Sök i Ratio Lex

Angående företagande av laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län

1926-02-12 · 26 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:131, Angående företagande av laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående företagande av

laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande

vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av

staten storskiftade delarna av Kopparbergs län; given Stockholms

slott den 12 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Wigforss,

Möller. Levlnson.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför

departementschefen, statsrådet Linders följande:

I sammanhang med de i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln,

punkt 133, upptagna frågorna om understöd av jorddelningsväsendet

m. m. berörde jag även (statsrådsprotokollet sid. 422) frågan om

beredande av medel till skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102)

rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av

staten storskiftade delarna av Kopparbergs län. Därvid anförde jag, att

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 108 höft. (Nr 131). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

beslut om framställning till riksdagen i ämnet torde fattas efter utförandet

av viss utredning, som av angivna grunder icke kunnat föreligga vid

tidpunkten för statsverkspropositionens avlåtande. Sedan nämnda utredning

numera verkställts, anhåller jag att få ånyo anmäla denna fråga.

Till en början torde jag då få lämna en kortfattad redogörelse för innehållet

i sagda lag den 30 april 1925.

Lagen avser laga skiften, som verkställas för vinnande av erfarenhet

beträffande vilka regler böra för framtiden vinna tillämpning med avseende

å laga skifte till rubbning av storskifte, som inom Kopparbergs län verkställts

på bekostnad eller med understöd av staten.

De delar av Kopparbergs län, inom vilka storskifte verkställts på bekostnad

eller med understöd av staten och för vilka lagen alltså äger tillämpning,

äro Orsa, Våmhus, Mora, Solleröns, Venjans, Älvdalens, Särna, Idre,

Gagnefs, Als, Bjursås, Leksands, Siljansnäs, Rättviks, Boda, Ore, Flöda,

Nås, Järna, Äppelbo, Malungs, Lima, Transtrands, Säters, Svärdsjö,

Envikens, Vika, Torsångs, Stora Tuna, Silvbergs och Gustavs socknar.

Laga skifte verkställes efter medgivande av Kungl. Maj:t.

I fråga om skiftesvitsord, uteslutande av viss mark från skifte samt

utflyttning upptager lagen under 2 § vissa särbestämmelser.

Sålunda skall angående skiftesvitsord lända till efterrättelse vad i kungörelsen

den 18 februari 1859 (nr 11) finnes stadgat. Enligt bestämmelserna

i sagda kungörelse gäller — så vitt nu är i fråga — att skifte bör företagas,

om ansökning därom är undertecknad av jordägare, innehavande minst

två tredjedelar av skifteslagets skattetal. I annat fall åligger det lantmätaren

att höra delägarna vid sammanträde. Bestrides då skiftet av

delägare, som innehava mer än hälften av skifteslagets skattetal, förfaller

frågan för den gången. Utfalla åter två tredjedelar eller mera av

rösterna för skifte, gives dessa vitsord. Äro rösterna lika för och emot

skiftets verkställande eller uppgå ej rösterna för skifte till två tredjedelar

av hela röstetalet, behandlas ärendet enligt 89 § skiftesstadgan. I

fråga om uteslutande av mark från skifte är i 1925 års lag stadgat, att

i fäbod belägen inrösningsjord samt skogsmarker må, även där sådant

eljest icke är enligt lag eller annan författning medgivet, helt eller delvis

uteslutas från delningen, så framt icke sådan marks intagande i skiftet

beflnnes komma att, utan någon delägares skada, för delägarna i allmänhet

medföra fördelar, som väsentligen överväga därav följande kostnader och

olägenheter. I fråga om utflyttning stadgas, att delägare ej må mot sitt

bestridande förpliktas att utflytta ur by. I övrigt verkställes skiftet

enligt särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t äger meddela, eller, i den

mån sådana föreskrifter icke meddelats, med tillämpning av vad lag

eller annan författning rörande laga skifte innehåller.

Ansökning om förordnande för lantmätare att verkställa skifte enligt

ifrågavarande lag skall, enligt bestämmelse i 3 §, hava senast den 31 de
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

eember 1925 inkommit till länsstyrelsen i Kopparbergs län. Inkommen ansökning

insändes till Kungl. Maj:t, som bestämmer, om lantmätare skall

förordnas i anledning av ansökningen. Sedan jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

förordnande för lantmätare meddelats, åligger det, jämlikt 4 §, förrättningsmännen,

därest laga hinder mot förrättningen icke linnes möta, att vid

sammanträde med delägarna verkställa utredning, huruvida och i vilken

omfattning mark, enligt vad ovan sagts, bör uteslutas från delning, samt

att avgiva yttrande i frågan, varefter handlingarna skola av lantmätaren

insändas till Kungl. Maj:t, som bestämmer, om skifte enligt 1925 års lag

skall komma till stånd eller icke. Bifalles ansökning, bestämmer Kungl.

Maj:t tillika, huruvida och i vilken omfattning mark skall från delningen

undantagas, samt meddelar i övrigt erforderliga särskilda föreskrifter.

Vid förrättning enligt denna lag skola kostnaden till förrättningsmännen,

lösen av kartor och handlingar samt kostnad för väganläggningar,

som föranletts av skiftet, ävensom för utflyttning, som prövats bereda förmånligare

ägoanordning, gäldas av allmänna medel.

I detta sammanhang torde det tillåtas mig att något erinra om vad som

förekom vid framläggande för riksdagen 1925 av förslag till sagda lag.

Förslag till lagen hade avgivits av f. d. justitierådet A. Berglöf i egenskap

av ledare för den pågående utredningen angående jordförhållandena i

Kopparbergs län (Dalautredningen). Sedan yttranden avgivits av överlantmätaren

i Kopparbergs län och lantmäteristyrelsen samt viss omarbetning

skett av justitierådet Berglöfs förslag och lagrådets utlåtande däröver inhämtats,

avlät Kungl. Maj:t den 23 januari 1925 proposition i ämnet, nr 21,

till riksdagen.

I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

uppehöll sig departementschefen först vid ändamålet med skiftesförrättningarna:

att Dalautredningen skulle få tillfälle att praktiskt prövade

grundläggande riktlinjer, som Dalautredningen ämnat i huvudsak följa vid utarbetandet

av sina förslag, och att i övrigt samla erfarenhet till vägledning

vid sitt arbete. Genom försöksskiftena skulle vinnas erfarenhet till ledning

vid utformandet av de särbestämmelser beträffande jorddelningen, som

uppenbarligen vore erforderliga inom ifrågavarande del av landet. För inhämtande

av i sådant avseende erforderlig erfarenhet torde icke — anförde

departementschefen — vara nödigt, att ett större antal skiften komme till

utförande, utan syntes i sådant hänseende vara tillfyllest, att ett eller annat

skifte i olika trakter verkställdes. Vid bestämmandet av antalet skiften

syntes i första hand vara av betydelse, huru många ansökningar om skifte,

som inkommit. Vidare syntes det böra få betydelse, inom vilka delar

av länet de skifteslag vore belägna, som avsåges i de gjorda ansökningarna.

Det borde nämligen tillses, att skiftesområdena uttoges så, att icke mera

än ett skifte komme till utförande inom varje trakt, och vidare måste den

fordran uppställas, att de ifrågavarande skiftena komme till utförande inom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

områden, som kunde anses lämpliga för provskiften. Vid en dylik begränsning

syntes kostnaden för provskiftena komma att hålla sig inom rimliga

gränser. Departementschefen erinrade härvid, att till kostnad, som provskiftena

förorsakade, endast borde hänföras vad dessa skiften komme att

kosta staten utöver vad eljest skulle utgå enligt gällande bestämmelser om

statsbidrag till lantmäteriförrättningar. Emellertid borde, enligt departementschefens

uppfattning, frågan så ordnas, att riksdagen komme i tillfälle

att bestämma även den närmare omfattningen och kostnaderna. För

provskiftenas verkställande borde för budgetåret 1926—1927 och följande

budgetår anvisas särskilt anslag. Givet vore att, innan dylikt anslag ifrågasattes

till beviljande, riksdagen borde sättas i tillfälle att taga ståndpunkt

till frågan, i vilken utsträckning provskiften skulle ske. Sedan ansökningarna

om skiften inkommit, syntes det också låta sig göra — även om

frågan om vilka särskilda skiften, som skulle verkställas, måste stå öppen —

att angiva det ungefärliga behövliga antalet samt den sannolika omfattningen

av skifteslagen. Därmed syntes även kostnaden kunna beräknas någorlunda

tillfredsställande.

Andra lagutskottet, till vilket propositionen remitterades, tillstyrkte (utlåtande

nr 23) lagförslagets antagande med viss förändring.

Riksdagen beslöt (skrivelse nr 127) i enlighet med vad utskottet tillstyrkt.

