Sök i Ratio Lex

Angående anslag för verkställande av undersökningsoch försvarsarbeten å områden, som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade

1925-02-13 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:62, Angående anslag för verkställande av undersökningsoch försvarsarbeten å områden, som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

1

Nr 62.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för verkställande

av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som

äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade; given

Stockholms slott den 13 februari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över bandelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Rickard Sandler.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för finansdepartementet anför

statsministern och chefen för handelsdepartementet följande:

I en den 14 mars 1924 dagtecknad proposition, nr 90, föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen, bland annat, att för verkställande av undersöknings- och

försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg vore eller kunde varda för kronans räkning inmutade, för budgetåret

1924—1925 under tionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag

av 55,000 kronor.

För fullständig kännedom om de skäl, som föranledde avlåtandet till riksdagen

av förberörda framställning, tillåter jag mig hänvisa till vad det vid

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 56 käft. (Nr 62.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Framställning

från

chefen för

Sveriges

geologiska

undersökning.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för sagda dag därom innehåller. Jag ber emellertid att här få erinra

om, att till grund för det av Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet låg en

från chefen för Sveriges geologiska undersökning inkommen framställning

om åtgärd för anvisande av medel för fullföljande av de medelst särskilda

av 1921, 1922 och 1923 års riksdagar beviljade anslag genom institutionen

för kronans räkning bedrivna malmletnings-, blottläggnings- och

försvarsarbetena inom nordöstra delarna av Västerbottens län.

För egen del anförde dåvarande chefen för handelsdepartementet till ovannämnda

statsrådsprotokoll över handelsärenden den 14 mars 1924, bland

annat, att man visserligen då ännu icke med säkerhet kunde bilda sig någon

uppfattning om det ekonomiska framtidsvärdet av de utav Sveriges geologiska

undersökning upptäckta malmfyndiglieterna. Innan man förskaffat sig

ytterligare kännedom om fyndigheternas brytvärdighet, borde man emellertid

icke uppgiva det redan inledda undersökningsarbetet, som ju betingat ej

obetydliga kostnader. Om arbetet avbrötes, kunde riskeras, att de gjorda inmutningarna

förfölle och värdet av det nedlagda arbetet alltså gåves till

spillo. Departementschefen ansåge sig därför böra föreslå, att framställning

gjordes till riksdagen om anvisande av för arbetenas fullföljande erforderligt

anslag.

I skrivelse den 30 april 1924, nr 114, anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kungl. Maj:ts förberörda framställning.

Det sålunda anvisade anslaget har genom beslut den 15 augusti 1924

ställts till Sveriges geologiska undersöknings förfogande.

I skrivelse den 3 februari 1925 har nu chefen för Sveriges geologiska undersökning

hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t ville till riksdagen avlåta

proposition om anvisande för budgetåret 1925—1926 av ett reservationsanslag

av 50,000 kronor för utförande av undersöknings- och försvarsarbeten

inom de områden, som genom undersökningens försorg vore eller kunde varda

för kronans räkning inmutade.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning anför till stöd för sin berörda

framställning följande:

»På förslag av Eders Kungl. Maj:t anvisade 1924 års riksdag för budgetaret

1924 25 under tionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 55,000

kronor för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å områden,

som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda

för kronans räkning inmutade, och har detta anslag genom nådigt brev av

den 15 augusti 1924 ställts till undersökningens förfogande.

_ Med stöd av nämnda anslag hava undersökningsarbeten under den gångna

tiden av budgetåret bedrivits i överensstämmelse med de arbetsprogram, som

framlagts i undersökningens underdåniga skrivelse av den 25 januari 1924

opaginerad Kontrollera mot PDF

KiumjI. Maj:Is proposition Nr 62.

samt i vördsam promemoria till statsrådet och cliefen för handelsdepartementet

av den 25 februari samma år.

Rörande resultaten av de utförda arbetena, så långt dessa med ledning av

hittills utförda bearbetningar kunna överblickas, får geologiska undersökningen

meddela följande:

1. Vid Vindelgrunsele by i Lycksele socken har genom rätt omfattande

geologiska, elektriska och magnetiska undersökningar upptäckts två varandra

närliggande malmkroppar, den ena bestående av kopparlialtig magnetkis,

den andra av en rik zink-svavelkismalm med något bly. Möjligen ligger en

tredje, mindre, ännu icke blottad malmkropp strax invid de redan upptäckta.

