Sök i Ratio Lex

Angående anslag till riks försäkring sanstalten m. in

1926-02-25 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:111, Angående anslag till riks försäkring sanstalten m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts proposition nr 111.

1

Kr in.

Kutigl. Majds proposition till riksdagen angående anslag

till riks försäkring sanstalten m. in.; given Stockholms

slott den 25 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 25 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Möller anför:

I det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av protokollet

ö\er socialärenden erinrade jag vid anmälan av anslagsfrågorna under

riksstatens femte huvudtitel, punkt 3, om att Kungl. Maj:t på min

föredragning beslutat inhämta lagradets yttrande över inom socialdepartementet

utarbetade förslag till lagar om försäkring för olycksfall i arbete

m. m. Jag uttalade därvid förhoppning om, att förslag i ämnet i huvudsaklig

överensstämmelse med de till lagrådet remitterade förslagen skulle

kunna föreläggas 1926 års riksdag. I detta sammanhang angav jag huru,

såvitt då kunde bedömas, berörda förslag komme att inverka å en del i

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 92 käft. (Nr 111.) 457 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung! Maj:ts proposition nr 111.

riksstaten under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och inrättningar,

upptagna anslag.

Jag bringade därvid i erinran att för närvarande under nyssnämnda

avdelning, underavdelningen riksförsäkringsanstalten, vore upptagna följande

anslag, nämligen dels ett ordinarie förslagsanslag till riksförsäkringsanstalten

å 243,200 kronor, dels ett extra förslagsanslag för upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens verksamhet å 1,346,500 kronor, dels

ett ordinarie förslagsanslag till kostnader enligt 19 och 37 §§ i gällande

lag om försäkring för olycksfall i arbete å 100,000 kronor, dels ett extra

förslagsanslag till riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning

av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslanefond a 5,000

kronor och dels slutligen ett ordinarie förslagsanslag till statens bidrag

till fiskares försäkring å 35,000 kronor. Vidare påpekade jag, att under

samma avdelning i riksstaten, underavdelningen försäkringsrådet, funnes

upptagna dels ett ordinarie förslagsanslag till försäkringsrådet å 83,600

kronor och dels ett extra förslagsanslag till upprätthållande av försäkringsrådets

verksamhet å 26,000 kronor.

Därjämte framhöll jag, att omförmälda förslag till ny lagstiftning angående

den sociala olycksfallsförsäkringen innebure, bland annat, att nämnda

försäkring skulle handhavas av en på särskilt sätt konstruerad, i huvudsakligen

privatekonomiska former arbetande anstalt, vars personal icke

skulle vara statsanställd. Förvaltningskostnaderna skulle helt bestridas

genom de försäkringsavgifter, som arbetsgivarna skulle hava att erlägga.

Denna regel skulle emellertid gälla endast de kostnader, som belöpte å

själva olycksfallsförsäkringen, under det att ersättning av statsmedel skulle

lämnas för kostnaderna för liandliavandet av vissa andra förvaltningsgrenar,

som för närvarande ombesörjas av riksförsäkringsanstalten, däribland utbetalning

av dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband

med lån ur statens egnahemslånefond, samt för kostnaderna för den statliga

fiskarförsäkringen. Dessutom skulle till anstalten utgivas ett belopp

motsvarande förvaltningskostnaden för statens hos anstalten försäkrade

arbetare. Nyssberörda anslag till kostnader enligt 19 och 37 §§ i olycksfallsförsäkringslagen

skulle fortfarande utgå, da dessa kostnader alltjämt

skulle bestridas av statsverket. I förslaget inginge även, att försäkringsrådet

skulle på visst sätt förstärkas samt att dess möjligheter att anlita

medicinska sakkunniga skulle utvidgas.

De nu åsyftade reformförslagen vore avsedda att träda i kraft'' den 1

januari 1927. Härav följde, att kostnader för staten för den nuvarande

riksförsäkringsanstalten och dess verksamhet endast behövde beräknas för

tiden intill 1926 års utgång. Med hänsyn härtill syntes tills vidare det

ordinarie anslaget till riksförsäkringsanstalten kunna i riksstaten upptagas

till hälften av det nuvarande beloppet eller 121,600 kronor, men då anstaltens

ordinarie personal enligt förslaget skulle komma att överföras på

övergångsstat, borde ett särskilt ordinarie anslag därför beräknas för första

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

3

halvåret 1927. uppgående till samma storlek som den, vartill det ordinarie

anslaget till anstalten för samma tid skulle hava uppgått, eller

alltså 121,600 kronor. Kostnaden för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet borde i avbidan på proposition om antydda omorganisation

kunna i riksstaten provisoriskt beräknas till 640,500 kronor,

vartill emellertid komme förvaltningsbidrag för försäkring av statens arbetare

under första halvåret 1927 med ett belopp, som syntes kunna

uppskattas till 15,000 kronor. Ett anslag till upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet m. m. å 655,500 kronor syntes alltså,

tills vidare böra beräknas för budgetåret 1926 —1927.

Dä statens skyldighet att gälda kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om

försäkring för olycksfall i arbete skulle fortfara, föreslog jag att anslaget till

bestridande av dessa kostnader borde i riksstaten beräknas till oförändrat

belopp eller till 100,000 kronor. Emellertid syntes lämpligen jämväl ifrågavarande

anslag tillsvidare endast böra provisoriskt beräknas.