Med särskilda skrivelser har länsstyrelsen i Kopparbergs län överlämnat

till länsstyrelsen ingivna ansökningar om företagande av laga skiften enligt

ifrågavarande lag från delägare i 38 skifteslag, nämligen Östansjö och

östanviks skifteslag i Ore socken, Oxbergs, Gopshus, Östnors, Långlets,

Garsås, Vika, Bonäs, Nusnäs, Vinäs, Färnäs och Kråkbergs särskilda skifteslag

i Mora socken, Stumsnäs skifteslag i Rättviks socken, Vallmora och BiU

lingsnäs skifteslag i Aspeboda socken, Våbäcks och Backa särskilda skifteslag

i Gustavs socken, samtliga skifteslag inom Sollerö socken, Hallens, Backbyns

och Näsbyggebyns skifteslag inom Siljansnäs socken, Grytnäs och

Sundsnäs samt Västanviks och Karlsarvets särskilda skifteslag inom Leksands

socken, Östra Insjöns skifteslag i Åls socken, Hagens skifteslag samt

Sunnanbyns, Tallrisets och Forsgärdets skifteslag i Flöda socken ävensom

Skamheds och Hulåns, Storbyns, Myrbacka, Norets, Skålö, Utsälje samt

Moms och Vikarhedens särskilda skifteslag i Järna socken.

Det torde böra anmärkas, att ansökningen från Moms och Vikarhedens

skifteslag inkommit till länsstyrelsen efter den 31 december 1925. Vidare

torde i detta sammanhang — med avseende därå, att Aspeboda socken icke

tillhör de delar av Kopparbergs län, som storskiftats på bekostnad eller

med understöd av staten — böra nämnas, att det skifteslag inom socknen, som

avses i gjord ansökning, vid tiden för storskiftets verkställande tillhörde Stora

Tuna socken och därefter i administrativ ordning överförts till Aspeboda

socken.

I ärendet hava utlåtanden avgivits dels den 23 januari 1926 av justitie
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

rådet Berglöf i egenskap av ledare av Dalautredningen, dels ock den 29

januari 1926 av lantmäteristyrelsen.

Justitierådet Berglöfs utlåtande utmynnar i eu hemställan, att Kungl. Justitierådet

Maj:t vid avlåtande till riksdagen av den i årets statsverksproposition i Br:r9lofämnet

förebådade propositionen måtte utgå ifrån, att samtliga omnämnda

ansökningar om skifte — sammanförda till 25 skifteslag •— skulle kunna

beviljas enligt förutnämnda lag av den 30 april 1925. I fråga om kostnaderna

anför han, att ett besparat belopp av omkring 80,000 kronor å reservationsanslaget

till skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs län, varmed

för ändamålet räknas i statsverkspropositionen, för budgetåret 1926—

1927 kunde anses lämpat för nyssnämnda maximiantal skiften. Om de avsedda

laga skiftena, såsom ämnat vore, igångsattes under våren 1926, torde

nämligen för det första förrättningsåret ej behöva räknas med större kostnad

för varje skifte än 3,000 å 4,000 kronor. Utlåtandet är i övrigt av i

huvudsak följande lydelse:

När anslag vid 1923 års riksdag begärdes för igångsättande av en utredning

rörande jordförhållandena i Dalarna, betonades behovet av lagstiftningsåtgärder

i syfte huvudsakligen att befordra en lämplig ägosammandragning.

Vid sidan härav bar redan tidigare kraftigt framhävts nödvändigheten

att bereda större ordning och enkelhet i jordredovisningen. Vikten av

detta sistnämnda spörsmål har under den tid, Dalautredningen hittills varit

verksam, alltmer framträtt. Ännu är det en öppen fråga, huruvida för

ändamålet böra anordnas särskilda utredningsförrättningar. Uppenbart

är emellertid, att beträffande dylika förrättningar — vilka närmast skulle

syfta mot ernående av större stadga i fastighetsväsendet och där sålunda

det privaträttsliga intresset kan sägas vara i det väsentliga avkopplat —

staten bör helt träda in för kostnaderna på sätt fallet är med jordregisterarbetet.

Hur viktig än denna så att säga kamerala sida av frågan är, kan

man emellertid icke bortse från att vinsten av arbetet därå blir av huvudsakligen

formell art, och det gäller därför att taga i akt de tillfällen, som

erbjuda sig att förknippa dylik utredning med ett tillrättaläggande av förhållandena

på marken, och därmed samtidigt vinna något i det i realiteten

onekligen viktigaste hänseendet. Laga skifte är just ett sådant tillfälle

som intet annat. De båda skilda linjerna — arronderingslinjen och den

kamerala linjen — kunna därvid sägas sammansmälta till en enda, som i

görligaste mån för fram till målet: att skapa förbättring i nu rådande förhållanden

till gagn för både det privata och det publika intresset. Särskilt

tillåter jag mig bringa i erinring ej mindre hurusom vid laga skifte yppas

möjlighet såsom aldrig eljest till ett radikalt sammanläggningsförfarande

än även att ett sådant, med hänsyn till den nuvarande kamerala splittringen

av de olika brukningsdelarna synnerligen påkallat förfarande just i

Dalarna på ett enastående sätt underlättas därav att jorden i så stor utsträckning

är gravationsfri.

Det av huvudsakligen allmänt intresse uppburna utredningsarbetet kommer

sålunda helt visst att kräva stort utrymme vid laga skiften inom här

ifrågavarande delar av Dalarna. Därpå bar bland annat det av Dalautredningen

utförda försöksskiftet i Västanviks och Karlsarvets skifteslag inom

Leksands socken lämnat prov. Belysande för det nu rådande fastighetsväsendet

är, att redogörelsen för äganderättsförhållandena inom detta ej

särskilt stora skifteslag upptager mer än 200 maskinskrivna sidor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition Nr 131.

Då försöksskiftet i Västanvik och Karlsarvet likasom det- av Dalautredningen

jämväl föranstaltade försöksskiftet inom Backa by i Gustavs socken

blivit, så långt desamma fullföljts, utförda med iakttagande av synpunkter,

som lära få tillämpning vid de nu tillärnade laga skiftena, må i

övrigt bär anföras följande angående berörda försöksskiften:

Västanviks och Karlsarvets skifteslag bär sina inägor och sin hemskog

belägna i ett sammanhängande komplex vid västra stranden av den s. k.

österviken av Siljan mitt emot Leksands kyrka. Skifteslagets fäbodar och

fäbodeskog ligga, såsom regel är i Nedan-Siljan, icke i ett sammanhang,

utan hemmanen hava sina fäbodar och sin fäbodeskog insprängda bland

hemman från andra byar i tillhopa 14 fäbodeställen inom den s. k. Häradsfjärdingen.

Någon såsom utskog betecknad mark finnes ej.

Försöksskiftet har avsetts omfatta inägorna vid byn och hemskogen, men

delningen har slutförts endast beträffande åkerjord och tomter. Dessutom

har emellertid utredning verkställts angående delägarnas innehav inom

den från delning uteslutna marken, d. v. s. inägojorden och skogen i fäbodarna.

Hävdelinjerna därstädes hava inlagts å kartor, åstadkomna genom

kopiering i erforderlig utsträckning av förefintliga storskiftes- och hemmansklyvningskartor.

Fn särskild hävdeförteckning över detta område

har påbörjats, men arbetet därmed är ännu icke slutfört. I delningsbeskrivningen

har vid varje ägolott insatts hänvisning till ägarens i denna

hävdeförteckning redovisade mark. Av skiftesakten framgår sålunda,

vilka ägor även utanför själva delningsobjektet tillhöra varje utlagd ägolott.

Därigenom har avlägsnats faran för att sambandet mellan skiftet och

den gamla indelningen av den uteslutna/ marken blir brutet.

Angående hemmanen i skifteslaget har, på sätt redan antytts, eu djupgående

äganderättsutredning blivit verkställd. Beträffande ett flertal

hemman har densamma måst ledas tillbaka ända till den tid, då hela hemmanet

var i en ägares hand. I hävdeförteckningen över den delade marken

har insatts hänvisning till denna äganderättsutredning, varigenom

dessa båda handlingar tillsammans utvisa, å vilka fång varje delägares

ägoinnehav rätteligen grundar sig. Skiftesakten innefattar följaktligen

en sådan redovisning av alla hemman inom skifteslaget, som avsetts med

de s. k. utredningsförrättningarna.

Inägorna vid byn och liemskogen innehålla följande ägoarealer:

Tomt- och åkerkomplexet är indela) i 1,151 ägofigurer, vilkas begränsnings]

in jer till största delen utgöras av hävdelinjer och gradskillnader.

Figurernas medelareal är sålunda endast O.n hektar. Åkerjorden är till

sin naturliga beskaffenhet synnerligen ojämn med tvära övergångar från

bättre till sämre jord.

Antalet särskilt utbrutna ägolotter utgör 85. Den största brukningsdelen

hävdar en areal öppen åker inom byområdet av 8.53 hektar. I övrigt varierar

åkerarealen å de fastigheter, där jordbruk bedrives, mellan O.so och 5

hektar. Skifteslaget kan således sägas vara typiskt för denna småbrukarbygd.

Vid skiftet liar en ägolott utlagts åt varje delägare. Det sammanlägg
-

Tomter och åker ........

