Med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
1926-02-20 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1926:158, Med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
1
Nr 158.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående
rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk; given Stockholms slott den 20 februari
1926.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni
1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Viktor Larsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml.
183 käft. (Nr 158.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
Förslag
till
Lag
om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till
tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Härigenom förordnas,
dels att 23 § i lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för
ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattensfallsverk skall erhålla följande ändrade lydelse1;
dels ock att den vid nämnda lag fogade åldersförteekning skall erhålla den
ändrade lydelse1, härvid fogade åldersförteekning utvisar.
23 §.
1. Beloppet av pension i fall, som avses i 22 § 1 mom. a) (ålderspension),
bestämmes, med det undantag som i 2 mom. sägs, enligt följande grunder:
a) Innehar tjänstemannen minst 30 tjänstår och har han tillika minst 30 avgiftsår,
utgår hel pension. Denna utgör samma belopp som summan av de för
tjänstemannen vid tiden för hans avgång från tjänsten gällande statspensionsunderlag
och avgiftspensionsunderlag. För tjänsteman, som under kortare tid
än tre år innehaft den befattning, från vilken avgång äger rum, skall emellertid
beloppet av hel pension utgöra medeltalet av de högsta pensionsunderlag, vilka
under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången varit gällande
för honom; och skall, därest sådan tjänsteman under någon del av nämnda tid,
utan att tillika innehava tjänst, som i denna lag avses, innehaft annan statstjänst,
med vilken rätt till pension är förenad, pensionsunderlag beräknas jämväl
för den tid sådan tjänst innehafts, varvid, om för sådan tjänst icke gäller
något pensionsunderlag, i sådant avseende skall beräknas det belopp, som bestämts
såsom pension för tjänsten.
b) Uppgår antalet av tjänstår eller av avgiftsår icke till 30, utgår avkortad
pension, vilken beräknas så, att densamma motsvarar beloppet av hel pension
minskat med V120 av statspensionsunderlaget för varje full fjärdedel av år, varmed
antalet tjänstår understiger 30, och med likaledes 1/120 av avgiftspensionsunderlaget
för varje full fjärdedel av år, varmed antalet avgiftsår understiger
30.
1 Senaste lydelse, se 1925: 215.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
''3
2. Utan hinder av vad i 1 mom. stadgas i fråga om för hel pension erforderligt
antal avgiftsår skall beträffande rikstelefonist i telefonexpedition vid
telegrafverket gälla, att hel pension tillkommer sådan tjänsteman, därest denne
kan räkna minst 30 tjänstår och minst 25 avgiftsår. Innehar tjänstemannen
icke nämnda antal tjänstår eller avgiftsår, beräknas avkortad pension på sätt i
1 mom. sägs, med iakttagande likväl att beloppet av hel pension minskas med
Vioo av avgiftspensionsunderlaget för varje full fjärdedel av år, varmed antalet
avgiftsår understiger 25.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1926.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
Bilaga.
Å ldersförteckning,
angivande den i 19 § i lagen avsedda pensionsålder för en var sådan befattning
vid postverk et, telegrafverket, statens järnvägar och statens vatten - fallsverk, som tillsättes genom konstitutorial. 1 2 3
Er"
O:
