Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

1926-02-12 · 44 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 41 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:102, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

1

Nr 102.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa

kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar;

given Stockholms slott den 12 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt i punkterna l:o—16:o.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlee, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och

upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts höra

föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Kronoparken Fjällveden är belägen i Lids, Ripsa och Råby socknar av

Södermanlands län och innehåller enligt fastställd hushållningsplan en areal

av 1,705.18 hektar, varav 1,209.20 hektar duglig skogsmark, 370.12 hektar

impediment och 125.8 6 hektar inägor.

I en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning av den 16 april 1925 har Werner

Carlsson, Hultstugan, Råby, anhållit att för en köpeskilling av 10,000

kronor få inköpa kronojägarbostället Karlberg å Fjällvedens kronopark,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 84 höft. (Nr 102.) 1

[1J

Lägenhetert

Karlberg å

kronoparken

Fjällveden *

Södermanlands

län.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

vilket boställe angränsade sökanden tillhöriga 6/26 mantal Hultstugan om

11.7 2 hektar tomt och åker samt 18.6 2 hektar skogs- och hagmark i Råby

socken.

Som skäl för ansökningen har sökanden anfört, att han, som vore

född å Karlberg, jämte sin fader uppodlat all åkerjord därstädes, innan

kronan genom inköp av en del av kronoparken Pjällveden jämväl förvärvat

Karlberg, att han, som hade 12 barn, hade för avsikt att överlämna skötseln

av sitt ägande Hultstugan åt någon av dem, då han ej orkade arbeta som

förr, samt att det vore hans högsta önskan att få tillbringa sina återstående

levnadsdagar där han vore född och nedlagt det mesta av sin arbetskraft.

Till följd av remiss har domänstyrelsen den 16 december 1925 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid överlämnat yttranden av vederbörande jägmästare,

överjägmästare, överlantmätare och länsstyrelse ävensom värderingsinstrument,

upprättat av vederbörande domänintendent jämte uppskattningsmän.

Enligt överlantmätarens yttrande i ärendet utgjorde lägenheten en del av

uti kronoparken Fjällveden ingående, genom ägostyckning år 1909 utbrutna

stamhemmet 4/n mantal Lundby nr 3 eller Lundby 3 1 samt innehåller en

areal av 5.6 8 8 hektar, varav 3.8 5 7 hektar tomt och åker samt 1.8 31 hektar

annan mark.

Härförutom funnes inom lägenhetens gränser en för samfällt behov vid

laga skifte avsatt väg om 7.2 ar, motsvarande figuren nr 375 å en överlantmätarens

yttrande bilagd karta över ifrågavarande lägenhet. Lägenheten

kunde, enligt överlantmätarens uppgift, utbrytas genom avsöndring i vanlig

ordning från nämnda stamhemman.

Jägmästaren har tillstyrkt bifall till ansökningen och anfört, bland annat,

följande.

Lägenheten vore bebyggd med boningshus under tak av tegel, innehållande

2 rum och kök samt vindsrum och veranda; svinhus; hemlighus

med bod; visthusbod med spanmålsvind under tak aV tegel; hönshus; ladugård,

innehållande fähus; loge och 2 lador under tak av tegel samt källare

av cement.

Kronan hade verkställt byggnadsarbeten vid lägenheten för en kostnad

av 6,159 kronor. Försäljning av lägenheten vore för kronan fördelaktig, då

härvid tillfälle erbjödes att flytta kronojägarens bostadsplats till det år 1921

inköpta, kronoparken tillhörande Baggetorp, vilket med hänsyn till vägförbindelser,

virkesavsättning och göromålen inom bevakningstrakten vore

för kronojägaren lämpligt såsom bostadsort. Lägenheten vore icke till skogsarbetarbostad

erforderlig eller lämplig. Kostnaderna för anordnande av bostad

för kronojägaren vid Baggetorp beräknades till 8,700 kronor eller,

därest vissa arbeten utfördes i arbetslöshetskommissionens regi, till 7,400

kronor. Sökanden vore en för sin redbarhet och arbetsamhet välkänd person.

Över jägmästaren har jämväl tillstyrkt ansökningen under uttalande, bland

annat, att lägenheten till följd av sin belägenhet vore synnerligen olämplig

såsom kronojägarboställe och att frågan om boställets förflyttning till Baggetorp

förr eller senare måste tagas under allvarligt övervägande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

3

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till ansökningen.

Domänintendenten jämte vederbörande uppskattningsmän, vilka tillstyrkt

till antagande sökandens köpeanbud, bava beräknat lägenhetens saluvärde

till 7,881 kronor 7 öre, varav 53 kronor för växande skog.

För egen del har domänstyrelsen ansett, att förevarande köpeanbud, vilket

rätt väsentligt överstege det beräknade saluvärdet, borde antagas, då lägenheten

numera icke vore lämplig såsom bostad för vederbörande kronojägare

och icke erfordrades för kronoparkens skötsel.

Även jag biträder det av samtliga myndigheter förordade försäljningsförslaget

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoparken Fjällveden i Lids, Ripsa och

Råby socknar av Södermanlands län må frånskiljas förberörda,

å den av överlantmätaren i ärendet företedda

kartan angivna område med undantag av en därinom

för samfällt behov avsatt väg samt att området må försäljas

till Werner Carlsson, Hultstugan, Råby, mot en

köpeskilling av 10,000 kronor under villkor

att området tillträdes med äganderätt den 14 mars

1927,

att köpeskillingen vid tillträdet erlägges till domänstyrelsen,

att köparen ensam vidkännes de med områdets avskiljande

och lagfart å fånget förenade kostnader, samt

att köparen underhåller vederbörligt stängsel mot kronoparken

Fjällveden.

2:o.

•

På hemställan av domänstyrelsen har Kungl. Maj:t den 21 mars 1919

förordnat, att den för tiden till den 14 mars 1921 mot årligt arrende av

380 kronor utarrenderade kronoegendomen Va mantal Häringstorp nr 4

eller Bosved i Toresunds socken av Södermanlands län med undantag av

lägenheten Skogshyddan skulle med ett saluvärde av 29,200 kronor under

de i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1874 omförmälda villkor genom styrelsens

försorg å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande. Beträffande

lägenheten Skogshyddan förordnades, att denna lägenhet skulle upplåtas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Med anledning härav hava auktioner å egendomen hållits den 21 juni

1919, varvid anbud avgivits med 18,000 kronor, den 29 november samma

år, varvid anbud avgivits med 24,000 kronor och den 10 april 1920, varvid

Departements
chefen.

[2.]

Häringstorp

nr 4 eller

Bosved i

Södermanlands

län.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Departements
chefen.

anbud avgivits med 25,000 kronor. Genom Kungl. Maj-.ts beslut den 14

maj 1920 blev emellertid sistnämnda anbud förkastat och förordnades, att

egendomen med förberörda undantag ånyo skulle utarrenderas. Arrendetiden

är sju år räknat från den 14 mars 1921. Det årliga arrendet uppgår

till 950 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning.

Av instrumentet över denna förrättning jämte övriga till ärendet hörande

handlingar, däribland en av distriktslantmätaren O. Thorén under 1925

över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat

följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Malmby järnvägsstation och 8

kilometer från Strängnäs, har en areal av 32.6 2 6 hektar, varav 17.9 4 8 hektar

tomt och åker. Åkern utgöres mestadels av lerjord och lermylla samt en del

dyjord på lerbotten med god dikning och hävd.

Hushållningsplan för skogen är icke fastställd; den årliga avverkningen

kan emellertid beräknas till omkring 35 kubikmeter.

Åbyggnaderna bestå av boningshus med tre rum, ladugårdsbyggnad under

tegel på halm, innehållande stall, fähus m. m., ävensom källare, tvättstuga

och andra uthus.

Jämväl vid denna förrättning har förslag uppgjorts till egendomens försäljning,

av skäl särskilt att nybyggnad förestode. Uppskattningsmännen

hava härutinnan anfört, att anledning ej förefunnes att bibehålla denna

obetydliga och enstaka liggande egendom med svag räntabilitet och utan

större skogstillgång. Egendomens saluvärde har uppskattats till 23,700

kronor, därav 8,256 kronor 84 öre för växande skog och 200 kronor för

kapitaliserad allmänningsutdelning.

Domänstyrelsen — liksom också länsstyrelsen och överjägmästaren —

hava ej haft något att erinra mot förslaget, över jägmästaren har framhållit,

att någon som helst anledning att ur skogsvårdssynpunkt behålla

egendomen ej förefunnes.

För egen del biträder jag förslaget om egendomens försäljning. Då, enligt

vad domänstyrelsen upplyst, ett odlingslån påvilar egendomen, bör köpare

åläggas ansvara för annuiteterna å lånet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen ''/s mantal Häringstorp nr 4 eller

Bosved i Toresunds socken av Södermanlands län med

undantag av lägenheten Skogshyddan må å offentlig

auktion försäljas till den högstbjudande under de i kungl.

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1928 och med skyldighet

för denne att från och med tillträdesdagen ansvara för

de på egendomen belöpande annuiteter å egendomen

åvilande odlingslån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

3:o.

o

Jämlikt beslut av kammarkollegium och statskontoret den 21 november

1924 har landsliskalsbostället :''/8 mantal krono Valsberga nr 2 i Åkers socken

med Länsmansmossen nr 1, en äng, i Länna socken av Södermanlands län

från och med den 14 mars 1925 indragits till statsverket. Genom domänstyrelsens

försorg har egendomen därefter utarrenderats för en tid av två

år från sistnämnda dag mot ett årligt arrende av 1,350 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits arrendeuppskattning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, varibland en kopia av en av distriktslantmätaren

Johan W. Ström 1925 upprättad karta över hemmanet •% mantal

Valsberga nr 2 litt. C med beskrivning, inhämtas, bland annat, följande.

[3.]

^ alsberga

nr 2 i Södermanlands

län

Hemmanet Valsberga, som är beläget nära intill Valsberga station å Norra

Södermanlands järnväg samt omkring 1 kilometer från Strängnäs, består

av fyra skiften: hemskiftet, två mindre på respektive 2 och 21/, kilometers avstånd

därifrån belägna skiften samt ett större skogsskifte. Hemmanet har en

areal av 88,330 hektar, därav 26,751 hektar tomt och åker, 2,544 hektar

äng, 58,676 hektar avrösningsjord och 0,359 hektar impediment. I denna

areal är ej inräknad den till Norra Södermanlands järnväg exproprierade

mark eller inom egendomens område befintliga samfällda ägor.

Ängen Länsmansmossen, som är belägen mer än 1 mil från huvudgården,

har obetydlig areal och är sank och omöjlig att bruka. Slåttern å ängen,

som tidigare utarrenderats mot en avgäld av 5 kronor för år, har ansetts

numera ej hava något värde.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande två områden måtte från

egendomen upplåtas till egnahem, nämligen

1) Lägenheten Stenhagen, bebyggd med boningshus och uthus, tillhöriga

innehavaren grovarbetaren Rud. Åhr. Lägenheten har å kartan avgränsats

från egendomen i övrigt med röd linje och omfattar ägofigurerna nr 1—4

samt delar av nr 5, 8—10 och 66 med en areal av 0,805 hektar, därav

0,480 hektar tomt och åker och 0,325 hektar hag- och skogsmark. Saluvärdet

har uppskattats till 400 kronor, därav 35 kronor för växande skog.

Lägenheten borde liembjudas Åhr.

2) Hallmyradelen, bestående av ett av de mindre skiftena och en del av

det andra mindre skiftet, där försäljningsområdets västra gräns utgöres av

en röd linje. Lägenheten omfattar å kartan ägofigurerna nr 82—91, 93—96,

98 och del av 99 samt har en areal av 8,901 hektar, därav 6,182 hektar

tomt och åker, 2,5 9 7 hektar hag- och skogsmark samt 0,122 hektar impediment.

Saluvärdet har, inberäknat en av kronan för 200 kronor inlöst loge,

som ligger å skogsmarken, uppskattats till 6,300 kronor, därav 2,876 kronor

28 öre för växande skog. Med hänsyn till att byggnader måste uppföras

å lägenheten har den i försäljningsområdet ingående delen av skogsmarken

väster om den å kartan med ägofigur nr 97 utmärkta landsvägen medtagits.

För den händelse ifrågavarande skogsmarksdel ej skulle komma att medfölja

vid försäljningen, hava uppskattningsmännen ansett, att någon försäljning

av lägenheten icke skulle låta sig göra.

Jägmästaren har i fråga om lägenheten Hallmyradelen ansett olämpligt

att försälja området väster om förberörda landsväg. Den därstädes belägna

obetydliga åkern, omkring 0,3 5 hektar, vore av dålig beskaffenhet och ägnade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

sig bättre till skogsproduktion; den övriga marken utgjordes av ren skogsmark,

som icke lämpade sig till beteskultur. Landsvägen borde utgöra gränsen

åt väster.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Över jägmästaren har förordat jägmästarens förslag om inskränkning av

försäljningsområdet för lägenheten Hallmyradelen jämväl ur den synpunkten

att det vore olämpligt avskära det västerut liggande skogsskiftet från förbindelse

med allmänna vägen. För lägenheten erforderligt byggnadsvirke

horde kunna köpas från annat håll och, om lägenheten ej skulle gå att sälja,

finge densamma såsom hittills medfölja arrendet av huvudgården.

Domänstyrelsen anför i ärendet följande.

Förslaget om försäljning av lägenheten Stenhagen föranledde ingen erinran

från styrelsens sida. I fråga om lägenheten Hallmyradelen ansåge styrelsen

i likhet med skogsstatstjänstemännen olämpligt att sönderskära det med ägofigur

nr 99 å kartan utmärkta skogsskiftet på sätt uppskattningsmännen

föreslagit. Lämpligen kunde detta skifte försäljas i sin helhet men hade

styrelsen stannat vid att förorda försäljning av den öster om den å kartan

med ägofigur nr 97 betecknade vägen belägna marken, dock att i försäljningen

borde ingå förberörda lada, som vore belägen utom det sålunda begränsade

lägenhetsområdet, med rätt för köparen att tillsvidare intill dess

annorlunda förordnades hava ladan kvarstående å den åt kronan behållna

delen av skiftet. Det område, som i enlighet härmed komme att tilldelas

lägenheten Hallmyradelen, utgjordes av den å kartan med ägofigurerna

nr 82—91 samt 93—96 betecknade mark med en areal av 6,2 9 9 hektar,

därav 5,807 hektar åker, 0,370 hektar avrösningsjord och 0,122 hektar impediment.

Saluvärdet för detta område, inbegripet förherörda lada, utgjorde

3,150 kronor, därav 107 kronor 15 öre för skogsmark och växande skog.

Med anslutning till domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande lägenheter Stenhagen och Hallmyradelen

må var för sig med områden om respektive 0.8o5

hektar och 6.299 hektar från kronoegendomen 5/s mantal

Valsberga nr 2 i Åkers socken med Länsmansmossen

nr 1, en äng, i Länna socken av Södermanlands län

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar och med iakttagande

vid försäljningen av lägenheten Hallmyradelen

av vad domänstyrelsen föreslagit i avseende å förenämnda

lada.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

7

4:o.

I enlighet med en till 1921 års riksdag i ämnet avlåten, av riksdagen [4.]

bifallen proposition (nr 87; it. skr. nr 286) förordnade Kungl. Maj:t f^Kdhnar

genom beslut den 17 juni 1921, att från kronoegendomen 72 mantal Norr- lön.

hult nr 2 i Hjorteds socken av Kalmar län skulle — jämte ett flertal andra

lägenheter — var för sig försäljas lägenheterna Axhult och Brännkärr enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

med förbehåll om rätt till vägar och vattenhämtning på sätt

i punkt 3 av nämnda proposition angivits. De uppskattade saluvärdena

utgjorde respektive 16,500 och 14,000 kronor. Tillika förordnade Kungl.

Maj:t, med riksdagen, att egendomens huvudgård skulle med ett område

om 36.069 hektar och ett saluvärde av 36,700 kronor försäljas på offentlig

auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor.

Vid å egendomen verkställd, i behörig ordning fastställd ägostyckning

hava ifrågavarande områden åsatts lägenheten Axhult under litt. Bc n/ioo

mantal, lägenheten Brännkärr under litt. Bd 4/ioo mantal och huvudgården

under litt. Bb Vio mantal.

