Sök i Ratio Lex

Angående ändring av villkoren för lån från Norrbottens nybyggeslånefond m. m

1926-01-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:11, Angående ändring av villkoren för lån från Norrbottens nybyggeslånefond m. m

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

11

Nr 11.

Kungl- Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring av villkoren

för lån från Norrbottens nybyggeslånefond m. m.; given

Stockholms slott den 7 januari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders.

Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller, Le vinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

I proposition nr 139 till 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t

förslag angående bland annat byggnadslån till innehavare av sådana krononybyggen,

som upplåtits vid disposition av över loppsmarker nedanför odlingsgränsen

inom Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare socknar av Norrbottens

län. Anledningen var, att särskild statshjälp befunnits nödvändig, för att

dessa nybyggen skulle bliva vederbörligen bebyggda. Länsstyrelsen i Norrbottens

län hade beräknat totalkostnaden för dessa byggnadslån till 458,000

kronor att utgå med vissa belopp under åren 1919—1922. Norrländska

kolonisationskommittén ansåg av närmare angiven anledning beloppet kunna

nedsättas, utan att dock kunna angiva huru mycket, och tillstyrkte för år

1919 ett anslag av 100,000 kronor. Vederbörande departementschef anslöt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

sig i huvudsak till kommitténs förslag beträffande byggnadslånen. I enlighet

härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att inrätta en särskild fond,

benämnd Norrbottens nybyggeslånefond, från vilken fond medel finge i mån

av tillgång disponeras för utlämnande av lån till innehavare av förenämnda

krononybyggen, samt att såsom kapitalökning till fonden anvisa för år 1919

å tilläggsstat ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Detta bifölls av

riksdagen (skr. nr 319), som tillika godkände vissa av departementschefen

i statsrådsprotokollet föreslagna allmänna villkor ocli bestämmelser för län

från fonden.

Kungörelse angående sagda lånevillkor utfärdades den 19 juni 1919

(nr 394).

På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen 1920 såsom ytterligare

kapitalökning till fonden anvisat 200,000 kronor. Av den summa å sammanlagt

300,000 ki-onor, som sålunda tillförts fonden, voro vid utgången av

budgetåret 1924—1925 i runt tal 225,000 kronor odisponerade.

Jag har tidigare denna dag under nionde huvudtiteln, punkt 91, odlingsoch

byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl., anmält riksdagens

skrivelse den 4 maj 1920, nr 162, angående vidtagande av åtgärder

för beredande av bättre bostäder åt befolkningen i övre Norrland ävensom de

yttranden, som över sagda skrivelse avgivits av vederbörande myndigheter.

Jag anhåller nu att få åberopa vad därvid anfördes samt hänvisa till de

utredningar och förslag, som, enligt vad vid nyssnämnda punkt återgivits,

utförts och framställts av myndigheterna, särskilt länsstyrelsen i Västerbottens

län och statskontoret.

I nämnda sammanhang uttalade jag, att vissa statsåtgärder syntes vara av

nöden för beredande av förbättrade bostäder åt befolkningen inom vissa delar

av övre Norrlands fjällbygder. Jag framhöll vidare, bland annat, att frågan

om vidtagande av dylika åtgärder lämpligen borde — på sätt myndigheterna

ifrågasatt —- så tillvida uppdelas, som olika anordningar borde ifrågakomma

beträffande å ena sidan under nyttjanderätt, jämlikt kungörelsen den 3 juni

1915 (nr 169), ä kronoparker och överloppsmarker ovan odlingsgränsen i

Västerbottens och Norrbottens län upplåtna s. k. fjällägenheter samt å andra

sidan ovan odlingsgränsen belägna krononybyggen ävensom lägenheter, som

därstädes innehades under stadgad åborätt, samt eventuellt jämväl därstädes

befintliga i enskild besittning varande skattelagda hemman och lägenheter.

Beträffande byggnadsfrågans ordnande för först nämnda grupp av lägenheter

framställde jag förslag under förberörda punkt i nionde huvudtiteln,

varjämte jag anhöll att i annat sammanhang få återkomma till spörsmålet,

i vad det avsåge den senare gruppen av lägenheter.

I enlighet härmed får jag nu för Kungl. Maj:t angiva min ståndpunkt till

det förslag, som i sistberörda del av frågan framställts av myndigheterna.