Äng ocli odlingsmark

Avrösningsjord ............

Impediment ................

.. 128 hektar

.. 843 »

.. 252 »

.. 10 »

Summa 733 hektar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

ningsförfarande, som upptages i mitt med skrivelse den 17 december 1925

överlämnade förslag till särskilda föreskrifter beträffande förrättningar

enligt 1925 års lag. har sålunda här kommit till förberedande tillämpning.

Den härvid fogade kartan bil. A1 visar åkerjordens och tomtmarkens nuvarande

indelning. Då det icke lämpligen låtit sig göra att förse denna

karta med litterabeteckning eller på annat sätt utmärka, vilka tegar tillhöra

en och samma brukningsdel, har kartan sitt största intresse såsom

utvisande de nuvarande åkertegarnas storlek. De å kartan uppdragna

streckade linjerna utgöra nämligen tegskillnader (hävdelinjer), och i regel

bilda även utfallsdiken, vägar och andra naturliga gränser skillnad mellan

olika ägare. Såsom av kartan framgår, äro tegar med 8—10 meters

bredd ej ovanliga. Hävdelinjer äro inlagda endast å åkerjorden. De streckade

linjer, som äro framdragna över slog- och skogsmarken, äro gränslinjer

mellan storskifteshemman.

Såsom bil. B2 närslutes en karta, som utvisar resultatet av försöksskiftet.

Denna karta upptager vad som erfordras för att utvisa läget av de olika

ägolotterna samt fördelningen i skilda ägoslag. Ägolotterna hava åsätta

särskilda littera. Vid bestämmandet av dessa har den principen följts, att

en ägolott, som består av endast en gammal åbolott (ett hemman) eller del

av sådant, åsatts denna åbolotts litt., föregånget, där så erfordrats för att

skilja det från andra, av en romersk siffra. De ägolotter åter, som tillhöra

delägare i flera hemman (och där sammanläggning sålunda ägt rum), hava

betecknats med två efter varandra ställda stora bokstäver (AA, AB etc.,

B A, BB etc.).

I en härvid fogad tablå, Bil. C," upptages antalet hemman, vari varje

jordägare har del, samt antalet tomt- och åkerskiften till varje, brukningsdel

enligt nuvarande ägoinnehavet och enligt det verkställda försöksskiftet.

Ägolotter, som utgöras av enbart slog- eller skogsmark, äro ej medtagna.

Hade det endast gällt att för Dalautredningens studium utvälja ett skifteslag,

där en mycket kraftig ägosammandragning utan större svårighet

kunnat ske, skulle det varit lätt att finna vida tacksammare föremål än

Västanvik och Karlsarvet, bortsett då från den i själva verket avgörande

frågan om delägarna befunnits villiga att upplåta sin mark till studieobjekt.

För utredningen har det emellertid framstått såsom i första hand

önskvärt att vid ett praktiskt prov ställas inför de varjehanda svårigheter,

som uppkomma vid skifte och som kunna sägas vara typiska enkannerligen

för Siljansbygden. Ur sådan synpunkt har valet varit gott, Å de för denna

landsdel karaktäristiska förhållandena på fastighetsväsendets område har

försöksskiftet lämnat eu rik provkarta och sålunda erbjudit ett värdefullt

material för bedömande av de för en ordnad jordredovisning erforderliga

åtgärderna. Icke minst har intresset knutit sig till frågan, i vad mån en

nöjaktig ägosammandragning vore möjlig utan nämnvärd utflyttning. I

detta hänseende har skiftet varit desto mera lärorikt, som bosättningen i

Västanvik är huvudsakligen koncentrerad till en bestämt avgränsad byklase

och förutsättningarna för eu radikal ägosammandragning även så

till vida varit ogynnsamma, att ägorna i avseende å jordart och terrängförhållanden

äro synnerligen växlande. Och ehuru, såsom förut antytts,

ägosplittringen inom skifteslaget ej är för denna bygd anmärkningsvärt

1 Bilaga A vid denna proposition.

* B »

1 > C »

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131,

stoi- och man räknat med endast fyra utflyttningar (efter frivilligt åtagande

av ägarna till lotterna litt. BI, BL, BO och BX), har genom skiftet

en påfallande förbättring i ägoanordningen ernåtts. Det torde härvid bemärkas,

att tablån under bil. C icke gör full rättvisa åt det gynnsamma resultatet,

i det sådana av en och samma person hävdade ägor, vilka till någon

del beröra varandra, beräknats såsom endast ett skifte, även då de ur

brukningssynpunkt te sig såsom ett flertal tegar. Med beaktande av att

dylika, ofta förekommande anomala företeelser efter delningen försvunnit,

inses, att skiftet i själva verket medfört en betydligt kraftigare arrondering

än enbart en jämförelse mellan tablåns två sista kolumner ger vid

handen.

Backa by har sina inägor och ett hemskogsområde belägna i ett sammanhängande

komplex invid Dalälven, ett par kilometer söder om Gustavs

kyrka. Skifteslagets övriga ägor utgöras av dels ett hemskogsskifte cirka

200 meter från inägorna dels ock fäbodeskog, belägen cirka 3 mil från byn

invid gränsen till Silvbergs socken.

Försöksskiftet har omfattat byns inägor och därintill belägen hemskog.

De skiftade ägorna innehålla följande ägoarealer:

Tomter och åker ................................................ 246 hektar

Äng och odlingsmark........................................ 39 »

Avrösningsjord.................................................... 35 »

Impediment ........................................................ 6 »

Summa 326 hektar.

s.

Arealen öppen åker för de fastigheter, å vilka jordbruk bedrives, varierar

mellan O.g och 19 hektar.

Antalet delägare, som avsetts utflytta, utgör 4, av vilka 3 (ägolotterna

nris 8, 9 och 32) frivilligt åtagit sig att flytta och den fjärde (ägolotten nr

18) utan sådant åtagande flyttats till utkanten av byns bebyggda område.

Av en härvid fogad tablå, bil. D,1 framgår antalet hemman, vari varje

delägare har del, samt antalet tomt- och åkerskiften till varje brukningsdel

enligt nuvarande ägoinnehavet och enligt försöksskiftet, Av denna tablå

framgår, att ägosammandragningen kunnat utföras på ett mera radikalt

sätt än i fråga om Västanviks och Karlsarvets skifteslag. Detta betingas

därav att Backa tillhör den södra dalabygdstypen med långt större brukningsdelar

och enhetligare jordmån. Då denna trakt, mera likartad med

sydligare landsdelar, i förevarande fråga ej tilldrager sig samma speciella

intresse som Siljansbygden med dess egenartade förhållanden, bär det ej

ansetts nödigt föranstalta om reproduktion av Backakartan.

Såsom framgår av härvid fogad förteckning (bil. EI 2) över inkomna skiftesansökningar

föreligga sådana från båda de skifteslag, som varit föremål

för ifrågavarande försöksskiften.

I min skrivelse den 11 oktober 1924, vari föreslogs igångsättande av

laga skiften på statens bekostnad, framhölls betydelsen av att såmedelst

bereda befolkningen tillfälle att bedöma verkningarna av skiften,

utförda med iakttagande, så långt möjligt, av de önskemål, som ligga

befolkningen närmast om hjärtat, och i övrigt anpassade efter förhållandena

i varje särskilt fall. Det är nog så, att man i skiftesfrågan alltjämt

har att inom Dalarna räkna med avsevärt motstånd från stora delar av

1 Bilaga D vid denna proposition.

2 » E » » »

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

befolkningen, ett motstånd, som på många båll riktar sig mot själva skiftet

såsom medförande en med misstro motsedd rubbning i bestående.förhållanden,

åtgärden må vara kringgärdad med än så starka garantier i de för

befolkningen särskilt ömtåliga punkterna, t. ex. utflyttnings- och kostnadsfrågan.

Det icke minst svåra ledet i Dalautredningens arbete är att söka

komma till rätta med ett sådant, utan grundval av objektiva skäl rest

motstånd och bereda sinnena till större) spontan mottaglighet för de blivande

definitiva föreskrifterna. Att söka förmå dalabefolkningen att

överge sin på sund konservatism grundade försiktighet i en så vittutseende

fråga ingår däremot icke i utredningens program.

Jag kan ej underlåta att säga, att antalet inkomna ansökningar om laga

skifte enligt 1925 års lag, 38, sett mot bakgrunden av hittills rådande uppfattning

i dalaorterna, ter sig såsom överraskande stort. I själva verket

hade jag ej vågat räkna med mer än omkring hälften såsom maximum.

Då nu slutresultatet visat sig nå så långt utöver den djärvaste förhoppning,

måste detta förvisso hälsas med tillfredsställelse. Bland de inkomna

ansökningarna avse åtskilliga ett flertal skifteslag inom samma socken.

Härvid tilldrager sig Mora med 11 ansökningar i främsta rummet intresse

med hänsyn därtill att man utan överdrift torde kunna beteckna moramännens

hittills intagna ståndpunkt i skiftesfrågan såsom föga ägnad att

grundlägga förväntningar om ett så stort antal just från denna socken.