a
Vid postverket
Vid telegrafverket
Vid statens järnvägar
Vid statens vatten- falls verk
oq
Pen-
Pen-
Pen-
Pen-
p
o-
Befattning
sions-
Befattning
sions-
Befattning
sions-
Befattning
sions-
ålder
ålder
ålder
ålder
i
—
—
_
_
_
_
_
2
Skrivbiträde
63
Skrivbiträde
63
Skrivbiträde
63
Skrivbiträde
63
3
—
—
—
—
—
—
—
_
4
Kontorsbiträde
63
Kontorsbiträde
63
Kontorsbiträde
63
Kontorsbiträde
63
Brevbärare
65
Expeditions-
Banvakt
63
Expeditions-
Expeditions-
vakt
67
El dåre å ång-
vakt
67
vakt
1 67
Stationsbiträde
65
färja
60
Vakt
63
Stations-
Expeditions-
mästare av
vakt
67
5
klass 8
67
Förrådsvakt
65
Ledningsvakt
63
Matros
63
Stationskarl
Vagn- och stall-
63
karl
63
Pos til j on
65
Förste stations-
Maskin- och
_
biträde
65
pannskötare
2 65
Rikstelefonist
3 55
Maskinvakt å
ångfärja
65
6
Portvakt
65
Rorgängare
Timmerman å
65
ångfärja
65
Trafikbiträde
63
Vagnskötare
63
Brevbärar-
Förste expedi-
Banförman
63
Förrådsförman
65
förman
65
tionsvakt
67
Förrådsförman
65
Förste expedi-
Förste expedi-
Inkasserare
65
Förste expedi-
tionsvakt
67
tionsvakt
67
Kanslibiträde
67
tionsvakt
67
Kanalförman
65
Kanslibiträde
67
Reparatör
60
Förste portvakt
65
Kanslibiträde
67
7i
Reparatör
63
Kanslibiträde
67
Skogvaktare
65
Stationsmäs-
Lokomotiv-
tare av klass 7
67
eldare
60
Värde brev-
Reparatör
63
bärare
65
Trädgårds-
förman
65
1 För expeditionsvakt, som tjänstgör vid postkontor, är pensionsåldern 65 år.
2 För maskin- och pannskötare, som tjänstgör vid kollossningskran, är pensionsåldern 63 år.
3 För rikstelefonist, som icke tjänstgör i telefonexpedition vid telegrafverket, är pensionsåldern
63 år.
Kung!. Maj:ts proposition nr 158.
5
It»
O:
P
ro
crq
p
p-
Vid postverket
Vid telegrafverket
Vid statens järnvägar i, E/at:ei13 Ta*ten-
J “ fallsverk
Befattning
Pen-
sions-
ålder
Befattning
Pen-
sions-
ålder
Befattning
! Pen- sions- 1 ålder
Befattning
Pen-
sions-;
ålder
Förste postiljon
65
Kassör
67
Konduktör
! 63
: Kontorist
67
Kontorist
67
Kontorist
1 67
Maskinist
63 1
Stationsförman
65
Maskinskötare
J Montör
i 63 i
å ångfärja
65
o
Stallförman
65
Stationsförman
63
Stationsmäs-
tare av klass 7
65
Vagnförman
65
9
—
—
—
_
_
1
1
-
Bokbinderi-
Förste
Bangårdsmäs-
Fvrmästare
63 :
förman
65
reparatör
63
tare
63
Muddermästare
65
Tryckeri-
Kassör
67
Banmästare
63
| Slussmästare
65 ;
förman
65
Förste kontorist
2 67
Överpostiljon
65
Förste
10
reparatör
63
Lednings-
förman
63
Tågmästare
63
Verkstads-
förman
65
Postexpeditör
67
Kansliskrivare
67
Kansliskrivare
67
Kansliskrivare
~
67
IV
Kopist
Telegraf-
63
Kopist
63
Kopist
63
expeditör
3 65
Vaktare-
|
ståndare
65
Förste post-
Förrådsmästare
65
Förrådsmästare
65
Befälhavare å
expeditör
67
Förste kassör
67
Förste ban-
bogserbåt
65
Stations-
Förste telegraf-
mästare
63
Förrådsmästare
65
mästare av
expeditör
4 65
Förste kansli-
Förste kansli-
klass 6
67
Förste vakt-
skrivare
67
skrivare
67
Transport-
föreståndare
65
Lokomotiv-
Förste montör
63
mästare
65
Linjeförman
63
förare
60
Kassör
67 i
Radiotelegrafist
65
Maskinist
65 1
Schaktmästare
65
Stationsmästare
Trädgårds-
1 l
av klass 6
65
mästare
65
Tredj e
maskinist å
ångfärj a
65 !
Tredje styrman
65
Trädgårds-
mästare
65 ''
Vagngårds-
mästare
65
i
13
—
—
—
—
I
—
—
—
1 Fi?r kontorist, som tjänstgör vid distrikts trafikavdelning, är pensionsåldern 65 år.
1 För förste kontorist, som tjänstgör vid distrikts trafikavdelning, är pensionsåldern 65 år.
8 För telegrafexpeditör, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern
67 år.
4 För förste telegrafexpeditör, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är
pensionsåldern 67 år.
6
Kungl. Maj'':ts proposition nr 158.
