Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av tomter till egnahemsbyggnader från det till Strängnäs hospital anslagna förra biskopsbostället 2 inantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken

1926-02-12 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:137, Angående upplåtelse av tomter till egnahemsbyggnader från det till Strängnäs hospital anslagna förra biskopsbostället 2 inantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

1

Nr 137.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse

av tomter till egnahemsbyggnader från det till

Strängnäs hospital anslagna förra biskopsbostället

2 inantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken; given

Stockholms slott den 12 februari 1926.

Kung!. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 12 februari 1926.

N ärvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlvter, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Möller, anmäler uppkommen fråga om upplåtelse

av tomter till egnahemsbyggnader vid det av Strängnäs hospital disponerade

förra biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken och

anför därvid:

I en till statsrådet och chefen för socialdepartementet ingiven skrift den 30

mars 1922 hemställde styrelserna för svenska hospitalspersonalens förbund och

för svenska hospitalens ekonomipersonals förbund om verkställande av en allsidig

utredning angående upplåtelse av tomter till egnahemsbyggnader för beBihang

till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 114 höft. (Nr 137.) 334 sc

Framställning

av vissa

personalorganisationer

vid

hospitalen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'')

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Medicinalstyrelsen

den

17 februari

1928.

Formen för

upplåtelser.

fattningshavare vid statens anstalter för sinnessjuka samt om beredande åt

dessa befattningshavare av egnahemslån för uppförande av bostadsbyggnader
I

skrivelsen hänvisades till den överallt i landet rådande bostadsbristen,,

vilken även för hospitalspersonalen gjorde sig kännbar, varjämte organisationerna

erinrade om vissa av befattningshavare vid hospital tidigare gjorda framställningar

rörande tomtupplåtelser för egnahemsbyggande vid hospitalen.

Genom remiss anbefalldes medicinalstyrelsen att avgiva utlåtande över

framställningen i fråga.

I ett med anledning härav den 17 februari 1923 avgivet utlåtande omnämnde''

medicinalstyrelsen, som förklarade sig finna den gjorda framställningen behjärtansvärd,

att styrelsen i anledning av densamma låtit verkställa utredning

om möjligheterna att till befattningshavare vid sinnessjukvårdsanstalter upplåta

egnahemstomter från vederbörande anstalter tillhörig mark. Med anledning

av en i framställningen åberopad ansökning från befattningshavare vid

Uppsala hospital och asyl om upplåtelse av tomter från det till nämnda anstalt

hörande akademihemmanet Hammarby förklarade sig styrelsen på anförda

skäl icke för det dåvarande kunna tillstyrka upplåtelser från sagda områdeDäremot

ansåge sig styrelsen kunna framlägga förslag till tomtupplåtelser vid

andra hospital, där förhållandena medgåve sådana upplåtelser.

Innan styrelsen närmare ingick på detta förslag, upptog styrelsen i sin förevarande

skrivelse frågan om formen för de ifrågasatta upplåtelserna och erinrade

därvid, att styrelsen i ett den 11 december 1920 avgivet utlåtande över då

gjorda framställningar om upplåtelse av tomter för uppförande av egna hen»

berört denna fråga. Styrelsen hade därvid anfört bland annat följande.

Styrelsen, som till fullo behjärtat dessa framställningar, genom vilkas förverkligande

bostadsbristen vid hospitalen .skulle kunna avsevärt lättas, bådeemellertid

icke funnit någon tillfredsställande form, i vilken dylika upplåtelser

borde ske för tillgodoseende av såväl hospitalens som egnahemsägarnas intresse.

Styrelsen hölle nämligen före, att upplåtelser med äganderätt i allmänhet

icke borde förekomma, då det ur sjukvårdssynpunkt vore av vikt, att hospitalens

avskilda läge icke äventyrades genom uppväxande egnahemssamhällen

i deras omedelbara närhet, över vilkas utveckling hospitalsledningen icke skullekunna

utöva någon verksam kontroll. Därest tomtupplåtelser skulle ske, borde

dessa ske i en form, som innebure garanti för att tomterna endast komme hospitalspersonal

eller förutvarande hospitalspersonal tillgodo och icke överginge i

utomståendes händer, i vilket sistnämnda fall föga syntes vara vunnet för

hospitalens vidkommande. Ur denna synpunkt syntes ej ens upplåtelse med

tomträtt vara fullt betryggande, utan syntes full kontroll över tomternas användning

kunna vinnas endast vid tomternas upplåtande med nyttjanderätt,

därvid företrädesvis upplåtelse för nyttjanderättsinnehavarens livstid skulle

ifrågakomma. Vid dylika upplåtelser med nyttjanderätt syntes emellertid

stora svårigheter föreligga för personalen, som i regel icke besutte tillräckligt

eget byggnadskapital, att genom lån anskaffa sådant kapital. Vid tomtupplåtelser

av andra slag syntes det därför, åtminstone under dåvarande förhållanden,

icke föreligga stora möjligheter för nyttjanderättsinnehavarna att å tomterna

uppföra byggnader utan att staten trädde emellan såsom långivare. Om

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

emellertid sålunda för dylika egna liems uppförande skulle erfordras lån av

staten till belopp, som ej torde allt för mycket understiga kostnaden för byggnadernas

uppförande eller åtminstone för däri ingående materialier, syntes det

ur statens synpunkt lämpligare, att staten uppförde byggnader och tillhandahölle

desamma såsom tjänstebostäder åt befattningshavarna. I detta senare

fall hade staten jämväl garanti, att byggnaderna bleve av fullgod beskaffenhet,

något som icke syntes med visshet kunna påräknas beträffande de egna hem,

som skulle uppföras av befattningshavarna.