Beträffande dödsfallsersättningarna i anledning av livförsäkringar i samband

med egnahemslån syntes, framhöll jag vidare, den ifrågasatta reformen

icke komma att inverka på det ersättningsbelopp, som skulle av staten gäldas,

varför till ändamålet i fråga borde beräknas såsom hittills ett belopp

av 5,000 kronor. I enlighet med vad jag tidigare anfört syntes mig emellertid

dessutom medel böra beräknas för staten åliggande förvaltningskostnad

för denna verksamhet under tiden efter den nuvarande riksförsäkringsanstaltens

upphörande, vilken kostnad för det dåvarande kunde uppskattas till

3,500 kronor. På grund av vad sålunda anförts förordade jag, att tills vidare

i riksstaten borde beräknas ett extra förslagsanslag till riksförsäkring sanstaltens

dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur

statens egnahemslånefond m. m. å 8,500 kronor.

Ej heller beloppet av statens bidrag till fiskares försäkring — vilket belopp

av riksförsäkringsanstalten för nästkommande budgetår beräknats till 40,000

kronor — syntes mig komma att röna inverkan av deii påtänkta nyorganisationen

av riksförsäkringsanstalten, men då den förvaltningskostnad, som i

enlighet med vad jag förut anfört ansetts böra åvila staten för dylik

försäkring, för tiden 1 januari—30 juni 1927 kunde uppskattas till 9,000 kronor,

föreslog jag, att i riksstaten tillsvidare borde upptagas ett ordinarie förslagsanslag

till statens bidrag till fiskares försäkring m. m. med 49,000 kronor.

I fråga om anslagen till försäkringsrådet yttrade jag, att de omförmälda

förslagen till nya författningar angående olycksfallsförsäkringen icke torde

komma att inverka på det ordinarie förslagsanslaget å 83,600 kronor till försäkringsrådet

men däremot på det extra förslagsanslaget för upprätthållande

av försäknngsrådets verksamhet. Emellertid syntes mig det oaktat båda sistnämnda

anslag tills vidare böra endast provisoriskt beräknas. Då försäkringsrådet

föreslagit, att sistnämnda anslag måtte upptagas till 32,200 kronor

samt höjningen i anslaget i anledning av den ifrågasatta reformen kunde beräknas

till 12,500 kronor, framhöll jag, att anslaget i fråga borde i riksstatsförslaget

preliminärt uppskattas till 44,700 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ordinarie

anslag till

riksförsäkringsanstalten.

Upprätthållande

av

riksförsäkringsanstaltens

verksamhet

m. m

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

I enlighet med vad av mig sålunda förordats framlade Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

(femte huvudtiteln, punkterna 3—10), förslag till preliminär

beräkning av förenämnda anslag i avbidan på särskild proposition i

ämnet.

Kungl. Maj:t har tidigare i dag på min hemställan beslutit att till riksdagen

avlåta proposition, nr 109, med förslag till lag om försäkring för olycksfall

i arbete m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

för den 7 sistlidna januari omförmälda förslagen.

Jag torde nu till närmare behandling få upptaga de här angivna anslagsfrågorna

utom vad angår anslag till övergångsstat för riksförsäkringsanstalten.

Utredningen härom föreligger nämligen ännu icke i avslutat skick

men jag kommer att inom den närmaste framtiden upptaga detta spörsmål

till närmare prövning.

Vidkommande det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten

bör detta anslag, på sätt vid den preliminära beräkningen av anslaget

förutsattes, endast upptagas med halva årsbeloppet. Uti förberörda proposition

nr 109 föreslås nämligen, att riksförsäkringsanstalten i sin nuvarande

form skall upphöra med utgången av år 1926. Då anslaget till

riksförsäkringsanstalten för närvarande utgör 243,200 kronor, lärer alltså

detsamma i riksstaten för nästa budgetår böra uppföras med 121,600

kronor.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om behovet av extra anslag

för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet. Till dylikt

ändamål har såsom i det föregående omnämnts för budgetåret 1925—

1926 anvisats ett extra förslagsanslag av 1,346,500 kronor. Motsvarande

anslag utgjorde för budgetåret 1924—1925 1,318,500 kronor. Den ökning

av ifrågavarande anslag, som ägt rum för innevarande budgetår i

förhållande till budgetåret 1924—1925, har i huvudsak föranletts av ordnandet

av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.

Utöver det extra anslaget till upprätthållande av anstaltens verksamhet

utgår under budgetåret 1925—1926 av olycksfallsförsäkringsfondens medel

ett belopp av 18,500 kronor till gäldande av omkostnader för förvaltningen

av anstaltens fonder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har nämligen

1924 års riksdag i samband med viss ändring i 16 § av lagen den

17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete medgivit, att kostnaden

för förvaltningen av den i 19 § av nyssnämnda lag omförmälda fond finge

från och med den 1 juli 1924 bestridas av fondens medel på det sätt,

att av niiinnda medel till statsverket erlades ett belopp av tillsvidare

18,500 kronor för budgetår.

För användningen av det för budgetåret 1925—1926 anvisade extra

förslagsanslaget för upprätthållande av anstaltens verksamhet har Kungl.

Maj:t genom brev den 26 juni 1925 fastställt följande stat (för jämförelse

angivas inom parentes de belopp, som voro upptagna i staten för budgetåret

1924—1925):

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

hungl. Maj:ts proposition nr 111.

avlöningar och vikariatsersättningar till

icke-ordinarie befattningshavare, ersättningar

till sakkunniga, personliga lönetillägg

m. m., högst ..............................

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning

och städning, resekostnads- och traktamentsersättningar,

rättegångskostnader,

tryckningskostnader samt kostnader för

prenumeration å tidningar och tidskrifter,

inköp av böcker, anskaffande

och underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,

telefoner och telegram, vakthållning

nattetid inom ämbetsverkets

lokaler, annonsering m. m., förslagsvis

kostnad för ortsombuden samt andra dy lika

kostnader, förslagsvis ...........................

kostnad för läkarundersökning och anskaffande

av läkarbetyg, då sådant ej

skall av arbetsgivare eller av annat

anslag bekostas, samt andra dylika

kostnader, förslagsvis.............................

