Angående ändring i villkoren för lån från allmänna ny odling sf onden
1925-02-06 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1925:54, Angående ändring i villkoren för lån från allmänna ny odling sf onden
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.
1
Nr 54.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring i villkoren
för lån från allmänna ny odling sf onden; given Stockholms slott
den G februari 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Sven Linders.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 februari 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Linders anför:
Hos Kungl. Maj:t har Blekinge läns hushållningssällskap i skrivelse
den 22 juli 1924 hemställt, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att dels
bereda lån av statsmedel — eventuellt genom ändrade bestämmelser för
allmänna nyodlingsfondens användning — för iordningställande av hagmark
till rationell betesvall, dels ock möjliggöra premiering av betesanläggning
genom anvisande av ett årligt statsanslag å 50,000 kronor.
Till stöd härför anför hushållningssällskapet följande.
Bland de åtgärder, statsmakterna sedan länge vidtagit för det mindre
jordbrukets främjande, intoge åtgärderna för nyodling en i ingen mån
undanskjuten plats. Genom statens nyodlingsfonder funnes numera
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. US höft. (Nr 5U.) 1
2
Kung!. Moj:ts proposition Nr 54.
möjligheter beredda för lantmännen överallt i landet att på billiga villkor
få nödigt kapital för detta arbete.
På otaliga ställen i våra hagmarker funnes ännu områden med godartad
jord, vilka återstode att vinna för kulturen. Starkt stenbundna
och halvt försumpade, som de ofta vore, bleve deras uppodling till
åker eu synnerligen kostbar affär, vars räntabilitet bleve problematisk.
Dessa områden skulle säkerligen mången gång på ett både billigare och
effektivare sätt än genom omvandling till åker kunna göras fruktbärande
genom deras iordningställande till betesmark. Med tanke på den stora
betydelse en rationell beteskultur för närvarande både för jordbrukets
ekonomi syntes det hushållningssällskapet vara väl befogat, om staten
mera direkt än hittills sökte befordra denna senare form av nyodling.
Eu utsträckning av allmänna nyodlingsfondens användning att gälla även
marks iordningställande för bete syntes vara en nära till hands liggande
utväg, allra helst som denna fond för närvarande ej vore till fullo utnyttjad
och alltså ökad användning vore möjlig utan ökning av fondens
storlek.
Men även andra åtgärder torde bliva behövliga, om den jordbrukande
allmänhetens uppmärksamhet och intresse skulle bliva i tillräcklig grad
fäst på betydelsen av betesfrågans rationella lösning. Kunde sålunda
betesanläggningar — i första hand sådana som vunnits från hagmarkerna
— bliva föremål för premiering efter principer liknande dem, som tilllämpades
vid premiering av mindre jordbruk och odlingsföretag, trodde
hushållningssällskapet, att intresset för denna sak skulle i hög grad
ökas. I någon mån kunde nog de med nuvarande bestämmelser premieringsberättigade
gårdarna komma i åtnjutande av bidrag för bär berörda
ändamål. Men även om så vore fallet, vore detta icke tillfyllest. Premiering
av betesanläggningar borde stå öppen för gårdar av storlek lika med
den, som gällde vid premiering av nötboskap. De premier och premielån,
som kunde komma i fråga, skulle det oaktat kunna hållas vid ganska
blygsamma belopp.
Omöjligt vore väl ej att inordna denna premieringsverksamhet såsom
en gren av den nuvarande jordbrukspremieringen. Om någon ökning
av anslaget till priser och premielån härigenom skulle bliva erforderlig,
skulle val densamma kunna stanna vid e:a 50,000 kronor. Med hänsyn
till sakens vikt hoppades sällskapet, att det ej skulle vålla statsmakterna
oöverstigliga svårigheter att för detta ändamål anslå ovannämnda summa.
Sällskapet ville i detta sammanhang påpeka, att statsbidraget till premiering
av mindre odlingsföretag år 1922 uppgått till över 80,000 kronor.
I remissutlåtande den 21 oktober 1924 har lantbruksstyrelsen, som i
ärendet låtit höra statskonsulenten i fröodling, anfört följande.
De allmänna naturliga förutsättningarna för bedrivande av jordbruk
vore inom stora delar av vårt land sadana, att boskapsskötseln helt naturligt
kommit att framträda såsom den viktigaste produktionsgrenen.
Vid flertalet jordbruk torde sålunda iitav inkomsten av försålda lantbruksprodukter
mer än hälften härflyta från avkastningen av boskapsskötsel.
Det syntes under sådana förhållanden ur såväl privat- som nationalekonomisk
synpunkt vara av stor vikt, att de ekonomiska betingelserna
för ifrågavarande produktion vore så gynnsamma som möjligt.