Sedan Kungl. Maj:t den 7 juli 1922 förkastat å egendomens huvudgård

avgivet anbud å 14,600 kronor, har domänstyrelsen den 26 oktober 1922

hos Kungl. Maj:t anmält, att vid förnyad auktion för huvudgårdens försäljning

den 30 september 1922 ett anbud avgivits med 15,000 kronor.

Styrelsen meddelade därvid tillika, att antagliga anbud å lägenheterna

Axhult och Brännkärr vid anbudstidens slut icke inkommit till länsstyrelsen

i länet samt efter förnyat utbud ej heller torde vara att förvänta.

Med anledning av Kungl. Maj:ts den 18 november 1922 meddelade beslut

hava huvudgården och berörda två lägenheter genom domänstyrelsens

försorg utarrenderats under fem år från den 14 mars 1923 mot ett årligt

arrende av 750 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Vid

denna förrättning hava ifrågavarande områden saluvärderats till, huvudgården

18,000 kronor, därav 8,360 kronor för växande skog, torpet Axhult

9,000 kronor, därav 3,270 kronor för växande skog, och torpet Brännkärr

8,150 kronor, därav 1,300 kronor för växande skog. Av enahanda skäl,

som föranledde 1921 års försäljningsbeslut, hava uppskattningsmännen ansett,

att områdena borde försäljas. Innehavarna av torpen J. P. Johansson

å Axhult och Gustaf Karlsson å Brännkärr, vilka anhållit att få köpa

var sin lägenhet, ägde författningsenligt rätt till hembud vid försäljningen,

och borde vid försäljningen av huvudgården sådan rätt tillkomma egendomens

arrendator, Oscar Johansson, vilken under sin arrendetid på ett

synnerligen förtjänstfullt sätt upparbetat den förut försummade gården

och anhållit att få köpa densamma. Huvudgården vore i fråga om arealen

icke större än månget torp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Departements
chefen.

Länsstyrelsen och vederbörande överjägmästare hava icke haft något att

erinra mot förslaget.

I skrivelse den 23 januari 1926 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har därvid anfört, att styrelsen icke

funnit någon sådan förändring beträffande ifrågavarande egendom, som

påkallade egendomens bibehållande åt kronan, hava inträtt efter tillkomsten

av 1921 års försäljningsbeslut. Då Oscar Johansson arrenderat egendomen

endast sedan 1921, kunde styrelsen emellertid ej förorda hembudsrätt för

denne vid försäljning av huvudgården.

För egen del finner jag ej anledning till annan erinran mot domänstyrelsens

förslag än att jämväl själva huvudgården bör försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

i vilket fall den nuvarande arrendatorn torde böra tillerkänna a

hembudsrätt enligt punkt 8 i nämnda grunder.

På sätt i propositionen i ämnet till 1921 års riksdag förutsattes, bör

vid försäljning av torpet Axhult förbehåll göras om rätt för de tidigare

försålda lägenheterna Hallingshult, Gröndal och Altona till nödiga utfartsvägar

till sjön samt vid försäljning av torpet Brännkärr om rätt för

kronan till utfartsvägar från alltjämt i kronans ägo behållna delar av

egendomen (vissa skogsområden), varjämte lägenheten Hallingshult bör

förbehållas rätt att hämta vatten ur en å ägorna till Brännkärr belägen

gammal brunn.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att ifrågavarande tre lotter av hemmanet Norrhult

nr 2 i Hjorteds socken av Kalmar län, nämligen Vio

mantal Norrhult nr 2 litt. Bb, 6/i00 mantal Norrhult

nr 2 litt. Bo, kallat Axhult, och 4/ioo mantal Norrhult

nr 2 litt. Bd, kallat Brännkärr, må var för sig med saluvärden,

som vid år 1925 verkställd uppskattning beräknats,

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt

för nuvarande arrendatorer och beträffande

Axhult och Brännkärr med ovan av mig angivna förbehåll.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

9

5:o.

Kronoparken Klövdala, belägen i Järeda och Målilla socknar av Kalmar

län, är bildad av jämlikt Kungl Maj:ts brev den 21 maj 1880 inköpta kronoskattehemmanet

1 mantal Klövdala nr 1 med ut jordarna Klövdala nr 1

och 2 i Järeda socken samt de delar av förra fanjunkarbostället 1/i mantal

Arena nr 2 i Järeda socken och förra trumpetarbostället mantal Prästnäs

nr 1 i Målilla socken, vilka jämlikt dels kammarkollegii beslut den 15

september 1880, dels domänstyrelsens beslut den 28 juli 1899, dels ock Kungl.

Maj:ts beslut den 13 och den 18 december 1918 tillagts kronoparken Klövdala.

Kronoparken omfattar en sammanlagd areal av 2,069 hektar, varav

1,875 hektar inägor och produktiv skogsmark samt 194 hektar impediment.

Aktiebolaget Järnforsens möbelfabrik, som jämlikt arrendekontrakt den

4 och den 12 maj 1920 för tiden 14 mars 1920 —13 mars 1940 mot ett årligt

arrende av 1,500 kronor arrenderar, förutom kronans rätt för hemmanet

Prästnäs nr 1 till vattenkraft och fiske i Emån, å kronoparken belägna

torpet Brostugan med en areal av 5.7 4 hektar, har hos Kungl. Maj:t anhållit

att få inköpa ifrågavarande markområden och vattenrätt ävensom

vissa andra närmare angivna områden av kronoparken.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 20 mars 1924 erinrat, att styrelsen

tidigare avstyrkt en försäljning av ifrågavarande vattenrätt och markområde

med hänsyn till bland annat att omfattningen till kronans vattenrätt vore

omtvistad. Under åberopande härav har styrelsen hemställt, att ansökningen

icke måtte föranleda någon vidare åtgärd.

Vattenfallsstyrelsen, som den 16 maj 1924 avgivit utlåtande i ärendet,

har anfört följande.

Enligt vad en av vattenfallsstyrelsen gjord undersökning angående äganderätten

till Järnforsen givit vid handen torde kronan i egenskap av ägare

till indragna militiebostället Prästnäs nr 1 om 1/.! mantal äga den del av

vattenkraften, som belöpte å Emåns vänstra strand utmed Järnforsen, eller

sålunda halva fallet.

Den andra hälften av Järnforsen torde tillkomma delägarne i Järeda by,

som ägde den motsatta stranden.

Av handlingarna framginge, att allenast 2/s av vattenfallet vore utnyttjade.

Enligt vad bolaget uppgivit för vattenfallsstyrelsen, ämnade bolaget,

därest dess ansökan komme att av Kungl. Maj:t bifallas, söka i samråd

med firman Karl Gustafsson & C:o, som arrenderade det Järeda byamän

tillhöriga vattenverket å den högra stranden, förvärva tillstånd att helt

överbygga vattendraget vid nu ifrågavarande vattenfall. Därigenom skulle

vattenfallet komma att utnyttjas på ett fullt rationellt sätt, vilket för närvarande

ej vore förhållandet.

För att bolaget skulle kunna rationellt utnyttja vattenfallet torde vara

erforderligt, att bolaget antingen med äganderätt finge förvärva den del av

fallet, som bolaget ärnade utbygga, eller ock att arrendetiden avsevärt förlängdes.

Enär kronan på grund av vattenfallets belägenhet och ringa betydelse

[5.]

Kronoparken

Klövdala i

Kalmar län.

Försäljning

till aktiebolaget

Järaforsens

möbelfabrik

av vattenrätt

m. m.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

torde sakna intresse att för kraftverksändamål behålla sin andel i vattenfallet,

hade vattenfallsstyrelsen ur de synpunkter, styrelsen hade att företräda,

ingen anledning att avstyrka bifall till den av bolaget gjorda framställningen.

Domänstyrelsen har därefter i förnyat utlåtande den 15 januari 1925

anmält, att styrelsen icke hade något att erinra mot försäljning — efter i

skrivelsen angivna saluvärden — av de markområden m. m., som avsåges

i förutnämnda bolags framställning.

Med anledning av vissa av bolaget framställda invändningar mot de av

domänstyrelsen tillämpade uppskattningsvärdena remitterades ärendet ånyo

till domänstyrelsen, som den 16 maj 1925 avgav förnyat utlåtande, innefattande

förslag om försäljning till bolaget mot en köpeskilling, ej understigande

29,300 kronor, av dels 5.41 io hektar av 1/i mantal Prästnäs nr 1

jämte till hemmanet hörande andel i vattenfall — den så kallade Järnforsen

— och vattenrätt i Emån, dels''ock O.osso hektar av 1 mantal Klövdala

nr 1 med utjordarna Klövdala nr 1 och 2. Körande omfattningen av

det sålunda till försäljning ifrågasatta markområdet, vattenrättens värde

m. m. har domänstyrelsen anfört bland annat följande.

Av infordrat yttrande från jägmästaren framginge, att bolaget gillat och

godkänt ett förslag av jägmästaren till begränsning av området för bolagets

markförvärv. Detta mindre område skulle omfatta ägo figurerna 30—64, av

65, av 66, 67, av 69, av 70, av 71, 72 samt 74—84 å en av distriktslantmätaren

Hugo Fröman 1923 upprättad karta, allt i enlighet med en å kartan

uppdragen röd linje A—B—C—D.

Mot detta förslag funnes intet från styrelsens sida att erinra.

I enlighet härmed skulle försäljningen till bolaget omfatta:

Tomtmark

Tomt och upp- lagsplatser

Åker

Ängsmark och

åbrinkar

Skogsmark

Berg, stenblock,

impediment väg

ägo-

fiff-

ar

kvm.

ägo-

%■

ar

kvm.

ägo-

fig.

ar

kvm.

ägo-

tig-

ar

kvm.

ägo-

%■

ar

kvm.

ägo-

tig-

ar

kvm.

48

7

10

35

n

40

30

2

20

31

4

30

32

16

^40

55

40

49

20

40

47

26

60

36

23

—

33

7

10

34

6

*20

57

58

40

so

9

30

37

19

—

41

2!

80

39

14

20

60

2

30

51

3

—

38

29

—

42

6

80

40

4

10

61

5

—

52

11

20

43

31

40

46

2

70

56

1

80

62

2

70

53

27

30

44

15

80

72

3

80

58

13

—

63

3

40

75

3

—

45

12

80

83

2

50

59

5

—

av 65

6

10

77

6

30

54

12

50

84

3

—

74

12

20

67

2

50

78

12

90

64

26

50

av 69

—

20

79

—

40

av 66

2

20

av 71

i

20

80

9

90

av 70

—

50

76

2

10

81

6

10

82

7

60

S:a

124

50

OC

CO

—

174

90

52

—

72

90

84

30

eller tillsammans 5.4 6 60 hektar.

Med tillämpning av styrelsens i skrivelse den 15 januari 1925 anförda

synpunkter skulle värdet av vad bolaget nu önskade köpa, ställa sig på

följande sätt:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Kronans andel i vattenfall samt vattenrätt i Emån........... 20,000: — kronor

markvärden

12,450 kvadratmeter tomtmark å 25

3,800 » »

och upplagsplats å 20

17,490 kvadratmeter åker å 20

5,200 » ängsmark

och åbrinkar å 5

7,290 kvadratmeter skogsmark å 10

8,430 » berg, stenrös,

impediment, väg ä 1

kronan tillhöriga byggnader .............

öre............ 3,112: so

» ............ 760: —

» ............ 3,498: —

» ............ 260: -

» ............ 729: —

» ........... 84: so 8,443: so »

...................................... 900:—_»

summa 29,343: so kronor,

som torde avjämnas till 29,300 kronor.

Växande skog saknades å området enligt jägmästarens uppgift.

Sedan bolaget, efter ytterligare förhandlingar, i en den 15 januari 1926

dagtecknad skrift lämnat ett högsta anbud å vattenfallet jämte markområde

å 27,300 kronor, har domänstyrelsen i utlåtande den 22 januari 1926 tillstyrkt

ifrågavarande försäljning för sålunda erbjudna pris.

Å kronoparken tinnes en lägenhet Trekanten, som är belägen å hemmanet

Prästnäs nr 1 och omfattar en areal av 0.5no hektar. Arrendatorn av

nämnda lägenhet J. A. Karlsson har i en till Kungl. Maj:t ställd ansökning

anhållit om tillstånd att inköpa området.

Lägenheten Trekantens saluvärde har uppskattats till 840 kronor. Domänstyrelsen

har ansett, att densamma bör försäljas enligt gällande grunder för

upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar. Den borde dock,

enligt styrelsens förmenande, icke frånhändas kronan för annat fall än försäljning

komme till stånd jämväl av förenämnda i bolagets ansökan avsedda

markområden.

Under åberopande av den i ärendet verkställda utredningen tillstyrker jag

försäljning för ett pris ej understigande 27,300 kronor till aktiebolaget Jämforsens

möbelfabrik av i domänstyrelsens skrivelse den 16 maj 1925 angivna

område av kronoparken Klövdala jämte till 1 s mantal Prästnäs hörande

vattenrätt i Emån på de närmare villkor, som angivas i sagda skrivelse.

Vad lägenheten Trekanten beträffar tillstyrker jag ävenledes, att riksdagens

medgivande inhämtas till lägenhetens försäljning. Lägenheten torde,

på sätt domänstyrelsen föreslagit, böra upplåtas enligt gällande allmänna

grunder för egnahemsupplåtelser.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Försäljning

avlägenheten

Trekanten.

Departements
chefen.

dels att till aktiebolaget Järnforsens möbelfabrik må

mot en köpeskilling, ej understigande 27,300 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

försäljas 5.411 o hektar av] förra trumpetarbostället ’/*

mantal Prästnäs nr 1 i Målilla socken av Kalmar län,

jämte till nämnda boställe hörande vattenrätt i Emån,

samt 0.05 50 hektar av 1 mantal Klövdala nr 1 med

utjordarna Klövdala nr 1 och 2 i Järeda socken av

samma län, allt under villkor

att köpeskillingen erlägges kontant till länsstyrelsen i

Kalmar län vid köpets avslutande, då jämväl tillträde

sker,

att det mellan kronan och bolaget till den 14 mars

1940 gällande arrendekontraktet skall upphöra vid köpets

avslutande, med skyldighet för bolaget att erlägga för

tiden intill tillträdesdagen belöpande arrendeavgäld,

att köparen ensam skall vidkännas de med områdets

avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnaderna,

samt

att köparen uppför och underhåller lämpligt stängsel

i gränsen mellan det försålda området å ena sidan och

i kronans ägo kvarvarande mark å den andra;

dels ock, vid bifall härtill, att lägenheten Trekanten

om 0.5170 hektar må frånskiljas kronoparken Klövdala

i Kalmar län och försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

6:o.

[6.]

Gualöv nr 22

i Kristianstads

län.

Kronoegendomen 3In mantal Gualöv nr 22 i Gualövs socken av Kristianstads

län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot ett arrende av 900

kronor för år.

Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av

instrumentet över förrättningen med därtill hörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren J. Woldt 1924 kopierad och kompletterad karta

över egendomen med tillhörande beskrivningar inhämtas bland annat

följande.

Egendomen är belägen omkring 2 kilometer från Gualövs järnvägsstation

å Kristianstad—Sölvesborgs järnväg och är utlagd i fyra skiften, hemskiftet,

ängsskiftet, landvinningsskiftet och skogsskiftet. Den innehåller

en sammanlagd areal av 62-224 hektar, därav 41.313 hektar åker, 6.528

hektar odlingsmark, 12.302 hektar skogsmark och 2.081 hektar impediment.

Å egendomen finnas fem med innehavarna tillhöriga hus bebyggda lägenheter,

nämligen å ängsskiftet en lägenhet upplåten till Martin Olsson, å

landvinningsskiftet en lägenhet upplåten till Petter Olof Persson samt å

skogsskiftet tre lägenheter upplåtna till en var av Nils Henrik Lindberg,

Axel Persson och Sven Bengtsson.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 102.

13

Dessutom har domänstyrelsen enligt beslut den 10 april 1908 medgivit

goodtemplarlogen Oscar II minne rätt att å ett mindre område av skogsskiftet

uppföra en möteslokal.

Samtliga lägenhetsinnehavare samt goodtemplarlogen hava anhållit att få

friköpa sina respektive innehav, därvid Martin Olsson anhållit att få utöka

sin till lägenheten hörande åkerareal.