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder (däri inberäknat

avlöning till en icke-ordinarie befattningshavare

i 21 lönegraden, avdelning

B, i löneplanen och ett extra

ordinarie skrivbiträde ävensom arvoden

och ersättning till särskilda ledamöter

och rådgivare, jämte suppleanter, vid

behandling inom anstalten av frågor

rörande fondförvaltningen), förslagsvis

kronor (825,000: —) 860,000: —

(222,000: —) 220,000: —

(270,000: —) 265,000: —

(1,500:—) 1,500: —

(18,500:-) 18,500: —

Summa kronor (1,337,000:—) 1,365,000: —

Genom beslut den 20 juni 1924 har Kungl. Maj:t — i överensstämmelse

med riksdagens förberörda beslut beträffande kostnaderna för riksförsäkringsanstaltens

fondförvaltning — förordnat, att av den i 19 § av lagen

om försäkring för olycksfall i arbete omförmälda fonds medel skulle från

och med budgetåret 1924—1925 efter ingången av juli månad för varje

budgetår till anstalten utbetalas ett belopp av tills vidare 18,500 kronor

såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen

av nämnda fond; och skulle det åligga anstalten att hädanefter vid uppgörande

av förslag till äskande av extra anslag för upprätthållande av anstaltens

verksamhet taga i beräkning det sålunda utgående beloppet.

Jag torde härefter få redogöra för det förslag till beräkning av extra Eiksanslag

för upprätthållande av anstaltens verksamhet under budgetåret

1926—1927 som av anstalten avgivits i skrivelse den 27 augusti 1925.

\ad till en början angår posten avlöningar m. m. har anstalten meddelat,

att under budgetåret 1924—1925 för detta ändamål utgivits 804,182

kronor. Det för innevarande budgetår beräknade beloppet har bestämts

till 860,000 kronor bland annat med hänsyn till ordnandet av kvinnliga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 111.

befattningshavares avlöningsförhållanden. Enligt av riksförsäkringsanstalten

verkställda beräkningar torde utgifterna för ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1926—1927 möjligen kunna begränsas till samma belopp.

Riksförsäkringsanstalten har vid kostnadsberäkningen utgått från att å

extra stat för nu ifrågavarande tid skulle, liksom under innevarande

budgetår, uppföras följande icke-ordinarie befattningshavare (oberäknat å

extra stat icke särskilt upptagna befattningshavare, såsom amanuenser m. fl.):

Befattningshavare. Lönegrad.

1 byråchef.................................................................. B 30

1 förste aktuarie ................................................... B 24

3 förste byråingenjörer............................................. B 24

4 sekreterare .......................................................... B 24

5 aktuarier .............................................................. B 21

2 byråingenjörer ...................................................... B 21

9 notarier.................................................................. B 21

1 materialförvaltare................................................... B 12

8 kansliskrivare........................................................ B 11

28 kanslibiträden........................................................ B 7

2 expeditionsvakter................................................... B 5

80 kontorsbiträden..................................................... B 4

6 skrivbiträden ........................................................ B 2

Beträffande anslagsposten till hyra m. m. meddelar anstalten, att utgifterna

under denna post under budgetåret 1924—1925 — förutom en

del utgifter, som under budgetåret jämlikt särskilda medgivanden av Kungl.

Maj:t bestritts med reserverade medel av extra anslaget för budgetåret

1923 —1924 — uppgått till 219,126 kronor efter i anstaltens skrivelse

angiven specifikation.

Med hänsyn till under budgetåret 1924—1925 sålunda vunnen erfarenhet

föreslår anstalten att ifrågavarande anslagspost förbudgetåret 1926—

1927 beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår eller

220,000 kronor. Kostnaderna skulle enligt anstaltens beräkning komma

att fördela sig på följande sätt (för jämförelse meddelas belastningssiffrorna

för budgetåret 1924- nade siffrorna):

-1925 samt de för

för hyra...........................................................

» uppvärmning, belysning och städning ...

» resekostnads- och traktamentsersättningar

» rättegångskostnader .................................

» tryckningskostnader .................................

» kostnader för prenumeration å tidningar

och tidskrifter, inköp av böcker.........

» anskaffande och underhåll av inventarier

» skri vmaterialier... i......................................

» telefoner och telegram, vakthållning nattetid

inom ämbetsverkets lokaler, annonsering

m. m.........................................

budgetåret

1925—

1926 beräh-

1924—1925

1925-1926

1926—1927

kronor

kronor

kronor

125,700

126,000

126,000

19,066

20,000

19,000

5,875

4,000

5,000

34

1,000

500

14,752

19,000

16,000

7,010

7,000

7,000

9,925

10,000

10,000

15,587

15,000

15,500

21,177

18,000

21,000

Summa kronor 219,126 220,000 220,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi, Maj:ts proposition nr 111.

Från anslagsposten kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader

hava enligt vad riksförsäkringsanstalten meddelar under budgetåret 1924—

1925 utbetalts 255,573 kronor. Då dessa kostnader stå i viss relation

till antalet inträffade olycksfall — vilket under den gångna delen av år

1925 visat eu icke obetydlig ökning i förhållande till motsvarande tid år

1924 — och även till riksförsäkringsanstaltens försäkringsverksamliet i

övrigt, anser riksförsäkringsanstalten, att denna anslagspost, från vilken

även utgår ersättning till vissa sjukkassor för bestyret med utbetalning av

ersättningar för anstaltens räkning, bör beräknas till 265,000 kronor eller

samma belopp varmed densamma upptagits för innevarande budgetår.