Vad Sollerö socken beträffar, så avse de 9 därifrån inkomna ansökningarna

i själva verket laga skifte å hela socknen. Även från Järna socken är antalet

ansökningar, 7 — därav dock en först den 2 januari 1926 inkommen

— påfallande stort. Om nu den i och för sig så glädjande anhopningen av

ansökningar från en och samma socken skulle leda därtill, att ett flertal av

dessa skifteslag komme att ställas utanför lagens tillämpning och därmed

de förväntningar svikas, som kommit till uttryck i ansökningarna, fruktar

jag, att den omsvängning i stämningen och det förtroende till det fortsatta

ax-betet i jordfrågan, varom det stora antalet ansökningar bär vittne,

komme att slutligen resultera i ett återfall till den ståndpunkt, man gjort

sig all möda att bortarbeta. Över huvud skulle det väl ock kunna betecknas

såsom en mindre lämplig hushållning med statsmedel att å ena sidan

anslå betydande belopp för att söka få till stånd en »islossning» på ifrågavarande

område och å andra sidan rygga tillbaka för eu relativt mindre

betydande utgift, när man äntligen tycker sig kunna skönja ett resultat

av alla ansträngningar inom räckhåll. Det gäller nu att ej dämma upp

igen.

Det bereder tydligtvis stora svårigheter att i detta tidiga stadium verkställa

eu tillnärmelsevis riktig uppskattning av kostnaderna för de sökta

skiftena. Särskilt gäller detta utflyttningskostnaden och den jämförelsevis

mindre betydande kostnaden för väganläggningar. Under hösten 1924 lät

Dalautredningen med anlitande av sakkunnigt biträde verkställa en kalkyl

över kostnaderna för flyttning av en medelstor, väl byggd och underhållen

gård i Leksands socken av den där vanligen förekommande typen med

bland annat ladugård av tegel, vattenledning och elektrisk belysning.

Kostnaden uppskattades därvid till cirka 10,0Q0 kronor. Man torde kunna

räkna med att genomsnittskostnaden för en gårdsflyttning håller sig omkring

detta belopp. Skulle i något skifteslag en dyrbarare flyttning komma

i fråga, uppväges säkerligen merkostnaden därav att i de flesta fall mindre

dyrbara gårdar få antagas företrädesvis bliva föremål för flyttning. I

själva verket blir medelkostnaden för de vid lbrsöksskiftena beräknade ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

flyttningarna endast omkring 9,000 kronor. Med ganska stor visshet kan

man utgå från att utflyttning ej blir erforderlig inom skifteslagen i Järna

socken, där, liksom i allmänhet i Västerdalarna, gårdarna ligga tämligen

spridda. I vilken omfattning utflyttning i övriga skifteslag kan bliva tilllämpad,

undandrar sig visserligen en förban dsberäkning, men härvid är

att beakta, hurusom 1925 års lag i en av sina huvudpunkter bygger på den

av dalaallmogens kända benägenhet för kvarboende i by betingade principen

om regelmässigt förbud mot tvångsutflyttning.

Vid uppskattning av kostnaden för förrättningsmännen, inberäkna! lösen

för karta och handlingar, liar man onekligen något fastare mark under

fotterna. Ehuru även härvid många ovisshetsmoment föreligga, har denna

kostnad, så gott det för närvarande låter sig göra, beräknats särskilt för

vart och ett av de ifrågakomna skifteslagen, på sätt framgår av bifogade

tablå, bil. E.1 Kostnaderna bliva väsentligen beroende på delningsområdets

storlek. I tablån anges1 de ägor, vilka med ledning av inhämtade upplysningar

från de olika skifteslagen samt efter studium av skifteshandlingar

och kartor ansetts sannolikt komma att i händelse av skifte bliva föremål

för delning. I övrigt hava de kalkyler, som mera detaljerat kunnat

verkställas beträffande de båda försöksskiftena, samt kostnaderna för tidigare

utförda laga skiften lagts till grund för uppskattningen med tillbörligt

iakttagande av sådana inverkande omständigheter som bland annat

graden av ägosplittring, fastighetsväsendets tillstånd och vidlyftigheten

av utesluten marks redovisning.

Då enligt G § i lagen de kostnader, somt nyssnämnda tablå approximativt

beräknats till 661,000 kronor, skola i händelse av skifte gäldas av allmänna

medel, må emellertid betonas, att dessa kostnader icke äro att betrakta som

en av staten åtagen extra börda för ifrågavarande skiften i vidare mån än

desamma överstiga vad staten komme att vidkännas redan på grund av de

bestämmelser om statsbidrag till lantmäteriförrättningar, som gälla för

landet i dess helhet. Enligt dessa bestämmelser kan delägare under vissa

förutsättningar erhålla statsbidrag för laga skifte med belopp, motsvarande

hälften av vad på hans ägolott belöper av lantmätarens arvode, inberäkna!

lösen för karta och handlingar. Till bestridande av kostnaderna

för utflyttning och väganläggningar kan enligt nyssnämnda allmänna bestämmelser

statsbidrag utgå med upp till hälften av kostnadsbeloppet. Då

ovan berörda förutsättningar för statsbidrags utgående säkerligen äro i

stor utsträckning till finnandes bland Dalarnas småbrukande befolkning,

synes man med fog kunna antaga, att ungefärligen 40 procent av förutnämnda

kostnadssumma, 661,000 kronor, kommit att med tillämpning av de

allmänna bestämmelserna stanna å statsverket. Rätt sett inskränker sig

då den kostnad, som bör särskilt påföras Dalarna, till cirka 396,000 kronor.

En fullt riktig uppfattning om statens ekonomiska uppoffring för ifrågavarande

skiften erhålles för övrigt först om man ser frågan på längre sikt

och tänker sig vad staten i en framtid kan komma att ikläda sig för de

skiften, vilka, om de ej nu beviljas, dock förr eller senare) tvinga sig fram.

I utlåtande nr 116 vid 1914 års riksdag anförde jordbruksutskottet, att billighetsskäl

talade för ett fortskridande på den år 1909 inslagna vägen av

en genom statens mellankomst möjliggjord, efter hand genomförd avlösning

av jordbrukets utgifter för lantmäteriförrättningar. Och man vet ej,

om den utveckling, som allt sedan fortskridit i denna riktning, ännu avstannat.

Men än vidare torde det väl knappast vara förmätet att vänta

1 Bilaga K vid denna proposition.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition Nr 131.

sig, att även för framtiden statsbidrag för laga. skiften i Dalarna skall tillmätas

något frikostigare än vad som är fallet med övriga delar av riket.

Redan den omständigheten att lagstiftningen ej kan fritagas från skuld

till nu rådande missförhållanden ger skäl härför. Och inför en sådan utsikt

te sig ju bestämmelserna i lagens G § än mindre avskräckande.

Först efter en mera ingående, på ort och ställe företagen undersökning

låter det sig definitivt avgöras, om och i vad mån en rationell skifteslagsindelning

kan anses kräva sammanslagning av två eller flera skifteslag,

bland eller utom dem, från vilka ansökningar nu föreligga. Emellertid synes

redan nu uppenbart, att ett laga skifte inom Sollerön bör omfatta samtliga

byar i denna socken ävensom att Backa och Våbäcks byar i Gustavs

socken böra skiftas gemensamt. Vidare är högst sannolikt, att Västanviks

och Karlsarvets skifteslag i Leksands socken bör sammanslås med Grytnäs

och Sundsnäs skifteslag i samma socken. Och slutligen har det uppgivits

såsom av förhållandena påkallat, att inom Mora socken Oxberg och Gopshus

samt inom Järna socken Storbyn, Myrbacka och Noret (jämte Utby,

varifrån någon ansökning ej föreligger) inginge i gemensamt skifte. Om

sammanslagningar i enlighet med det nu anförda komma till stånd, skulle,

vid beslut enligt 3 § i lagen om förordnande av lantmätare i anledning av

samtliga inkomna ansökningar, antalet laga skiften komma att uppgå till

högst 25. Mycket sannolikt är, att ett eller annat skifte kommer att bortfalla

på grund av bristande majoritet för dess företagande, men inför

omöjligheten av att härutinnan för närvarande göra en tillförlitlig kalkyl

torde försiktigheten bjuda att nu ej räkna med någon härav föranledd reduktion

av antalet. I detta sammanhang må nämnas, att lagstadgad 2/3

majoritet för skifte redan föreligger ifråga om Långlet i Mora och Backa

i Gustavs socken.

Ett sådant maximital laga skiften som 25 kan i själva verket ingalunda

i och för sig anses såsom överdrivet stort. Man måste göra klart för sig,

att det område av Dalarna, varom här är fråga, omfattar ej mindre än 32

socknar och att vid en traktvis skedd fördelning av skiftena man bort

kunna räkna med i genomsnitt en förrättning för varje socken. Möjligheten

att fylla den i propositionen nr 21 till 1925 års riksdag angivna förutsättningen

om skiftenas någorlunda jämna utspridande å olika trakter

har emellertid på förhand självfallet varit begränsad av ansökningsmaterialet.

