn

till sakens vikt hoppades sällskapet, att det ej skulle vålla statsmakterna

oöverstigliga svårigheter att för detta ändamål anslå ovannämnda summa.

Sällskapet ville i detta sammanhang påpeka, att statsbidraget till premiering

av mindre odlingsföretag år 1922 uppgått till över 80,000 kronor.

I remissutlåtande den 21 oktober 1924 har lantbruksstyrelsen, som i

ärendet låtit höra statskonsulenten i fröodling, anfört följande.

De allmänna naturliga förutsättningarna för bedrivande av jordbruk

vore inom stora delar av vårt land sadana, att boskapsskötseln helt naturligt

kommit att framträda såsom den viktigaste produktionsgrenen.

Vid flertalet jordbruk torde sålunda iitav inkomsten av försålda lantbruksprodukter

mer än hälften härflyta från avkastningen av boskapsskötsel.

Det syntes under sådana förhållanden ur såväl privat- som nationalekonomisk

synpunkt vara av stor vikt, att de ekonomiska betingelserna

för ifrågavarande produktion vore så gynnsamma som möjligt.

Enligt lantbruksstyrelsens mening skulle i detta avseende mycket stå

att vinna, om åtgärder vidtoges i syfte att öka avkastningen av landets

vidsträckta betesmarker utöver vad för närvarande i allmänhet vore fal
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klint//. Mujils proposition Nr 54. 5

lut, Enligt vad hittills vunnen erfarenhet pa området givit vid. lianden,

syntes möjligheterna för dylik produ ktionsstegring vara betydande.

Verkställda försök i olika delar av landet hade även visat, att avsevärd

skördeökning från betesmark ofta kunde vinnas med jämförelsevis ringa

kostnad och att betet vid rationell drift i regel kunde produceras billigare

än andra jämförbara fodermedel. Härtill komme såsom ytterligare

företräde för betesutfodringen bland annat det gynnsamma inflytande på

djurens allmänna sundhetstillstånd, som en vidgad betesgång onekligen

utövade. Härigenom vunnes bland annat, att rekryteringskostnadeniu

för djurstocken bleve avsevärt mindre än eljest.

Anläggning av eu rationell betesvall medförde emellertid vissa engångskostnader,

som för den enskilde jordbrukaren kunde vara betungande

och i vissa fall icke möjliga att bära. Statens ekonomiska medverkan

till åstadkommande av dylika anläggningar torde därför ofta

vara av behovet påkallad och jämväl i allmänhet väl motiverad. Härvid

syntes statens understödsverksamhet dock icke böra sträcka sig längre

än vad nödvändigt vore. Den torde sålunda endast böra avse åtgärder,

»om ur allmänt ekonomiska synpunkter vore ändamålsenliga men som

utan statens bistånd icke skulle komma till utförande.

Blekinge läns hushållningssällskap hade eventuellt föreslagit, att allmänna

nyodlingsfonden måtte tagas i anspråk jämväl för ifrågavarande

ändamål. Enligt lantbruksstyrelsens förmenande vore detta emellertid

icke lämpligt. Med hänsyn till de särskilda villkor, som torde böra fastställas

för erhållande av lån för nu ifrågavarande ändamål, syntes nämligen

bestämmelserna angående lån ur allmänna nyodlingsfonden i förevarande

fall icke kunna oförändrade eller ens i huvudsak tillämpas.

Lantbruksstyrelsen ville därför i stället föreslå inrättandet av en särskild

fond för ändamålet, som lämpligen torde kunna benämnas betesförbättringsfonden.

Från denna fond borde enligt lantbruksstyrelsens mening

årligen utlämnas statslån till ett sammanlagt belopp av högst 500,000

kronor.

I fråga om de allmänna villkor och bestämmelser, som borde stadgas

för åtnjutande av lån från fonden, anför lantbruksstyrelsen.

Lån borde under vissa villkor tilldelas hushållningssällskap, som förklarat

sig villigt att utlämna betesförbättringslån till ägare eller brukare

av jord. Vid utlämnande av lån borde företräde lämnas sådan ägare

eller brukare av jord, som innehade högst 50 hektar åker eller annan odlad

jord, och borde lån i första hand avse förbättring av mark, som redan

förut hade karaktär av betesmark. Lån borde icke kunna beviljas låntagare

till högre belopp än 2,000 kronor för ett år, och den sammanlagda

skuld, som låntagare häftade i för olika betesförbättringslån, borde ej få

överstiga 5,000 kronor. Betesförbättringslån borde kunna uppgå till

högst hälften av den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 250

kronor för hektar av den för förbättring avsedda arealen. Vid beräkning

av nämnda kostnad torde böra upptagas kostnad för röjning,

dikning, planering, kalkning och grundgödsling av betesmarken ävensom

fröanskaffning och stängseluppsättning, i den mån nämnda åtgärder

vore av behovet påkallade för åstadkommande av en rationell betesyall,

för uppodling och dikning likväl under villkor, att lån eller anslag icke

på annat sätt utginge för täckande av ifrågavarande kostnad. Lån borde

få innehavas två år från lyftningsdagen räntefritt och utan amorterings - skyldighet. Därefter borde vid utgången av vart och ett av de därpå föl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition Nr 54.