I sitt nu förevarande utlåtande den 17 februari 1923 förklarade sig styrelsen

i princip fortfarande stå på samma ståndpunkt som i det nyss återgivna

yttrandet angivits. Styrelsen ansåge således personalens behov av bostäder på

lämpligaste sätt tillgodoses genom av staten uppförda bostadshus. Då emellertid

den statliga byggnadsverksamheten vid hospitalen ännu icke förmådde

fylla mer än en del av det förefintliga bostadsbehovet och det torde dröja en

avsevärd tid, innan ens större delen av behovet blivit fyllt på denna väg, syntes

det styrelsen lämpligt att samtidigt för bostadsbehovets fyllande anlita det

livliga intresse för byggande av egna hem, som förefunnes bland befattningshavare

vid hospitalen. Där så kunde ske, d. v. s. där hospitalen disponerade

tillräckligt stora jordområden för att utan nämnvärd olägenhet kunna avstå

någon del av sin mark, syntes därför personalens egnahemsrörelse böra uppmuntras

genom tomtupplåtelser. Därvid måste givetvis en viss varsamhet iakttagas

för att det avskilda läge, som flertalet hospital åtnjöte och som vore till

stor fördel för sjukvården, icke skulle äventyras. Så länge dylika egnahemstomter

befunne sig i hospitalens befattningshavares händer, syntes någon fara

i nämnda avseende icke föreligga. Risk kunde anses uppstå först i den mån

tomterna överginge till utomstående. Såsom styrelsen i sin ovan omnämnda

skrivelse den 11 december 1920 anfört, skulle det vara fördelaktigast, om upplåtelser

av ifrågavarande slag kunde ske med nyttjanderätt. En viss trygghet

mot överlåtelser till utomstående syntes dock även kunna vinnas vid upplåtelse

av tomträtt, därest dels tomträtterna upplätes endast till befattningshavare och

dels tomträttstiden för försvårande av tomternas överlåtande till utomstående

sattes jämförelsevis kort.

Upplåtelser av tomträtter skulle emellertid i de flesta fall förutsätta att

egnahemsbyggarna erhölle hjälp med anskaffande av byggnadskapital, vilket

med hänsyn till upplåtelseformens beskaffenhet svårligen skulle kunna ske, om

ej staten trädde emellan såsom långivare. Medicinalstyrelsen framlade oek i

skrivelsen förslag härutinnan med angivande av vissa närmare grunder för långivning;

och hemställde styrelsen om anvisande av medel för beredande av

egnahemslån till belopp, som i avvaktan på närmare erfarenhet för det första

budgetåret beräknades till 180,000 kronor.

Därest emellertid den av medicinalstyrelsen sålunda ifrågasatta vägen för

uppmuntrande av hospitalsbefattningshavamas egnahemsrörelse skulle befinnas

icke böra anlitas på grund av de anspråk på lån av statsmedel, som i samband

därmed måste framställas, ansåge sig styrelsen böra i andra hand föreslå, att

vid vissa hospital, där god tillgång på mark funnes, tomter måtte få upplåtas

med äganderätt, i vilket fall vederbörande befattningshavare syntes hava större

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

möjlighet än vid upplåtelse av tomträtt att själva genom belåning av inteckningar

förskaffa sig byggnadskapital. Ehuru det kunde antagas, att vid dylika

tomtupplåtelser tomterna företrädesvis komrne att bebyggas och bebos av befattningshavare

vid vederbörande hospital, för vilka tomterna med hänsyn till

läget i närheten av hospitalet bäst lämpade sig, måste man räkna med att tomterna

kunde övergå till utomstående, varför upplåtelser av ifrågavarande slag

icke borde ske i andra fall än där det kunde med säkerhet antagas, dels att den

upplåtna marken kunde utan olägenhet för all framtid avvaras för vederbörande

hospital, dels ock att det å tomterna uppväxande egnahemssamhället icke

skulle komma att inverka störande på hospitalets avskildhet.

Styrelsen anförde härefter att styrelsen låtit vid en del hospital verkställa

utredning angående berörda förhållanden och med stöd av denna utredningansett

sig kunna tills vidare föreslå tomtupplåtelser av ifrågavarande slag vid

Strängnäs hospital och Kristinehamns hospital.

Vad angår frågan om tomtupplåtelser vid Kristinehamns hospital föreligger

denna fråga, med hänsyn till vissa förberedande åtgärder som kräva medverkan

av vederbörande kommunala myndigheter, ännu icke i sådant skick att densamma

kan upptagas till prövning.

Förslag

rörande tomtupplåtelser

vid

StTängnäs

hospital.

Vad däremot beträffar Strängnäs hospital anförde medicinalstyrelsen beträffande

tomtupplåtelser från det till denna anstalt anslagna området i sin

ifrågavarande skrivelse den 17 februari 1923 huvudsakligen följande.

Strängnäs hospital disponerade det å Tosterön norr om Strängnäs stad belägna

förra biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken.

Direktionen för hospitalet hade i avgivet utlåtande framhållit, att av den

hospitalets mark som överhuvudtaget kunde påräknas bliva tagen i anspråk för

egnahemsbyggande intet område vore så beläget, att vid dess bebyggande

varje men för hospitalet kunde anses uteslutet, i synnerhet om tomterna överginge

i andra händer än hospitalets befattningshavares. Inom direktionen hade

därför uttalats starka betänkligheter mot en tomtupplåtelse med full äganderätt,

varigenom all kontroll i berörda hänseende skulle åsidosättas. Direktionen

ansåge sig dock kunna föreslå ett område för ändamålet, där de olägenheter

av ett bebyggande, som kunde vid upplåtelse med full äganderätt befaras,

syntes vara av mindre betydelse än de fördelar, som ett underlättande av personalens

nu så försvårade bostadsanskaffning innebure.

Detta område, som funnes närmare angivet på en av distriktslantmätaren

.Tohan W. Ström år 1922 upprättad, vid medicinalstyrelsens skrivelse fogad

karta, vore beläget invid egendomens västra gräns, väl avskilt från det egentliga

anstaltsområdet men med lätta kommunikationer till färjläget och staden.

Detsamma omfattade i areal 5,9463 hektar, varav 4,7973 hektar avsetts såsom

tomtmark samt återstoden 1,1490 hektar såsom mark för erforderliga vägar och

gemensamma platser. Marken hade, såsom framginge av ett vid handlingarna

fogat värderingsinstrument den 9 oktober 1922, värderats av domänintendenten

E. Lindblad och förutnämnde Ström.

Direktionen hade såsom villkor för upplåtelser av tomter å området föreslagit,

1) att hospitalet utan ersättning uppläte mark för vägarna och ställde dem

i för byggnadsbehovet erforderligt skick,

2) att å inköpt tomt bostadshus skulle vara färdigbyggt inom tre år efter

köpets avslutande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!. Maj.ts proposition nr 137.

3) att bostadshusen skulle byggas för högst 2 familjer med högst 8 eldstäder

och i högst 2 våningar samt att ritningar och förläggningsplan för byggnaderna

skulle av direktionen godkännas,

4) att tomter ej finge sammanslås eller styckas,

5) att inom området ej finge utan direktionens medgivande uppföras eller

inredas byggnad för drivande av fabrik, handel eller offentlig servering, och

6) att stall för större husdjur ej finge inrättas inom området.