Om materialet, sådant det nu slutgiltigt föreligger, kan sägas förete

den typen att å ena sidan stora trakter, som eljest tvivelsutan skulle kommit

i åtnjutande av laga skiften, framstå såsom »vita fläckar», under det

å andra sidan anhopning av ansökningar från andra trakter föreligger, synes

det rent principiellt vid ansökningarnas bedömande vara riktigast att

ej allt för rigoröst fasthålla vid fördelningssynpunkten. Detta desto hellre

som den i lagens 1 § uppdragna ramen i allt fall ej kan anses sprängd därigenom

att ett något större antal skiften kommer till stånd. Ett allmänt

känt faktum är nämligen, att de på ett skifte inverkande förhållandena i

Dalarna förete en så stor växling ej blott från socken till socken utan ock

från by till by, att risken av studiematerialets knapphändighet ligger närmare

till hands än den av dess överdrivna riklighet, I det föregående har

jag redan varit i tillfälle att framhålla de viktiga psykologiska moment,

som böra spela in vid ansökningarnas bedömande liksom ock att statens bidrag

till själva arbetet synes böra stå i en viss proportion till vad staten

visat sig villig påkosta redan för att animera till detta arbetes igångsättande.

»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Lantmäteri- Lantmäteristyrelsen, som berett sig tillfälle till överläggning i ämnet

styrdsen. me<j överlantmätaren i Kopparbergs län, har i ämnet anfört bland annat

följande:

»Lantmäteristyrelsen vill livligt instämma i justitierådet Berglöfs uttalanden

i fråga om laga skiftenas uppgift inom ifrågavarande bygder icke

blott i avseende på ägornas arrondering utan även för åstadkommande

av ordning och enkelhet i jordredovisningen. Såsom han framhållit,

komma vid dessa skiften de av honom omförmälda båda linjerna — arronderingslinjen

och den kamerala linjen — att sammansmälta till ett gemensamt

mål eller bättre förhållanden i såväl bruknings- som redovisningshänseende.

Styrelsen är även ense med justitierådet Berglöf därutinnan,

att vid laga skifte yppas möjlighet som aldrig eljest till ett radikalt

sammanläggningsförfarande och därmed ock till förenkling av fastighetsväsendet.

Lösandet av den ena delen av uppgiften eller åstadkommande av bättre

stadga och ordning i fråga om fastighetsväsendet har städse hittills ansetts

vara ett huvudsakligen allmänt intresse. Man har därför också

räknat med att staten skulle komma att bestrida kostnaderna för lösandet

av denna uppgift. I denna del må erinras, att riksdagen år 1920 genom sin

skrivelse nr 321 punkt G medgivit, att av anslaget till jordavsöndringar

och ägostyckningar skulle fn utgå hela arvodet till förrättningsmännen

vid de i propositionen nr 235 till samma riksdag omförmälda utredningsförrättningarna

i Kopparbergs län oberoende av ägarnas ekonomiska ställning.

Lantmäteristyrelsen utgår emellertid ifrån, att man förr eller senare

måste gripa sig an med särskilda förrättningar eller åtgärder enbart med

syfte att bringa ordning och reda i fastighetsförhållandena och att man i

jämförelsevis stor utsträckning icke kommer att kunna avvakta den tidpunkt,

då detta resultat kan vinnas genom företagande av laga skifte. Vilken

lösning framtiden emellertid än må giva åt detta spörsmål, givet är

emellertid, att det, såsom justitierådet Berglöf framhållit, gäller att taga i

akt de tillfällen, som erbjuda sig att förknippa eu dylik utredning med ett

tillrättaläggande av förhållandena på marken.

I likhet med justitierådet Berglöf håller lantmäteristyrelsen före, att vid

laga skiften uti ifrågavarande bygder utredningsarbetet kommer att kräva

ett stort utrymme, och styrelsen tilltror sig även kunna uttala, att detta

arbete ej sällan, i synnerhet då stora områden av skifteslagets mark icke

medtagas i skiftet, i fråga om omfattning och kostnad — här åsyftas endast

ersättning till förrättningsmännen — skall visa sig jämförbart med

och även överstiga de övriga skiftesåtgärderna. I anslutning härtill kan

med fog erinras om att kostnaderna föt utförandet av de skilda åtgärderna

kan betraktas såsom en jämförelsevis god mätare även av deras inbördes

betydelse.

Om man emellertid utgår ifrån att staten under alla förhållanden förr

eller senare måste åtaga sig kostnaderna för uppordnandet av jordförhållandena,

om skifte ej komme till stånd, synes det åtminstone billigt, att

dessa kostnader så att säga bokföras särskilt, då de förekomma i sammanhang

med laga skifte. Det är helt naturligt omöjligt att exakt angiva

kostnaderna för ifrågavarande fastighetsutredningar och det låter sig ej

heller göra att med någon större säkerhet bestämma förhållandet mellan

kostnaderna för fastighetsutredningarna i fråga om de byar och skifteslag,

som finnas upptagna i bil. E vid justitierådet Berglöfs utlåtande, och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

de av justitierådet Berglöf beräknade totala kostnaderna. Lantmäteristyrelsen

tvekar emellertid icke att, vad angår nu ifrågavarande byar och

skifteslag, genomsnittligt beräkna utredningskostnaderna till 30 procent

av hela arvodet till förrättningsmännen.

Lantmäteristyrelsen har icke funnit anledning att framställa någon erinran

i fråga om justitierådet Berglöfs kostnadsberäkningar, och gäller

detta även hans antagande, att ungefärligen 40 procent av den av honom

uppgivna totalkostnaden komme att stanna å statsverket vid tillämpning

av nu gällande allmänna bestämmelser angående statsbidrag. Frågans

innebörd i kostnadshänseende inskränker sig alltså till 30 procent av

661.1X10 kronor elleX i runt tal till 200,000 kronor.

Hittills har lantmäteristyrelsen endast berört kostnaderna för ersättningen

till förrättningsmännen och alltså icke den hälft av kostnaderna

för utflyttningar och väganläggningar, som delägarna hava att bestrida

vid laga skiften inom övriga delar av landet. Dessa kostnader äro givetvis

omöjliga att någorlunda exakt beräkna. I fråga om desamma bör

emellertid tagas i betraktande, att genom de särskilda bestämmelser, som

meddelats i fråga om begränsning såväl av skiftenas omfattning som av

utflyttningsskyldigheten, dessa kostnader bliva högst väsentligt reducerade

i förhållande till vad som blivit fallet, om skiftena verkställts i enlighet

med de bestämmelser i berörda delar, vilka i allmänhet gälla inom

landet. Denna reduktion anser sig styrelsen kunna uppskatta till hälften,

och blir alltså följden, att den procentuella ökningen av statsbidraget uppväges

av begränsningar i fråga om omfattningen och att man alltså här

icke har någon kostnadsökning att räkna med. Huru än förhållandena

komma att utveckla sig, är det dock icke tänkbart, att någon enda förrättning

kommer att fortskrida så snabbt, att några utgifter för utflyttningar

och väganläggningar komma att påkallas under budgetåret 1926—1927.

Hänsyn till kostnaderna härför behöver således icke tagas vid beräkning

av anslagsbehovet.

Skulle emellertid arbete med ägomätning och fastighetsutredning

komma att redan från början av instundande sommar sättas i gång beträffande

något större antal av ifrågavarande byar och skifteslag, torde

den befintliga reservationen å anslaget till skifteslagsindelningen eller

82,038 kronor 62 öre knappast förslå. Om med anledning härav ett nytt anslag

skall för ändamålet uppföras i riksstaten, uppkommer frågan om detta

anslags natur. Genom 6 § i den särskilda lagen är redan bestämt vilka

kostnader, som skola gäldas av allmänna medel, och efter det riksdagen

blivit hörd i ämnet, tillkommer det Eders Kungl. Maj:t att besluta i fråga

om antalet provskiften samt skiftenas omfattning. På grund härav och

med hänsyn till de svårigheter, som möta att redan nu bedöma i vilken utsträckning

skiften böra bringas i verkställighet samt kostnaderna för

dessa, synes skäl finnas för att eventuellt nytt anslag gives naturen av förslagsanslag.

Det vill alltså se ut som om hänsyn till kostnaderna icke bör utgöra

hinder för antagande av justitierådet Berglöfs förslag i hela dess utsträckning.

För den händelse emellertid en begränsning anses böra ske med

hänsyn till de uttalanden, som gjordes under förarbetena till den för ifrågavarande

skiften gällande särskilda lagen, har lantmäteristyrelsen ansett

sig böra företaga undersökning beträffande de särskilda skifteslagen. Härvid

har styrelsen inhämtat, att, så vitt nu kan bedömas, jämförelsevis små

utsikter förefinnas för majoritet bland delägarna för företagande av skifte

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition Nr 131.

inom Nusnäs och Färnäs byar i Mora socken, inom byarna i Sollerö socken

samt inom det skifteslag, som utgöres av Storbyn, Myrbacka, Noret

och Utby i Järna socken. Under sådana förhållanden synes det icke saknas

skäl att låta frågan om utfärdande av förordnande bero beträffande

ovan nämnda skifteslag åtminstone någon tid framåt. Det synes lantmäteristyrelsen

icke uteslutet, att man på detta sätt har större utsikter

att befrämja en förändrad uppfattning hos delägarna än genom omedelbart

avhållande av ett sammanträde, som kanske icke leder till skifte.