Ansökningar hava dessutom inkommit från två å egendomen ej bosatta

personer att å skogsskiftet få förvärva byggnadstomter.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att samtliga lägenhetsinnehavare

ävensom goodtemplarlogen skulle få friköpa sina respektive innehav med

vissa jämkningar i gränserna. Martin Olsson skulle därvid för bildande av

en självständig jordbrukslägenhet erhålla utökad åkerareal. Tillika hava

uppskattningsmännen föreslagit, att å skogsskiftet skulle utläggas ytterligare

tre tomtområden för försäljning.

De till försäljning föreslagna lägenheter och tomtområden hava med nedan

angivna arealer åsatts följande arrende- och saluvärden:

Litt. å

kartan

Lägenhetsinnehavare

Ägolig. å kartan

Areal

hektar

Arrende-

värde

kronor

Saluvärde

kronor

B

Martin Olsson.............................

24—30, av 31,

32, 33, av 42,

av 43, 44—46,

av 50

7.5610

85

4,150

C

Petter Olol Persson .....................

av 52, 56, av 57

0.2 290

11

260

D

Nils Henrik Lindberg ..................

av 86, 87

0.2015

20

380

E

Axel Persson ..............................

av 83, av 84,

av 85

0.6790

33

660 i

! F

Goodtemplarlogen Oscar II minne...

av 83, 88

0.1680

17

340

G

Sven Bengtsson .......................

89

O.30S0

24

470

! H

Obebyggd....................................

av 81, av 82

0.5 740

—

350

i

» ............

av 78, 80, av

81, av 82, av

90, 94, 95

0.7010

360 !

K

» .................

av 78, 79, av

83, av 84, av

90, 92, 93

0.7 790

—

440

Överjägmästaren i södra distriktet och länsstyrelsen hava icke haft något

att erinra emot uppskattningsmännens försäljningsförslag.

I skrivelse den 8 januari 1926 har domänstyrelsen anfört bland annat,

följande.

Enligt uppskattningsmännens förslag skulle samtliga lägenhetsförsäljningar

ske i enlighet med grunderna för upplåtande av egna hem och med rätt för

angivna personer till hembud.

Styrelsen hade emellertid funnit den av uppskattningsmännen föreslagna

upplåtelseformen mindre lämplig ifråga om det av goodtemplarlogen Oscar II

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

minne innehavda området. Goodtemplarlogen vore visserligen innehavare av

byggnaden å området men kunde likväl ej hänföras till den kategori av

köpare, som egnahemsförordningen avsåge, på grund varav styrelsen ansett,

att goodtemplarlogen borde kontant erlägga sin köpeskilling vid tillträdet.

Mot uppskattningsmännens förslag i övrigt eller mot de lägenheterna

åsätta saluvärden hade styrelsen icke något att erinra.

Departements- Jag biträder uppskattningsmännens förslag med den ändring, som av

chefen. domänstyrelsen föreslagits beträffande formen för upplåtandet av det område,

som är avsett att försäljas till goodtemplarlogen Oscar II minne. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 3/s mantal Gualöv nr 22

i Gualövs socken av Kristianstads län må försäljas

dels lotterna litt. B, C, D, E, G, H, I och K var för

sig med angiven areal enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

dels ock lotten litt. F till goodtemplarlogen Oscar II

minne mot en köpeskilling av 340 kronor under villkor

att lotten må tillträdas den 14 mars 1927 i det skick, den

då befinnes, varvid köparen inträder i de rättigheter och

skyldigheter Kungl. Maj:t och kronan ägt till den arrendator

och brukare, som vid samma tid avträder

egendomen, att köparen skall svara för de lotten författningsenligt

efter tillträdet åliggande utskylder, att

lotten, om så påfordras, skall på köparens bekostnad

vederbörligen inhägnas, samt att köparen ensam skall

vidkännas lagfarts- och andra med köpet förenade kostnader.

7:o.

[7.] Genom beslut den 19 december 1902 förordnade Kungl. Maj:t, att indragna

Farstorp nr l i hovsmedsbostället 3/i mantal Farstorp nr 1 i Riseberga socken av KristianKristj™stads

städs län skulle från den 14 mars 1904 ställas under skogsstatens omedelbara

vård och förvaltning. Fastigheten har tillagts kronoparken Klingstorp.

Med utlåtande den 19 januari 1926 har domänstyrelsen överlämnat en av

Karl Sjöstrand, Ljungbyhed, gjord framställning att få köpa ett område,

benämnt Backstugan, av nämnda kronoegendom.

Området, som angränsar en av Sjöstrand förut inköpt lägenhet av ifrågavarande

kronoegendom, har av honom innehafts på arrende sedan den 14

mars 1921. Årliga arrendeavgälden utgör 10 kronor. Enligt en av förste

lantmätaren E. Mebius 1901 upprättad karta över ägorna till H/.t mantal

Farstorp nr 1 omfattar området en sammanlagd areal av 1.3 21 hektar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

15

Härav äro cirka 0.55o hektar åker och 0.7 71 hektar backar. Åkern utgöres

av grusjord. Backarna äro nästan kala och ljungtäckta. Området, som är

obebyggt, har av jägmästaren i Kolleberga skolrevir åsatts ett värde av

400 kronor.

Jägmästaren liksom ock öv er jägmästaren tillstyrka försäljningen, då vägen

Ljunghyhed—Farstorp därigenom i hela sin sträckning skulle komma att

utgöra gräns mellan kronoparken och det försålda området. Jämväl domänstyrelsen

har förordat lägenhetens försäljning.

Ej heller för egen del finner jag anledning till erinran mot att ifrågavarande

lägenhet, som, enligt vad som upplysts, ej är behövlig för kronoparkens

skötsel, försäljes till den nuvarande arrendatorn. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område, omfattande avdelningarna

nr 193, 194, 195, 196, 206, 207, 208 å förste lantmätaren

Mebius’ i ärendet företedda karta, må frånskiljas

stamfastigheten % mantal Farstorp nr 1 i Riseherga

socken av Kristianstads län och med tillträdesrätt

den 14 mars 1927 försäljas till lägenhetens nuvarande

arrendator Karl Sjöstrand för en köpeskilling av 400

kronor, att till länsstyrelsen i länet betalas kontant vid

tillträdet, och under villkor i övrigt, att köparen ensam

vidkännes kostnaderna för avsöndring och lagfart samt

övriga med köpet förenade utgifter.

8:o.

Kronoegendomen Fjälkinge nr 5, 30 och 35 om tillsammans 3/, mantal i

Fjälkinge socken av Kristianstads län är utarrenderad till den 14 mars

1926 mot ett årligt arrende av 1,260 kronor.

Under 1924 har uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av instrumentet

över förrättningen ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren J. Woldt 1924 över egendomen upprättad

karta med å samma karta inlagt styckningsförslag å den egendomen

tillhörande delen av hemmanet Fjälkinge nr 35, inhämtas, bland

annat, följande.

Egendomen, vilken, såsom ovan nämnts, består av hemmanen Fjälkinge

nr 5, Fjälkinge nr 30 och Fjälkinge nr 35, vart och ett om ''/, mantal, är

belägen omedelbart intill Fjälkinge station å Kristianstad—Sölvesborgs

järnväg.

Egendomen ligger i ett, av nämnda järnväg genomskuret skifte och omfattar

103.8 371 hektar. Därav tillhöra 39.5 o oo hektar hemmanet Fjälkinge

nr 5, 33.5 900 hektar hemmanet Fjälkinge nr 30 och 28.2631 hektar Fjälkinge

nr 35. Återstående 2.4840 hektar utgöra vid enskiftet såsom samfälld upp
-

Departements
chefen.

[8.]

Fjälkinge nr

5, 30 och 35

i Kristianstads

län.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

tagen mark. Från den i egendomen ingående delen av hemmanet Fjälkinge

nr 35 hava avsöndrats och exproprierats sammanlagt 10.5 481 hektar. Egendomens

å arrende upplåtna del omfattar en areal av 90.2 7 80 hektar, därav

89.3 7 60 hektar åker. I arrendelotten ingår hemmanet Fjälkinge nr 35 med

17.18 80 hektar.

Å sistberörda hemmansdel finnas två lägenheter, brukade, den ena av Ola

Nilsson och den andra av Hans Håkansson. Lägenheterna äro bebyggda,

Ola Nilssons dock endast med provisoriska för tobaksbärgning avsedda hus.

Bägge lägenhetsinnehavarna hava hos uppskattningsmännen gjort framställning

om friköp av respektive områden. Hos uppskattningsmännen hava

dessutom Ture Nordström, Elna Skarp, Nils Jönsson, Sven Dahlberg, Per

Karlsson och Olivia Nilsson, samtliga ägare av från hemmansdelen förut

avsöndrade lägenheter, anhållit att för utvidgning av sina ägande områden

få förvärva framför liggande mark.

Med fästat avseende å ovan omförmälda framställningar hava uppskattningsmännen

genom distriktslantmätaren Woldt låtit uppgöra förslag till

styckning av den i egendomen ingående delen av hemmanet Fjälkinge nr

35, vilket förslag, som ovan nämnts, intagits å den över kronoegendomen i

dess helhet upprättade kartan.

Enligt ifrågavarande styckningsförslag skulle hemmanet uppdelas i följande

å nedanstående tabell upptagna 21 lotter med arealer och saluvärden,

som jämväl i tabellen angivas:

Litt.

Inrösnings-

jord

hektar

Impedi-

ment

hektar

Summa

hektar

Saluvärde

kronor

A ...........................................................

12.1180

0.0400

12.1580

B ............................................................

0.0280

0.0020

0.0250

70

C ............................................................

0.0115

_

0.0115

35

I) ...........................................................

0.0 3 3 5

0.0020

0.0365

100

E .........................................................

0.0840

—

0.0340

100

F ............................................................

0.0465

—

0.0465

140

G ........................................................

0.0560

O.002 0

0.0 5 7 0

165

H..........................................................

(''.5440

0.0060

0.5500

1,640

1 ...........................................................

0.2 52 5

—

0.2525

1,265

K ........................................................

0.2 180

—

0.218 0

880

0.2446

—

0.2445

1,230

M......................................................

0.8425

—

0.8425

1,720

N ............................................................

0.82 60

—

0.3 2 6 0

980

O .........................................................

0.8086

—

0.3086

1,220

P .........................................................

O.S060

—

0.30G0

620

Q...........................................................

0.8010

—

O.3010

910

R...........................................................

0.2 9 90

—

0.2 9 90

600

S ....................................................

0.30 05

—

0.3 005

900

T ...........................................................

0.2955

—

0.2955

600

U ...........................................................

0.2955

—

0.2965

890

V ............................................................

0.3025

—

0.3 0 2 5

605

Av dessa lotter äro samtliga med undantag av lotten litt. A, som skulle

bibehållas, avsedda att försäljas såsom egnahemslägenheter.

Av försäljningslotterna äro litt. H och litt. V bebyggda, övriga obebyggda.

Lotterna litt. H och V omfatta de av respektive Ola Nilsson och Hans

Håkansson brukade områdena. Lotterna litt. B—G utgöra de områden, som

av uppskattningsmännen avsetts för utvidgning av från hemmansdelen förut

avsöndrade lägenheter.

Uppskattningsmännen hava hemställt, att hembudsrätt skulle tillerkännas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Ture Nordström å lotten litt. B, Elna Skarp å lotten litt. C, Nils Jönsson

å lotten litt D, Sven Dahlberg å lotten litt. E, Per Karlsson å lotten litt.

F, Olivia Nilsson å lotten litt. G, Ola Nilsson å lotten litt. H och Hans

Håkansson å lotten litt. V. Därjämte hava uppskattningsmännen föreslagit,

att blivande köpare av lotterna litt. P, Q och R skulle förpliktas att utan

ersättning tåla det intrång, som förorsakas av den över lotterna dragna

elektriska ledningen.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava biträtt uppskattningsmännens

försäljningsförslag.

Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra emot samma förslag.

Med tanke på det uppstående samhällets vidare utveckling och angelägenheten

av att bebyggandet skedde på ett såväl ur utseendesynpunkt som i

sundhets- och eldsäkerhetshänseende tillfredsställande sätt har dock berörda

myndighet ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke vid lägenhetsupplåtelserna

skulle uppställas särskilda villkor med avseende å tomtmarkens användning

och ytterligare bebyggande samt i sådant hänseende föreslagit,

att byggnads avstånd från till tomt angränsande vägs mittlinje icke får

understiga 9 meter,

att huvudbyggnad icke får uppföras närmare grannes tomtgräns än (i

meter,

att uthus, för den händelse det icke sammanbygges med liknande hus i

grannes tomtgräns, icke får uppföras närmare nämnda tomtgräns än 3 meter,

att huvudbyggnad icke får uppföras till större höjd än 7.5 meter och

icke innehålla mer än 2 våningar,

att uthus icke får uppföras till större höjd än 3 meter, samt

att tomt icke får användas till industriella anläggningar eller till upplag.

Enligt vad lantmäteristyrelsen meddelat föreligger beträffande egendomen

icke sådant förhållande, som enligt 2 § 2 mom. i lagen den 27 juni 1896

om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring kunde utgöra hinder

för ägostyckning.

I skrivelse den 20 november 1925 har domänstyrelsen förklarat sig biträda

uppskattningsmännens försäljningsförslag. Hembudsrätt syntes i enlighet

med uppskattningsmännens hemställan vid upplåtelse av lägenheter

böra medgivas av dem föreslagna personer. Lotterna litt. P, Q och R torde

böra försäljas med skyldighet för eventuella köpare att tåla det intrång,

som förorsakades av den över lotterna dragna elektriska ledningen.

Vidare syntes de av byggnadsstyrelsen ifrågasatta bestämmelserna vid

lägenhetsupplåtelserna böra vinna tillämpning och slutligen torde böra iakttagas,

att den till de särskilda egnahemslotterna angränsande vägmark utan

ändring av saluvärde tillädes respektive lott med skyldighet för köpare

att till allmänt begagnande såsom väg upplåta sådan mark.

Tillika har domänstyrelsen meddelat, att styrelsen genom beslut den 6

mars 1925 föranstaltat om utarrendering av kronoegendomen 3/i mantal

Fjälkinge nr 5, 30 och 35 till den 14 mars 1927.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 8''r höft. (Sr 102.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Departements
chefen.

[9.]

Kronolägenheten

Halmstads

slottsjord

i Hallands

län.

Proposition

till 1906 års

riksdag.

*

Jag biträder uppskattningsmännens förslag med de av byggnadsstyrelsen

och domänstyrelsen föreslagna villkor och tillägg och hemställer alltså, att

Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan hemmanet 1/1 mantal Fjällvinge nr 35 i

Fjälkinge socken av Kristianstads län blivit i huvudsaklig

överensstämmelse med ovan omförmälda, av distriktslantmätaren

J. Woldt uppgjorda styckningsplan fördelat i 21

med litt. A—V betecknade lotter, lotterna B—V må var

för sig försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar med rätt till

hembud å lotten litt. B för Ture Nordström, å lotten litt..

C för Elsa Skarp, å lotten litt. D för Nils Jönsson, å

lotten litt. E för Sven Dahlberg, å lotten litt. F för Per

Karlsson, å lotten litt. G för Olivia Nilsson, å lotten

litt. H för Ola Nilsson och å lotten litt. V för Hans

Håkansson och med skyldighet för köpare av lotterna

litt. P, Q och R att utan ersättning tåla det intrång,

som förorsakas av den över lotterna dragna elektriska

ledningen, samt under iakttagande,

dels att vid försäljningen av lotterna ovan angivna,

av byggnadsstyrelsen föreslagna bestämmelser beträffande

tomts användande och bebyggande lända till efterrättelse,

dels ock att till de särskilda lotterna gränsande, för

vägar avsedd mark tillägges respektive lott med skyldighet

för lottinnehavare att till allmänt begagnande såsom

väg upplåta ifrågavarande mark.

9:o.

I proposition den 30 mars 1906, nr 104, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att den för statsverkets räkning utarrenderade delen av kronolägenheten

Halmstads slottsjord — med visst undantag — finge till staden Halmstad

försäljas mot en köpeskilling ej understigande 114,419 kronor 95 öre, som

skulle på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som föreskreves i förordningen

i fråga om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov

den 14 april 1866.