Den förstnämnda kopparhaltiga magnetkisen har en blottad bredd av 8.5 meter,

och malmarean kan med ledning av blottningen och det elektriska draget

uppskattas till cirka 350 kvadratmeter. Nära hälvten eller cirka 43 % av

den blottade bredden är avsevärt kopparlialtig, de övriga 57 °4 utgöras av

kopparfattig magnetkis. Utförda analyser visa emellertid, att kopparhalten

är ojämn och i genomsnitt låg även inom den kopparhaltiga delen av blottningen.

Från ovannämnda 43 % av malmbredden utskräddes en till något

mer än hälften uppgående kopparrikare fraktion, hållande 1.5 % koppar och

35 gram silver vid en halt av 11.8 % svavel och 16 % järn; resten höll

endast 0.5 V koppar vid 14.6 % svavel. Den kopparfria magnetkisdelen höll

i genomsnitt endast 0.18 % koppar vid 22.3 % svavel och 2.7 % zink.. Eu

så sammansatt malm saknar ekonomisk betydelse under nuvarande konjunkturer,

därest icke inom de icke blottade delarna av densamma kopparhalten

(eller eventuellt zinkhalten) blir högre. Anmärkas bör härvid, att kopparhalten

i det uppsprängda utan svårighet kunnat genom skrädning höjas över

uppnådda 1.5 %.

Vida värdefullare är den andra upptäckta malmkroppen inom fältet. Denna

bildar en kort men bred vertikalstående lins i leptit och skarn. Längden är

minst 40 meter, arean omkring 300 kvadratmeter, största iakttagna malmbredden

10 meter, dock är ännu större bredd, av elektriska draget att döma,

sannolikt förhanden inom linsens icke blottade del. Malmen utgöres av särdeles

rik svavelkis (delvis något zinkhaltig), rik zinkmalm och svavelkishaltig

zinkmalm samt något blyhaltig magnetkis och kopparmalm. I den ena av

två malmbiottningar utgöras cirka 5.5 meter av malmbredden av högprocentig

svavelkis, därav 1/3 något zinkhaltig, cirka 1.5 meter av rik zinkmalm

med något kopparmalm, cirka 1 meter av svavelkisrik zinkmalm samt cirka

0.5 meter av zink- och blyhaltig magnetkis; alltså ungefär 2/.t av svavelkis

och Va av zinkmalm. Den andra blottningen, som träffat själva spetsen av

malmlinsen, visar endast rik blyhaltig zinkmalm. I de lösa blocken från de

hittills ej blottade delarna av fyndigheten överväger zinkmalmen vida över

svavelkisen.

På undersökningens nuvarande stadium synes därför sannolikt, att malmlinsen

till ungefär hälften består av bly-zinkmalm och till ungefär hälften

av rik svavelkis.

Ett större antal kemiska analyser hava utförts på generalprov från uppsprängningarna

ur de båda blottningarna. Av dessa anföras följande för förekomsten

särskilt representativa analyser:

Vindel
gransele.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

Malånäs
fältet.

A. Prima zinkmalm.

Zink...........

........... 38.9 %

Zinkblände..............

Bly .............

........... 3.4 »

Blyglans..................

Koppar ....

........... 0.0 6 »

Svavelkis ...............

Järn ........

........... 14.9 »

Gångart ...................

............ » 8 »

Svavel........

........... 34.5 »

Guld .........

Silver.........

B. Prima

svavelkis.

Svavel ........

............ 47.5 %

Svavelkis.................

.................. 82 %

Zink............

........... 5.8 »

Zinkblände .............

.................. 10 »

Bly ............

........... 2.6 »

Blyglans .................

Järn............

........... 38.6 »

Gångart .................

.................. 5 »

Koppar........

.......... 0.O3»

C. Bly-zinkmalm.

Zink............

........... 32.6 % (S= 26 X)

Zinkblände .............

.................. 54 X

Bly ............