Svenska hospitalspersonalens förbund hade i eu till medicinalstyrelsen ingiven

skrivelse hemställt,

att försäljningspriset för de ifrågavarande tomterna måtte sättas 50 % lägre

än vad de sakkunniga värderingsmännen föreslagit,

att direktionen medgåves rätt att i särskilda fall bevilja undantag från skyldigheten

att hava huset färdigt inom 3 år, samt

att husets placering å tomten finge bestämmas av bebyggaren, utan att

direktionens godkännande skulle erfordras.

För egen del anförde medicinalstyrelsen att den till hospitalets förfogande

ställda egendomen i areal omfattade omkring 207 hektar. Om denna

areal minskades med det för tomtupplåtelse ifrågasatta området, cirka

6 hektar, syntes styrelsen den återstående delen fortfarande vara fullt tillräcklig

såväl för tryggande av hospitalets framtida behov av utvidgning

som för tillgodoseende av hospitalets jordbruk och trädgårdsrörelse. Även

om de ifrågasatta tomterna upplätes med äganderätt, syntes desammas

läge i närheten av hospitalet och avskilt från Strängnäs stad medelst ett brett

sund innebära en viss garanti för att tomterna komme att bebyggas och bebos

huvudsakligen av befattningshavare vid hospitalet. Med hänsyn till områdets

belägenhet i utkanten av hospitalets mark torde för övrigt någon större olägenhet

för hospitalet knappast uppstå, därest någon eller några av tomterna skulle

övergå till utomstående. Yad anginge personalens anhållan att tomterna måtte

få upplåtas mot ersättning, understigande desammas vid värdering uppskattade

värde, syntes det styrelsen visserligen vara behjärtansvärt, att tomterna tillhandahölles

befattningshavarna under så fördelaktiga villkor som möjligt, men

därest tomterna skulle upplåtas med full äganderätt och således utan några inskränkningar

i avseende å rätten att överlåta desamma, vore det knappast lämpligt

att upplåta tomterna till lägre priser än de å orten gällande, då en dylik

anordning skulle kunna tänkas leda till spekulation med tomterna. Det syntes

styrelsen vara lämpligare att tomterna upplätes till de vid värderingen upptagna

priserna men att, så länge tomterna befunne sig i händerna på befattningshavare,

största tillmötesgående visades i avseende å villkoren för gäldande

av köpeskillingen, som under sådana förhållanden skulle kunna innestå i fastigheten

viss tid räntefritt och därefter mot låg ränta. Mot personalens hemställan

att direktionen skulle äga bevilja anstånd med husens färdigbyggande, syntes

ej föreligga några större betänkligheter. Däremot syntes någon ändring icke

böra göras i direktionens förslag, att ritningar och förläggningsplan för byggnaderna

skulle godkännas av direktionen, då eu dylik bestämmelse syntes bidraga

till en ändamålsenlig och tilltalande anordning av det blivande egnahemssamhället.

Det av direktionen föreslagna förbudet mot drivande inom området

av fabrik, handel eller offentlig servering syntes styrelsen böra utsträckas

att gälla även anordnande å området av förlustelse-, mötes- och andra dylika

offentliga lokaler.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt i skrivelsen den 17 februari

1923 anförts hemställde medicinalstyrelsen i första hand, bland annat, om bemyndigande

att vid Strängnäs hospital av den till anstalten hörande marken åt

befattningshavare vid hospitalet upplåta tomträtter samt om medgivande rörande

utlämnande av bostadslån enligt vissa angivna grunder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KungI. Maj:ts proposition nr 137.

Byggnadsstyrelsen

den

31 maj 1923.

Därest denna hemställan icke vunne bifall hemställde styrelsen alternativt,

att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen medgiva att från ett område om 5,9163

hektar i areal av det till Strängnäs hospital hörande f. d. biskopsbostället 2

mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken måtte få, efter prövning av Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall, till befattningshavare vid hospitalet försäljas tomter

för uppförande av egna hem, till pris ej understigande värden, som enligt vid

handlingarna fogade värderingsinstrument åsatts tomterna samt på de villkor i

övrigt, som Kungl. Maj:t kunde för varje särskilt fall finna skäligt föreskriva.

Till följd av remiss avgav byggnadsstyrelsen den 31 maj 1923 utlåtande

över medicinalstyrelsens förslag.

Beträffande formerna för tomtupplåtelser och därmed närmast sammanhängande

frågor förklarade sig byggnadsstyrelsen instämma i medicinalstyrelsens

betänkligheter mot tomtupplåtelser från mark, som anslagits till statens

hospital, enär vid varje sådan upplåtelse måste förutsättas, att den sålunda

skapade lägenheten förr eller senare komme att förvärvas av annan person än

den, till vilken upplåtelsen först gjorts. Man måste med andra ord räkna med

att egnahemstomterna framdeles komme att besittas av personer, som icke tillhörde

hospitalens tjänstemannakår. På denna grund ansåge styrelsen att upplåtelser

av tomtmark för hospitalspersonalens egnahemsrörelse icke borde

komma i fråga annorstädes än där för bostadsändamål lämpade områden förefunnes,

vilka vore icke blott obehövliga för hospitalens drift utan även så belägna,

att deras användning vore för vederbörande hospital fullständigt likgiltigt.

Att avgöra huruvida och i vilken utsträckning sådana områden förefunnes

vid statens hospitalsanläggningar tillkomme givetvis medicinalstyrelsen.

För den händelse denna grundförutsättning för tomtupplåtelse förelåge,

syntes det byggnadsstyrelsen som om den form, under vilken upplåtelsen

skedde, vore för statsverket av mindre betydelse. Något skäl mot upplåtelse

med full äganderätt kunde icke anses föreligga annat än i det fall, att området

i fråga kunde beräknas bliva erforderligt för något annat statsändamål, vilket

beträffande de påtänkta områdena invid Strängnäs hospital näppeligen kunde

sägas vara fallet.

