Sök i Ratio Lex

Angående befrämjande av lufttrafik

1925-02-23 · 66 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:93, Angående befrämjande av lufttrafik

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. A/ajUs proposition nr 93.

Kr 93.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrämjande

av lufttrafik; given Stockholms slott den G

mars 1925. ''

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsladsprotokollet

över konimunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över konimunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller,

Levinson.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och jordbruksdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Larssson:

I skrivelse den 11 maj 1918 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte låta Inledning,

verkställa utredning angående reguljär flygtrafik och särskilt vilka åtgärder, Riksdagens

som från statens sida borde vidtagas för befrämjande av en sådan trafik, skriTOlsc 191Ssamt

för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 2 maj 1919 åt en

kommitté, lufttrafikkommittén, att verkställa den av riksdagen begärda utredningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 82 käft. (Nr 93.)

335 25 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Behandling

vid 1921 års

riksdag.

Lufttrafik
kommittén.

2 Kung!. Maj:ts proposition nr .93.

På grund av en av kommittén gjord förberedande framställning föreslog

Kungl. Maj:t i en till 1921 års riksdag avlåten proposition, nr 286, att riksdagen

måtte dels under sjätte huvudtiteln för befrämjande av lufttrafik å tilläggsstat

för år 1921 bevilja ett reservationsanslag å 170,000 kronor och å extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag å 360,000 kronor, dels ock under nionde

huvudtiteln för komplettering av den officiella väderlekstjänsten å tilläggsstat

för år 1921 bevilja ett reservationsanslag å 60,200 kronor och å extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag å 60,800 kronor.

Det för år 1921 under sjätte huvudtiteln äskade anslaget var avsett till

bidrag för anläggning av en llygstation i södra Sverige. Anslaget under

samma huvudtitel för år 1922 skulle användas till driftkostnader för nämnda

flygstation samt till subvention åt luftposttrafik, utbildning av flygare och

avlöning av en sakkunnig inom kommunikationsdepartementet.

Sedan statsutskottet i avgivet utlåtande nr 134 och jordbruksutskottet i

utlåtande nr 66 hemställt, att Kungl. Maj:ts framställning icke måtte av riksdagen

bifallas, anförde riksdagen i skrivelse den 17 juni 1921, nr 6 A, att

riksdagen visserligen icke underskattade betydelsen av det nya samfärdsmedel,

som syntes erbjuda sig genom luftfartens alltjämt fortgående utveckling.

Det torde ävenledes få anses uppenbart, att utvecklingen på detta

område vore förtjänt av den största uppmärksamhet från de svenska statsmakternas

sida. Det hade emellertid det oaktat synts'' riksdagen kunna

ifrågasättas, om de nya trafikproblem, som sålunda vore förbundna med

uppkomsten av detta nya samfärdsmedel, för vårt lands vidkommande för

närvarande befunne sig i ett så utrett läge, att det ännu kunde med tillräcklig

grad av tillförlitlighet avgöras, på vad sätt och i vilken omfattning

statens medverkan vid deras lösande borde ifrågakomma. Riksdagen hade

också vid bedömande av förevarande fråga ansett sig böra taga särskild

hänsyn till den föreliggande statsfinansiella situationen, som nödvändiggjorde

de största bemödanden för att bringa ned statsutgifterna och som manade

till den största varsamhet, särskilt när det gällde utgifter för nya ändamål

av sådan omfattning som de, varom här vore fråga. På grund härav och då

den i ärendet lämnade utredningen icke syntes giva vid handen, att några

större olägenheter skulle vara förbundna med att ifrågavarande anslagskrav

åtminstone tillsvidare undanskötes, hade riksdagen ansett sig böra ställa

sig avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen anmiilde fördenskull,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning, i vad densamma avsåge anvisande

av anslag under sjätte huvudtiteln, icke av riksdagen bifallits. Därjämte

meddelade riksdagen i skrivelse den 15 juni 1921, nr 285, att Kungl. Maj:ts

framställning, i vad den avsåge anslag under nionde huvudtiteln, icke av

riksdagen bifallits.

Lufttrafikkommittén har sedermera den 5 december 1921 avgivit sitt betänkande.

Däruti har kommittén (sid. 176) tillstyrkt, att staten under luftfartens

utvecklingstid ekonomiskt bidrager till de för luftfarten erforderliga

fasta anläggningarna, stationer och farleder ävensom härmed sammanhängande

anordningar. För det ekonomiska ingripandet från statens sida borde samarbete

ske med kommunerna enligt särskilt program. Driften av de sålunda

opaginerad Kontrollera mot PDF

A nnyl. Maj:ts proposition nr AV.

gjorda anläggningarna borde utföras under statens överinseende. Trafikerandet

av de iordningställda stationerna och farlederna skulle utföras av privata

företag. Vid denna verksamhet skulle staten endast utöva den för allmän

säkerhet erforderliga kontrollen, men borde dock såväl under utvecklingstiden

som ock sedermera hålla i sin hand möjligheter att kunna reglerande ingripa

i handhavandet av tratiken och vid behov understödja densamma. Underrättelseväsendet

och väderlekstjänsten borde handhavas av staten. Såsom

sammanhållande led ifråga om den del av statens verksamhet, som berörde

luftfarten, borde vara inrättat ett särskilt centralorgan för luftfarten.

De åtgärder från statens sida, som kommittén ansett böra ifrågakomma, äro:

1. Utrustning av trafikleder Stockholm—Göteborg, Stockholm—Malmö

och Göteborg—Malmö, samtliga avsedda att ingå såsom led i framtida internationella

trafiklinjer.

-■ Organiserande av för lufttrafiken erforderlig väderlekstjänst.

3. Inrättandet av anstalter för personalutbildning.

4. Inrättandet av eu centralmyndighet inom statsförvaltningen för handläggning

av luftfartsärenden, företrädesvis en luftfartsbyrå inom kommunikationsdepartemendet.

För genomförande av dessa åtgärder har kommittén hemställt, att ett engångsanslag

av 3,821,400 kronor måtte anvisas. Årskostnaden har kommittén

beräknat till 580,550 kronor.

Över kommitténs betänkande hava utlåtanden avgivits av vederbörande

myndigheter.

Under den tid, som förflutit, sedan lufttrafikkommittén avgav sitt betänkande,

har den civila luftfarten i hög grad gått framåt. Särskilt gäller

detta luftfart å regelbundet trafikerade linjer. Även i vårt land har sådan

luftfart kommit till stånd, om också i mindre omfattning. Sålunda uppehöll

det numera upplösta svenska lufttrafikaktiebolaget regelbunden luftfart mellan

Malmö och Warnemiinde från medlet av augusti till medlet av oktober 1920 samt

mellan Stockholm och Reval från medlet av juli till slutet av september 1921.

Från augusti 1920 till april 1923 hava vattenfallsstyrelsen tillhöriga flygplan

trafikerat leden Porjus—Suorva. Under juni, juli och augusti månader 1924

har aktiebolaget aerotransport, i samtrafik med ett finskt luftfartsbolag, idkat

regelbunden lufttrafik mellan Stockholm och Hälsingfors. Dessutom har

bolaget ensamt drivit sådan trafik dels regelbundet mellan Malmö och Köpenhamn,

å vilken linje trafiken alltjämt fortgår, dels ock mellan Malmö och

Hamburg under tiden från den 1 juli till den 5 oktober 1924. För sistnämnda

luftfart har generalpoststyrelsen, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande, utgivit

ersättning till bolaget med 350 kronor för varje nöjaktigt utförd enkel tur

mellan Malmö och Hamburg.

Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu aktiebolaget aerotransport Statsanhållit

om understöd av staten för luftfartsrörelse, som komme att bedrivas fi-o^e 1*

av bolaget. Därvid har bolaget anfört bland annat följande: bunden luft.

Om Sverige icke ville se sig för mycket distanserat i den internationella AnJ*nina av

samfärdseln genom luften och förhindra, att linjer, som geografiskt borde ''aktiebolaget

tillkomma detsamma, iivertoges enbart av utländska lufttrafikföretag, vore det aerotransport.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

icke no", att det under år 1924 organiserade linjenåtet vidmakthölles, utan

att möjligheter även bereddes för att utvecklingen här hemma skulle kunna

hålla jämna steg med den i utlandet. Sveriges geografiska läge vore nämligen

synnerligen gynnsamt för internationell lufttrafik, då det utgjorde transitolandet

för såväl England som Östeuropa och genom staden Malmö innehade

inflygningsporten till Norden. Detta gynnsamma läge innebure dock

samtidigt en fara, genom att det utgjorde en frestelse för utlänningar från

väst, syd och öst att här förekomma oss.

De linjer, som snarast möjligt borde trafikeras av svenskt företag vore:

1. Malmö—Köpenhamn (trafikeras nu).

2. Malmö—Hamburg (trafikerades 3 månader 1924).

Denna linje borde öppnas 1 april 1925 och då utsträckas till Amsterdam,

varifrån vidareförbindelse funnes till London och Paris.

3. Stockholm—Hälsingfors (trafikerades 3 månader 1924).

Vidareförbindelse till retrograd, Beval och Piga funnes med andra flyglinjer.

4. (Stockholm)—Malmö—Warnemiinde i förbindelse med tysk lufttrafiklinje

Warnemiinde—Berlin. Trafiken vore avsedd att aren 1925 och 1926 utgå

från Malmö, men sedermera från Stockholm.

5. Kristiania—Göteborg—Malmö, med anslutning till Hamburg och Berlin.

6. Stockholm—Luleå, anlöpande viktigare handelscentra utefter Bottniska

viken.

7. Stockholm—Göteborg—London, med anslutning från Hälsingfors, retrograd

och raudstaterna.

Aktiebolaget aerotransport stode i vänskapligt förhållande till grannstaternas

lufttrafikföretag och hade redan förberett en eventuell samtrafik

med dessa å vissa delar av nyssnämnda lufttrafiklinjer.

Givetvis vore en dylik samtrafik att föredraga framför en utländsk monopolställning

i avseende på lufttrafik, men detta vore obetingat att emotse,

såvida aktiebolaget aerotransport icke nu understöddes i sina strävanden.

Bolaget, som startades uteslutande med privatkapital, hade lyckats att

driva verkligt reguljär lufttrafik under år 1924 i mindre skala och med tillfredsställande

ekonomiskt resultat, i det att driftsförlust undvikits, trots stora

organisatoriska svårigheter vid starten.

Då det emellertid vore uteslutet att under nuvarande förhållanden erhålla

enskilt kapital för anskaffning av tillräckligt antal luftfartyg för att trafikera

de ovannämnda linjerna, vore det nödvändigt att staten lämnade sitt stöd

under lufttrafikens genombrottstid. Så hade ju skett och skedde ännu med

sjöfarten, men nu borde även luftfarten stödjas.

I utlandet hade man till fullo insett nödvändigheten härav, och understöddes

lufttrafiken därstädes av statsmakterna, dels genom kapitalinsats, dels genom •

subvention utgående med en viss premie per flygkilometer å de av flygföretagen

trafikerade och av respektive statsmyndigheter godkända linjerna.

Kapitalinsatsen utginge dels till lufttrafikföretagen för anskaffning av luftfartyg,

dels till städer och kommuner som bidrag till anläggande av flyghamnar.

Efter att hava lämnat en redogörelse för de understöd, som i England,

Tyskland, Frankrike och Holland utbetalades till lufttrafiken, framhåller bolaget,

att grundade förhoppningar funnes, att lufttrafiken inom en icke allt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition av 99. 5

för avlägsen tidrymd skulle kunna göras ekonomiskt bärande och arbeta

helt utan statsunderstöd, samt yttrar vidare:

län stor och välordnad lufttrafik erbjöde för det egna landet många fördelar.

.Trafiktekniskt komma Sverige genom snabbare post- och passagerarebefordran

närmare de europeiska handelscentra, varigenom affärsförbindelserna

underlättades och svenska affärsmän finge möjlighet att under gynnsammare

förutsättningar konkurrera på världsmarknaden.

För hela landets ekonomi medförde snabba och goda reseförbindelser eu

avsevärd ökning av turistströmmen, som a sin sida tillförde landet pengar.

Vm!!1 viktigare vore dock, att icke blott lufttrafiken som sådan skaffade nya

förtjänstmöjligheter åt arbetare och anställda, men densamma framdreve

också fabrikation av flygplan och flygmotorer samt reparationsverkstäder m. m.

För landets försvar hade den nationella lufttrafiken stor betydelse, då

den, oberoende av krigsmakten och utan att tynga försvarsbudgeten, utbildade

en tränad flyg- och mekanikerpersonal, som i händelse av fara stode

till förfogande för landets försvar, men som i fredstid finge arbeta på upprättandet

av snabba förbindelser för vårt land och under denna sysselsättning

noga lärde känna dess topografi. Dessutom bereddes såväl arméns

som mannens flygare civil sysselsättning efter avslutad militär tjänstgöring.

Ej heller finge man glömma, att Sverige, som på det trafiktekniska området

(järnvägar, sjöfart, telefon m. in.) alltid varit med i främsta ledet, icke nu

finge komma helt i efterhand, då det gällde detta nya trafikmedel. Det torde,

icke vara lämpligt att helt överlämna pioniärarbetet på detta område till

andra länder.

På grund av vad sålunda anförts har aktiebolaget aerotransport anhållit

om understöd, dels i form av lån och dels genom subventionering per flvgkilometer

i enlighet med följande plan:

Bolaget erhölle ett räntefritt lån å 1,750,000 kronor i och för anskaffande

av erforderliga luftfartyg. Detta belopp utbetalades vid uppvisandet av fakturor

från leverantören. Luftfartygens konstruktion skulle vara godkänd av luftfartsmyndigheten.

Bolaget erhölle en kilometersubvention av kronor 1:50 per km. å av

staten godkända reguljära lufttrafiklinjer.

Subventionsbeloppet finge icke överstiga:

Åren VT 1925—*/7 1927 ............... årligen kr. 000,000: —

» Vt 1927—V7 1929 ............... * » 800,000:-

» Vt 1929—V, 1931 ............... » »? 600,000: —

» Vt 1931—Vt 1931* ........ » » [400,000: -

» Vt 1933—y7 1935 ............... » » 200,000: —

Bolaget förbunde sig att med denna subvention som stöd inrätta och trafikera

minst följande lufttrafiklinjer:

under åren 1925—1926:

Malmö—Köpenhamn.

Malmö—Hamburg—Amsterdam.

Malmö—Warnemiinde.

Kristiania—Göteborg—Malmö.

Stockholm—Hälsingfors.

Stockholm—Luleå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Yttranden.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

under åren 1927—1928 ytterligare följande linjer:

Stockholm—Göteborg—London.

Stockholm—Malmö—Warnemiinde—(Berlin).

Till följd av remisser hava utlåtanden över framställningen avgivits av

åtskilliga ämbetsverk och enskilda sammanslutningar.

Sålunda har kommerskollegium inkommit med yttrande och däruti framhållit,

att, med hänsyn till den ökade livaktigheten i främmande länder på

området, det syntes sannolikt, att, såvida icke snara åtgärder vidtoges från

svensk sida, lufttrafik till och via Sverige ordnades av andra länder, utan

att Sveriges intressen kunde göra sig gällande. Om Sverige skulle deltaga

i denna utveckling, syntes det ofrånkomligt, att staten påtoge sig en väsentlig

del av den ekonomiska bördan och risken, och tidpunkten för ett inskridande

härutinnan syntes även vara inne. Kollegium har därför och på

i övrigt anförda skäl tillstyrkt, att åtgärder nu vidtoges för beredande av

statsunderstöd åt svensk lufttrafik genom äskande av anslag för ändamålet

hos riksdagen. Kollegium anför härom ytterligare:

Medel syntes böra begäras såväl för utlämnande i form av lån till inköp

av fiygmateriel, som för utbetalande av subvention under viss tid. Härvid

syntes det ej lämpligt att på förhand binda understödsmöjligheten vid ett

enda'' enskilt företag och dess program, utan borde utdelning av till lufttrafikens

befrämjande anvisade medel av låne- eller subventionsnatur ske

genom Kungl. Maj:t enligt av riksdagen godkända huvudgrundar och efter

prövning i varje ''särskilt fall. Av samma anledning torde erforderliga anslagsmedel

böra upptagas med något högre belopp än vad sökandebolaget

tänkt sig.

Beträffande lånemedlen, torde dessa böra avsättas till en fond, förslagsvis

benämnd lufttrafiklånefonden. Med hänsyn till den betydande kostnad anskaffande

av verkligt förstklassig fiygmateriel betingade, syntes fondens kapital

icke böra understiga 2,000,000 kronor, vilket belopp således torde redan

från början anvisas. Såsom huvudgrunder för beviljande av lån ur sagda

fond torde bland annat böra gälla:

att den eller de fiygruter, för vilka anskaffande av materiel avsåges, av

Kungl. Maj:t godkändes; att lån högst kunde erhållas för fulla anskaffningsvärdet

av för viss flygrut behövlig materiel; att materielen skulle vara utförd

enligt av luftfartsmyndigheten godkänd konstruktion; att lån finge innehavas

i tio år, varav de två första åren amorteringsfria, men att lånet sedan

skulle återbetalas med lika del under vart och ett av de följande åtta åren;

att lån vore räntefritt, dock att Kungl. Maj:t, om företagets avkastning därtill

föranledde, ägde att förordna om erläggande av högst 5% årlig ränta;

att säkerheten för lånet skulle godkännas av Kungl. Maj:t, som därvid

särskilt skulle äga att, där omständigheterna härtill föranledde, godtaga

hypotek av samtliga aktier i för förvärv av materielen bildat bolag med inbetalt

aktiekapital, icke understigande lånesumman, under villkor i övrigt

motsvarande dem, som funnes antydda i riksdagens skrivelse nr 379, 1920,

sid. 10, rörande lån för anordnande av en luftskeppsstation i Stockholm;

samt att den understödda verksamheten bedreves enligt av Kungl. Maj:t

godkänd plan, innefattande taxor för befordran av post, passagerare och

gods, samt vore underkastad den kontroll, Kungl. Maj:t kunde finna skid

föreskriva.

I fråga om anslag för subventioner syntes det kollegium, att man — åt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr [Kl. 7

minstone till eu början och i avvaktan på erfarenhet rörande effektiviteten

av ett sådant system — kunde antaga den föreslagna enkla beräkningsgrunden

av 150 öre för tillryggalagd flygkilometer. Vid sådant förhållande

syntes icke något vara att erinra mot sökandebolagets uppskattning av anslagsbehovet

för de av bolaget tänkta ruterna till 600,000 kronor för budgetåret

1925—1926.

Med hänsyn till den förstärkning av anslagsbeloppen, kollegium av ovan

angivna skäl ansåge önsklig, ville kollegium förorda, att anslaget till subventioner

för lufttrafik icke sattes till lägre belopp iin 700,000 kronor för

budgetåret 1925—1926. Anslaget torde på grund av de särskilda förhållandena

böra lämnas såsom reservationsanslag.

Om statsmakterna inginge på en subventionering av svensk lufttrafik, torde

emellertid ett sådant system få utsträckas över en följd av år för att motsvara

ändamålet. För sin del ville kollegium föreslå, att subventionssystemet

tillsvidare icke fastställdes för längre tidrymd än de fyra närmaste

budgetåren, samt att subventionsanslagen sattes till följande belopp:

för 1925—1926 ........................... 700,000 kronor,

1926-1927 ........................... 700,000 » ,

» 1927—1928 ........................... 600,000 » ,

>■> 1928—1929 ............ 500,000

Summa 2,500,000 kronor.

Genom att beloppen ställdes till förfogande såsom reservationsanslag torde

nödig smidighet i systemet erhållas.

Såsom villkor för erhållande av subvention ur sagda anslag torde bland

annat böra gälla:

afbruten vore av Kungl. Maj:t godkänd; att materielen vore av luftfartsmyndigheten

till sin beskaffenhet godkänd; samt att den understödda verksamheten

bedreves enligt av Kungl. Maj:t godkänd plan, innefattande taxor

för befordran av post, passagerare och gods, samt vore underkastad deu

kontroll Kungl. Majrt kunde finna skäl föreskriva.

Jämväl statskontoret har avgivit utlåtande i ärendet.

Statskontoret har däruti framhållit, att därest lån för nu ifrågavarande

ändamål ansåges böra utgå, syntes lånebeloppet hora uppföras såsom särskilt

anslag i riksstaten för budgetåret 1925—1926 bland utgifter för kapitalökning

under rubriken låneunderstöd, att utgå av lånemedel. Anslaget syntes

lämpligen böra givas karaktären av reservationsanslag för att kunna av

Kungl. Maj:t disponeras för ändamålet även om detsamma icke komme till

användning under nämnda budgetår.

Om förmån av räntefrihet ansåges böra ifrågakomma, torde densamma

böra begränsas till viss tid, förslagsvis 5 år, räknat från lånets utlämnande,

varefter ränta å lånet syntes böra erläggas. Räntefoten torde böra bestämmas

till samma belopp som den effektiva räntan å statslån vid tiden för räntebetalningens

början, dock högst sex procent.

Beträffande lånets återbetalning hade i ansökningen icke gjorts något uttalande.

Ett av 1920 års riksdag beslutat lån till Svenska lufttrafikaktiebolaget

för anordnande av en luftskeppsstation i Stockholm hade varit avsett

att återbetalas inom 35 år. En väsentligt kortare tid för återbetalning

av nu ifrågasatta lån torde emellertid — med hänsyn till det ändamål, för

vilket lånet skulle utgå — böra bestämmas.

Sökandebolaget hade icke erbjudit någon säkerhet för lånet, och det torde

även kunna antagas, att bolaget icke vore i tillfälle att för lånet lämna sådan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr !j3.

säkerhet, som i allmänhet fordrades för lån, som utlämnades av statsmedel.

Det torde därför böra medgivas, att lånet finge utlämnas mot den säkerhet,

som Kungl. Maj:t kunde med hänsyn till föreliggande omständigheter finna

skäl bestämma.

Gener alpoststyrelsen har i avgivet utlåtande anfört:

Såsom generalpoststyrelsen tidigare framhållit för Kungl. Maj:t, vore

styrelsen av den uppfattning, att en utveckling av lufttrafiken vore av stort

allmänt intresse och av väsentlig posta! betydelse. Under sådana förhållanden

hölle generalpoststyrelsen före det synnerligen önskvärda i att statsmakterna,

i all den mån detta lämpligen läte sig göra, befrämjade en nationell

lufttrafik, som bland annat skulle i möjligaste mån, tillförsäkra

Sverige behörig andel i en internationell lufttrafik, och som borde bliva ett

värdefullt tillskott för vår försvarsberedskap. Generalpoststyrelsen vore

också av den uppfattningen, att det vore en hederssak för Sverige att i sin

män bidraga till att föra lufttrafiken framåt.

Bland annat av den anledningen att civilflygning, åtminstone under måhända

avsevärd tid framåt, ej torde kunna av något bolag utföras, utan att

större delen av kostnaderna täcktes av vederbörande stat i form av subvention,

att staten under den närmaste framtiden torde nödgas bidraga till

experiment och anordningar i och för åstadkommande av reguljär flygning,

och då i första hand av flygning nattetid, samt att det för närvarande torde

vara förenat med mycket stora svårigheter att, utan ingående utredning,

vilken styrelsen för sin del ansåge nödvändig, bestämma vilka linjer, som

borde trafikeras av svenskt företag, funne styrelsen det lämpligt, för att icke

säga nödvändigt, att staten finge ett stort inflytande i det svenska lufttrafikföretag,

som av svenska staten subventionerades. Detta så mycket mera, som

man för närvarande, enligt generalpoststyrelsens förmenande, ej med avseende

å lufttrafiken kunde eller borde binda sig vid någon mera detaljerad

plan, eller ens för en längre tid framåt vid några bestämda flyginaskinstyper,

enär på flygområdet förhållandena hastigt kunde förändras och möjligen

under de närmaste åren bleve helt andra än för närvarande. Under

sådana förhållanden funne generalpoststyrelsen det mest lämpligt, att till

Kungl. Maj:ts förfogande ställdes anslag dels för aktieteckning i ett svenskt

lufttrafikföretag och för''bekostande av anordningar, som kunde befinnas nödvändiga

för det civila flygväsendets utveckling och förbättring, dels ock för

subventionering av lufttrafik, utförd av sådant företag.

Av luftlinjerna syntes ur postal synpunkt den största betydelsen böra tillerkännas

en luftförbindelse från Malmö i sydvästlig riktning, genom vars användande

bland annat den svenska luftposten till London skulle kunna ingå

dit om möjligt på eftermiddagen eller kvällen samma dag, avfärd ägt rum

från Malmö. Ifråga om luftförbindelse mellan Sverige och Finland ville

styrelsen icke underlåta att framhålla, att det enligt styrelsens förmenande

i första hand torde vara ett finskt intresse, att en sådan komme till stånd.

Vad vidare det belopp, med vilket postverket ansåge sig böra bidraga

till kostnaderna för luftlinjers upprätthållande, beträffade, ville styrelsen

meddela, att, enligt uppgift, postförvaltningarna i utlandet i regel till lufttrafikföretag

erlade endast viss ersättning per kg. befordrad post, vilken ersättning

vanligtvis icke överstege ett belopp, motsvarande summan av det

från korrespondenterna upptagna särskilda s. k. luftportot för den till luftbefordran

förekommande postkvantiteten. Generalpoststyrelsen ansåge det

för sin del principiellt riktigt med en postersättning även till svenskt lufttrafikföretag.

beräknad på ungefär liknande grunder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

hiuitjl. M<rj:(s jirn/iiisihnii er <)

(Iti avgivet yttrande huv järnvägsstyrelsen anfört huvudsakligen följande:

Beträffande lufttrafiken som komplement till eller densammas konkurrens

med statens järnvägar kunde man skilja de av bolaget planerade flyglinjerna

i tva grupper, nämligen de som avsåge trafik med utlandet och de Korn avsåge

trafik mellan orter i Sverige. Till den förra gruppen hörde linjerna

Malmö Hamburg—Amsterdam, Malmö—Warnemiinde, Stockholm—Hälsingfors

och Göteborg—London. Det torde om samtliga dessa linjer kunna

sägas, att deras tillkomst skulle bliva av stor betydelse för trafiken till Sverige.