........... 16.2 »

Blyglans .................

.................. 19 »

Järn............

........... 10.8 »

Magnetkis .............

.................. 13 »

Guld............

Gångart

.................. 14 »

Silver ........

........... 600 » » »

D. Kopparmalm.

Koppar........

........... 1.7 X

Kopparkis .............

Zink............

........... 7.3 »

Zinkblände .............

.................. 12 »

Järn............

........... 16.8 »

Magnetkis ...........

................ 13 »

Svavel ........

Svavelkis.................

.................. 15 »

Gångart ..................

.................. 55 »

E. Zinkrik svavelkis.

Svavel..........

...... 42.5 X (Fe — 29 X)

Svavelkis..................

.................. 59 %

Zink ..........

Zinkblände ..............

.................. 32 »

Bly.............

1.6 »

Blyglans ..................

.................. 2 »

Gångart ..................

.................. 7 »

Övriga typer inom förekomsten kunna karaktäriseras såsom mellanformer

mellan dem, som representeras av ovanstående analyser.

Då undersökningsarbetena på den ovan beskrivna fyndigheten vid Vindelgransele

bragts därhän, att fyndigheten bör beläggas med utmål, får

geologiska undersökningen hemställa, att sådan förrättnings verkställande

nu måtte få begäras. 2

2. Undersökningen inom Malånäsfältet har bestått dels i borrning av två

diamantborrhål och nedsänkning av ett provschakt inom Bjurforsfältet, dels

i elektrisk undersökning av förut befintliga luckor inom Malånäsets mätområde

jämte undersökning av därvid och förut erhållna elektriska drag.

Dessutom har en fullständig detaljerad geologisk karta upprättats över hela

fältet och omfattande letningar efter nya malmblock företagits.

Inom Bjurforsfältet nedslogs ett borrhåll strax väster om de 1923 erhållna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj-ds proposition Nr 6''2.

ut,malen för att Motta malm lill ännu otl utmål. Under 18 meter morän

erhölls också en 0.7 meter bred hank av ej kopparlmltig svavelkis, tillräcklig

för utmals erhållande.

På grund av denna och föregående borrningar kan Bjurfors västra malm

uppskattas till cirka 350 kvadratmeter.

Den genomsnittliga svavelhalten synes uppgå till 30 med rikare bankar

på 37—42 . Koppar- och zinkhalter äro låga. L jämförelse med de två

östligare Bjurforsmalmerna är denna västra malm sålunda av underordnad

betydelse. — Ett mindre drag strax väster intill nyssnämnda västra Bjurforsmalm

träffades i fältliggandet av det ovannämnda borrhålet, som där

visade svavelkisimpregnation. Möjligen förefintlig samlad kis i detta drags

mitt kommer att helt falla inom det nya utmål, som föreslås på grund av

den utförda borrningen.

På kopparmalmen i östra delen av Bjur forsfältet nedsänktes ett provschakt

på malmens östligaste del, inom utmålet örträskgruvan 52, i syfte

att dels utröna malmens stupningsförliållanden dels erhålla upplysning om

malmens sammansättning i större prov än som kunnat erhållas genom

diamantborrningarna. Malmen var över hela schaktbottnen (2x 2 meter)

kopparrik utan nämnvärd gråbergsinblandning. Medelhalten var i det uppsprängda

partiet: 5.05 % koppar samt 33.6 % svavel. Av aktiebolaget

Gröndal—Ramén utförda anrikningsförsök visa, att malmen med lätthet

låter uppdela sig i eu rik kopparkisslig (utgörande 33.9 % av provet) med

11.6 % koppar och 43.6 % svavel samt en svavelkisslig (40.9 % av provet)

med 45.1 % svavel samt 2.5 % koppar. Utvinningen var synnerligen god,

uppgående till 98 respektive 98.4 % av malmens hela koppar- respektive

svavelmängd. Anrikningsförsöken visa bland annat, att större delen av

kopparmalmens svavelhalt bör kunna tillgodogöras.

