Sök i Ratio Lex

Angående vissa bestämmelser för förste provinsialläkare och provinsialläkare i fråga om rätt till pension

1926-02-25 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:156, Angående vissa bestämmelser för förste provinsialläkare och provinsialläkare i fråga om rätt till pension

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 156.

1

Nr 156.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående vissa

bestämmelser för förste provinsialläkare och provinsialläkare

i fråga om rätt till pension; given Stockholms

slott den 25 februari 1926.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 25 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Notion, Svensson, Hansson,

Linders, Schltter, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Möller, anför:

Den 5 februari 1926 har Kungl. Maj:t på min föredragning beslutat

till riksdagen avlåta proposition (nr 74) med förslag angående definitiv

lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare m. in. Till

grund för propositionen har lagts ett av 1902 års löneregleringskommitté

i ärendet avgivet förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 131 höft. (Nr 156.) si5 se 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Lönereglerings
kommittén.

Vid behandlingen av löneregleringsfrågan berörde jag (propositionen sid.

41) i korthet förste provinsialläkares och provinsialläkares pensionsförhållanden.

Jag erinrade därvid om ett av 1921 års pensionskommitté

avgivet förslag till civil tjänstepensionslag, vilken lag bland annat skulle

för nyreglerade delar av allmänna civilförvaltningen ersätta 1907 års civila

pensionslag jämte vissa senare utfärdade kompletterande stadgande!! av provisorisk

natur. Därest lag i ämnet komme att antagas i huvudsaklig överensstämmelse

med pensionskommitténs förslag, syntes denna lag kunna

göras tillämplig även å förste provinsialläkare och provinsialläkare. Frågan

om ny pensionslag förelåge emellertid icke för det dåvarande i sådant

skick att det kunde avgöras huruvida förslag i ämnet kunde föreläggas

innevarande års riksdag. Därest så ej kunde ske, anhöll jag att få framlägga

förslag till särskilda provisoriska pensionsbestämmelser för förste

provinsialläkare och provinsialläkare.

Sedan chefen för finansdepartementet meddelat, att förslag till civil

tjänstepensionslag icke kommer att föreläggas den nu samlade riksdagen,

ber jag att få till prövning upptaga frågan om de pensionsbestämmelser,

som vid sådant förhållande synas erforderliga med anledning av den föreslagna

löneregleringen för ifrågavarande grupper av befattningshavare.

Jag ber då först att få erinra, hurusom för förste provinsialläkare och

provinsialläkare i fråga om pensionering för närvarande gälla bestämmelserna

i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension. Pensionsunderlagen, som enligt pensionslagens föreskrifter

motsvara lön vid vederbörande befattning, uppgå efter intjänande

av de i gällande avlöningsstat upptagna ålderstilläggen för förste provinsialläkare

till 6,000 kronor och för provinsialläkare till 5,000 kronor.

Såsom jag i löneregleringspropositionen antytt gälla för de befattningshavare

inom den allmänna civilförvaltningen, vilkas avlöningsförhållanden reglerats

efter det nya lönesystemet, i pensionshänseende bestämmelserna i nyssnämnda

lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, dock med

vissa kompletterande stadganden av provisorisk natur, vilka meddelats i

anslutning till nya löneregleringar. För .statsdepartement in. il. till den

civila statsförvaltningen hörande verk hava dylika stadganden utfärdats

genom kungörelse den 29 juni 1921 (nr 456) med vissa däri sedermera

och senast genom kungörelse den 12 juni 1925 (nr 27 7) gjorda ändringar.

För lots- och fyrstaten samt för domänverket, för vilka förvaltningsgrenar

särskilda avlöningsreglementen gälla, hava motsvarande provisoriska stadganden

meddelats genom särskilda kungörelser den 15 juni 1922 (nr 380,

respektive nr 323) med vissa ändringar genom kungörelser den 18 juni

1925 (nr 245), respektive den 12 juni 1925 (nr 251).

1902 år löneregleringskommitté har i sitt betänkande med förslag

rörande lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare berört

frågan om dessa befattningshavares pensionsförhållanden. I avvaktan på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr löti.

3

en mera definitiv lösning av pensionsfrågan för de befattningshavares vidkommande,

å vilka den civila pensionslagen ägde tillämpning, borde enligt

kommitténs mening, på sätt skett i fråga om befattningshavare, å vilka

avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk ägde tillämpning, den

civila pensionslagens bestämmelser tillsvidare i huvudsak bibehållas för

nu ifrågavarande tjänstemän, dock med vissa kompletterande stadganden.

