Sök i Ratio Lex

Angående inlösen för statsverkets räkning av elektrisk anläggning ä landsfiskal oställe

1925-02-27 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:97, Angående inlösen för statsverkets räkning av elektrisk anläggning ä landsfiskal oställe

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t.9 proposition nr 97.

I

Nr 07.

Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående inlösen

för statsverkets räkning av elektrisk anläggning ä

landsfiskal oställe; given Stockholms slott '' deri 27

februari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Mafit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Lindeks, Laksson, Wigfokss, Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, följande.

I en till kammarkollegium ställd och av länsstyrelsen i Södermanlands

lan till kollegium insänd ansökning har landsfiskalen i Rönö distrikt G. A.

Forssell anmält, att han, som på lön innehade landsfiskalsbostället % mantal

krono Hammarby nr 1 i Bogsta socken, ingått som medlem i Bogstaortens

elektriska distributionsförening för nämnda boställes förseende med elektrisk

kraft. Tillika har Forssell hemställt, att, för den händelse bostället vid hans

blivande avgång från tjänsten komme att indragas till kronan, den av

honom för bostället bekostade elektriska anläggningen måtte av statsverket

inlösas.

Bihang till riksdagens protokoll 192Ö. 1 sand. 86 käft. (Nr 97.)

354 *5

s. 2 Kontrollera mot PDF

Domän
styrelsen.

Kammar
kollegium,

2 ’ KungL Maj:ts proposition nr 97.

I av kammarkollegium inhämtat utlåtande av den 13 maj 1921 har domänstyrelsen

— efter hörande av vederbörande skogsstatstjänstemän — erinrat

om att jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 5 mars 1920 styrelsen, så vitt an ginge

kronans deltagande i kostnaderna för förseende av under styrelsens förvaltning

stående utarrenderad kronoegendom med elektrisk kraft, bemyndigats

medgiva, bland annat, att de till anläggningen hörande fast förlagda ledningar

och anslutningskontakter skulle, där så av arrendator påfordrades, vid dennes

frånträdande av arrendet, dock tidigast vid löpande arrendeperiods slut, i då

befintligt skick av kronan inlösas jämlikt de i 2 kap. 18 § lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom stadgade grunder. Medel till dylik

inlösen vore ej anslagna, men syntes sådana av Kungl. Maj:t komma att

anvisas efter prövning av varje förekommande fall. Vidare har styrelsen

erinrat om att enligt Kungl. Maj:ts brev den 14 juni 1917 angående omorganisation

av fögderiförvaltningen och lönereglering för tjänstemännen

därstädes in. m. medgivits, att statsverket, då till landsfiskal (länsman) anslaget

boställe eller löningsjord indroges till kronan, finge efter värdering

vid syn från indelningshavaren eller hans stärbhus jämväl övertaga sådana

å fastigheten befintliga, indelningshavaren tillhöriga åbyggnader, som vid synen

ansåges för fastigheten nyttiga. Styrelsen tillstyrker, att beträffande boställen

av ifrågavarande slag ett generellt medgivande måtte lämnas att, där så av

indelningshavaren eller dennes stärbhus påfordrades, vid boställets indragning

jämväl fast förlagda ledningar och anslutningskontakter till anläggning,

varmed avsåges att tillgodose boställets behov av elektrisk kraft för belysning

och arbetsöverföring, finge, därest och i den mån anläggningen kunde

av statens inspektör för tillsyn av dylik anläggning eller annan på området

sakkunnig person godkännas, av kronan inlösas jämlikt ovan åberopade

grunder.

Under framhållande av att det icke tillkomme kammarkollegium att avgöra

ifrågavarande ärende, har kollegium med utlåtande den 16 oktober 1923

underställt detsamma Kungl. Maj:ts prövning och för sådant ändamål överlämnat

samtliga till ärendet hörande handlingar jämte en planritning över

den i ärendet ifrågakomna elektriska .anläggningen. I sitt utlåtande har

kollegium anfört huvudsakligen följande.

En allmän föreskrift av den innebörd domänstyrelsen ifrågasatt syntes

väl, så vitt för kollegium vore känt, icke hava av erfarenheten visats vara

nödvändig; men det syntes dock ej saknas skäl för utfärdande av föreskrifter,

enligt vilka innehavare av landsfiskalsboställe kunde erhålla trygghet för att

den av honom på boställets elektrifiering nedlagda kostnaden bleve honom

under vissa förutsättningar gottgjord. En motsvarande bestämmelse hade

ansetts vara erforderlig beträffande statens utarrenderade domäner. Upptagande

i allmänna nyttjanderättslagen av stadgande rörande jordägares

skyldighet att inlösa av arrendator utförd elektrisk anläggning hade ansetts

vara av förhållandena påkallad, i vilket avseende torde få hänvisas till jordabalkskommissionens

den 31 mars 1922 avgivna betänkande med förslag angående

arrendator rätt till ersättning för elektrisk anläggning.