Enligt lantbruksstyrelsens mening skulle i detta avseende mycket stå
att vinna, om åtgärder vidtoges i syfte att öka avkastningen av landets
vidsträckta betesmarker utöver vad för närvarande i allmänhet vore fal
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Klint//. Mujils proposition Nr 54. 5
lut, Enligt vad hittills vunnen erfarenhet pa området givit vid. lianden,
syntes möjligheterna för dylik produ ktionsstegring vara betydande.
Verkställda försök i olika delar av landet hade även visat, att avsevärd
skördeökning från betesmark ofta kunde vinnas med jämförelsevis ringa
kostnad och att betet vid rationell drift i regel kunde produceras billigare
än andra jämförbara fodermedel. Härtill komme såsom ytterligare
företräde för betesutfodringen bland annat det gynnsamma inflytande på
djurens allmänna sundhetstillstånd, som en vidgad betesgång onekligen
utövade. Härigenom vunnes bland annat, att rekryteringskostnadeniu
för djurstocken bleve avsevärt mindre än eljest.
Anläggning av eu rationell betesvall medförde emellertid vissa engångskostnader,
som för den enskilde jordbrukaren kunde vara betungande
och i vissa fall icke möjliga att bära. Statens ekonomiska medverkan
till åstadkommande av dylika anläggningar torde därför ofta
vara av behovet påkallad och jämväl i allmänhet väl motiverad. Härvid
syntes statens understödsverksamhet dock icke böra sträcka sig längre
än vad nödvändigt vore. Den torde sålunda endast böra avse åtgärder,
»om ur allmänt ekonomiska synpunkter vore ändamålsenliga men som
utan statens bistånd icke skulle komma till utförande.
Blekinge läns hushållningssällskap hade eventuellt föreslagit, att allmänna
nyodlingsfonden måtte tagas i anspråk jämväl för ifrågavarande
ändamål. Enligt lantbruksstyrelsens förmenande vore detta emellertid
icke lämpligt. Med hänsyn till de särskilda villkor, som torde böra fastställas
för erhållande av lån för nu ifrågavarande ändamål, syntes nämligen
bestämmelserna angående lån ur allmänna nyodlingsfonden i förevarande
fall icke kunna oförändrade eller ens i huvudsak tillämpas.
Lantbruksstyrelsen ville därför i stället föreslå inrättandet av en särskild
fond för ändamålet, som lämpligen torde kunna benämnas betesförbättringsfonden.
Från denna fond borde enligt lantbruksstyrelsens mening
årligen utlämnas statslån till ett sammanlagt belopp av högst 500,000
kronor.
I fråga om de allmänna villkor och bestämmelser, som borde stadgas
för åtnjutande av lån från fonden, anför lantbruksstyrelsen.
Lån borde under vissa villkor tilldelas hushållningssällskap, som förklarat
sig villigt att utlämna betesförbättringslån till ägare eller brukare
av jord. Vid utlämnande av lån borde företräde lämnas sådan ägare
eller brukare av jord, som innehade högst 50 hektar åker eller annan odlad
jord, och borde lån i första hand avse förbättring av mark, som redan
förut hade karaktär av betesmark. Lån borde icke kunna beviljas låntagare
till högre belopp än 2,000 kronor för ett år, och den sammanlagda
skuld, som låntagare häftade i för olika betesförbättringslån, borde ej få
överstiga 5,000 kronor. Betesförbättringslån borde kunna uppgå till
högst hälften av den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 250
kronor för hektar av den för förbättring avsedda arealen. Vid beräkning
av nämnda kostnad torde böra upptagas kostnad för röjning,
dikning, planering, kalkning och grundgödsling av betesmarken ävensom
fröanskaffning och stängseluppsättning, i den mån nämnda åtgärder
vore av behovet påkallade för åstadkommande av en rationell betesyall,
för uppodling och dikning likväl under villkor, att lån eller anslag icke
på annat sätt utginge för täckande av ifrågavarande kostnad. Lån borde
få innehavas två år från lyftningsdagen räntefritt och utan amorterings - skyldighet. Därefter borde vid utgången av vart och ett av de därpå föl
-
4
Kungi. Maj:ts proposition Nr 54.
.iande fem åren dels återbetalas en femtedel av det ursprungliga lånebeloppet,
dels ock gäldas ränta efter fyra procent å oguldet kapitalbelopp.
Plan för förbättringsarbetet ävensom kostnadsförslag borde vara uppgjorda
av person, som besutte de för ändamålet önskvärda specieila insikterna.
Slutligen torde låntagare böra förbinda sig att under viss tid
i fullgott skick underhålla den med anlitande av lånet förbättrade betesmarken.
I övrigt syntes i tillämpliga delar böra gälla vad som funnes
stadgat rörande redan förefintliga, för jämförbara ändamål inrättade
fonder.