Skulle tomterna försäljas med full äganderätt för köparen, syntes de emellertid

böra åsättas ett pris, svarande mot markens värde i öppen marknad, då

eljest staten komme att till sin egen nackdel uppmuntra tomtspekulation. Eu

sådan prissättning behövde givetvis icke utesluta, att gentemot hospitalspersonalen

sådana betalningsvillkor användes, som vore ägnade att underlätta denna

personals egnahemsrörelse. Sådan lättnad för personalen kunde förslagsvis

vinnas genom att i köpeavtalet infördes den bestämmelsen, att viss del av köpeskillingen

finge innestå antingen räntefritt eller mot låg räntesats, så länge

lägenheten besuttes och användes av person, som vore hospitalstjänsteman.

Vad angår medicinalstyrelsens förslag rörande ifrågasatta tomtupplåtelser

vid Strängnäs hospital anförde byggnadsstyrelsen att de uppgjorda styckningsförslagen

icke syntes styrelsen tillfredsställande, varför förslag till ej

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137. 7

blott tomtindelning utan även lämpliga byggnadsföreskrifter borde utarbetas

av därtill kompetent person, innan någon upplåtelse ägde rum.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört anbefalldes medicinalstyrelsen

att ånyo avgiva utlåtande i ärendet.

I detta utlåtande, vilket avgavs den 15 januari 1924, omnämnde styrelsen

att direktionen för Strängnäs hospital, vars yttrande styrelsen infordrat, anfört

att intresset bland hospitalets befattningshavare för förvärv av egnahemstomter

fortfarande vore livligt. Under förutsättning bland annat att upplåtelse med

full äganderätt medgåves, vore det antagligt att ett tiotal befattningshavare

•omedelbart skulle ansöka om tomtförvärv.

För egen del anförde medicinalstyrelsen, att då det i nu förevarande fall vore

fråga om upplåtelse av tomter från områden, som kunde anses umbärliga för

hospitalet och där ej heller någon avsevärd olägenhet kunde anses uppstå av

uppkomsten av egnahemssamhällen, några större betänkligheter mot tomtupplåtelser

med äganderätt icke syntes föreligga. Med hänsyn härtill och då av styrelsen

ifrågasatta upplåtelser av tomträtter icke torde tillfredsställa de befattningshavare,

som planerade uppförande av egna hem, ansåge sig styrelsen böra

förorda, att de ifrågasatta tomterna måtte få upplåtas med äganderätt. Styrelsen

hemställde således om bifall till sin i utlåtandet den 17 februari 1923 alternativt

framförda anhållan om medgivande av försäljning av egnahemstomter

från ifrågavarande områden vid Strängnäs hospital.

Med anledning av byggnadsstyrelsens anmärkningar mot de uppgjorda styck - ningsförslagen hemställde medicinalstyrelsen, att Kungl. Maj:t ville uppdraga

åt byggnadsstyrelsen att upprätta förslag till tomtindelning och byggnadsföreskrifter

beträffande ifrågavarande område.

Genom beslut den 7 februari 1924 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen

att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till stadsplan, tomtindelning och

vederbörliga byggnadsföreskrifter för de ägoområden vid Strängnäs hospital,

•som angivits å ovanberörda av distriktslantmätaren Ström upprättade karta.

Till åtlydnad av denna föreskrift överlämnade byggnadsstyrelsen med utlåtande

den 27 februari 1924 dels ett inom styrelsens stadsplanebyrå upprättat,

å en utlåtandet bifogad karta med tillhörande beskrivning framställt förslag

till stadsplan och tomtindelning, dels ock förslag till ej mindre särskilda bestämmelser

med avseende å sättet för kvartersmarkens användande än även till

föreskrifter med avseende å bebyggandet (byggnadsordning). Styrelsen hemställde,

att de sålunda upprättade förslagen måtte av Kungl. Maj:t fastställas

med stöd av 1 kap. 42 och 46 §§ i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning

i stad.

Beträffande den föreliggande stadsplanekartan framhöll byggnadsstyrelsen,

att denna i huvudsak omfattade samma områden, som vore angivna å distriktslantmätaren

Ströms förenämnda karta, men att vissa mindre jämkningar beträffande

ägogränserna vidtagits i norr och sydväst.

Medicinalstyrelsen

flen

1~> j ant* ar i

1924

Bygtfitadsstyrelsen

cUn

27 februari

1924.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Medicinalstyrelsen

den

23 januari

1925.

8 Kungl. ]\Jaj:ts proposition nr 137.

I fråga om särskilda bestämmelser i avseende å sättet för kv ar t er smarkensanvändande

innebar byggnadsstyrelsens förslag bland annat att å varje tomt

icke finge uppföras mera än en huvudbyggnad med tillhörande uthus, att

huvudbyggnad icke finge uppföras till större höjd än sju och eu halv meter

eller innehålla mer än två våningar, att vid tvåvåningsbyggnad vindsutrymmet

icke finge inredas för bostadsändamål, att i varje byggnad icke finge inredas

mer än två kök samt att inom stadsplaneområdet endast finge uppföras byggnader

för egnahemsändamål.

Förslaget till föreskrifter med avseende å bebyggandet av området (byggnadsordning)

innebar bland annat att närmaste inseende över stadsplaneområdets

bebyggande skulle utövas av eu genom hospitalsdirektionen utsedd

person (byggnadsinspektör) som skulle godkännas av länsstyrelsen, samt innehöll

i övrigt åtskilliga föreskrifter rörande sökande och meddelande av byggnadslov

samt villkoren därför, sättet för uppförande av byggnad och anordnande

av byggnadstomt m. in.

Genom beslut den 4 april 1924 anbefallde Kungl. Maj:t medicinalstyrelsen

att i ärendet ånyo avgiva utlåtande med anledning av ifrågavarande inom

byggnadsstyrelsen upprättade förslag till stadsplan och tomtindelning m. in...

varjämte styrelsen anbefalldes att låta verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma

med saluvärdering rörande de å den inom byggnadsstyrelsen uppgjorda stadsplanekartan

angivna byggnadstomterna.

Sedan medicinalstyrelsen i anledning härav inhämtat yttrande i ärendet av

direktionen för Strängnäs hospital, överlämnade styrelsen med utlåtande den

23 januari 1925 det av hospitalsdirektionen avgivna yttrandet jämte ett därvid

fogat, av domänintendenten Ernst Lindblad på uppdrag upprättat värderingsinstrument

den 4 september 1924 rörande tomterna, vilket värderingsinstrument

grundade sig på en likaledes bifogad, av stadsingenjören D. E. Aronsson

år 1924 upprättad utsättningskarta, samt en skrivelse från egnahemsintresserade

vid Strängnäs hospital. Styrelsen anförde i sin skrivelse i huvudsak

följande:

I värderingsinstrumentet hade följande priser per kvadratmeter åsatts detrettiofem

olika tomterna, nämligen

35 öre för tomten nr 1

40 » » tomterna n:ris 2, 7—8, 15—18, 32—35

50 > » » » 3, 13—14, 22—23, 27—31 samt

60 » » » » 4—6, 9—12, 19—21, 24—26.