Innan så sker, vill jag dock i detta sammanhang erinra om den huvudsakliga

innebörden av sagda förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Länsstyrelsen i Västerbottens län hemställer beträffande i enskild besittning

varande hemman och lägenheter ovan odlingsgränsen, att en lånefond

på 25,000 kronor måtte inrättas för att bereda mindre bemedlade eller

obemedlade ägare eller innehavare av hemman och lägenheter ovan odlingsgränsen

möjlighet att på vissa villkor erhålla lån för förbättrande av sina

bostäder.

Statskontoret avstyrker, med hänsyn till befarade konsekvenser, länsstyrelsens

förslag, i vad det avsåge lån till innehavare av i enskild ägo varande

hemman och lägenheter, men tillstyrker inrättande av en lånefond till belopp

av förslagsvis 15,000 kronor, benämnd Västerbottens bostadsförbättringslånefond,

varur lån på i tillämpliga delar samma villkor som de i kungörelsen

den 19 juni 1919 (nr 394) angående villkor för lån från Norrbottens

nybyggeslånefond angivna skulle få utlämnas till innehavare av krononybyggen

och lägenheter, som innehavas med åborätt, ovan odlingsgränsen i Västerbottens

län i och för förbättrande av deras bostäder.

Vad beträffar de åberopade villkoren för lån från Norrbottens nybyggeslånefond,

må erinras därom, att denna fond förvaltas av statskontoret samt

att medel därur i mån av tillgång stiillas till länsstyrelsens i Norrbottens

län förfogande för utlämnande av byggnadslån till innehavare av krononybyggen,

vilka upplåtits vid disposition av överloppsmarker nedanför odlingsgränsen

inom Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare socknar av nämnda län.

För lånerörelsen gälla vissa allmänna villkor och bestämmelser, varav de

huvudsakliga äro följande.

Nybyggare, som med hänsyn till omfattningen av det åt honom upplåtna

nybygget eller på grund av andra omständigheter prövas därav vara i behov,

må av länsstyrelsen beviljas lån ur fonden för utförande av byggnadsarbeten

å nybygget. Lånet utgår med :i/4 av det belopp, vartill byggnadskostnaden

— utöver värdet av virke från nybyggets skog — beräknats, dock högst

2,000 kronor. Av lånet utbetalas 500 kronor antingen mot vederhäftig borgen

eller annan godkänd säkerhet, då lånet beviljats, eller ock utan dylik säkerhet,

då byggnadsarbete utförts till ett värde av minst 700 kronor, virkesvärdet

oberäknat, 500 kronor dä mangårdsbyggnaden kommit under tak.

enahanda belopp då uthusbyggnaden i sin helhet kommit under tak samt

återstoden då byggnaderna blivit vederbörligen fullbordade. Därest å nybygge

arbeten för uppförandet av åbyggnader redan blivit utförda, vilka arbeten ej

blivit fullbordade eller kunna anses ändamålsenliga, kan efter särskild prövning

lån beviljas. Byggnadslånet uppdelas i två lika stora delar, en stående

del och en amorteringsdel, och gäller i fråga om lånets gäldande och i andra

avseenden i tillämpliga delar, vad som är eller framdeles kan bliva föreskrivet

rörande egnahemslån för bostadslägenhet ur statens egnahemslånefond.

Till betalande av ränta och avbetalning skall i första rummet användas

å låntagaren belöpande andel i avkastningen från den särskilda allmänning,

som tillagts socknens nybyggen. Nybyggare, som erhållit byggnadslån,

skall — vid äventyr att förklaras förlustig besittningsrätten till nybygget

— iakttaga och uppfylla de villkor, som vid lånets beviljande föreskrivits

i fråga om byggnadsskyldighetens utförande, lånets amortering och

annat, vars iakttagande måste anses vara av synnerlig vikt. Vad sålunda

stadgats skall gälla även ny åbo. Slutligen stadgas, att nybygge, för vilket

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition Nr 11.

Departements
chefen.

byggnadslån lämnats, icke må omföras till skatte, med mindre innehavaren

i vederbörlig ordning medgivit, att inteckning till säkerhet för lånet och de

därvid förbundna villkoren må erhållas i fastigheten. Om skatteomföring

beviljas, skall länsstyrelsen, bland annat, ombesörja, att första inteckning

till säkerhet för byggnadslånet beredes i det till skatte omförda nybygget.