Såsom ytterligare villkor för försäljningen föreskrevs dessutom, att innehavarna

av samtliga de i arrendekontraktet emellan kronan och staden

upptagna lägenheter, med undantag av två lägenheter, berättigades bibehålla

sina byggnader jämte till dem hörande jordområden, eu var lägenhetsinnehavare

under hans och hans hustrus livstid, med villkor att dels icke å

lägenheten uppföra nybyggnad dels ock till staden utan ersättning avstå

vad av den obebyggda delen av lägenheten möjligen kunde behöva tagas i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds proposition Nr 102.

19

anspråk för utläggande av gata enligt fastställd stadsplan eller framdragande

av avlopps- och andra ledningar.

Än vidare föreslogs, att köpeskillingen för ifrågavarande kronolägenhet

skulle tilläggas fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i

huvudstaden och för sådant ändamål till statskontoret inlevereras.

1 skrivelse den 23 maj 1906, nr 173, anmälde riksdagen, att Kungl. Maj:ts

förevarande framställning icke bifallits av riksdagen, och anförde hl. a.

följande.

Då utan tvivel fråga inom den närmaste tiden måste uppstå om utvidgning

för statens järnvägars behov av Halmstads station, vilken till huvudsakligaste

delen tillhörde Halmstad—Nässjö järnväg, och da i sammanhang

med denna fråga torde böra tagas i övervägande, om ej de områden, som

erfordrades för en sådan utvidgning, lämpligen borde gå i utbyte mot större

eller mindre del av den mark, som vore ifrågasatt att av statsverket överlämnas

till staden Halmstad, hade riksdagen ansett sig icke böra, innan

utredning i omförmälda avseende blivit åvägabragt, biträda det då framlagda

förslaget.

Ehuruväl den ifrågakommande köpeskillingen först genom expropriationsnämnd

skulle definitivt bestämmas, ansåge sig dock riksdagen höra uttala,

att den förslagsvis föreslagna syntes vara alltför lag.

I skrivelse till Halmstads stads fullmäktige den 8 november 1911 hemställde

sedermera järnvägsstyrelsen, att staden, sedan 1911 ars riksdag ställt

ett anslag av 250,000 kronor till förfogande för påbörjande av en rangerbangård

vid Halmstad under förutsättning att den för hangårdsanläggningen

erforderliga marken kostnadsfritt upplätes av Halmstads stad, måtte

för angivna ändamålet kostnadsfritt överlämna det för anläggningen behövliga

området.

Detta område preciserade järnvägsstyrelsen i skrivelse till stadsfullmäktige

den 30 maj 1916 att omfatta eu areal av 5.9 hektar av stadens östra utmark,

och förklarade samtidigt styrelsen, att styrelsen vore villig att beträffande

de ytterligare, staden tillhöriga områden, som erfordrades för statens

järnvägar i Halmstad, upptaga vidare underhandlingar om deras förvärvande,

eventuellt i någon utsträckning mot byte av staten tillhörig jord,

så snart järnvägsområdenas gränser kunde bestämmas.

T anledning av denna järnvägsstyrelsens hemställan beslöto stadsfullmäktige

i Halmstad den 29 juni 1916 att till statens järnvägar kostnadsfritt

överlåta ifrågavarande för rangerbangården erforderliga område om 5.9

hektar.

Sedan sålunda överenskommelse träffats mellan staden och järnv ägsstj - relsen angående bangårdsfrågans ordnande hemställde stadsfullmäktige

under år 1921 hos järnvägsstyrelsen, att styrelsen ville beträffande de ytterligare

staden tillhöriga områden, som erfordrades för statens jämvägai,

upptaga underhandlingar med staden i syfte att frågan om markförv är\

för statens järnvägars räkning måtte bliva slutligt ordnad.

Viss överenskommelse

mellan järnvägsstyrelsen

och

Halmstads

stad.

Nya förhandlingar

mellan järnvägsstyrelsen

och

Halmstads

stad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Sedan vidare järnvägsstyrelsen den 11 mars 1921 till Kungl. Maj:t ingivit

infordrat utlåtande i ärende angående dispositionen av kronolägenheten

Halmstads slottsjord och därvid föreslagit, att utredning måtte verkställas

om och på vilka villkor för ifrågasatt utvidgning av bangården i

Halmstad behövliga markområden tillhörande staden skulle kunna erhållas

i utbyte mot delar av sagda kronolägenhet, samt domänstyrelsen till följd

av remiss den 20 januari 1922 yttrat sig i ärendet, anbefallde Kungl. Maj:t

den 17 februari samma år domänstyrelsen att i samråd med järnvägsstyrelsen

upptaga underhandlingar med staden Halmstad i sådant avseende samt

därefter till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för resultatet av de

sålunda förda förhandlingarna.

I anledning härav hölls sammanträde i Halmstad den 14 juni 1922 med

representanter för domänstyrelsen och järnvägsstyrelsen samt av stadsfullmäktige

utsedda kommitterade. Vid berörda sammanträde förklarade sig

statens järnvägars representanter icke kunna för det dåvarande taga definitiv

ställning till frågan om eller i vilken utsträckning markbyte borde

komma till stånd, men lovade att taga saken under övervägande och därefter

avgiva bestämt uttalande i frågan.

I skrivelse till domänstyrelsen den 24 januari 1923 anförde järnvägsstyrelsen

bland annat följande.

Efter det prövning verkställts finge järnvägsstyrelsen meddela, att om än,

såsom tidigare ifrågasatts, delar av ifrågavarande kronolägenhet skulle

kunna bortbytas mot sådan mark tillhörig staden Halmstad, som kunde

erfordras för genomförande av ett såsom lämpligt ansett och diskuterat bangårdsförslag,

det dock visat sig svårt att med hänsyn till det ovissa läge,

vari bangårdsfrågan allt fortfarande befunne sig, för det dåvarande kunna

slutgiltigt fixera storleken av och gränserna för de staden tillhöriga markområden,

som kunde komma att erfordras för de framtida bangårdsanordningarna.

Av denna anledning torde ett kvarhållande i .statens ägo av mark tillhörande

ifrågavarande kronolägenhet endast såsom framtida bytesobjekt

icke längre höra ifrågasättas, särskilt om denna mark kunde avyttras

på för statsverket förmånliga villkor. Vid sådant förhållande finge järnvägsstyrelsen

föreslå, att vid disponerandet av kronolägenheten Halmstads

slottsjord hänsyn icke toges till något statens järnvägars behov.

Sedan järnvägsstyrelsen i skrivelse till stadsfullmäktige den 31 januari

1923 lämnat meddelande om sin skrivelse till domänstyrelsen, hänsköt Halmstads

s. k. slottsjordskommitté i skrivelse den 28 juni 1923 frågan rörande

försäljning till staden av ifrågavarande kronolägenhet ånyo till Kungl.

Maj:ts prövning.

I ett häröver den 19 augusti 1924 avgivet utlåtande förklarade sig järnvägsstyrelsen,

under hänvisning till sin skrivelse till domänstyrelsen den 24

januari 1923, icke hava något att erinra mot försäljning till Halmstad stad

av kronolägenheten Halmstads slottsjord, oberoende av frågan om eventuellt

framdeles erforderliga markförvärv vid Halmstad för statens järnvägars

behov.

s. 21 Kontrollera mot PDF

K un yl. Maj:ts proposition Nr 102.

21

Genom beslut den 5 september 1924 bemyndigade Kungl. Maj:t domän- Ny värdering

styrelsen dels att låta i vederbörlig ordning verkställa värdering av den

del av kronolägenheten Halmstads slottsjord, som föreslagits till försäljning

i ovannämnda av Kungl. Maj:t till 1906 års riksdag avlåtna proposition

angående dispositionen av nämnda lägenhet, dels att i anslutning till värderingen

upptaga underhandlingar med staden Halmstad rörande överlåtelse

till staden av området, dels ock att till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse

för resultatet av de sålunda förda förhandlingarna och det förslag i

ämnet, som därav kunde föranledas.

Ovanberörda i propositionen omförmälta område utgjorde den del av

kronolägenheten, som vid nämnda tidpunkt var för statsverkets räkning utarrenderad,

med undantag av dels den å en av förste lantmätaren A. Lekander

år 1890 över lägenheten upprättad karta med litt. E angivna mark

jämte därintill liggande, å samma karta med i blå streckning begränsade

område, dels ock den söder om sistnämnda område befintliga delen av den

å samma karta med d 1 utmärkta ägofiguren.

Under åren 1924 och 1925 har saluvärdering verkställts av vederbörande

domänintendent och biträdande uppskattningsmän i närvaro av de ombud,

som för sådant ändamål utsetts av Halmstad stad. På därom av stadens

ombud gjord framställning och sedan domänstyrelsen härtill lämnat medgivande

har värdering verkställts jämväl å de här ovan omförmälda om
-

av de till

försäljning

ifrågasatta

delarna av

Halmstads

slottsjord.

råden, vilka enligt 1906 års proposition icke vore avsedda att försäljas. Av

dessa områden är emellertid det med d 1 å förste lantmätaren Lekanders

karta betecknade området icke längre utarrenderat för statsverkets räkning

utan jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 3 mars 1906 tillsvidare upplåtet till

fångvårdsstyrelsen och ställt under denna myndighets förvaltning. Värdering

har jämväl på anhållan av stadens ombud verkställts å eu annan under

domänstyrelsens förvaltning icke stående del av kronolägenheten nämligen

å det av landshövdingen i Hallands län disponerade slottsvallsområdet. Av

det vid förrättningen förda, med länsstyrelsens skrivelse den 20 augusti 1925

överlämnade instrumentet med därtill fogade handlingar, varibland fyra

kartor, nämligen dels ovanberörda av förste lantmätaren Lekander upprättade

karta, dels en av distriktslantmätaren Per Svedberg till ledning för utarrendering

av lägenheten år 1921 upprättad karta, dels utdrag av eu av stadsingenjören

Carl Lundgren år 1913 över slottstomten, slottsparken och slottsträdgården

i Halmstad författad karta, dels ock eu tryckt karta över staden

Halmstad, de tre förstnämnda med tillhörande beskrivningar, inhämtas följande.

Kronolägenheten Halmstads slottsjord, närbelägen stadens centrum, inneslutes

på alla sidor av mark, tillhörande Halmstads stad. Den i statsverkets

ägo ännu kvarvarande delen av berörda lägenhet utgöres dels av själva

slottsområdet med därå uppförd slottsbyggnad, dels av den egentliga slottsjorden.

Slottsområdet, som disponeras av landshövdingen i länet, består,

förutom av det omkring slottet liggande området eller slottsparken, av slottsträdgården

och ovan omförmälda område slottsvallen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:is ''proposition Nr 102.

Slottsjorden med undantag av ett i nordöstra delen av lägenheten liggande

område, som disponeras av fångvårdsstyrelsen, är ställd under domänsty relsens

förvaltning. I den av fångvårdsstyrelsen disponerade delen ingar

ovanberörda, med d 1 på Lekänders karta utmärkta och å Svedbergs karta

som ägofigurerna 1 och 2 angivna område. Den del av slottsjorden, som

förvaltas av domänstyrelsen, är enligt kontrakt den 12 mars 1923 mot eu

årlig avgäld av 4,800 kronor upplåten på arrende till den 14 mars 1926.

Det område av lägenheten, som nu saluvärderats, är utmärkt med röd kritlinje

å den tryckta kartan över Halmstads stad.

Ifrågavarande område, bildande i stort sett en kvadratisk figur, gränsar

i norr och väster till stadens planlagda område; dess gräns i öster utgöres

dels av slotts- och fängelsetomterna, dels av kajen i stadens inre hamn och

dels av den s. k. södra vägen. Den s. k. Springbacken begränsar området i

söder. Områdets nordöstra del utgöres av slottsvallen. Det i öster mellan

lasaretts- och fängelsetomterna mot Nissaån framskjutande området motsvarar

den a Lekanders karta med beteckning d 1 och å Svedbergs karta

som nr 1 och 2 angivna mark.

Hela det värderade områdets areal utgör 70.1650 hektar, därav slottsvallen

1.2850 hektar och den åt fångvårdsstyrelsen upplåtna delen 0.75so

hektar. Det under domänstyrelsens disposition ställda området omfattar

sålunda 73.1270 hektar, därav 62.7130 hektar åker och tomt, 7.7340 hektar

ängs- och betesmark och 2.esoo hektar impediment.

Slottsjorden utgöres i huvudsak av ett genom värdelös vegetation nödtorftigt

bundet flygsandsfält. Dess saluvärde är ur jordbrukssynpunkt skäligen

obetydligt. Att den arrendesumma, som erlägges för området, är relativt

hög, har sin förklaring däri, att till arrendatorn inflyta jämförelsevis

betydande belopp i avgälder för de å området befintliga lägenheter. Slottsvallen

består, såsom namnet angiver, av eu hög jordvall jämte en söder

därom belägen dalgång med eu i dess botten förefintlig kanal. Slottsvallsområdet

är bevuxet med gräs och med en del större lövträd dels på vallen,

dels på dess södra sluttning. Å det värderade området finnas inga kronan

tillhöriga hus. För slottsjordens skötsel erforderliga byggnader, belägna på

en Patrikshill benämnd lägenhet, ägas av arrendatorn. Förutom omförmälda

lägenhet finnas å slottsjorden ytterligare 43 sådana, utgörande dels tomtlägenheter,

dels koloniträdgårdar och dels upplagsområden. Lägenheterna

äro till största delen bebyggda.

Till uppskattningsmännen hava inkommit skrivelser dels från jägmästaren

i Halmstads revir, dels från skogsvårdsstyrelsen i Hallands län med

begäran av den förre, att före försäljningen av slottsjorden skulle av densamma

för styrelsens räkning undantagas ett ä eu, skrivelsen bifogad kartskiss

angivet område med en areal av omkring 4,000 kvadratmeter för upplagsplats

och garage, och med förfrågan från den senare om möjligheten

att för anläggning av planteringsområde få av slottsjorden disponera lämpligt

område.

Vid förrättningen hava stadens ombud på anförda skäl anhållit, att uppskattning

måtte företagas å slottsjords- och slottsvallsområdena var för sig.

Därjämte hava ombuden med anledning av ovanberörda, till uppskattningsmännen

inkomna skrivelser förklarat, att staden för sin del icke vore villig

medgiva däri begärt undanskiftände av mark. Det vore nämligen för områdets

snara ordnande genom stadsplan av vikt, att så få inskränkningar

som möjligt förelåge i fråga om markens disposition. Av samma skäl och

under påpekande därjämte, att eljest avsevärda olägenheter skulle uppkomma

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1<>2.

23

för staden vid områdets exploatering, liava ombuden dessutom påyrkat, att

i blivande köpeavtal bestämmelser skulle inryckas rörande den tid, befintliga

lägenheter skulle efter stadens övertagande av området få därå äga

bestånd. Därvid skulle större hänsyn tagas till äldre och med domänstyrelsens

medgivande uppkomna lägenheter, vilkas bebyggande skett för att därigenom

bereda husägaren bostad samt av honom eller hans rättsinnehavare

fortfarande innehades. Som lämplig och antagbar form för bestämmelser i

ovanberörda hänseende hava ombuden föreslagit, dels att enskild person, som

den 1 juni 1925 innehade lägenhet försedd med honom tillhöriga byggnader,

vilka huvudsakligen användes för bostadsändamål, och för vilken lägenhet

årlig avgäld av vederbörlig myndighet redan blivit bestämd, berättigades

för sin och makes livstid bibehålla sina byggnader under de villkor

och bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t föreslagit 190(1 års riksdag i

propositionen nr 104, dels att aktiebolag, stärblius eller annan juridisk person,

liksom ock envar annan icke till här ovan angivna kategorier hänförlig

person, som den 1 juni 1925 innehade lägenhet försedd med honom tillhöriga

byggnader och för vilken lägenhet årlig avgäld redan av vederbörlig

myndighet blivit bestämd, skulle bibehållas vid besittningsrätten i 10 år

efter den dag staden övertagit äganderätten till slottsjorden, dock med iakttagande

i övrigt av bestämmelserna uti den ovan åberopade propositionen

nr 104.

Sedan området allt efter dess belägenhet i förhållande till stadens centrum

av värderingsmännen uppdelats i fyra sektioner på sätt som av värderingsinstrumentet

närmare framgår, hava uppskattningsmännen, som ansett, att

vid värderingen hänsyn borde tagas till den omständigheten att området

skulle undergå stadsplaneläggning, därvid J/s av marken kunde beräknas

åtgå till gator och öppna platser och allenast återstående 2/3 kunde antagas

bliva föremål för försäljning, åsatt områdena följande saluvärden:

Slottsjorden.