‘Även storleken av skifteslagen samt kostnaderna och den tid, skiftena

kunna antagas komma att kräva, föra med sig, att Färnäs by samt byarna

i Sollerö socken ej kunna anses särskilt lämpliga såsom''provskiften. Härtill

kommer, att i Moratrakten, oberäknat nu nämnda byar, ansökningar

föreligga från åtta skifteslag. Vad särskilt angår det skifteslag, som utgöres

av Storbyn, Myrbacka, Noret och Utby i Järna socken, har observerats

att ansökning icke föreligger från någon delägare i sistnämnda by.

Med avseende å det skifteslag, som utgöres av Morn och Vikarheden i

Järna socken, förekommer, att ansökningen inkommit till länsstyrelsen i

Kopparbergs län först den 2 januari 1926 samt att densamma avsänts

från Järna först den Öl december 1925 eller samma dag, som ansökningen

senast bort vara inkommen till länsstyrelsen.

Nu nämnda fem skifteslag innehålla enligt bil. E vid justitierådet Berglöfs

utlåtande 34,072 tunnland och kostnaderna för skifte ä desamma uppgå

enligt samma bilaga till 297,000 kronor. Avdragas ovannämnda skifteslag,

minskas arealen från 64,360 tunnland till 30,288 tunnland samt kostnaderna

från 661,000 kronor till 364,000 kronor. Om med anledning av vad ovan anförts

detta belopp reduceras med 70 procent, inskränker sig kostnadsökningen

till i runt tal endast 110,000 kronor.

Det är emellertid även ovisst, om beträffande samtliga ovan icke nämnda

skifteslag den stadgade majoriteten för skifte kan ernås. Detta torde i

synnerhet vara fallet beträffande Oxberg och Gopshus, Vinäs och Kråkberg

i Mora socken samt Hagen i Flöda socken. Därest med hänsyn till

kostnaderna ytterligare inskränkning anses böra ske, torde ovanberörda

förhållande lämpligen böra föranleda, att med beslut om förordnande av

lantmätare att företaga dessa förrättningar även bör tills vidare anstå intill

dess klarhet vunnits i vilken utsträckning laga skifte kommer till

utförande beträffande återstående 16 skifteslag.

Ovan sist omförmälda fyra skifteslag omfatta en areal av 4,340 tunnland,

och skiftena å desamma beräknas kosta 72,000 kronor. Avdragas

även dessa skifteslag, återstå 16 skifteslag med en areal av 25,948 tunnland

och en beräknad kostnad av 292,000 kronor eller, efter reduktion med

70 procent, i runt tal 90,000 kronor.

Den gruppering lantmäteristyrelsen ovan gjort av de olika byarna eller

skifteslagen framgår av härvid fogad bil. I1.»

Härefter har lantmäteristyrelsen till behandling upptagit frågan om anskaffande

av erforderliga arbetskrafter för ifrågavarande ändamål. Redogörelse

härför torde emellertid icke behöva lämnas i detta sammanhang.

1 Bilaga !•'' vid donna proposition.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

15

Det relativt stora antalet inkomna ansökningar om skiftesförrättningar, Departementsdäribland

frän trakter, där förut särskilt stort motstånd rests mot för- chefenändringar

i skiftesförhållandena, synes giva vid handen, att, såsom också

av justitierädet Berglöf framhållits, en omsvängning skett i den uppfattning

i frågan, som förut kommit till synes i Dalarna, något som givetvis

måste hälsas med största tillfredsställelse.

Xär det gäller att taga ståndpunkt till frågan om omfattningen av den

skiftesverksamhet, vartill de inkomna ansökningarna må föranleda, möta

vissa vanskligheter, bland annat på grund av svårigheten att nu bilda sig

en någorlunda exakt uppfattning om därmed förenade kostnader. Innan jag

ingar på kostnadsfrågan, torde jag emellertid något få uppehålla mig vid

de riktlinjer i fråga om verksamhetens omfattning, som — på sätt förut

nämnts — framlades vid 1925 års riksdag. Enligt dessa riktlinjer, som avsågo

en traktvis skeende fördelning av skiftena, lärer väl ligga närmast till

hands att i genomsnitt räkna med ett skifte inom varje av de 11 socknar,

från vilka ansökningar inkommit.

Justitierädet Berglöf har emellertid anfcrt, att det principiellt vid ansökningarnas

bedömande syntes riktigast att ej alltför rigoröst fasthålla vid

fördelningssynpunkten, utan att ett något större antal skiften borde kunna

komma till stånd. I sådant avseende har justitierädet Berglöf framhållit,

att de på ett skifte inverkande förhållandena i Dalarna företedde en så stor

omväxling ej blott från socken till socken utan ock från by till by, att

risken av studiematerialets knapphändighet läge närmare till hands än den

av dess överdrivna liklighet. Med hänsyn härtill och till angelägenheten ’

att söka förebygga ett återfall till den ståndpunkt, ortsbefolkningen å vissa

håll förut intagit i fråga om skiftesförhållandena, har justitierädet Berglöf

såsom ovan nämnts hemställt, att Kungl. Maj:t måtte utgå ifrån att samtliga

ansökningar skulle bliva beviljade.

Ehuru jag till fullo behjärtar de synpunkter, som framhållits av justitieradet

Berglöf, måste jag dock hysa synnerligen starka betänkligheter mot

beviljande av laga skiften i den utsträckning, som justitierädet Berglöf

ifrågasatt.

Främst är måhända att beakta att, då fråga är om provskiften, vilka skola

lämna erfarenheten för en blivande lagstiftning, man måste se till, att de

ej igångsättas i sådan omfattning, att erforderlig personal saknas för deras

skyndsamma bedrivande och därigenom hela ändamålet med deras företagande

förfelas. Men härtill kommer nödvändigheten av att hålla skiftesverksamheten

inom en måttlig kostnadsram. Vid övervägande av olika synpunkter

har jag stannat vid, att antalet skiften bör beräknas till omkring 12. På så

sätt skulle skiftena kunna — i överensstämmelse med 1925 års riktlinjer

— fördelas så, att ett skifte komme till utförande inom varje socken, dock

med undantag för Sollerö socken, vilken med hänsyn till omfattning och

kostnader ej bör ifrågakomma och där, enligt vad lantmäteristyrelsen anfört,

utsikt till ernående av vederbörlig majoritet icke synes förefinnas; där
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

jämte skulle inom vardera av de socknar, varifrån de talrikaste ansökningarna

föreligga, nämligen Mora och Järna, kunna verkställas ytterligare

ett skifte. Uteslutet skulle — vid en sådan beräkning — ej heller vara,

att antalet skiften inom sistnämnda båda socknar kunde än vidare ökas, i

den mån det må visa sig, att inom annan socken ej står att ernå den bestämda

majoriteten för skiftes verkställande.

Mot en sådan anordning som den av mig ifrågasatta synes icke kunna

resas någon saklig anmärkning för bristande överensstämmelse med de av

departementschefen 1925 uppdragna linjerna för skiftesverksamhetens omfattning,

då nämligen, i den mån inom samma socken komma att beviljas

två eller eventuellt flera laga skiften, skifteslagen givetvis komma att väljas

så, att fördelningen verkligen blir gjord traktvis och med hänsyn tagen till

de i skiftesavseende väsentliga skiljaktigheter, som må förefinnas.

Att angiva kostnaderna för skiftesverksamhetens bedrivande i den omfattning,

som av mig sålunda förordats, möter, såsom jag förut antytt, synnerligen

stora svårigheter. Beträffande själva lantmäterikostnaderna har

genom Dalautredningen verkställts viss beräkning, enligt vilken dessa kostnader

för samtliga sökta skiften skulle uppgå till 661,000 kronor. Med

ledning av den av Dalautredningen sålunda gjorda beräkningen kan man

erhålla en rätt god uppfattning angående den lantmäterikostnad, som skulle

medföras av skiftesverksamhetens bedrivande i den av mig förordade begränsade

omfattningen, ehuru även denna uppskattning måste bliva svävande,

då det — med hänsyn till ovissheten om eventuell majoritet för skifte —

icke låter sig nu med bestämdhet avgöras, vilka laga skiften, som må komma

till utförande, liksom det ej heller är möjligt att nu bedöma omfattningen

av de särskilda skiftena. Om man emellertid räknar med två skiften inom

vardera av Mora och Järna socknar samt med ett skifte inom en var av

Ore, Rättviks, Aspeboda, Gustavs, Siljansnäs, Leksands, Åls och Flöda socknar

och därvid förslagsvis förutsätter bifall, vad beträffar Mora socken, till ansökningarna

från Garsås och Vika skifteslag och, vad beträffar Järna socken,

till ansökningarna från Skamheds och Hulåns samt Skålö skifteslag,

skulle lantmäterikostnaderna enligt Dalautredningens beräkning ställa sig

sålunda:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131. 17

Socken

Skifteslag

Av Dalautred- ningen antagen

areal mark, som

skalle ingå i skifte.

