Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av fortsättningsskola med endast en årskurs

1925-02-27 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:73, Angående anordnande av fortsättningsskola med endast en årskurs

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande av

fortsättningsskola med endast en årskurs; given Stockholms

slott den 27 februari 1325.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27

februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Le

vinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför:

I skrivelse den 6 juni 1924, nr 307, angående viss ändring i gällande

stadga för fortsättningsskolan anförde riksdagen huvudsakligen följande:

I en inom riksdagen väckt motion hade framhållits önskvärdheten att

sådan ändring komme till stånd av stadgan den 16 september 1918 för fortsättningsskolan,

att lärjunge, som med godkända betyg genomgått folkskolans

sjunde klass, måtte få fullgöra skolplikten i fortsättningsskolan med

ettårig kurs.

Riksdagen hade funnit starka sakliga skäl tala för det av motionären

framförda förslaget ^om en jämkning av bestämmelserna rörande fortsättningsskolan

i sådana skoldistrikt, där folkskolan obligatoriskt vore sjuklassig.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 66 höft. (Nr 73.) 1

Ang. anordnande

av

fortsättningsskola

med

endast en

årskurs.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1. Maj:ts proposition Nr 73.

Skolöverstyrelsen hade även i sitt utlåtande över motionen i det hela vitsordat

riktigheten härav. Emellertid hade i sagda utlåtande framhållits det

av motionären ej beaktade förhållandet, att det funnes sjuåriga folkskolor av

från varandra ganska skiljaktig typ, i det att vid sidan av den av motionären

tydligen åsyftade, där sjunde klassen vore eu verklig påbyggnad på den vanliga

sexåriga folkskolan, även funnes sådana, där utökningen av skoltiden

till sju år endast berodde på en avkortning av den årliga undervisningstiden,

förorsakad av varannandagsläsning eller andra förhållanden. Det

syntes riksdagen uppenbart, att det endast vore skoldistrikt med skolor av

den förra typen, som borde kunna komma ifråga vid en modifikation avskolväsendet

därhän, att sista året i folkskolan finge ersätta fortsättningsskolans

första årskurs. Vidare hade skolöverstyrelsen uttalat, att förutsättningen

för den i motionen åsyftade förändringen av fortsättningsskolan

borde vara, att uti lärokursen för den sjunde folkskoleklassen upptoges det

väsentligaste av vad som meddelades i första årskursen vid vederbörande

distrikts fortsättningsskolor. Fördenskull förordade skolöverstyrelsen en utredning

i syfte att få till stånd lämpliga förändringar i den för rikets folkskolor

fastställda undervisningsplanens föreskrifter rörande lärokurser och

timplan för den sjunde klassen, så att skoldistrikten erhölle större frihet än

nu att anpassa arbetet i denna klass efter inom distriktet rådande förhållanden.

Riksdagen ville ge denna tanke sin anslutning, därvid riksdagen

förutsatte, att förslag till nödiga ändringar i fortsättningsskolestadgan måtte

föreläggas riksdagen i så god tid, att beslut måtte kunna fattas före utgången

av den däri fastställda övergångstiden.

I samband med denna utredning föreslog skolöverstyrelsen även en sådan

rörande fortsättningsskolans förhållande till andra överbyggnader på folkskolan.

Riksdagen, som funne en sådan allmän utredning av hela fortsättningsskoleproblemet

synnerligen önskvärd, ansåge sig dock böra framhålla, att

riksdagen ej kunde anse denna utredning på sådant sätt betingad av det i

motionen framförda yrkandet, att samma utredning, om den komme till

stånd, finge så förknippas med den föreslagna utredningen rörande en lämplig

omläggning av sjunde folkskoleklassens lärokurs, att den verkade fördröjande

på denna och på genomförandet av den föreslagna modifikationen

av bestämmelserna rörande fortsättningsskolan.

Riksdagen slutade med att anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes efter nödig

utredning vidtaga åtgärder för sådan ändring i stadgan för fortsättningsskolan

av den 16 september 1918, att skoldistrikt med obligatorisk sjunde

folkskoleklass må kunna anordna fortsättningsskola med ettårig kurs.