För egen del kan jag biträda det av länsstyrelsen i Västerbottens län och

av statskontoret framförda förslaget, att åtgärder, i form av utlämnande

av statslån, vidtagas för förbättrande av bostäder å andra lägenheter ovan

odlingsgränsen inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker än

sådana, som upplåtits enligt förenämnda kungörelse den 3 juni 1915 (nr

169). Vad angår frågan om lånen skola förbehållas innehavare av krononybyggen

och kronolägenheter eller om jämväl självägare i berörda trakter

skola kunna ifrågakomma till erhållande av lån, torde den av statskontoret

föreslagna inskränkningen visserligen hava visst fog för sig, men

icke förty anser jag mig böra, med anslutning till vad länsstyrelsen i

Västerbottens län anfört, förorda, att lånemöjligheter stå öppna även för

självägare. Detta torde ej kunna befaras medföra mera allvarliga konsekvenser,

enär förhållandena i fjälltrakterna äro så egenartade, att de omständigheter,

som motivera särskilda åtgärder för ordnandet av den i dessa bygder

bosatta, fattiga befolkningens bostadsfråga, icke torde vara för handen i

landets övriga delar. Vad angår villkoren för lånens utlämnande, kan jag

godtaga förslaget, att för den nya lånerörelsen böra i tillämpliga delar gälla

samma bestämmelser som i fråga om lån från Norrbottens nybyggeslånefond.

Detta torde, bland annat, innebära, att, när lån utlämnas till innehavare

av en under äganderätt innehavd lägenhet, första inteckning i lägenheten

bör såsom säkerhet avlämnas i samma ordning, som för egnahemslån

är gällande. Vid nu berörda lånerörelse lärer det vidare bliva ganska

vanligt, att lån utlämnas icke för nyuppförande av byggnader utan för förbättrande

av äldre sådana. Jämväl i vissa andra hänseenden torde omformulering

av de för Norrbottens nybyggeslånefond gällande villkor bliva

erforderlig, innan de kunna tjäna såsom mönster för bestämmelser för den

nya lånerörelsen.

Förslaget att för här avsedda ändamål inrätta en ny fond kan jag icke

biträda. Någon större svårighet för att låta jämväl ifrågavarande lån utgå

från Norrbottens nybyggeslånefond lärer icke föreligga, och torde, för den händelse

riksdagen bifaller förevarande förslag, det höra få ankomma på Kungl.

Maj:t att, i överensstämmelse med vad som ovan anförts, vidtaga nödiga jämkningar

i föreskrifterna för Norrbottens nybyggeslånefond, vilken fond i så fall

torde böra benämnas Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond.

Från fonden torde medel, i mån av tillgång och efter

Kungl. Maj:ts närmare fördelning, böra ställas till länsstyrelsernas i Västerbottens

och Norrbottens län förfogande för utlämnande av lån i enlighet med

de föreskrifter, som sålunda skulle bliva för lånerörelsen gällande. Med här

föreslagna anordning avses givetvis icke någon förändring av ifrågavarande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

15

fonds ursprungliga uppgift eller grunderna härför utan allenast en utvidgning

av fondens tillämplighetsområde.

För den sålunda vidgade lånerörelsen torde ej påkallas ökning av Norrbottens

nybyggeslånefond, vilken, såsom ovan anförts, förfogar över ett kapital

av 300,000 kronor, varav i runt tal 225,000 kronor voro odisponerade den

1 juli 1925. Bemyndigande torde emellertid böra av riksdagen inhämtas för

Kungl. Maj:t att på ovan angivet sätt disponera fondens tillgångar.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att av Norrbottens nybyggeslånefond, vilken fond härefter

skall benämnas Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond,

medel jämväl må i mån av tillgång och efter Kungl.

Maj:ts närmare fördelning ställas till länsstyrelsernas i Västerbottens och

Norrbottens län förfogande för utlämnande av lån till innehavare av andra

lägenheter ovan odlingsgränsen inom sagda läns lappmarker, än sådana som

upplåtits enligt kungörelsen den 3 juni 1915 (nr 169), för förbättrande av

bostadsförhållandena å sagda lägenheter;

dels ock förklara, att för denna lånerörelse skola i huvudsak gälla de bestämmelser,

jag ovan tillstyrkt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:123 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändring av villkoren för lån från Norrbottens nybyggeslånefond m. m. s. 13 i texten
  2. JoU 1926:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt befattnin s. 1 i texten
  3. JoU 1926:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändring av villkoren för lån från Norrbottens nybyggeslånefond m. m. s. 6 i texten