Tunnland.

Av Dalautred- ningen beräknade

kostnader till

lantmätare och

gode män.

Kronor.

Ore

Östansjö och Östanvik .....................

7,292

40,000

Mora

Garsås.............................................

1,980

25,000

»

Vika................................................

2,901

35,000

Rättvik

Stumsnäs .......................................

1,200

15,000

Aspeboda

Vallmora och Billingsnäs ..................

1,211

7,000

Gustavs

Backa och Våbäck ...........................

1,091

9,000

Siljansnäs

Hallen, Backbyn och Näsbyggebyn......

1,856

28,000

Leksand

Västanvik, Karlsarvet, Grytnäs och

Sundsnäs.......................................

2,436

32,000

Ål

Östra Insjön ...................................

244

5,000

Flöda

Sunnanbyn, Tallriset och Forsgärdet ...

660

15,000

Järn a

Skamhed och Hulån ........................

2,444

20,000

»

Skald ...........................................

851

15,000

Summa 246,000

Sammanlagda lantmäterikostnaden skulle alltså under angivna förutsättningar

bliva 246,000 kronor.

I fråga om denna kostnad må emellertid i detta sammanhang erinras,

hurusom viss del därav, nämligen den, som belöper å det i skiftesförrättningama,

sådana de av Dalautredningen avsetts utförda, ingående kamerala

utredningsarbetet, motsvarar de planerade utredningsförrättningar, vilka omnämndes

i propositionen nr 235 till 1920 års riksdag och beträffande vilka

nämnda års riksdag (skrivelse nr 321 punkt 6) medgav, att av anslaget till

jordavsöndringar och ägostyckningar skulle få utgå hela arvodet till förrättningsmännen,

oberoende av ägarnas ekonomiska ställning. Lantmäteristyrelsen

har beräknat kostnaderna för detta utredningsarbete till 30 procent

av lantmäterikostnaderna. Vid uppskattning av den direkta kostnaden

för laga skiftena torde rimligen dessa 30 procent icke böra medräknas.

Vid sådan uppskattning synes vidare — detta i anslutning till vad som

förekom vid förslagets framläggande vid 1925 års riksdag — från kostnaden

höra dragas ett belopp, motsvarande vad ändock skulle utgå enligt de

allmänna reglerna för statsbidrag till lantmäteriförrättningar, av justitierådet

Berglöf beräknat till 40 procent av kostnaderna. Det belopp, som efter

avdrag i enlighet härmed skulle vara att anse som kostnad, direkt hänförlig

till de särskilda bestämmelserna rörande statsbidrag till ifrågavarande

skiften, skulle då uppgå till omkring 103,000 kronor.

Vad härefter beträffar kostnaderna för utflyttningar, låter sig nu icke göra

att verkställa någon närmare beräkning därav. Viss ledning i detta avseende

torde dock kunna hämtas av en utav Dalautredningen föranstaltad uppBthang

till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 108 höft. (Nr 131.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Eungl. Maj:ts proposition Nr 131.

.skattning av kostnaderna för utflyttning av en medelstor gård i dessa trakter.

Denna uppskattning visar en kostnad av 10,000 kronor. Vid vartdera av de

två försöksskiften, som av Dalautredningen verkställts, nämligen i Västanvik

och Karlsarvet, Leksands socken, samt i Backa, Gustavs socken, hava förekommit

fyra utflyttningar. Medelkostnaden för utflyttning i dessa skifteslag

uppgår i själva verket icke till mera än 9,000 kronor. Vad beträffar Järna

socken lärer man, såsom av justitierådet Berglöf anförts, icke behöva räkna

med några utflyttningar.

Beträffande kostnaderna för väganläggningar är det likaledes omöjligt att

nu göra en någorlunda exakt beräkning.

I detta sammanhang torde emellertid höra hänvisas till vad lantmäteristyrelsen

i det avgivna utlåtandet anfört därom, att genom de särskilda bestämmelser,

som meddelats i fråga om begränsning såväl av skiftenas omfattning

som av utflyttningsskyldigheten, kostnaderna för väganläggningar

och utflyttningar bliva högst väsentligt reducerade i förhållande till vad som

blivit fallet, om skiftena verkställts i enlighet med de bestämmelser i berörda

delar, vilka i allmänhet gälla inom landet. Denna reduktion har lantmäteristyrelsen

uppskattat till hälften, vadan alltså det förhållande att statsbidraget

vid de no förevarande skiftena avser hela kostnaden, skulle uppvägas

av begränsningar i fråga om omfattningen, så att man icke hade någon

kostnadsökning att räkna med.

Det är uteslutet, att skiftes utförande ens i något fall kan fortskrida så

snabbt, att något belopp för utflyttningar och väganläggningar behöver beräknas

för budgetåret 1926—1927. För själva lantmäterikostnadema däremot

måste — då det givetvis är angeläget att skiftes verksamheten igångsättes

snarast möjligt — medel finnas tillgängliga för budgetåret 1926—1927.

Härför torde, såsom av mig anfördes till statsrådsprotokollet vid årets

statsverksproposition, lämpligen böra tagas i anspråk den behållning, uppgående

för närvarande till 82,131 kronor 62 öre, som uppkommit å det å

1920 och 1921 års riksstat anvisade reservationsanslaget till åtgärder för

skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs län, vilken behållning,

sedan kommissionen för Dalarnas indelande i skifteslag numera definitivt

upphört, icke kan komma till användning för därmed avsett ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad ovan anförts, ett antal av

högst 12 laga skiften må verkställas enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102)

rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av

staten storskiftade delarna av Kopparbergs län, samt

att det belopp, som vid utgången av budgetåret 1925—1926 må kvarstå

å reservationsanslaget till åtgärder för skifteslagsindelning i vissa delar av

Kopparbergs län, må användas till bestridande av de kostnader för dessa skiften,

som jämlikt sagda lag skola gäldas av allmänna medel.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

19

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

Hugo Nordlander.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 I

KARTA

över

den /t n vild- sa A/t//a inägo/oeden till

VASTANVIKSochKARLSARVETS

SKIFTESLAG

tdeksands socken.

korton utvisar nuvarande indelningen av den a

/tartan upptagna dkergörden samt torrdoTTvrådet.

Skala Mim

j/lherö

VP

s.

t / 7 />/ / / J

Ji i Hö 1

! HH i / /

t

H-".

\

\\

'' \ \ ><"'' ''

\ \ .>•'' '' '' *''

Ha * \ ■* V L

/ i ■i

i I'''''' H

j/l ■ !*

ii l*i V 1

I I S 1

Ii 1 yl I 7 i ;tr

V-L:

STATENS RE PRODUKTION SANSTALT 1926

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B.

KARTA

(//vt 7utvitdsaAlz/ya mcuyoforden till

VÄSTANVIKS och KARL SARVETS

SKIFTESLAG

iIjeJzscincLs socfzen.

Kartan, utvisar* ägoinrZeln.ingere enligt

ett år 1.9Z5 verkställt försöksskifte å

skifte,-;lagets tomter och åkerjord.

Urt^c^ctn/xz^

stlrrfi

/Skata. 19000

AH\ AI

/ätM

TI JLf

nr

Utta

tSands
-

\Styrvfä&o

i.n / stå

wfur

Styrxrjödo

1 jtP

Styrjöbo

På /®T

''Sfyryc1

JUJsJiÅt

ir.Jtj

Styr&jöbo

Z%ic£otrufcagr

öc/t

cu^or*

Zfcdctntagr

I GCGT&r

C^ri^ictritcuy

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1926

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131,

21

Bilaga C.

Uppgift å antalet tomt- och åkerskiften till varje ägolott före och efter försöksskiftet

i Västanviks oeh Earlsarvets skifteslag samt antalet hemman, vari lottens ägare har del.

j Litt. åsatt vid

skiftet

Antal hem- man, vari

ägolottens

ägare har

8 del

Antal tomt och åker- skiften

Antal hem- man, vari

ägolottens

ägare har

del

Antal tomt- och åker- skiften

innehaft

före

skiftet

tilldelats

vid

skiftet

skiftet

innehaft

före

skiftet

tilldelats

vid

skiftet

II P

i

2

2

A Y

4

18

4

A A

2

5

3

AZ

4

3

3

Fc

1

i

1

B A

2

6

4

II K

1

i

1

B B

2

l

1

A B

2

5

3

B D

2

7

4

A C

3

9

3

BE

3

2

2

AD

2

2

2

B F

4

5

4

I Fa

1

3

1

BO

4

3

3

A E

4

8

3 |

11 E

1

5

2

II Fa

1

3

1 :

B H

7

12

3

A K

5

6

3 ,

IC

1

1

1

A G

4

9

5

0 1 b

1

1

1

II Da

1

1

i

V E

1

1

1 j

A.H

4

7

4

Bl

4

9

1

II H

1

i

B K

2

4

I

2

A 1

3

5

2 j

II R

1

2

2 i

II Ea

1

i

1

in a!