Genom beslut den 20 juni 1924 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen

att verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning jämte

därå grundade förslag dels före den 1 november 1924 i fråga om sådan

ändring i stadgan den 16 september 1918 för fortsättningsskolan, att skoldistrikt

med obligatorisk sjunde folkskoleklass må kunna anordna fortsättningsskola

med ettårig kurs, dels ock, så snart ske kunde, rörande fortsättningsskolans

förhållande till andra överbyggnader på folkskolan.

Till åtlydnad härav har skolöverstyrelsen infordrat yttranden i ärendet

från samtliga statens folkskolinspektörer ävensom från Stockholms folk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 73.

skoledirektion samt folkskolcstyrelserna i Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg

och Gävle. I underdånigt utlåtande den 31 oktober 1924 bar därefter

överstyrelsen — med förmälan att överstyrelsen både för avsikt att

snarast möjligt till Kungl. Maj:t inkomma med utredning angående fortsättningsskolans

förhållande till andra folkskolans överbyggnader framlagt

utredning och förslag beträffande frågan om fortsättningsskolans anordning

i skoldistrikt med obligatorisk sjuårig folkskola. Jag ber att bär få redogöra

för det huvudsakliga innehållet i överstyrelsens utredning.

I stort sett ansluta sig samtliga inspektörer och folkskolestyrelser till ^olkskoP

de synpunkter, som uttalats i riksdagsskrivelsen beträffande de däri åsyf- ocj, foikskolatade

ändringarna i bestämmelserna rörande fortsättningsskolepliktens fullgö- styrelser,

rande ävensom i det utlåtande angående den vid riksdagen väckta motionen

i ärendet, som av överstyrelsen avgavs till andra kammarens första tillfälliga

utskott. På eu del håll gör sig dock gällande eu rätt stor betänksamhet

mot att inskränka fortsättningsskolekursen till endast ett år, och

det uttalas farhågor för att de nu ifrågavarande ändringarna i författningsbestämmelserna

kunna komma att i vissa avseenden hämma den nya fortsättningsskolan

i dess utveckling och verksamhet.

Från flera håll framhålles vikten av att skoldistrikten icke få rätt att

alltför lättvindigt avkorta fortsättningsskolans kurs till ett år.

Nästan undantagslöst uttalas i yttrandena anslutning till den tanken, att

tillstånd till ifrågavarande anordning av fortsättningsskolan icke bör givas

genom någon allmänt gällande författningsbestämmelse, utan meddelas av

central myndighet efter därom av vederbörande skolstyrelse ingiven ansökan

samt efter prövning i varje särskilt fall.

Det framhålles därjämte i flera yttranden, att skoldistrikten givetvis fortfarande

böra äga rätt att även av sådana lärjungar, som avgått från sjuklassig

folkskola, utkräva tvåårig fortsättningsskoleplikt.

I det övervägande flertalet yttranden framhålles med styrka, att anordning

med ettårig fortsättningsskola kan och bör genomföras endast vid heltidsläsande

skolor samt under den förutsättningen, att en större eller mindie

del av fortsättningsskolans kurs överflyttas till det sjunde folkskolåret.

Beträffande de skolformer, vid vilka anordningen skulle kunna tillämpas,

framföras emellertid i yttrandena mycket delade meningar. De flesta inspektörer

förklara dock, att en sjunde klass, avsedd att övertaga en del utav

fortsättningsskolans kurs, med lätthet kan anordnas vid A-skolor. Däremot

gå meningarna starkt isär i fråga om skolor av B-form, där sjunde klassen

måste undervisas tillsammans med andra klasser och svårigheter därför

möta att organisera sjunde klassen så, att den verkligen blir en överbyggnad

på folkskolan, vilka svårigheter givetvis ökas, ju svagare B-form skolan

tillhör. . .

En del inspektörer ha uti sina yttranden lämnat anvisningar om olika tillvägagångssätt

vid ett överförande av någon del av fortsättningsskolans kurs

till den sjunde folkskoleklassens läroplan samt fäst uppmärksamheten på

vissa omständigheter, som därvid böra beaktas. I allmänhet framhålles, att

skoldistrikten vid uppgörandet av kurs- och timplan för sjunde folkskoleklassen

måtto erhålla större frihet än för närvarande är medgiven. Till

förhindrande av att denna frihet komme att missbrukas, borde dock läroplanerna

prövas och fastställas av överstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-i Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

Jag övergår härefter till att redogöra för överstyrelsens egen ståndpunkt

i frågan.

