Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:6, Med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr G.

Nr <>.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande

särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning

inom vissa län; given Stockholms slott den 19

december 1924.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t

härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt

tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående

rätten till inmutning inom vissa län.

GUSTAF.

Torsten Nothin.

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 samt. 6 käft. (Nr G.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr C.

F 8 r h 1 a g*

till

Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 (nr 288) innefattande

.särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län.

Härigenom förordnas, att det förbud, som i 1 § i lagen den 31 maj 1918

innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa

län stadgas mot inmutning av järnmalmsfyndigheter för annans än kronans

räkning, vilket förbud gäller till den 1 januari 1926, skall äga fortsatt giltighet

till den 1 januari 1927 samt att övriga bestämmelser i sagda lag skola äga

tillämpning med avseende å inmutning, som i samma bestämmelser avses, där

denna sökes före sistnämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1926.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 0,

3

Utdrag av ''protokollet över justitiedepartementsiirenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 december 1924.

N ärvarande:

Statsråden Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Hansson, Linders, Larsson,

Wigforss, Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Nothin:

»I slutbestämmelserna till lagen den 31 maj 1918 (nr 288) innefattande särskilda

bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län är stadgat,

att det i lagens 1 § omförmälda förbud mot inmutning av järnmalmsfyndighet

för annans än kronans räkning skulle upphöra att gälla den 1 oktober

1919 samt att lagens övriga bestämmelser icke skulle tillämpas med avseende

å inmutning, som söktes efter sistnämnda dag, allt så framt ej Kungl. Maj:t

med riksdagen annorlunda förordnade. Genom särskilda lagar, gällande för ett

år i sänder, har därefter 1918 års lag erhållit förlängd giltighetstid, senast

genom lag den 28 mars 1924 (nr 52) till den 1 januari 1926.

Genom skrivelse den 6 sistlidne oktober har dåvarande chefen för justitiedepartementet

anmodat.kommerskollegium, länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, chefen för Sveriges geologiska undersökning samt

bergmästaren i norra bergmästaredistriktet att inkomma med yttrande, huruvida

sådant förordnande om fortsatt tillämpning av berörda lag, vilket omförmäldes

i slutbestämmelserna till lagen, borde meddelas för tiden efter den 31

december 1925, då lagens giltighetstid ut gin ge, ävensom vilken tid ett dylikt

förordnande eventuellt borde avse. Sedan dessa yttranden numera inkommit,

anhåller jag få lämna redogörelse för deras innehåll.

Bergmästaren i norra distriktet C. I. Asplund har anfört följande: Berg
»Under

tiden efter lagens ikraftträdande den 15 juni 1918 till och med den ™orraberg

30 november 1924, hava för enskilda utfärdats följande antal mutsedlar dels å mästarnyupptäckta,

dels å sönade fyndigheter å sådan kronojord inom Norrbottens, distriktet.

Västerbottens och Jämtlands län, som avses i lagen:

K.—250123.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts proposition nr 6.

Län

Fyndigheterna

enligt uppgift

Antal mutsedlar vart och ett av åren

Summa

1918

1919

1920

1921

1922

1923

1924

i Norrbottens

I nyupptäckta.......

316

j 153

170

30

3

27

1

699

sönade ....

220

75

73

106

38

35

28

575

I

Summa

536

228

243

136

41

62

28

1,274

Västerbottens

nyupptäckta.......

51

6

7

233

35

48

58

438

sönade .........

115

—

22

31

6

—

10

184

Summa

166

6

29

264

41

48

68

622

i Jämtlands

nyupptäckta.......

7

'' 8

—

—

_

_

_

15

sönade ......

33

1

2

—

—

—

36

Summa

40

9

2

—

_ |

—

—

51

Totalsummor: nyupptäckta

374

167

177

263

38 ■

75 ;

58

2,018

1

sönade . . .

368

76 !

97

137

44 i

3o |

38

795

Summa summarum

742

243

274

400

82 |

no

96

2,813

. ,J^''V beviljade tillstånd till förlängd arbetstid för fyndigheter som

icke utmalslagts, äro ännu gällande fyra stycken å silvermalm och tre stycken

a kopparmalm, samtliga inom Norrbottens län. Tillsammans med de fyndigheter

a-7i1 i mu1t.sed ar utfärdats efter den 30 november 1923, utgöra samtliga nu

gällande enligt lagen den 31 maj 1918 inmutade, men icke utmålslagda fyndigheter

04 nyupptäckta och 32 sonade fyndigheter, varav

inom Norrbottens län 7 st. nyupptäckta och 28 sonade fyndigheter samt

inom Västerbottens län 57 » » » 4 » * ejj

tillsammans 64 » » » 32 » . vilka

efter mineralanledningarnas uppgivna art fördela sig sålunda:

Mineralanledningarnas art

Norrbottens län

Västerbottens län

Summa

Summa

nya

sönade

nya

sönade

nya

sönade

Molybden och koppar ....