Vid statens vatten-
t-1
O:
P
Vid postverket
Vid telegrafverket
Vid statens jarnvagar
fallsverk
CD
oq
Pen-
Pen- 1
Pen-
Pen-
Befattning
sions-
Befattning
sions-
Befattning
sions-
Befattning
sions-
P-
ålder
ålder
ålder
ålder
Faktor
65
—
—
—
—
Byggmästare
Förste
65
14
maskinist
Reparations-
mästare
Verkstads-
63
65
mästare
65
Postassistent
67
Förråds-
Kontors-
Kontors-
67
bokhållare
65
skrivare
67
skrivare
Kontors-
Lednings-
Maskinmästare
65
skrivare
67
mästare
63
Ritare
65
Material-
Ritare
65
Stations-
63
15
förvaltare
65
Stations-
mästare
Ritare
65
skrivare
65
Övermontör
63
Telegraf-
Vagnmästare
65
assistent
1 65
Verkstads-
Telegraf-
mästare
65
kommissarie
av klass 6
65
Stations-
67
Linjemästare
63
Andre maski-
65
Instrument-
65
mästare av
Y erkmästare
63
niståångfärja
makare
klass 5
Andre styrman
Lokomotiv-
65
Mätaretekniker
65
16
mästare
Stations-
65
inspektor av
klass 4 B
65
Stations-
mästare av
klass 5
65
Överban-
mästare
2 65
Förste post-
Bokhållare
67
Bokhållare
67
| Bokhållare
67
assistent
67
Förste telegraf-
Förste stations-
Driftverk-
65
assistent
3 65
skrivare
65
mästare
17
Katalogredak-
tör
Telegrafkom-
67
missarie av
klass 5
65
Postmästare av
Förste bok-
Förste bok-
Kanalinspektor
klass 4
67
hållare
67
hållare
67
av klass 2
67
Telegrafkom-
Förste tele-
18
missarie av
gratist
67
klass 4
65
Stationsinspek-
tor av klass
4 A
65
Övermaskinist
av klass 2
65
1 För telegrafassistent, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller bos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern
67 år.
2 För överbanmästare, som förestår avdelning, är pensionsåldern 63 år.
3 För förste telegrafassistent, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern
67 år.
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
7
Lönegrad
Vid postverket
Vid telegrafverket
Vid statens järnvägar
Vid statens vatten- fallsverk
Befattning
Pen-
sions-
ålder
Befattning
Pen-
sions-
ålder
Befattning
Pen-
sions-
ålder
1
Befattning
Pen-
sions-
ålder
19
_
_
—
—
—
—
—
- |
Kontrollör
67
Ingenjörsassi-
Förste styrman
_
Postmästare av
stent
65
av klass 2
65
klass 3
67
Kontrollör
1 65
Stationsinspek-
20
Telegrafkom-
tor av klass 3
65
missarie av
Underingenjör
65
klass 3
65
Underinspektör
65
Övermaskinist
av klass 1
65 |
Aktuarie
67
Aktuarie
67
Aktuarie
67
Förste kassör
67
Förråds-
Förråds-
Byråassistent
65
Kanalinspektor
förvaltare
67
förvaltare
67
Distriktskassör
67
av klass 1
67
Notarie
67
Huvudkassör
67
Expeditions-
Kontrollör
67
Registrator
67
Notarie
67
föreståndare
65
Notarie
67
21
Revisor
67
Revisor
67
Förste styrman
Registrator
67
Revisor och
av klass 1
65
Revisor
67
bokhållare
67
Hnvu dkassör
67
Kontrollör
67
Notarie
67
Registrator
67
Revisor
67
Förste kon-
Avdelnings-
Baninspektor
65
Kontorschef
67
trollör
67
ingenjör
65
Distrikts-
Postmästare av
Förste kon-
kamrer
67
klass 2
67
trollör
2 65
Elektroingenjör
65
Inköpschef
67
Förråds-
Konstruktör
65
förvaltare
67
22''
Kontorschef
67
Konstruktör
65
Radiokommis-
Maskin-
sarie
65
inspektor
65
Telegrafkom-
Stations-
missarie av
inspektor av
klass 2
67
klass 2
65
Verkstads-
kamrer
67
!
23
_
—
—
,
Förste aktuarie
67
Förrådskamrer
67
Befälhavare av
Kamrer
67
Intendent
67
Sekreterare
67
klass 2 å ång-
1 Sekreterare
67 !
Postmästare av
Telegrafkom-
färja
65
klass 1 B
67
missarie av
Förrådskon-
!
Sekreterare
67
klass 1 B
67
trollör
67
Överkontrollör
67
Överkontrollör
65
Förste aktuarie
67
24
Förste kon-
trollör
67
Milkontrollör
67
Sekreterare
67
S Stations-
inspektor av
klass 1 B
| 65
1 För kontrollör, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern
67 år.