Då det av domänstyrelsen i förevarande ärende framlagda förslaget ej

hade avseende på de fall, då boställe överginge från en innehavare till annan,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:la proposition nr 97. ;-}

utan blott på dom, då boställe indroges till statsverket, skulle måhända eu

allmän föreskrift i ämnet kunna anses mindre påkallad. Emellertid hade eu

allmän föreskrift av motsvarande innehåll ansetts lämplig i fråga om indeltnjigshavur01!

tölhönga åbyggnader. Kollegium ansåge sig fördenskull hava

skal biträda den av domanstyrelsen framlagda tanken på utfärdande av allmän

bestämmelse i nu ifrågavarande hänseende.

\ad anginge det närmare innehållet t sagda bestämmelse, syntes detsamma

hora sa nära som möjligt ansluta sig till råd som gällde om kronans utarrenderade

domaner. Härutinnan vore för närvarande tillämpligt Kungl. Maj:ts brev den

o mars 1920. Vunne jordabalkskommissionens förberörda förslag godkännande,

torde få förutsättas, att den sålunda antagna bestämmelsen bleve gällande

a\en för kronans domäner. Det syntes därför lämpligt att giva den nu föreslagna

bestämmelsen beträffande landsfiskalsboställena en sådan avfattning,

att eventuellt förändrade föreskrifter för statens utarrenderade domäner bleve

“ee^elbart gällande även för landsfiskalsboställena. Likväl borde under alla

forhållanden — såsom ock av domänstyrelsen föreslagits — värderingen äga

rum vid den syn, som hölles vid indelningshavarens eller hans stärbhus’

avträdande av bostället.

Därjämte framhåller kollegium, att för den nu ifrågasatta föreskriften torde

fordras riksdagens hörande i likhet med vad som skett beträffande de i

brevet den 14 juni 1917 innefattade bestämmelserna om ersättning för indel

ningshavaren enskilt tillhöriga åbyggnader.

På grund av sålunda anförda skid tillstyrker kollegium, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva att, då till landsfiskal anslaget boställe eller

löningsjord indrages till kronan, statsverket skall efter syn från indelningsha>

aien eller hans stärbhus, där så av dem jiåfordras, jämväl övertaga å

fastigheten befintlig anläggning för boställets förseende med elektrisk belysning

eller drivkraft i enlighet med de närmare bestämmelser i övrigt, som

gälla beträffande statens utarrenderade jordbruksdomäner.

För den händelse Kung]. Maj:t icke skulle finna skäl godkänna detta förslag*

hemställer kollegium, att Kungl. Maj:t måtte med anledning av den av

Forssell^ gjorda framställningen finna denna icke föranleda annat yttrande,

än att Kungl. Maj.k förklarar sig vilja framdeles, för den händelse bostället

vid sökandens avgång från tjänsten kommer att indragas till kronan, efter

det vid syn i anledning av sökandens avträdande från bostället synerätten

yttrat sig angående nyttan för bostället och värdet av ifrågavarande anläggning-

med undantag för lampor, motorer och annat, som icke är fast förlagt,

uppå därom i vederbörlig ordning gjord framställning taga i övervägande

om och till vilket belopp anläggningen i då befintligt skick bör av statsverket

till bostället inlösas.

I utlåtande den 31 oktober 1923 har statskontoret till en början anfört Statskontoret,

följande.

I fråga om de genom brevet den 14 juni 1917 i enlighet med riksdagens

beslut meddelade bestämmelserna angående inlösen vid indragning av landstiskalsbo

ställe av indelningshayaren eller hans stärbhus tillhöriga åbyggnaxiei

både, därigenom att närmare bestämmelser om inlösensfÖrfarandet

saknades, gjorts gällande, att, då byggnaderna vid synen förklarats vara för

fastigheten nyttiga, kronan vore skyldig att inlösa desamma efter den värc

erm g, som \id sjnen fastställts. Enligt de nu föreslagna bestämmelserna

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departement»-

chefen,

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

rörande inlösen av elektriska anläggningar å indraget lundsfiskalsbos fälle

skulle plan för anläggningen hava godkänts av domänstyrelsen, samt lösesumman,

därest domänstyrelsen och indelningshavaren eller hans rättsinnehavare

ej kunde därom enas, fastställas av skiljemän, vilkas beslut kunde

dragas under domstols prövning. Det torde därför ej vara att befara, att

kronan skulle genom ett stadgande om obligatorisk inlösen under vissa förutsättningar

av dylika anläggningar komma att åsamkas större kostnader

än som kunde anses skäligt.