Frän järnvägsstyrelsens speciella synpunkt kunde till,äggas, att de icke törne

komma att erbjuda någon nämnvärd konkurrens med järnvägarna. Till den

obetydliga minskning, som kunde uppstå i trafiken å ångfärjelederna, torde

man nämligen ej behöva taga hänsyn, då med kännedom om den ökning av

all trafik, som uppstode genom förbättrade kommunikationer, det torde vara

all anledning att påräkna, att lufttrafiklinjerna skulle medföra ökad trafik

till och från Sverige och på detta satt även indirekt en ökning av trafiken

på de svenska järnvägarna.

Helt annorlunda läge tydligen saken beträffande de inre fly grou tern a,

alltså linjerna Stockholm—Malmö, Stockholm—Göteborg, Stockholm—Sundsvall—Luleå

ävensom Oslo—Göteborg—Malmö, vilken huvudsakligen hade

betydelse för Norges trafik, vilka linjer direkt konkurrerade med statens

järnvägar. Järnvägsstyrelsen ansåge ingalunda, att uteslutande vikt borde

läggas vid. berörda konkurrensförhållanden, och ville framför allt icke —

här lika litet som mot automobilerna — yrka på något skydd för äldre

transportmedels rätt. De allmänt samhällsekonomiska synpunkterna måste

enligt styrelsens uppfattning i detta fall gå före de företagsekonomiska.

Då det emellertid gällde att medelst statssubvention åstadkomma överflyttning

av trafik till eu ny transportled, syntes likväl någon hänsyn böra

tagas icke blott till de fördelar densamma erbjöde jämfört med redan förefintliga,

utan även till frågan, huruvida man till de direkta statsutgifterna

både att lägga en minskning av inkomsterna för statens affärsverksamhet.

Inbåda dessa hänseenden syntes den förstnämnda gruppen av flyglinjer vara

vida förmånligare än den senare. Till den förra gruppens favör talade också

den omständigheten, att man väl endast beträffande dem hade att frukta

rörelsens övergående i utländska händer.

För att en subvention av lufttrafiken skulle vara samhällsekonomiskt berättigad,

fordrades, att trafiken ifråga inom ej alltför lång tid skulle kunna

göras räntabel eller åtminstone täcka sina föränderliga självkostnader och

helst lämna något bidrag till de fasta kostnaderna, det vill säga att subventionen

icke skulle behöva göras permanent utan blott övergående. Att

sådan räntabilitet icke skulle kunna vinnas omedelbart, torde av övriga länders

erfarenhet att döma vara uppenbart. Vid bedömandet av den framtida

sannolikheten därför hade man tydligen att i första hand taga hänsyn till,

dels vilken, avkastning genast från början kunde beräknas uppnådd, dels det

tempo, vari förbättringen från år till år kunde tänkas fortgå. För att man

icke skulle behöva ställa förhoppningarna i senare hänseendet alltför högt,

vore tydligen nödvändigt, att de planerade luftlinjernas ekonomi — med

bortseende från statsbidraget — från första början icke bleve alltför svag.

Skulle kravet på transporternas ekonomiska berättigande i någon mån uppehållas,

gällde således tillse, att subventionen icke finge bliva så stor, att

densamma komme att utgöra en dominerande del av företagets inkomster.

Det bleve med andra ord nödvändigt tills vidare inskränka flygrouterna till

sådana, där med de möjliga avgifterna så stor trafik kunde förväntas, att

de sammanlagda inkomsterna täckte i varje fall större delen av utgifterna.

Ett någorlunda säkert ståndpunkttagande i förevarande fråga vore enligt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts proposition nr 03.

järnvägsstyrelsens uppfattning möjligt, först då eu tillfredsställande tekniskekonomisk

utredning förelåge. Kravet på en sådan syntes jämväl vara ofrånkomligt

med hänsyn till förslaget, att staten skulle ställa sig som långivare.

I annat fall funnes ju ingen möjlighet avgöra, huruvida lånet kunde betraktas

som en verklig kapitalplacering eller ej.

I den remitterade ansökan saknades praktiskt taget alla de uppgifter

nämnda utredningar skulle innehålla. Järnvägsstyrelsen kunde under sådana

förhållanden icke ingå på några detaljer, men ville styrelsen dock icke

underlåta att framhålla, hurusom de förutsatta insatserna från statens sida

i varje fall framträdde som mycket stora — både absolut och proportionellt

taget — och att det förutom en kritisk sakkunnig granskning av kalkylerna

och förutsättningarna i övrigt torde vara nödvändigt taga under övervägande,

dels huruvida företaget — ifall det vid en dylik granskning över huvud

taget kunde befinnas ekonomiskt och trafiktekniskt berättigat — icke borde

i likhet med analoga trafikföretag av betydelse för den allmänna samfärdseln

bliva föremål för koncessionsgivning med därav följande möjligheter till

verksamhetens kontroll samt företagets statsinlösen vid fall av behov, dels

huruvida icke statens understöd i form av lån borde lämnas i sådan form,

att staten erhölle aktier, motsvarande den lämpliga lånesummans belopp

med därav följande inflytande på företagets rätta utveckling och skötsel.

Järnvägsstyrelsen hemställde alltså, att föreliggande framställning icke

måtte för närvarande föranleda annan åtgärd än att Kungl. Maj:t läte verkställa

en offentlig och ingående teknisk-ekonomisk utredning angående luftfartens

nuvarande eller förutsebara förutsättningar och möjligheter i Sverige,

vilken utredning då även borde omfatta frågan om koncessionssystem och

formerna för statens delaktighet i företagen.

Chefen för generalstaben har anfört bland annat:

Kraftiga åtgärder måste från statens sida vidtagas för att åt det egna

landet tillförsäkra en ledande ställning vid ordnande av dess förbindelse

med utlandet. De lärdomar, som kunde hämtas från de svårigheter det

mött att så småningom vinna detta inflytande inom sjöfartens område, manade

till att, även om betydande utgifter därmed bleve förenade, från början

åt svenska företag tillförsäkra ledningen av de luftfartsförbindelser, som berörde

Sverige. Detta vore så mycket viktigare, som det sätt, på vilket luft

fartsförbindelserna ordnades, ur militär synpunkt spelade en betydelsefullare

roll än exempelvis beträffande handelssjöfarten.

Av svenska företagare med inom landet tillverkad materiel bedriven luftfart

kunde komma att för landet medföra flera ekonomiska fördelar. Do

stora fördelar, en dylik trafik medförde i militärt avseende, hade generalstabschefen

redan förut vid flera tillfällen framhållit. Ju större omfattning

luftfarten finge desto avsevärdare bleve naturligen dessa fördelar. I korthet

kunde de sammanfattas på följande sätt.

Landet förfogade städse över ett antal fullt utbildade, tränade flygplanförare

och mekaniker, utöver de i militärtjänst varande.

Under förutsättning att villkor härom inrycktes i koncessionen för de

företag, som bedreve luftfart, kunde staten vid behov förfoga över ett

antal i gott stånd varande flygplan, som kunde användas för militärt bruk.

Finge luftfarten tillräcklig omfattning, torde man ock kunna räkna med, att

eu industri för tillverkning av motorer och flygplan så småningom uppstode.

I varje fall torde reparationsverkstäder för motorer och flygplan i och med

en livlig luftfart komma till stånd. De viktiga frågorna om ordnande av

lämpliga landningsplatser samt anskaffande av lämpliga flygkartor bringades

ock närmare sin lösning. Samtliga dessa förhållanden komme, såsom utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr Ull. | 1

vidare torde framgå, landets försvar till godo. Häri torde; ligga ett av de

förnämsta skälen för det understöd till den civila luftfarten, som för närvarande

allmänt komme densamma till del inom olika europeiska stater,

oavsett det förhållandet att det för närvarande icke torde vara möjligt att

utan statsunderstöd med gott ekonomiskt resultat bedriva dylik luftfart.

Följande allmänna villkor syntes böra uppställas för tilldelande av statsunderstöd

till luftfartsföretag:

Bolagets ledande män, flygstationscliefer, flygplan sförare, navigatörer och

mekaniker skulle vara svenska medborgare. Avsteg härifrån kunde vara erforderliga

under övergångstiden och torde då medgivas, i den mån luftfartsmyndigheten

så prövade erforderligt.

Flygplan och motorer skulle uppfylla de fordringar, som luftfartsmyndigheten

allt efter flygteknikens utveckling uppställde beträffande säkerhet och

god ekonomi.

Flygplan och motorer skulle vara av svensk tillverkning, dock att, om

svenska fabrikat ej kunde erhållas, om de visade sig ej motsvara de fordringar,

som ställdes på dem, eller om de, efter undersökning av luftfartsmyndigheten,

visade sig vara dyrare än utländska fabrikat av samma kvalitet,

luftfartsmyndigheten torde härifrån medgiva undantag.

Yad flygplanen beträffade borde de dessutom uppfylla vissa angivna

fordringar.

Vid krig eller fara för krig skulle all luftfartsföretaget tillhörig tiygmateriel

på anmodan omedelbart ställas till statens förfogande mot ersättning

enligt de grunder, som stadgades i lagen den 24 maj 1896 med däri gjorda

eller eventuellt framdeles skeende ändringar angående skyldighet för kommuner

och enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov.

Därjämte har generalstabschefen avgivit förslag till bestämmelser beträffande

instrument och utrustning, försäkringar, turlistor och taxor, säkerhetstjänst

och kontroll m. in. samt yttrar vidare:

För att framkalla eu inhemsk flygindustri syntes det som skulle lämpligt

avpassade inköpspremier vara bättre än lån. Därvid skulle en högre premie

tillfalla företagaren, om svenskt fabrikat inköptes. Det kunde dock icke

bortses från, att vissa svårigheter funnes för att giva dessa premier en

lämplig form, särskilt under den första verksamhetstiden. Tanken på att

på detta sätt uppmuntra den inhemska industrien borde dock icke uppgivas.

Genom en dylik anordning vunnes ock den fördelen, att icke ett bolag

erhölle monopolställning, utan varje företag, som kunde uppfylla de stipulerade

villkoren, hade möjlighet att deltaga i konkurrensen.

Vid bestämmande av kilometerpremie borde hänsyn tagas till dels den

form, i vilken annat understöd utginge, dels det understöd, som eventuellt

erhölles från utländska stater eller för postbefordran.

Pa grund. av vad sålunda anförts och då tillgodoseende av de angivna

önskemålen icke syntes böra bereda några nämnvärda svårigheter för att

genomföra planerna på eu svensk luftfart, ville chefen för generalstaben livligt

tillstyrka, att åtgärder vidtoges för understödjande — ''på av honom angivna

villkor samt i den omfattning och på det sätt, vartill förhållandena

efter ytterligare utredning gåve anledning — av genom svenska företagare

bedriven luftfart, därvid i främsta rummet förbindelserna från Sverige och

till utlandet samt från Stockholm till Luleå ansåges böra komma, i fråga.

Chef en för marinstaben har framhållit, att det givetvis vore av stor betydelse

för sjöförsvaret, att den inhemska luftfarten stöddes och uppmunt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kun (fl. Maj:ts

eslut d. sl/i2

1024,

12 Kutigl. Maj:ts proposition nr 93.

rades, och liar lian med avseende å villkoren härför hänvisat till en av

chefen för marinens flygväsende avgiven promemoria.

Chefen för fortifikationen har på anförda skäl tillstyrkt statsunderstöd till

svenska lufttrafikföretag, därvid borde gälla följande villkor:

att uteslutande svenska flygare med utbildning vid militär flygskola anställdes

vid lufttrafikföretaget; åt t lufttrafikföretaget förbunde sig att ständigt

innehava visst antal fullt krigsdugliga flygplan, vilka i händelse av krig

kostnadsfritt ställdes till svenska statens förfogande; att flygmaterielen från

och med tredje året, som subventionering utginge, med vissa undantag utgjordes

av svensk tillverkning; samt att kontroll över flygplanens tillverkning

och krigsduglighet finge utövas av den militära flygmyndigheten, som

skulle äga att för ändamålet insätta ett ombud i företagets styrelse.

Marinförvaltningen har inkommit med yttrande och däruti framhållit, hurusom

det syntes ofrånkomligt, att staten trädde hjälpande emellan för stödjande

av den civila luftfarten. Marinförvaltningen har vidare angivit de allmänna

förutsättningar, som enligt ämbetsverkets åsikt borde fordras för dylika

statsunderstöd.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har, med överlämnande av yttrande

i tillstyrkande riktning från stadsfullmäktige i Göteborg, i avgivet utlåtande

förordat bifall till aktiebolaget aerotransports ansökning. Därvid har länsstyrelsen

särskilt framhållit, att för Göteborg såsom affärsstad en snabbare

postförbindelse med kontinenten vore av största betydelse och att Göteborgs

stad med bidrag av statsmedel anlagt en dyrbar luftfartsstation, som vore

fullt färdig att mottaga eu regelbunden lufttrafik.

Vidare har Svenska aeroklubben avgivit yttrande samt däruti, efter eu

redogörelse beträffande luftfartens utveckling och betydelse, på det livligaste

tillstyrkt, att statsbidrag måtte utgå för av svenska medborgare eller svenska

företag bedriven yrkesmässig luftfart, varvid ansetts böra övervägas, om ej

för anskaffande av luftfartyg understöd borde beviljas i form av inköps-,

kilometer- och kommersiella premier.

Slutligen har en av ingenjörsvetenskapsakademien utsedd flygteknisk kommitté

inkommit med en skrivelse i ämnet samt däruti på anförda skäl hemställt,

bland annat, att statsbidrag till civil flygning måtte utgå under sådana

former och på sådana villkor, att tillkomsten av en för svenska förhållanden

lämpad flygindustri icke måtte försvåras utan på allt sätt underlättas, att

statsbidrag måtte kunna beredas jämväl annan civilflygning än sådan, som

avsåge reguljär trafik, samt att samtidigt som anstalter träffades för den

civila flygningens understödjande medel jämväl måtte anvisas för de inhemska

lufttekniska problemens bearbetning i syfte att snarast vinna det

nödiga tekniskt-vetenskapliga underlaget för ett oberoende svenskt flygväsen.

Ärendet föredrogs den 31 december 1924 inför Kungl. Maj:t, och framhöll

jag då, att jag i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna kommit till

den uppfattningen, att statsmakterna, med behörigt hänsynstagande till det

rådande ekonomiska läget, borde lämna sitt stöd för upprätthållande i viss

omfattning av regelbunden lufttrafik. Innan slutlig ställning toges till frågan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mtij:ts proposition nr [Kl. i;5

om sättet och villkoren för statsunderstöd, syntes emellertid ytterligare utredning

i frågan påkallad.

Sålunda syntes till eu början böra närmare undersökas, å vilka linjer

regelbunden lufttrafik i främsta rummet borde med statens understöd bedrivas

med hänsyn tagen till trafikens betydelse såväl för postbefordringen

som ur andra synpunkter ävensom för vilken tid och på vilka villkor i övrigt

dylikt understöd borde lämnas. Jag förutsatte härvid, att man framginge

med nödig försiktighet och att icke flera linjer igångsattes, än att de kunde

trafikeras med förstklassig materiel och i övrigt på betryggande sätt.

A filare borde utredas, vilka flygplanstyper syntes bäst lämpade att komma

till användning å de olika linjerna, därvid borde tillses, att flygplanen bleve

av fullt betryggande konstruktion utan att vara onödigt stora och dyrbara.

Ur flera synpunkter syntes lämpligt, att den ifrågavarande trafiken anförtroddes

åt ett enda företag. Därest staten härvid kunde tillförsäkras behörigt

inflytande på företagets ledning och förvaltning och statens intressen

i övrigt kunde tillbörligen tillgodoses, utan att staten inträdde som delägare

i företaget, syntes sådant delägarskap ej böra för närvarande ifrågasättas.

Med hänsyn till de betydande uppoffringar från statens sida, som det

bär gällde, torde krav kunna uppställas på att företagets ledning uteslutande

läge i svenska händer samt att de hos företaget anställda flygare och övrig

personal, möjligen med något enstaka, av omständigheterna betingat undantag,

vore svenska medborgare. Även om i början svensk materiel icke

kunde erhållas, syntes man böra inrikta sig på att inom landet få till stånd

en tillverkning även av civila flygplan. Det torde därför böra undersökas,

huruvida understödet till vederbörande luftfartsföretag kunde så ordnas, att

företaget bleve intresserat av att använda svensk materiel.

Med ledning av sålunda angivna synpunkter borde uppgöras förslag till

avtal med det företag, som kunde komma att erhålla understöd av staten.

I enlighet med av mig gjord hemställan beslöt Kungl. Maj:t bemyndiga

chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga

för att inom departementet biträda vid utredning av frågan om sättet och

villkoren för statsunderstöd för åstadkommande av regelbunden trafik med

luftfartyg.

På grund av ovan omförmälda bemyndigande uppdrog jag den 5 januari

1925 åt generaldirektören A. J. Julilin, översten K. A. B. Amundson, civilingenjören

L. Fjällbäck, direktören J. Lithander och ledamoten av riksdagens

första kammare, redaktören J. Nilsson atfe i egenskap av sakkunniga verkställa

berörda utredning.

De sakkunniga hava sedermera den 16 februari 1925 avgivit sitt betänkande.

För vad de sakkunniga cläruti anfört kommer jag att redogöra vid behandling

av de olika spörsmål, som varit föremål för de sakkunnigas utredning.

Innan jag i anslutning till de sakkunnigas framställning redogör för de Beräkning i

skäl, som tala för att anslag nu begäres av riksdagen för understöd åt den statsverkscivila

luftfarten, ber jag få erinra, att Kungl. Maj:t i innevarande års stats- 1 ’ posll> nen

verksproposition på min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för befrämjande av

lufttrafik för budgetåret 1925—1926 under sjätte huvudtiteln beräkna ett extra

reservationsanslag av 700,000 kronor samt under utgifter för kapitalökning

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Allmänna

skäl för

statsunderstöd.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 03.

Efter världskriget liar, särskilt i Europa, upprättats ett flertal reguljära

lufttrafikleder, å vilka fullgöres befordran av passagerare, post och gods.

Det europeiska luftnätets omfattning under år 1924 framgår av en med

ledning av uppgifter i det engelska luftministeriets rapport för tiden 1 april

1923—31 mars 1924 utarbetad och härvid fogad kartskiss. Orsaken till att

regelbunden lufttrafik för vårt lands vidkommande hittills bedrivits endast

i mindre omfattning torde i främsta rummet vara att söka i det förhållandet,

att i Sverige, i olikhet med i ett flertal andra länder, något direkt statsunderstöd

för lufttrafiken hittills icke beviljats. Det har nämligen så gott

som undantagslöst visat sig, att dylik trafik för närvarande icke kan bedrivas

med ekonomisk vinst, utan till en början förorsakat en ej ringa förlust.

Det nya samfärdselmedlets betydelse har emellertid flerstädes i utlandet

ansetts vara så utomordentligt stor, att avsevärda uppoffringar där

gjorts från det allmännas sida för åstadkommande av reguljär lufttrafik. Eu

redogörelse för de understöd, som i en del europeiska länder lämnas sådan

luftfart, samt de föreskrifter, vilka uppställts såsom villkor för understöd,

har utarbetats inom departementet och torde få som bilaga nr 1 vidfogas

detta protokoll.

Av nuvarande ekonomiska förhållanden kan det visserligen anses betingat

att låta anstå med åtgärder för stödjande av regelbundna lufttrafikleder, som

endast skulle beröra orter inom vårt land. Med hänsyn till den snabba utveckling

av det internationella lufttrafiknätet, som redan ägt rum och

ytterligare är att förvänta, ställer sig däremot saken annorlunda, när det

gäller att tillförsäkra vårt land behörig andel i en framtida internationell

lufttrafik. Om åtgärder i detta syfte icke nu vidtagas, riskerar Sverige att

antingen helt lämnas åsido beträffande de internationella luftförbindelserna

eller också att endast utländska företag så småningom komma att fullgöra

lufttrafik till och från Sverige och möjligen även delvis över svenskt territorium.

Det torde vara uppenbart, att något sådant icke kan vara till båtnad

för Sverige, bland annat av den anledningen, att under sådana förhållanden

svenska kommunikations- med flera intressen i högst betänklig grad skulle

löpa fara att eftersättas. Självfallet är det emellertid önskligt, att en internationell

lufttrafik till och från Sverige sker i samverkan med övriga därav

berörda länder. De förslag, jag i det följande kommer att framlägga, äro

också delvis betingade av att en dylik samverkan kan åvägabringas.

Riksdagen har jämväl givit uttryck åt sin uppfattning om luftfartens betydelse

ur nyss angivna synpunkter. I sin skrivelse den 15 juni 1920, nr 379,

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån åt svenska lufttrafikaktiebolaget,

anförde nämligen riksdagen, att det syntes vara en fråga av stor

framtida betydelse för vårt land, att snara åtgärder vidtoges, avseende att

möjliggöra att vid ordnandet av den internationella lufttrafiken inom Europa

Sverige även på detta område erhölle den ställning uti kommunikationsliänseende,

som med avseende å läge och förhållanden i övrigt borde tillkomma

detsamma. Riksdagen beviljade även nämnda företag ett lån å

1,750,000 kronor för uppförande av en luftskeppsstation i Stockholm, vilket

lån emellertid sedermera ej blivit taget i bruk.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Mnj:ts proposition nr /AV.

Sedan frågan om anslag till lufttrafiken senast år 1921 var föremål för

riksdagens prövning, har ej endast antalet av de internationella luftfartslinjerna

väsentligt ökats utan även utvecklingen gått i hög grad framåt beträffande

trafikens regelbundenhet och driftsäkerheten.

Enligt uppgift har i England under det senaste trafikåret (1923—1924)

regelbundenheten för utförda tidtabellsenliga turer utgjort omkring 91 procent

för sommarmånaderna, 82 procent för vintermånaderna och HS procent för

hela året. Å tyska linjen Königsberg—Moskva, eu sträcka på omkring 120

svenska mil, hava under åren 1922—1923 omkring 97 procent av de fastställda

turerna fullbordats. I Amerikas förenta stater uppvisa postflygningarna

en regelbundenhet för åren 1918—1923 av omkring 91 procent. Därvid

är att märka, att regelbundenheten ökats från år till år och uppgick för

det senast kända året, 1923, till omkring 96 1/2 procent. Hos oss har vid

av aktiebolaget aerotransport under år 1924 bedriven lufttrafik å leden

Malmö—Hamburg uppnåtts en regelbundenhet av omkring 96 procent.

I avseende å säkerheten vid lufttrafik må framhållas, att å nämnda tyska

linje under år 1923 ett flygplan skadats, men att i övrigt ingen olyckshändelse

inträffade vare sig år 1922 eller 1923. Å franska linjen Toulouse—Casablanca

har ingen olycka, som åstadkommit skada å passagerare eller bemanning, förekommit.

Aven å de talrika engelska linjerna hava olycksfallen varit få, om

man undantager den beklagliga händelse, som inträffade å flygplatsen Croydon

i slutet av förra året. Vid den reguljära luftfart, som hos oss ägt

rum, har ingen annan olycka inträffat än den, som år 1922 timade å linjen

Porjus—Suorva, varvid föraren skadades.

Den tidsvinst, som genom lufttrafiken ernås i avseende å befordran från

en plats till en annan, är ju ock synnerligen stor. Härigenom reduceras betydelsen

av långa avstånd, och samfärdseln mellan folken befordras. Såsom

exempel på flygplanens snabbhet kan anföras, att genom användande av flygplan

i stället för järnväg och ångbåt minskas restiden mellan Toulouse och

Casablanca från 3 ä 4 dygn till 15 timmar, mellan Paris och Amsterdam

från 11 till 4 timmar, mellan Berlin och London från ett dygn till 8 timmar

samt mellan New York och San Francisco från 110 till 32 timmar. De ångfartyg,

som nu trafikera leden mellan Stockholm och Hälsingfors, behöva

för överfarten omkring 24 timmar, medan de flygplan, vilka förra sommaren

voro insatta på samma route, för överfarten blott använde omkring 3AÖ timmar.

Genom den luftfart, som år 1924 ägde rum mellan Malmö och Hamburg,

vanns en tidsbesparing av omkring 12 timmar i jämförelse med eljest

använda trafikmedel.

Ännu lider dock lufttrafiken av flera brister, bland annat till följd avsvårigheten

att flyga i dimma och mörker, men det är att förvänta att dessa

brister skola i en framtid komma att — i allt fall till största delen — avhjälpas.

Såsom i det föregående antytts, kan man ej påräkna, att drivande av lufttrafik

för närvarande i regel skall kunna ske utan understöd från det allmännas

sida. Därtill äro driftkostnaderna alltför höga i förhållande till

flygplanens lastförmåga och den påräkneliga trafiken.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Saltet för

statsunderstöd.

Sakkunniga.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 03.

Utvecklingen går dock, tack vare ständigt förbättrad materiel och i den

mån tilliten till det nya samfärdselmedlet ökas, i den riktningen, att behovet

av dylikt understöd efter hand minskas, för att, enligt vad man kan hoppas,

till slut helt och hållet upphöra. Sålunda kan från den engelska luftfartsstatistiken

meddelas, att omedelbart efter kriget var kostnaden per flugen

tonkilometer omkring 3 kronor 30 öre, under det att samma kostnad numera

uppgår till omkring 2 kronor 50 öre. Även i andra länder har utvecklingen

av luftfarten gått i den riktningen, att kostnaderna för varje transporterad

viktenhet minskats. Lösningen av de nyss angivna problemen om

flygning i dimma och mörker, varutinnan i åtskilliga större länder ett ivrigt

arbete äger rum, skulle genast väsentligt öka flygplanens användbarhet för

postbefordran och därigenom tillföra luftfartsföretagen ökade inkomster.

Skapandet av en svensk civil luftfart har vidare militär betydelse, vilken

ökas ju större omfattning lufttrafiken får. Med avseende härå tillåter jag

mig hänvisa till vad de militära myndigheterna härutinnan anfört. Den

civila luftfarten skulle även kunna komma att få betydelse för skapandet

av eu inhemsk flygplan- och flygmotortillverkning. Denna fråga kommer

jag i det följande att närmare beröra.

Kommunikationsväsendets utveckling har ju sedan gammalt i vårt land

ansetts utgöra ett allmänt intresse, och svenska staten har i vidsträckt mån

understött trafikföretag av olika slag. På det område, som väl torde erbjuda

den närmaste motsvarigheten till lufttrafik, nämligen sjöfarten, har staten

lämnat direkt understöd i form av bland annat bidrag till hamnanläggningar,

lån på fördelaktiga villkor för anskaffande av tonnage samt subventioner

till upprätthållande av trafiken å vissa linjer.