2 För förste kontrollör, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern
67 år.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
t-
O:
C
Vid postverket
Vid telegrafverket
Vid statens järnvägar
Vid statens vatten- fallsverk
cn?
Pen-
Pen-
Pen-
Pen-
p-
Befattning
sions-
Befattning
sions-
Befattning
sions-
Befattning
sions-
ålder
ålder
ålder
ålder
25
Postmästare av
Stationsinspek-
klass 1 A
67
för av klass
1 A
65
Kamrer
67
Byråingenjör
67
Banir.genjör
65
Byråingenjör
67
Sekreterare
67
Kamcralinten-
Befälhavare av
Direktörsassis-
Överpost-
dent
67
klass 1 å ång-
tent vid ka-
mästare
67
Linjeingenjör
65
färja
65
nalverk
65
Sekreterare
67
Byråingenjör
67
Telegrafkom-
Chef för statisti-
missarie av
ska kontoret
67
klass 1 A
67
Förste revisor
67
26
Intendent
67
Kamrer
67
Maskiningenjör
65
Sekreterare
67
Signalingeniör
Telegraf-
65
65
ingenjör
Trafikinspektör
65
|
Överinspektör
65
1
1
Förste
Förste byrå-
Distriktssekre-
Direktörsassis-
intendent
67
ingenjör
67
terare
67
tent vid kraft-
Förste linje-
Förrådsinten-
verk
65
ingenjör
65
dent
67
Distrikts-
Förste sekrete-
Förste ban-
ingenjör
65
rare
67
ingenjör
65
Förste byrå-
Verkstads-
Förste byrå-
ingenjör
67
27
ingenjör
65
ingenjör
67
Förste sekre-
Förste maskin-
terare
67
ingenjör
Förste sekrete-
65
rare
67
Förste trafik-
inspektör
65 ,
Lantmätare
67 !
_
1
Överinspektör
65
Byrådirektör
67 |
Byrådirektör
67
Arkitekt
67
Byrådirektör
67
28]
Ombudsman
67
Byrådirektör
67 .
Driftchef
65
Ombudsman
67 ;
1
Överkontrollör
67
29
Postdirektör
67
Trafikdirektör
67
_
Kanaldirektör
65 |
|
Byråchef
67
Byråchef
67
Bandirektör
65
Byråchef
67
Linjedirektör
65
Byråchef
67
Förste byrå-
30
Telefondirektör
67
Förste byrå-
direktör
67
Telegraf-
direktör
67
direktör
67
Maskindirektör
65
Trafikdirektör
65
För kvinnlig innehavare av sådan befattning, för vilken i denna förteckning angivits
högre pensionsålder än 64 år, skall pensionsåldern tills vidare och intill dess annorledes
varder förordnat inträda vid 64 levnadsår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
9
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 20 februari 1926.
N ärvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Schlyter, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför departementschefen,
statsrådet Larsson:
Jag anhåller nu att få till behandling upptaga frågan om vissa ändringar
i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfalls
verk.
Enligt 23 § i berörda lag utgår hel ålderspension under förutsättning bland Minskat antal
annat, att tjänstemannen innehar minst 30 tjänstår och tillika minst 30 avgiftsår.
Uppgår antalet av tjänstår eller av avgiftsår icke till 30, utgår avkortad nist.
pension, vilken beräknas så, att densamma motsvarar beloppet av hel pension
minskat med V120 av statspension sunderlaget för varje full fjärdedel av år, varmed
antalet tjänstår understiger 30, och med likaledes 7120 av avgiftspensionsunderlaget
för varje full fjärdedel av år, varmed antalet avgiftsår understiger
30.
I den vid omförmälda lag fogade åldersförteckningen är under telegrafverket
upptagen, bland andra, befattningen rikstelefonist med en pensionsålder av 55 år.
I proposition, nr 155, framlade Kungl. Maj:t för 1925 års riksdag förslag Frågans betiH
lag om vissa ändringar i 1920 års pensionslag, vilka ändringar voro betingade
av bland annat vid nämnda riksdag framlagt förslag i fråga om ord- riksdag,
nandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden. I en med anledning
av berörda proposition väckt motion (II: 449) hemställdes bland annat,
att riksdagen måtte uttala, att i de övergångsbestämmelser, som av Kungl.