Anslagsposten kostnad för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,

då sådant ej skall av arbetsgivare eller av annat anslag bekostas,

samt andra dylika kostnader, vilken post för innevarande budgetår beräknats

till 1,500 kronor, anser anstalten kunna för nästa budgetår nedsättas

till 1,000 kronor.

För bestridande av omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder finner anstalten böra för budgetåret 1926—1927 beräknas

samma belopp som för innevarande budgetår eller 18,500 kronor. Anstalten

hänvisar härvid till att utgifterna för detta ändamål under budgetåret

1924—1925 uppgått till 18,530 kronor.

Enligt sålunda angivna grunder skulle de i den extra staten för riksförsäkringsanstalten

ingående posterna för budgetåret 1926—1927 beräknas

på följande sätt:

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare,

ersättningar till sakkunniga, personliga

lönetillägg m. m., förslagsvis ................................. kronor

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning,

resekostnads- och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,

tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration

å tidningar och tidskrifter, inköp av böcker,

anskaffande och underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,

telefoner och telegram, vakthållning nattetid

inom ämbetsverkets lokaler, annonsering m. m.,

förslagsvis ........................................................................ »

kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader,

förslagsvis......................................................................... *

kostnad för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,

då sådant ej skall av arbetsgivare eller av annat

anslag bekostas, samt andra dylika kostnader, förslagsvis.

...................................................................................... »

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder (däri inberäknat avlöning till en icke-ordinarie

befattningshavare i 21 lönegraden, avdelning B,

i löneplanen och ett extra ordinarie skrivbiträde ävensom

arvoden och ersättning till särskilda ledamöter

och rådgivare, jämte suppleanter, vid behandling inom

anstalten av frågor rörande fondförvaltningen), förslagsvis

...................................................................................... »

860,000: —

220,000: —

265,000: —

1,000: —

18,500: —

Summa kronor 1,364,500: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

I enlighet med förenämnda den 20 juni 1924 meddelade föreskrift skola

omkostnaderna för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens fonder till ett

belopp av 18,500 kronor för budgetår räknat bestridas av olycksfallsförsäkringsfondens

medel. På grund härav skulle enligt anstaltens förslag

såsom extra anslag för upprätthållande av anstaltens verksamhet under

budgetåret 1926—1927 erfordras 1,346,000 kronor.

Departements- Då den nuvarande riksförsäkringsanstalten enligt omorganisationsförslaget

chefen. upphöra med utgången av år 1926, har man såsom tidigare fram
hållits

att räkna med behov av anslag till upprätthållande av anstaltens

verksamhet endast vad beträffar första hälften av nästa budgetår.

Vidkommande riksförsäkringsanstaltens förslag till beräkning av ovannämnda

olika poster inom den extra staten finner jag mig kunna godtaga

detsamma såsom underlag för beräkning av anslagsbehovet till förevarande

ändamål under tiden 1 juli—31 december 1926, givetvis efter halvering

av de belopp å vilka de särskilda anslagsposterna sluta. Jag undantager

dock härvid'' anslagsposten kostnad för ortsombuden samt andra dylika

kostnader. Denna post har anstalten i sitt förslag upptagit med ett årsbelopp

av 265,000 kronor, motsvarande i halvårsbelopp 132,500 kronor.

Med hänsyn huvudsakligen därtill att utgifterna under förevarande post

till övervägande del pläga falla på budgetårets senare hälft torde posten,

enligt vad verkställd uppskattning givit vid handen, i avseende å tiden

1 juli—31 december 1926 kunna begränsas till 100,000 kronor. Jag

förordar, att posten i fråga uppskattas i enlighet med denna kalkyl.

Beräknas de olika posterna på sätt jag här ovan föreslagit, skulle nu

ifrågavarande anslag för nästa budgetår upptagas till 640,500 kronor.

Härtill bör emellertid såsom vid beräkningen av anslaget till årets statsverksproposition

antyddes läggas 15,000 kronor, till vilket belopp förvaltningsbidrag

till den nya anstalten för försäkring av statens arbetare

under första halvåret 1927 uppskattats. Anslag för upprätthållande av

riksförsäkringsanstaltens verksamhet m. m. bör alltså för budgetåret 1926—

1927 uppföras med 655,500 kronor eller samma belopp, vartill sådant

anslag preliminärt beräknats i riksstatsförslaget.

Kostnader Förslagsanslaget för bestridande av kostnader enligt 19 och 37 §§ i

H7U§§ Magen lagen om försäkring för olycksfall i arbete avser dels medel, som skola

den 17 juni av statsverket förskjutas i anledning av arbetsgivares försumlighet att på

försäkring föreskrivet sätt erlägga honom påförda försäkringsavgifter, dels och medel

för olycksfall för statsverkets ersättande av den förlust, som uppkommer för riksför-.

1 säkringsanstalten därigenom, att av riksförsäkringsanstalten i arbetsgivares

ställe utgivna sjukpenningar och läkarvårdskostnader på grund av arbetsgivares

obestånd icke kunnat utfås.