.iande fem åren dels återbetalas en femtedel av det ursprungliga lånebeloppet,

dels ock gäldas ränta efter fyra procent å oguldet kapitalbelopp.

Plan för förbättringsarbetet ävensom kostnadsförslag borde vara uppgjorda

av person, som besutte de för ändamålet önskvärda specieila insikterna.

Slutligen torde låntagare böra förbinda sig att under viss tid

i fullgott skick underhålla den med anlitande av lånet förbättrade betesmarken.

I övrigt syntes i tillämpliga delar böra gälla vad som funnes

stadgat rörande redan förefintliga, för jämförbara ändamål inrättade

fonder.

Vidkommande hushållningssällskapets hemställan, att anslag av 50,000

kronor måtte anvisas för premiering av betesanläggningar, anför

lantbruksstyrelsen, att styrelsen, åtminstone för närvarande, icke funne

sig böra tillstyrka bifall till framställningen i denna del. En dylik premiering

torde nämligen icke minst ur rent premieringstekniska synpunkter

erbjuda vissa svårigheter, som syntes böra göras till föremål för närmare

utredning, innan ställning toges till förslaget i fråga. Beträffande

mindre jordbruk torde emellertid redan med nu gällande bestämmelser

hinder icke möta att vid premiering av dylika jordbruk taga hänsyn

jämväl till betesanläggning.

I ärendet har statskontoret den IT november 1924 avgivit infordrat utlåtande,

vari anförts i huvudsak följande.

Av handlingarna i ärendet syntes framgå, att nyodling till betesmark

av i hagmarkerna för sådant ändamål befintlig lämplig jord måste anses

innebära ett statsintresse, och att företag, som avsåge dylik nyodling, om

möjligt borde statligt understödjas. Lantbruksstyrelsen hade föreslagit

inrättandet av en särskild fond, förslagsvis benämnd betesförbättringsfonden,

varifrån statslån skulle utlämnas under vissa av styrelsen föreslagna

villkor. Därest staten ansåges böra träda hjälpande emellan med

utlämnande av lån för ändamålet, ville statskontoret emellertid ifrågasätta,

huruvida icke, såsom Blekinge läns hushållningssällskap framhållit,

den under statskontorets förvaltning stående allmänna nyodlingsfonden

skulle kunna tagas i anspråk jämväl för dessa lån. Syftet med sistnämnda

fond kunde ju anses vara i viss mån likartat med det, varom nu

vore fråga. Anslag till kapitalökning för allmänna nyodlingsfonden hade

under åren 1915—1922 anvisats med sammanlagt 2,020,000 kronor och hade

de från och med 1915 till dagen för utlåtandets avgivande från fonden utlämnade

lånen uppgått till i runt tal 705,300 kronor. Utlåningarna från

fonden hade icke något år överstigit 164,210 kronor. Disponibla tillgångar

å fonden funnes för närvarande till belopp av tillsammans 1,519,743

kronor. Då allmänna nyodlingsfonden sålunda blivit jämförelsevis obetydligt

utnyttjad, syntes det statskontoret ligga nära till hands att i första

rummet använda medel ur denna fond för ifrågavarande ändamål,

och ansåge statskontoret anvisandet av dessa medel böra till en början

endast avse budgetåret 1925—1926.

Statskontoret finge alltså hemställa, att Kungl. Ma.j:t täcktes föreslå

riksdagen besluta, att av allmänna nyodlingsfondens medel finge avsättas

ett belopp för nämnda budgetår av 500,000 kronor att såsom statslån

tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna betesförbättringslån.

Mot de av lantbruksstyrelsen föreslagna lånevillkoren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klintjl. May.ts proposition Nr 54. 0

hade statskontoret för sin del icke något att erinra, och förutsatte statskontoret,

att det skulle åligga lantbruksstyrelsen att, i likhet med vad

förhållandet vore beträffande andra lån från allmänna nyodhngsfonden,

lämna statskontoret underrättelse jämväl om dylika beviljade Jan.

Mot lantbruksstyrelsens förslag om anvisande av bidrag till hushållningssällskapen

för täckande av för dem genom lånerörelsen uppkommande

möjliga förluster hade statskontoret icke något att erinra.

Däremot funne sig statskontoret, i likhet med lantbruksstyrelsen, icke

höra tillstyrka bifall till den av hushållningssällskapet gjorda framställningen,

i vad densamma avsåge anvisande av ett anslag av o0,000 kronor

för premiering av betesanläggningar.

Frågan om eu rationell betesvård är synnerligen betydelsefull för vårt

land och för utvecklingen av dess jordbruk. Förekomsten av vidsträckta

bag- och myrmarker, som väl ägna sig för omvandling till betes- och

slåttervallar, giver nämligen möjlighet till en stark produktionsökning av

kreatursfoder utan att andra odlingar därför behöva trängas tillbaka.