_

2

2

2

| Koppar.........

3

—

—

—

3

3

Koppar och svavelkis ....

—

—

10

—

10

10

I Svavelkis.......

—

—

47

4

47

4

51

Silver......

4

—

—

—

4 ''

_

4

Silver och bly ....

—

4

—

—

—

4

4

Silver, bly och zink.....

—

6

—

—

_

6

6

Apatit.........

—

16

-

—

—

16

16

Summa )

7

28

57

4

04

32

96

Under aret hava utmalslagts sex fyndigheter, innehållande svavelkis med

zinkblende och kopparkis 1 fjället Tjåter inom Tärna socken samt två svavelhi-

och mankfyndi^te i Granbergsliden inom Norsjö socken, allt inom

Västerbottens lan. Enligt uppgifter från vederbörande innehavare skulle för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:t$ proposition nr (i.

5

närvarande finnas 59 gällande utmål, inmutade enligt lagen den 31 mai 1918

och innehållande:

Län

Utmålen lagda är

Summa

Mineraianieanmgenä art

1918

1919

1920

1921 1922

1923

1924

Norrbottens

Grant............! 15

_

17

Svavelkis med järnmalm .... —

8

1

7 | 1

-

17

Magnesit med järnmalm .... —

4

-

4

Silver och bly........: —

—

4

—

4

Arsenikkis.........., —

1

1

- -

—

1

Samma utmål tor Norrbottens län | 15

10

10

7 | 1

—

43

Västerbottens

Svavelkis.......... —

1

—

—

1

Svavelkis, koppar, zink .... —

—

6

6 i

Svavelkis, koppar, arsenik . . . j —

—

—

6

2

8

Summa utmål för Västerbottens län'' —

1

1

6

—

8

15

Jämtlands

Kromjärn..........

1

— 1 —

—

1

Summa utmål för hela distriktet | 15

12

10

7 7

—

8

55)

Under 1924 hava inga utmål anmälts sonade.

Inga ytterligare utmål, innehållande avsevärda kvantiteter järnmalm, hava

under året lagts. Däremot hava sexton stycken förut å apatit inmutade fyndigheter,

som huvudsakligen torde hålla järnmalm, blivit under 1924 ånyo inmutade

sannolikt i syfte att bevara upptäckarerätten till fyndigheterna gent

emot annan inmutare, till dess inmutning av järnmalms fyndigheter åter blir

enskilda medgiven å kronojord.

Av ovan anförda tabellariska uppgifter framgår, att inmutning å nyupptäckta

fyndigheter å kronojord ägt rum endast inom Västerbottens län. Inom

Norrbottens län hava endast förut inmutade, men sonade fyndigheter varit

föremål för inmutning under 1924 och inom Jämtlands län hava inga mutsedlar

å kronojord uttagits. De till ett antal av 58 inmutade nyupptäckta fyndigheterna

inom Västerbottens län hänföra sig till det starkt kisförande området kring

Skellefte älv inom Norsjö och Malå socknar. Med hänsyn till de betydande

redan förut gjorda fynden inom dessa trakter av svavelkis-, koppar- och arsenikförekomster,

synas de under 1924 vunna resultaten av de fortsatta malmletningarna,

som redan lett fram till utmåls utläggande beträffande ett av de

nyupptäckta malmfälten, utgöra talande skäl för en förlängning av 1918 års

lag, vilket torde vara en nödvändig förutsättning för att de av enskilda företagare

bedrivna omfattande undersökningarna skola fortsätta, tills hela det

malmförande området blivit undersökt i så stor utsträckning, att man utan

risk för misstag kan bestämma lämpligaste sträckningen av en blivande malmbana

för tillgodogörande av de betydande kisförekomster, som redan äro kända

eller som vid de fortsatta undersökningarna kunna påträffas. Jag får sålunda

tillstyrka att ifrågavarande lag förlänges utöver den 1 januari 1926, dock tillsvidare

endast under ett års tid. Det torde nämligen, ifall något förslag till

gruvlag, byggt på det av 1920 års gruvlagstiftningssakkunniga år 1923 avgivna

förslaget, skulle komma att föreläggas 1927 års riksdag och av denna

antagas, kunna komma att befinnas lämpligt att inmutningsrätten någon tid

före den nya lagens ikraftträdande suspenderas till förekommande av att den
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr G.