Av skäl, som nyss utvecklats, har jag ansett staten ej böra längre undandraga

sig att i den begränsade omfattning, som med hänsyn till den statsfinansiella

ställningen kan finnas möjlig, stödja luftfarten i den för detta

liksom övriga samfärdsmedel alltid svåra början av dess tillvaro.

Vad angår sättet för understödets utgående hava de sakkunniga, efter

undersökning av olika utländska subventionssystem för kommersiell lufttrafik,

kommit till den uppfattningen, att eu svensk civil lufttrafik borde understödjas

sålunda, att dels för inköp av flygplan med nödiga motorer lån borde

lämnas ur en fond, förslagsvis benämnd »lufttrafiklånefonden», dels ock för

täckande av driftsförluster lufttrafikföretag borde erhålla subvention för i

reguljär trafik tillryggalagda flygkilometer.

Några av de hörda myndigheterna hava ifrågasatt, att det kapital, som

staten kunde komma att tillhandahålla för inköp av nödiga flygplan, borde

tillskjutas i form av aktieteckning i vederbörande företag, varigenom staten

skulle få del i företagets möjliga vinst och beredas effektivt inflytande på

företagets ledning. Båda dessa mål kunna emellertid, på sätt framgår av ett

i det följande närmare behandlat förslag till avtal med företag, som kan komma

att erhålla subvention, vinnas lika väl om tillskottet göres i form av lån.

-Tåg vidhåller därför min i statsrådsprotokollet den 31 december 1924 uttalade

åsikt, att låneformen är att föredraga. Härigenom synes man bäst

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:fn proposition ur 93. 17

undvika, att staten, därest framdeles ökat kapitaltillskott till dylikt företag

blir erforderligt, skall behöva ytterligare inskrida.

T likhet med kommerskollegium och de sakkunniga anser jag, att eu lånelond

bör inrättas, från vilken lån kunna beviljas lufttrafikföretag för inköp

av A.lSpbtn och motorer, bonden torde lämpligen böra beniimnas luftfartslånefonden.

Bestämmandet av det belopp, som nu behöver avsättas till fonden,

äi beroende på antalet och beskaffenheten av de flygplan, som nu böra

inköpas, och kommer denna fråga att i det följande behandlas.

De sakkunniga hava föreslagit, att beträffande lån från fonden skulle gälla Lånefond

följande bestämmelser: och låne
|

Flygplan, för vars anskaffande lån beviljas, skall vara av tvp, som

godkants av Kungl. Maj:t.

-■ Fån för inköp av flygplan järnte nödiga motorer beviljas av Kungl.

lMapt. Vid bestämmande av lånebeloppets storlek skall i första hand hänsyn

tagas till i vad mån tillverkningen helt eller delvis skett eller kunnat

ske i Sverige till rimligt pris.

3. Bäntefoten bestämmes till 5 procent.

4. Efter utgången av varje räkenskapsår bestämmer Kungl. Maj:t, på förslag

av luftfartsmyndigheten, med vilket belopp lånet för det gångna året

skall amorteras, därvid hänsyn även tages till det antal flygtimmar varje

flygplan under året använts i trafik.

5. Säkerheten för lån skall godkännas av Kungl. Maj:t.

6-. Flygplan och motorer, för vilkas anskaffande lån från staten erhållits,

tå, därest Kungl. Maj:t icke annorledes förordnar, endast användas för trafik

å av Kungl. Maj:t fastställda linjer för reguljär luftfart.

I punkt 2 hava de sakkunniga sökt meddela bestämmelser i syfte att be- Inhemsk

fordra uppkomsten av eu inhemsk tillverkning av flygplan och flygmotorer, tillverkning.

I denna fråga har ingenjörsvetenskapsakademiens tekniska kommitté anfört SakkuBnisa''

följande:

Snarast möjligt bör man söka förverkliga kravet på att flygmaterielen

skall vara av helt svensk tillverkning. De tekniska förutsättningarna för

upptagande av . dylik tillverkning kunna anses goda. Det torde emellertid

icke vara möjligt att upprätthålla en dylik industri, om den uteslutande

skall grunda sin produktion på den civila marknadens avsättningsmöjli»- heter.. Föi a\sevaicl tid framåt maste en tillverkning av civila flygplan

kombineras med tillverkning av flygplan för flygvapnets räkning. Ur teknisk

synpunkt gör sig därvid det fundamentala kravet gällande, att en

inhemsk tillverkning av militära och civila flygplan må kunna baseras på i

huvudsak likartade^ konstruktions- och framställningsmetoder. Om en splits

ring härvid uppstår, bortfalla i väsentlig grad de fördelar, som i mobiliseringshänseende

kunna påräknas i form av materiel, verkstäder och utbildad

arbetarstam. Enligt kommitténs uppfattning måste på grund härav särskilt

materialfrågan ägnas den största uppmärksamhet och föranleda en grundlig

utredning beträffande de för vårt land lämpligaste riktlinjerna.

.. Få såsom ett villkor för lufttrafiken förutsättes, att denna snarast möjligt

bör bedrivas med inom landet tillverkade flygplan, vill kommittén framhålla

den ekonomiska betydelsen av att typernas antal reduceras till det minsta

möjliga. Om subventionsmedlen skola kunna verksamt befrämja tillkomsten

av eu verkligt inhemsk flygindustri, synes det nödvändigt vidtaga sådana

åtgärder, att denna industri kan inordnas i ett positivt tekniskt program.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 82 käft. (Nr 93.) 335 25 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

]8 Kanyl. Maj:ts proposition nr 93.

Det synes kommittén angeläget att vid bedrivande av svensk lufttrafik

effektivt tillvarataga alla tekniska och ekonomiska erfarenheter av flygmaterielens

utnyttjande för olika ruter. Dessa erfarenheter kunna i väsentlig

mån bliva av bestående värde även sedan det flygtekniska läget undergått

förändringar. Vårt land erbjuder såväl trafiktekniska som konstruktiva

problem, som icke kunna förväntas bliva helt lösta genom den utländska

verksamheten på området. Ett självständigt, systematiskt arbete i antydd

riktning synes därför ofrånkomligt, om vi skola stå väl förberedda vid den

tidpunkt, då luftfartens kommersiella inflytande är en faktor att räkna med.

Såsom stöd för sitt förslag uti punkt 2 hava de sakkunniga anfört:

Lånebeloppets storlek borde kunna växla, alltefter som flygmaterielen

vore av inhemsk eller utländsk tillverkning, och på så sätt, att större belopp

borde kunna erhållas i lån för inköp av den förra än för den senare materielen.

De sakkunniga hade varit eniga därom, att svensk flygmateriel borde, så

långt ske kunde, komma till användning på de föreslagna luftlederna. Sådan

materiel vore emellertid icke nu tillgänglig, och ett avvaktande av den tidpunkt,

då fullt förstklassig sådan komme att stå till buds, skulle innebära

ett uppskov med igångsättande av nu föreslagen lufttrafik på tämligen lång

tid. Under sådana förhållanden återstode för närvarande icke någon annan

möjlighet än att till en början inköpa utländska flygplan. De sakkunniga

hade ansett sig kunna förorda inköp av högst fyra större trafikflygplan. Pa

grund av den jämförelsevis ringa omfattning, som nu föreslaget inköp av utländsk

materiel således skulle få, kunde emellertid knappast, enligt de sakkunnigas

mening, med fog göras gällande, att en blivande svensk flygindustris

enhetliga användande av ett visst slags konstruktionsmateriel därigenom skulle

äventyras. Det torde för övrigt vara av stort värde att, före igångsättande

av eu inhemsk flygindustri, erhålla egna erfarenheter, grundade även på (le

för närvarande mest moderna utländska flygplanen för kommersiell lufttrafik.

Det vore emellertid de sakkunnigas allvarliga förhoppning, att, då nyanskaffning

av flygmateriel i framtiden skulle ifrågakomma, sådan materiel måtte

kunna erhållas från svenska flygfabriker.

Det skulle naturligtvis även varit synnerligen önskvärt, om understöd

för anskaffning av flygplan i form av inköpspremier kunnat beredas, men på

grund av därmed förenade utgifter för staten och obefintligheten för närvarande

av inhemsk kommersiell flygmateriel hade de sakkunniga icke för

närvarande föreslagit några medel för detta ändamål. De sakkunniga hyste

emellertid den förhoppningen, att i framtiden understöd från staten måtte

kunna erhållas för inköp av inhemska flygplan.

Enligt de sakkunnigas uppfattning komme beviljande av lån efter de

grunder, som angivits uti ifrågavarande punkt, att i sin mån bidraga till att

en inhemsk flygmaterieltillverkning uppstode.

Igångsättandet av en sådan medförde emellertid sä stora utgifter och,

med hänsyn till den snabba utvecklingen å flygningens område, så oförutsedda

omständigheter, att det vore vanskligt att utan efter en längre ingående

prövning avgiva något bestämt yttrande i detta spörsmål. Det vore

givet, att ur försvarssynpunkt denna fråga vore av allra störste betydelse.

För den civila luftfarten däremot syntes behovet av luftfartyg, åtminstone

under den närmaste tiden bliva så ringa, att det skulle bliva förenat med

stora kostnader att igångsätta och upprätthålla fabrikation för dess räkning.

Så vitt nu kunde förutses skulle ett, högst två, trafikflygplan behöva ersättas

per år inom den närmaste framtiden. Det vore ju därför utan vidare

klart, att en sådan fabrikation måste i fråga om maskiner och personal bliva

av så liten omfattning, att dess betydelse ur allmän och försvarssynpunkt

opaginerad Kontrollera mot PDF

1<)

Kung!. Maj tia proposition nr ,9,7.

vore mycket lite» — eu betydelse, som bleve ännu mindre, därest fabrikationen

endast avsåge sammansättning av i utlandet tillverkade delar.

Om däremot fabrikationen kunde ordnas så, att den kunde få avsättning

för i första hand militära oah därjämte civila ändamål, bleve utsikterna ur

ekonomisk synpunkt gynnsammare. Vilken betydelse därvid frågan om ett

enhetligt användande av visst slags materiel skulle tillmätas, torde först

efter närmare undersökning kunna avgöras.

Till vad de sakkunniga anfört kan jag i huvudsak ansluta mig. Det är Uopartemontagivetvis

högeligen önskligt, att en svensk tillverkning av flygplan och flygmoto- ull0fcnrer

kan komma till stånd, men da behovet av trafikflygplan för närvarande är

ringa, synes fabrikationen av militärplan i nu ifrågavarande hänseende bliva

huv udsaken. Sedan vissa av landets större industriföretag inkommit med framställning

om omedelbar undersökning rörande förutsättningarna för upptagande

av eu svensk flygmaskinstillverkning under samverkan mellan staten

och lämpliga svenska industrier, har därmed ett första steg blivit taget för

denna frågas lösning. Genom den formulering, mom. 2 av de föreslagna

lånevillkoren samt § 12 i här nedan omförmälda förslagskontrakt om subvention

av regelbunden luftfart erhållit, torde även fullgoda garantier erhållas

för att, i den mån sådant är möjligt, svensk materiel kommer till användning.

Intill dess svensk tillverkning av flygplan eller motorer tilläventyrs kan

äga rum, måste sådana i den begränsade omfattning, som för trafikens bedrivande

finnas erforderligt, inköpas från utlandet. Härvid är det dock

en fördel, om hopsättningen av flygplanen kan ske i Sverige. Så kan också

äga rum bland annat i Limhamn, varest aktiebolaget aerotransport anordnat

eu reparationsverkstad för flygplan, där även hopsättning av sådana samt

tillverkning av vissa till flygplan hörande delar verkställas.

För närvarande begagnas för trafikflygningen härstädes plan av duraluminium,

bland annat av den anledningen att metallplan beträffande underhåll

och förvaring ansetts betydligt fördelaktigare än flygplan, beklädda

med trä eller duk. Därest emellertid fullt användbara trafikplan av stål eller

järn konstrueras, vilket ännu ej lär hava skett, är det, enligt vad fackmän

vitsordat, ingen svårighet att övergå till fabrikation av sådana metallplan.

I likhet med ingenjörsakademiens flygtekniska kommitté finner jag det

av vikt, att erfarenheterna om flygmaterielens utnyttjande må kunna på ett

effektivt sätt tillvaratagas. Därest eu svensk statsunderstödd luftfart kommer

till stånd, torde därför denna fråga böra ägnas uppmärksamhet.

I fråga om punkt 3 hava de sakkunniga framhållit, att de ansåge, att ränta m

å lån borde erläggas redan från tidpunkten för dettas erhållande av den an- sakkunnig

ledningen, att. staten redan från trafikens början ju föresloges giva lufttra- g

fiken subvention för tillryggalagda Hygrometer, och att de sakkunniga, på

sätt av de bifogade kostnadsberäkningarna framginge, bland kostnaderna

jämväl medräknat ränta å lån för inköpt materiel.

Kommerskollegium har hemställt, att lån för inköp av flygmateriel måtte Departementameddelas

under villkor om räntefrihet under vissa år. Flere exempel finnas chefen.

på sådan frihet från skyldighet att gälda ränta å statslån. En dylik räntefrihet

utgör understöd till ett företag under början av dess tillvaro. Enär

emellertid företag för drivande av regelbunden luftfart, som skulle erhålla

lån för inköp av flygmateriel, jämväl förutsättes få subvention av skattemedel,

s. 20 Kontrollera mot PDF

Amortering.

Sakkunniga.

Departements
chefen.

Säkerheten.

Sakkunniga.

20 Kungl. Majits proposition nr 93.

finner jag, i likhet med de sakkunniga, att någon räntefrihet ej behöver

ifrågakomma.

Ingenjörsvetenskapsakademiens flygtekniska kommitté har hemställt, att

inköpspremier måtte kunna meddelas även för inköp av flygplan, vilka icke

skola användas för trafikering av vissa luftfarleder, utan exempelvis för den

norrländska skogsvården och flottningen samt för sjuktransporter m. m. Av

skäl, som de sakkunniga anfört, skulle inköpspremier icke ifrågakomma, utan

understöd för anskaffande av flygmateriel skulle lämnas i form av lån. Mot

att lån beviljas även för de ändamål, som nämnda flygtekniska kommitté

omförmält, har jag intet att invända. Även i så fall lär ränta å lånet böra

betalas redan från början.

Den av de sakkunniga föreslagna räntefoten å 5 procent synes mig

kunna godtagas.

Körande punkt 4 anföra de sakkunniga, att de kommit till den uppfattningen,

att det årliga amorteringsbeloppet borde beräknas efter antalet flygtimmar

och icke efter eu på förhand bestämd värdeminskningsprocent. Ätt

den förra uppfattningen vore den riktiga framginge enligt de sakkunnigas

mening bland annat därav, att flygplanen under olika år kunde komma att tagas

i bruk under längre eller kortare perioder, och att de olika flygplanen under

ett och samma år icke användes i trafik lika många timmar. De sakkunniga

hade tänkt sig, att lån borde vara till fullo inbetalat, då flygplan och motorer

blivit fullt förbrukade. Med vissa av de flygplan, som bär kunde komma

ifråga, ansåges, att så bleve förhållandet, då flygkropp med vingar m. m.

varit i bruk i omkring 3,000 flygtimmar och motor i omkring 1.000 flygtimmar.

När fråga är om flygplan, som tillhör subventionerat lufttrafikföretag,

torde den av de sakkunniga föreslagna, mera obestämda amorteringskvoten

kunna godkännas, alldenstund ett sådant företag ändock måste underkastas

ingående kontroll från statens sida. Har lån däremot beviljats ett annat

företag, lära vissa, på förhand bestämda år samorteringar böra föreskrivas.

Amorteringstiden torde jämväl i detta fall böra göras beroende av den tid,

efter vilkens förlopp flygplanet beräknas vara utslitet.

I fråga om punkt 5 hava de sakkunniga anfört:

Därest låntagaren icke för lånet kunde ställa annan säkerhet än den inköpta

materielen, torde denna lämpligen böra överlåtas på ett särskilt aktiebolag,

vars samtliga aktier skulle pantförskrivas till staten. En dylik säkerhet

ansågs kunna godtagas, då fråga förevar om beviljande av statslån åt svenska

lufttrafikaktiebolaget för anordnande av en luftskeppsstation.

För att emellertid flygplanen, som ju ständigt utsattes för risk att skadas

eller förstöras, skulle utgöra någon säkerhet, måste vidare krävas, att de

vore till sitt fulla värde försäkrade på av Kungl. Maj:t godkänt sätt. Huruvida

sådan försäkring borde tagas i svenskt eller utländskt försäkringsföretag

syntes i varje särskilt fall få bero på Kungl. Maj:ts prövning. Då emellertid

försäkringspremierna ju utgjorde eu betydande del av utgifterna borde, enligt

de sakkunnigas mening, det in- eller utländska bolag, som erbjöde de

lägsta premiesatserna, därvid äga företräde, under förutsättning givetvis att

att det vore vederhäftigt. Även om försäkringen tecknades i svenskt bolag,

torde detta nog i regel verkställa återförsäkring i utländskt bolag, varigenom

i alla händelser de inbetalade premiebeloppen ju icke helt och hållet skulle

komma att stanna inom landet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Käng]., Maj-M proposition nr [)■!.

I propositionen nr 285 till 1920 års riksdag, angående lån åt svenska

lufttrafikaktiebolag, redogjordes för do olika utvägar, som kunde väljas, för

att lösegendom skulle kunna bliva säkerhet för lån. I enlighet med det

sätt, som riksdagen i skrivelse den 15 juni 1920, nr 379, i anledning av

nämnda proposition förklarade sig anse mest betryggande, skulle i förevarande

fall, därest annan säkerhet än den inköpta materielen icke kunde

ställas, flygplanen och därtill hörande reservmotorer överlåtas till ett särskilt

aktiebolag, ett s. k. dotterbolag, vars samtliga aktier pantförskreves till staten.

Till förekommande av den lämnade säkerhetens försämring skulle meddelas

bestämmelser i syfte att förhindra dotterbolaget att ikläda sig skyldigheter

eller förbindelser, varjämte Kungl. Maj.t skulle utse eu ledamot i detta

bolags styrelse.

Beträffande subvention för tillryggalagda flygkilometer hava de sakkunniga

kommit till den uppfattningen, att dylikt understöd bör utgå med så stort

belopp, att driftförlusterna å varje led bliva täckta. I fråga om de närmare

villkoren för understödet hava de sakkunniga utarbetat ett förslag till avtal

mellan svenska staten och aktiebolag, som erhåller understöd för idkande

av regelbunden luftfart, vilket förslag är av följande lydelse:

§ 1-

Bolagets aktiebrev skola vara ställda till viss man, och bolagets aktier må

ej genom teckning eller överlåtelse förväi’vas av annan än i Sverige bosatt

svensk medborgare.

§ 2''

Ledamöterna av bolagets styrelse skola vara i Sverige bosatta svenska

medborgare. Två av styrelsens ledamöter ävensom suppleanter för dem

utses av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Därest någon av de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna skulle

finna något av styrelsen eller bolaget fattat beslut vara stridande mot statens

intressen eller äventyra säkerheten för av staten till bolaget lämnat lån, må

beslutet icke verkställas, innan Kungl. Maj:t, till vars prövning ärendet i

så fall skall hänskjutas, fattat beslut i frågan. Bolaget är pliktigt ställa sig

till efterrättelse det beslut, som Kungl. Maj:t meddelar.

§ 4-

Finner Kungl. Maj:t på grund av framställning från någon av de av Kungl.

Maj:t utsedda styrelseledamöterna eller eljest viss åtgärd av bolaget erforderlig,

är bolaget pliktigt vidtaga sådan åtgärd.

§ 5-

Kungl. Maj:t utser eu revisor och eu suppleant för honom att å statens

vägnar deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper.

§ 6-

Till av _ Kungl. Maj:t utsedd ledamot i bolagets styrelse samt till av

Kungl. Maj:t förordnad revisor skall bolaget utbetala ersättning med belopp,

som i brist av åsämjande bestämmes av Kungl. Maj:t.

Departements
chefen.

Subvention

för tillryggalagda

flygkilometer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

§ 7-

I bolagets tjänst anställda personer (såsom flygstationschefer, flygplanförare,

navigatörer och mekaniker m. fl.) skola såvitt möjligt vara svenska

medborgare. Som flygplanförare och mekaniker skola företrädesvis anlitas

personer, som tidigare innehaft väl vitsordad anställning i statens tjänst i

egenskap av flygplanförare eller flygmekaniker och som vid mobilisering äro

tj änstgöringsskyldiga.

§ 8-

Bolaget är skyldigt att mot ersättning, som överenskommes mellan postverket

och bolaget, och i enlighet med av postverket utfärdade bestämmelser

verkställa luftbefordran av post av alla slag. Post skall hava företrädesrättighet

till befordran framför annat gods och passagerare. Kan överenskommelse

mellan postverket och bolaget med avseende å ovannämnda ersättning

icke träffas, skall frågan om ersättningens storlek hänskjutas till Kungl.

Maj:ts avgörande.

För förlust av eller skada å postförsändelse under den tid, bolaget enligt

postverkets bestämmelser ansvarar för densamma, skall bolaget gottgöra

postverket med det belopp, som postverket kan visa sig hava utgivit eller

författningsenligt vara skyldigt utgiva i anledning av förlusten eller skadan.

§ 9.

På anfordran av civil eller militär luftfartsmyndighet i riket skall bolaget

lämna av myndigheten angiven person tillfälle att bese bolagets anläggningar

och flygmatériel samt granska bolagets dagböcker och journaler m. m.

§ io.

Kungl. Maj:t bestämmer, vilka luftleder, som skola trafikeras, samt fastställer

de taxor, som skola gälla för befordran av passagerare och gods.

Ändring av en leds sträckning må av Kungl. Maj:t föreskrivas.

Tidtabeller för de olika lederna fastställas av luftfartsmyndigheten efterhörande

av generalpoststyrelsen.

§ 1L

Flygplans konstruktion, instrument och utrustning skola godkännas av

luftfartsmyndigheten. Flygplan skall vid luftfärd kunna medföra minst fyra

passagerare samt erbjuda det utrymme för post, som generalpoststyrelsen

anser erforderligt.

§ !''-■

Utländsk flygmateriel må användas endast om svenskt fabrikat ej tinnes

att tillgå, vilket uppfyller av luftfartsmyndigheten uppställda fordringar, eller

om den svenska materielen är väsentligt underlägsen utländskt fabrikat i

fråga om kvalitet, eller om den är avsevärt dyrare.

§ 13.

Senast fjorton dagar före lufttrafiks början å viss luftled skall bolaget till

luftfartsmyndigheten insända

1) detaljerad uppgift å luftledens sträckning,

2) uppgift å säkerhetsanordningar å leden, såsom nödlandningsplatser

m. in. och

3) beskrivning å sådana i utlandet befintliga flygplatser, vilka kunna komma

att tagas i bruk vid ledens trafikerande.

Luftleds huvudsakliga sträckning ävensom säkerhetsanordningar å leden

skola vara godkända av luftfartsmyndigheten, innan trafik, för vilken subvention

erhålles, tager sin början.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungi. Maj:ts proposition nr 93.

Bolaget är dessutom skyldigt att, därest sä av luftfartsmyndigheten påfordra^,

i enlighet med de föreskrifter, som kunna komma att av nämnda

myndighet utfärdas, före igångsättande av lufttrafik å viss led verkställa

provflygningar å hela eller viss del av denna.

§ 14.

Ärenden angående taxor för passagerare och gods samt frågor om utgifter

å mera avsevärda belopp skola föreläggas bolagsstyrelsen.

Envar av de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i bolagets styrelse

skall dessutom äga rätt att påfordra, att visst ärende eller viss grupp av

ärenden skall föreläggas styrelsen till behandling.

§ 15.

A id krig eller lära för krig skall all bolaget tillhörig flygmateriel på anmodan

omedelbart ställas till statens förfogande mot ersättning enligt de

grunder, som stadgas i gällande lag angående skyldighet för kommuner och

enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov.

§ 16.

För uppehållande av regelbunden trafik å av Kungl. Maj:t bestämda lufttrafikleder

erhåller bolaget under åren 1925—1927 nedannämnda subvention:

för leden ....................................................... kr.......... öre per flygkilometer,

dock högst ..................... kr. för år, för leden ...................................................

............... kr........ .. öre per flygkilometer, dock högst ....................... kr. för

år o. s. v.

Ui U. £3. V. v

Om eu leds sträckning enligt Kungl. Maj:ts föreskrift ändras, kan subventionen

ökas eller minskas beroende huvudsakligen på den förändrade

ledens längd i förhållande till den ursprungliga leden.

Beslutar Kungl. Majd, på framställning av generalpoststyrelsen eller eljest,

att trafiken å någon led skall nedläggas och i stället annan led trafikeras,

bestämmer Kungl. Majd subventionen för trafiken å den nya leden.

Finner Kung!. Majd att till följd av sänkning av priset å materialier eller

förnödenheter, som erfordras för bolagets lufttrafik, den beviljade subventionen

uppenbarligen är för hög, äger Kungl. Majd föreskriva, att subventionen

för ett följande år skall nedsättas, dock högst med 25 % av det belopp,

som fastställts i detta avtal.

Luftfartsmyndigheten bestämmer det antal kilometer, som beträffande

varje särskild led skall komma i fråga vid beräknande av subventionsbeloppet.

Subvention utgår för ändamålsenlig enkel tur. Yad som menas med

ändamålsenlig tur bestämmes av luftfartsmyndigheten efter generalpoststyrelsens

hörande. Huruvida och i så fall med vilket belopp ersättning skall

utgå för andra turer än ändamålsenliga sådana, bestämmes likaledes av luftfartsmyndigheten

efter hörande av generalpoststyrelsen.

§ 17-

Med den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning, förfares, i

den män vinsten ej skall avsättas till reservfonden, på följande sätt.

Vinsten fördelas mellan aktieägarna i enlighet med bolagsordningens bestämmelser.

Vinstutdelning må dock, innan staten av vinsten erhållit vad nedan stadgas,

ej. beslutas med högre belopp än som motsvarar 5 procent å den del

av aktiekapitalet, som inbetalats i penningar eller medelst överlåtande av

materiel, som är erforderlig för bolagets verksamhet. Huru stor del av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

aktiekapitalet, som må anses vara på sådant sätt inbetald, bestämmes av

Kungl. Maj:t, efter börande av de utav Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna.