Enligt bestämmelserna i förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående

uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt

lagen om försäkring för olycksfall i arbete skola vederbörande läns
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

9

styrelser efter avslutandet av den allmänna kronouppbörden låta till riksförsäkringsanstalten

från ifrågavarande anslag utanordna sammanlagda beloppet

av de försäkringsavgifter för s. k. mindre arbetsgivare, d. v. s.

arbetsgivare med i regel högst fyra arbetare, vilka avgifter icke influtit

under uppbörden. Beträffande övriga arbetsgivare hava länsstyrelserna

att, sedan riksförsäkringsanstalten särskilt för varje län uppgjort förteckningar

över de avgifter, vilka icke blivit i föreskriven ordning erlagda,

samt överlämnat desamma till länsstyrelserna, låta från anslaget i fråga

till riksförsäkringsanstalten utanordna sammanlagda beloppet av sistnämnda

avgifter. Samtliga av länsstyrelserna förskjutna belopp skola sedan indrivas

i den ordning, som för resterande kronoutskylder är stadgad, och

vid indrivningen inflytande belopp tillgodoföras sedermera samma anslag

(kungörelse den 31 mars 1922, nr 132).

Förevarande anslag, som för vartdera av budgetåren 1923—1924 och

1924—1925 uppförts med 150,000 kronor, utgår under innevarande

budgetår med 100,000 kronor.

I en den 1 september 1925 dagtecknad promemoria har riksförsäkringsanstalten

föreslagit, att anslaget för budgetåret 1926—1927 måtte upptagas

till oförändrat belopp 100,000 kronor.

Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1924—1925 hava utgifterna

från anslaget uppgått till 101,208 kronor. Under förutsättning att gällande

lagstiftning i ämnet bibehölles oförändrad, skulle sålunda anledning icke

hava förefunnits att upptaga anslaget till annat belopp än för- närvarande

eller 100,000 kronor.

Det nu framlagda förslaget till lag om försäkring för olycksfall i arbete,

vilken lag är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1927, innehåller i

förevarande hänseenden de ändringar i förhållande till gällande lag, att

försäkringen är centraliserad till en enda försäkringsinrättning, att ersättning

enligt lagen skall utgå från den föreslagna riksförsäkringsanstalten

även under de trettiofem första dagarna efter olycksfallet, för vilka enligt

gällande lag arbetsgivaren är ersättningsskyldig, att ersättningarna enligt

lagen höjts i vissa hänseenden samt att det högsta belopp av arbetsförtjänst,

efter vilket ersättning utgår enligt lagen, höjts från 2,400 kronor

till 3,300 kronor. Enligt 20 § 1 mom. i lagförslaget skola, liksom

enligt 19 § i gällande lag, försäkringsavgifter, som icke på föreskrivet

sätt blivit erlagda, förskjutas av statsverket och indrivas i den ordning,

som för indrivning av resterande kronoutskylder är stadgad.

Förut i dag har Kungl. Maj:t på min hemställan beslutit att till riksdagen

avlåta proposition, nr 110, med förslag till förordning angående

ändrad lydelse av vissa delar av förutnämnda förordning den 31 mars 1922

(nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete m. m., vilka

ändringar emellertid icke utöva inverkan å ifrågavarande anslag.

Riksförsäk
ringsanstalten.

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Riksförsäkringsanstaltens

dödsfalls - ersättningar i

anledning av

livförsäkring i

samband med

lån ur statens

egnahemslånefond.

Riks försattringsanstalten.

Därest förslaget till ny olycksfallsförsäkringslag antages, skulle staten

såsom av det anförda framgår komma att åtaga sig subsidiärt ansvar för

gäldande av försäkringsavgifter beträffande samtliga arbetsgivare, alltså

även beträffande dem, som för närvarande hava försäkring i ömsesidigt

försäkringsbolag enligt 4 § av gällande lag varjämte i följd av övriga förutnämnda

lagändringar beträffande ersättningar sammanlagda beloppet av på

grund av lagen påförda försäkringsavgifter kommer att ökas. A andra

sidan bortfaller statens ansvarighet för ersättningar, som enligt gällande

lag skolat utgivas direkt av arbetsgivaren. En inom socialdepartementet

i sammanhang med behandling av frågan om olycksfallsförsäkringens organisation

verkställd vippskattning giver vid handen, att i händelse av förslagets

antagande statens nettoutgifter för ifrågavarande ändamål i genomsnitt

under normala år torde kunna beräknas till 120,000 kronor. Emellertid

torde under budgetåret 1926 — 1927 anslaget endast i ringa mån

komma att belastas med utgifter för försäkringsavgifter, som belöpa å tid

efter den 1 januari 1927. För jämförelse kan härvid anföras, att av

under tiden januari—juni 1925 från anslaget förskjutna försäkringsavgifter

allenast ett sammanlagt belopp av 5,887 kronor 85 öre avsett tid efter

den 1 januari 1925. Vid angivna förhållande torde anledning icke förefinnas

att för budgetåret 1926—1927 upptaga anslaget till högre belopp

än för närvarande. Med hänsyn till att anslaget såsom förut nämnts

kommer att avse kostnader såväl enligt 19 och 37 §§ i gällande lag om

försäkring för olycksfall i arbete som enligt 20 § i den föreslagna lagen

i samma ämne torde anslagets benämning böra ändras till kostnader enligt

19 och 37 §§ i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall

i arbete m. m.

Det extra förslagsanslaget till bestridande av riksförsäkringsanstaltens

dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur

statens egnahemslånefond var i riksstaten för budgetåret 1923—1924

upptaget till 20,000 kronor. För budgetåret 1924—1925 begränsades

anslaget med hänsyn till den låga belastningen för år 1922 till 10,000

kronor, och för budgetåret 1925—1926 har anslaget i betraktande av att

det för budgetåret 1923 —1924 beviljade anslaget icke belastats med

några utgifter ytterligare nedsatts till 5,000 kronor. Ej heller det för

budgetåret 1924—1925 beviljade anslaget har belastats med några utgifter.