Överstyrelsen finner sig till en början böra såsom sin mening beträffande

vagan i det hela uttala, att den tvååriga fortsättningsskolan allt fortfarande

aven etter det de i riksdagsskrivelsen åsyftade ändringarna vidtagits, bör i

vederbörande författningar framstå såsom den normala typen, oberoende av

huruvida fortsättningsskolan bygger på sjuårig eller sexårig folkskola såsom

grundval. Ej heller synes någon ändring i författningarna böra vidtagas av

sådan innebord, att därigenom binder kan komma att uppstå för skoldistrikt

som det önskar att allt framgent kunna även på sjuårig folkskola upprätta

tortsattmngsskola med mera än en årskurs. Den möjlighet till anordnande

av ettårig t o rtsättningsskola, som på grund av riksdagens beslut kommer att

beredas skoldistrikten, synes överstyrelsen böra utnyttjas endast då upprättandet

eller bibehållandet av en sjunde årsklass i folkskolan därigenom

verksamt främjas och distriktets skolväsende i sin helhet därigenom förbättras.

Vidare bör enligt överstyrelsens mening icke någon sådan ändring

1 gafiande författningar vidtagas, att den nu för folkskola och fortsättnings

skola fastställda obligatoriska undervisningstiden av sammanlagt minst åtta

ar därigenom komme att begränsas.

Riksdagens uttalande att det endast är skoldistrikt med skolor av viss

typ som höra kunna komma i fråga vid eu modifikation av skolväsendet

därhän, att sista året i folkskolan finge ersätta fortsättningsskolans första

arskurs, synes överstyrelsen innebära, att såsom eu förutsättning för anordnande

av fortsättningsskola med ettårig kurs, skall gälla, att sådan skola

ma kunna upprättas endast på grundval av folkskola med heltidsläsning,

alltså vid skola tillhörande någon av de i undervisningsplanen för rikets

tolksko or angivna huvudformerna, varjämte ettårig mindre fortsättningsskoia

skulle kunna ifrågakomma vid mindre folkskola av Di-form.

I sin skrivelse uttalar riksdagen även sin anslutning till den av överstyrelsen

i dess förenämnda yttrande framförda tanken, att eu av förutsättningarna

för den i motionen åsyftade anordningen av fortsättningsskolan

borde vara, att uti lärokursen för den sjunde folkskoleklassen upptoges en

väsentlig del av vad som är avsett att meddelas i fortsättningsskolans första

arskurs samt att för att möjliggöra detta lämpliga ändringar borde vidtagas

i den för rikets folkskolor fastställda undervisningsplanen beträffande lärokurser

och bmpkaner för den sjunde klassen i syfte att bereda skoldistrikten

större frihet an nu att på önskvärt sätt anpassa arbetet i denna klass efter

inom distriktet radande förhållanden.

V ad angår den sålunda föreslagna omläggningen av lärokurserna och timplanerna

för den sjunde folkskoleklassen har överstyrelsen på grund av

vunnen erfarenhet funnit ^ denna vara av behovet påkallad även ur andra

synpunkter än den här framförda. Då en sådan omläggning emellertid

maste komma att beröra arbetet även inom folkskolans övriga klasser och

sålunda ar en angelägenhet, som närmast berör folkskolan, finner överstyrelsen

sig icke höra i detta sammanhang närmare ingå på densamma, utan

bär överstyrelsen för avsikt att så snart ske kan till Kungl. Maj:t inkomma

med särskild framställning och förslag härutinnan.

Ett överflyttande till folkskolan av någon del av den eljest för fortsättningsskolan

avsedda lärokursen medför givetvis, att vid uppgörandet av

lai oplanerna för de bada skolformerna ett samarbete måste komma till stånd

mellan distriktets fortsättningsskolestyrelse, därest särskild sådan finnes ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kiutgl. Maj:ts proposition Nr 73.