sammas verkningsområde genom strax förut gjorda massinmutningar i större

utsträckning beskäres.»

koUegTZ. Kommerskollegium, ^som haft tillfälle att taga del av bergmästaren Asplunds

yttrande, har, då det under inga förhållanden syntes bliva lämpligt att.

innan ny gruvlag komme att träda i kraft, under någon tid låta gruvstadgan i

något avseende ersätta 1918 års lag beträffande de fyndigheter, å vilka den

sistnämnda vore tillämplig, tillstyrkt, att giltighetstiden för 1918 års lag måtte

utsträckas intill ny gruvlags ikraftträdande, eu åtgärd, som givetvis icke

skulle utesluta ett provisoriskt inmutningsförbud, om sådant funnes lämpligt

att stadga.

CS&rig2r Chefen. för Sveriges geologiska undersökning har anfört, att, därest eu ny

geologiska gruvlag icke dessförinnan skulle träda i kraft, enahanda skäl som vid föresökninq

gående tillfällen framhållits syntes tala för att lagens giltighet borde utsträckas

med ett år efter den 31 december 1925.

Ogerna!1 ■ Länfstyrelsen i Jämtlands län har anfört: Sedan ingången av år 1920 hade

Jämtlands, k;kc någon mutsedel å fyndighet å kronojord blivit ingiven till länsstyrelsen.

hottensröch För Iänets vidkommande syntes därför grundad anledning icke föreligga att

Norrbottens ytterligare utsträcka tiden för lagens giltighet. Skulle emellertid förhållanlan.

derna i de båda övriga län, som berördes av ifrågavarande lag, anses tala för

en fortsatt tillämpning av densamma, hade länsstyrelsen för sin del intet alt

erinra mot att tiden för lagens giltighet utsträcktes under ytterligare ett år.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har uttalat, att förordnande om lagens fortsatta

tillämpning syntes böra meddelas att gälla under ytterligare ett år i

avbidan på ny gruvlagstiftning.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har, under åberopande av vad bergmästaren

Asplund i sitt yttrande anfört, instämt i dennes förslag om förlängning av

lagens giltighetstid med ytterligare ett år eller till den 31 december 1926.

mentschcfen. • Att lf.rå£avarande lag erhållit endast provisorisk karaktär har. såsom erinrats

vid den under senare tid årligen återkommande behandlingen av detta

ärende, sin orsak däri, att sedan åtskilliga år tillbaka pågått förarbeten till eu

ny gruvlagstiftning. Över det av särskilda sakkunniga den 27 juni 1923 avlämnade

betänkandet i ämnet har numera kommerskollegium, efter samtliga bergmästares

hörande, avgivit utlåtande, varjämte yttranden över förslaget5 inkommit

från Ingenjörsvetenskapsakademien, Järnkontoret, Svenska teknologföreningen

och Sveriges Industriförbund. I viss del har förslaget remitterats till

socialstyrelsen, och har utlåtande därifrån helt nyligen inkommit. Då förslaget

ännu icke kunnat bliva föremål för någon prövning från min sida, är det uteslutet,

att denna omfattande och svårlösta lagstiftningsfråga kan genom proposition

föreläggas 1925 års riksdag. Vid sådant förhållande lärer, i enlighet

med vad samtliga i detta ärende hörda myndigheter tillstyrkt, åtgärd böra vidtagas

för att den provisoriska lagen må erhålla fortsatt giltighet även efter den

senast fastställda tidpunkten, eller den 31 december 1925. En dylik utsträckning

av lagens giltighetstid synes mig lämpligen böra avse ett år. Jag får

därvid erinra, att med hänsyn till avfattningen av övergångsbestämmelserna til]

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunyl. Maj:tu proposition nr ti.

1918 års lag beslut om beredande av fortsatt giltighet åt samma lag kan fattas

utan iakttagande av den i § 87 regeringsformen stadgade ordning och att följaktligen

lagrådets hörande över förslag i sådant hänseende icke är erforderligi.

I enlighet med de av mig nu angivna grunder har jag låtit inom justitiedepartementet

upprätta förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31

maj 1918 (nr 288) innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning

inom vissa län.»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag, av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar, samt hemställer, att förslaget måtte genom proposition

föreläggas nästkommande års riksdag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Plans Maj:t Konungen, att till

1925 års riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Oskar Adelsohn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1LU 1925:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 mai 1918 innefattande särskilda bestämmelser ang a1 i texten