I skrivelse den 31 augusti 1925 har riksförsäkringsanstalten framhållit,

att anslaget i fråga i riksstaten uppförts för att sätta anstalten i tillfälle

att jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 509) angående

särskilda villkor och bestämmelser för livförsäkring å jiersoner,

som erhålla lån ur statens egnahemslånefond, utbetala dödsfallsersättningar,

innan de premier influtit, som enligt beräkningar skola täcka dödsfällsersättningarna.

Anslaget syntes för budgetåret 1926—1927 böra beräknas

till samma belopp som för närvarande eller 5,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

11

Vid den preliminära beräkningen av förevarande anslag i statsverkspropositionen

bär hänsyn tagits till att staten skulle till den nya riksförsäkringsanstalten

utgiva ett belopp motsvarande förvaltningskostnaden för

anstaltens verksamhet i förevarande hänseende under tiden efter den nuvarande

riksförsäkringsanstaltens upphörande, vilket belopp uppskattats

till 3,500 kronor. Emellertid skall förvaltningsbidrag för ifrågavarande

ändamål enligt förslaget i förberörda proposition nr 109 utbetalas årsvis

i efterskott. På grund härav lärer medel för ifrågavarande ändamål icke

behöva beräknas i riksstaten för nästkommande budgetår. Med hänsyn

härtill och då omorganisationsförslaget icke kommer att inverka på beloppet

av de dödsfallsersättningar, som skola av staten gäldas, lärer anslaget böra

jämväl för nästkommande budgetår upptagas med oförändrat belopp 5,000

kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget för bestridande av statens bidrag till fiskares

försäkring är avsett att fylla den brist, som må uppkomma på grund av

riksförsäkringsanstaltens försäkringsrörelse jämlikt bestämmelserna i förordningen

den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd

försäkring mot skada till följd av olycksfall med däri genom förordning den

31 mars 1922 (nr 131) gjorda ändringar. Enligt dessa författningar erlägger

den försäkrade en avgift av 10 kronor, 8 kronor och 6 kronor (tidigare

kronor 14:50, 1 1:25 och 8:—) vid en antagen årlig arbetsförtjänst av respektive

1,200, 900 och 600 kronor, och staten betalar det belopp som

eventuellt ytterligare erfordras för täckande av den risk, som försäkringen

avser, bortsett från förvaltningskostnaderna. Härvid har den försäkrades

avgift beräknats motsvara ungefär hälften av hela den beräknade premien

och statens bidrag den andra hälften.

Förslagsanslaget för bestridande av statens bidrag till fiskares försäkring

har i riksstaten för vartdera av budgetåren 1923—1924 och 1924—

1925 upptagits med 15,000 kronor. På grund av ökning av antalet försäkrade

och den därav följande stegringen i utgifterna från anslaget liar

detta för budgetåret 1925—1926 bestämts till 35,000 kronor,

I en den 1 september 1925 avgiven promemoria har riksförsäkringsanstalten

framhållit att avgifterna för ifrågavarande försäkring för år 1922

uppgått till 31,722 kronor, under det att bristen, som täckts av statsmedel,

uppgått till 29,005 kronor. Motsvarande siffror för år 1923 vore

respektive 33,939 kronor och 39,515 kronor samt för år 1924 respektive

38,069 kronor och 68,558 kronor. Antalet försäkrade fiskare hade

under de senare åren oavlåtligt ökats. Detta antal utgjorde sålunda:

Departements
chefen.

Statens bidrag

till fiskares

försäkring.

Riksförsäk
ringsanstalten.

år 1922

» 1923

» 1924

2,822

3,464

3,860.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Departements
chefen.

Ordinarie

anslag till

försäkringsrådet.

Upprätthållande

av försäkringsrådets

verksamhet.

Försäkrings
rådet.

Med hänsyn till det sålunda anförda och då statens bidrag beräknades

skola motsvara ungefär hälften av hela den beräknade premien, har anstalten

föreslagit att ifrågavarande anslag måtte i riksstaten för budgetåret 1926 —

1927 uppföras med 40,000 kronor.

Jämväl vid beräkningen av förevarande anslag togs i statsverkspropositionen

hänsyn till på staten ankommande förvaltningskostnad, vilken för

tiden 1 januari—30 juni 1927 uppskattades till 9,000 kronor. Även

denna kostnad kommer emellertid enligt i förenämnda proposition nr 109

framlagt förslag att utgå helårsvis i efterskott, varför medel härför nu ej

behöva upptagas. Beloppet av statens bidrag till fiskares försäkring

kommer icke att röna märkbar inverkan av den föreslagna nya lagstiftningen

om olycksfallsförsäkring. Under sådana förhållanden och då anledning

icke föreligger till erinran mot riksförsäkringsanstaltens beräkning av

anslagsbehovet tillstyrker jag att anslaget för nästa budgetår uppföres med

40,000 kronor.

Vad angår det ordinarie anslaget till försäkringsrådet komma de framlagda

förslagen till nya författningar angående olycksfallsförsäkringen icke

att inverka på detta anslag. I enlighet med den i statsverkspropositionen

gjorda preliminära beräkningen av anslaget torde alltså detsamma böra

i riksstaten för nästkommande budgetår uppföras med oförändrat belopp

83,600 kronor.

Såsom förut nämnts har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat

ett extra förslagsanslag av 26,000 kronor för upprätthållande av försäkringsrådets

verksamhet.

Genom beslut den 26 juni 1925 har Kungl. Maj:t därefter fastställt

följande stat för anslagets användning.

Avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie

befattningshavare, högst .............................................. kronor 8,800: —

Ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot

i försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna

eller arbetarna, samt resekostnads- och trak
tamentsersättningar

m. m., förslagsvis ..................... » 9,500: —

Kostnad för uppvärmning, belysning och städning,

tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration

å tidskrifter, för inköp av böcker, för anskaffning

och underhåll av inventarier m. m., förslagsvis

.......................................................................................»_7,700: —

Summa kronor 26,000: —

I skrivelse den 28 augusti 1925 har försäkringsrådet framlagt förslag

till beräkning av anslag till förevarande ändamål beträffande budgetåret

1926—1927. Rådet har därvid vid behandling av anslagsposten till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

13

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare till

en början erinrat, huru efter därom av rådet i skrivelse den 29 augusti

1924 gjord framställning av statsmakterna beretts möjlighet för rådet att

erhålla förstärkning i arbetskrafterna. För närvarande vore sålunda sekreteraren

hos rådet förordnad såsom tillfällig ledamot och två lialvtidsamanuenser

hade anställts.

Efter meddelande att arbetet inom rådet vore uppdelat på två avdelningar

lämnar rådet följande redogörelse beträffande omfattningen av rådets

arbetsbörda.

Antalet inkomna ärenden, som under år 1923 utgjorde 2,001 — därav

besvärsmål 1,595, ansökningar om utbyte av livränta mot ett kapital för

en gång 316 samt för granskning infordrade ärenden 90 — hade under år

1924 uppgått till 2,292, därav besvärsmål 1,948, ansökningar om utbyte 269

och infordrade ärenden 75. Första halvåret 1925 hade antalet nya ärenden

utgjort 1,505 (mot 1,117 första halvåret 1924), därav besvärsmål 1,278 (948),

ansökningar om utbyte 141 (131) och infordrade ärenden 86 (38). Antalet

oavgjorda besvärsmål och ansökningsärenden, som den 30 juni 1924 utgjort

l, 122, hade den 30 juni 1925 nedgått till 633. Arbetet hade under det gångna

budgetåret inriktats på att söka hålla balansen nere. Någon granskning av

försäkringsinrättningarnas beslut hade på grund därav ej kunnat äga rum

annat än i obetydlig omfattning; och tid hade icke blivit övrig för erforderliga

och önskvärda mera allmänna utredningar.

Med hänsyn till den ökning av ärendenas antal, som på senare tiden

ägt rum och som syntes bliva bestående, har försäkringsrådet förklarat

<let vara nödvändigt att erhålla någon ytterligare förstärkning av personalen

för att rådet skulle kunna medhinna behandlingen av besvärs- och

ansökningsärenden samt ärenden av mera allmän beskaffenhet remisser

m. m. ävensom någon granskning av försäkringsinrättningarnas beslut. Då

emellertid frågan om försäkringsrådets eller överinstansens i den sociala

olycksfallsförsäkringen framtida gestaltning alltjämt vore svävande, hade

rådet i fråga om arbetskrafternas ökning ansett sig böra begära det

minsta möjliga. Rådet har därför föreslagit, att anslagsposten till avlöningar

och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare måtte

ökas dels med ett belopp, motsvarande halva avlöningen till en andre

amanuens av sextonde lönegraden eller omkring 2,050 kronor, dels med

1,716 kronor till ett extra ordinarie biträde i lägsta lönegraden, i vilket

fall det nu i förevarande post inräknade beloppet för tillfälligt skrivbiträde

skulle bortfalla. Med inräknande av erforderligt belopp för avlöningsförhöjning

åt icke-ordinarie befattningshavare samt för vikariatsersättning för dylik

befattningshavare m. in. finner rådet, att ett belopp av sammanlagt omkring

12,300 kronor bör beräknas för denna post mot 8,800 kronor för nu

löpande budgetår. Försäkringsrådet förklarar sig vid denna beräkning

hava förutsatt, att ordinarie sekreteraren komme att såsom hittills förordnas

såsom tillfällig ledamot och att såsom nu även vore fallet avlöningen

till den vikarierande sekreteraren finge utgå från det ordinarie

förslagsanslaget till försäkringsrådet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 111.

Till ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i försäkringsrådet,

vilken representerar arbetsgivarna eller arbetarna, samt resekostnads-

och iraktamentser sättning ar m. m. är såsom förut angivits för

budgetåret 1925—1926 anvisat ett belopp av förslagsvis 9,500 kronor.

Försäkringsrådet bär meddelat, att under budgetåret 1924—1925 utgifterna

från denna post uppgått till kronor 9,458: 10, därav ersättning till sakkunniga

kronor 9,315 och resekostnadsersättning kronor 143: 10. Efter

erinran att rådet i sin förutnämnda skrivelse den 29 augusti 1924 betonat

vikten av att äga tillgång till sakkunnigt biträde, särskilt på läkarvetenskapens

område, bär rådet framhållit, att det redan med hänsyn till

ökningen av antalet besvärsmål vore nödvändigt att erhålla en höjning av

till ersättning åt sakkunniga disponibelt belopp. Under förutsättning att

rådet fortfarande kunde erhålla sakkunnigt medicinskt biträde för flertalet

fall på samma för rådet förmånliga villkor som för närvarande samt att

antalet besvärsmål icke i någon större grad ökades, hölle rådet före att

en förhöjning av anslagsposten, för så vitt anginge ersättning till sakkunnigt

biträde, kunde begränsas till omkring 1,500 kronor.

Aven för bestridande av resekostnads- och traktamentsersättningar

Annor rådet ett större belopp än det hittills inom förevarande anslagspost

tillgängliga vara erforderligt. Härom anföres huvudsakligen följande.

Tjänsteresor, som borde företagas för utredning av förekommande ärenden

m. ro., hade hittills — utan tvivel till olägenhet för arbetet — måst i högsta

grad inskränkas, beroende väsentligen därpå att medel för ändamålet saknats.