1

i

1

A K

2

4

1

B L

3

• ^

o

1

ii Q

i

1

1

B M

3

3

3 j

.AL

2

10

3

II X ;

: i

2

2

11

1

1

1

III P

i

1

1

a m ;

3

16

4

B N

6

7

3 i

A N

i3

6

3

B 0

'' 7

14

1

A 0

4

5

3

BP

4

4

3

I Eu

1

i

1

IV K

1

5

2

AP

2

4

. . 2 ,

I Fb

1

i

i

1 Da

1

2

1

BS

2

3

2

ÅR

3

10

3

B T

2

5

2

A S

16

12

4

B U

8

10

3

ÅT

5

8

2

B V

5

16

5

AU

4

5

3

IIIE

i

4

i

0 1 a

1

i

1

B X

3

12

2

I B

1

4

2

III U

1

2

1

II Fb

1

1

1

BY

3

2

I

A V

3

7

3

B Z

3

5

1

AX

4

10

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition Nr 131.

Bilaga D.

Uppgift i antalet tomt och åkerskiften till varje ii gro lott före och efter försökssklftet

i Backa skifteslag samt antalet hemman, vall lottens ägare bär del.

Ägolottens

nummer

Antal hem- man, vari

ägolottens

ägare har

del

Antal tomt- och

åkerskiften

Ägolottens

nummer

Antal hem- man, vari

ägolottens

ägare har

del

Antal tomt- och

åkerskiften

innehaft

före

skiftet

tilldelats

vid

skiftet

innehaft

före

skiftet

tilldelats

vid

skiftet

i

8

7

2

20

1

4

1

2

3

i

1

21

1

3

2

3

5

15

2

22

1

1

i

4

7

15

2

23

1

1

i

5

3

6

2

24

1

3

i

ti

1

3

1

25

3

1

i

7

6

10

2

26

1

1

i

8

6

15

1

27

1

3

i

9

3

9

2

28

1

2

i

10

5

7

2

29

3

4

i

11

1

i

1

30

5

3

3

12

1

3

1

31

1

3

1

13

3

7

2

32

2

3

1

14

3

7

1

33

i

1

1

15

2

2

1

34

3

7

2

16

4

10

2

35

2

2

1

17

1

3

1

36

3

8

1

18

1 \

5 1

1

37

1

1

1

19

1/

2

1 Ägolotternu nris 18 och 19 hava före skiftet hävdats gemensamt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

23

Bilaga E.

Tablå över inkomna ansökningar om laga skifte enligt 1925 års lag.

A r

e a 1

Skifteslagets namn

Delningsområde

åker

slög

J od- lings- ! och

skogs- mark

Summa

kostnad

till för- rättnings-;

männen

tunnl.

tunnl.

tunnl.

tunnl.

kronor

Ore socken.

Östansjö o. Östanvik

Heminägorna och hemskogen .........

205

432

6,655

7,292

40,000

Mora socken.

Oxberg

Heminägorna jämte stänglång.........

—

—

—

1,115

12,000

| Gopshus

» » » .........

59

117

100

276

5,000

Östnor

Heminägorna jämte undantaget in- vid dessa ........................ ........

209

238

324

771

12,000

I.ånglet

Inägorna vid byn och fäbodestället

Eldris.......................................

67

37

13

117

4,000

Garsås

Alla ägor utom utskogen ...............

140

540

1,300

1,980

25,000

VTika

Heminägorna och hemskogen .........

363

568

1,970

2,901

35,000

Bonäs

Heminägorna ..............................

—

—

—

700

25,000 !

Xusnäs

Inägorna vid byn samt fäbodeställena,

Fudal och Nybodarna ävensom hem- skogen ....................................

329

1,025

3,000

4,354

40,000 |

Vinäs

Inägorna vid byn och täbodeställeti

Berihol samt den del av hemskogen,

som ligger intill byn..................!

219

181

700

1,100

20,000

Färnäs

Alla ägorna utom utskogen vid Skur- åsen .......................................

477

1,303

10,276

12,056

75,000 j

Kråkberg

Heminägorna och hemskogen .........1

142

141

826

1,109

20,000 !

Rättviks socken.

Stumsnäs

Heminägorna jämte stänglång.........j

160

638

402

1,200

15,000 i

Aspeboda socken.

Vallmora och Bil-

Alla ägor ....................................

107

75

1,029

1,211

7,000

lingsnäs

Gustavs socken.

Våbäck

Hem ägorna .................................j

—

—

—

336

5,000 1

Backa

J> .........................

—

—

—

755

4,000

Sollerö socken.

Socknen

Ön och hemfäbodarna med intill de-;

samma liggande skog..................

_

15,000

150,000 j

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

A r

e a 1

Beräknad

kostnad

till för- rättnings- männen

Skifteslagets namn

Delningsområde

åker

slög

od-

lings-

ooh

skogs-

mark

Summa

tunnl.

tunnl.

tunnl.

tunnl.

kronor

Siljansnäs socken.

Hallen, Backbyn o.

Heminägorna och hemskogen .........

230

642

984

1,856

28,000

Näsbyggebyn

Leksands socken.

Grytnäs o. Sundsnäs

Heminägorna och hemskogen .........

103

332

533

968

15,000

Västanvik o. Karls-

» » » .........

259

699

510

1,468

17,000

arvet

Als socken.

Östra Insjön

Heraägoma jämte inom dessa belägna,

främmande byar tillhörig jord......

27

56

161

244

5,000

Flöda socken.

Hagen

Heminägorna jämte stängfång.........

—

—

—

740

15,000

Sunnanbyn, Tall-

» » » .........

—

—

—

660

15,000

riset o. Forsgärdet

Järna socken.

Skarahed o. Hulån

Heminägorna och hemskogen till

Skamhed samt heminägorna till

Hulån.......................................

262

222

1,960

2,444

20,000

Storbyn

Heminägor, odlingsland och hemskog

83

41

859

983

10,000

Myrbacka

Heminägor och nyodlingar ............

—

—

—

742

8,000

Noret

> » » ............

—

—

639

8,000

Skålö

» » » ............

—

—

851

15,000

Utsälje

» » » .......

—

| —

—

194

5,000

Morn o. Vikarheden

* > » ...........

—

! -

—

298

6,000

Summa 661,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 131.

25

Bilaga F.

Förslag

till gruppering av föreliggande ansökningar till laga skiften enligt lagen den 30 april

1925 (nr 102) rörande vissa laga skiften inom Kopparbergs län.

Socken

S k i f t e s 1 a jr

Av Dalautred-j

ningen anta- gen areal- mark, som

skulle ingå

i skifte.

Tunnland

Av Dalautred- ningen beräk- nade kostna- der till lant- mätare och

gode män. j

Kronor

Summa

kostnader

Grupp 1-

Ore

Östansjö och Östanvik ..................

7,292

40,000

40,000

Mora

Östnor..........................................

771

12,000

Långlet .......................................

117

4,000

Garsås..........................................

1,980

25,000

Vika.............................................

2,901

35,000

Bönås ..........................................

700

25,000

101,000

Rättvik

Stumsnäs ....................................

1,200

15,000

15,000

Aspeboda

Vallmora och Billingsnäs ...............

1,211

7,000

7,000

Gustavs

Backa och Våbäck ........................

1,091

9,000

9,000

Siljansnäs

Hallen, Backbyn och Näsbyggebyn •••

1,856

28,000

28,000

Västanvik, Karlsarvet, Grytnäs och

Sundsnäs....................................

2,436

32,000

32,000

Åt

Östra Insjön .................................

244

5,000

—

5,000

Flöda

Sunnanbvn. Tallriset och Forsgärdet

660

15,000

15,000

■Järna

Skamhed och Hulån .....................

2,444

20,000

Skald .........................................

851

15,000

Utsälje.................................. ......

194

5,000

40,000

Summa

16 skifteslag

25,948

292,000

Grupp 2.

Mora

Oxberg och Gopshus .....................

1,391

17,000

Vinäs ..........................................

1,100

20,000

Kråkberg.......................................

1,109

20,000

57,000

Flöda

Hagen ........................................

740

15,000

15,000

Summa

4 skilteslag....................................

4,340

72,000

Grupp 3.

Mora

Xusnäs..........................................

4,354

40,000

Färnäs.........................................

12,056

75,000

115,000

Sollerön

Hela ön samt hemläbodarna med in-

tilläggande skogsmark..................

15,000

150,000

150,000

Järna

Morn och Vikarheden.....................

298

6 000

Stortån, Myrbacka, Noret och Utbv-.

2,364

26,000

32,000

Summa

5 skilteslag

34,072

297,000

Totalt

1

25 skifteslag

64,360

661,000

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 108 höft. (Nr 131.) 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:180 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition a1 i texten
  2. JoU 1926:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai:ts proposition a1 i texten