. .

Av den vinst, som överstiger fem procent å den del av aktiekapitalet,

som blivit på ovan angivet sätt inbetald oeb av Kungl. Maj:t fastställd,

skola till staten överlämnas följande belopp, nämligen:

om vinsten överstiger fem procent men ej sex procent,

tjugufem procent av vinsten, i den mån den överstiger fem procent,

om vinsten överstiger sex procent men ej sju procent,

ytterligare femtio procent av vinsten, i den mån den överstiger sex procent,

om vinsten överstiger sju procent men ej åtta procent,

ytterligare sjuttiofem procent av vinsten, i den mån den överstiger sju

procent;

varjämte, om vinsten överstiger åtta procent, skall till staten överlämnas,

förutom vad ovan sagts, hela vinsten, i den man den överstiger åtta

procent.

Om, sedan överlämnande av vinst till staten påbörjats, bolagets vinst

något år icke uppgår till belopp, motsvarande fem procent å på ovan angivet

sätt inbetald och av Kungl. Maj:t fastställd del av aktiekapitalet, må

vad häri brustit utdelas till aktieägarna av kommande års vinster, innan

överlämnande av vinst till staten ånyo vidtager.

§ 18.

Innan bolaget träffar slutlig överenskommelse med myndighet inom eller

utom riket eller med annat luftfartsföretag i fråga om lufttrafik, skall förslaget

därom underställas prövning av luftfartsmyndigheten, som, i fall den

så anser erforderligt, hänskjuter frågan till Kungl. Maj:ts avgörande.

§ 19.

Svenska statsverket är berättigat inlösa bolagets tillhörigheter och trafikmateriel

med belopp, som bestämmes av fem gode män, av vilka Kungl.

Maj:t utser två och bolaget två, varefter de fyra sålunda valda tillkalla den

femte.

§ 20.

Finner Kungl. Maj:t, att styrelsen eller bolaget icke ställt sig till efterrättelse

någon av de i detta avtal intagna bestämmelser, äger Kungl. Maj:t,

efter anmälan av luftfartsmyndigheten eller någon av de av Kung], Maj:t

förordnade ledamöterna i bolagets styrelse, förordna dels om upphörande

av utbetalning av den bolaget genom avtalet tillförsäkrade subventionen

dels ock om återbäring av så stor del av den för det löpande året till bolaget

redan utbetalade subventionen, som Kungl. Maj:t prövar motsvara

statens förlust till följd av bolagets underlåtenhet att uppfylla kontraktets

bestämmelser.

§ 21.

Detta avtal gäller med de i § 22 angivna undantag från och med den

1925 till och med den 31 december 1927. Därest avtalet icke före

den 1 oktober 1927 av någondera parten uppsäges, förlänges avtalets giltighet

till utgången av år 1929.

§ 22.

Därest bolaget icke skulle på sätt, som Kungl. Maj:t anser tillfredsställande,

uppehålla den lufttrafik, för vilken bolaget enligt detta avtal åtnjuter

subvention, äger Kungl. Maj: t uppsäga avtalet till upphörande två månader

efter uppsägningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Majds proposition nr !)■>. 25

Bolaget är likaledes berättigat att uppsäga avtalet till upphörande tvä

månader efter uppsägningen, om till följd av förändrade omständigheter

den av Kungl. Maj:t subventionerade lufttrafiken icke kan uppehållas utan

betydande förlust för bolaget.

§ 25.

Detta avtal må icke utan Kungl. Majds medgivande på annan överlåtas.

Det torde vara uppenbart, att, därest staten i den omfattning, varom nu Departementsär

fråga, understödjer eu regelbunden lufttrafik, staten bör bereda sig till- chefen,

räckliga garantier för att de sålunda från dess sida gjorda uppoffringarna

medföra det bästa resultatet. I det av de sakkunniga uppgjorda avtalsförslaget,

vilket synes vara av beskaffenhet att huvudsakligen kunna godtagas,

äro också intagna föreskrifter, som möjliggöra, att staten får erforderligt inflytande

på det subventionerade företagets ledning samt att alla erfarenheter

från lufttrafikens verksamhet komma Sverige till godo. .Enligt avtalet skulle

sålunda de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i företagets styrelse komma

att få ett avgörande inflytande på bolagets och luftledernas skötsel, och hava

tillika föreskrifter meddelats om att aktieägare och styrelseledamöter ävensom

såvitt möjligt i bolagets tjänst anställda personer skola vara svenska medborgare.

De flesta bestämmelserna i avtalet torde icke behöva någon vidare förklaring.

Subventionen skulle enligt de sakkunnigas förslag tillmätas på sådant

sätt, att densamma jämte beräknade inkomster för passagerar- och godsbefordran

kan antagas täcka de beräknade utgifterna, varibland inräknats avskrivning

enligt samma grunder, som tänkts skola gälla beträffande amortering

av statslånet, samt ränta efter fem procent å den använda flygmaterielens

värde och å nödvändigt rörelsekapital. Med det använda beräkningssättet,

som ej givit mig anledning till erinran, torde behörig förräntning och amortering

av statslånet kunna påräknas, samtidigt som man ej synes behöva

befara, att det subventionerade luftfartsföretaget råkar i ekonomiska svårigheter

och icke kan uppehålla trafiken på ett tillfredsställande och betryggande

sätt. De sakkunniga hava verkställt ingående beräkningar rörande de understöd,

som enligt förenämnda beräkningssätt skulle behöva utbetalas för de

olika linjer, som anses behöva ifrågakomma för lufttrafik. I dessa beräkningar,

vilka som bilagor nr 2—5 vidfogas protokollet, finnas emellertid

åtskilliga ovissa faktorer, och det är därför möjligt, att företagets ägare med

de bestämda subventionerna, för vilkas belopp jag i det följande skall redogöra,

skulle kunna erhålla väl hög vinst, särskilt om passagerarfrekvensen

blir större än de sakkunniga antagit. I § 17 av avtalet har därför föreskrivits,

att viss del av den vinst, som överstiger 5 procent, skall överlämnas

till staten. Att bestämma, att all vinst över 5 procent skall tillkomma staten,

torde icke vara lämpligt, utan aktieägarnas vinst bör, i fall företaget under

ett år gått bra, ytterligare kunna något ökas. Härigenom får bolagets ledning

intresse av en sparsam drift och att göra ansträngningar för erhållande

av passagerare och fraktgods i så stor omfattning som möjligt. Överlämnandet

av vinst till staten skulle dock ske efter sådan grund, att högsta

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. i\fcij:ts proposition nr 93.

utdelningen till aktieägarna icke kommer att överstiga 61/, procent å det på

visst sätt bestämda kapitalet. De sakkunniga hava ansett, att, om ett aktiebolag

erhåller subvention, utdelning icke i alla fall bör få beräknas å hela

det i bolagets räkenskaper upptagna kapitalet. Om t. ex. en del av aktierna

utgör ersättning för onödigt höga organisationskostnader eller för materiel,

som måst betalas till överpris till följd av att kontant likvid icke kunnat ske,

bör enligt de sakkunnigas förmenande det kapital, på vilket utdelning får

beräknas, kunna enligt i avtalet angivna grunder av Kungl. Maj:t nedsättas.

De sakkunnigas sålunda uttalade åsikt anser jag mig böra biträda.

I 21 § hava de sakkunniga föreslagit, att avtalet skulle gälla till och med

den 31 december 1927 och, om uppsägning ej skedde före den 1 oktober

1927, förlängas till utgången av år 1929. Härutinnan hava de sakkunniga

framhållit, att det synts dem önskvärt, att tillräckligt lång avtalstid bestämdes,

bland annat av den anledningen, att därigenom eu behövlig kapitalanskaffning

möjliggjordes för bolaget. A andra sidan syntes det vara av

intresse för staten att icke, för den händelse avsevärda förändringar skulle

inträffa inom lufttrafikområdet (till exempel möjligheter yppas för lufttrafik

nattetid), vara bunden av ett alltför länge gällande avtal.

I likhet med de sakkunniga håller jag före, att det företag, med vilket

avtal kommer att avslutas om uppehållande av driften, bör liava visshet om

understöd för någon tid framåt, för den händelse företaget på nöjaktigt sätt

sköter trafiken. Tiden för avtalets giltighet synes dock böra avse minst tre

år och därför lämpligen, då avtalet bör utgå med jämnt kalenderår, bestämmas

till utgången av år 1928 eller, om uppsägning ej sker före den 1 oktober

1928, till utgången av år 1930. Därest riksdagen lämnar sitt medgivande till

att avtal får avslutas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda angivits,

skulle detta innebära, att anslag enligt i avtalet angivna grunder erfordras

icke blott för budgetåret 1925—1926 utan även för de följande tre

budgetåren. En förlängning av avtalet bör givetvis ej äga rum utan föregången

prövning, huruvida ej en nedsättning kan ske i de föreslagna subventionsbeloppen.

I bolagsordningen för företag, med vilket kontrakt avslutas, böra intagas

bestämmelser i enlighet med föreskrifterna i §§ 2 och 5 angående rätt

för Kungl. Maj:t att utse två ledamöter i bolagets styrelse samt eu revisor

för granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper. Därjämte

bör i bolagsordningen intagas bestämmelse, att föreskrifterna i nämnda §§

icke få ändras, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat medgivande.

Luftfarts- Yad angår frågan om de leder, som lämpligast böra av svenskt företag

leder: trafikeras med luftfartyg, hava de sakkunniga till en början anfört följande:

understödjas. De sakkunniga hava kommit till den uppfattningen, att med ett anordnande

av lufttrafik inom landet det icke torde, särskilt med hänsyn till att

våra större städer i regel äro förbundna med varandra med bland annat

natt-tåg, kunna för närvarande erhållas några nämnvärda reella tidsvinster.

De skäl, som tala för anordnande av luftförbindelser mellan enbart inrikes

orter, hava icke synts de sakkunniga vara så vägande, att de för närvarande

motivera de uppoffringar från statens sida, som måste bliva följden av ett

anordnande av dylika luftleder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kttngl. Maj:ts proposition nr ,7.?.

''U

I förbindelserna med utlandet däremot kunna redan nu ganska väsentliga

tidsvinster erhållas genom användande av flygplan som befordringsmedel för

passagerare, post och gods. Detta gäller i all synnerhet vid förbindelser,

vilka nu helt eller till större delen uppehållas sjöledes.

De sakkunniga hålla före, att lufttrafik å en led Malmö—Köpenhamn—

Hamburg—Amsterdam skulle för närvarande medföra de största allmänna

fördelarna för Sverige, i all synnerhet ur kommunikationssynpunkt, och hava

de sakkunniga som sin åsikt uttalat, att denna led bör i första rummet ifrågakomma

för svensk lufttrafik. Härom yttra de sakkunniga:

Som bekant utfördes under viss tid föregående år reguljär befordran av

passagerare, post och gods mellan bland annat Malmö och Hamburg. Genom

anlitande av denna luftförbindelse, ävensom av en anslutande, av danskttyskt-holländskt

lufttrafikföretag uppehållen lufttrafik mellan Hamburg och

Rotterdam, kunde passagerare och post m. m. från Sverige framkomma till

exempelvis London i regel ungefär ett halvt dygn tidigare, än om befordran

skett med båt- och tåglägenheter. Denna lufttrafik, som möjliggjordes tack

vare en jämförelsevis hög ersättning från svenska postverket för postbefordringen

å leden, har emellertid, enligt de sakkunnigas åsikt, icke visat sig

kunna fylla de anspråk på regelbundenhet m. m., som man med fog bör kunna

ställa pä en lufttrafikförbindelse av den betydelse, som det här är fråga

om. De sakkunniga hava kommit till den uppfattningen, att detta förhållande

bland annat berott på de vid trafiken mellan Malmö och Öamburg

föregående år använda ew-motoriga flygplanen, vilka, som i det efterföljande

skall beröras, äro mera beroende av väder och vind än flermotoriga flygplan,

ävensom på vissa svårigheter vid samtrafiken med här ovan omförmäkla

lufttrafikföretag, som fullgjorde trafiken mellan Hamburg och Rotterdam.

^ Det har synts de sakkunniga nödvändigt att, för trafikerande av den

för våra förbindelser med Västeuropa m. m. viktiga luftleden mellan Malmö

och Holland, begagna sig av, såsom i det efterföljande närmare skall beröras,

snabbare och mera driftsäkra flygplan. Genom en sålunda erhållen ökad

snabbhet hos flygplanen bör också anslutning kunna vinnas till samma dag

från Amsterdam till London respektive Paris avgående flygplan, något som

icke torde vara möjligt med användande av sådana plan, som föregående år

begagnades å leden Malmö—Hamburg.

Tidtaballen för luftleden Malmö—Amsterdam ävensom för anslutande luftleder

Amsterdam—London respektive Paris bleve lämpligen i enlighet med

nedanstående.

2.30 e. m.

5.S0 »

Söckendagar

8.0 f. m.

8.15 »

8.30 »

10.30

ll.o

2.0 e. in,

2.30

6.3

o «

fr. Malmö .......

t. | Köpenhamn

fr. j »

t. ! Hamburg ...

fr. j »

t. I Amsterdam .

fr. »

t. i London.......

t. y Paris ........

Söckendagar

A t. 6.0 e. in.

. : fr. 5.45 »

. j t. 5.30 »

. i fr. 3.30 »

: t,. 3.0

. fr. 12.0

; t. ll.o f. in. ll.o f. m.

i fr. 8.0 »

:.t ''V- 7.0 »

Söckendagar

Avgången från Malmö skulle följaktligen äga rum i omedelbar anslutning

till de från Stockholm och Oslo (Göteborg) på morgonen till Malmö an
-

Ledon

Malmö—

Hamburg—

Amsterdam.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. .1 faj.ts proposition nr 93.

kommande nattågen (för närvarande kl. 7.2 0 resp. 7.2 5 fm.), och ankomsten

till t. ex. London och Paris äga rum redan på eftermiddagen samma dag.

Luftbefordringen mellan Amsterdam och London resp. Paris kommer att

under instundande flygsäsong, enligt vad de sakkunniga erfarit, ske genom

luttrafikföretugs i England resp. Frankrike försorg.

Därest en lufttrafik mellan Malmö och Amsterdam komme att anordnas

på sätt, här ovan angivits, skulle passagerare och post m. m. från bland

annat Sverige kunna framkomma till t. ex. London mer än ett dygn tidigare

än vid befordran med för närvarande använda kommunikationsmedel. Jämväl

beträffande passagerare in. m. till Holland, Belgien, Frankrike, Spanien.

Portugal, vissa delar av Tyskland in. in. skulle, som av eu uppgjord tablå

framgår, befordringstiden, genom anlitande av ifrågavarande luftleder, komma

att nedbringas högst väsentligt. Befordringstiden för passagerare, post m. m.

till Nord- och Sydamerika kan också i vissa fall icke oväsentligt förkortas

genom luftledernas ifråga användande. Även i riktning till Sverige skulle

tidsvinsterna bliva ungefärligen lika stora. Därtill kommer, att för passagerare,

post in. in. mellan bland andra Finland och Norge samt vissa delar

av Danmark, å ena, samt särskilt England och Västeuropa, a andra sidan,

den ifrågasatta leden skulle komma att medföra avsevärda tidsvinster i

stort sett desamma som för Sveriges vidkommande.

Det svnes de sakkunniga nödvändigt, att å ifrågavarande luftled mellan

Malmö och Amsterdam, på vilken de största krav ifråga om trafikregelbundenhjet

in. in. ställas, endast den bästa tillgängliga Hygmateriel kommer

till användning. Vid valet mellan lånt- eller vattenflygplan hava de sak

kunniga stannat vid de förra, dels därför att ledens sträckning huvudsakligen

går över land och dels på grund av att lantflygplan äro snabbare.

Av åtskilliga skäl hava de sakkunniga vidare ansett, att de a denna led använda

flygplanen böra vara försedda med flera motorer. Därigenom att drivkraften

å sådana flygplan är förlagd till flera installationer vinnes betydligt

större säkerhet i trafiken än med användande av enmotoriga flygplan. Skulle

nämligen drivkraften upphöra från en kraftkälla, så bör den eller de övriga

kraftkällorna förmå föra flygplanet till önskad plats även från lägre höjd.

Det är givetvis endast under förutsättning, att de ifrågasatta flermotoriga

flygplanen uppfylla detta villkor, som de böra komma ifråga för användning

å denna led. Därtill kommer den omständigheten, att luftfärderna å leden

ju delvis måste ske över vatten. För att även därunder tillförsäkra passagerare

största möjliga säkerhet, böra flygplanen vara försedda med mer än

on motor. Dessa större flygplan kunna lättare förses med radioinstallation,

något som också i icke ringa man skulle bidraga till att öka säkerheten vid

luftfärderna m. m. _ .

De sakkunniga tillåta sig dessutom framhålla, att man i utlandet melodi

mer synes övergå till användande i lufttrafik av flermotoriga flygplan.

Så är, enligt vad de sakkunniga inhämtat, fallet t. ex. i England.

Ett förhållande, som även i sill män talar för användning av flermotoriga

flygplan ä nu ifrågavarande led, är, att anlitande av sådana tvivelsutan möjliggör

en bättre regularitet vid trafikens uppehållande än vad som är möjligt

med en-motoriga flygplan. I många fall, vid låg molnhöjd eller dylikt, är det

onekligen förenat med vissa risker att med en-motoriga lantflygplan flyga i

all synnerhet över vatten. Det ligger i sakens natur, att fler motoriga flygplan

kunna fullgöra trafiken under väderleksförhållanden, varunder en-motoriga

flvgplan icke — eller endast med stor risk — skulle kunna användas.

Vad vidare beträffar lastförmågan hos de flygplan, som borde komma till

användning å eu luftled mellan Malmö och Amsterdam, hålla de sakkunniga

före, att flygplan med plats för 8 ä 10 personer, förutom erforderligt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kmu/l. Mnjjs proposition nv 29

utrymme för post och bagage, lämpligen borde ifrågakomma. Visserligen

linnés anledning förmoda, att till en början passagerarefrekvensen å ifrågavarande

luftled möjligen icke kommer att göra flygplan av denna storlek behövliga,

men de sakkunniga hava all anledning förvänta, att med den stora

säkerhet, som de flermotoriga planen erbjuda, passagerareantalet rätt snart

kommer att ökas. Så har visat sig vara fallet på nära nog alla hittillsvarande

luftleder. Exempelvis har å luftlederna mellan England och kontinenten antalet

passagerare varit följande:

under tiden 1 A 192(1 31 1921 ............ t! 720 st

1921- ■'' 1922 ............. 11,042 ■ och

» 1922- 1923 .............. 13,172 .

Det torde, enligt de sakkunnigas mening, under alla omständigheter icke

vara tillrådligt, att vid nyanskaffning av flygplan inköpa sådana, som inom

en snar framtid skulle visa sig otillräckliga i fråga om passagerarplatser och

utrymme för post och gods. Bland annat på grund av den ganska knappa

tid, som stått de sakkunniga till buds för fullgörandet av deras uppdrag,

anse sig de sakkunniga icke för närvarande kunna mera bestämt uttala sig

om, vilken typ av fler-motoriga större flygplan, som lämpligen bör komma till

användning vid trafik å ifrågavarande luftled. Det synes emellertid de sakkunniga

vara nödvändigt, att, eftersom på flygområdet utvecklingen synbarligen

går hastigt framåt, för trafiken ifråga välja eu flygplantyp, som är sä

modern som möjligt och konstruerad med särskild hänsyn till bland annat

passagerarbefordran. Enligt de sakkunnigas mening torde det dessutom

vara av stort värde, att flygplanen bland annat hava så lång livslängd som

möjligt, ävensom att underhålls- och reparationskostnaderna bliva de minsta

möjliga.

De sakkunniga vilja som sin mening uttala, att Kung! Maj:t bör bestämma,

vilka typer av fler-motoriga större flygplan som böra komma till,

användning å nu ifrågavarande led.

De sakkunniga tillåta sig i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på

att vid val av flygplantyp hänsyn bland annat måste tagas till, huruvida

Tyskland tillåter lufttrafik över sitt område med typen ifråga, och huruvida

den eller de flygplatser i Sverige, som komma till användning, äro lämpade

för start och landning med flygplan av den typ, som ifrågasättes.

För trafik å leden Malmö—Amsterdam i förut angiven omfattning erfordras,

enligt de sakkunnigas uppfattning, fyra stycken större fler-motoriga

flygplan. Med hänsyn likväl till de avsevärda kostnader, som flygplan av

den beskaffenhet, det nu är fråga om, betinga, vilja de sakkunniga som sin

mening framhålla, att till en början endast tre dylika flygplan böra anskaffas

för trafiken ifråga. Därest detta antal möjligen skulle visa sig för litet för

ett fullgott trafikerande av leden, torde det höra bero på Kungl. Maj:ts omprövning,

huruvida ytterligare ett dylikt flygplan bör inköpas, eller om man

icke vid vissa tillfällen kunde begagna si" av en-motoriga flygplan.

Såsom framgår av en i det föregående intagen tidtabell för den ifrågasatta

luftleden mellan Malmö och Amsterdam vore det avsett, att även

Köpenhamn skulle angöras. Bland annat av den anledningen att sålunda

luftledens utgångspunkt, Malmö, i detta fall kan sägas nära nog sammanfalla

med Köpenhamn, ifrågasätta de sakkunniga, huruvida icke ett på lika

skyldigheter och rättigheter fotat samarbete med Danmark skulle kunna

åstadkommas för ifrågavarande luftleds trafikerande. Ett sådant samarbete

synes också synnerligen önskvärt särskilt av den anledningen, att därigenom

vardera landets, Sverige och Danmark, utgifter för luftförbindelserna med

västra Europa m. m. skulle i väsentlig grad nedbringas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

De sakkunniga hava verkställt vissa beräkningar å de med en lufttrafik

med fler-motoriga större flygplan å linjen Malmö—Amsterdam förenade kostnaderna

m. m. Därvid har, i anledning av vad ovan anförts, räknats med

trafikens utförande enligt tvenne alternativ d. v. s. 1) enbart svensk trafik

och 2) hälften svensk och hälften dansk trafik.

I båda fallen har räknats med trafik under en tidsperiod av sex månader

årligen. Kalkylerna ifråga återfinnas i bilagorna (n:ris 2 och 3).

Såsom framgår av dessa, uppskattas driftförlusten till enligt

alt. I) 378,000 kronor, motsvarande 1 krona 75 .öre per flygkilometer och

enligt

alt. II) till 227,000 kronor, motsvarande 2 kronor 10 öre per flygkilometer.

Att driftförlusten per flygkilometer enligt alt. II blir högre än enligt

alt. I beror på att tvenne (enligt alt. I minst tre) flygplan torde vara erforderliga

för trafik enligt alt. II, samt att kostnaderna för personal, försäkringar

in. m. enligt sistnämnda alternativ bliva åtskilligt högre än hälften

av samma kostnader enligt alt. I.

Vid beräkning av inkomsterna har räknats med, att i medeltal halva antalet

passagerareplatser, d. v. s. omkring fem stycken, blir besatt. En sådan

passagerarefrekvens är måhända beträffande första tiden väl högt beräknad,

men å andra sidan har någon inkomst för befordran av gods icke medtagits.

Bland de luftfarleder, vilkas trafikering ifrågasatts, hava de sakkunniga

ansett, att leden Malmö—Köpenhamn—Hamburg—Amsterdam vore den, som

erbjuder de största fördelarna och därför i främsta rummet borde understödjas.

För denna åsikt hava de sakkunniga anfört fullgoda skäl, och ansluter

jag mig till de sakkunnigas mening.

Enligt de sakkunnigas förslag borde nämnda led trafikeras med fler''motoriga

lantflygplan. Om vattenfiygplan skulle användas, måste ledens

sträckning till Hamburg förläggas längs kusten och över Kielkanalen, varigenom

den bleve betydligt längre än om den, såsom hittills skett, huvudsakligen

går över land. Enär vidare för fortsättningen från Hamburg till

Amsterdam måste användas lantflygplan bland annat av den anledningen att

i Amsterdam endast finnes lantflygstation, men sjöflygstationen i Hamburg

är belägen långt ifrån lantflygstationen, skulle även genom transporten mellan

de båda stationerna i Hamburg tidsutdräkt förorsakas. Vid den trafik, som

förut uppehållits å leden Malmö—Hamburg och å leden Köpenhamn—Hamburg,

hava också lantflygplan kommit till användning. Någon ändring i

detta förhållande torde icke böra ske.

Skola sålunda lantflygplan begagnas, har man att välja mellan större flermotoriga

plan, som av de sakkunniga förordats, eller sådana mindre enmotoriga

flygplan, som förut av såväl aktiebolaget aerotransport som utländska

bolag använts å nämnda luftfarleder. Vid användning av den förra

typen måste statsunderstödet för de närmaste åren bliva ej oväsentligt

högre.

Enligt av de sakkunniga verkställda beräkningar skulle statens understöd

för lufttrafik mellan Malmö och Amsterdam varje söckendag under 6 månader

om året med fler-motoriga plan, rymmande 10 passagerare, behöva för

den period, det här gäller, uppgå till 378,000 kronor årligen. Därest flygningen

blott äger rum tre gånger i veckan under samma tid, skulle under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Muj:ts proposition nr i)3. 3]

stödet uppgå till 227,000 kronor. I fall åter mindre flygplan med plats för

4 passagerare komma till användning, skulle statens understöd kunna minskas

i det förra fallet till 249,000 kronor och i det senare fallet till 146,000 kronor.

De skäl, som av de sakkunniga anförts för användning av flermotoriga

flygplan, hava emellertid synts mig så bärande, att de torde motivera de

större uppoffringar från statens sida, som begagnande av dessa plan skulle

medföra. Främst är härvid att märka, att de flermotoriga planen i avseende

å säkerheten iiro de enmotoriga avsevärt överlägsna, vilket är av siirskild

vikt, då trafiken på en betydande sträcka skulle gå fram mod lantflygplan

över vatten. De flermotoriga planen är o även, såsom de sakkunniga framhållit,

betydligt snabbare och möjliggöra upprätthållande av eu mera regelbunden

trafik. Den tilltänkta direkta anslutningen från Amsterdam med

fl^ygpl^11 till Fonden och Paris kan sålunda endast på detta sätt komma

till stånd. Överhuvud taget måste det anses av synnerligen stor vikt, att

om staten nu skall bidraga till igångsättande av en svensk luftfart, i trafiken

användes den mest driftsäkra och moderna materiel, som står till förfogande,

så att trafiken kan fungera regelbundet och olyckshändelser, i den män så

ar möjligt, undvikas, samt allmänheten redan från början får förtroende för

det nya trafikmedlet. Den ökade trafikfrekvens, som på sådant sätt är att

förvänta, medför i sin tur ökade möjligheter för luftfarten att efter eu övergångstid

bliva ekonomiskt bärkraftig utan statens stöd.