sedd, och dess skolråd eller folkskolestyrelse. Då härvid do häda skolformernas

läroplaner måste anpassas efter varandra, bör den större frihet,

som här förordats i fråga om läroplanen för den sjunde folkskoleklassen,

utsträckas att gälla även beträffande den ettåriga fortsättningsskolan. Fördenskull

böra nödiga tillägg införas i fortsättningsskolestadgans bestämmelser

dels angående de läroämnen, som skola förekomma i fortsättningsskolan

(§11 mom. 1), så att dessa bestämmelser icke behövde bliva ovillkorligt

bindande i här åsyftade fall, dels ock angående fördelningen av undervisningstiden

mellan läroämnena (§ 18). Aven om åt skoldistrikt medgives en

sådan större frihet härutinnan, torde det doch vara behövligt, att, sedan

riksdagen fattat beslut i föreliggande ärende, förebilder till läroplaner med

därtill hörande anvisningar genom överstyrelsens försorg utarbetas och tillhandahållas

att tjäna såsom ledning.

Såsom i det föregående blivit anfört, synes riksdagens beslut innebära,

att ifrågavarande anordning borde få komma till stånd endast vid folkskola

tillhörande någon av folkskolans huvudformer. Att en anordning av ifrågavarande

art lätt nog kan genomföras vid A-skola, därom synes överstyrelsen

någon tvekan icke behöva råda. Däremot möter det svårigheter att vid

B-skolorna, där sjunde klassen måste undervisas tillsammans med andra

klasser och s. k. kursväxling tillämpas, så organisera den sjunde klassen,

att denna kan bli en verklig ersättning för fortsättningsskolans första årskurs,

och dessa svårigheter ökas givetvis, ju svagare B-form skolan tillhör.

klart när oövervinneliga torde dessa svårigheter bliva i skolor av B3-formen,

där samme lärare har att undervisa både folkskolc- och småskolestadiet.

Möjligheten att överflytta någon del av fortsättningsskolekursen till den

sjunde folkskoleklassen är emellertid beroende ej blott av vilken organisationsform

folkskolan tillhör utan i väsentlig grad även av hur fortsättningsskolan

är organiserad. Eu sådan överflyttning låter sig lättare genomföra

vid en allmän fortsättningsskola än vid en yrkesbestämd, och särskilt synas

avsevärda svårigheter komma att uppstå i fråga om yrkesbestämda fortsättningsskolor

med verkstadsarbete.

Då det gäller att bedöma, huru fortsättningsskolan i skoldistrikt med sjuklassig

folkskola lämpligen bör anordnas, finnas emellertid även andra omständigheter

än de nu anförda att beakta. En av de frågor, som måste

övervägas, är bland andra den, hur det skall förfaras med sådana barn, som

inflytta till distriktet med fullständigt avgångsbetyg från sexklassig folkskola

och sålunda svårligen kunna utan vidare hänvisas till den sjunde folkskoleklassen.

Ett annat förhållande, som också måste uppmärksammas är, att,

sedan en sjunde årsklass upprättats vid en folkskola, det under en övergångstid

av fem år kan inträffa, att lärjungar komma att avgå från skolan

redan efter genomgångna sex årsklasser (folkskolestadgan § 47 mom. 4).

Beträffande dessa båda grupper av lärjungar synas inga skäl föreligga till

avkortning i den tvååriga fortsättningsskoleplikt, som åligger dem, och, där

förhållanden av denna art förefinnas, måste därför nödiga åtgärder vidtagas

för att denna skolplikt skall av dem kunna fullgöras. I större samhällen

kan detta ordnas på det sätt, att dessa barn sammanföras till särskilda avdelningar

med för dem lämpad undervisning, men i allmänhet låter detta

sig icke göra på grund av det jämförelsevis ringa antalet sådana barn. Vanligast

torde därför den utvägen böra väljas, att de barn, varom här är fråga,

under så lång tid som deras fortsättningsskolplikt kräver undervisas såsom

en grupp för sig tillsammans med lärjungarna antingen i folkskolans sjunde

klass eller i den ettåriga fortsättningsskolan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

