Angående pension å allmänna indragning sstaten åt efterlevande till vissa inom utrikesförvaltningen förut anställda personer
1926-02-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1926:122, Angående pension å allmänna indragning sstaten åt efterlevande till vissa inom utrikesförvaltningen förut anställda personer
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
1
Nr 122.
Kungl. Ma,):ts proposition till riksdagen angående pension å allmänna
indragning sstaten åt efterlevande till vissa inom
utrikesförvaltningen förut anställda personer; given
Stockholms slott den 5 februari 1926.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilägga utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Osten Undén.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 februari 1926.
N ä r v a r a n de :
Statsministern Sandler,
Nothix, Svensson, Han
Levinson.
ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
■isoN, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller,
Ministern för utrikes ärendena anför:
1 :o.
»Med skrivelse den 17 april 1925 har konsuln i Rotterdam översänt och med Ang. pension
filt iorord beledsagat en av framlidne vicekonsuln i Rotterdam, konsul Jo- å* VITC<*0Dlannes
Edward Folkardus Folkard von Scherlings änka Paula Folkard von Folkard von''
Scherling. född Rolin, gjord framställning att henne måtte beviljas pension av .S?heriiDg,s
statsmedel. anka raula
. . lolkard von
Av utredningen i ärendet inhämtas huvudsakligen följande. Scherling,
Konsul Folkard von Scherling, som var född den 2 oktober 1858 och avled f°dd R°hU’
den lo december 1924, anställdes år 1890 såsom biträde vid det dåvarande
Bihang till riksdagens protokoll 1026. 1 sand. 100 haft. (Nr 122.) 1
2
Kungl. Maj:is proposition nr 12&.
olönade svensk-norska vicekonsulatet i Rotterdam, varefter han den 26 juni
1902 av ministern för utrikes ärendena förordnades till olönad vicekonsul därstädes.
Kedan under sin anställning såsom biträde vid vicekonsulatet synes
han hava ensam bestritt konsulatgöromålen. Sålunda har generalkonsuln i
Amsterdam vid avgivande av förslag rörande återbesättande av vicekonsulsbefattningen
i Rotterdam i skrivelse till utrikesdepartementet den 3 januari
1902 anfört, bl. a., att Folkard von Scherling under omkring 12 år ensam förvaltat
vicekonsulssysslan och därunder inhämtat kännedom om konsulstjänstens
alla detaljer. Sedan enligt beslut vid 1906 års riksdag ett lönat vicekonsulat
upprättats i Rotterdam, utnämndes och förordnades von Scherling den 28 september
sistnämnda år till lönad vicekonsul därstädes, den 6 oktober 1917 tilldelades
honom konsuls namn och den 16 december 1921 utnämndes han att
från och med den 1 januari 1922 vara tjänsteman i lönegraden B: 16. Den 20
juni 1924 erhöll han nådigt avsked, räknat från och med den 1 juli 1924, från
sin innehavande befattning samt utnämndes och förordnades att från och med
sistberörda dag vara vicekonsul i disponibilitet mot åtnjutande av ett expektansarvode
till belopp av 7,200 kronor för år räknat.
År 1908, då lagen angående civila tjänstinnehavares pensionsrätt trädde i
kraft, hade Folkard von Scherling kunnat för sin hustru och sina barn vinna
inträde i civilstatens änke- och pupillkassa genom att inom loppet av de två
efterföljande åren erlägga retroaktivt beräknade pensionsavgifter till ett sammanlagt
belopp av 3,842 kronor, men hade uppfyllandet av ett sådant åtagande
vid sagda tidpunkt varit för honom på grund av hans ekonomiska ställning
otänkbart.