I sekt.

4.1030

hr,

2/, tomter, 2.7353

hr

å

2: —

kr. pr kvm.

kr. 54,706

Va gator, 1.36 7 6

»

»

—

»

»

»

—

Fångvårds

området

0.7 5 30

»

2/s tomter, O.5020

»

»

2: —

»

»

»

» 10.040

V, gator, O.2510

»

»

—

»

»

»

—

II sekt.

10.6 1 80

»

2/'', tomter, 7.0 78 7

»

»

1: —

»

»

»

» 70.787

’/3 gator, 3.53 9 3

»

»

—

»

»

»

—

III »

29.9675

»

2/, tomter, 19.9 7 84

»

»

0: so

»

»

>>

» 99,892

Va gator, 9.9891

»

>;

> -

»

»

»

—

IV »

28.4385

»

2/s tomter, I8.9590

»

»

0: 20

»

»

>

» 37.918

Ys gator, 9,4794

»

»

—

»

»

»

—

73.8800

73.8800

S:a

kr. 273,343.

Slottsvallen.

areal 1.2 8 50 hr,

13

tomt 0.85 6 7 hr

å

2:

— kr

• pr

kvm.

kr. 17,134

Vs

gator 0.42 83 »

»

— »

»

—

1.2 8 50

S:a

kr. 17,134.

Sammandrag.

Slottsjorden ................................ areal 73.8 800 hektar, saluvärde kr. 273,343

Slottsvallen ............................. » 1.2 850 » » » 17,134.

Svimma 75.16 50 hektar, saluvärde kr. 290,477.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Avtal mellan

domänstyrelsen

och

Halmstads

stad.

Därjämte hava uppskattningsmännen hemställt, att för tillgodoseende av

nu befintliga lägenhetshavares rätt inga andra eller mera inskränkande bestämmelser

skulle fogas än de, som av stadens ombud föreslagits och här

ovan återgivits.

Beträffande den å slottsjorden verkställda värdering och de bestämmelser,,

som föreslagits angående lägenhetshavares fortsatta nyttjanderätt till sina

områden, har länsstyrelsen icke haft något att erinra.

I fråga om slottsvallen har länsstyrelsen anfört följande.

Förutvarande landshövdingen i Hallands län Carl Hederstierna hade enligt

arrendekontrakt den 17 oktober 1917 för sin ämbetstid upplåtit ifrågavarande

område till stadens fria disposition med skyldighet för staden att

underhålla området som park och att till landshövdingen erlägga fem kronor

om året. Samma upplåtelse hade även träffats av nuvarande landshövdingen

greve Axel Mörner. Upplåtelsen utgjorde givetvis intet hinder för staten

att till staden försälja området. Länsstyrelsen ansåge dock att på grund av

områdets intresse ur kulturhistorisk synpunkt vid försäljningen borde fogas

det villkor, att detsamma icke finge bebyggas utan bibehållas såsom park.

I fråga om det av uppskattningsmännen slottsvallen åsätta saluvärdet hade

länsstyrelsen ingen erinran.

I skrivelse den 18 december 1925 har domänstyrelsen anfört bland annat

följande.

Vid den av uppskattningsmännen verkställda värderingen hade jämväl det

till fångvårdsstyrelsen enligt kungl. brevet den 3 mars 1906 upplåtna området

blivit saluvärderat. Det nämnda område åsätta saluvärdet utgjorde enligt

ovannämnda tabell 10,040 kronor; dess areal O.7530 hektar. På framställd

förfrågan hade fångvårdsstyrelsen förklarat sig fortfarande vara i behov av

området, och kunde vid sådant förhållande givetvis någon försäljning av

detsamma icke komma i fråga. Försäljningslotten komme därigenom att

omfatta allenast en areal av 74.4120 hektar med ett åsatt saluvärde av

280,437 kronor, därav för slottsjorden 263,303 kronor och för slottsvallen

17,134 kronor.

Efter förda underhandlingar med Halmstads stad på grundval av den

verkställda uppskattningen har domänstyrelsen träffat avtal om försäljning

under förutsättning av statsmakternas godkännande. Avtalet, som

enligt närslutet utdrag av protokoll, fört vid sammanträde med stadsfullmäktige

i Halmstad den 26 november 1925, blivit av staden godkänt, är av

följande lydelse:

»Förslag till avtal.

Under förbehåll av statsmakternas godkännande har följande avtal träffats

mellan kungl. domänstyrelsen å Kungl. Majrts och kronans vägnar, å

ena, samt staden Halmstad, å andra sidan.

Kungl. Maj:t och kronan upplåter och försäljer dels de å eu av distriktslantmätaren

Per Svedberg över kronolägenheten Halmstads slottsjord inom

Halmstads stads område år 1921 upprättad karta jämte beskrivning med

4—237 betecknade ägofigurer, innehållande enligt nämnda beskrivning en

areal av 73 hektar 10 ar 20 kvadratmeter, dels ock ett i ett handlingarna

bifogat utdrag av eu år 1913 av Carl Lundgren upprättad karta över

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition Nr 102.

25

slottstomten, slottsparken och slottsträdgården angivet område med eu ytvidd

av 1 hektar 28 ar 50 kvadratmeter av den utav landshövdingen i länet

disponerade så kallade slottsvallen för en köpeskilling i ett för allt av

trehundratusen (300,000) kronor samt under villkor i övrigt:

l:o) Områdena tillträdas av staden den 14 mars 1927, då köpeskillingen

skall inbetalas till domänstyrelsen.

2:o) Av slottsjordens arrendator tillhöriga byggnader, samtliga belägna a

den med adressnummer 3 betecknade lägenheten Patrikshill, äga arrendator]!

och hans hustru så länge de leva att innehava och bruka det intill

södra vägen belägna boningshuset med därtill hörande av domänintendenten

i länet utstakad tomt med en areal av ungefär 2,250 kvadratmeter under

det att staden skall vara berättigad att från den 14 mars 1927 mot eu

ersättning av 10,000 kronor fritt disponera över återstående del av lägenheten

Patrikshill med därå varande byggnader.

3:o) Beträffande övriga å slottsjorden befintliga lägenheter skall gälla, att

innehavarna av de med adressnummer 2, 5—10, 12, 14—21, 23—30 samt

32—35 betecknade lägenheter skola äga i sin livstid och, där de äro gifta

män, deras hustrur, så länge de leva, att innehava och bruka sina respektive

lägenheter, att innehavarna av lägenheterna med adressnummer 4, 11,

13, 22 och 31 skola bibehållas vid besittningsrätten till sina respektive

lägenheter under tio år efter den dag staden övertagit äganderätten till

slottsjorden, samt att innehavarna av lägenheterna med adressnummer 36 —

44 skola bibehållas vid besittningsrätten till sina respektive lägenheter under

fem år efter den dag, staden tillträtt slottsjorden, under villkor beträffande

samtliga innehavare av såväl i detta som i nästföregående mom. omförmälda

lägenheter att de var för sig till staden inom januari månad

varje år från och med år 1928 erlägga avgäld, innehavaren av lägenheten

Patrikshill med 100 kronor och övriga lägenhetsinnehavare med samma

belopp, som av dem för närvarande erlägges till slottsjordens arrendator,

att de ej äga uppföra nybyggnad å sina lägenheter samt att de skola vara

skyldiga att till staden utan ersättning men mot motsvarande avdrag å

arrendeavgiften avstå vad av den obebyggda delen av lägenheten möjligen

kan behöva tagas i anspråk för utläggande av gator enligt fastställd stadsplan

eller framdragande av avlopps- och andra ledningar.

4:o) Staden förhinder sig dels att å därtill lämplig plats inom slottsjorden

sedan stadsplan fastställts utan avgift med äganderätt upplåta ett område

med eu ytvidd av 4,000 kvadratmeter till domänverkets disposition

för garage och vedupplag, dels ock att å staden tillhörig mark för 25 år

mot en arrendeavgift icke överstigande 2 öre per kvadratmeter och år till

skogsvårdsstyrelsen i länet upplåta ett område av lämplig storlek för anläggning

av plantskola.

5:o) Staden förbinder sig vidare att vid uppgörande av stadsplan för de

områden staden genom detta avtal förvärvat tillse, att slottsvallsområdet

icke kommer att ingå i de delar, som äro avsedda till bebyggande, utan i

huvudsak bibehålies i dess nuvarande skick.

6:o) Staden vidkännes ensam lagfarts- och övriga med köpet förenade

kostnader.»

Slutligen har domänstyrelsen meddelat, att styrelsen föranstaltat om slottsjordens

skötsel till den 14 mars 1927.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Departements
chefen.

[10.]

Kronoparken

Acklinga i

Skaraborgs

län.

Av den lämnade redogörelsen framgå?, att skäl ej föreligga att bibehålla

ifrågavarande kronolägenhet i kronans ägo allenast såsom bytesobjekt vid

framtida underhandlingar rörande utvidgning av järnvägsstationen i Halmstad.

Mot det av domänstyrelsen med Halmstad stad träffade preliminära avtalet

har jag icke något att erinra. Hen föreslagna köpeskillingen synes

mig skälig. I 1906 års proposition hemställdes, att den inflytande köpeskillingen

för ifrågavarande lägenhet skulle tillföras fonden för anordnande

av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden. Alltsedan domänstyrelsen

hänförts till de affärsdrivande verken hava, så vitt jag kunnat

utröna, samtliga köpeskillingar för försålda kronoegendomar under domänstyrelsens

förvaltning tillförts domänfonden och synes mig, ehuru i köpet

även ingår viss annan kronan tillhörig mark, skäl ej föreligga att

frångå denna princip i nu föreliggande fall.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att i förenämnda förslag till avtal angivna område

må försäljas till Halmstads stad mot den köpesumma

och på de villkor i övrigt, som i förslaget angivas.

10:o.

Uen 1 oktober 1914 förordnade Kungl. Maj:t, att viss del av förra fanjunkarbostället

1 mantal Acklinga nr 4 Pilagården i Acklinga socken av Skaraborgs

län skulle försäljas och återstående delen med ett därå befintligt torp,

benämnt Lilla Strängshemmet, ställas under skogsstatens vård och förvaltning

och förenas med kronoparken Acklinga. Vid ägostyckning, som i anledning

härav verkställts, har den i kronans ägo behållna delen åsatts 1/i

mantal med beteckning litt. Eb.

I samband med utarrendering från den 14 mars 1916 av förra sergeantsbostället

V2 mantal Acklinga nr 5 Marbogård undantogs från arrendet för

att från samma dag förvaltas såsom kronopark egendomens skogsmark och

torpet Lassebo.

De sålunda angivna, till kronopark avsatta områdena angränsa varandra

och utgöra tillsammans ett skifte av kronoparken Acklinga.

Vederbörande jägmästare har i skrivelse till domänstyrelsen hemställt, att

nämnda torp, Lilla Strängshemmet och Lassebo, måtte försäljas. I häröver

avgivet yttrande har överjägmästaren uttalat, att han vid en under 1924

med hänsyn till då förestående utarrendering av torpen förrättad besiktning

funnit desamma böra frånhändas kronan, då de icke vore behövliga för

kronoparkens skötsel och då god tillgång på arbetskraft funnes i trakten.

Med anledning härav har överjägmästaren efter anmodan av domänstyrelsen

genom vederbörande skogstaxator upprättat kartor och beskrivningar över

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ATr 102.

27

nämnda torp med till försäljning lämpliga områden samt verkställt saluvärdering

av desamma.

Med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar, varibland två av

extra jägmästaren M. W:son Lilliehöök över försäljningsområdena 1925

upprättade kartor, har domänstyrelsen i skrivelse den 19 januari 1926 underställt

detta ärende Kungl. Maj:ts prövning.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Lilla Strängshemmet är beläget 1 kilometer från allmänna landsvägen

Acklinga—Tidaholm och 3 kilometer från Acklinga anhalt å Tidaholm—

Svensbro järnväg.

Arealen omfattar 11.4 64 hektar, varav 4.3 7 4 hektar åker, O.123 hektar

tomt, 2.8 7 4 hektar äng, 3.96 6 hektar betesmark, O.06I hektar gärdesbackar

samt 0.0 6 6 hektar impediment.

Byggnaderna, bestående av manbyggnad, ladugård med vidbyggd vedbod,

svinhus, hönshus, hemlighus och källare, äro, med undantag av källaren,

som är ny, gamla och fallfärdiga.

Åkerjorden är i mycket god hävd. Betesmarken är skogbeväxt och av

medelgod beskaffenhet.

Ståndskogen å betesmarken utgöres huvudsakligen av 45-årig tall med

dålig slutenhet och stamform. Ä mindre delar är skogen äldre och av

bättre beskaffenhet.

Torpet, som är utarrenderat till den 14 mars 1927 mot en årlig avgift av

180 kronor, har saluvärderats till i runt tal 6,200 kronor.

Nuvarande arrendatorn, Alfrid Backman, har sedan cirka 20 år tillbaka

innehaft torpet och därunder väl hävdat detsamma.

Lassebo är beläget utmed allmänna landsvägen Acklinga—Tidaholm 1

kilometer från Acklinga anhalt å Tidaholm—Svensbro järnväg.

Arealen omfattar 2.771 hektar, varav 2.400 hektar åker, O.092 hektar tomt,

0.272 hektar äng samt O.007 hektar gärdesbackar.

Byggnaderna utgöras av manbyggnad, ladugård, svinhus, hemlighus och

vedbod. De äro gamla och i fallfärdigt skick. Befintlig källare tillhör

brukaren.

Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet och väl hävdad.

Torpet är utarrenderat till den 14 mars 1927 mot en årlig avgäld av

75 kronor. Saluvärdet har uppskattats till i runt tal 1,800 kronor.

Nuvarande arrendatorn, Karl Oskar Fransén, har innehaft torpet sedan

den 14 mars 1916 och därunder väl hävdat detsamma.

Domänstyrelsen har tillstyrkt försäljning av ifrågavarande torp.

Enligt vad som upplysts äro ifrågavarande båda torp icke behövliga för Departement»- kronoparkens skötsel. Då härtill kommer, att de, bibehållna i kronans ägo, chefen.

torde under närmaste år med all sannolikhet kräva betydande nybyggnadskostnader,

tillstyrker jag försäljningsförslaget. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpet Lilla Strängshemmet å den vid ägostyckning

av förra fanjunkarbostället 1 mantal Acklinga nr

4 Pilagården i Acklinga socken av Skaraborgs län 1/4

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

[11.]

Starbäck nr 1

Nedre Nolgården

med underlydande

i

Skaraborgs

län.

mantal åsätta och med litt. Eb betecknade delen samt

torpet Lassebo å förra sergeantsbostället Va mantal Acklinga

nr 5 Marbogård i samma socken och län må med

de områden, som finnas angivna å de i ärendet företedda,

av extra jägmästaren M. \V:son Lilliehöök år 1925 upprättade

kartor, frånskiljas stamfastigheterna och med

tillträdesrätt den 14 mars 1927 vart för sig försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med rätt för nuvarande arrendatorer

att erhålla hembud.

ll:o.

Sedan kammarkollegium i skrivelse den 15 februari 1923 anmält frågan

om disposition av i jordeboken för Gustav Adolfs socken av Skaraborgs

län bland kronoegendomar under enskild disposition upptagna hemmanet

1 mantal Starbäck nr 1 Nedre Nolgården och därunder lydande fiskeriet

Starbäck nr 4, ett laxfiske, vilka återfallit till kronans fria disposition, har

Kungl. Maj:t den 9 mars 1923 förordnat, att handlingarna skulle överlämnas

till domänstyrelsen för den åtgärd, som på styrelsen ankonnne jämlikt

gällande grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner.

Med anledning härav har domänstyrelsen i avvaktan på slutligt ställningstagande

till frågan, huru egendomen borde för framtiden disponeras, ombesörjt

skötsel och vård av densamma; och är egendomen för närvarande jämlikt

särskilda avtal upplåten på arrende till den 14 mars 1926 mot årliga

avgälder av för huvudgården 250 kronor, för torpet Alebo 190 kronor, för

torpet Smedjebacken 150 kronor och för torpet Norka 135 kronor.

Under åren 1923 och 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning.