Ännu en viktig omständighet, vilken icke bör förbises vid ett sådant ordnande

av fortsättningsskolan, som här avses, är undervisningstidens förläggning

och omfattning. Det bör bland annat tillses, att undervisningstiden

icke på olämpligt sätt sammanpressas under allt för kort tid närmast efter

avslutad folkskolekurs. Ingen del av undervisningstiden bör sålunda få förläggas

till det redovisnings- eller läsår, under vilket lärjungarna avgå från

folkskolan. En sådan förläggning av undervisningstiden skulle nämligen

kunna medföra, att lärjungarna komme att lämna fortsättningsskolan redan

före fjorton års ålder, varigenom fortsättningsskolans kanske viktigaste uppgift,

att taga band om de .unga under ett synnerligen ömtåligt åldersskede,

i betänklig grad komme att tillbakasättas. Vad angår omfattningen av undervisningstiden

i den ettåriga fortsättningsskolan, så synes icke såsom minimitid

böra föreskrivas något högre timtal än 180, motsvarande hälften av

det för den tvååriga fortsättningsskolan fastställda. Däremot finner överstyrelsen

det önskvärt, särskilt med tanke på den tid, som kräves för att

det praktiska arbetet i yrkesbestämda fortsättningsskolor med husligt arbete

skall medföra avsett resultat, att skoldistrikt får rätt att utsträcka undervisningstiden

samt åtnjuta statsbidrag för ett något högre timantal än 270

— motsvarande hälften av det för tvåårig fortsättningsskola högsta tillåtna -—

förslagsvis upp till 360 timmar.

Såsom i det föregående redan framhållits, måste vid ordnandet av eu

fortsättningsskola, om denna skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla

sin uppgift, vederbörlig hänsyn tagas till förhållandena vid den folkskola,

som skall utgöra grundvalen för densamma. Av vad i det föregående anförts

framgår ock, att dessa förhållanden äro synnerligen skiftande vid

folkskolor av olika former och att även skolor av samma form kunna på

skilda orter utöva sin verksamhet under mycket olika förutsättningar. Det

synes överstyrelsen på grund härav icke vara välbetänkt att söka reglera

genomförandet av den nu ifrågavarande anordningen med sjuårig folkskola

och därpå byggd ettårig fortsättningsskola genom någon författningsbestämmelse,

som komme att verka automatiskt utan hänsyn till de på olika orter

förefintliga särskilda förhållanden. Enligt överstyrelsens mening bör ifrågavarande

angelägenhet ordnas icke medelst några allmänt gällande bestämmelser

utan genom prövning och beslut i varje särskilt fall. Till undvikande

av att härvid väsentligen skiljaktiga grunder skulle komma att följas i olika

delar av landet, torde det slutliga avgörandet böra överlämnas åt central

myndighet, och då dessa ärenden, som närmast gälla reglementsbestämmelser,

icke synas vara av den vikt, att de böra underställas Kuugl. Maj:t,

torde de utan olägenhet kunna handläggas och avgöras av skolöverstyrelsen.

Under förutsättning att så bleve förhållandet, skulle hithörande ärenden

kunna handläggas på så sätt, att, efter det vederbörande lokala myndigheter

fattat erforderliga beslut, ansökning om tillstånd att genomföra den ifrågavarande

anordningen jämte förslag'' till reglementen och läroplaner för

distriktets såväl folkskolor som fortsättningsskolor insändes till statens vederbörande

folkskolinspektör för vidare handläggning i den ordning, som i

fortsättningsskolestadgan § 8 mom. 3 punkt 3 föreskrives beträffande reglemente

för skoldistrikt med yrkesbestämda fortsättningsskolor av viss angiven

typ.

Vad beträffar de ändringar i gällande författningar rörande fortsättningsskolan,

som kunna befinnas erforderliga för genomförandet av här ifrågavarande

anordning av fortsättningsskolan, torde frågan om deras slutliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj. ts proposition Nr 73.

avfattning böra anstå till dess riksdagen fattat beslut i ärendet, och förutsätter

överstyrelsen, att överstyrelsen framdeles beredes tillfälle att till

Kungl. Maj:t inkomma med förslag därutinnan.

Med stöd av vad överstyrelsen sålunda anfört hemställer överstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i fråga om de för fortsättningsskolan

gällande huvudsakliga grunder och bestämmelser besluta

dels att i skoldistrikt, som vid folkskola, tillhörande någon av folkskolans

huvudformer, eller vid mindre folkskola av Di-form anordnat obligatorisk

sjunde årsklass, fortsättningsskolekursen må, under de villkor Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva, kunna omfatta allenast en årskurs med minst 180

undervisningstimmar,

dels ock att den tid, under vilken skolpliktig skall vara skyldig att deltaga

i undervisningen vid fortsättningsskola med endast eu årskurs, må kunna

av skoldistriktet utsträckas intill 360 undervisningstimmar.