För förste provinsialläkare och provinsialläkare syntes sålunda provisoriskt

kunna tillämpas liknande grunder som de, vilka gällde enligt förberörda

kungörelse den 29 juni 1921 (nr 456). Härvid borde förste provinsialläkare

likställas med tjänstemän i 20:e, motsvarande nuvarande 30:e lönegraden,

och provinsialläkare med tjänstemän i 16:e, d. v. s. nuvarande

26:e lönegraden, till följd varav följande särskilda pensionsunderlag skulle

bliva gällande, nämligen 6,996 kronor för förste provinsialläkare och 5,724

kronor för provinsialläkare.

De enligt kommitténs mening sålunda erforderliga bestämmelserna skulle

utfärdas genom en särskild kungörelse, vartill kommittén i sitt betänkande

framlagt förslag. Denna kungörelse skulle innehålla att för ordinarie tjänsteman,

å vilken det föreslagna avlöningsreglementet för förste provinsialläkare

och provinsialläkare ägde tillämpning, i fråga om rätt till pension

samt skyldighet att avgå från tjänsten tills vidare och intill dess annorledes

bleve förordnat skulle gälla Arad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension stadgades, dock med iakttagande i tillämpliga

delar av föreskrifterna i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med

bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den

civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension, varvid

förste provinsialläkare och provinsialläkare skulle anses likställda med

tjänstemän i nyssnämnda lönegx-ader (B 30, respektive B 26).

Mot vad sålunda föreslagits har erinran ej framställts i de över löneregleringsförslaget

avgivna yttrandena.

Sedan statskontoret anbefallts avgiva utlåtande över det i kommitténs statskontoret,

betänkande intagna förslaget till provisoriska pensionsbestämmelser, har

statskontoret i ett den 13 februari 1926 avgivet utlåtande anfört följande:
Då

enligt förslaget provinsialläkare skulle i pensionshänseende likställas

med tjänsteman i nuvarande 26:e lönegraden och alltså erhålla ett pensionsunderlag

av 5,724 kronor, finge statskontoret fästa uppmärksamheten därpå,

att provinsialläkare, som intjänat båda ålderstilläggen och uppfyllt villkoren

för erhållande av hel pension, enligt nu gällande bestämmelser efter avgången

komrne i åtnjutande av dels pension å 5,000 kronor, dels förhöjningar

enligt kungörelsen den 18 juni 1925 med bestämmelser om ny pension

(nr 280) med tillhopa 880 kronor så att sammanlagda pensionsförmånen,

oberäknat dyrtidstillägg, uppginge till 5,880 kronor. Vid bifall till föreliggande

förslag skulle visserligen högsta provinsialläkarpension av äldre typ

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kun [fl. Maj:ts proposition ur 156.

minskas till 5,760 kronor, men alltså fortfarande bliva högre än den föreslagna

nyreglerade pensionen för provinsialläkare å 5,724 kronor.

Med ''hänsyn härtill och då för befattningshavare, vilkas avlöning, såsom

torde vara förhållandet enligt den föreslagna löneregleringen för provinsialläkare,

avpassades med hänsyn till att extra inkomster enligt fastställd taxa

åtnjötes i tjänsten, i åtskilliga fall fastställts högre pensionsunderlag än som

tillkomme annan befattningshavare med motsvarande fast avlöning, såsom

exempelvis nu gällde för häradshövdingar, länsveterinärer och lantmätare

samt jämväl i fortsättningen skulle enligt i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag framlagt förslag komma att gälla för länsveterinär med

nyreglerad avlöning, syntes det kunna ifrågasättas, huruvida icke pensionsunderlaget

för provinsialläkare borde bestämmas till något högre belopp än

som föreslagits, exempelvis till det belopp av 6,000 kronor, som enligt

förenämnda kungörelse vore bestämt såsom underlag för beräknandet av

förhöjning II åt pensionerad provinsialläkare med pension av äldre typ.

Vidare ville statskontoret erinra därom, att enligt beslut av 1923 års

riksdag och kungörelsen den 8 juni samma år (nr 208) meddelats vissa särskilda

bestämmelser angående tjänstårsberäkning för pension beträffande

vissa befattningshavare inom provinsialläkarkåren. Dessa bestämmelser,

vilka tillkommit efter det att förevarande kommittéförslag avgivits, hänförde

sig till tjänstårsberäkning enligt lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension. Då nu enligt kungörelseförslaget

icke nämnda lag utan vad rörande tjänstårsberäkning för pension funnes

stadgat i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) skulle tillämpas beträffande

befattningshavare inom provinsialläkarkåren, syntes det vara lämpligt, att i

kungörelsen meddelades bestämmelse om fortsatt tillämpning av 1923 års

kungörelse vid tjänstårsberäkning för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

I övrigt hade förslaget icke givit anledning till erinran från statskontorets

sida.