Då provschaktet ej gav avgörande upplysning om malmens sidostupning,

fortsattes det östligaste av sommaren 1923 års djupborrhål på utmålet Bjurfors

utmålsgruva nr 2 från 100 meter till 160 meter för att slutgiltigt avgöra

denna för hela Bjurforsfältet så viktiga fråga. Borrhålet genomgick

nu hela den malmförande bergartszonen utan att någon ny malm anträffades.

Resultatet av borrningen, jämfört med de sommaren 1923 vunna resultaten,

utvisar, att de 1923 genomborrade malmpartierna verkligen, såsom då antogs,

representera huvudmalmen närmare bergytan, att malmen stupar relativt

flackt (i genomsnitt cirka 47 ) mot söder samt att den har en relativt flack

fältstupning mot västsydväst. Att med ledning av dessa konstaterade fakta

samt de utförda borrningarna beräkna malmtillgången inom denna malmkropp

låter sig emellertid icke göra. Genom den funna flackare stupningen

ökas malmarean i dagen till cirka 2,600 kvadratmeter. Men å andra sidan

visa de 1923 utförda borrningarna, att malmen cirka 50—60 meter vertikalt

under bergytan är väsentligen mindre än i dagen och oregelbunden. I vilken

mån detta beror på en tillfällig eller bestående förtryckning, kan ej med

nu tillgängligt material avgöras. Man kan för närvarande endast säga, att

vad som säkert konstaterats ifråga om Bjurfors kopparmalm visar, att denna

under alla omständigheter är en för svenska förhållanden synnerligen betydande

och värdefull förekomst. Om man undertager Falu gruva, vars samlade

produktion genom århundradena givetvis ligger ovanför varje jämförelse

med Skelleftefältets kända kopparmalmförekomster, har ingen enskild svensk

kopparfyndighet mer än Bersbo Storgruva lämnat lika mycket koppar, som

vad som under alla omständigheter kan beräknas förekomma inom östra

Bjurfors nära dagen liggande parti, och är det i Bersbo Storgruva först

s. 6 Kontrollera mot PDF

Svanfors - gruvorna.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

efter nedsänkning till flera hundra meters djup som en motsvarande kvantitet

uppnåtts.

Övriga förut påvisade och utmålslagda fyndigheter inom Malånäsfältet

hava under det gångna året ej varit föremål för nya blottningar eller

borrningar.

De under årets kompletteringsarbeten genom antingen jordschaktningar

och sprängningar eller diamantborrningar blottade talrika nya malmhaltiga

stråken inom andra delar av Malånäsfältet, liksom även inom den malmförande

formationen utanför detsamma, hava i allmänhet visat sig icke hysa

samlad brytvärd malm. De ytterligare undersökningar, som dock äro behövliga

på vissa av dessa, synas beträffande flertalet kunna uppskjutas, till

dess malmfälten upptagas till exploatering.

Några böra dock enligt undersökningens förmenande bliva föremål för

undersökningar även under stundande budgetår.

Öster om Bjurträskgruvan och på kronoparken Malånäset södra kunde

genom grävning blottas en över 4 meter bred men i hittillsvarande blottning

fattig blyglansblandad svavelkis med magnetkis. Förhållandena vid

fyndigheten och de härför otillräckliga medel, som stodo till buds, omöjliggjorde

den närmare undersökning, som kräves för bedömande av dess värde.

Såväl på grund härav som emedan fyndigheten ligger relativt nära kronans

förutvarande utmål Bjurträskgruvan föreslår undersökningen, att nämnda

fyndighet belägges med utmål samt undersökes genom ytterligare blottning

eller, om förhållandena visa sig så kräva, ett borrhål.

Ett genom detaljmätningar särskilt anmärkningsvärt elektriskt drag inom

ett något nordligare parti av Malånäsfältet bör enligt undersökningens förmenande

undersökas genom en diamantborrning, då detta drag efter sistlidna

sommars arbeten kan väntas sannolikt innehålla moderklyften till

åtskilliga anmärkningsvärda block av silver- och guldhaltig arsenikmalm

och svavelkis.

Ett annat markerat elektriskt drag, knutet till en i närheten av detsamma

uppdagad koppar-arsenikkisimpregnation, bör nu även undersökas, särskilt

emedan det befinner sig helt nära ett av kronans utmål.