Direktionen hade i sitt utlåtande tillstyrkt att de i värderingsinstrumentet

upptagna prisen per kvadratmeter måtte tillämpas vid tomtförsäljningar från

ifrågavarande område; och finge styrelsen biträda, vad direktionen sålunda

föreslagit.

Beträffande byggnadsstyrelsens förslag till byggnadsordning för området

både de egnahemsintresserade vid hospitalet samt hospitalsdirektionen framställt

vissa erinringar, huvudsakligen beträffande den byggnadsinspektör, som.

enligt sagda förslag skulle övervaka områdets behöriga bebyggande.

Mot byggnadsstyrelsens förslag till stadsplan och tomtindelning för området

hade direktionen icke haft något att erinra, men direktionen hade ansett

sig böra framhålla, att i samband med upplåtelser av tomter från området

borde medgivas rätt för tomtägarna att erhålla utfart över hospitalets mark

dels från en i norr-söder genom områdets centrala del gående gata åt sydost

fram till landsvägen dels ock från områdets sydvästra del till Mälarens strand
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts proposition nr 137.

Slutligen hade direktionen uttalat önskvärdheten av att köpare, tillhörande

hospitalets personal, måtte på det sätt beredas lättnad i fråga om köpeskillingens

erläggande, att halva köpeskillingen finge innestå räntefritt mot inteckning

i lägenheten, så länge denna besuttes och användes av person, som vore

anställd i hospitalets tjänst eller därifrån avgått med pension eller ock av sådan

persons efterlevande maka,

Sistberörda av direktionen framförda önskemål syntes styrelsen lämpligen

höra tillgodoses i samband med blivande försäljningar av tomter från området,

Till stöd för de av egnahemsintresserade och hospitalsdirektionen föreslagna

ändringarna i byggnadsstyrelsens förslag till byggnadsordning för området

funne styrelsen icke tillräckliga skäl hava förebragts.

Styrelsen hemställde alltså, att såväl byggnadsstyrelsens förslag till stadsplan,

tomtindelning och bestämmelser med avseende å sättet för kvartersmarkens

användande som dess förslag till byggnadsordning måtte av Kungl. Maj: t.

fastställas i oförändrat skick.

Tillika hemställde styrelsen, under åberopande av sin framställning i ärendet

den 15 januari 1924, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen medgiva att från

det område av förra biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken

av Södermanlands län, som angåves å dels den av distriktslantmätaren Ström år

1922 upprättade kartan och dels den av byggnadsstyrelsen år 1924 upprättade

kartan med förslag till stadsplan för området, finge efter prövning av Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall till befattningshavare vid Strängnäs hospital försäljas

tomter enligt byggnadsstyrelsens förslag till tomtindelning, till pris ejunderstigande

de värden per kvadratmeter, som av domänintendenten Lindblad

i värderingsinstrument den 4 september 1924 åsatts de särskilda tomterna,

och på villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t vid försäljningarna funne skäligt

att i varje särskilt fall föreskriva.

Sedan ärendet härefter överlämnats till kommunikationsdepartementet för

förberedande handläggning av frågan om fastställelse av stadsplan m. m..

avgav länsstyrelsen i Södermanlands län, efter hörande av överlantmätaren i

länet, den 5 juni 1925 infordrat utlåtande i ärendet.

överlantmätaren underströk i sitt yttrande behovet av de i medicinalstyrelsens

utlåtande föreslagna vägarna samt av gemensam strandplats för egnahemsbyggarna.

I övrigt hade överlantmätaren intet att erinra mot den föreslagna

byggnadsplanen. De föreslagna tomtpriserna syntes skäliga och lämpliga.

Länsstyrelsen instämde för egen del i huvudsak i vad överlantmätaren

anfört.

Sedan byggnadsstyrelsen anbefallts att ånyo avgiva utlåtande i ärendet,

har styrelsen den 28 oktober 1925 avgivit sådant utlåtande.

Styrelsen har däri bemött de erinringar som framställts beträffande förslaget

till byggnadsordning och på anförda skäl förklarat sig vidhålla sitt

tidigare förslag härutinnan. Med anledning av vad från medicinalstyrelsens

och hospitalsdirektionens sida anförts beträffande utfartsvägar å egnahemsområdet

har byggnadsstyrelsen meddelat att, då dessa vägar ej tillhörde

Lätisstyrclsen

i Södermanlands

län.

Byggnadsstyrelsen

den

28 oktober

1925.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts proposition nr 131.

stadsplaueoin rådet, styrelsen icke halt anledning att närmare beröra desamma,

men styrelsen funne vad i detta avseende framhållits beaktansvärt. I detta

sammanhang ville styrelsen framhålla, att därest förbindelsevägen mellan stadsplaneomrädet

och hospitalet skulle anläggas genom hospitalsdirektionens försorg,

anläggningskostnaden eventuellt borde fördelas mellan tomtköparna.

Styrelsen har vidare anfört följande:

Den av byggnadsstyrelsen i stadsplaneförslaget angivna tomtindelningen

hade lagts till grund för det särskilda tomtindelningsförslag, som, sedan tomterna

och vägarna inom området utstakats på marken, numera uppgjorts av

stadsingenjören Aronsson. Enligt byggnadsstyrelsens mening syntes detta

tomtindelningsförslag med däri intagna arealuppgifter kunna läggas till grund

för upplåtelsen. ''

Vad beträffade den av domänintendenten Lindblad verkställda värderingen

av i stadsplaneförslaget angivna tomter finge byggnadsstyrelsen framhålla,

att däri endast angivits å-prisen per kvadratmeter för de särskilda tomterna.

Byggnadsstyrelsen hade därför låtit uppgöra en utlåtandet bilagd tabell, omfattande

icke endast tomternas nummer samt å-pris per kvadratmeter, utan

även tomternas areal, det absoluta priset för varje tomt ävensom den sammanlagda

storleken av den säljbara tomtarealen inom området samt den totala försäljningssumman

enligt de åsätta priserna.