Då frågan om ny civil tjänstepensionslag icke kommer att föreläggas

innevarande års riksdag synas såsom förut framhållits förste provinsialläkares

och provinsialläkares pensionsförhållanden nu endast böra provisoriskt

ordnas i anslutning till den nya löneregleringen. Detta synes

lämpligen kunna ske på sådant sätt att föreskrifterna i kungörelsen den

29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement

och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i

fråga om rätt till pension bliva i tillämpliga delar gällande för här ifrågavarande

befattningshavare.

Yad angår de pensionsunderlag, som därvid böra fastställas, torde

förste provinsialläkarna på sätt löneregleringskommittén hemställt böra

likställas med befattningshavare i nuvarande 30:e lönegraden, med vilka

de enligt löneregleringsförslaget skulle bliva jämställda. I fråga om provinsialläkarna,

vilka i lönehänseende närmast skulle bliva likställda med

tjänstemän i 26:e lönegraden, torde vad statskontoret anfört böra föranleda

till fastställande av något högre pensionsunderlag än enligt löneregleringskommitténs

förslag. En sådan anordning lärer, såsom statskontoret

också framhållit, få anses motiverad med hänsyn till de inkomster

av praktik som provinsialläkarna åtnjuta utöver den fasta lönen. Av

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 11)6.

jiraktiska skäl torde det emellertid vara lämpligt att även provinsialläkarna

i pensionshänseende anses tillköra viss lönegrad. Jag vill i detta

avseende förorda, att provinsialläkarna likställas med tjänstemän i 27:e

lönegraden.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle — med den lydelse

kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) efter ordnandet av kvinnliga befattningshavares

avlöningsförhållanden numera har — pensionsunderlagen

komma att utgöra för förste provinsialläkare 6,996 kronor för manlig och

6,684 kronor för kvinnlig tjänstinnehavare och för provinsialläkare 6,036

kronor för manlig och 5,724 kronor för kvinnlig tjänsteman. Pensionsunderlaget

för manlig provinsialläkare skulle härigenom komma att obetydligt

överstiga det belopp av 6,000 kronor, som enligt bestämmelserna

om ny pension utgör jämförelseunderlag för fastställande av s. k. förhöjning

II åt vissa redan pensionerade f. d. provinsialläkare.

Beträffande tiden för pensions utgående, beräkning av tjänstår in. m.

skulle för förste provinsialläkare och provinsialläkare i tillämpliga delar

komma att gälla de i nyssnämnda kungörelse den 29 juni 1921 stadgade

bestämmelserna för tjänstemän, vilka avses i 3 kap. av avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Vad tjänstårsberäkningen

angår hava, såsom statskontoret antytt, enligt beslut av 1923 års

riksdag genom kungörelse den 8 juni 1923 (nr 208) utfärdats vissa särskilda

bestämmelser angående tjänstårsberäkning i fråga om pension att gälla

för den, som den 1 juli 1923 var förste provinsialläkare eller provinsialläkare

och förut varit anställd såsom extra provinsialläkare ävensom för

den, som vid nämnda tidpunkt var anställd såsom extra provinsialläkare och

sedermera blivit eller blir innehavare av tjänst såsom förste provinsialläkare

eller provinsialläkare. I sistnämnda bestämmelser kommer givetvis någon

rubbning ej att föranledas av vad i nu förevarande sammanhang föreslagits.

Särskild föreskrift om fortsatt tillämpning av kungörelsen den 8 juni 1923

synes knappast vara erforderlig.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen besluta

att för ordinarie tjänsteman, å vilken avlöningsreglementet

för förste provinsialläkare och provinsialläkare erhåller

tillämpning, skall i fråga om rätt till pension samt skyldighet

att avga från tjänsten tills vidare och intill dess

annorledes varder förordnat gälla vad i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension stadgas, dock med

iakttagande i tillämpliga delar av föreskrifterna i kungörelsen

den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa

tjänstemän vid statsdepartement och andra till den civila

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 131 käft. (Nr 136.) sis ss 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15f>.

statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension,

varvid förste provinsialläkare skall anses likställd med

tjänsteman i trettionde lönegraden och provinsialläkare med

tjänsteman i tjugusjunde lönegraden.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Aloe Karlholm.

Stockholm, K. L. Beckmans Roktr., 1996.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:242 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa bestämmelser för förste provinsialläkare och provinsialläkare i fråga om rätt t a1 i texten
  2. BU 1926:49 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa bestämmelser för förste provinsialläkare och provinsialläkare i fråga om rätt till pension. s. 1 i texten