Maj :t sedermera komme att utarbetas, bestämmelse måtte införas därom, att
rikstelefonist, som vid antagandet i ordinarie befattning nått en levnadsålder
överstigande tjugufem år, finge genom erläggande av viss högre pensionsavgift
komma i åtnjutande av hel pension. Till stöd för detta yrkande anfördes i
motionen följande:
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
»Enär det enligt pensionslagen fordras 30 avgiftsår för att hel pension må
erhållas, kan en rikstelefonist, som numera aldrig tillträder ordinarie tjänst
vid så tidig ålder som 25 år, icke uppnå hel pension. Det är därför högeligen
önskvärt, att det hos Kungl. Maj:t sedan ett par år tillbaka vilande förslaget
om pensionering av icke-ordinarie personal kommer till avgörande. Om så
skedde, skulle de icke-ordinarie telefonisterna få börja erlägga pensionsavgifter
och således med stöd av 20 § 2 mom. i pensionslagen få räkna avgiftsår även
innan de bleve ordinarie befattningshavare, varigenom de skulle hinna att före
pensionsålderns uppnående även uppnå 30 avgiftsår. Ett uttalande i ämnet
från riksdagens sida skulle följaktligen vara önskvärt, så att extra-ordinariepensioneringen
icke förbliver oavgjord. Särskilda övergångsbestämmelser krävas
emellertid för att do, som redan nu överskridit 25-årsåldern utan att hava
vunnit befordran till ordinarie rikstelefonist, icke skola gå miste om hel pension.
Eu dylik övergångsbestämmelse kunde gå ut på att de ifrågavarande
befattningshavarna kunde få erlägga viss högre pensionsavgift till gengäld
för att de icke komma att erlägga sådan under fulla 30 år.
Då i propositionen förutsattes, att Kungl. Maj:t skulle utfärda övergångsbestämmelser
i anslutning till riksdagens beslut, torde någon text för en dylik
övergångsbestämmelse ej nu behöva utarbetas utan endast ett uttalande från
riksdagens sida vara erforderligt.»
I skrivelse, nr 351, i anledning av förberörda proposition yttrade riksdagen
beträffande nyssnämnda motionsvis gjorda yrkande till en början, att riksdagens
vederbörande utskott från kommunikationsdepartementet fått mottaga
en av telegrafstyrelsen till chefen för nämnda departement ingiven skrivelse,
vari rörande motionärens förslag anförts bland annat följande:
Telegrafstyrelsen vore i hög grad intresserad av att båda de av motionären
berörda spörsmålen vunne sin lösning, nämligen dels frågan om pensioneringsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare och dels frågan om åtgärder
till beredande av möjlighet för sådana telefonister, som efter fyllda 25 års
ålder redan vunnit befordran till ordinarie rikstelefonist eller komme att vinna
sådan befordran före det bestämmelser om pensionering av icke-ordinarie personal
meddelats, att genom erläggande av viss högre pensionsavgift tillförsäkra
sig full avgiftspension vid pensionsålderns uppnående. Den förstnämnda
frågan syntes icke kunna vinna sin lösning vid 1925 års riksdag, men telegrafstyrelsen
ville i allt biträda vad motionären i detta ämne anfört.
Vad anginge den senare frågan, syntes hinder icke böra möta att på den
av motionären anvisade vägen omedelbart ernå en lösning; och åberopade telegrafstyrelsen
en tidigare verkställd försäkringsteknisk utredning i ämnet, vilken
gåve vid handen, att de av frågan berörda G6 rikstelefonisterna genom att
från och med juli månad 1925 under sin återstående tjänstetid erlägga en i de
flesta fall ganska liten månatlig tilläggsavgift borde kunna tillförsäkra sig rätt
till full avgiftspension vid pensionsålderns uppnående. Det övervägande flertalet
eller 57 av de 66 ifrågavarande telefonisterna hade förklarat sig villiga erlägga
de för dem uträknade tilläggsavgifterna.
Då med varje år som ginge allt större svårighet uppkomme att möjliggöra
för de rikstelefonister, varom fråga vore, att genom höjd avgiftsbetalning tillförsäkra
sig full avgiftspension, enär tilläggsavgifterna bleve högre, allt efter
som de närmade sig pensionsåldern, ansåge telegrafstyrelsen det högeligen
önskvärt, att riksdagen omedelbart måtte lämna Kungl. Maj:t bemyndigande
att, i samband med utfärdande av övergångsbestämmelser till pensionslagen för
kommunikationsverken, meddela föreskrift, att tills vidare gälla, om rätt för
den, som konstituerats eller konstitueras till rikstelefonist efter uppnådda 25
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
11
års ålder, att för erhållande av full avgiftspension vid pensionsålderns uppnående
erlägga de månatliga tilläggsavgifter till telegrafverkets pensionsfond,
som efter försäkringsteknisk utredning vore för sådant ändamål erforderliga.