Av handlingarna rörande nämnda förrättning, däribland en av distriktslantmätaren

Sune Frigell 1923 upprättad karta över egendomen

med beskrivning ävensom handlingar över av samme lantmätare 1925

verkställd ägostyckning å egendomen med tillhörande två kartor, inhämtas

bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Halm järnvägsstation och 22

kilometer från Jönköping, består av tre särskilda skiften: hemskiftet, det

cirka 650 meter söder därom belägna skiftet Stolpaliagen och det omkring 6

kilometer norr om huvudgården belägna skiftet å Kroksjömarken, samt har

—- oberäknat samfällda vägar — en areal av 206.723 hektar, därav 36.3 5

hektar tomt och åker, 20.679 hektar äng, 149.455 hektar avrösningsjord och

0.2 3 9 hektar impediment. Till lägenheten Starbäck nr 4, ett laxfiske, hör

icke något särskilt ägoområde utan utgöres av fiskerätten i bäcken vid rågången

emot Källebäcken och har vid omförmälda ägostyckning ej varit föremål

för någon styckningsåtgärd.

Åbyggnaderna vid huvudgården ä ro i mycket dåligt skick med undantag av

ett boningshus, som befinner sig i gott stånd, och en i försvarligt skick

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

29

varande magasinsbyggnad. Husen vid torpen Alebo och Smedjebacken äro

likaledes mycket dåliga. Kostnaden för i anledning härav erforderliga nybyggnader

för torpens drift har av överjägmästaren beräknats till — inklusive

värdet å därtill nödigt virke — minst 16,000 å 18,000 kronor.

Vid den under 1924 å egendomen hållna förberedande uppskattningsförrättningen

har domänintendenten i samråd med vederbörande skogsstatstjänstemän

föreslagit, att av egendomen måtte försäljas huvudgården antingen

i en eller två lotter samt var för sig torpen Alebo och Smedjebacken,

ävensom att den återstående delen av hemskiftet, huvudsakligen skog, jämte

skiftet Stolpahagen och skiftet å Kroksjömarken måtte bibehållas i kronans ägo.

vilket förslag underställdes domänstyrelsens prövning innan saluvärderingen

därav ägde rum. Sedan ytterligare yttranden i anledning av nämnda förslag

av domänstyrelsen infordrats från domänintendenten och skogsstatstjänstemännen,

återställdes handlingarna i ärendet med styrelsens skrivelse den

12 december 1924 till länsstyrelsen för uppskattningsförslagets skyndsamma

fullföljande och fullbordande.

Med anledning härav har länsstyrelsen låtit verkställa ägostyckning a

egendomen i huvudsaklig överensstämmelse med berörda förslag och har

under 1925 uppskattningsförrättningen fullbordats. Enligt uppskattningsmännens

förslag borde av egendomen försäljas följande tre områden med

nedan nämnda saluvärden, nämligen:

Litt. å ägo-

Vid ägostyck-

Areal

Saluvärde

kronor

stycknings-

ningen åsatt

Benämning

i Summa

kartan

mantal

hektar

skog

Al)

0.1 s

! Huvudgården

25.324 ;

2,348.—

13,940

Åt-

0.05

1

Ad

O.os

Alebo

7.138 :

658.7 o

3,500

Ae

0.05

Smedjebacken

7.47

653.80

3.300

Lotten litt. Ac, som är obebyggd, har på grund av storlek, läge, beskaffenhet

och möjligheter i trakten till arbetsförtjänst ej ansetts lämplig att bebyggas

till eget hem utan har därför föreslagits, att nämnda område måtte

förenas med lotten litt. Ab till ett jordbruk, varå en familj kunde påräkna

sin bärgning utan att vara beroende av arbete å annat håll. Som spekulant

å dessa lotter har anmält sig egendomens arrendator Axel Johansson och

har lotternas försäljning till honom förordats, då han under sin arrendetid

— sedan 1923 — med energi och intresse under svåra förhållanden arbetat

på gårdens förbättring.

Enligt om huvudgården gällande arrendeavtal har från arrendet undantagits

två rum och kök jämte vind i boningshus vid egendomen, vilka innehavas

av 89-åriga Aurora Aurell, som järnte sina systrar tidigare innehaft

besittningsrätten till hela egendomen; och har arrendatorn tillförbundits att

årligen för hennes räkning, om hon så påfordrade, utan ersättning hugga

och hemforsla 4 famnar lövved och 4 famnar barrved från egendomens skog.

Aurora Aurell hade tillbragt största delen av sin levnad vid gården och vore

varmt fästad vid denna. Spekulanten å huvudgården, förenämnde Johansson,

har i anledning av en av Aurora Aurell gjord ansökning för sin del

förklarat sig villig att låta henne till döddagar i manbyggnaden bebo två

rum och kök samt disponera en vid egendomen befintlig gammal bodbyggnad

jämte vedbod. Förbehåll härom borde göras vid försäljningen. Uppskatt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts proposition Nr 102.

ningsmännen hava härjämte på grund av Aurora Aurells ansökning förordat,

att hon måtte från kronans del av egendomens skog tillerkännas

nödig vedbrand, allt under förutsättning att lion städse hölle vårdarinna.

Västergötlands fornminnesförening har anhållit, att nyssberörda bodbyggnad,

som vore av egendomlig konstruktion och hade kulturhistoriskt intresse,

måtte undantagas vid huvudgårdens försäljning för att efter Aurora Aurells

död flyttas till Skara och förläggas bland föreningens där samlade äldre

byggnader. Då huset vore gammalt och egendomligt samt opraktiskt konstruerat,

hade det för huvudgården ringa eller intet värde; och hava uppskattningsmännen

tillstyrkt ansökningen.

Som spekulant å lotten litt. Ad har anmält sig Nils Rickardsson, son till

lottens nu vältrande ålderstigna innehavare, Emma Johansson, vilken jämte

sin man i 31 år brukat lotten. Rickardssons ansökning om förvärv av lotten

har tillstyrkts av uppskattningsmännen.

Lotten litt. Ae har nuvarande innehavaren Karl Svenningsson, som brukat

lotten i sex år, anhållit att få köpa, vilken ansökning jämväl tillstyrkts.

I ansökning till domänstyrelsen bär Svenningsson sedermera framhållit,

att han i anseende till åkerjordens dåliga beskaffenhet och åbyggnadens

förfall ansåge torpets saluvärde väl högt, till stöd varför bifogades intyg av

nämndemannen Johan Augustsson, som tidigare brukat torpet, samt hemställt,

att samma värde måtte nedsättas till 3,000 kronor. I anledning härav

har domänintendenten meddelat, att intygsgivaren måste sakna kännedom

om storleken och värdet av den torpet tilldelade skogsmarken med därå

växande skog, vadan intyget saknade värde i saken.

Det uppgjorda förslaget har icke föranlett någon erinran från länsstyrelsens

sida.

Öv er j äg mästaren har icke haft annat att erinra mot förslaget än att lian

ansett, att, då vedskogen å lotten litt. Ab till stor del utgjordes av värdefull

lövskog, densamma bort värderas efter 4 kronor per kubikmeter i stället för

såsom skett efter 3 kronor, i följd varav lottens skogsvärde borde höjas med

294 kronor. I fråga om de återstående delarna av egendomen, lotterna litt.

Aa 1, Aa 2, Af och Ag, har överjägmästaren hemställt, att desamma måtte

i kronans ägo bibehållas och såsom kronopark ställas under skogsstatens

förvaltning.

Sedermera har köpeanbud å lotten litt. Ab + Ac inkommit från verkmästaren

Carl Andersson, som uppgivits vara född vid gården och under

uppväxttiden hava arbetat hos sina därstädes bosatta föräldrar. I över ansökningen

avgivna yttranden hava domänintendenten, landsfiskalen i orten

och länsstyrelsen föreslagit, att lotten måtte utbjudas å offentlig auktion.

Vidare liar ansökning inkommit om förvärv av lotten litt. Af, skiftet

Stolpahagen, från järnvägstjänstemannen J. H. Andersson, Tibro, för att av

skiftet bereda hem åt dennes föräldrar. Domänintendenten har i anledning

av ansökningen framhållit, att området läge i omedelbar närhet av egendomens

skogsmark, att området till största delen vore beväxt med mycket

vacker lövskog och att området enligt det uppgjorda förslaget skulle bibehållas

åt kronan; och har domänintendenten förty avstyrkt ansökningen. Av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102. 31

samma skäl har länsstyrelsen hemställt, att ansökningen matte lämnas

utan avseende.

I skrivelse den 11 december 1925 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Majrts prövning frågan om egendomens disposition. För egen del har styrelsen

ej haft ahnat att erinra i anledning av det uppgjorda försäljningsförslaget

än att saluvärdet å lotten litt. Ab syntes styrelsen i enlighet med

överjägmästarens förslag böra höjas med 294 kronor, i följd varav saluvärdet

för lotten* litt. Ab + Ac i jämnat tal komme att utgöra 14,235 kronor.

Styrelsen ansåge vidare, att köpare av nämnda lott borde åläggas hålla

Aurora Aurell med nödig vedbrand under hennes återstående livstid. Då

två spekulanter funnes till lotten och ingen av dem kunde åberopa någon

företrädesrätt framför den andre, torde lotten lämpligen böra utbjudas å

offentlig auktion. Lotterna litt. Ad och Ae torde försäljas enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 17 oktober 1913 (nr 271), varvid spekulanterna å

dessa lotter enligt författningen finge anses berättigade till hembud å respektive

lott. Skiftet Stolpahagen borde jiimte egendomen i övrigt — häri inberäknad

lägenheten Starbäck nr 4 — bibehållas åt kronan och förvaltas av

skogsstaten.

Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att vid det förhållande att

länsstyrelsen låtit uppgöra fullständig ägostyckning å egendomen i enlighet

med vad som föreslagits vid den förberedande uppskattningsförrättningen

det ville synas, som om länsstyrelsen tolkat domänstyrelsens skrivelse av

den 12 december 1924 som ett slutgiltigt beslut angående egendomens

disposition. Fn sådan innebörd åt skrivelsen hade givetvis aldrig avsetts.

Fastställelse å ägostyckningen hade ännu icke sökts.

I avvaktan på statsmakternas beslut i fråga om egendomens disposition

hade domänstyrelsen ombesörjt egendomens skötsel och vård under ett år från

den 14 mars 1926, under vilken tid Aurora Aurell finge bibehållas vid nuvarande

förmåner å egendomen. Styrelsen hade för avsikt att till Västergötlands

fornminnesförening försälja den i föreningens ansökning avsedda

bodbyggnaden, att av föreningen disponeras efter Aurora Aurells död.

Enligt brev till länsstyrelsen den 8 oktober 1925 har kammarkollegium

förordnat, bland annat, att hemmanet Starbäck nr 1 Nedre Nolgården och

därunder lydande fiskeriet Starbäck nr 4, ett laxfiske, skulle i jordebokeu

överföras från kronoegendomar under enskild till kronoegendomar under

allmän disposition.

Jag biträder uppskattningsmännens förslag i fråga om upplåtelser av Departementsområden

från egendomen med de mindre jämkningar, domänstyrelsen ifråga- rhefensatt.

Frågan om dispositionen av egendomen i övrigt torde jag senare fä

underställa Kungl. Maj:ts prövning. Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition Nr 102.

att från kronoegendomen 1 mantal Starbäck nr 1

Nedre Nolgården och därunder lydande fiskeriet Starbäck

nr 4, ett laxfiske, i Gustav Adolfs socken av Skaraborgs

län må försäljas

dels omförmälda styckningslotten litt. Ab + Ac jämte

kronans åbyggnad med undantag av förberörda gamla

bodbyggnad å offentlig auktion till den högstbjudande

enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1927

och med förbehåll om rätt för Aurora Aurell att avgiftsfritt

under sin livstid i manbyggnaden bebo två

rum och kök samt disponera nämnda bodbyggnad jämte

vedbod, vilken bodbyggnad det åligger köpare låta kvarstå,

så länge den av Aurora Aurell innehaves, ävensom

med skyldighet för köpare att hålla Aurora Aurell med

nödig vedbrand under hennes återstående livstid, allt

under förutsättning att hon städse håller vårdarinna,

dels oek lotterna litt. Ad och Ae var för sig enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med hembudsrätt till lotten litt.

Ad för Nils Rickardsson och till lotten litt. Ae för Karl

Svenningsson.

12:o.

[12.] Sedan den period av 20 år, för vilken kronoegendomen 3/i mantal EikeEikesätter

nr sätter nr 1 och 2 med 1/i mantal Botorp nr 1 i Istrums socken av SkaraBotorp2nr

i horgs län senast utarrenderats och därunder årliga arrendet utgått med 1,400

Skaraborgs kronor, vartill kommer årlig byggnadssumma av 140 kronor, utlöpt den 14

mars 1922, har egendomen på grund av mellankommande omständigheter

efter nämnda dag utarrenderats för ett år i sänder. Sålunda har egendomen

utarrenderats för tiden 14 mars 1925—13 mars 1926, därvid betingats

en arrendeavgäld av 1,650 kronor, inbegripet byggnadssumma, samt

för därpå följande arrendeåret mot en avgäld av — förutom nybyggnadssumma

— 2,075 kronor.

Under 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren Tor Hjertqvist 1922 från 1921

års laga skifteskarta utdragen karta över alla ägorna till egendomen med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen har undergått laga skifte, som blivit vederbörligen fastställt;

och har egendomen vid skiftet tilldelats de å kartan upptagna ägoskiften,

av vilka det med litt. Ea betecknade utgör Rikesätter nr 1 om 3/s mantal,

det med litt. Eb betecknade Rikesätter nr 2 om ö/8 mantal och de med litt.

F betecknade skiftena Botorp nr 1. Egendomen, som är belägen 25 kilo
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts proposition Nr 102.

33

meter från Skara och 3 kilometer från Remningstorps anhaltstation, har

enligt ägobeskrivningen, oberäknat vägar, en sammanlagd areal av 281.0 3 s

hektar, därav 94.935 hektar tomt, åker och dylikt, 10.878 hektar äng, 170.74i>

hektar avrösningsjord och 4.4 7 6 hektar impediment. Över egendomen är

framdragen Skara—Timmersdala järnväg.

I anledning av ansökning från innehavaren av det med kronan tillhöriga

manbyggnad och ladugård försedda torpet Stockebacken under egendomen,

Anders Jonsson, vilken brukat torpet sedan ett 30-tal år tillbaka, hava uppstå

ttningsmänn en föreslagit försäljning av torpet med det område (del av

Rikesätter nr 1 litt. Ea), som å kartan utmärkts med nr I (i rött) och

avgränsats från angränsande hemmanet Botorp nr 1, litt. F å kartan, med

svartprickad linje och av järnvägsområde, omgivna av ljusbrun färg. Området

innehåller en areal av 30.13 5 hektar, därav 22.0 2 6 hektar åker, 2.oss

hektar äng, 4.8 8 6 hektar avrösningsjord och 1.13 8 hektar impediment.

Torpets saluvärde har uppskattats till 15,050 kronor, därav 3,376 kronor för

växande skog.

Då de torpet Stockebacken närmast belägna ägorna av Botorp (litt. F1 a

kartan) saknade dugligt boningshus, vars nybyggnad skulle draga en kostnad

av 7,000 kronor, men hade ladugårdsbyggnad och för övrigt vore lämpligt

till eget hem, och då den återstående eller södra delen av samma hemman

(litt. F11 å kartan), som vore försedd med för dess brukande tillräcklig, kronan

tillhörig åbyggnad, även lämpade sig till eget hem, hava uppskattningsmännen

föreslagit ägornas försäljning i nämnda två lotter, å kartan utmärkta

med nr II och III (i rött) och med gränserna markerade i ljusbrun

färg.

Lotten nr II, varå finnas — förutom den kronan tillhöriga ladugårdsbyggnaden

— boningshus och en stallbyggnad, tillhöriga ägaren till Remningstorps

gård, Swen Wingqvist, innehåller en areal av 15.752 hektar, därav

14.310 hektar åker, O.530 hektar äng, O.230 hektar avrösningsjord ocli

0.6 8 2 hektar impediment. Lottens saluvärde har uppskattats till 7,600 kronor,

därav 350 kronor för växande skog.