Beträffande den av domänintendenten Lindblad verkställda graderingen av

tomtpriserna, varierande, frånsett en tomt, mellan 40 och 60 öre per kvadratmeter,

kunde byggnadsstyrelsen icke yttra sig utan besiktning på platsen, och

syntes det böra ankomma på hospitalsdirektionen att i varje särskilt fall besluta

rörande det å-pris, som kunde anses vara skäligt med hänsyn till tomternas

värde för bebyggande. Medelpriset per kvadratmeter uppginge enligt den av

domänintendenten Lindblad verkställda värderingen till i runt tal 50 öre per

kvadratmeter. Av det företedda värderingsinstrumentet framginge, att tomtspekulanter

yrkat nedsättning i de åsätta prisen, men domänintendenten Lindblad

hade såsom jämförande exempel anfört, att tomtpriset inom det en mil från

Strängnäs belägna Brobyholm uppginge till 50 å 60 öre per kvadratmeter samt

att priserna beträffande hemmanet Vannesta vid Stallarholmen uppginge till

30 å 40 öre per kvadratmeter, i vilket senare fall emellertid tillkomme ett tillägg

å 10 % av köpesumman för bestridande av kostnaderna för framdragande av

vägar, som i mån av behov skulle anläggas av tomtägarna själva å mark. som

kostnadsfritt upplätes. Inom det nu planerade samhället skulle emellertid

kronan ombesörja anläggning av erforderliga vägar.

Byggnadsstyrelsen funne det mycket lämpligt, att markförsäljaren i förevarande

fall åtoge sig väganläggningarna, och måste hänsyn härtill givetvis

tagas vid bestämmandet av tomtpriserna. Då någon utredning emellertid icke

förebragts beträffande kostnaderna för väganläggningar, hade byggnadsstyrelsen

ansett sig böra göra en undersökning härutinnan. Vägarna inom Sundby

egnahemsområde upptoge en areal av i runt tal 7,000 kvadratmeter. Då de

första anläggningskostnaderna för dessa vägar, inberäknat kostnader för eftergrusning.

icke syntes, efter vad byggnadsstyrelsen under hand inhämtat rörande

priserna å orten, böra beräknas efter ett lägre å-pris än 1 krona 40 öre

per kvadratmeter, uppginge alltså dessa kostnader till sammanlagt 9,800 kronor

eller i avrundat tal 10,000 kronor. Då den försäljningsbara tomtmarken

utgjorde sammanlagt 48,721 kvadratmeter, motsvarade sistnämnda belopp en

vägkostnad av 20 öre per kvadratmeter tomtmark. Därest å-priset per kvadratmeter

tomtmark bestämdes i enlighet med vad av domänintendenten Lindblad

föreslagits eller till i medeltal 50 öre per kvadratmeter, skulle tomtförsäljningen

inbringa ett belopp av sammanlagt omkring 24,700 kronor eller med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

11

avdrag- för väganläggningskostnaderna å 10,000 kronor, ett nettobelopp av omkring

14,700 kronor, motsvarande 30 öre per kvadratmeter. Om vägmärken

medräknades bleve råmarkspriset för området omkring 26 öre per kvadratmeter,

vilket pris måste anses vara lågt. Med hänsyn till att marken skulle

upplåtas till hospitalets tjänstemän ansåge sig byggnadsstyrelsen dock böra

tillstyrka ett godkännande av sagda pris.

Vid beräknandet av tomtpriset borde emellertid hänsyn icke endast tagas

till råmarkspriset och kostnaderna för erforderliga väganläggningar utan även

till kostnaderna för anställandet av den föreslagna byggnadsinspektören. Den

ersättning, som borde tillkomma inspektören för granskning av insända ritningar

samt i genomsnitt tre besiktningar av respektive byggen, kunde med

tillämpning av i allmänhet gällande taxor sättas till omkring 65 kronor per

byggnad, inberäknat ersättning för inspektörens resor, dock under förutsättning

att ett någorlunda stort antal byggnader uppfördes samtidigt. Nämnda

kostnadsbelopp motsvarade ett å-pris av omkring 5 öre per kvadratmeter och

uppginge för samtliga föreslagna tomter till tillhopa 2,400 kronor. Enligt

byggnadsstyrelsens mening borde det emellertid kunna påfordras, att byggnadsinspektören

för sagda ersättning jämväl tillhandahölle 5 å 6 typritningar

till byggnader, varvid styrelsen givetvis förutsatte, att till byggnadsinspektör

utsåges arkitekt, som vore fullt förtrogen med planering av samhällen av här

ifrågakomna art. Med ledning av dessa olika typritningar, lämpligen omlagda

och avpassade efter olika tomtförhållanden, skulle kunna åvägabringas

ett bebyggande av god helhets- och detaljverkan, utan att några ritningskostnader,

frånsett kostnaderna för kopiering, skulle behöva drabba egnahemsbyggarna.

Tanken att samma ritningar skulle kunna komma till användning vid

flera byggnader hade även av de egnahemsintresserade i deras skrivelser framkastats.

Då ett fyrtiotal vid hospitalet sysselsatta personer för det närvarande

vore tvingade att hava sin bostad i Strängnäs och således på relativt långt avstånd

från hospitalet, syntes ett tämligen snabbt bebyggande inom här avsedda

egnahemsområde vara att förvänta.

Såsom av vad ovan anförts framginge skulle tomterna betinga ett pris. som

i medeltal uppginge till 55 öre per kvadratmeter och som med hänsyn till att

däri inginge ersättning för väganläggningar och kontroll över bebyggandet,

eventuellt även för erforderliga byggnadsritningar, måste anses synnerligen

fördelaktigt. Byggnadsstyrelsen finge emellertid framhålla, att hospitalsdirektionen,

som skulle ombesörja tomtförsäljningen och därmed sammanhängande

åtgärder, givetvis skulle äga att av tomtköparna uppbära ersättning för den å

respektive tomter belöpande kostnaden för utstakning ocli tomtmätning samt

upprättande av tomtkartor m. m.

Med anledning av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att från det område av förra

biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken, som angåves å den

av byggnadsstyrelsen år 1924 upprättade kartan med förslag till stadsplan för

området, finge försäljas tomter enligt det av stadsingenjören Aronsson uppgjorda

förslaget till tomtindelning av området till ett pris, som i medeltal

skulle uppgå till 55 öre per kvadratmeter.