Statskontoret förklarar sig för den skull icke hava något att erinra mot

att proposition avlåtes till riksdagen av det innehåll kammarkollegium föreslagit.

Vad angår kronans utgifter för inlösen av ifrågavarande anläggningar föreslår

statskontoret, att desamma skola utgå av den i domänverkets driftkostnadsstat

upptagna anslagsposten »övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna

förenade kostnader», från vilken för närvarande bestridas utgifterna

för inlösen av åbyggnader å indragna landshskalsboställen och av

elektriska anläggningar å under domänstyrelsens förvaltning stående kronoegendomar.

Vidkommande omfattningen av de föreslagna bestämmelserna anför slutligen

statskontoret, att ifrågavarande bestämmelser visserligen endast komme

att äga avseende å de fall, då boställe indroges till statsverket, men ej å

sådana, då boställe överginge från eu innehavare till en annan. Med hänsyn

till det av 1917 års riksdag gjorda uttalandet angående önskvärdheten även

allmän indragning efter hand av landshskalsboställena syntes det dock

endast undantagsvis komma att inträffa att sådana boställen vid indelningshavarens

avgång ur tjänst komme att av efterträdaren i befattningen såsom

boställe övertagas.

Enligt en inom socialdepartementet verkställd undersökning är av ännu

icke indragna landshskalsboställen, utgörande 63, ett antal av 35 helt eller

delvis elektrifierade.

I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, finner jag det

lämpligt, att eu allmän föreskrift utfärdas i fråga om skyldighet för statsverket

att, där så av vederbörande påfordras, vid indragning av till landsfiskal

anslaget boställe eller löningsjord från indelningshavaren eller hans

stärbhus inlösa å fastigheten befintlig anläggning för boställets förseende

med elektrisk belysning eller drivkraft. Det skulle ju visserligen kunna sättas

i fråga att låta anstå härmed i avvaktan på den av riksdagen i skrivelse

den 28 maj 1920 ifrågasatta lagstiftningen om skyldighet för enskild jordägare

att vid arrendetidens slut till arrendatorn utgiva ersättning för elektrisk

anläggning. Såsom från kammarkollegii sida erinrats föreligger ett av

jordabalkskommissionen utarbetat förslag i sistnämnda hänseende. Detta

förslag kommer, enligt vad jag av chefen för justitiedepartementet inhämtat,

icke att göras till föremål för proposition till innevarande års riksdag. För

den stora grupp av arrendatorsklassen, som kronoarrendatorerna utgöra,

föreligger emellertid redan genom ovannämnda brev den 5 mars 1920 före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung1. Maj:t8 proposition nr 07.

skrift i fråga om kronans deltagande i kostnaderna för förseende av under

domänstyrelsens förvaltning stående utarrenderad kronoegendom med elektrisk

kraft. Vid nu angivna förhållande lärer skäl icke föreligga att ställa

frågan om inlösen av elektrisk anläggning å landsfiskalsboställe i beroende

av huruvida och vid vilken tidpunkt en allmän lagstiftning i ämnet kommer

till stånd.

Av det föregående framgår, att föreskrift om ersättning i förevarande

hänseende åt kronoarrendatorerna utfärdats i administrativ ordning. Av skäl,

myndigheterna i nu förevarande ärende anfört, lärer emellertid spörsmålet

om ersättning för elektrisk anläggning å landsfiskalsboställe böra underställas

riksdagen.

Rörande den närmare utformningen av bestämmelserna i ämnet finner jag

mig böra godtaga domänstyrelsens förslag, dock med iakttagande av de av

kammarkollegium däri gjorda jämkningarna, varigenom bland annat eventuellt

ändrade föreskrifter i fråga om statens utarrenderade domäner omedelbart

skulle bliva gällande även beträffande landsfiskalsboställena.

Vad slutligen angår kostnaden för inlösen av anläggningar av nu antydd

art torde, på sätt statskontoret ifrågasatt, denna höra utgå av den i domänverkets

driftkostnadsstat upptagna anslagsposten »övriga med förvaltningen

av jordbruksdomänerna förenade kostnader».

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att, då till landsfiskal anslaget boställe eller löningsjord indrages

till kronan, statsverket skall efter syn från indelningshavaren

eller hans stärbhus, där så av dem påfordras, jämväl

övertaga å fastigheten befintlig anläggning för boställets förseende

med elektrisk belysning eller drivkraft i enlighet med

de närmare bestämmelser i övrigt, som gälla beträffande statens

utarrenderade jordbruksdomäner.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Herman Hulikrante.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:237 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inlösen för statsverkets räkning av elektrisk anläggning å landsfiskalsboställe. s. 1 i texten
  2. JoU 1925:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående inlösen för statsverkets räkning av elektrisk anläggning å landsfiskalsboställe. a1 i texten