Det nu föreliggande förslaget angående anordnande av fortsättningsskola

med endast en årskurs innebär, såsom av det sagda torde framgå, icke

någon definitiv lösning i hela dess vidd av frågan om fortsättningsskolans

framtida ställning i skolsystemet. Spörsmålet om fortsättningsskolans organisation

och särskilt dess förhållande till andra folkskolans överbyggnader

är för närvarande under utredning i skolöverstyrelsen och det torde dröja

ännu någon tid, innan denna utredning kan bliva avslutad. Vid sådant

förhållande kan den nu åsyftade reformen icke bliva annat än av provisorisk

karaktär; måhända hade det varit att föredraga, om hela fortsättningsskolproblemet

och jämväl frågan om det sjunde skolåret kunnat i ett sammanhang

företagas till eu allsidig prövning. Då emellertid från riksdagens sida

betonats önskvärdheten av att förslag angående den nu ifrågavarande omläggningen

av fortsättningsskolan framlägges i god tid och utredningen i

denna del nu föreligger, har jag ansett mig icke kunna underlåta att framlägga

densamma till prövning av Kungl. Maj:t.

Enligt överstyrelsens förslag skall såsom grundförutsättningar för inrättande

av ettårig fortsättningsskolkurs gälla, att densamma bygger på en obligatorisk

sjunde årsklass av folkskolan ävensom att folkskolan är heltidsläsande.

Emellertid bör enligt överstyrelsens mening skoldistrikt, där dessa förutsättningar

äro förhanden, det oaktat äga full frihet att, om distriktet så önskar,

upprätthålla fortsättningsskola med mer än en årskurs. Vidare finner överstyrelsen

anordningen med ettårig fortsättningsskola böra förekomma, endast

då upprättandet eller bibehållandet av en sjunde årsklass i folkskolan därigenom

verksamt främjas och distriktets skolväsende i sin helhet därigenom

förbättras. I överensstämmelse härmed anser överstyrelsen, att den tvååriga

fortsättningsskolan alltjämt bör i författningarna framstå såsom normaltypen

och frågan om inrättande av ettårig fortsättningsskolkurs prövas från fall

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

till fall efter omständigheterna. Denna prövning anses lämpligen böra läggas

i överstyrelsens händer.

För barn, som efter genomgången sexklassig folkskola i annat skoldistrikt

inflytta till distrikt med sjuklassig folkskola och ettårig fortsättningsskola,

ävensom för sådana barn inom skoldistrikt av sistnämnda slag, vilka på

grund av gällande övergångsbestämmelser erhålla avgångsbetyg från folkskolans

sjätte klass, skulle kravet på skolplikt i tvåårig fortsättningsskola

upprätthållas.

Då en av fortsättningsskolans viktigaste uppgifter är att omhändertaga

barnen under ett för dem ömtåligt åldersskede, framhålles såsom angeläget,

att ej någon del av undervisningstiden i den ettåriga fortsättningsskolan förlägges

till samma redovisnings- eller läsår, då barnen avgå från folkskolan,

enär eljest barnen skulle kunna komma att lämna fortsättningsskolan redan

före fyllda fjorton år. Det betonas vidare, att den nu för folkskola och

fortsättningsskola fastställda obligatoriska undervisningstiden av sammanlagt

minst åtta år ej må minskas.

Såsom minimitid för fortsättningsskola med en årskurs föreslås 180 timmar

eller hälften av det för den tvååriga fortsättningsskolan fastställda.

Särskilt med hänsyn till det praktiska arbetet i yrkesbestämda fortsättningsskolor

med husligt arbete anser överstyrelsen, att undervisningen i ettårig

fortsättningsskola bör kunna, mot åtnjutande av statsbidrag, utsträckas till

360 timmar.

En nödvändig konsekvens av genomförandet av nu föreslagna omläggning

av fortsättningsskolan framhålles vara, att vissa ändringar måste vidtagas

såväl i lärokursen för den sjunde folkskoleklassen i syfte att bereda skoldistrikten

större frihet till arbetets anpassande efter de inom distriktet rådande

förhållandena som ock i gällande bestämmelser angående läroämnen

i fortsättningsskolan.