Vidkommande hushållningssällskapets hemställan, att anslag av 50,000
kronor måtte anvisas för premiering av betesanläggningar, anför
lantbruksstyrelsen, att styrelsen, åtminstone för närvarande, icke funne
sig böra tillstyrka bifall till framställningen i denna del. En dylik premiering
torde nämligen icke minst ur rent premieringstekniska synpunkter
erbjuda vissa svårigheter, som syntes böra göras till föremål för närmare
utredning, innan ställning toges till förslaget i fråga. Beträffande
mindre jordbruk torde emellertid redan med nu gällande bestämmelser
hinder icke möta att vid premiering av dylika jordbruk taga hänsyn
jämväl till betesanläggning.
I ärendet har statskontoret den IT november 1924 avgivit infordrat utlåtande,
vari anförts i huvudsak följande.
Av handlingarna i ärendet syntes framgå, att nyodling till betesmark
av i hagmarkerna för sådant ändamål befintlig lämplig jord måste anses
innebära ett statsintresse, och att företag, som avsåge dylik nyodling, om
möjligt borde statligt understödjas. Lantbruksstyrelsen hade föreslagit
inrättandet av en särskild fond, förslagsvis benämnd betesförbättringsfonden,
varifrån statslån skulle utlämnas under vissa av styrelsen föreslagna
villkor. Därest staten ansåges böra träda hjälpande emellan med
utlämnande av lån för ändamålet, ville statskontoret emellertid ifrågasätta,
huruvida icke, såsom Blekinge läns hushållningssällskap framhållit,
den under statskontorets förvaltning stående allmänna nyodlingsfonden
skulle kunna tagas i anspråk jämväl för dessa lån. Syftet med sistnämnda
fond kunde ju anses vara i viss mån likartat med det, varom nu
vore fråga. Anslag till kapitalökning för allmänna nyodlingsfonden hade
under åren 1915—1922 anvisats med sammanlagt 2,020,000 kronor och hade
de från och med 1915 till dagen för utlåtandets avgivande från fonden utlämnade
lånen uppgått till i runt tal 705,300 kronor. Utlåningarna från
fonden hade icke något år överstigit 164,210 kronor. Disponibla tillgångar
å fonden funnes för närvarande till belopp av tillsammans 1,519,743
kronor. Då allmänna nyodlingsfonden sålunda blivit jämförelsevis obetydligt
utnyttjad, syntes det statskontoret ligga nära till hands att i första
rummet använda medel ur denna fond för ifrågavarande ändamål,
och ansåge statskontoret anvisandet av dessa medel böra till en början
endast avse budgetåret 1925—1926.
Statskontoret finge alltså hemställa, att Kungl. Ma.j:t täcktes föreslå
riksdagen besluta, att av allmänna nyodlingsfondens medel finge avsättas
ett belopp för nämnda budgetår av 500,000 kronor att såsom statslån
tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna betesförbättringslån.
Mot de av lantbruksstyrelsen föreslagna lånevillkoren
opaginerad Kontrollera mot PDF
Klintjl. May.ts proposition Nr 54. 0
hade statskontoret för sin del icke något att erinra, och förutsatte statskontoret,
att det skulle åligga lantbruksstyrelsen att, i likhet med vad
förhållandet vore beträffande andra lån från allmänna nyodhngsfonden,
lämna statskontoret underrättelse jämväl om dylika beviljade Jan.
Mot lantbruksstyrelsens förslag om anvisande av bidrag till hushållningssällskapen
för täckande av för dem genom lånerörelsen uppkommande
möjliga förluster hade statskontoret icke något att erinra.
Däremot funne sig statskontoret, i likhet med lantbruksstyrelsen, icke
höra tillstyrka bifall till den av hushållningssällskapet gjorda framställningen,
i vad densamma avsåge anvisande av ett anslag av o0,000 kronor
för premiering av betesanläggningar.
Frågan om eu rationell betesvård är synnerligen betydelsefull för vårt
land och för utvecklingen av dess jordbruk. Förekomsten av vidsträckta
bag- och myrmarker, som väl ägna sig för omvandling till betes- och
slåttervallar, giver nämligen möjlighet till en stark produktionsökning av
kreatursfoder utan att andra odlingar därför behöva trängas tillbaka.