I likhet med de sakkunniga håller jag före, att ett samarbete med Danmark

på ifrågavarande led är önskvärd. Härigenom skulle båda ländernas

utgifter för luftförbindelserna med västra Europa i väsentlig grad nedbringas.

Det är dock icke möjligt att för närvarande avgöra, huruvida ett dylikt samarbete,

kan komma till stånd. Detta synes ej heller lieträffande den nu ifrågavarande

linjen böra uppställas som förutsättning för statssubvention, helst

som från dansk sida det viktigaste intresset torde vara att upprätthålla flygförbindelse

på eftermiddagen från Köpenhamn till Berlin och Hamburg,

under det att Sverige har särskild fördel av flygförbindelse på morgonen

från Malmö till Amsterdam i anslutning till de svenska nattågen från Stockholm

och Göteborg. Man torde därför böra vara beredd på att från svensk

sida ensam kunna bedriva trafiken å linjen Malmö—Amsterdam. Då jag i

likhet med de sakkunniga utgår från att daglig förbindelse å linjen, med

undantag för söndagarna, må, om så finnes lämpligt, kunna åvägabringas,

torde så stort anslag böra äskas av riksdagen, att Sverige ensamt kan fullgöra

en tur fram och åter varje söckendag mellan Malmö och Amsterdam

med flermotoriga plan. För denna led skulle alltså för budgetåret 1925—

1926 begäras ett anslag av 378,000 kronor.

Därvid har lagts till grund ett beräknat understöd av 1 krona 75 öre per

flygkilometer, vilket alltså skulle överstiga den subvention av 1 krona 50 öre

per flygkilometer, som aktiebolaget aeratransport begärt. Härvid är emellertid

att märka, att bolagets anbud avsåg trafikering av sex olika linjer och

att vid större trafik kostnaden per flygkilometer kan hållas lägre.

Den av mig nu ifrågasatta subventionen för trafik å linjen Malmö—Köpenhamn—Hamburg—Amsterdam

förutsätter givetvis upphävande av det till

s. 32 Kontrollera mot PDF

Leden

Stockholm—

Hälsingfors.

32

Kung!. Majtts proposition nr 93.

utgången av oktober 1925 gällande kontraktet med aktiebolaget aerotransportom

trafikerande av linjen Malmö—Hamburg med understöd av postmedel.

De sakkunniga hava ansett, att den led, som i andra rummet bör ifrågakomma

för lufttrafik, vore leden Stoclcholm—Hälsingfors. De sakkunniga

anföra härom:

Såsom av eu upprättad tablå framgår, förefinnas sommartiden, eller under

den tid, flygning under innevarande år vore avsedd att äga rum, fem batlägenheter

i veckan från Stockholm till Åbo eller Hälsingfors. Enligt de

sakkunnigas mening borde lufttrafiken mellan Stockholm och Hälsingfors,

i likhet med trafiken å linjen Malmö—Amsterdam, fullgöras endast å söckendagar

och borde å den förra leden äga rum ungefärligen efter nedanstående

tidtabell:

Söekendagar

10.30 f. m. V Stockholm .........A 6.0 e. m.

2.0 e. m. y Hftlsingfors.........t 2-30 »

Söekendagar

Av nyssnämnda tablå framgå de väsentliga tidsvinster beträffande passagerare

och post in. m. till och från Hälsingfors, som, i jämförelse med hittills

vanliga kommunikationsmedel, skulle erhållas med eu lufttrafik å ifrågavarande

led. En resa med båt m. m. mellan Stockholm och Hälsingfors

tager 22 ä 25 timmar i anspråk, under det att ett flygplan bör kunna tillryggalägga

samma sträcka på omkring 31,/, timmar. Det förhållandet, att lufttrafiken

skulle, såsom ovan sagts, äga rum alla vardagar, bidrager givetvis

också, eftersom båtkommunikationer ju förefinnas endast vissa dagar i veckan,

att i ganska väsentlig grad öka de med lufttrafik a denna led erhållna tidsvinsterna.

.

Därtill kommer, att eu lufttrafik å ifrågavarande led medför tidsvinster,

icke endast beträffande passagerare och post m. m. till och från själva Hälsingfors,

utan även till och från största delen av det övriga Finland och

även bland annat vissa delar av Ryssland och Estland. En luftled mellan

Htockliolm och Hälsingsfors skulle" bliva ett synnerligen lämpligt komplement

till den tidigare omförmälda luftleden Malmö—Amsterdam. I all synnerhet

genom anordnande av båda dessa luftleder kan åstadkommas en värdefull

transitled för post och passagerare m. m. från England och Västeuropa

till Finland och vissa delar av Ryssland in. in. samt vice versa.

På sakens nuvarande ståndpunkt hålla emellertid de sakkunniga bestämt

före, att, eftersom en luftled mellan Stockholm och Hälsingfors måste anses

vara ett’finskt i minst lika hög grad som ett svenskt intresse och med hänsyn

till, att Sverige givetvis icke bör mer än vad som kan anses skäligt

(röra uppoffringar för åstadkommande av reguljära lufttrafikleder, förutsättningen

för luftledens ifråga tillkomst bör vara, att från finsk sida fullgöres

hälften av trafiken.

Tills vidare torde eu lufttrafik mellan Stockholm och Halsmgfors hora

äga rum under högst fyra sommarmånader årligen. Sommarmånader böra

valjas därför att dessa" på flygningens nuvarande ståndpunkt, och innan

mera erfarenhet å leden vunnits, äro de för flygning gynnsammaste. Av kostnadsskäl

torde vidare trafiken tillsvidare böra inskränkas till nyssnämnda

antal månader under sommaren, vilken årstid är den för passargerarflygning

mest tilldragande. .

A nu ifrågavarande led böra helt naturligt vattenflygplan, åtminstone under

den isfria tiden, användas. Givetvis skulle det ur flera synpunkter vara mest

fördelaktigt, därest också för lufttrafiken mellan Stockholm och Hälsingfors

fler-motoriga flygplan komme till användning. Emellertid måste dock de sak
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

:sy

KungI. Maj:ts })roposition nr 93.

kunniga av kostnadsskäl och eftersom ganska stor säkerhet i trafiken å denna

led onekligen erhålles även med en-motoriga vattenflygplan, för närvarande

avstyrka en sådan anskaffning. Passagerarefrekvensen å leden torde ej heller

för närvarande giva anledning till bruk av större plan än de, som under en

kortare tids lufttrafik a leden föregående år användes, d. v. s. med plats för

omkring fyra passagerare.

Emellertid skulle det vara av stort värde att vinna erfarenheter, hur eu

lufttrafik vintertid mellan Stockholm och Hälsingfors ur olika synpunkter

skulle gestalta sig. De sakkunniga hava haft under omprövning ett förslag

att insätta de för leden Malmö —Amsterdam här ovan föreslagna fler-motoriga

större flygplanen i vintertrafik mellan Stockholm och Hälsingfors. Utom erfarenheter

skulle därigenom också vinnas den fördelen, att dessa fiermotoriga

plan bleve bättre utnyttjade. De sakkunniga hava dock med hänsyn till

kostnaderna icke för närvarande ansett sig kunna förorda en sådan åtgärd.

Men det skulle, som ovan antytts, enligt de sakkunnigas mening vara betydelsefullt,

om försökstrafik under åtminstone en kortare vinterperiod kunde

anordnas. Emellertid hava några kostnader för detta ändamål icke beräknats.

För sommartrafik med en-motoriga flygplan å leden Stockholm—Hälsingfors

under fyra månaders tid hava de sakkunniga uppgjort vissa kostnadsberäkningar

(bil. nr 4). Vid beräkningarna hava, i anledning av vad ovan

anförts, de sakkunniga utgått ifrån, att halva trafiken å leden ifråga ombesörjes

från finsk sida. Av kalkylen framgår, att ett årligt underskott, för

Sveriges del, å trafiken av omkring 62,000 kronor, motsvarande 1 krona 50

öre per flygkilometer, torde uppkomma.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att luftfarleden mellan Stockholm Departcmontsoch

Hälsingfors i andra rummet bör ifrågakomma till understöd, särskilt chofon.

med hänsyn till den stora tidsvinst, som genom denna leds trafikerande

erhålles.

Då Finlands intresse av leden bör vara minst lika stort som Sveriges,

bör en förutsättning för svenskt statsunderstöd vara, att finskt luftfartsföretag

fullgör halva antalet turer. Mot de sakkunnigas förslag, att leden skall

upprätthållas fyra månader om året, har jag icke något att erinra. I enlighet

med de sakkunnigas beräkningar skulle härför behövas statsbidrag å 62,000

kronor.

Vid den undersökning ifråga om för svensk lufttrafik önskvärda och lämp- Lcdeu

liga leder, som de sakkkunniga företagit, hava de sakkunniga kommit till 0s!o—

den uppfattningen, att en linje Oslo—Göteborg—Köpenhamn kunde i tredje Köpenhamn,

rummet ifrågakomma. Härom yttra de sakkunniga:

Enligt utarbetad plan skulle en lufttrafik å denna led äga rum ungefärligen

enligt nedanstående tidtabell:

Söckendagar

8.30 f. m.

11.0 »

12.0 e. m.

2.30 »

fr. W Oslo

t. I Göteborg.

fr.

t. p Köpenhamn

t.

6.0 e. in.

fr.

3.30 »

t.

2.45 »

fr.

12.15 »

Söckendagar

Enligt vad de sakunniga erfarit torde anslutande luftleder, dels mellan

Köpenhamn och Hamburg och dels mellan Köpenhamn och Berlin, komma

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 82 höft. (Nr 93.) 335 25 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

att förefinnas under instundande fiygsäsong. Dessa luftleder torde komma

att trafikeras av danskt lufttrafikföretag i gemenskap med tyskt sådant De

ifrågasatta tidtabellerna för sistnämnda luftleder äro i enlighet med nedanstående

:

Söckendagar

4.0 e. m. fr. ^ Köpenhamn ______-t" t. 11.10 f. in.

6.30 » t. \/ Hamburg............^ fr. 9.0 »

Skd

Skd

3.0 e. m.

6.15 »

fr. ¥ Köpenhamn

t. y Berlin .......

A t. 11.15 f. in.

fr. 8.3 0 »

Söckendagar

Såsom framgår av en upprättad tablå kan ett anlitande av nu ifrågavarande

luftled, Oslo-Göteborg—Köpenhamn, för Göteborgs vidkommande medföra

vissa tidsvinster i jämförelse med befordran med bl. a. de från Gpteboig

vid middagstiden avgående tågen till kontinenten och till .Norge. A ovannämnda

tablå är även angiven eu jämförelse mellan de tidsvinster, som

skulle erhållas med anlitande av nu ifrågasatt luftled å ^ strackan mellan

Göteborg och Köpenhamn m. m., och vid befordran med tåg från Göteborg

till Malmö vid midnatt med aD slutning till deu förut i denna skrivelse föreslagna

luftleden Malmö—Amsterdam. En närmare granskning^av tablån draga

visar, att tidsvinster kunna, genom användning av luftleden Oslo Goteborg

—Köpenhamn m. in., uppstå för bl. a. resande och post till exempelvis

Bremen, Berlin, Danzig, Hamburg, Köpenhamn, Madrid, Oslo, Prag, Horn,

Trondhjem, Warschau och Wien. ,

För ifrågavarande leds anordnande talar också det önskvärda i att den

lufttrafik mellan Oslo och eventuellt framtida luftleder inom Norge, å ena,

samt bland annat Köpenhamn, å andra sidan, som sannolikt förr eller senare

kommer till stånd, icke går förbi Sveriges viktigaste handelsstad, Goteborg,

något som emellertid torde vara att befara, därest icke åtgärder i tid vidtagas

för säkerställande av de svenska intressena i detta avseende. Alla

erkänna och uppskatta fördelen av goda järnvägsförbindelser med vårt vastra

grannland. Det vore otvivelaktigt synnerligen lämpligt att i tid söka draga

lufttrafiken från Oslo och söderut över så många som möjligt av vårt lands

större platser. Göteborg är Sveriges utfartsport mot väster och landets mest

betydande stad, i vad det gäller import och export. Därifrån utgå sjoforbindelserna

till de stora handelscentra i utlandet, bland annat den direkta

svenska ångbåtslinjen till Förenta Staterna. Då lufttrafiken i första hand

kommer att tillgodose näringslivets krav på snabba förbindelser och först i

andra rummet turisternas, har Göteborg goda betingelser för att bliva en

av vårt lands mera betydande luftfartsstäder. Liksom Stockholm blir utgångsorten

för lufttrafiken österut och Malmö för trafiken söderut, bor Goteborg

bliva utfartsporten för vårt lands lufttrafik västerut. Med insikt härom

har också Göteborgs stad med stora uppoffringar och med avsevärt statligt

bidrag anlagt en flyghamn för såväl sjö- som lantflygplan i Torslanda. Sålunda

har Göteborg redan — och är för övrigt den första och enda stad i

vårt land, där hittills så skett — fullständigt ordnat för lufttrafikens upptagande,

detta vad det gäller såväl den mot norr som söder gående lufttrafiken

(Oslo — Göteborg-Köpenhamn-kontinenten), som den öster och

väster gående (Leningrad—Hälsingfors Stockholm Göteborg Esbjerg

London), för den händelse en sådan framdeles kommer till stånd.

s. 35 Kontrollera mot PDF

kanyl. Maj.-ts proposition nr 1)3.

35

Därtill kommer, att man genom anordnande av en luftled Oslo—Göteborg

--Köpenhamn, som ju skulle trafikeras huvudsakligen över svenskt område

lott säkert skulle erhålla åtskilliga värdefulla erfarenheter, såsom ifråga om

utmärkande av luftfarleder, behov av nödlandningsplatser m. m. De sakkunmga

anse dock, att en förutsättning för ett svenskt understöd till en lufttralik

a leden Oslo—Goteborg—Köpenhamn bör vara, att Norge utför halva

trafiken, ävensom att direkt anslutning i Köpenhamn erhålles åtminstone till

och tran den ovannämnda av danskt och tyskt företag bedrivna lufttrafiken

mellan Köpenhamn och Hamburg.

De sakkunniga anse, bland annat av kostnadsskäl, att lufttrafik å nu

ifrågavarande led, Oslo—Göteborg—Köpenhamn, icke bör äga rum under

längre period än tre sommarmånader årligen.

Leden Oslo—Göteborg—Köpenhamn, å vilken sålunda, enligt de sakkunningas

mening, eu svensk-norsk trafik borde åstadkommas, kan trafikeras

antingen på det satt, att från svensk sida fullgöres hälften av turerna å

hela strackan eller också att leden Köpenhamn—Göteborg trafikeras av

svenskt och leden Göteborg—Oslo av norskt företag. (Göteborg ligger ungefär

mitt emellan Köpenhamn och Oslo.) Idet förra fallet torde endast vattenliygplan

hora ifrågakomma, enär möjligheterna för landning med lantflygplan

mellan Goteborg och Oslo äro ringa. För en trafik mellan Köpenhamn och

Goteborg torde såval vatten- som lantflygplan kunna användas. Med hänsyn

till den vantade passagerarefrekvensen och de avsevärda kostnader, som skulle

uppstå, därest större flygplan kornme till användning vid trafik å nu ifrågavarande

led, anse de sakkunniga, att flygplan med plats för omkring fyra

passagerare, förutom post, borde vara tillräckliga.

Enligt bilaga (nr 5) skulle driftförlusten, för Sveriges del, för en lufttrafik

mellan Oslo och Köpenhamn i den omfattning, här ovan anförts, belöpa

sig till omkring 61,000 kronor årligen, motsvarande 1 krona och 50 öre per

flygkiiometer.

De sakkunniga vilja emellertid icke underlåta att omnämna, att viss tvekan

ratt, huruvida icke, ur kommunikationssynpunkt, lufttrafik å annan led

nämligen Malmo—Warnemiinde med anslutning till eu luftled mellan Warnemunde

och Berlin, som förmodligen komme att trafikeras genom tysk försorg,

bort komma ifråga i stället för å ovannämnda luftled Oslo—Göteborg

-Köpenhamn De sakkunniga hava dock av skäl, som här ovan berörts

funnit att leden Goteborg-Oslo—Köpenhamn bör, i allt fall tills vidare

hava företräde framför en led Malmö—M arnemiinde.

Den nu ifrågavarande linjen Oslo—Göteborg—Köpenhamn skulle visser- Dopartomontsl]gen

ej komma att ur internationella synpunkter och i avseende å de tids- chefon.

vinster, som ernås, äga samma betydelse som de två linjer, jag i det föregående

förordat. Såsom de sakkunniga framhållit, är det emellertid av vikt,

att åtgärder vidtagas för säkerställande av att vårt lands största handelsstad

ej kommer att ställas utanför en framtida lufttrafik mellan vårt västra

och vårt södra grannland. Härtill kommer, att staden gjort stora uppoffringar

för att skaffa sig en fullt modernt inrättad luftfartsstation och att

det, på sätt de sakkunniga jämväl framhållit, torde bliva värdefullt att erhålla

erfarenhet rörande en luftlinje, som går över svenskt område. En

förutsättning för ledens understödjande bör vara, att Norge utgör halva

trafiken ävensom att direkt anslutning i Köpenhamn erhålles till därifrån

bedriven luftfartslinje till Hamburg. De sakkunniga hava beräknat drifts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Subventions
beloppens
storlek.

3g Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

förlusten å förevarande led till 61,000 kronor, och skulle följaktligen ett

anslag å detta belopp erfordras.

De subventionsbelopp, som kunna beräknas för de olika, av mig tillstyrkta

linjerna, framgå av följande sammanställning:

Med enbart svensk

trafik å leden

Malmö-Amsterdam

samt svensk-finsk

och svensk-norsk

trafik å lederna

Stockholm—

Hälsingfors resp.

Oslo-Köpenhamn

j

Med Danmark, j

Finland resp.

Norge

delad trafik

För leden Malmö—Amsterdam ..........................

» » Stockholm—Hälsingfors .....................

» » Oslo—Köpenhamn .........................■••••

Summa

omkring 378 000 kr.

» 62 000 »

» 61 000 »

227 000 kr.

62 000 »

61000 »

501 000 kr.

350 000 kr.

Enär, i enlighet med vad jag förut framhållit, så stort belopp lär höra

anvisas till understöd för linjen Malmö—Amsterdam, att Sverige kan, i fall

av behov, med flermotoriga flygplan fullgöra eu tur fram och åter mellan

nämnda städer varje söckendag, skulle alltså till understöd åt regelbundna

luftfarleder behöva av riksdagen äskas ett anslag av i jämnat tal 500,000

kronor, vilket anslag torde böra givas karaktären av reservationsanslag.

Yad angår de övriga, av aktiebolaget aerotransport till frankering föreslagna

luftlederna, torde något statsbidrag till deras upprätthållande icke

nu böra beräknas. ,, , , ,

Det torde vara nödvändigt, att Kungl. Maj:t medgives ratt att beträffande

användningen av det anslag, som kan komma att beviljas av riksdagen, vidtaga

de ändringar i den framlagda planen för statsunderstödda luftfartslinjer,

som kunna påkallas av ändrade förhållanden.

Berörda anslag å 500,000 kronor skulle avse budgetåret 1925 —1926.

Emellertid vore det särdeles önskvärt, om regelbunden luftfart å någon eller

några av angivna linjer kunde under år 1925 komma till stånd aven före

den 1 juli. I fall det luftfartsföretag, med vilket avtal kan komma att

träffas om trafikens uppehållande, kan med egna medel förskottera uppkommande

driftsförluster, synes det böra vara Kungl. Maj:t obetaget medgiva,

att understöd må utbetalas även för luftfart under nyss angiven tid, i den

mån trafiken å någon eller några linjer under senare delen av år 192o eller

början av år 1926 i erforderlig mån inskränkes eller besparingar a det

äskade anslagsbeloppet eljest kunna beräknas uppkomma eller understöd

kan erhållas på annat sätt. Så skulle bliva fallet, om till följd av samarbete

med Danmark å leden Malmö—Amsterdam endast halva trafiken behövde

ombesörjas av Sverige, likasom därest ifrågasatt samarbete med Finland

eller Norge ej kommer till stånd och trafik å någon av linjerna Stockholm

—Hälsingfors eller Oslo—Göteborg—Köpenhamn därför icke ager rum.

Därest Kungl. Maj:t så skulle finna påkallat, torde sådana besparingar a

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

anslaget få användas även för tillfällig försöksdrift å annan linje. Exempelvis

torde det kunna befinnas önskvärt, att, om vintertid svårigheter för

ångfartyg skulle uppstå att med tillräcklig regelbundenhet uppehålla förbindelse

mellan Sverige och Finland, för någon kortare tid insätta något

eller några av de fiermotoriga plan, som eventuellt komma att anskaffas,

i trafik mellan nämnda länder.

På grund av bestämmelserna i § 3 i förslaget till avtal mellan svenska

staten och aktiebolag, som erhåller statsunderstöd för idkande av regelbunden

luftfart, kan förhindras, såväl att vederbörande bolag utan Kungl.

Maj:ts tillstånd sätter i gång trafik å någon linje, vilken beräknas bliva förlustbringande,

som att räkenskaperna så föras, att någon ekonomiskt fördelaktig

linje, exempelvis linjen Malmö—Köpenhamn, avskiljes från bolagets

övriga affärsrörelse.

Därest aktiebolaget aerotransport blir det företag, som kommer att driva

subventionerad luftfart, har bolaget ifrågasatt att för trafiken å linjen Malmö—

Hamburg—Amsterdam, intill dess svensk materiel eventuellt kan bliva tillgänglig,

använda Junkers nya monoplan G. 23 L, vilket är tillverkat av

duraluminium och försett med tre motorer samt har plats för 10 passagerare,

jämte gods. Flygplanet kostar, inberäknat motorer, omkring 206,000

kronor. Då aktiebolaget aerotransport dessutom har sex enmotoriga Junker

monoplan av duraluminium med plats för 4 passagerare och gods, vilka

mindre plan förslå till upprätthållande av trafiken å övriga linjer, skulle annan

nyanskaffning ej komma att erfordras.

Med hänsyn till innehållet i lånevillkoren och det inflytande, staten komme

att erhålla på det subventionerade bolagets ledning, komme avgöranderätten

om vilken typ som skulle inköpas att ytterst ankomma på Kungl. Maj:t. På

grund av de nyss meddelade uppgifterna angående anskaffningskostnaderna

för flermotoriga flygplan och då jag anser, att högst tre sådana nu böra inköpas,

torde en avsättning till luftfartslånefonden av 800,000 kronor vara

tillräcklig. Möjlighet finnes då, att, enligt vad förut antytts, bevilja lån även

till inköp av ett eller annat flygplan, som icke skall begagnas för här planerade

linjer.

Verkställda amorteringar torde få tilläggas fonden.

I fråga om anordnande av luftfartsstationer har, såsom tidigare antytts,

lufttrafikkommittén (sid. 130) förordat, att staten genom medverkan även i

ekonomiskt avseende vid upprättande av luftfartsstationer tillförsäkrade sig

avgörande inflytande på utvecklingen av ett blivande lufttrafikväsen. I sådant

avseende ansågs en dylik medverkan vid upprättande av stationer i

Stockholm, Göteborg och Malmö vara av största betydelse. Vid övervägande

av, i vilken mån statens ekonomiska medverkan lämpligen kunde vara att

påräkna för uppförande av nämnda stationer, hade kommittén ansett sig

böra utgå från, att statens och vederbörande kommuners intressen i frågan

sammanfölle, samt att stationerna lämpligen borde vara det allmännas egendom.

Vidare hade kommittén ansett sig böra särskilt beakta, att, enligt de

kommunala planerna - i samtliga förevarande fall, den erforderliga marken

Lånefondens

storlek.

Luftfarts
stationer.

Lufttrafikkommitténs

förslag beträffande

luftfartsstationer.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Göteborgs

stads luftfartsstation.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

skulle av kommunerna, eventuellt efter viss planering, upplåtas, under det

att, enligt kommitténs åsikt, staten måste anses hava särskilt intresse av

stationsväsendets ordnande och den fortgående regleringen av detsamma.

Under sådana förhållanden hade kommittén kommit till den uppfattningen,

att en på grund av omständigheterna i dessa fall naturlig fördelning av

kostnaderna mellan kommunerna och staten skulle kunna ernås på i princip

följande sätt. Kommunen anskaffade och anordnade flygområdet med avseende

på flygfältets planering samt framdragande till stationsplatsen av

erforderliga vägar jämte ledningar för vatten, avlopp och elektrisk kraft

ävensom lysgas. Det sålunda utrustade området överlämnades av kommunen

till staten utan ersättning, antingen med full äganderätt eller, där det

påyrkades, med förbindelse från statens sida att återställa området, då det

ej längre användes för ändamålet. Ett dylikt åtagande kunde ske antingen

genom tomträttsinstitut eller återköpskontrakt enligt den lagstiftning, som

gällde eller kunde komma aft gälla. Staten skulle därefter draga försorg

om inrättande i erforderlig utsträckning av en luftfartsstation på området

med därtill hörande byggnader, utrustning för signalväsen in. in. samt om

den färdiga stationens ledning och förvaltning. Detta kunde alternativt

efter prövning i varje särskilt fall ske genom att staten direkt genom statsorgan

inrättade och ledde stationen eller om både inrättandet och ledandet

eller ettdera träffade överenskommelse antingen med kommunen eller med

ett privat företag, vilket för ändamålet borde kunna påräkna anslag eller lån.