Till sina huvuddrag ansluter sig detta förslag till anordnande av ettårig

fortsättningsskolkurs nära till det uttalande i ämnet, som 1924 års riksdag gjort

i sin skrivelse nr 307, både i vad angår fordran på obligatorisk sjuklassig

folkskola såsom underlag för fortsättningsskolan och beträffande kravet på

att denna sjuklassiga folkskola skall tillhöra de s. k. huvudformerna av

undervisningsplanens olika skoltyper, d. v. s. vara heltidsläsande. Vad särskilt

sistnämnda villkor angår, anser jag mig böra betona, att man enligt

min mening icke kan eftergiva något på detta krav, så vitt ej hela den

tilltänkta reformen av fortsättningsskolan skall resultera i ett förfuskande

av fortsättningsskolan. Det torde till och med få anses ganska tvivelaktigt,

huruvida utan svårare olägenhet en ettårig fortsättningsskola kan baseras

på lägre skoltyp än folkskola av Bs-form. Överhuvudtaget torde man hava

att emotse ganska stora svårigheter, då det blir fråga om att vid reformens

genomförande anordna lärokursen i folkskolans sjunde årsklass så, att den

någorlunda kominer att motsvara jämväl vad som eljest skulle hava inhäm
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts proposition Nr 73.

tats under det första året i fortsättningsskolan. Särskilt gäller detta skoldistrikt

med yrkesbestämda fortsättningsskolor. Jag vill emellertid ansluta

mig till skolöverstyrelsens förslag härutinnan, därvid jag i likhet med överstyrelsen

finner riktigt, att frågan om anordnandet av ettårig fortsättningsskola

bör göras beroende av en genom överstyrelsen verkställd prövning

från fall till fall med hänsyn tagen till skolväsendets tillstånd i varje särskilt

skoldistrikt.

I fråga om undervisningstidens längd i den ettåriga fortsättningsskolan

kan det, särskilt med tanke på de yrkesbestämda fortsättningsskolorna, synas

tveksamt, om icke en så kort minimitid som 180 timmar kan komma att

medföra en försämring av fortsättningsskolans arbetsresultat. A andra sidan

vore det måhända icke klokt att för de yrkesbestämda fortsättningsskolorna

stadga en längre minimitid än för de allmänna, då ett dylikt stadgande

möjligen skulle kunna verka hämmande på tillkomsten av skolor av den

förra typen. Jag anser mig fördenskull böra biträda överstyrelsens förslag

i berörda del men vill tillstyrka, att den längsta tid, för vilken skoldistrikt

må kunna erhålla statsbidrag för undervisning i ettårig fortsättningsskola,

må bestämmas till 540 timmar, eller den maximitid, som nu gäller för åtnjutande

av statsbidrag samt för skolplikt i fortsättningsskola. En dylik

utsträckning av undervisningstiden torde, i synnerhet när det gäller de yrkesbestämda

fortsättningsskolorna, visa sig av behovet påkallad och kan ur

undervisningssynpunkt i varje fall icke vara annat än gagnelig.

Mot detaljerna i överstyrelsens förslag i övrigt har jag i stort sett intet

att erinra; de närmare bestämmelser, som erfordras för den ifrågasatta förändringens

genomförande, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela,

sedan överstyrelsen härutinnan inkommit med förslag.

I anslutning till vad ovan anförts får jag alltså hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i fråga om de för fortsättningsskolan gällande huvudsakliga

grunder och bestämmelser besluta,

dels att i skoldistrikt, som vid folkskola, tillhörande någon

av folkskolans huvudformer, eller vid mindre- folkskola av

Di-form anordnat obligatorisk sjunde årsklass, fortsättningsskolekursen

må, under de villkor Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva, kunna omfatta allenast en årskurs med minst

etthundraåttio undervisningstimmar,

dels och att den tid, under vilken skolpliktig skall vara

skyldig att deltaga i undervisningen vid fortsättningsskola

med endast en årskurs, må kunna av skoldistrikt utsträckas

intill femhundrafyrtio undervisningstimmar.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Maj:t

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 66 höft. (Nr 73.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i/ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1925, Ivw Haeggströras Boktryckeri A. B.

250516

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av fortsättning sskola med endast en årskurs. s. 12 i texten
  2. SU 1925:58 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anordnande av fortsättnings skol a med endast en årskurs. s. 16 i texten