Visserligen har under senare åren här och var inom landet kunna!
förspörjas ett alltmera ökat intresse för förbättrad beteskultur, vartill
i väsentlig grad torde hava bidragit såväl de åtgärder, som
från statens sida under krisåren vidtagits genom statens odlings-,
kommittés verksamhet, som ock den förtjänstfulla insats, vissa föreningai
— jag syftar närmast på svenska mosskulturföreningen och svenska betes-
och vallföreningen — gjort på området. Dä emellertid för betesmarkernas
rationella förbättring och utnyttjande ytterligare åtgärder otvivelaktigt
äro av7 nöden, finner jag alla skäl tala för ett realiserande av
det av Blekinge läns hushållningssällskap framförda önskemålet, att
statsmedel ställas till förfogande för utlåning till hushållningssällskap,
som förklarat sig villigt att utlämna betesförbättringslån. Lantbruksstyrelsen
har med instämmande i förslaget förordat uppläggandet av7 en särskild
fond för ändamålet, varemot hushållningssällskapet och statskontoret
ansett villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden böra ändras
därhän, att från denna fond skulle kunna utlämnas jämväl betesförbättringslån.
Då nämnda fond är avsedd för befrämjande av uppodling av
till åker lämplig mark och betesförbättring i sig innebär ett i viss mån
likartat syfte, synes mig en utsträckning av allmänna nyodlingsfondens
användning vara att föredraga, så mycket hellre som någon ökning av
denna fonds kapital icke för närvarande erfordras, även om densamma
skulle anlitas för det sålunda ifrågasatta ändamålet. Jag vill fördenskull
tillstyrka denna anordning. Då härav föranledes ändring av villkoren för
lån från fonden — vartill kräves riksdagens medgivande —, anser jag
skäl icke föreligga att, såsom statskontoret ifrågasatt, begränsa anvisningen
från fonden av medel för betesförbättringslån att till en början avse
allenast budgetåret 1925—1926, utan torde förklaring böra av riksdagen
inhämtas, att från och med sagda budgetår tillsvidare lån må ur fonden
beviljas i mån av tillgång och intill ett belopp av 500,000 kronor för bud
-
Vepartemcnts
chefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.
getår, därav för utlämnande av nyodlingslån 200,000 kronor och betesförbättringslån
300,000 kronor. Såsom av statskontorets ovan berörda yttrande
framgår, hava nämligen utlåningarna från denna fond intet år överstigit
164,210 kronor, varför erfarenheten synes giva vid handen, att för
tillgodoseende av fondens hittills avsedda ändamål ett belopp av 200,000
kronor är fullt tillräckligt; beträffande behovet av lån för betesförbättringsändamål
lärer väl någon tids erfarenhet också här behövas, innan
detta kan bestämt fixeras, men torde till dess sådan erfarenhet vunnits
ett belopp av 300,000 kronor kunna anses lämpligt avvägt.
I fråga om de villkor, som böra stadgas för erhållande av betesförbättringslån,
finner jag intet vara att erinra mot dem, som av lantbruksstyrelsen
härutinnan föreslagits. Desamma torde vara av den art, att de
utan olägenhet låta sig inpassas bland gällande villkor för lån från allmänna
nyodlingsfonden.
Mot lantbruksstyrelsens förslag om anvisande av bidrag till hushållningssällskapen
för täckande av för dem genom lånerörelsen möjligen
uppkommande förluster har icke heller jag något att erinra.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då jag såväl av skäl som
Jan t b r u kss t y relse n angivit som ock av statsfinansiella hänsyn icke finner
mig kunna tillstyrka bifall till Blekinge läns hushållningssällskaps framställning
i vad densamma avser anvisande av anslag för premiering av
betesanläggningar, hemställer jag, att Kungl, Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels godkänna, med tillämpning från och med budgetåret 1925—1926,
av mig tillstyrkta förändrade villkor för lån från allmänna nyodlingsfonden
samt medgiva, att Kungl. Maj:t må äga utfärda de ytterligare föreskrifter,
som i sådant hänseende kunna finnas erforderliga;
dels förklara, att från och med budgetåret 1925—1926 tillsvidare lån må
ur sagda fond beviljas i män av tillgång och intill ett belopp av 500,000
kronor för budgetår, därav för utlämnande av nyodlingslån 200,000 kronor
och betesförbättringslån 300,000 kronor;
dels ock för tiden från och med den 1 juli 1925 medgiva, att, där å lån,
som av hushållningssällskap från ifrågavarande fond utlämnats för betesförbättringar,
uppkommit förlust, Kungl. Maj;t må äga att, på framställning
av hushållningssällskapet och efter prövning av de i varje särskilt
fall förekommande omständigheter, inom ramen av ett belopp av 5,000
kronor för budgetår av fondens medel anvisa hushållningssällskapet gottgörelse
för den lidna förlusten med belopp, motsvarande för varje hushållningssällskap
en procent av den ej till betalning förfallna kapitalskuld,
vari sällskapet på grund av från fonden utbekomna statslån vid
budgetårets början häftat till staten.
7
Kung!. Maj:ts proposition Nr 54.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1925:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för lån från allmänna ny odlings fonden. a1 i texten
- JoU 1925:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden. s. 8 i texten