I anledning av ansökning av förenämnde Wingqvist, som tidigare innehaft

kronoegendomen på arrende, att kronan måtte inlösa förut berörda

honom tillhöriga boningshus och stallbyggnad å ägolotten i fråga har domänintendenten

i särskilt yttrande föreslagit inlösen åt kronan av samma

byggnader i nu befintligt skick, boningshuset för 200 kronor och stallet

för 1,000 kronor. Domänintendenten har därvid framhållit, att husen för

lottens åkerareal voro fullt tillräckliga och lämpligt inredda och så stora

att, om det befunnes lämpligt, tillsammans med ägolotten skulle kunna

brukas den intilliggande till försäljning från kronoegendomen Istrum Lillegården

föreslagna lotten nr II om 6.924 hektar, vilken till följd av sitt läge

vore svåravyttrad. För den händelse att lotten nr II av Botorp skulle säljas,

vore det enligt domänintendentens mening lämpligt, att husen i fråga finge

å lotten kvarstå, enär det visat sig att fullt bebyggd jord lätt funne köpare,

under det att obebyggd mark vore svår att sälja, då de ännu höga byggnadspriserna

avskräckte eventuella köpare. Saluvärdet för ägolotten, 7,600

kronor, borde ökas med inlösenbeloppet för byggnaderna, 1,200 kronor, till

8,800 kronor. Boningshuset vore äldre men kunde, om det torftigt underhölles,

användas i många år.

Enligt sedermera träffat avtal hava omförmälda byggnader överlämnats

till kronan för nyss angivna belopp och har egendomens arrendator förbundit

sig att inom den 1 oktober 1926 hava utfört en del såsom nödiga ansedda 3

3

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 84- käft. (Sr 102-)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Departementschefen.

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 102.

reparationsarbeten å byggnaderna mot eu ersättning av 428 kronor. Med

hänsyn till dessa förhållanden kommer saluvärdet för lotten att utgöra 9,228

kronor.

Den med nr III (Knektöga) i rött och med ljusbrun kantfärg å kartan

betecknade lotten innehåller en areal av 18.119 hektar, därav 7.6 8 6 hektar

åker, 0.5 3 7 hektar äng, 8.713 hektar avrösningsjord och 1.183 hektar impediment.

Lottens saluvärde har uppskattats till (i,700 kronor, därav 1,580

kronor för växande skog.

Mot berörda förslag hava varken länsstyrelsen eller över jägmästaren haft

något att erinra.

Med hänsyn till den från huvudgården jämförelsevis avlägsna belägenheten

av torpet Nolåsen och den mindre goda åbyggnaden därå bär inom

domänstyrelsen ifrågasatts, huruvida torpet jämväl borde bliva föremål för

frånsäljning dock med undantag av den intill järnvägen belägna mark

därav, som kunde bliva erforderlig till upplagsplats för skogseffekter från

kronans skogsmarker; och bär styrelsen i anledning härav i skrivelse den

18 juli 1924 låtit anmoda uppskattningsmännen att, sedan till upplagsplats

för nämnt ändamål erforderligt område vid järnvägen undantagits, verkställa

saluvärdering av torpet Nolåsen med lämplig arrondering.

Av instrumentet över den sålunda påkallade kompletterande förrättningen,

därvid såväl överjägmästaren som egendomens arrendator närvarit, inhämtades

bland annat följande.

Förrättningsmännen hava enats om att föreslå arrondering av torpet

Nolåsen, på sätt å egendomskartan angivits med ljusbrun kantfärg och

nr IV (i rött). Samma område har en areal av 8.205 hektar, därav 2.828

hektar åker, 0.361 hektar iing och odlingsmark, 4.956 hektar avrösningsjord

och 0.0 6 0 hektar impediment. Dess saluvärde har uppskattats till 2,393

kronor, därav 179 kronor för växande skog. Någon hembudsrätt kunde vid

försäljningen ej ifrågakomma.

Då av torpets hus endast boningshuset vore användbart och då jorden

vore ytterst svag och sedan åtskilliga år liggande i lägervall, emedan ingen

brukare kunnat erhållas, ville uppskattningsmännen som sin mening framhålla

såsom det mest ekonomiska att hela det skifte av 1 + mantal Botorp

litt. F, varå torpet Nolåsen vore beläget, ställdes under skogsstatens förvaltning

för att brukas tillsammans med angränsande till 3/s mantal Rikesätter

litt. Ea hörande skogsmark.

Detta förslag har av såväl länsstyrelsen som över jägmästaren lämnats

utan erinran.

I skrivelse den 15 januari 1926 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kung!. Maj:ts prövning och därvid för egen del tillstyrkt förslaget

om försäljning av förstberörda tre å kartan med nr I, II och III i rött angivna

områden. Saluvärdet för lotten nr II borde i jämnat tal upptagas till

9,230 kronor.

Jag biträder uppskattningsmännens, av domänstyrelsen tillstyrkta förslag

om försäljning av lotterna I, II och III. Jag anser emellertid, att åtminstone

försök bör göras att. försälja jämväl lotten IV. Skulle det sedermera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

33

visa sig, att något antagligt köpeanbud icke avgives å lotten, torde densamma

kunna disponeras på sätt uppskattningsmännen föreslagit. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande fyra å kartan med I, II, III och IV

i rött angivna områden må vart för sig med ovan angiven

areal från kronoegendomen 3/i mantal Rikesätter

nr 1 och 2 med 1/4 mantal Botorp nr 1 i Istrums socken

av Skaraborgs län försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

13:o.

Sedan den senaste 20-åriga period, för vilken kronoegendomen 1 mantal [13.]

Istrum nr 1 Storegård och ’/s mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums ,^™”drd ^<7»

socken av Skaraborgs län utarrenderats och därunder årliga arrendet för istrum nr 2

egendomen utgått med 1,710 kronor, vartill kommit årligt byggnadsbidrag L^[l^borg\

av 170 kronor, utlöpt den 14 mars 1918, har egendomen efter nämnda dag län.

på grund av mellankommande omständigheter upplåtits under kortare tidsperioder,

senast för tiden 14 mars 1926—13 mars 1927 mot ett årligt arrende

inklusive byggnadsbidraget av 2,080 kronor, som även betingats för

nästföregående arrendeåret.

Under 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätare Tor Hjertqvist 1922 från 1921

års laga skifteskarta utdragen karta över alla ägorna till egendomen med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen har undergått laga skifte, som blivit vederbörligen fastställt;

och har egendomen vid skiftet tilldelats de å kartan upptagna ägoskiften,

av vilka de med litt. Ca betecknade utgöra Istrum Storegården och det

med litt. Cb utmärkta skiftet Istrum Lillegården. Egendomen, som är belägen

18 kilometer från Skara samt 9 kilometer från Axvalls och 3 kilometer

från Istrums järnvägsstationer, har enligt ägobeskrivningen, oberäknat

vägar, en sammanlagd areal av 261.14 9 hektar, därav 131.6 5 2 hektar tomt,

åker och dylikt, 21.941 hektar äng, 1.666 hektar odlingsmark, 97.623 hektar

avrösningsjord och 8.2 6 7 hektar impediment. Över egendomen är framdragen

Skara—Timmersdala järnväg.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt, förutom inlösen och ändring av en

byggnad, uppförande av vissa nya byggnader vid torpen Furumon, Tyskerud

och Motan för ett sammanlagt belopp av 15,700 kronor.

I anledning av ansökning från innehavaren av torpet Kvarnen under

egendomen, Linus Johansson, vilken brukat torpet sedan 1901, hava uppskattningsmännen

föreslagit försäljning av torpet med det område, som a

kartan betecknats med nr I (i rött), och utmärkts med ljusbrun gräns mot

egendomen i övrigt (del av Istrum Storegården litt. Ca). Området har enligt

anteckning å kartan en areal av 15.543 hektar, därav 11.44? hektar

åker, 2.51 hektar äng, 1.386 hektar avrösningsjord och 0.2 hektar impedi
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

merit. Torpets saluvärde liar uppskattats till 12,550 kronor, därav för

växande skog 220 kronor.

Då det å* kartan likaledes med en 1 jusbrun linje från egendomen i övrigt

avskilda och med nr II (i rött) betecknade området (del av Istrurn Lillegården

litt. Cb) hade ett för egendomen olämpligt läge samt enligt uppskattningsmännens

förmenande borde, ehuru obebyggt, lämpligen kunna bilda

ett eget hem, hava uppskattningsmännen verkställt saluvärdering av detta

område. Området har enligt anteckning å kartan en areal av 7.7 9 7 hektar,

därav 6.924 hektar åker, 0.81 hektar äng och 0.063 hektar impediment;

och har saluvärdet beräknats till 3,000 kronor.

Mot berörda förslag har varken länsstyrelsen eller över jägmästaren haft

något att erinra.

Sedan med hänsyn till de förestående störa nybyggnadskostnaderna inom

domänstyrelsen ifrågasatts, huruvida icke jämväl torpen Furumon och Tyskerud

borde frånsäljas egendomen, har domänstyrelsen i skrivelse den 18

juli 1924 anmodat uppskattningsmännen att taga under förnyat övervägande

frågan om försäljning av nämnda torpliigen heter och därvid i

varje fall uppgöra förslag till försäljning av Tyskerud med lämplig arrondering,

varjämte, sedan ladugården å egendomen efter åskslag nedbrunnit

den 11 september 1924, styrelsen föranstaltat om besiktning å egendomen

för nybyggnad ävensom om upptagande till behandling av frågan,

huruvida egendomen i stället för att återuppbyggas kunde i sin helhet Unnas

lämplig för bildandet av ytterligare egnahemslägenheter eller mindre

jordbruk än vad i styrelsens nämnda skrivelse avsetts.

Av instrumentet över den sålunda påkallade kompletterande förrättningen,

därvid såväl överjägmästaren som egendomens arrendator och innehavaren

av torpet Tyskerud närvarit, samt av domänintendenten i ärendet avgivet

särskilt yttrande inhämtas bland annat.

De alternativ för egendomens blivande disposition, som enligt domänintendentens

och uppskattningsmännens mening kunde tänkas ifrågakomma,

vore, om man bortsåge från vad som föreslagits i samband med 1922

års arrendeuppskattning, antingen att egendomen utarrenderades, sedan

därifrån avskilts ytterligare områden till försäljning, eller ock att egendomen

i sin helhet styckades till egna hem och småbruk eller ettdera. Beträffande

det första alternativet borde vederbörlig hänsyn tagas till att den

del av egendomen, som icke skulle försäljas, utan fortfarande utarrenderas,

bleve för sitt ändamål lämplig. Sålunda borde tillses, att man ej till exempel

genom frånskiljande av torp bleve nödsakad uppföra nya arbetarbostäder;

ej heller borde arrendeområdet till den grad reduceras att redan befintliga

hus bleve för stora för att kunna till fullo utnyttjas. A andra sidan skulle

givetvis mycket vara vunnet, om frånstyckningen kunde så ordnas, att ett

nytt ekonomi hus i det nedbrunnas ställe ej behövde göras större än att

brandskadeersättningen försloge. I fråga om det andra alternativet vore att

nämna, att efterfrågan på egna hem utan egentligt jordbruk vore synnerligen

ringa i denna trakt, varför en eventuell styckning syntes böra i huvudsak

avse bildandet av mindre jordbruk. Då småbruken även med hänsyn

till egendomens konfiguration vart och ett borde hava en åkerareal av omkring

10 hektar, skulle egendomen kunna giva upphov till 12 å 14 småbruk,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 102.

37

varav flertalet utan erforderliga byggnader. Det torde med skäl kunna

ifrågasättas, om det för närvarande vore möjligt att till rimligt pris avyttra

så många småbruk i denna trakt. Belysande vore i detta fall en från innehavarna

av ovannämnda tre torp till uppskattningsmännen från domänstyrelsen

överlämnad skrivelse, i vilken'' de förklarade sig icke kunna uppträda

som spekulanter, i händelse torpen skulle utbjudas till salu. Skulle småbruken

utbjudas utan skog, bleve de än mer svårsålda. Därtill komme, att

de nuvarande åbyggnaderna framme vid huvudgården i händelse av styckning

bleve för stora och följaktligen måste ombyggas och delvis förflyttas

för att kunna ekonomiskt utnyttjas. För övrigt vore redan grundarbetena

för den nya ladugården av arrendatorn, helt säkert i god tro, påbörjade.

Ett torp kunde emellertid utan olägenhet frånskiljas och borde i så fall med

hänsyn till belägenhet och övriga omständigheter Tyskerud först komma i

fråga. Vidare syntes utan olägenhet det avlägset belägna Tyskerudsskiftet

kunna försäljas. Under förutsättning att de föreslagna markförsäljningarna

komme till stånd, kunde ladugården avsevärt reduceras till sin storlek.

Uppskattningsmännen hava på grund härav enats om att föreslå, att från

egendomen måtte försäljas, förutom förberörda med nr 1 och 2 betecknade

områden, ytterligare dels torpet Tyskerud med det område, som å kartan

betecknats med nr III (i rött) och utmärkts med ljusbrun gräns, med eu

areal av 17.026 hektar, därav 8.227 hektar åker, 2.792 hektar äng och odlingsmark,

5.962 hektar avrösningsjord och O.045 hektar impediment; saluvärde

7,000 kronor, varav 1,282 kronor för växande skog, dels ock det så

kallade Tyskerudsskiftet eller det å kartan med nr IV (i rött) och ljusbrun

kantfärg angivna området, som, obebyggt, innehåller en areal av 15.3 34

hektar, därav 10.990 hektar åker, I.312 hektar äng och odlingsmark, 2.868

hektar avrösningsjord och 0.164 hektar impediment; saluvärde av 6,800

kronor, varav 658 kronor för växande skog. Torpet Tyskerud borde hembjudas

innehavaren, som väl brukat torpet under 9 år.

Med anledning av ansökningar av torparen å Kvarnen om ny saluvärdering

av torpet och av torparen å Tyskerud om förnyat arrende av detta

torp hava uppskattningsmännen på domänstyrelsens anhållan anmodats att

taga under förnyad prövning saluvärdet å torpet Kvarnen, att avgiva förslag

till arrendevärde å nämnda torp, å Tyskerud och å Tyskerudsskiftet

samt att ånyo yttra sig över torparens å Tyskerud ansökning att fortfarande

få arrendera torpet. Sedan därefter boningshuset vid torpet Furumon nedbrunnit,

har styrelsen föranstaltat om besiktning å egendomen, varvid, därest

torpet ej borde på annat sätt disponeras, förslag skulle uppgöras till nybyggnad

i den brunna byggnadens ställe.

Vid den förrättning, som på grund härav hållits den 8 juni 1925, har

beträffande saluvärderingen av torpet Kvarnen föreslagits den ändring, att

den däri beräknade arealen åker skulle minskas med ägofiguren nr 1887 om

0,2 5 hektar, vilken vore så starkt bemängd med järnoxid att växtlighet därå

ej trivdes och därför borde hänföras till impediment. I följd härav har

torpets saluvärde reducerats från 12,550 kronor till 12,300 kronor. Arrendevärdet

å Tyskerudsskiftet har uppskattats till 250 kronor och har i övrigt

icke ändring ansetts böra föreslås i tidigare gjorda värderingar. Innehavarna

av torpen Kvarnen och Tyskerud hava i vid förrättningsinstrumentet fogade

skrivelser numera förklarat sig villiga att till uppskattade värden inköpa

sina respektive lägenheter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

I fråga om torpet Furumon hava uppskattningsmännen framhållit, att det

för kronan vore förmånligast att försälja torpet i befintligt skick. Torpets

saluvärde har uppskattats till 3,650 kronor. Torpets innehavare har emellertid

förklarat, att han icke såge sig i stånd att uppträda som köpare av

torpet.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av de två senaste

förrättningarna och har över jägmästaren ur skogsväsendets synpunkt icke

haft något att anmärka mot försäljningen av torpen Kvarnen, Furumon,

Tyskerud och Tyskerudsskiftet samt därvid framhållit, att det tvärtom med

hänsyn till förbrukningen av virke från egendomen skulle vara synnerligen

fördelaktigt, om torpen försåldes.

Med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar har domänstyrelsen

i skrivelse den 3 oktober 1925 underställt ärendet Kungl. Maj-.ts prövning

och därvid anfört, att styrelsen med hänsyn till att torparen å Furumon,

vilken brukat torpet under ett flertal år, ej sett sig i stånd att inköpa torpet,

icke velat ifrågasätta försäljning från egendomen av andra än här ovan

berörda med I, II, III och IV betecknade områden. Domän styrelsen har

vidare föreslagit, att saluvärdet å lotten nr 1 skulle upptagas till 12,300

kronor.