Statskontoret, som hörts i ärendet, har i utlåtande den 22 september 1925
framhållit, att riksdagen vid olika tillfällen beviljat pensioner åt vid den svenska
utomlandsrepresentationen anställda personer. Sålunda beviljade 1922 års
riksdag pension åt lantbrukskonsulenten i England F. Bagges änka med 1.000
kronor och åt vart och ett av hans barn med 250 kronor årligen samt 1924
års riksdag pensioner åt vicekonsuln i Berlin Axel Elof Mobergs änka med 500
kronor samt åt kontorsbiträdet vid konsulatet i Köpenhamn Andreas Christian
Bangs änka med 500 kronor årligen.
Beträffande nu föreliggande framställning har statskontoret anfört följande:
»I åtskilliga fall, där delaktighet i någon av staten understödd kassa för
familjepensionenng icke kunnat vinnas eller där tillfälle till inträde i kassan
öppnats för vederbörande först vid så framskriden ålder, att begagnandet av
denna möjlighet befunnits vara för ekonomiskt betungande, har pension av statsmedel
till avlidna stat stjänares änkor beviljats, under förutsättning att änkorna
till följd av ålder eller sjuklighet icke längre kunnat med arbete försörja sig
samt omständigheterna jämväl i övrigt varit sådana, att behov av understöd
förelegat. I regel har därvid pensionsbeloppet med någon reduktion avpassats
efter vad änkan skulle hava erhållit, om mannen varit delägare i pensionskassa.
Sökanden, som innevarande år uppnår en ålder av 52 år, har förutom sig
själv, två ännu omyndiga barn att försörja. Med hänsyn till den långa tid
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
3
rymd Folkarcl von Scherling tjänat svenska statens intressen, och då behållningen
i dödsboet, oaktat däri ingår en livförsäkring å 18,000 kronor, påtagligen
icke försiar till änkans och de omyndiga barnens uppehälle, synes det
statskontoret skäligt, att något årligt understöd av statsmedel beredes henne.
Beträffande beloppet far statskontoret — med erinran att, om mannen begagnat
sig av sin rätt att vinna delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa,
pension därifrån till sökanden skulle hava utgått med 1,150 kronor —
ifrågasätta, huruvida icke pensionsbeloppet i detta fall lämpligen borde bestämmas
till 800 kronor. Pa grund av vad sålunda anförts får statskontoret
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva, att änkan
Folkard von Scherling från och med ingången av år 1925 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver änka, må åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten
till belopp av 800 kronor årligen.»
1 likhet med statskontoret anser jag billigt, att åt änkan efter vicekonsuln Fol- Departekard
von Scherling beredes understöd av statsmedel. Beträffande understödets mentschefen
storlek tillåter jag mig framhålla, att med hänsyn till de ändringar i gällande
bestämmelser om pensionstillägg och dyrtidstillägg åt pensionärer, som föreslagits
i Kungl. Maj ds proposition till riksdagen nr 63 den 29 januari 1926, detsamma
tonle böra regleras i enlighet med de i sagda proposition angivna principer
och avpassas till sådant belopp att i själva pensionen ingår ekvivalent för
pensionstillägg och för skillnaden mellan oreducerat och reducerat dyrtidstillägg.
Änkepension till nu föreslaget belopp av 800 kronor jämte därå utgående
pensionstillägg och oreducerat dyrtidstillägg motsvarar eu pension å
922 kronor jämte därå beräknat reducerat dyrtidstillägg. Sistberörda belopp
torde böra avrundas nedåt till närmaste med tolv jämnt delbara summa, eller
sålunda till 912 kronor.
.Tåg hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att vicekonsuln i Rotterdam, konsuln Johannes Edward
Folkardus Folkard von Scherlings änka Paula Folkard von
Scherling, född Rohn, må från och med ingången av år 1925
under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension av 912 kronor.
2 ro.