Slutligen finge telegrafstyrelsen, under vidhållande av sin flera gånger uttalade
bestämda mening, att pensionsåldern för kvinnlig rikstelefonist, som
sysselsattes i växelbordstjänst, icke borde överstiga 55 år, meddela, att en del
rikstelefonister sysselsattes med rent kontorsarbete och att för dem hinder ej
mötte att stadga en något högre pensionsålder.
För egen del anförde riksdagen:
»Vad beräffar det i sistberörda motion framställda förslaget om rätt för
rikstelefonist, som vid antagandet i ordinarie befattning uppnått en levnadsålder
överstigande 25 år, att för erhållande av hel avgiftspension erlägga
viss tilläggsavgift, har riksdagen ansett sig icke utan närmare utredning
rörande de konsekvenser, som kunna föranledas av ett dylikt medgivande,
kunna nu lämna det i motionen ifrågasatta bemyndigandet. Med hänsyn till
innehållet i telegrafstyrelsens ovanintagna skrivelse har riksdagen emellertid
funnit sig böra hos Kungl. Maj:t anhålla om närmare utredning i ärendet.»
Under åberopande av det anförda anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte
dels låta verkställa utredning i fråga om rätt för den, som konstituerats eller
konstitueras till rikstelefonist efter uppnådda 25 års ålder, att för erhållande
av hel avgiftspension vid uppnådd pensionsålder till telegrafverkets pensionsfond
erlägga för sådant ändamål erforderliga tilläggsavgifter, dels ock för
riksdagen framlägga det förslag, vartill sådan utredning kunde föranleda.
Med skrivelse den 14 januari 1926 har 1921 års pensionskommitté inkommit 1921 års pennled
i anledning härav infordrad utredning och förslag i ämnet. Kommittén sion^®m"
har därvid anfört:
»Till en början må framhållas, att beträffande dem, som före den 1 juli 1920,
då pensionslagen för kommunikationsverken trädde i kraft, utnämnts till ordinarie
rikstelefonist, någon särskild föreskrift till ordnande av deras pensionsförhållanden
icke erfordras, enär genom övergångsbestämmelse i lagen medgivits,
att de må tillgodoräkna såsom avgiftsår den tjänstetid, de innehaft extra
ordinarie anställning vid verket.
Däremot ställer sig saken annorlunda beträffande dem, som först efter lagens
ikraftträdande befordrats till ordinarie rikstelefonist. Enligt de uppgifter,
kommittén erhållit från telegrafstyrelsen, hava av de inalles 171 rikstelefonister,
vilka under tiden 1 juli 1920—31 december 1925 erhållit ordinarie anställning
vid telegrafverket, 116 befattningshavare vid ordinarieblivandet innehaft
en levnadsålder överstigande 25 år. Av sistnämnda antal hava tillhopa 90
tjänstinnehavare erhållit befordran till ordinarie tjänst under tiden mellan deras
25 och 30 levnadsår. Enligt en likaledes från telegrafstyrelsen erhållen uppgift
hava samtliga de befattningshavare, till antalet 25, vilka från och med den 1
januari 1926 befordrats till ordinarie rikstelefonisttjänst, överskridit 25-årsåldern.
Då den vid telegrafverket för närvarande förekommande egentliga
pensioneringen av icke-ordinarie personal icke omfattar telefonister och alltså
ifrågavarande rikstelefonister under extratiden icke haft tillfälle att genom erläggande
av avgifter bidraga till sin pensionering och då, såsom i det följande
närmare skall framhållas, någon sänkning i befordringsåldern beträffande rikstelefonist
för framtiden icke lärer vara att förvänta, är det tydligt, att det över
12
Kungl. Mai:ts proposition nr 158.
vägande flertalet av dem, som numera vinna ordinarie anställning som rikstelefonister,
icke kunna beräknas enligt nu gällande pensionsbestämmelser komma
i åtnjutande av hel ålderspension.