I skrivelse den 15 januari 1926 har domänstyrelsen anfört, bland annat,

följande.

Sedan styrelsen i skrivelse den 3 oktober 1925 gjort framställning om försäljning

av vissa lägenheter från ifrågavarande kronoegendom, hade domänintendenten

i länet under hand väckt fråga om uppdelning i lägenheter för

försäljning av den egendomen tillhöriga beteshage, som gränsade intill

Emten och Flämsjön.

Med anledning härav hade styrelsen anmodat länsstyrelsen att uppdraga

åt domänintendenten att i samråd med vederbörande arrendeuppskattningsmän,

jägmästare och lantmätare verkställa utredning och med det förslag,

vartill densamma kunde föranleda, och eget utlåtande inkomma till styrelsen.

Med skrivelse den 22 december 1925 hade länsstyrelsen överlämnat den

begärda utredningen jämte förslag i ämnet ävensom en av distriktslantmätaren

Tor Hjertqvist 1925 upprättad karta över jordområdet i fråga.

Av dessa handlingar inhämtades bland annat, att det till försäljning

ifrågasatta området utgjordes av näset mellan Flämsjön och Emten, bestående

av en starkt sluttande rullstensås, beväxt med hassel och eu

samt med yngre al-, asp- och något ekskog och lämnande obetydligt bete.

Då marken i dess nuvarande tillstånd hade föga värde för egendomen men

till följd av ett naturskönt läge med fördel kunde försäljas för uppförande

av sommarbostäder, hade uppskattningsmännen ansett det vara för kronan

förmånligt, att området med rätt till väg försåldes. Området, som utgjorde

del av Istrum nr 1 Storegård litt. Ca, innekölle o.4s hektar, omfattande a

Hjertqvists karta av 1922 över egendomen ägofigurerna nr 190—192 och del

av nr 189. Området hade saluvärderats till 7,650 kronor, därav 3,261 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition Nr 102.

3!)

14 öre för växande skog. Då flera anbud å området inkommit, hade

uppskattningsmännen föreslagit dess försäljning efter auktion.

Länsstyrelsen hade ej haft något att erinra mot förslaget.

Vederbörande över jägmästare, som även hörts i ärendet, hade framhållit

följande. Området vore beläget omkring 4 kilometer från närmaste järnvägsstation

Istrum på Skara—Timmersdala järnväg och omkring 18 kilometer

från Skara. För att området skulle bliva tillgängligt för allmänheten

torde det vara nödvändigt att en för bil framkomlig väg anlades mellan

Lerdala och Skara till en längd av 800 meter, vilken anläggning torde belöpa

sig till omkring 2,000 kronor. Det torde kunna ifrågasättas, om det

ej skulle vara fördelaktigast för kronan att anlägga denna väg, stycka området

i villatomter och därefter sälja dem, i mån som köpare erhölles. ii led

hänsyn till de avsevärda kostnader och besvär, som därmed voro förenade,

ansåge emellertid över jägmästaren i likhet med uppskattningsmännen det

vara bäst att överlåta detta till den enskilda företagsamheten och att sålunda

sälja området på en hand genom offentlig auktion, därvid dock försäljning

under det uppskattade värdet icke borde ske.

För egen del biträdde domänstyrelsen uppskattningsmännens förslag om

ifrågavarande områdes försäljning å offentlig auktion.

Mot det av domänstyrelsen i skrivelse den 3 oktober 1925 framlagda Departemenuförsäljningsförslaget

har jag icke något att erinra. Jag anser mig ock <*«/«"•

kunna biträda det av domänstyrelsen i dess skrivelse den 15 januari 1926

framlagda förslaget. Jag hemställer alltså, att Kungl. -Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 1 mantal Istrum nr 1 Storegård

och 1/t mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums

socken av Skaraborgs län må försäljas

dels förenämnda med I, II, III och IV betecknade

områden, vart för sig med ovan angiven areal, enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från krön oegendomar,

dels ock förberörda område om 5.4 8 hektar å offentlig

auktion under de i hrevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor till den högstbjudande, med tillträdesrätt den

14 mars 1927 och med rätt till utfartsväg över stamfastigheten.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

[14.]

Norr Salbo

nr 5 litt. Eb

i Västmanlands

län.

Departements
chefen.

14:o

Genom beslut den 1 mars 1912 bar Kungl. Maj:t förordnat, att skogsskiftet

till förra fanjunkarbostället ''/g mantal Norr Salbo nr 5 i VästerFärnebo

socken av Västmanlands län skulle genom ägostyckning frånskiljas

stamfastigheten samt från och med den 14 mars 1913 ställas under skogsstatens

vård för att förvaltas såsom kronopark.

Vid ägostyckningsförrättningen har kronoparken betecknats med litt. Eb

och åsatts 17/100 mantal.

Genom kontrakt den 16 och 23 mars 1920 har domänstyrelsen för 10 års

tid, räknat från och med den 14 mars 1920, till lägenhetsinnehavaren Gust.

Steiner upplåtit ett område av omkring 0.30 hektar av kronoparken mot en

årlig avgäld av 30 kronor.

Steiner innehar med äganderätt en lägenhet av mindre omfattning, vilken

är belägen invid allmänna landsvägen och angränsar förenämnda till honom

utarrenderade område av kronoparken. Densamma är upptagen av boningshus,

reparationsverkstad för åkdon samt en liten trädgårdstäppa.

Hos domänstyrelsen har Steiner, under framhållande att han för sin verksamhet

vore i behov av ökat utrymme, anhållit att av kronoparken få inköpa

ett område om cirka 0.5 o hektar.

Området, vars belägenhet framgår av en handlingarna bifogad kartskiss,

har av vederbörande jägmästare beräknats omfatta en areal av 0.4 9

hektar. Marken utgöres av stenblandat grus, bevuxen med 40 — 100-årig

tallskog. Området har av jägmästaren åsatts ett värde av i runt tal 740

kronor, vilket belopp sökanden förklarat sig villig att erlägga.

Överjägmästaren tillstyrker försäljningen.

Jämväl domänstyrelsen, som i utlåtande den 19 januari 1926 underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning, har förordat försäljning av lägenheten.

Då jag icke har något att erinra mot ifrågavarande försäljning, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område om 0.4 9 hektar av 17/100

mantal Norr Salbo nr 5 litt. Eb i Väster-Färnebo socken av

Västmanlands län må genom avsöndring frånskiljas fastigheten

och med tillträdesrätt den 14 mars 1927 försäljas

till Gust. Steiner för en köpeskilling av 740 kronor, att

till länsstyrelsen i länet kontant betalas vid tillträdet,

samt under villkor i övrigt, att köparen ensam vidkännes

kostnaderna för avsöndring och lagfart samt övriga med

köpet förenade utgifter.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 102.

41

15:o.

Den 20 december 1889 förordnade Kungl. Maj:t, att förra rustmästarbostället

9/2fl mantal Rista nr 1 i Undersåkers socken av Jämtlands län

skulle från den 14 mars 1892 omhändertagas av skogsstaten för att förvaltas

såsom kronopark. Den 29 december 1906 förklarade domänstyrelsen,

att kronoparken skulle benämnas Rista.

Sagda kronopark omfattar två skiften, varav det ena är beläget söder om

Undersåkersälven, det andra norr om samma älv. Ett inägoområde, omfattande

södra delen av norra skiftet, har sedan den 14 mars 1892 varit

upplåtet såsom bostadslägenhet till kronojägaren i dåvarande Undersåkers,

sedermera Håckrens bevakningstrakt av Hallens revir.

Då nämnda lägenhet vore allt för stor för att upplåtas till kronojägaren,

anmodade domänstyrelsen den 29 april 1919 vederbörande jägmästare att

avgiva förslag till framtida disposition av densamma. Enligt av styrelsen

sedermera meddelät beslut skulle dock lägenheten tillsvidare, så länge dåvarande

innehavaren, kronojägaren J. Åström, livarstode i sin tjänst, disponeras

såsom förut. Förändring i dispositionen vore avsedd att äga rum

1927, då Åström beräknades avgå från sin kronojägarbefattning. Åström

har emellertid erhållit avsked med pension från den 10 maj 1925, varefter

(''en av honom innehavda befattningen indragits från den 1 juni samma år.

Sedan jägmästaren avgivit och genom överjägmästaren till styrelsen inkommit

med infordrad utredning och därvid föreslagit försäljning av lägenheten

tillsammans med lämplig del av kronoparkens skogsmark, hava av

länsstyrelsen i Jämtlands län förordnade uppskattningsmän verkställt saluvärdering

och arrendeuppskattning av förenämnda område.

Av värderingsinstrumentet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar,

varibland en av t. f. distriktslantmätaren G. Larsson över försäljningsområdets

yttergränser 1925 upprättad karta med därå tecknad beskrivning, inhämtas,

bland annat, följande.

[15.]

Rista nr 1 i

Jämtlands

län.

Saluområdet, som är beläget cirka 1 kilometer öster om Hållands anhaltstation

å stambanan Östersund—Storlien i en livligt frekventerad turistort,

angränsar i söder Undersåkersälven (Indalsälven) och genomskäres i sina

södra delar av allmänna landsvägen Östersund—Norge samt nämnda stambana.

Belägenheten är särdeles förmånlig med goda tillfällen till avsättning

av såväl jordbruks- som skogsprodukter, varför vid försäljning av området

intresserade spekulanter icke torde komma att saknas.

Arealen omfattar, inägoområdet 26.7 2 hektar, varav 8.3 8 hektar tomt och

åker, 1.6 7 hektar äng och 16.6 7 hektar gärdesbackar m. in., samt utmarksområdet

15.7 5 hektar, varav 14.4 5 hektar skogsmark och 1.3 o hektar impediment.

Sammanlagda arealen utgör sålunda 42.4 7 hektar.

Åkerjorden, i sydligt och öppet läge, utgöres av lättare, sand- och mullblandad

lera, här och var av övervägande sand, av ganska god beskaffenhet.

Ängsmarken och gärdesbackarna lämna tillfällen till tämligen goda

beten och höfång.

Åbyggnaderna, som äro i gott och välvårdat skick, utgöras av bostads
-

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 84 höft. (Sr 102.)

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

hus, ladugårdsbyggnad, hemlighus, kornlada, stolphärbrä, källare, badstuga,

sommarladugård, brunn och fyra hölador.

Å gårdsområdet linnes därjämte en kronojägaren Åström enskilt tillhörig

bostadsbyggnad med av staket omgärdad trädgård.

Skogsmarken är av icke vidare god beskaffenhet med öppet, delvis exponerat

läge.

Ståndskogen hestår av kort och risig gran med insprängd björk. Huvudbeståndet

tillhör V—VIII åldersklasserna. Därjämte finnes underväxt och

yngre grupper i klasserna III—IV. Slutenheten är god. Medelkubikmassa

cirka 65 kubikmeter per hektar.

Jägmästaren har föreslagit, att kronojägaren Åström sättes i tillfälle att

av det till försäljning avsedda området förvärva ett mindre område omkring

den Åström tillhöriga byggnaden och att från försäljningen undantages ett

tomtområde för att reserveras till kronojägarbostad, då sådan i en framtid

möjligen kunde bliva behövlig.

Över jägmästaren har anslutit sig till jägmästarens förslag men ansett,

att tomtområde för kronojägarbostad icke borde undantagas, då han vid

besiktning å stället icke funnit någon härför lämplig plats.

Uppskattning smännen tillstyrka försäljning av området i ostyckat och nu

befintligt skick. Vid försäljningen borde dock förbehåll göras för dels kronojägaren

J. Åström för kvarstående av det honom enskilt tillhöriga bostadshuset

samt för nyttjande av inom nuvarande inhägnad kring bostadshuset befintlig

trädgård och av utfartsväg för honom och husfolk under hans och hans

hustrus återstående livstid, mot erläggande till blivande ägare av lägenheten

årligen inom februari månad av femton kronor, dels ock för Kungl.

Maj:t och kronan för i Indalsälven tilläventyrs förefintlig rätt till del i de

så kallade Ristafallen.

Enligt en handlingarna bilagd av domänstyrelsen upprättad promemoria

har hela området saluvärderats till i runt tal 20,000 kronor. Årliga arrendeavgiften

har uppskattats till 300 kronor.

Domänstyrelsen har av här förut åberopade skäl och då lägenheten syntes

utan olägenhet kunna frånskiljas kronoparken, enär densamma icke vore

behövlig för parkens skötsel eller av annan orsak syntes böra bibehållas i

kronans ägo, tillstyrkt försäljningen på av uppskattningsmännen föreslagna

villkor.

Då icke heller jag finner anledning till erinran mot försäljningsförslaget,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från °/»5 mantal Rista nr 1 i Undersåkers socken

av Jämtlands län må avsöndras och å offenlig auktion

till den högstbjudande på de i brevet den 29 maj 1874

omförmälda villkor, med tillträdesrätt den 14 mars 1927

och med av uppskattningsmännen föreslagna förbehåll, försäljas

förberörda, å den i ärendet företedda av t. f. distriktslantmätaren

Larsson upprättade kartan angivna område.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

43

16:o.

Den 19 februari 1892 förordnade Kungl. Maj:t, att indragna fältväbelbostället

Yai mantal Rätansbyn nr 2 i Rätans socken av Jämtlands län skulle

från och med den 14 mars 1894 i sin helhet ställas under skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning.

Vid upprättandet 1914 av hushållningsplan för boställets utmark upptogs

såsom ett särskilt block av parken ett område av cirka 36 hektar, som är

beläget fullständigt skilt från den övriga parken (å handlingarna i ärendet

vidfogad situationskarta betecknat med röd färg). Då området i fråga huvudsakligen

består av inägor med tillhörande hagmark, har fråga uppstått om

försäljning av detsamma, varför domänstyrelsen föranstaltat om fastighetens

värdering genom domänintendenten i Västmanlands in. fl. län med biträde

av vederbörande jägmästare och uppskattningsmän.

Av därvid upprättat instrument och övriga handlingar i ärendet, däribland

en av distriktslantmätaren N. Odelberg 1925 över området upprättad karta

framgår, bland annat, följande.

[16.]

Rätanbyn

nr 2 i Jämtlands

län.

Saluområdet har fördelats i tvenne lotter, Görntorpet och Schröderstorpet,

med följande arealer:

Åker

Produktiv

skogsmark

Impediment

Summa

liektar

liektar

liektar

liektar

Görntorpet ..........................

...... 3.15 6

9.136

1.413

13.705

Schröderstorpet ..................

....... 5.359

10.023

7.083

22.465

8.5 1 5

19.1 59

8.496

36.i 70.

Lotternas totalareal är angiven enligt av vederbörande distriktslantmätare

lämnad uppgift.

För Görntorpet bar beräknats ett arrendebelopp av 130 kronor och för

Schröderstorpet 200 kronor.

Efter viss reducering av värdet av skogsmarken, impedimenten och den

växande skogen anser domänstyrelsen torpen hava saluvärden av, Görntorpet

4,400 kronor och Schröderstorpet 5,400 kronor.

Uppskattningsmännen föreslå, att hembudsrätt må tillkomma nuvarande

torparen å Görntorpet, Anton Wåhlén, vilken sedan 1919 innehaft lägenheten

och före honom hans fader allt sedan 1898, samt nuvarande torpare]] å

Schröderstorpet, Thure Persson, vilken innehaft lägenheten sedan 1909.

Länsstyrelsen har ej något att erinra mot försäljningen av ifrågavarande

tvenne lägenheter.

Domänstyrelsen har förordat försäljningarna.

Även jag finner mig kunna förorda, att kronan avhänder sig området i Ueparter.ientsfråga,

och hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen.

medgiva,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

att från Val mantal Rätansbyn nr 2 i Rätans socken

av Jämtlands län må frånskiljas ovan omförmälda lägenheterna

Görntorpet och Schröderstorpet om respektive

13.705 och 22.4 6 5 hektar samt att lägenheterna må med

därå befintliga kronan tillhörande byggnader var för sig

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med rätt för nuvarande

arrendatorerna att erhålla hembud å respektive

ägolotter.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

uti de under l:o—16:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen lämnar bifall till vad departementschefen

hemställt samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:176 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 102, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana s. 10 i texten
  2. JoU 1926:38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 38 a1 i texten