Tillika har byggnadsstyrelsen, under förutsättning av riksdagens tillstånd

till ifrågavarande tomtupplåtelser, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels jämlikt

1 kap. 42 § i lagen om fastighetsbildning i stad fastställa ovannämnda, av

byggnadsstyrelsen upprättade förslag till stadsplan jämte tillhörande särskilda

bestämmelser med avseende å byggnadskvarterens användande inom ifrågava
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj: ts proposition nr 137.

rande område (byggnadsbestämmelser), dels jämlikt 1 kap. 46 § första stycket

i nämnda lag meddela föreskrifter med avseende a bebyggandet av sagda område

i enlighet med det av byggnadsstyrelsen upprättade förslaget till dylika

föreskrifter (byggnadsordning), dels och förklara hinder från Kungl. Maj:tssida

icke möta för fastställelse av det av stadsingenjören Aronsson upprättadeförslaget

till tomtindelning inom samma område.

Slutligen har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte förordna,,

att tomtförsäljningen med därmed sammanhängande åtgärder, såsom väganläggningar

m. m., skulle ske genom direktionens vid Strängnäs hospital försorg..

Departements- Med hänsyn till de svårigheter som på sina håll äro rådande beträffandechefen.

bostadsförhållandena för hospitalspersonal finner jag önskvärt att åtgärder

vidtagas, ägnade att bidraga till en förbättring härutinnan. Där så utan alltför

stora olägenheter kan ske, synes i sådant syfte även upplåtande av egnahemslägenheter

från hospitalsområden böra ifrågakomma. Att sådana upplåtelser

i någon större utsträckning skulle kunna komma till stånd lärer emellertid med

hänsyn till vad medicinalstyrelsen i ärendet anfört icke vara att förvänta.

Beträffande formen för upplåtelser i allmänhet från hospitalsområden delarjag

de betänkligheter, vilka såväl medicinalstyrelsen som byggnadsstyrelsen

uttalat mot sådana upplåtelser, som kunna medföra att hospitalsledningarna

berövas möjlighet till kontroll över utvecklingen av egnahemssamhällen i hospitalens

närhet. Ur denna synpunkt har medicinalstyrelsen till en början ickevelat

tillstyrka upplåtelse med äganderätt. Sedermera har emellertid styrelsen

med hänsyn särskilt till svårigheter för befattningshavarna att vid andra upplåtelseformer

anskaffa erforderligt byggnadskapital ansett sig kunna tillstyrka

upplåtelse med äganderätt under vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar

synas styrelsen föreligga i sådana fall, där tillgång finnes till mark som kan

antagas för framtiden icke bliva behövlig för hospitalens räkning och med sådant

läge, att ett uppväxande egnahemssamhälle kan beräknas icke komma att

inverka störande på hospitalets avskildhet.

För egen del finner jag mig kunna tillstyrka upplåtelse under äganderätt,

under förutsättning att hänsyn till hospitalens verksamhet icke lägga avsevärda

hinder i vägen härför. Jag anser dock nödvändigt att tillräckliga garantier skapasför

sådan användning av egnaliemslägenheterna, att olägenheter för hospitalen

icke behöva befaras. I sådant avseende tillåter jag mig erinra om de möjligheter,

som erbjudas genom tillämpning av den vid 1924 års riksdag antagna lagen

om återköpsrätt till fast egendom. Enligt denna lag må bland annat vid försäljning

av kronan tillhörig fastighet, belägen inom område med avseendeå

vilket Konungen meddelat förordnande som omförmäles i 1 kap. 42 § i lagen

om fastighetsbildning i stad, i samband med villkor om skyldighet för

fastighetens innehavare att använda densamma för visst ändamål eller ock

underlåta viss användning, göras förbehåll om rätt för säljaren att enligt samma

lag köpa fastigheten åter. Därest vid försäljning av tomter för egnahemslägenheter

från hospitalsområden i samband med villkor om lägenheternas använd
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137. 13

ning till bostadsändamål huvudsakligen för befattningshavare vid vederbörande

hospital göres förbehåll om återköpsrätt, synes mig tillfredsställande garanti

vara vunnen för att en upplåtelse även med äganderätt ej skall behöva

föranleda olägenhet ur hospitalens synpunkt.

Vad nu angår frågan om tomtupplåtelser vid Strängnäs hospital synes mig

•den verkställda utredningen hava visat att det föreslagna markområdet torde

kunna för hospitalet undvaras och att ett bebyggande av detsamma icke rimligen

kan lända till särskilt men för hospitalets verksamhet. Under sådana förhållanden

synas mig upplåtelser böra komma till stånd från nämnda område och

riksdagens medgivande härutinnan alltså inhämtas. Jag förutsätter dock i enlighet

med vad jag i det föregående anfört, att vid försäljning av tomt som

villkor stadgas att tomten skall användas till bostadslägenhet för befattningshavare

vid hospitalet eller sådan befattningshavares efterlevande maka eller

ock för f. d. befattningshavare vid hospitalet, vilken avgått med pension eller

-därmed jämförligt understöd, eller sådan f. d. befattningshavares efterlevande

maka samt att i samband därmed göres förbehåll om återköpsrätt enligt nyssnämnda

lag och att den förbehållna återköpsrätten intecknas i tomten. Från

medicinalstyrelsens sida har meddelats att styrelsen icke har något att erinra

häremot.

Enligt vad jag av chefen för kommunikationsdepartementet inhämtat torde

hinder ej föreligga för fastställelse av stadsplan, byggnadsbestämmelser och

byggnadsordning för ifrågavarande område, i huvudsak grundade på de förslag,

som i dessa hänseenden framlagts av byggnadsstyrelsen. I denna del torde

■emellertid ärendet böra av Kungl. Maj:t upptagas till avgörande först sedan

riksdagen fattat beslut rörande upplåtelse av tomter från området.

Sedan de till försäljning ifrågasatta tomterna saluvärderats av vederbörande

domänintendent hava såväl hospitalsdirektionen som medicinalstyrelsen tillstyrkt,

att vid försäljningen skulle tillämpas de i värderingsinstrumentet upptagna

priserna för kvadratmeter. Dessa pris uppgå i medeltal för området i dess

helhet till omkring 50 öre per kvadratmeter; och byggnadsstj^relsen har i anslutning

härtill hemställt att tomterna skulle försäljas till ett pris, som —

frånsett kostnaderna för kontroll och tillsyn över bebyggandet m. m. — i medeltal

uppginge till nämnda belopp. För min del anser jag den verkställda

saluvärderingen kunna läggas till grund för försäljningspriset. Jag förordar

alltså, att försäljningen äger rum till det pris per kvadratmeter, som i värderingsinstrumentet

angivits för vederbörande tomt.