Detta måste enligt kommitténs mening anses vara en oegentlighet, som på
något sätt bör avlägsnas. Att såsom ifrågasatts de rikstelefonister, om vilka
nu är fråga, skulle bliva skyldiga eller åtminstone berättigade att genom särskilda
tilläggsavgifter under tjänstetiden bereda sig hel pension vid pensionsåh
deras inträde har kommittén icke kunnat finna överensstämmande med numera
vedertagna principer; och ej heller kan det anses billigt att för en enstaka grupp
befattningshavare föreskriva högre pensionsavgifter än vad som gäller för övriga
med dem i pensionshänseende jämförliga tjänstinnehavare. Den för rikstelefonist
stadgade lägre pensionsåldern har föranletts av nödvändigheten att
för den krävande telefontjänsten behålla allenast personal, som är fullt skickad
att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänsteåligganden. Det är sålunda
uteslutande ett statens eget intresse, som blivit tillgodosett genom föreskriften
om lägre pensionsålder för rikstelefonist än för övriga i lagen avsedda
befattningshavare, och det .synes kommittén, att detta förhållande icke bör för
befattningshavaren medföra ekonomiska förpliktelser för pensioneringen utöver
dem, som påvila andra i pensionshänseende likställda tjänstemän.
Till denna uppfattning har kommittén kommit jämväl i betraktande av de
förhållanden i förevarande avseende, som äro rådande inom allmänna civilförvaltningen.
För ett stort antal befattningshavare inom de till allmänna civilförvaltningen
hörande förvaltningsområdena är för erhållande av hel pension
redan nu med hänsyn till tjänstens krav stadgat ett lägre antal tjänstår än det
eljest normala och samma skulle ock förhållandet bliva för framtiden, därest
det av kommittén till Kungl. Maj :t avgivna nya förslag till civil tjänstepensionslag
vinner statsmakternas gillande. Med hänsyn till den för dem gällande
låga pensionsåldern har kravet på antal tjänstår för hel pension fått jämkas;
och då för allmänna civilförvaltningens befattningshavare icke skiljes på tjänstår
och avgiftsår, erhålla de hel pension, om de innehava härför stadgad tjänststetid,
oavsett om de under större eller mindre del av denna tid erlagt pensionsavgift.
Enligt kommitténs förmenande skulle för övrigt en anordning med särskilda
tilläggsavgifter i viss mån innebära en återgång till det system i fråga om pensionsavgifternas
beräkning, som tidigare tillämpats vid telegrafverket och sålunda,
såsom förut nämnts, icke överensstämmer med de numera tillämpade
pensioneringsprinciperna.
Om ock kommittén sålunda av rent principiella skäl anser sig icke kunna förorda
det i motionen föreslagna sättet för avhjälpande av de ojämnheter i pensionshänseende,
som nu gällande pensionsbestämmelser skulle komma att medföra
för vissa rikstelefonister, synes det likväl kommittén billigt, att annan åtgärd
vidtages för vinnande av det antydda syftet. I sådant hänseende har
kommittén funnit det principiellt riktigast och jämväl ur praktisk synpunkt
enklast, att ett lägre antal för hel pension erforderliga avgiftsår stadgas för
nu ifrågavarande befattningshavare än som i kommunikationsverkens pensionslag
eljest finnes föreskrivet, och har kommittén ansett sig böra förorda, att
för hel pension skall erfordras minst 25 avgiftsår. Genom ett stadgande av
denna innebörd .skulle rikstelefonist,. som vunnit ordinarie anställning senast
vid uppnående av 30 års ålder, kunna under förutsättning tillika av uppnådda
30 tjänstår komma i åtnjutande av oavkortad pension, varigenom olägenheterna
i de nu för rikstelefonisterna rådande pensionsförhållandena i de flesta fall
skulle bliva avlägsnade.
Kommittén har ansett sig så mycket hellre kunna föreslå nämnda nedsättning
i det för hel pension erforderliga antalet avgiftsår, som de ordinarie rikstele
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
13
fonisterna i likhet med övriga ordinarie kvinnliga befattningshavare, enligt de
från och med den 1 juli 1925 gällande föreskrifter, för sin tjä.nste- och familjepensionering
sammanlagt erlägga eu avgift, som torde väl räcka till för täckande
jämväl av den genom avgiftsårens minskning uppkommande ökningen i pensioneringskostnaderna.
»
Beträffande frågan, huruvida den av kommittén sålunda föreslagna bestämmelsen
skall givas permanent karaktär eller icke, yttrar kommittén:
»Enligt vad som uttalats såväl i motionen som jämväl i telegrafstyrelsens
ovan återgivna -skrivelse, .skulle en föreskrift, som avsåge att undanröja den
anmärkta ojämnheten i rikstelefonisternas pensionsförhållanden, allenast behöva
få karaktären av ett övergångsstadgande i avvaktan på meddelande av
nya bestämmelser för pensionering av icke-ordinarie personal vid kommunikationsverken,
då nämligen, sedan de icke-ordinarie telefonisterna inordnats under
pensioneringen, dessa skulle börja erlägga pensionsavgift och sålunda kunna
räkna avgiftsår redan under icke-ordinarie tiden, varigenom de medhunne att
före pensionsålderns inträde uppnå det i pensionslagen stadgade antalet 30 avgiftsår.