Slutligen återstår, inom ännu en del av Malånäsfältet detaljmätning och

eventuellt undersökning genom borrning av ett malmförande område, vilket

geologiska undersökningen anser sig böra föreslå till undersökning under

näststundande budgetår.

Indikationerna inom nu ifrågavarande områden äro för kronans räkning

belagda med inmutningar.

3. Undersökningarna på inmutningarna Svanforsgruvorna nordväst om

Svansele by avsågo att om möjligt finna moderklyfterna till de särdeles

vackra block av rik svavelkis, som påträffats i trakten. Då grävningar i

morän icke lämnade några upplysningar, vidtog jord- och diamantborrning

på den starkaste av de elektriska indikationer, som i främsta rummet kunde

misstänkas angiva malm. Borrningarna ådagalade emellertid, att den elektriska

indikationen på ifrågavarande plats orsakas av svart grafitförande

skiffer. De sannolika moderklyfterna för ifrågavarande malmblock förflyttas

efter detta resultat av borrningarna, jämfört med vad som framgått

genom de rent geologiska utredningarna, till trakter något längre bort.

Geologiska undersökningen anser, att ännu ett försök bör göras att genom

elektriska mätningar samt på basis av sådana eventuellt företagna blottningar

söka finna moderklyfterna till de ifrågavarande så lovande malmblocken. —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ris proposition Nr 62. 7

Vid beräkningen av det anslagsbehov, som enligt det föregående föreligger

för budgetåret 1925—26, får undersökningen först erinra om, att i det undersökningens

underdåniga förslag, som låg till grund för det för budgetåret

1924—25 anvisade anslaget av 55,000 kronor, ursprungligen icke beräknats

medel för undersökningar på den redan utmålslagda Bjurfors östra kopparmalm.

Sedan det emellertid visat sig för bedömande av sättet för denna

fyndighets utnyttjande önskvärt att redan under 1924 erhålla i det föregående

avhandlade ytterligare upplysningar om nämnda fyndighet, har undersökningen

jämlikt nådigt bemyndigande av den 10 sistlidne oktober å denna

utmålslagda förekomst utfört vissa undersökningsarbeten för en kostnad av

sammanlagt 5,116 kronor 49 öre. Övriga arbeten, som upptogos i arbetsplanen

för 1924—25, hava följaktligen hittills måst inskränkas i motsvarande

grad.

För utmålsläggning av de blottade fyndigheterna torde ett belopp av cirka

1,400 kronor bliva erforderligt (för marklösen, skadestånd, smärre arbeten,

resor, till godemän m. in.).

Med ledning av infordrade anbud och erfarenheter från tidigare år beräknas

kostnader för erforderliga diamantborrningar på följande sätt:

Kostnader för transporter av maskiner ävensom för resor och traktamenten

för borrmanskapet ....................................................................... kronor 700

Borrning av 240 meter å 55 kronor i genomsnitt.................... » 13,200

Diverse borrningskostnader (brännolja, fotogen, karbid, dynamit,

cement, körning, bostad åt manskapet m. m.) ............ » 1,500

Summa kronor 15,400.

Elektriska undersökningar, för vilka två ingenjörer och i genomsnitt 8

arbetare äro behövliga, beräknas med ledning av infordrade anbud draga en

kostnad av............................................................................... cirka 12,700 kronor.

Grävnings- och smärre sprängningsarbeten beräknas behöva utföras för

ett belopp av ........................................................................... cirka 4,500 kronor.

Arvoden och reseomkostnader till en särskilt anställd geolog samt en bergsingenjör

och arbetsledare draga en kostnad av 13,500 kronor. Arvodena äro

härvid beräknade för vardera till 442 kronor per månad och reseersättningen

motsvarande fjärde klassen av resereglementet. I beloppet ingår även någon

hantlangning m. m.

För diverse virke och verktyg, markskadeersättningar, analyser m. m. för

bearbetning behöves minst............................................................... 2,500 kronor.

Det måste emellertid framhållas, att nya rön eller upptäckter under arbetenas

gång givetvis kunna påkalla förändringar i arbetsplanen och förskjutningar

med avseende på de enskilda utgiftsposternas inbördes storlek.