Med skrivelse den 28 oktober 1925 har Kungl. Maj ds t. f. chargé d''''aftal res Aug. pension
i Wien och Budapest gjort framställning att framlidne kanslivaktmästaren vid mästaren^vid
beskickningen i Wien Alois Kerns änka Anna Kern måtte komma i åtnjutande beskickningen
av pension av statsmedel. 1 Wien Alois
Enligt vad beskickningen i Wien i ärendet upplyst hade Kern 1888 anställts AnnaKern*1
vid beskickningen, där han sedermera intill sitt den 11 maj 1925 timade
frånfälle haft oavbruten tjänstgöring och med stort nit och trohet fullgjort sin
tjänst såsom kanslivaktmästare. Sedan ingången av år 1922 hade han uppburit
avlöning av statsmedel, under de sista åren med 1,200 kronor för år.
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 122.
Haris änka, född den 23 mars 1861, vore nu så gott som utan inkomst och
saknade på grund av sitt hälsotillstånd och sin ålder möjlighet att genom
eget arbete förtjäna sitt uppehälle. Hon hade eu son, vilken, musikant till
yrket, på grund av rådande förhållanden nästan ständigt vore utan arbetsanställning,
varför jämväl han och hans familj befunne sig i nöd och utan möjlighet
att kunna bidraga till moderns uppehälle. Genom nådigt beslut den 17
juli 1925 hade Kungl. Maj:t, med bifall till en av förutbemälde t. f. chargé
daffaires gjord framställning, tillerkänt änkan Kern en gratifikation av 300
kronor, vilket belopp utbetalades till henne av beskickningen med en tolftedel
varje månad i avvaktan på att frågan om pension åt henne kunde bliva
avgjord. Vad anginge pensionens belopp syntes densamma i betraktande av
de i Wien rådande levnadskostnader icke kunna sättas lägre än till 300 kronor
årligen.
Statskontoret har i utlåtande den 11 januari 192(3 framhållit att samma skal,
som tidigare föranlett beviljande från allmänna indragningsstaten av pensioner
åt änkor efter vaktmästare vid svenska beskickningar och konsulat i utlandet,
syntes föreligga även i detta fall. Statskontoret hade därför intet att erinra
mot utverkande av understöd jämväl åt änkan Kern.
Vad beträffar storleken av pensionen har statskontoret anfört, att i en del
liknande fall understöd beviljats med 300 kronor årligen. Om till ett understöd
å sagda belopp lades ekvivalent för pensionstillägg och skillnaden mellan
oreducerat och reducerat dyrtidstillägg i enlighet med vad statskontoret föreslagit
i utlåtande den 14 november 1925 angående ifrågasatta ändringar i kungörelsen
den 15 juni 1922 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst in. fl. (nr 358) och åt dylika
pensionärer (nr 361), komme man till ett belopp av 444 kronor, som syntes
lämpligen kunna beviljas såsom understöd i förevarande fall. Statskontoret
har vidare framhållit att understödet borde få utgå från och med månaden
näst efter den, varunder mannen Kern avlidit, eller sålunda från och med den
1 juni 1925. Vid bifall härtill borde emellertid vid första utbetalningen av
understödet göras avdrag, motsvarande den till änkan Kern jämlikt förutberörda
nådiga beslut den 17 juli 1925 utbetalade gratifikationen.
Dcparte- Mhd hänsyn till vad sålunda blivit anfört synes det billigt att åt änkan
mm sele m. j^ern jjere(Jes e^t årligt understöd av statsmedel under hennes återstående livstid.
Mot storleken av det belopp, statskontoret föreslagit, eller det avdrag, som
statskontoret ansett böra göras vid första utbetalningen av understödet, har
jag intet att erinra. Understödet torde, på sätt statskontoret hemställt, böra utgå
från och med den 1 juni 1925.
Jag hemställer alltså det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kanslivaktmästaren vid beskickningen i Wien Alois
Kerns änka Anna Kern må från och med den 1 juni 1925,
så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 444 kronor, un
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 122. 5
der iakttagande därav att vid första utbetalningen av understödet
avdrag göres, motsvarande den till änkan Ivern jämlikt
Ivungl. Maj :ts beslut den 17 juli 1925 utbetalade gratifikationen.
»
Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets Övriga ledamöter
instämma behagar Hans Maj:t Ivonungen bifalla samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Cederlöf.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.