Beträffande kostnader för kontroll och tillsyn över egnahemsområdets beläggande

har byggnadsstyrelsen — som i förslag till byggnadsordning ifrågasatt,

att närmaste inseendet härutinnan skulle utövas av en särskild byggnadsinspektör

— föreslagit att för bestridande av dessa kostnader det vid värderingen

beräknade tomtpriset skulle höjas med ett belopp av 5 öre per kvadratmeter.

Jag anser mig icke i detta sammanhang kunna taga ståndpunkt till

frågan, huru tillsynen över bebyggandet bör ordnas, då denna fråga synes böra

avgöras i samband med fastställelse av stadsplan m. m. för egnahemsområdet.

Kör att emellertid hålla möjlighet öppen att i nämnda samband anordna tillsy
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj;ts proposition nr 137.

nen på i huvudsak det sätt byggnadsstyrelsen föreslagit, torde Kungl. Mu,j:t

böra förbehållas rätt att om så erfordras till det fastställda saluvärdet lägga

ett belopp av högst 5 öre per kvadratmeter för bestridande av kostnaderna för

tillsyn och kontroll över bebyggandet enligt de närmare bestämmelser, som

kunna komma att meddelas av Kungl. Maj:t. Därest frågan löses i huvudsaklig

överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag torde i anslutning till vad

nämnda styrelse ifrågasatt böra övervägas möjligheten av att genom byggnadsinspektörens

försorg tillhandahålla typritningar till egnahemsbyggnaderna

utan särskild kostnad för tomtköparna.

På sätt byggnadsstyrelsen föreslagit torde i det beräknade tomtpriset böra

ingå kostnaderna för anläggning av erforderliga vägar inom egnahemsområdet,

vilka alltså torde böra ombesörjas av staten. Utgifterna för vägunderhåll samt

för utstakning och tomtmätning ävensom andra dylika kostnader böra däremot

åvila tomtköparna.

Vad angår försäljningsvillkoren i övrigt har från hospitalsdirektionens och

medicinalstyrelsens sida uttryckts ett önskemål, att köpare som tillhörde hospitalets

personal måtte beredas sådan lättnad i fråga om köpeskillingens erläggande,

att halva köpeskillingsbeloppet finge innestå räntefritt mot inteckning i

lägenheten. Under erinran att enligt vad jag i det föregående förordat tomter

över huvud skulle upplåtas endast till befattningshavare vid hospitalet, och i

betraktande bland annat av de konsekvenser en dylik lindring skulle kunna

medföra beträffande upplåtande av egnahemslägenheter i allmänhet från kronoegendomar,

anser jag mig icke böra biträda detta förslag. .Tåg har vid intagande

av denna ståndpunkt även tagit hänsyn till att de föreslagna tomtpriserna

i och för sig måste anses synnerligen fördelaktiga ävensom till angelägenheten

av att befattningshavare vid ett visst hospital icke erhålla särskilda ekonomiska

fördelar, vilka icke kunna bex-edas personal vid andra hospital. I stället synes

mig beträffande köpeskillings erläggande böra i tillämpliga delar lända till

efterrättelse vad i detta hänseende stadgas om bostadslägenhet i gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar.

Enligt nämnda grunder, innefattade i kungörelse den 17 oktober 1913

(nr 271) vars bestämmelser i nu förevarande hänseende lämnats orubbade

i det förslag till nya föreskrifter i sagda ämne som av Kungl. Maj:t

genom proposition nr 24 förelagts innevarande års riksdag, gäller att köpeskilling

skall erläggas under tio år med en tiondel årligen. Härvid skall iakttagas

att första tiondelen erlägges kontant vid köpeavhandlingens upprättande

—- dock att denna tiondel kan få betalas vid tillträdet, så vida två av länsstyrelsen

som vederhäftiga ansedda personer borga för betalningen — samt att vid

tillträdet förbindelse med inteckningsmedgivande å återstående nio tiondelar

av köpeskillingen jämte ränta efter 43/4 procent skall avlämnas. Vid tillämpningen

i nu förevarande fall av dessa bestämmelser torde emellertid böra iakttagas

att hospitalsdirektionen i stället för länsstyrelsen prövar borgensmäns

vederhäftighet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

De inflytande försäljningsmedlen synas lämpligen höra tillgodoföras den i

anslaget till hospital och asyler upptagna, såsom förslagsanslag betecknade

anslagsposten övriga kostnader för hospitals underhåll. Från denna anslagspost

torde även böra bestridas kostnaderna såväl för väganläggningar — vilka

kostnader av byggnadsstyrelsen beräknats till i runt tal 10,000 kronor — som

också för inlösen av fastighet i de fall, då kronan kan komma att göra återköpsrätten

gällande. För att möjliggöra erforderlig översikt och kontroll över

statsverkets inkomster och utgifter med avseende å egnahemsområdet torde

särskilt konto för detsamma böra uppläggas i räkenskaperna för hospitalet.

Försäljningen jämte därmed sammanhängande åtgärder beträffande egnahemsområdet

i fråga torde böra handhavas av medicinalstyrelsen eller, efter

styrelsens bestämmande, av direktionen för hospitalet.

Åberopande det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att från det område å det till Strängnäs hospital anslagna

förra biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken,

som finnes angivet å en av byggnadsstyrelsen år 1924 upprättad

karta med förslag till stadsplan för området, må i huvudsakligöverensstämmelse

med av mig här ovan förordade grunder försäljas

tomter enligt av stadsingenjören D. E. Aronsson uppgjort

förslag till tomtindelning av området till det pris per kvadratmeter,

som i värderingsinstrument den 4 september 1924 angivits

för vederbörande tomt, med rätt för Kungl. Maj:t att om så

finnes erforderligt höja försäljningspriset med ett belopp av högst

5 öre för kvadratmeter för bestridande av kostnader för kontroll

och tillsyn över områdets bebyggande m. m. enligt de bestämmelser,

som må komma att meddelas av Kungl. Maj:t.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:137 Riksdagens skrivelse Nr 137 s. 12 i texten
  2. JoU 1926:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av tomter till egnahemsbyggnader från det till Strängnäs hospital anslagna förra biskopsb s. 10 i texten