Med stöd av det anförda får Sveriges geologiska undersökning härmed i

underdånighet anhålla:

1) att Eders Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt geologiska undersökningen

att begära utmål å de under år 1924 blottade, förut omnämnda malmförekomsterna^

i Vindelgransele i Lycksele socken av Västerbottens län samt

inom Malånäsfältet i Nors jo socken av samma län, samt

2) att Eders Kungl. Maj:t täcktes till instundande riksdag väcka nådig

proposition om ett reservationsanslag av 50,000 kronor för utförande genom

Sveriges geologiska undersökning av undersökningar å områden, som äro

eller kunna varda för kronans räkning inmutade, enligt följande beräkning:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

Kommers
kollegium.

Departements
chefen.

Kostnader för utmålsläggningar m. in., förslagsvis...........kronor 1,400

» » diamantborrningar, » » 15,400

» » elektriska undersökningar, » » 12,700

» » grävningar och sprängningar, » » 4,500

Arvoden och traktamentsersättningar m. m., » ............ » 13,500

Diverse material, analyser och bearbetningar, » ............ » 2,500

Summa kronor 50,000.»

Kommerskollegium har i ett den 6 februari 1925 avgivet utlåtande tillstyrkt

bifall till framställningen.

I anledning av innehållet i förberörda av chefen för Sveriges geologiska

undersökning gjorda framställning har Kungl. Maj:t genom förut denna dag

meddelat beslut uppdragit åt undersökningen att för kronans räkning vidtaga

åtgärder för utmålsläggning av de i framställningen avsedda, under år

1924 blottade malmförekomsterna vid Vindelgransele by i Lycksele socken

och inom det s. k. Malånäsfältet i Norsjö socken.

Vidkommande det i framställningen innefattade anslagsäskandet är jag av

den meningen, att starka skäl tala för fullföljandet av de av Sveriges geologiska

undersökning inom Västerbottens län bedrivna undersöknings- och

försvarsarbetena å områden, som blivit för kronans räkning inmutade. Jag

finner det sålunda uppenbart, att ytterligare kännedom skyndsammast möjligt

bör inhämtas om vissa i den här förut lämnade redogörelsen omförmälda

fyndigheters brytvärdighet, liksom ock att jämväl i övrigt de resultat, som

vid geologiska undersökningens nu ifrågavarande arbeten vunnits, böra

vederbörligen tillvaratagas.

Detta synes mig så mycket mera vara fallet, som redan det nu föreliggande

undersökningsmaterialet giver vid handen, att åtskilliga av de under arbetena

påträffade och för kronans räkning inmutade malmförekomsterna, även om

en mera exakt uppskattning därav ännu icke är möjlig, dock representera en

nationell tillgång, som med tämligen stor säkerhet kan antagas vara av

ansenligt värde. Ehuru anslag för arbetenas fullföljande under nästinstundande

budgetår icke beräknats vid budgetförslagets uppgörande, anser jag

mig därför böra föreslå, att för ändamålet erforderligt anslagsäskande nu

göres hos riksdagen.

Den för arbetenas fortsättande uppgjorda planen har icke givit mig anledning

till erinran. Givet är emellertid, att sagda plan måste betraktas såsom

allenast preliminär, vadan möjlighet bör hållas öppen till sådana ändringar

i densamma, som under arbetenas fortgång kunna visa sig erforderliga eller

lämpliga. Någon nedsättning i det av chefen för Sveriges geologiska undersökning

begärda anslagsbeloppet finner jag icke tillrådlig.

Vad beträffar sättet för anslagsbeloppets täckande torde chefen för finans
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

9

departementet längre fram under riksdagens lopp få taga under övervägande,

huruvida någon särskild åtgärd i sådant avseende erfordras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å områden,

som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda

för kronans räkning inmutade, å riksstaten för budgetåret 1925—1926 under

tionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av........ kronor 50,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

J. H. Göransson.

2

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 saml.

56 käft. (Nr 62.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Rungl. Maj:ts proposition angående anslag för verkställande av undersökningsoch för svar sarbeten å områden, som äro elle a1 i texten
  2. SU 1925:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för verkställande av undersökningsoch för svar sarbeten å områden, som äro eller kunna varda s. 1 i texten