Visserligen har under senare åren här och var inom landet kunna!

förspörjas ett alltmera ökat intresse för förbättrad beteskultur, vartill

i väsentlig grad torde hava bidragit såväl de åtgärder, som

från statens sida under krisåren vidtagits genom statens odlings-,

kommittés verksamhet, som ock den förtjänstfulla insats, vissa föreningai

— jag syftar närmast på svenska mosskulturföreningen och svenska betes-

och vallföreningen — gjort på området. Dä emellertid för betesmarkernas

rationella förbättring och utnyttjande ytterligare åtgärder otvivelaktigt

äro av7 nöden, finner jag alla skäl tala för ett realiserande av

det av Blekinge läns hushållningssällskap framförda önskemålet, att

statsmedel ställas till förfogande för utlåning till hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna betesförbättringslån. Lantbruksstyrelsen

har med instämmande i förslaget förordat uppläggandet av7 en särskild

fond för ändamålet, varemot hushållningssällskapet och statskontoret

ansett villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden böra ändras

därhän, att från denna fond skulle kunna utlämnas jämväl betesförbättringslån.

Då nämnda fond är avsedd för befrämjande av uppodling av

till åker lämplig mark och betesförbättring i sig innebär ett i viss mån

likartat syfte, synes mig en utsträckning av allmänna nyodlingsfondens

användning vara att föredraga, så mycket hellre som någon ökning av

denna fonds kapital icke för närvarande erfordras, även om densamma

skulle anlitas för det sålunda ifrågasatta ändamålet. Jag vill fördenskull

tillstyrka denna anordning. Då härav föranledes ändring av villkoren för

lån från fonden — vartill kräves riksdagens medgivande —, anser jag

skäl icke föreligga att, såsom statskontoret ifrågasatt, begränsa anvisningen

från fonden av medel för betesförbättringslån att till en början avse

allenast budgetåret 1925—1926, utan torde förklaring böra av riksdagen

inhämtas, att från och med sagda budgetår tillsvidare lån må ur fonden

beviljas i mån av tillgång och intill ett belopp av 500,000 kronor för bud
-

Vepartemcnts
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.

getår, därav för utlämnande av nyodlingslån 200,000 kronor och betesförbättringslån

300,000 kronor. Såsom av statskontorets ovan berörda yttrande

framgår, hava nämligen utlåningarna från denna fond intet år överstigit

164,210 kronor, varför erfarenheten synes giva vid handen, att för

tillgodoseende av fondens hittills avsedda ändamål ett belopp av 200,000

kronor är fullt tillräckligt; beträffande behovet av lån för betesförbättringsändamål

lärer väl någon tids erfarenhet också här behövas, innan

detta kan bestämt fixeras, men torde till dess sådan erfarenhet vunnits

ett belopp av 300,000 kronor kunna anses lämpligt avvägt.

I fråga om de villkor, som böra stadgas för erhållande av betesförbättringslån,

finner jag intet vara att erinra mot dem, som av lantbruksstyrelsen

härutinnan föreslagits. Desamma torde vara av den art, att de

utan olägenhet låta sig inpassas bland gällande villkor för lån från allmänna

nyodlingsfonden.

Mot lantbruksstyrelsens förslag om anvisande av bidrag till hushållningssällskapen

för täckande av för dem genom lånerörelsen möjligen

uppkommande förluster har icke heller jag något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då jag såväl av skäl som

Jan t b r u kss t y relse n angivit som ock av statsfinansiella hänsyn icke finner

mig kunna tillstyrka bifall till Blekinge läns hushållningssällskaps framställning

i vad densamma avser anvisande av anslag för premiering av

betesanläggningar, hemställer jag, att Kungl, Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels godkänna, med tillämpning från och med budgetåret 1925—1926,

av mig tillstyrkta förändrade villkor för lån från allmänna nyodlingsfonden

samt medgiva, att Kungl. Maj:t må äga utfärda de ytterligare föreskrifter,

som i sådant hänseende kunna finnas erforderliga;

dels förklara, att från och med budgetåret 1925—1926 tillsvidare lån må

ur sagda fond beviljas i män av tillgång och intill ett belopp av 500,000

kronor för budgetår, därav för utlämnande av nyodlingslån 200,000 kronor

och betesförbättringslån 300,000 kronor;

dels ock för tiden från och med den 1 juli 1925 medgiva, att, där å lån,

som av hushållningssällskap från ifrågavarande fond utlämnats för betesförbättringar,

uppkommit förlust, Kungl. Maj;t må äga att, på framställning

av hushållningssällskapet och efter prövning av de i varje särskilt

fall förekommande omständigheter, inom ramen av ett belopp av 5,000

kronor för budgetår av fondens medel anvisa hushållningssällskapet gottgörelse

för den lidna förlusten med belopp, motsvarande för varje hushållningssällskap

en procent av den ej till betalning förfallna kapitalskuld,

vari sällskapet på grund av från fonden utbekomna statslån vid

budgetårets början häftat till staten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts proposition Nr 54.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för lån från allmänna ny odlings fonden. a1 i texten
  2. JoU 1925:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden. s. 8 i texten