I ganska nära överensstämmelse med dessa grunder har Göteborgs stads

luftfartsstation vid Torslanda kommit till stånd. Göteborgs stad har anskaffat

marken för stationen, bekostat muddring i stationens vattenområde,

anläggning för färskvatten med ledningar och telefonförbindelse till stationen

samt vidkänts en del av kostnaderna för flygfältets planering, nödiga vägar

inom flygfältet och kortare tillfartsvägar till detsamma. Staten åter har anvisat

ett anslag av arbetslöshetsmedel å högst 130,000 kronor för uppförande å

luftfartsstationen av slip anläggning, hangar och bryggor samt för utförande av

belysningsanordningar och anskaffande av lijälpbåtar. Dessutom har statens

arbetslöshetskommission bekostat en del av fältets planering samt iordningställt

den från Göteborg till luftfartsstationen ledande vägen. Enligt det av

Kungl. Maj:t meddelade beslutet skola de anläggningar och byggnader m. in.,

till vilkas utförande staten anslagit medel, förbliva statens egendom, med

rätt för Göteborgs stad att använda dem för avsett ändamål, men med skyldighet

för staden att underhålla dem i fullgott skick. Staten har berättigats

att efter 20 år, sedan luftfartsstationen öppnats för trafik, inlösa stationen

med alla till densamma hörande anläggningar, vilka icke tillhöra staten,

med skyldighet för staten att använda stationen för luftfartsändamål. Vid

sådan inlösen skulle den mark, varå stationen vore belägen, icke beräknas

till högre värde än de sammanlagda belopp, som Göteborgs stad erlagt för

markens förvärvande.

Enligt från Göteborgs stads drätselkammare gjord anmälan hava kostnaderna

för stadens flygplats vid Torslanda uppgått till följande belopp:

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung!. Maj: t a proposition nr 93.

Statsanslag:

Slip ......................................................................................... kronor 14,900: —

Hangar ................................................................................... » 89,994: 25

Belysningsanordningar............................................................ » 9,339: 66

Bryggor och hjälpbåtar....................................... »_14.959: 51

Summa kronor 129,193: 42

Stadens anslag:

Jordlösen................................................................................. kronor 673,140: 38

Kostnader i samband med expropriationen....................... » 9,294: 46

Muddring............................................................................ » 69,551: 81

Yägar och planering............................................................... » 82,708: 44

Anläggning för färskvatten ................................................. » 16,092: 23

Telefonanläggning ............................................... »_4,512: 60

Summa kronor 855,299: 92

Dessutom har statens arbetslöshetskommission för de av kommissionen

utförda arbetena fått vidkännas en kostnad av 123,866 kronor 72 öre.

Sammanlagda kostnaderna för flygstationen vid Torslanda hava alltså

uppgått till 1,108,360 kronor 6 öre.

Några ytterligare kostnader för stationen behöva ej nedläggas, för den

händelse den tidigare ifrågasatta lufttrafiken Oslo—Göteborg—Malmö kommer

till stånd.

I Malmö hava kostnaderna för anordnande av flygstation hittills helt

och hållet bestritts av staden. Denna har av regementsförvaltningen för

Kronprinsens husarregemente arrenderat ett område av regementets övningsplats

å Bulltoftafältet, beläget sydost om staden. A den sålunda upplåtna

platsen har staden uppfört eu hangarbyggnad med kontorslokal och en

mindre reparationsverkstad samt låtit verkställa vissa planeringsarbeten och

andra anordningar, som varit nödviindiga för att området skulle kunna användas

såsom flygplats för lantplan. Kostnaderna härför hava uppgått till

47,031 kronor. Då Bulltoftafältet är beläget långt från stranden, har en

provisorisk sjöflygstation varit anordnad i industrihamnen.

Under den lufttrafik, som år 1924 ägt rum mellan Malmö och Hamburg,

därvid start och landning skett å Bulltoftafältet, har det visat sig, att vissa

ojämnheter å fältet stundom medförde svårigheter samt att fältet behövde

något utvidgas. Malmö stad har därför verkställt utredning rörande lämpligaste

sättet att åstadkomma en tillfredsställande flygstation för staden.

Därvid har Bulltoftafältet befunnits ej fylla anspråken på en modern, för

framtiden lämpad flygplats, enär uppförande av höga, för luftfarten hinderliga

byggnader i dess närhet framdeles svårligen syntes kunna förhindras.

Staden har därför låtit uppgöra förslag till anläggande av en flygplats å den

staden tillhöriga Spillepengsmarken, belägen strax norr om staden vid allmänna

vägen till Lund. En tillräckligt stor och i alla avseenden förstklassig

flygplats för lantflygplan skulle här kunna åstadkommas. Därjämte skulle

utanför Spillepengsmarken kunna anläggas en station för vattenflygplan,

varigenom vunnes den fördelen, att gemensamma verkstads- och kontorslokaler

kunde anordnas samt administrationen av flygplatsen förbilligas.

Tidigare

åtgärder för

luftfartsstation

i Malmö.

Ifrågasatt

anläggning av

en luftfartsstation

å

Spillepengsmarken.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Departements
chefen.

Malmö stads

ansökning om

förbättring av

den nuvarande

flygplatsen å

Bulltoftafältct.

Katigt. Maj:ts proposition nr 93.

Anläggning av en flygstation å Spillepengsmarken skulle emellertid medföra

stora kostnader. Då marken tidvis ligger under havets vattenyta, måste

för lantflygstationen göras en invallning, vilken beräknats kosta 351,500

kronor. För sjöflygstationen erfordras en vågbrytare, som i upprättat kostnadsförslag

upptagits till 320,000 kronor. Sammanlagda kostnaden för lantflygstationen

har beräknats till 900,000 kronor och för sjöflygstationen till

483,000 kronor.

Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 26 november 1924 har

drätselkammarens i Malmö första avdelning hemställt, att Malmö stad måtte

av statsmedel tilldelas anslag till ett belopp av 1,383,000 kronor för utförande

å Spillepengsmarken av anläggningar för en kombinerad lånt- och sjöflygstation.

Såsom skäl för att staten ensam skulle bekosta anläggningarna

har framhållits, att en utveckling i större omfattning av den över Malmö

gående lufttrafiken icke skulle för staden medföra så speciella fördelar, att

därav kunde motiveras ett påtagande från stadens sida av de avsevärda

kostnader, de härför erforderliga anläggningarna betingade. Dessa torde

dessutom överstiga stadens ekonomiska bärkraft. Det ansågs därför skäligt,

att själva anläggningarnas utförande bekostades av statsmedel, under det

staden å sin sida uppläte för desamma erforderlig mark.

Redan med hänsyn till de avsevärda kostnader’, som en luftfartsstation

å Spillepengsmarken skulle betinga, måste man ställa sig synnerligen tveksam,

huruvida en sådan anläggning bör komma till stånd, innan den svenska

civila luftfarten nått större utveckling än för närvarande är fallet. För att

nedbringa kostnaderna har övervägts det alternativet att låta sjöflygstationen

tillsvidare vara kvar å sin nuvarande plats i industrihamnen, något som förklarats

kunna gå för sig för en period av fem eller tio år framåt, beroende

på utvecklingen av rörelsen i industrihamnen. Kostnaderna för en lantflygstation

å Spillepengsmarken hava emellertid icke ansetts kunna nedbringas

lägre än till omkring 680,000 kronor. Vid besök i Malmö har jag kommit

till den uppfattningen, att, därest vissa i det följande angivna åtgärder vidtagas

beträffande Bulltoftafältet, detta mycket väl kan användas såsom flygplats

för lantflygplan under flera år framåt. Om också Malmö stad väsentligt

bidroge till utgifterna för en flygstation å Spillepengsmarken, anser jag

det därför icke böra ifrågasättas att nu nedlägga ett så stort belopp, som

skulle därför erfordras, även om luftfartstationen blott anordnades för lantflygplan.

Därtill kommer, att viss tid skulle krävas för färdigställande av

en station å Spillepengsmarken, varför ändock en del provisoriska anordningar

torde bliva nödvändiga å Bulltoftafältet, för att detta i år skall kunna

begagnas.

Med hänsyn till de skäl, som sålunda anförts mot att nu söka få till stånd

en luftfartsstation å Spillepengsmarken, har drätselkammarens i Malmö första

avdelning inkommit med en den 16 januari 1925 dagtecknad skrift, däruti

drätselkammaren gjort framställning rörande förbättring av flygstationen å

Bulltoftafältet. Vid skriften har fogats följande av Malmö stads byggnadschef,

majoren E. A. Sjögreen upprättade kostnadsförslag:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 03. 41

Flygfältets avjämning ............................................................. kronor 57,000

Stängsel mot egnahemsområdet ............................................... » 1,400

Ny hangar .................................................................................. » 00,000

Flygteknisk utrustning ............................................................... » 25,000

Tillsyn samt diverse och oförutsedda kostnader omkring 10 % » 11,600

Summa kronor 185,000

Major Sjögreen har framhållit, att av ovannämnda anläggningar kunde

hangaren och den flygtekniska utrustningen användas även för den händelse

en permanent flygstation skulle förläggas på annan plats äu å Bulltoftafältet.

Flyttnings- m. fl. kostnader kunde beräknas till omkring 20,000 kronor. De

provisoriska anordningarnas verkliga kostnad stannade därför vid ett belopp

av omkring 90,000 kronor.

Enligt vad drätselkammaren meddelat, skulle flygfältet erhålla eu något

olika utsträckning än den nuvarande samt något, om än obetydligt, större

areal. Avjämningen av flygfältet hade föreslagits skola avse endast vissa

delar av detsamma, men fältet skulle likväl efter denna förbättring erbjuda

böjlighet till start och landning vid olika vindriktningar även för flygmaskiner

av större typ. Hangarbyggnaden skulle lämna plats för två stora och

två mindre flygplan samt dessutom inrymma kontors-, förråds- och verkstadslokaler.

Drätselkammaren har framhållit, att, då staden redan nedlagt

icke oväsentliga kostnader på den å kronans mark belägna provisoriska flygstationen

och densamma icke tillförde staden någon som helst inkomst samt

dess förhandenvaro mera tjänade ett statligt än ett kommunalt ändamål,

drätselkammaren icke ansett staden kunna ikläda sig kostnaderna för de

ifrågasatta förbättringarna. Stadens finansiella ställning vore för närvarande

betryckt, vilket bäst framginge därav, att staden måst höja utdebiteringen

för kommunalutskylder från den föregående år utgående, redan i och för sig

höga skattesatsen av 8 kronor 13 öre till 9 kronor 24 öre för år 1925.

Drätselkammaren har för den skull hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes av

statsmedel bevilja Malmö stad anslag till det belopp, som erfordrades för

utförande av omförmälda förbättringar av flygstationen vid Bulltofta.

Enär arbetslösheten i Malmö under sistlidna januari månad var stor särskilt

bland sådana arbetare, vilka lämpade sig för arbete med den ifrågasatta

avjämningen av flygplatsen, samt det var önskvärt, att detta arbete

utfördes snarast möjligt för att marken måtte hinna bliva .fast, innan flygningen

på våren började, har Malmö stad hos statens arbetslöshetskommission

hemställt, att flygplatsens avjämning måtte utföras såsom nödhjälpsarbete.

Denna hemställan har bifallits av arbetslöshetskommissionen, som med Malmö

stads drätselkammare avslutat kontrakt om arbetets utförande. Genom detta

kontrakt har Malmö stad förbundit sig bland annat att bekosta avlöning åt

arbetsledning, ombesörja och bekosta samtliga med arbetet och dess skötsel

förenade körslor och att kostnadsfritt tillhandahålla för arbetets bedrivande

erforderlig arbetsredskap, förbrukningsartiklar och materialier in. m. Fullgörandet

av dessa åtaganden har för staden beräknats medföra en utgift av

omkring 7,000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Om i enlighet med den av mig förut uttalade uppfattningen en luftfartsstation

å Spillepengsmarken nu icke kommer till stånd, lär det vara nödvändigt

att vidtaga vissa förbättringar å den nuvarande flygplatsen å Bulltoftafältet,

så att den kommer att på ett bättre sätt tillgodose trafiksäkerhetens

krav och kan användas som flygplats, intill dess behov av en ny

större sådan yppar sig.

Under tiden kan en mera fullständig plan än den, som nu föreligger, utarbetas

för en eventuellt blivande luftfartsstation å Spillepengsmarken, varvid

bland annat bör undersökas, huruvida man kan enligt ett senare framkommet

förslag förlägga lantflygstationen å en staden något närmare belägen

del av Spillepengsmarken än där den skidle ligga enligt den nu utarbetade

planen. Genom en sådan ändrad förläggning skulle kostnaderna för vissa

vägarbeten i hög grad minskas. Det är jämväl ensidigt, att det noggrant

utredes, i vad mån en flygplats å Spillepengsmarken blir besvärad av grundvatten.

Mot det av major Sjögreen uppgjorda förslaget till förbättringsarbeten å

flygplatsen på Bulltoftafältet har jag icke något att erinra. De i förslaget

upptagna arbetena och anläggningarna torde, om man frånser den nya hanearen,

vara sådana, som måste komma till utförande oavsett huruvida stats
o

'' '' t

subvention medgives till Malmö stad berörande lufttrafiklinjer. Den nya

hangarbyggnaden åter torde med nödvändighet erfordras vid användning

för regelbunden luftfart av de större lantflygplan, som i det föregående omnämnts.

Sedan statens arbetslöslietskommission åtagit sig att med bidrag av Malmö

stad utföra avjämningsarbetet å flygplatsen, återstå därstädes i huvudsak

sådana anordningar, som jämlikt luftfartskommitténs förslag böra bekostas

av staten. Med hänsyn jämväl till anläggningarnas delvis provisoriska karaktär

och de kostnader, som Malmö stad tidigare nedlagt för flygplatsens

iordningställande, anser jag mig kunna tillstyrka, att det återstående beloppet

i sin helhet, beräknat till högst 128,000 kronor, bestrides av statsmedel.

I likhet med vad som ägt rum beträffande Göteborgs stads flygplats

å Torslanda, torde byggnaderna och anläggningarna böra förbliva statens

egendom, med rätt för Malmö stad att använda dem för avsett ändamål,

men med skyldighet för staden att underhålla dem i fullgott skick. I fråga

om sättet för arbetenas utförande torde Kungl. Maj:t få träffa avgörande.

Såsom förut omförmälts har Malmö stad med regementsförvaltningen för

Kronprinsens husarregemente träffat avtal om upplåtelse av den del av Bulltoftafältet,

som behöver användas såsom flygplats. Det nuvarande avtalet

gäller till 1925 års utgång och arrendesumman är numera bestämd till 5,000

kronor för år, dock med avdrag av de ersättningar för beten och annan utarrendering,

som inflyta till regementet. Enligt mellan Malmö stad och

aktiebolaget aerotransport träffad överenskommelse skall större delen av

arrendebeloppet erläggas av bolaget, mot det att detsamma får använda

flygplatsen och den å densamma uppförda hangarbyggnaden.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter torde det vara motiverat,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ta proposition nr 03. 4,!J

att staten efter utgången av den angivna arrendetiden utan särskild ersättning

tillhandahåller ifrågavarande del av Bulltoftafältet som flygplats, intill

dess flygtrafiken tagit sådan omfattning, att inkomsten därav kan bära skälig

arrendeavgift. Huruvida arrendeavgift skall utgå under hela den avtalade

kontraktstiden torde böra av Kungl. Maj:t avgöras i sammanhang med don

slutliga prövningen av frågan om understöd åt aktiebolaget aerotransport.

I Stockholm finnes vid Lindarängen eu station för vatten flygplan, vilken

station anlades av svenska lufttrafikaktiebolaget och av detta vid dess upplösning

försåldes till Stockholms stad. Staten har icke lämnat något bidrag

till denna luftfartsstation, vilken omfattar brygga och slip samt en mindre

hangar. Stationen begagnades vid den lufttrafik, som förra sommaren ägde

ruin mellan Stockholm och Hälsingfors, och torde kunna användas även vid

den luftfart mellan Sverige och Finland, varom nu är fråga.

Till lantfiygplat-s för huvudstaden har Stockholms stad reserverat ett område

av den staden tillhöriga egendomen Skarpnäck, belägen strax söder om

Stockholm vid Enskede.

Lufttrafikkommittén hemställde i sitt betänkande (se sid. 175), att för

handläggning av luftfartsärenden inom statsförvaltningen måtte inrättas en

särskild myndighet, företrädesvis eu luftfartsbyrå inom kommunikationsdepartementet.

ävensom att för denna byrås verksamhet måtte beviljas ett

årligt anslag å 32.000 kronor.

I den förordning om luftfart, över vilken riksdagens yttrande inhämtades

genom Kungl. Maj:ts proposition av den 24 februari 1922, nr 127, förutsattes,

att vissa ärenden, såsom registrering av luftfartyg och utfärdande av beliörighetscertifikat

för besättning å luftfartyg, skulle handläggas av en särskild

myndighet, benämnd luftfartsmyndigheten. I det vid nämnda proposition

fogade statsrådsprotokollet framhöll departementschefen, att den arbetsbörda,

som under någon tid framåt kunde väntas komma att vila på nämnda

myndighet, icke vore större än att den borde kunna bäras av de krafter,

som redan vore tillgängliga inom kommunikationsdepartementet. Lämpligaste

anordningen syntes därför vara att åt chefen för den byrå inom departementet,

vilken handhade bland annat ärenden rörande luftfart, anförtro

de uppgifter, som enligt förevarande författning skulle åligga luftfartsmyndigheten.

Såsom en definitiv anordning kunde vad sålunda ifrågasatts

visserligen icke betraktas. Eu gång finge naturligtvis luftfarten också här

i landet sådan omfattning, att särskilda arbetskrafter för dessa administrativa

uppgifter bleve oundgängligen behövliga. Men det syntes, att man i

avvaktan på den väntade utvecklingen icke borde skapa en större förvaltningsapparat

än den nämnda.

Lti § 2 i kungörelsen den 8 december 1922 med vissa bestämmelser

rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1922 om luftfart har i

enlighet härmed föreskrivits, att luftfartsmyndighet skall tillsvidare vara

chefen för den byrå inom kommunikationsdepartementet, som handlägger

ärenden rörande luftfart.

Luftfartsstation

i

Stockholm.

Biträde åt

luftfartsmyndigheten.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Då inom kommunikationsdepartementet icke fanns någon sakkunnig på

luftfartsområdet, har från och med den 1 maj 1923 varit vidtagen den anordningen,

att en till tjänstgöring inom generalstaben kommenderad flygutbildad

officer varit anställd såsom assistent åt luftfartsmyndigheten och vid behov

anlitats att biträda vid luftfartsärendenas handläggning. Såsom ersättning härför

har till honom från sjätte huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter

utbetalats ett arvode, vilket för senaste kalenderår utgjort 800 kronor.

Därjämte har en i marinstaben tjänstgörande, till luftfartygstjänst fördelad

officer beordrats att tjänstgöra såsom marinassistent hos luftfartsmyndigheten

för att, i den mån så befinnes erforderligt, biträda densamma i luftfartsfrågor

av sjömilitär betydelse.

Ingenjörsvetenskapsakademiens flygtekniska kommitté har i sin skrift hemställt,

att åt ett statligt organ — förslagsvis en luftfartsmyndigheten underställd

luftfartsbyrå — måtte anförtros lufttrafikens fasta organisationsanordningar,

erforderlig kontroll samt uppgörande av programmet för flygmaterielens

tekniska utveckling, ävensom upprätthållande av erforderligt samarbete

mellan den civila flygningen, trafikflygningen, det flygtekniska forskningsarbetet,

flygindustrien och den militära flygningen.

Med hänsyn till den försiktighet, som måste iakttagas ifråga om anställande

av nya befattningshavare inom statsförvaltningen, anser jag mig icke

kunna tillstyrka den förstärkning av luftfartsmyndighetens arbetskrafter, som

sålunda ifrågasatts. Så länge den civila luftfarten icke drives i större omfattning,

än varom nu är fråga, samt skötseln av befintliga flygplatser handhaves

av vederbörande kommuner, torde de göromål, som åligga luftfartsmyndigheten,

kunna skötas på samma sätt, som hittills ägt rum. Det må

härvid erinras, att de sakkunniga, som tillkallats för att biträda vid utredning

av frågan om ändrad organisation av väg- och vattenbyggnadsväsendet

och därmed sammanhängande spörsmål, enligt det dem givna uppdraget hava

att taga i övervägande, huruvida icke de luftfartsmyndigheten åvilande göromål

böra överflyttas på denna styrelse.

Om den subvention av den civila luftfarten, som här ovan ifragasatts,

kommer till stånd, måste dock ökat biträde påkallas av de hos luftfartsmyndigheten

anställda assistenterna. Den armén tillhörande assistenten har nu

bland annat att granska inkomna ansökningar om luftvärdiglietsbevis för

flygplan samt certifikat för luftfartygsförare och mekaniker, att sköta erforderlig

skriftväxling för att få. ofullständiga ansökningshandlingar kompletterade

med erforderliga intyg m. m., samt att biträda vid redigering av de meddelanden

från luftfartsmyndigheten, vilka omförmälas i § 42 i förordningen om

luftfart, och vid utarbetande av formulär till blanketter in. in. Ett icke oväsentligt

arbete skulle nu tillkomma vid det övervakande av den statsunderstödda

luftfarten, som bland annat skulle äga rum enligt det förslag till

avtal, som upprättats av de sakkunniga. Med hänsyn härtill och till luftfartsärendenas

tendens till ökning, synes för beredande av ersättning åt

assistenterna böra beräknas ett årligt belopp av 2,000 kronor, varå dyrtidstillägg

ej skulle utgå.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Ktingl. Maj:ts proposition nr 9il.

Förandet av luftfartygsregistret och luftfartsmyndighetens diarium har

anförtrotts åt det ena av de å vederbörande byrå anställda kvinnliga kontorsbiträdena.

Hon bär därjämte uppsatt koncept till de bevis, som utfärdas

av luftfartsmyndigheten, samt vid behov tjänstgjort såsom stenograf. Luftfartskommittén

hemställde i sitt betänkande (sid. 174), att en kvinnlig befattningshavare,

vilken skulle hava i huvudsak dessa åligganden, skulle få

den tjänsteställning och avlöning, som enligt avlöningsreglementet den 22

juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, tillkomme kvinnlig kontorsskrivare.

Även om en sådan avlöning icke nu kan ifrågasättas, torde det dock med

hänsyn till det kvalificerade arbete, som åligger ifrågavarande befattningshavare,

vara skäligt, att hon, som nu är ordinarie kontorsbiträde, erhåller

sådan fyllnad i sin lön, att sammanlagda avlöningen uppgår till det belopp,

som tillkommer kanslibiträde på extra stat. Jag tillåter mig nämna, att,

därest förslaget om bidrag till anordnandet av regelbundna luf tf artslinjer

bifalles, omförmälda kvinnliga biträde även bör anlitas för uppgörande av

viss statistik rörande den regelbundenhet, med vilken de olika turerna fullgöras,

samt de dagar, då väderleksförhållandena tillåtit flygning m. m.

För nu avsedda ändamål torde böra beräknas ett årligt belopp av 312

kronor. Tillhopa skulle alltså för biträde vid handläggning av ärenden

rörande luftfart erfordras ett belopp av i avrundat tal 2,300 kronor, vilket

som extra anslag torde äskas av riksdagen. Beträffande detta anslag lär till

kommande år böra övervägas, huruvida det ej bör sammanföras med det

extra anslaget till upprätthållande av departementets verksamhet.

Uti § 17 i förordningen om luftfart, vilken förordning, efter riksdagens

hörande, utfärdats den 26 maj 1922 (S. F. nr 383), stadgas, att tillsyn över

att luftfartyg, som brukas inom svenskt område, städse är luftvärdigt, utövas

av besiktningsman, som förordnas av Konungen. Besiktning skall beträffande

varje fartyg ske före dess tagande i bruk och därefter å de på förhand bestämda

tider, som kunna varda stadgade. I § 8 av kungörelsen den 8 december

1922 med vissa bestämmelser rörande tillämpningen av nämnda förordning

(S. F. nr 617) har sedermera föreskrivits, att omförmälda efterbesiktning

av luftfartyg å vissa på förhand bestämda tider skall verkställas beträffande

flygplan, använda för befordran av passagerare, inom ett halvår,

efter det besiktning senast skedde, samt beträffande andra flygplan, luftskepp

och ballonger inom ett år efter sådan besiktning. Därjämte har i § 37

i kungörelsen meddelats bestämmelser om den gottgörelse besiktningsman

skall åtnjuta för av honom verkställd besiktning. Därvid har bland annat

föreskrivits, att besiktningsman, förutom viss avgift för varje besiktning, äger

för därav föranledda resor utom den ort, där han är bosatt, uppbära resekostnads-

och traktamentsersättning enligt tredje klassen i gällande resereglemente.

Ersättningen skall i sin helhet gäldas av luftfartygets ägare.

Till besiktningsmän hava förordnats en tillförordnad professor vid tekniska

högskolan i Stockholm samt en vid armén och en vid marinen anställd flyg
-

E isättning

för besiktningsresor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Dopartenionts
ehefcn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

ingenjör, den ene boende å Malmslätt vid Linköping och den andre i Stockholm.

Då besiktningsmännen alltså hava sitt hemvist i Stockholm eller

dess närhet, bliva besiktningar, som verkställas i exempelvis Göteborg eller

Malmö, betydligt dyrare än de, som förrättas i Stockholm. Klagomål häröver

hava också anförts, men hava icke kunnat leda till något resultat, då varken

i Göteborg eller Malmö funnits någon för besiktningsmannauppdraget kompetent

ingenjör. För att besiktning skall kunna utövas på ett för trafiksäkerheten

betryggande sätt kräves nämligen, att besiktningsmannen har speciella

fackkunskaper, vilka åtminstone för närvarande huvudsakligen lära finnas

hos de i statens tjänst anställda flygingenjörerna. Fråga har därför väckts,

att staten i likhet med vad förhållandet är i Norge skulle betala besiktningsmännens

resekostnader. Genom en den 21 mars 1924 i Norge utfärdad

kunglig resolution har bestämts, att en besiktningsmans resekostnader i allmänhet

gottgöras av staten, dock skola kostnaderna betalas av luftfartygets

ägare, när en begärd besiktning icke kan företagas på grund av orsaker,

som icke kunna läggas besiktningsmannen till last.

Då det måste anses innebära en orättvisa mot ägare av. luftfartyg i södra

och norra delarna av landet, att de föreskrivna besiktningarna av luftfartyg

bliva så mycket dyrare än om luftfartyget varit stationerat i mellersta Sverige,

anser jag mig böra tillstyrka, att besiktningsmännens resor bekostas av staten.