Det syntes som om härför borde beräknas ett belopp av omkring 1,000 kronor.

Måhända vore lämpligt, att kostnaderna för tjänsteresor, som rådet funne

erforderliga med hänsyn till rådets verksamhet, finge utgå från det under

femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar.

Under hänvisning till det anförda samt med beräkning av en marginal

av förslagsvis 200 kronor för övriga med posten avsedda utgifter anhåller

försäkringsrådet, att posten i sin helhet för nästa budgetår beräknas till

12,200 kronor.

Till kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader

Samt kostnader för prenumeration å tidskrifter, för inköp av böcker, för

anskaffning och underhåll av inventarier m. m. är i den extra staten för

budgetåret 1925—1926 upptagen en anslagspost å förslagsvis 7,700

kronor. Försäkringsrådet har ansett denna post kunna för nästa budgetår

upptagas till oförändrat belopp.

Vid bifall till det av försäkringsrådet framställda förslaget skulle det

extra förslagsanslaget till upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet

för budgetåret 1926—1927 beräknas till 32,200 kronor, fördelat på

följande poster:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsvis..................................................

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot

i försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller

arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättnin
gar

m. m., förslagsvis ........................................................

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,

för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll

av inventarier m. m. förslagsvis.................................

kronor 12,300: —

» 12,200: —

7,700: —

Summa kronor 32,200: —

Försäkringsrådets förslag går ut på att de i den nuvarande extra staten upptagna

anslagsposterna till avlöningar m. m. samt till ersättning åt sakkunniga

m. m. skulle för nästkommande budgetår höjas från nuvarande belopp 8,800

kronor och 9,500 kronor till respektive 12,300 kronor och 12,200 kronor,

varemot anslagsposten till kostnad för uppvärmning m. m. skulle beräknas

till oförändrat belopp 7,700 kronor. Detta förslag, som uppgjorts under

förutsättning att den nuvarande organisationen av olycksfallsförsäkringen

skulle fortfarande gälla, synes mig i och för sig tillfyllest motiverat.

Emellertid torde ett bifall till det framlagda förslaget rörande omorganisation

av olycksfallsförsäkringen föranleda vissa ytterligare förhöjningar av

det extra anslaget för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet.

Såsom i förberörda proposition nr 109 framhållits torde nämligen omorganisationen

komma att medföra ökat arbete för försäkringsrådet och

därav följande behov utav förstärkning av rådets arbetskrafter. Jag tillåter

mig att härutinnan hänvisa till nyssnämnda proposition och ber här endast

få erinra, att i förslaget förutsatts att rådet skulle erhålla två ledamöter

med speciell sakkunskap på det försäkringstekniska området samt beredas

möjlighet att i vidgad omfattning anlita sakkunniga särskilt inom det

medicinska området.

Yad angår frågan om det ytterligare medelsheliov, som härav kan föranledas,

är det givetvis förenat med svårigheter att för närvarande verkställa

någon mera exakt beräkning i detta avseende. I förenämnda proposition

har överslagsvis räknats med ett belopp av omkring 25,000

kronor för år. I fråga om de försäkringstekuiskt sakkunniga ledamöterna

av rådet, vilka på sätt i samma proposition framhållits torde böra förordnas

av Kungl. Maj:t för viss tid, lärer för deras avlönande nu böra

beräknas ett belopp av tillhopa förslagsvis 12,000 kronor för år. Kungl.

Maj.t torde i sinom tid böra bestämma ersättningen med hänsyn till arten

och omfattningen av det arbete, som kan komma att åvila ifrågavarande

ledamöter. För anlitande i ökad omfattning av sakkunniga torde böra

avses ett belopp av förslagsvis 13,000 kronor för år.

Då den föreslagna nya organisationen är avsedd att gälla från och med

den 1 januari 1927, böra medel för de nu angivna ändamålen beträffande

nästkommande budgetår beräknas endast för ett halvår. I enlighet härmed

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Hemställan.

16 Kungl. Majds proposition nr 111.

bör under anslagsposten för avlöningar m. m. avses ett belopp av ytterligare

6,000 kronor, varigenom denna post skulle komma att uppgå till 18,300

kronor. Posten till ersättning åt sakkunniga m. m. skulle ökas med 6,500

kronor och alltså beräknas till 18,700 kronor.

I enlighet med vad jag nu anfört torde det extra förslagsanslaget för

upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet för budgetåret 1926—1927

böra uppföras med (18,300+18,700 + 7,700) 44,700 kronor. Till sistnämnda

belopp är anslaget för ifrågavarande ändamål preliminärt upptaget

i riksstatsförslaget.

Under åberopande av vad jag här ovan i skilda avseenden föreslagit

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och

inrättningar,

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten,

nu 243,200 kronor, med 121,600 kronor

till ................................................................... kronor 121,600;

dels för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet

m. m., utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av kronor 655,500;

dels, med uteslutande av det ordinarie förslagsanslaget till

kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete, under rubriken kostnader enligt 19 och 37 §§

i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete

m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag av kronor 100,000;

dels till riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i

anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

förslagsanslag av ................................................ kronor 5,000;

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag

till fiskares försäkring, nu 35,000 kronor, med 5,000

kronor till .......................................................... kronor 40,000;

dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget till försäkrings
rådet

med ........................................................ kronor 83,600;

dels och till upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet,

utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra förslagsanslag av ................. kronor 44,700.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

ÅTce Karlholm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1986

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:351 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 111 angående anslag till r iksför säkringsanstalten m. m. s. 10 i texten
  2. 2SärU 1926:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 111 angående anslag till riksförsäkringsanstalten m. m. jämte i ärendet väckta motioner. a1 i texten