En sådan anordning står i överensstämmelse med vad som nu gäller för

inspektörerna över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring,

vilka inspektörer samtliga äro stationerade i huvudstaden och vilkas

resor staten betalar. Anläggningarnas ägare betala blott ett dagarvode av

25 kronor. Jag tillåter mig även erinra om, att staten vidkännes hela kostnaden

för inspektionen av fartyg.

I likhet med vad förhållandet är i Norge bör det dock icke åligga staten

att undantagslöst bekosta besiktningsmännens resor. Sålunda bör en besiktningsmans

resa bekostas av luftfartygs ägare, därest besiktningen icke

kan företagas på grund av orsaker, som icke kunna läggas besiktningsmannen

till last, såsom att luftfartyget icke å den för besiktning avsedda

tiden befunnit sig å för besiktningen överenskommen plats. Dessutom boren

förutsättning vara, att besiktningen sker å tid, som bestämmes av luftfartsmyndigheten.

Genom granskning av de rörande tiderna för efterbesiktning

i vederbörande liggare förekommande anteckningarna kan luftfartsmyndigheten

i så fall föranstalta om, att erforderliga efterbesiktningar av

luftfartyg, stationerade å samma ort, verkställas i ett sammanhang.

Det är jämväl önskligt, att staten i vissa fall bekostar icke blott besiktningsmannens

resa utan även själva besiktningen. I enlighet med det författningsförslag,

som utarbetades av den nordiska luftfartskommittén, har luftfartsmyndigheten

föreskrivit, att i passagerarflygplan, som går i yrkesmässig luftfart,

skall varje dag före flygning företagas besiktning av såväl motor som själva

flygplanet av auktoriserad flygmekaniker, som efter utförd besiktning ifyller och

underskriver de därför avsedda formulären. I åtskilliga främmande länder,

t. ex. England, verkställes sådan daglig besiktning av examinerad flygingenjör.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr D-i''.

47

En dylik anordning skulle vid luftfartens nuvarande utveckling i vart land

medföra oskäliga kostnader. Det synes emellertid ensidigt, att det beredes

möjlighet för luftfartsmyndigheten att föranstalta om, att vid vissa tillfällen,

som icke på förhand äro kända för luftfartygets ägare, besiktning företages

av luftfartyg, som gå i regelbunden trafik. Man skulle på så sätt kunna förvissa

sig om, att intet eftersättes i fråga om luftfartygets skötsel och underhåll.

Jämväl länsstyrelse torde böra hava möjlighet att besluta om sådan

besiktning, därest länsstyrelsen har anledning antaga, att trafikflygplan icke

är i fullt trafikvärdigt skick. Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att staten

betalar jämväl arvodet för besiktningen i de fall, som sålunda omförmälts.

Dylik oanmäld besiktning behöver icke vara så omfattande som den första

besiktningen eller den periodiska efterbesiktningen, utan besiktningen torde

böra inriktas på sådana delar, som äro utsatta för stora påkänningar eller

hastig förslitning samt på luftfartygets underhåll och vård. I likhet med

vad förhållandet är i Norge, synes därför något lägre arvode för sådan besiktning

kunna bestämmas.

Därest vad nu tillstyrkts av riksdagen lämnas utan erinran, har jag för

avsikt föreslå Kungl. Maj:t att vidtaga i anledning härav påkallade ändringar

i kungörelsen den 8 december 1922 med vissa bestämmelser rörande tillämpningen

av förordningen den 26 maj 1922 om luftfart.

Den av statsmedel utgående ersättningen för besiktningsmännens resor

torde i så fall få utgå från sjätte huvudtitelns förslagsanslag till rese- och

traktamentspenningar. Yad angår kostnaden för ovannämnda oanmälda besiktningar,

skulle, såsom nyss nämnts, sådana i regel behöva förekomma endast

beträffande flygplan, som gå i regelbunden trafik. Med hänsyn härtill

och då kostnaden blott lär komma att uppgå till några hundra kronor om

året, torde den kunna bestridas av det ifrågasatta anslaget till understöd av

regelbunden luftfart, utan att detta därför behöver höjas.

Lufttrafikkommittén framhöll i sitt betänkande (sid. 140), att en av förutsättningarna

för färdsäkerhet och regelbundenhet i lufttrafik vore tillgång

till för denna trafik ändamålsenliga väderleksunderrättelser. Icke minst för

lufttrafik på utlandet, delvis gående över öppet hav, ansågs det nödvändigt,

att å de svenska utgångsstationerna kunde erhållas tjänliga väderleksunderrättelser

eller, med andra ord, att svensk väderlekstjänst även i fråga om

lufttrafikens behov stode å samma plan som väderlekstjänsten i de länder,

med vilka lufttrafik bedreves. Lufttrafikkommittén lämnade en utredning

angående de anordningar, som i detta hänseende ansåges erforderliga, samt

hemställde (sid. 146), att för ordnande av väderlekstjänst för luftfartens behov

måtte av statsmedel anvisas ett engångsanslag av 96,800 kronor. Statens årliga

kostnader för handhavandet av den utvidgade väderlekstjänsten beräknade

kommittén uppgå till 79,750 kronor (sid. 161).

Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har firman Bröderna Elorman, vilken

firmas lufttrafikrörelse numera övertagits av aktiebolaget aerotransport, erinrat,

att i utlandet meddelanden angående väderleken kostnadsfritt stode luftfarten

Väderlekstjänst

för

luftfarten.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

till buds, samt anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till statens meteorologisk,

hydrografiska anstalts förfogande ställa erforderliga medel för de väderlekstelegram,

vilka behövdes för firmans luftlinjer.

Till följd av remiss har statens meteorologisk-liydrografiska anstalt avgivit

utlåtande och därvid meddelat, att anstalten vore villig att, i den mån medel

för ändamålet ställdes till dess förfogande, ombesörja handhavandet av meteorologiska

underrättelser för flygtrafiken. Därjämte har anstalten lämnat

uppgift å kostnaderna för sådana underrättelser för den ifrågasatta lufttrafiken

å linjerna Malmö — Hamburg, Stockholm—Hälsingfors och Oslo—

Göteborg —Köpenhamn. Anstalten ansåge, att det vore i överensstämmelse

med de principer, som läge till grund för Kungl. Maj:ts proposition nr 286

till 1921 års riksdag angående befrämjande av lufttrafik, om anslag av statsmedel

beviljades för ifrågavarande ändamål, och ville anstalten dessutom

framhålla, att de uppgivna kostnaderna till större delen icke innebure någon

verklig statsutgift utan återvunnes till statsverket i form av inkomst för telegrafverket.

Sedan jämväl telegrafstyrelsen avgivit infordrat utlåtande, har meteorologiskhydrografiska

anstalten inkommit med en promemoria, däruti anstalten i

anslutning till sitt förut avgivna utlåtande överlämnat ny kostnadsberäkning

för meteorologiskt underrättelseväsende för omförmälda flygleder, i vilken

kostnadsberäkning hänsyn tagits till de nya taxor, som telegrafstyrelsen

hemställt måtte fastställas för meteorologiska telegram och vilka taxor ligga

till grund för det i förslaget till stat för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt intagna extra anslaget för telegramkostnader m. m. (se nionde huvudtiteln

i årets statsverksprop. s. 388 och 389).

Denna kostnadsberäkning är av följande innehåll:

Flygleden Stockholm—Hälsingfors.

Befordran per tråd av morgontelegram

från tre meteorologiska stationer till

Yaxholms radio,........................ per år kronor 329: —

Badioutsändning från Yaxholms radio av

ett morgontelegram om 11 ord, per år » 1,205: — kronor 1,534:_

Motsvarande eftermiddagstelegram,......................... per år »

Badiomottagning i Yaxholm av ett telegram från Hangö om

8 ord, ........................................................;• ■ per år

Observatörsarvoden till 3 stationer för två dagliga telegram

ä 15 kronor per månad och station, per år kronor 540: —

Expenser för blanketter etc.,.........per år » 160: — »

Summa kronor 4,644: —

För månad kunna kostnaderna alltså beräknas till 387 kronor.

Flygleden Malmö—Hamburg.

Befordran per tråd av morgontelegram

från två meteorologiska stationer till

radiostationen,.......................... per år kronor 219: —

Badioutsändning av ett morgontelegram

om 8 ord,.................................... per år * 876:— kronor 1,095: —

Transport kronor 1,095: —

1,534: —

876: —

700: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

, r , i ,, .Transport kronor

Motsvarande eftermiddagstelegram, ........................... per år »

Radiomottagning av ett telegram från Hamburg om G

,, ", v............................................................. per år »

Macliomottagmng av ett telegram från dansk radiostation

„,om 11 ^ord, .......................................................... per år »

U bservatorsarvoden till 2 svenska stationer,............ per år »

"Expenser, för blanketter etc., .................................. per år

Telefonkostnader för förbindelse mellan anstalten och

Malmö,

per år

4!)

1,095: —

1,095: —

657: —

1,205: —

360: —

90: —

500: —

Summa kronor

För månad kunna kostnaderna alltså beräknas till 417 kronor.

Flygleden Oslo— Göteborg—Malmö.

Befordran per tråd av morgontelegram

från 5 meteorologiska stationer till

Göteborgs radiostation, ............ per år kronor 548: —

Radioutsändning av ett morgontelegram

om 17 ord, ................................ per år » 1,862: — ,

-»r i , . --- kronor

Motsvarande eftermiddagstelegram........................... per år »

Radiomottagning i Malmö av ett telegram från Oslo om

6 ord,........ p6r år >,

Radiomottagning i Malmö av ett telegram från Göteborg

om 17 ord,............................................................. per år »

O bservatorsarvoden till 5 svenska stationer,.......... per år »

Telefonkostnader för förbindelse mellan anstalten och Göte
„

borS- •■■■■;..................................... per år »

Expenser, för blanketter etc..................................... per år »

5,002:

2,410

2,410

657

1,862

900

500

90

Summa kronor

För månad kunna kostnaderna alltså beräknas till 736 kronor.

8,829

Härtill komma kostnaderna för tvenne pilotballongstationer i Skanör och

1 or slända, vilka utgöra i engångskostnad för anskaffning av instrument

fteodolit, ballongvåg, gasbehållare) ..................................... kronor 1,000: —,

samt per månad för observatörsarvode och underhåll ...... » ’400: _

Slutligen tillkomma kostnaderna för en första utrustning av meteorologiska

stationer vid de 3 luftfartsstationerna bestående av registrerande vindriktnings■och

vmdhastighetsmätare ä 1,000 kronor vardera, eller

sammanlagt............................................................................. kronor 3,000: -

Man erhåller alltså följande sammandrag av kostnaderna:

Engångskostnad. Per månad

Meteorologisk utrustning vid 3 luftfartsstationer 3,000: —

Anskaffning av instrument för 2 pilotballongstationer

............................................................. i 000:__

Observatörsarvode och underhåll för 2 pilotballongstationer.

............. 400

Flyglinjen Stockholm—Hälsingfors ..................... 387

» Malmö—Hamburg.............................. 417

» Oslo—Göteborg—Malmö .................... 736

Summa kronor 4,000: — 1,940

Bihang till riksdagens protokoll 1925. lsaml. 82 käft. {Nr 93.) 3352-.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Departement»- Den av meteorologisk-liydrografiska anstalten överlämnade planen för det

chefen. meteorologiska underrättelseväsendet för omförmälda tre luftfailedei är upprättad

under förutsättning att kunna med möjligaste begränsning av kostnaderna

erhålla och giva flygledningen del av de väderleksunderrättelsei r

som äro oundgängligen nödvändiga för att den nu ifrågasatta luftfarten å

omförmälda linjer skall kunna försiggå med erforderlig trygghet. Kostnaderna

avse i huvudsak, frånsett viss engångskostnad för anskaffning av instrument,

avgifter för utsändning och mottagning från svensk sida av telegram samt föi

radioutsändning i nyss angivna syfte, vilka avgifter inflyta till telegrafverket

och sålunda ej medföra någon direkt statsutgift. Då dylika väderleksunderrättelser

i utlandet i regel kostnadsfritt tillhandahållas luftfaitsföietagen,

torde kostnaderna även hos oss böra bestridas av staten. Enligt vad i det

föregående angivits, har för tiden till ingången av budgetåret 1926 1927

statssubvention beräknats för luftfartsleden Malmö-Hamburg med fortsättning

till Amsterdam under en tid av sex månader samt för leden Stockholm—Hälsingfors

under fyra och för linjen Oslo—Göteborg—Köpenhamn

under tre månader. De årliga kostnaderna skulle sålunda komma att belöpa,

sig till omkring 8,000 kronor.

Med undantag för engångskostnaden å 4,000 kronor, torde emellertid, enligt

vad chefen för jordbruksdepartementet meddelat, något särskilt anslag;

icke behöva äskas för nu ifrågavarande ändamål. Kostnaderna för telegram

och radioutsändning böra nämligen bestridas av det under nionde huvudtiteln

i förslaget till stat för statens meteorologisk-liydrografiska anstalt uppförda

extra förslagsanslaget för telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar.

Detta anslag har i årets statsverksproposition föreslagits till 85,000

kronor, och då erfarenhet ännu saknas ifråga om det verkliga medelsbehovet,

torde en ändring av anslagsbeloppet icke av nu förevarande anledning behöva

vidtagas. Återstoden av de årliga utgifterna — icke fullt 3,000 kronor avser

vissa kostnader- dels för expenser och dels för arvoden åt observatör ei. För

bestridande av meteorologisk-hydrografiska anstaltens kostnader av denna

art är i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition uppfört ett med

8.000 kronor till 98,000 kronor förhöjt ordinarie reservationsanslag. Den

mindre ökning av anstaltens kostnader i detta avseende, som här ifragasättes,

torde ej heller göra en höjning av nyssnämnda anslag nödvändig.

För komplettering av den officiella väderlekstjänsten torde för den skull

böra för budgetåret 1925—1926 uppföras ett extra reservationsanslag å allenast

4.000 kronor. Då anslaget skulle ställas till meteorologisk-hydrografiska

anstaltens förfogande, torde det böra anvisas å nionde huvudtiteln, mot det.

att det å sjätte huvudtiteln i statsverkspropositionen beräknade extra reservationsanslaget

till befrämjande av lufttrafik i motsvarande mån minskas.

Departe- Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts får jag

ments- hemställa, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen att

chefens ’ °

hemställan. 1:0) un(Jer sjätte huvudtiteln för budgetåret 1925-1926 an
visa

dels för understöd av regelbunden luftfart ett extra reser
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:t» proposition nr 03. 51

vationsanslag å 500,000 kronor, dela till förbättring av flygplatsen

å Bulltoftafältet i Malmö ett extra x-eservationsanslag å

128,000 kronor, dels ock för biträde vid handläggning av ärenden

rörande luftfart ett extra anslag å 2,300 kronor;

2:o) under nionde huvudtiteln för komplettering av den

officiella väderlekstjänsten för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra reservationsanslag å 4,000 kronor;

3:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt de i statsrådsprotokollet

angivna grunder och i huvudsaklig överensstämmelse

med det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till avtal mellan

svenska staten och aktiebolag, som erhåller understöd för

idkande av regelbunden luftfart, träffa avtal om uppehållande

av sådan luftfart;

4:o) dels besluta, att eu särskild fond, benämnd luftfartslanefonden,

skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas

av statskontoret, lån må under i statsrådsprotokollet angivna

villkor av Kungl. Maj:t beviljas för inköp av flygplan och flygmotorer,

dels ock såsom kapitalökning för omförmälda fond

för budgetåret 1925—1926 under utgifter för kapitalökning,

rubriken »Statens utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor att utgå av lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Bil. nr 1.

Redogörelse

för understöd åt civil luftfart m. m. i europeiska stater.

Belgien.

Ett inhemskt aktiebolag (Société Anonyme Beige d''Exploitation de la

Navigation Aéiienue — SABENA) har erhållit koncession för en tidrymd av

30 år att med företrädesrätt bedriva yrkesmässig luftfart; däri inbegripet

luftbefordran av post. Bolagets aktiekapital utgöres av 6 miljoner francs

(= omkring 1,200,000 kronor), fördelat på 12,000 stycken aktier, varav belgiska

staten är innehavare av hälften. Dessutom erhåller bolaget stora subventioner.

Styrelsen består av 12 ledamöter, av vilka försvarsministern utser två,

finansministern en och ministern för kolonierna en. Var och en av de av

ministrarna utsedda styrelseledamöterna kunna inlägga ett suspensivt veto

mot varje styrelsebeslut, då han anser detsamma strida mot statens intressen,

eller mot vad det militära läget kräver. Det beslut, mot vilket veto inlägges,

får endast verkställas, om belgiska staten eller kolonierna, representerade av

försvarsministern eller kolonialministern, upphäva vetot. Ordföranden i styrelsen

och verkställande direktören skola väljas bland de styrelseledamöter,

vilka icke utsetts av staten.

Förutom gods- och posttrafik mellan inhemska orter har bolaget under

senare hälften av år 1924 bedrivit lufttrafik å lederna Briissel—Basel och

Briissel—Amsterdam.

Danmark.

Enligt tillgängliga uppgifter synes lufttrafiken bedrivas av staten. Det

danska bolaget »Danske Luftfartsselskab» utgör blott en administrativ organisationsform

för staten. När därför någon vinst uppstår, bliver denna tilldelad

staten och icke bolaget. Hur stor subvention, som hittills erhållits,

är icke med full visshet känt. Under år 1924 bedrevs regelbunden lufttrafik

mellan Köpenhamn och Rotterdam. Det Danske Luftfartsselskab samarbetade

därvid med Deutsche Aero-Lloyd och Koninklijke Luchtvaart Maatschappij

(K. L. M.).

England.

Anslaget till det civila flygväsendet för budgetåret 1924—1925 uppgår till

sammanlagt 355,000 £ (= omkring ö''/4 miljoner kronor). Av denna summa

utgör 137,000 £ (= omkring 2''/2 miljoner kronor) subvention till regelbunden

lufttrafik. Denna senare bedrives av ett enda stort bolag, Iinperial

Air Transport Company, Ltd, som utgör eu sammanslutning av 4 stycken

olika lufttrafikbolag. Aktiekapitalet i det sammanslagna bolaget uppgår till

1.000. 000 £ Subventionen från staten utgår under 10 år med sammanlagt

1.000. 000 £ efter en fallande skala sålunda att första året utgör subventionen

137.000 £ och tionde året 32.000 ,£. Bolaget är skyldigt att i gengäld upprätthålla

en effektiv lufttrafik för befordran av passagerare, post och gods

mellan följande orter: London—Paris, London—Briissel, London—Amsterdam

och Southampton Channel Isles eller mellan andra av presidenten

för luftfartsrådet godkända platser, som, enligt bolagets mening, ur kommersiell

synpunkt äro mera lämpade att förbinda medelst lufttrafik. Leden

Southampton—Channel Isles eller motsvarande led måste dock under alla

förhållanden trafikeras med vattenflygplan.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kun(jl. Maj:ts proposition nr 03. 53

Under de fyra första aren skola å de sålunda fastställda luftlederna tillryggaläggas

minst 800,000 engelska mil årligen. För hela 4 årsperioden

skall dock det sammanlagda antalet tillryggalagda engelska mil, lika uppdelat

per ar, uppgå till minst 1,000,000 engelska mil. (Subventionen uträknad

efter flygkilometer blir för dessa år 1:51 kr.). Under de återstående

aren skola minst 1,000,000 engelska mil flygas varje år.

Beträffande statens inflytande över bolagets verksamhet m. in. må följande

anföras. Presidenten för luftfartsrådet utser å regeringens vägnar

två av bolagets direktörer. Dessa behöva icke innehava aktier i bolaget.

Därest den årliga vinst, som står till aktieägarnas förfogande, iir tillräcklig,

förfares med densamma sålunda:

1) 10 % a det inbetalade aktiekapitalet avräknas och utdelas till aktieägarna.

2) Av återstoden skall J/3 användas för återbetalning av den beviljade

årssubventionen, ’/3 för utveckling och tillökning av den brittiska civila luftfarten

och Vj för ytterligare utdelning bland aktieägarna.

Vid fastställande av bolagets vinst få icke några andra avskrivningar göras

än sådana, som äro godkända av presidenten för luftfartsrådet.

Finland.

. Någon särskild subvention, utöver ersättning från postverket, torde icke

hittills hava beviljats för lulttrafik. De leder, som hittills trafikerats hava

varit Hälsingfors—Itc val och Hälsingfors—Stockholm, den senare i samtrafik

med svenskt bolag.

Frankrike.

Den civila luftfarten bedrives av enskilda bolag. Dessa hava emellertid

åtnjutit och åtnjuta alltjämt stora subventioner av staten, vilket också framgår

av anslagssummorna. I budgeten för år 1924 upptogs sålunda för den

civila luftfarten en summa av 138,403,350 francs (= omkring 27 l/2 miljoner

kronor) och för år 1925 ett belopp av 155,329,715 francs (= omkring 31

mdjoner kronor). Detta senare belopp är dock ännu icke beviljat och torde

möjligen bliva något minskat, dock icke i avsevärd utsträckning. De två

största utgiftsposterna för innevarande år utgöras av:

1) Understöd till bolag, som bedriva regelbunden lufttrafik med 51 miljoner

francs (— omkring 10 miljoner kronor) i stället för 41 miljoner francs

(= omkring 8 miljoner kronor) för år 1924 och

2) understöd för fabrikation av flygmateriel m. m. med 52 */2 miljoner francs

(== omkring 10 12 miljoner kronor) i stället för 45 miljoner francs (= omkring

9 miljoner kronor) för år 1924.

Statens understöd utgår i form av inköps-, flyg- och tilläggsflygpremier.

Inköp spremier utbetalas blott för nya flygplan och motorer. Dessa måste

uppfylla vissa fordringar och vara av fransk tillverkning. Premiens storlek

uppgår till hälften av fakturabeloppet, men den är dock begränsad uppåt

till hälften av det på visst sätt beräknade teoretiska värdet. I fråga om

flygpH11 höjes detta värde med 50 %, då dessa äro av metall. Slutsumman

höjes ytterligare med 10 % för tvåmotoriga, med 12''5 % för tremotoriga och

med 15 % för fyra- och flermotoriga flygplan, Flygpremien utgår för antalet

tillryggalagda kilometer å fastställda Juftleder. Premiens storlek beräknas

för varje flygkilometer och varje 100 kg. befordrad last sålunda, utt den

för vart och ett av de fyra första 100 kilogrammen utgör K X 1-75 francs

och för varje ytterligare 100 kg. K X 1.2 5 francs. Värdet å K fastställes

genom kontrakt för varje särskild led. Hur stor den på detta sätt beräknade

premien blir, är icke känt, men att döma av det avsevärda belopp, som är

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

avsett för subventiouering av lufttrafik, torde den betydligt överstiga de belopp,

som utgå i andra länder.

Balansräkningen, som uppgöres efter fastställda regler, skall vid årets

början föreläggas luftfartsmyndigheten till godkännande. I balansräkningen

upptages bl. a. å utgiftssidan 6 % ränta å aktiekapitalet. Har vinst uppstått

förfares med densamma sålunda:

a) I första hand utdelas ytterligare 3 % å det fastställda aktiekapitalet.

b) I andra hand fördelas 4 % å samma kapital lika mellan staten och

bolaget.

c) Återstående överskott uppdelas så, att staten erhåller 60 % och bolaget

40 %.

Uppstår förlust erhåller bolaget eu tilläggsflygpremie, som_ beraknas efter

samma grunder som flygpremien. Denna tilläggsflygpremies storlek avpassas

så, att förlusten bliver täckt. Premien får dock icke uppgå till mer

än 50 % av flygpremien och måste ytterligare inskränkas, därest de av parlamentet

beviljade medlen för understöd av lufttrafik ej räcka till.

Holland.

Även i Holland uppehälles den civila luftfarten av ett enskilt bolag,

Koninklijke Lucktvaart Maatschappij, som dels erhållit ett räntefritt lån dels

får subvention. Kontrakt angående luftfarten är upprättad mellan kommunikationsministern

och bolaget. Vilka linjer, som bolaget skall trafikera,

äro angivna i kontraktet. Enligt detta har ministern vidsträckt befogenhet

att ingripa i bolagets drift. Ministern har rätt att välja en person i bolagets

affärsledning. Överenskommelser, vilka ej kunna rubriceras som arbetsavtal

och som gälla utbetalning av högre belopp än 10,000 floriner och med

eventuella förlängningar gälla längre än ett år, få ej ingås av bolaget, såvida

icke ministern godkänner desamma. Överetiskommelser med annat lufttraflkbolag,

som belöpa sig på belopp mellan 10,000 och 5,000 floriner skola

senast 14 dagar efter deras ingående delgivas ministern. Anser ministern,

att de skada holländska intressen, kan han göra en efterföljande överenskommelse

beroende av sitt godkännande. Bland bolagets utgifter må upptagas

6 % ränta å aktiekapitalet. Visar bolagets av ministern godkända

vinst- och förlustkonto förlust, är bolaget under åren 1923—1926 berättigat

till subvention å högst 1,400,000 floriner fördelade så, att för åren 1923 och

1924 kunna erhållas högst 400,000 och för åren 1925 och 1926 högst 300,000

floriner. Uppstår efter den SI/I2 1926 överskott delas detta, sedan 6 % utdelats

å aktiekapitalet, lika mellan staten och bolaget.

Italien.

Ett stort bolag, omfattande alla i landet befintliga luftfartsföretag, har

nyligen bildats. Det synes röna stor hjälp av regeringen. ^ Hittills torde

statens verksamhet i fråga om luftfart mest hava inriktats på utbildning av

flygare, upprättande av väderlekstjänst, anordnande av tävlingar och utställningar

m. in.

Enligt uppgift lär regeringen vara beredd att subventionera trafiken å

leden Brindisi—Athen—Konstantinopel.

Jugoslavien.

Enligt kontrakt av den 30 januari 1923 mellan regeringen och bolaget

Franco—Koumaine har detta senare erhållit tillstånd att med företrädesrätt

bedriva lufttrafik i landet.

På grund av detta kontrakt igångsatte bolaget, sedan många svårigheter

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr It3.

55

övervunnits och stora belopp offrats,i mars månad 1923 lufttrafik åloden Paris—

Strassburg—Wien—Budapest—Belgrad—Bukarest—Konstan tinopel. Dessförinnan

hade icke lufttrafiken å donna led berört landet utan flygplanen

hade gått från Budapest direkt till Bukarest.

Bolaget erhåller understöd av staten med 200 franska francs för varje

dubbeltur å leden Belgrad—Wien och å leden Belgrad—Bukarest.

Norge.

Hittills har icke någon regelbunden lufttrafik bedrivits, åtminstone icke

i någon större utsträckning utom landets gränser. På grund härav har ej

heller, såvitt känt, något särskilt understöd beviljats åt dylik luftfart. Däremot

hava medel anslagits för anordnande av flygplatser m. in.

Rumänien.

För den civila luftfartens utveckling är närmaste målet att upprätta lufttrafik

å leden Bukarest—Gfalatz— Kischineff. Därjämte har flygplatsen utanför

Bukarest utvidgats och förbättrats.

Schweiz.

Den civila luftfarten har hastigt utvecklats i Schweiz. Under år 1922

fanns sålunda eu lufttrafikled, år 1923 två och år 1924 fem luftleder, som

berörde schweiziskt område. De företag, som trafikera dessa leder, äro dock

icke alla inhemska.

Schweiziska Edsförbundet har icke direkt understött något lufttrafikföretag,

men det har dock lämnat ersättning för postbefordran. Denna ersättning

utgår med 75 francs för 100 flygkilometer över schweiziskt område. Däremot

äro ofta lufttrafikbolagen, i första hand de inhemska, subventionerade av de

kantonala myndigheterna. Sålunda har kantonen Basel för år 1924 beviljat

32,000 francs för lufttrafik å lederna Paris—Basel—Ziiricli och Botterdam—

Basel, 18,000 francs för driften av Basels flygplats och 9,000 francs för driften

.av dess radiostation.

So vj et-Ryssl and.

Under de senare åren hava gjorts stora ansträngningar för att skapa inliemska

lufttrafiklinjer, vilka i detta land äro av särskilt stor betydelse på

grund av de långa avstånden och bristen på järnvägar.

Ett lufttrafikbolag »Dobrolet» med ett aktiekapital på 2 miljoner guldålder

finnes organiserat och lär erhålla understöd av staten. Lufttrafiken

hav dock huvudsakligen upprätthållits av utländska bolag, särskilt Junkers,

som sedan maj 1923 bedrivit luftfart å leden Moskva—Tiflis. Planer hava

varit å bane att förlänga denna led åt ena hållet till Leningrad och åt andra

till Teheran. Trafiken å luftleden Königsberg—Moskva har även under år

1924 varit i gång.

Spanien.

Den civila luftfartens framåtskridande har delvis förhindrats på grund av

politiska förhållanden. Planerna på att förbinda Spanien med Sydamerika

förmedels luftskeppstrafik äro alltjämt föremål för undersökning.

Tjeckoslovakien.

I Tjeckoslovakien finnas för närvarande två luftfartsföretag, nämligen

dels statens, som sedan 1923 trafikerar linjen Prag—Bratislava—Kosice och

dels ett enskilt bolag »La Société internationale des Transports aériens»

(f. d. Franco—Boumaine), som sedan 1920 trafikerar lederna Prag—Strassburg—Paris,

Prag—Warschau och Prag—Wien.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 K un yl. Maj:ts proposition nr 93.

Det förra företaget är fullkomligt statligt, varför ingen särskild subvention

beviljas detsamma.

Det enskilda bolaget bär under åren 1920—1924 erhållit subvention till

växlande belopp allt efter trafikens omfattning och regularitet. Subventionen

utgår i enlighet med årligen upprättade kontrakt för utförda tidtabellsenliga^

flygningar ä fastställda leder. Under de två sista åren har

bolaget erhållit 5,000 tjeckoslovakiska kronor för varje flygning på leden

Prag Paris, 2,500 tjeckoslovakiska kronor på leden Prag—Warschau och

1,500 tjeckoslovakiska kronor på leden Prag—Wien. Det sammanlagda årliga

subventionsbeloppet bör icke för ovannämnda tre leder överstiga

3,200,000 tjeckoslovakiska kronor. Vid inställda eller försenade turer måste

bolaget erlägga vissa bötessummor.

Regeringens representanter hava rättighet att närvara vid alla sammanträden

inom bolaget. Regeringen kan vidare när som helst låta undersöka

alla trafikanordningar, konton, dagböcker, journaler, skrivelser och meddelanden

samt administrationen och trafiken i övrigt. Vidare äger regeringen

befogenhet att godkänna alla flygplan och motorer, de förra särskilt i avseende

å typ, storlek, nyttig last, säkerhet och hastighet.

Tyskland.

I Tyskland uppehälles den civila luftfarten av enskilda bolag med subvention

av staten, därest de förbinda sig att vid varje luftfärd medföra intill

100 kg. post utan särskild ersättning. Subventionen utgör för närvarande

2 guldmark för varje flugen kilometer. Dessutom utbetalar staten för

förbättring av flygplatser och markorganisation i övrigt 10 guldmark för

varje start och varje landning vid regelbunden lufttrafik. En del av den

ovan nämnda kilometersubventionen skall användas till förnyelse och utökning

av flygm aterielen.

Någon kontroll från statens sida över luftfartsföretagens förvaltning har

hittills icke förekommit. Antalet tillryggalagda kilometer å olika luftleder

bliver emellertid föremål för prövning av luftfartsmyndigheten. Härutöver

äro inga reglerande bestämmelser utfärdade av staten.

I budgeten för år 1925 lär en summa av 4,900,000 mark (= omkring 4 V*

miljon kronor) vara upptagen såsom understöd till lufttrafikbolag, som bedriva

regelbunden lufttrafik.

Ungern.

I Ungern finnas tvenne större lufttrafikföretag, som bedriva lufttrafik dels

mellan Wien och Budapest dels längs Donau. I vad mån staten bidrager

till luftfartens understöd är icke känt. Den franska lufttrafikleden Paris—

Bukarest—Konstantinopel berör också Ungern.

Österrike.

Det statsekonomiska läget har hittills lagt hinder i vägen för understöd

till den civila luftfarten. Ett bolag för civil luftfart »Austria FlugverkehrA.

G.» är dock sedan någon tid bildat. Det har ett aktiekapital på 1 miljard

Krönen och är ett rent österrikiskt företag utan utländskt inflytande.

Bolaget hyser förhoppning om hjälp från kommunikationsdepartementet och

avser i första hand att öppna trafik å inhemska linjer. Därefter är det

bolagets avsikt att koncentrera sig på linjen: Miinchen—Wien—Budapest.

Stockholm den 23 februari 1925.

Lennart Högberg.

Löjtnant.

s. 57 Kontrollera mot PDF

h''un</l. Maj.ts proposition nr 93.

57

Bil. nr 9.

Kalkyl

över kostnaderna för trafikerande av luftleden

Malmö Köpenhamn Hamburg Amsterdam.

Alt. I. Enbart svensk trafik.

1. JHstansen.

Malmö—Köpenhamn................................................................... 30 km.

Köpenhamn—Hamburg .............................................................. 290 »

Hamburg—Amsterdam ......................................................... 365 »

Summa 685 km.

Beräknad flygsträcka 720 km.

2. Trafikfrekvens. Ett flygplan dagligen utom å söndagar i vardera rikt
ningen

under 6 månader = 300 enkelturer.

Summa flygkilometer = 216,000.

3. Flygplan. Tremotorigt trafikflygplan för 10 passagerare, post och gods.

Kommersiell hastighet omkring 140 km. per timme. Maximihastighet

cirka 180 km. per timme.

Engångskostnader.

1. 3 st. flygplan ä kr. 206,000:— fritt Malmö .................. kronor 618,000: —

2. 3 st. reservmotorer jämte diverse reservdelar för motor

o xt ?ch flygPlan................................................................. » 92,000: —

3. Nödvändigt rörelsekapital.............................................. » 125,000:

Summa kronor 835,000: —

Driftkostnader.

1. Bränsle.

a) Ben sol: Körtid per enkeltur c:a 5 ’/4 timme. 300 turer =

„ timmar.

Åtgång per motor och timme = 35 kg.; för 3 motorer

Pris per kg. = 0: 45 kr.

0 Kostnad summa kronor 74,400: —.

b) Olja: Åtgång per motor och timma = 2 kg.

För 3 motorer = 6 kg.

Pris per kg. 1: — kr.

Kostnad summa kronor 9,500: —.

Totalkostnad för bränsle

2. Personal.

- c:a 1,575

= 105 kg.

_ trafiklinjechef............................................................

1 arbetschef, ingenjör (gemensam för alla lederna).

1 materialförvaltare.......................................................

kontorist ...................................................................

flygare........................................................................

mekaniker (navigatörer) ..........................................

» .....................................................

1 kommissionär i Hamburg.....................................

1 » » Amsterdam.....................................

kronor

83,900: —

»

5,600

»

5,600

—

»

3,600

—

»

2,400

—

»

27,700

—

»

17,500

—

»

32,000

—

»

1,000

—

»

2.000

—

kronor

97,400

—

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

3.

4.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Reparationer m. m.

Material för underhåll och reparationer

Transporter och bärgningar....................

Kraft och lyse etc....................................

Avskrivning.

ä kr. 106:— per flygtimme......................

................ kronor

45,000: —

................ »

5,000: —

................ »

2,400: —

Summa kronor

52,400: —

Summa kronor 167,000: —

5.

6.

7.

Försäkringar.

3 st. flygplan ä 10 %......................

3 flygare och 3 mekaniker.............

Ansvarsförsäkring..........................

Försäkring av post.........................

Försäkring för olycksfall i arbete

Landnings- och hangaravgifter.

Malmö...........................................

Köpenhamn...................................

Hamburg ........................................

Amsterdam ....................................

Administrationskostnader m. m.

Administration ............................

Telefon, telegram och porto.........

Reklam och trycksaker..................

Rese- och traktan!entskostnader ..

................ kronor

61,800: —

................ »

1,750: -

................ »

1,500: —

................ »

1,800: —

............. »

1.750: —

Summa kronor

68,600: —

.............. kronor

6,500: —

................ »

4,500: —

............... »

10,800: —

................ »

10,800: —

Summa kronor

32,600: —

................ kronor

12,000: —

............... »

6,000: —

................ »

4,000: —

............. »

6,000: —

Summa kronor

28,000: -

Summa driftkostnader kronor 529,900: —.

Sammanställning av utgifterna.

Kanta 5 % å 835,000: —................

Driftkostnader ...............................

Oförutsedda utgifter, skatter etc..

kronor

41,750

529,900

26,350

Summa kronor 598,000

Kostnad per enkel tur.......

» » flygtimme ...

» » flygkilometer

kronor

»

1,993: —

380: —

2:77

Beräknade inkomster m. m.

Passagerarefrekvens: 50 % av passagerareplatserna besatta
inkomst

per biljett........................................................... kronor

(biljettpris kr. 150: — *), varifrån 15 % provision avgår)

Postersättning per enkeltur................................................... »

Summa inkomster per enkeltur............................................. »

» » » flygkilometer .................................... »

127: 50

100: —

737: 50

1:02

Underskott per flygkilometer kr. 2:77 —1:02 = ............... kronor 1:75

» på driften under sex månader (216,000 km.)... » 378,000: —

*) Biljettpris för tågresa i första klass jämte sovplats mellan Malmö och. Amsterdam

är för närvarande omkring 125 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr [t,''i.

59

Bil. nr 3.

Kalkyl

över kostnaderna för trafikerande av luftleden

Malmö -Köp enhamn—Hamburg—Amsterdam.

Alt. II. Halva trafiken utföres av Sverige och halva av Danmark.

1. T) is t ann er.

Malmö—Köpenhamn................................................................... 30 km.

Köpenhamn—Hamburg .............................................................. 290 »

Hamburg—Amsterdam ........................................................ 365 »

Summa 685 km.

Beräknad flygsträcka 720 km.

2. Trafikfrekvens: Från svensk sida ett flygplan dagligen utom å söndagar

i endera riktningen under 6 månader = 150 enkelturer. Summa flygkilometer

= 108,000.

3. Flygplan: Tremotorigt trafikflygplan för 10 st. passagerare, post och

gods. Kommersiell hastighet omkring 140 km./tim.

Maximihastighet c:a 180 km./tim.

Engångskostnader.

1. 2 st. flygplan å kr. 206,000:— fritt Malmö .................. kronor 412,000: —

2. 3 » reservmotorer jämte diverse reservdelar för motor

och flygplan................................................................. » 88,000: —

3. Nödvändigt rörelsekapital........................................... » 100,000: —

Summa kronor 600,000: —

Driftkostnader.

1. Bränsle.

a) Bensol: Körtid per tur c:a 5 ’/4 timmar. 150 turer — 790 timmar

Åtgång per motor och timme ................. == 35 kg;

för 3 motorer ....................................... = 105 » .

Pris per kg........................................... = 0.4 5 kr.

Kostnad summa kronor 37,350: —

b) Olja: Åtgång per motor och timme = 2 kg;

för 3 motorer............... = 6 » .

Pris per kg................... = 1: — kr.

Kostnad summa kronor 4,750: —

Totalkostnad för bränsle.............................. kronor 42,100: —

2. Personal.

1 Trafiklinjechef ..................................... kronor 5,600: —

1 Arbetschef, ingenjör (gemensam för alla lederna)...... » 5,600: —

1 Materialförvaltare ......................................................... » 3,600: —

1 Kontorist....................................................................... » 2,400: —

2 Flygare ...................................... » 16,000: —

2 Mekaniker (navigatörer) ............................................. » 11,000: —

5 Mekaniker (diverse) ................................................... » 20,000: —

1 Kommissionär i Hamburg.......................................... » 500: —

1 kommissionär i Amsterdam....................................... » 1,000: —

Summa kronor 65,700: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj.ts proposition nr 93.

3. Reparationer ni. m.

Material för underhåll och reparation ........................... kronor 22,000: —

Transporter och bärgningar............................................. » 2,500: —

Kraft och lyse etc.............................. » 2,000: —

Summa kronor 26,500: —

4. Avskrivning.

ä kr. 106:— per flygtimme ............................................ kronor 83,700: —

5. '' Försäkringar.

2 st. flygplan ä 10 %....................................................... kronor 41,200: —

2 flygare och 2 mekaniker ............................................. » 1,200: —

Ansvarsförsäkring.......................................................... » 1,000: —

Försäkring av post.......................................................... » 900: —

Försäkring för olycksfall i arbete ................................ » 1.200: —

Summa kronor 45,500: —

6. Landnings- och hangaravgifter.

Malmö............................................................................... kronor 4,000: •—

Köpenhamn....................................................................... » 2,300: —

Hamburg ........................................................................... » 5,400: —

Amsterdam ..................................................................... » 5,400: —

Summa kronor 17,100: —

7. Administrationskostnader m. rn.

Administration ................................................................. kronor 6,000: —

Telefon, telegram och porto............................................. » 3,000: —

Reklam och trycksaker.................................................. » 2,000: —

Rese- och traktamentskostnader ............................... » 3,000: —

Summa kronor 14,000: —

Summa driftkostnader kronor 294,600: —.

Sammanställning av utgifterna.

Ränta 5 % ä kr. 600,000: —.................................................. kronor 30,000: —

Driftkostnader ...................................................................... » 294,600: —

Oförutsedda utgifter, skatter etc................ »_12,400: —

Summa kronor 337,000: —

Kostnad per enkel tur............................................................ kronor 2,246: —

» » flygtimme ......................................................... » 428: —

» » flygkilometer ................................................... » 3: 12

Beräknade inkomster m. m.

Passagerarefrekvens: 50 % av passagerareplatserna besatta.

Inkomst per biljett....................................................... kronor 127: 50

(biljettpris kr. 150: — *), varifrån 15% provision avgår)

Postersättning per enkeltur ................................................ » 100: -—

Summa inkomster per enkeltur............................................. » 737:50

» » » flygkilometer.................................... » 1:02

Underskott per flygkilometer kr. 3:12—1:02 = ............... » 2:10

» på driften under sex månader (108,000 km.)... » 226,800: —

*) Biljettpriset för tågresa i första klass jämte sovplats mellan Malmö och Amsterdam

är för närvarande omkring 125 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Afaj.ts proposition nr 03.

Öl

Bil. nr 4.

Kalkyl

över kostnaderna för trafikerande av luftleden

Stockholm - Helsingfors.

(Halva trafiken utföres av svenskt och halva av finskt företag.)

1. Distansen: Stockholm—Helsingfors 400 km.

Beräknad flygsträcka 415 km.

2. Trafikfrekvens: Från svensk sida ett flygplan dagligen utom å söndagar

i endera riktningen under 4 månader = 100 enkelturer. Summa flygkilometer

= 41,500.

->■ Flygplan: Enmotorigt trafikflygplan (sjöflygplan) för 4 st. passagerare,

post. och gods. Kommersiell hastighet omkring 120 km. per timme.

Maximihastighet c:a 150 km. per timme. Motorstyrka c:a 180 hkr.

Engångs kostnader.

1. 2 st, flygplan ä kr. 55,000: —......................................... kronor 110,000: —

2. 1 » reservmotor jämte diverse reservdelar för motor

och flygplan............................................................. » 35,000: —

3. Nödvändigt rörelsekapital......................................... » 25,000:

Summa kronor 170,000: —

Driftkostnader.

1. Bränsle:

a) Bensol, körtid per tur c:a 3l 2 timmar. 100 turer = 350 timmar.

Åtgång per motor och timme — 35 kg.

Pris per kg. kr. 0: 45.

Kostnad summa kr. 5,500: —.

b) Olja: Åtgång per motor och timme = 2 kg.

Pris per kg. kr. 1: —.

Kostnad summa kr. 700: —.

Totalkostnad för bränsle summa kronor 6,200: —

2. Personal.

1 trafiklinjechef .......................................................... kronor 4,000: —

1 arbetschef (gemensam för alla lederna) ..................... » 2,000:_

1 kontorist ..................................................................... » pöoo" —

2 flygare .......................................................................... » 64HM): —

3 mekaniker ............................................................... » 9,6^0:_

Summa kronor 24,000: —

3. Reparationer in. in.

Materiel för underhåll och reparationer....................... kronor 5,600:_

Transporter och bärgningar ......................................... » ''700-_

Kraft och lyse................................................................. » 700:_

Summa kronor 6,400: —

4. Avskrivning.

h kr. 35: — per flygtimme................................................ kronor 12,200: —

s. 62 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ta proposition nr 93.

62

5. Försäkringar.

2 st. flygplan ä 8 %...................................................... kronor 8,800: —

2 » flygare............................................. » 500: —

Ansvarsförsäkring ........................................................... » 800: —

Försäkring av post........................................................... » 500: —

Försäkring för olycksfall i arbete ......... »_600: —

Summa kronor 11,200: —

6. Landnings- och hangar avgifter.

Stocklioim........................................................................ kronor 2,500: —

Helsingfors..................................................... »_800: —

Summa kronor 3,300: —

7. Administrationskostnader.

Administration............................................................ kronor 3,000: —

Telefon, telegram och porto ......................................... » 2,000: —

Reklam och trycksaker ............................................... » 1,500: —

Rese- och traktamentskostnader ........................ »_1,500: —

Summa kronor 8,000: —

Summa driftskostnader kronor 71,300—.

Sammanställning av utgifterna.

Ränta 5 % å kr. 170,000:— .............................................. kronor 8,500: —

Driftskostnader ................................................................... » 71,300: —

Oförutsedda utgifter, skatter etc............................... »_4,500: —

Summa kronor 84,300: —

Kostnad per enkel tur ........ kronor 843: —

» » flygtimme ........................................................ » 241: —

» » flygkilometer .................................................. » 2:03

Beräknade inkomster m. m.

Passagerarefrekvens: 50 % av passagerareplatsema besatta.

Inkomst per biljett ..................................................... kronor 85: —

(biljettpris kr. 100: — *), varifrån 15 % provision avgår)

Postersättning per enkeltur................................................... » 50: —

Summa inkomster per enkeltur ..................................... » 220: —

» » » flygkilometer ................................. » 0:53

Underskott per flygkilometer kr. 2:03 — 0:53=.............. kronor 1:56

» på driften under 4 månader (41,500 km.) ...... » 62,250: —

*) Biljettpris för båtresa i första klass mellan Stockholm och Helsingfors är för närvarande

omkring 65 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 33.

63

Bil. nr 5.

Kalkyl

över kostnaderna för luftleden

Oslo - Göteborg—Köpenhamn (Malmö)

(Halva trafiken utföres av Sverige och halva av Norge.)

1. Distanser.

Malmö—Köpenhamn.......................................................................... 30 km.

Köpenhamn—Göteborg .................................................................. 230 »

Göteborg—Oslo ........................................................... 255 »

Summa 515 km.

Beräknad flygsträcka 540 km.

2. Trafikfrekvens: Från svensk sida ett flygplan dagligen utom å söndagar

i endera riktningen under 3 månader = 75 enkelturer.

Summa flygkilometer == 40,500

3. Flygplan: Enmotorigt trafikflygplan (sjöflygplan) för 4 st. passagerare,

post och gods. Kommersiell hastighet omkring 120 km. per timme,

maximihastighet c:a 150 km. per timme. Motorstyrka c:a 180 hkr.

Engångskostnader.

1. 2 st. flygplan ä kr. 55,000: — ...................................... kronor 110,000: —

2. 1 st. reservmotor jämte diverse reservdelar för motor

och flygplan .................................................................. » 35,000: —

3. Nödvändigt rörelsekapital ............................................ » 25,000: —

Summa kronor 170,000: —

1.

2.

Bränsle.

a) Bensol:

Driftkostnader.

Körtid per tur c:a 4 1/2 timme.

75 turer = 338 timmar

Åtgång per motor och timme = 35 kg.

Pris per kg. kr. 0:45.

Kostnad summa kronor 5,324: —

b) Olja: Åtgång per motor och timme = 2 kg.

Pris per kg. kr. 1: —.

Kostnad summa kronor 676: —

Totalkostnad för bränsle kronor 6,000:

Personal.

1 Trafiklinjechef i Göteborg ......................................... kronor 3,200

1 Arbetschef i Malmö (gemensam för alla lederna) ...... > 1,500

1 Materialförvaltare i Malmö........................................ » 500

1 Kontorist i Göteborg...................................................... » 1,200

2 Flygare.............................................................................. » 6,000

3 Mekaniker ............................................................. » 8.H00

Summa kronor 21,2(J0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 93.

<54

3.

4.

A

6.

7.

Reparationer m. m.

Material för underhåll och reparation

Transporter och bärgningar..................

Kraft och lyse etc..................................

Avskrivning

ä kr. 35: — per flygtimme .................

Försäkringar.

2 st. flygplan ä 6,5 %...........................

2 st. flygare...........................................

Ansvarsförsäkring ...............................

Försäkring av post ...........................

Försäkring för olycksfall i arbete ......

............... kronor

5,600: —

»

900: —

.............. »

300: —

Summa kronor

6,800: -

............... kronor

11,800: —

............... kronor

7,150: —

............... »

450: —

.............. »

600: —

.............. »

300: —

.............. »

600: —

Summa kronor

9,100: —

Landnings- och hangaravgifter.

Oslo..........................................

......................................... kronor

800: —

Göteborg .................................

............................................ »

400: —

Malmö........................................

..... ...................................... »

3,100: —

Köpenhamn..............................

.......................................... »

600: —

Summa kronor

4,900: —

Administrationskostnader.

Administration................................................................... kronor 3,000: —

Telefon, telegram och porto ............................................ » 1,500: —

Reklam och trycksaker ...................................................... » 1,200: —

Rese- och traktamentskostnader ....................................... » 1,500: —

Summa kronor 7,200: —

Summa driftskostnader kronor 67,000: —

Sammanställning av utgifterna.

Ränta 5 % å 170,000: — ....................................

Driftskostnader ...................................................

•Oförutsedda utgifter, skatter etc......................

Kostnad per enkel tur ......

» » flygtimme

» » flygkilometer

............... kronor

8,500

—

............... »

67,000

—

............... »

7,500

—

Summa kronor

83,000

—

.............. kronor

1,106

—

............... »

246

—

............... »

2

05

Beräknade inkomster m. m.

Passagerarefrekvens: 50 % av passagerareplatserna besatta.

Inkomst per biljett ................................................................ kronor

(biljettpris kr. 160: — *) varifrån 15 % provision avgår).

Postersättning per enkeltur .................................................. »

Summa inkomster per enkeltur ............................................

» » » flygkilometer................................... »

136: —

25: —

297: —

0: 55

Underskott per flygkilometer kr. 2: 05—0: 55........................ » 1: 50

» på driften under tre månader (40,500 km.)...... » 60,750: —

*) Biljettpris för tågresa i första klass jämte sovplats mellan Oslo och Köpenhamn är

för närvarande omkring 137 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 93.

05

REGI STEK

Sid.

Inledning.......

Statsunderstöd för regelbunden luftfart...........

Ansökning av aktiebolaget aerotransport.....

Yttranden häröver .....................................

Allmänna skäl för statsunderstöd ..............

Sättet för statsunderstöd.............................

Lånefond och lånevillkor ............................

Subvention för tillryggalagda flygkilometer

Luftfartsleder, som böra understödjas ........

Subventionsbeloppens storlek........................

Lånefondens storlek ....................................

ö

3

(i

14

16

17

21

26

36

37

37

43

45

Luftfartsstationer .....................

Biträde åt luftfartsmyndigheten

Ersättning för besiktningsresor

Väderlekstjänst för luftfarten............................................................................ 47

Departementschefens hemställan....................................................................... 50

Bilagor.

Redogörelse för understöd åt civil luftfart in. m. i europeiska stater............ 52

Kostnadskalkyler beträffande för luftfart ifrågasatta linjer .......................... 57

Karta över internationella luftfartslinjer.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand.

82 haft. (Nr 93.)

335 23

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 6.

LUFTTRAFIKLEDER I EUROPA ÅR 1921

Engelska

Tyska

Franska

Belgiska

Ungerska

Honånd sK-iysk- Danska

O

Polska

Svenska

Londo

tf

Paris

pen

mo

_ • r

sy

/

amburq

otterdam u Un

Hannover

Köln

Basel

Genéve

nkfurt

Munn berg

rassbu

iirich

en

singfo

val

Riga

emel

mgsberg

nztg

. rschau

• •

• %

• «

OKrakau OLemberg

udapest

laga

ngen

Rab

anc

Tbulouse

iqnan

elona

licante

O

n

CCl-O

Belgrad

uka

<k>

T)

Biskra

raolensk

ons antinopel

1

A NS

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1925:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bo främjande av lufttrafik, i vad rör anslag för komplettering av den officiella väderlekstjänsten, s. 1 i texten