I detta avseende torde pensionskommittén böra erinra, hurusom kommunikationsverkens
lönekommitté i ett den 6 november 1922 avgivet betänkande
framlagt förslag i fråga om pensionering av den vid kommunikationsverken
anställda icke-ordinarie personalen. Enligt berörda förslag skulle bl. a. även
viss icke-ordinarie telefonistpersonal bliva delaktig av den utav lönekommittén
föreslagna tjänstepensioneringen. Härom yttrar lönekommittén föliande
(sid. 21):
''En till antalet betydande personalgrupp inom telegrafverket utgöra telefonisterna.
Beträffande telefonisternas anställningsförhållanden torde följande
redogörelse höra lämnas. Nyrekrytering av teiefonistpersonal sker endast vid
lokalavdelningarna. Efter genomgången prövnings- och utbildningstid antages
elev till extra lokaltelefonist och erhåller antagningsbevis. I denna tjänstegrad
har hon att vid behov förrätta tjänstgöring såsom vikarie under semester
eller sjukledighet. Då hon sedermera erhållit fast förordnande, kallas
hon lokaltelefonist. Från lokaltelefonist sker sedermera befordran till landstelefonist,
extra rikstelefonist och ordinarie rikstelefonist.
Enligt vad kommittén erfarit, uppsägas de telefonister, som icke befinnas
lämpliga för fortsatt anställning, i allmänhet vid utgången av deras femte
tjänstår.. De telefonister, som icke då bliva entledigade, äro sålunda att från
verkets sida anse såsom mera fast anställda. Å dessa synes kommitténs förslag
till pensionsbestämmelser för extra ordinarie tjänstemän m. fl. tillämpligt,
^oavsett vilken tjänstegrad i icke-ordinarie anställning de innehava.’
Då första anställning såsom telefonist vid telegrafverket i regel vinnes vid
18 ä 19 års ålder, skulle sålunda enligt lönekommitténs förslag avgiftsinbetalningen
för tjänstepensioneringen i allmänhet börja, innan befattningshavaren
nått 25 års ålder. Emellertid har, sedan lönekommitténs ifrågavarande
pensionsförslag avgavs, en väsentlig förändring inträtt i telefonistpersonalens
utsikter att vinna fastare anställning. Till följd av vissa förhållanden, såsom
ändrad arbetsfördelning, den tekniska utvecklingen av expeditionsanordningarnao>
automatiseringen av telefonnätet in. m., kan en telefonist numera, enligt vad
från telegrafstyrelsen inhämtats, ofta icke förrän efter uppnådd 25 års ålder
vinna sådan fast anställning vid telegrafverket, att tjänstepensionering under
icke-ordinarietiden lämpligen bör ifrågakomma. Detta förhållande belyses ock
genom en pensionskommittén av!. telegrafstyrelsen tillhandahållen, här nedan
intagen statistik, utvisande vid vilka åldrar befordring till extra rikstelefonist
ägt rum under de senaste fem åren.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
Telegrafsty
relsen.
Å r
Antal
befattningshavare
Summa
befattnings-
havare
under 20
år
20-24
år
25—29
år
30-34
år
35—39
år
40 år
och där- utöver
1921..........
2
7
6
_
—
1
16
1922 ..........
—
13
1
i
—
—
15
1923 ..........
—
14
37
8
2
—
61
1924 ..........
—
8
29
3
1
1
42
1925 ..........
—
3
33
6
5
—
47
Det synes därför som om beträffande den telefonistpersonal, som skulle bliva
delaktig i tjänstepensioneringen, de numera inträdda förhållandena skulle i
och för sig påkalla viss jämkning i lönekommitténs^ pensioneringsförslag i syfte
att begränsa tjänstepensionsrätten allenast till sådan tclefonistpersonal, som
kan förväntas för framtiden kvarstanna vid verket.
På grund härav måste enligt pensionskommitténs mening den förordade nedsättningen
i antalet avgiftsår för rikstelefonist icke allenast gälla för de rikstelefonister,
som efter fyllda 25 år hittills vunnit eller inom den närmaste
framtiden vinna ordinarie anställning, utan tillämpas jämväl sedan ordnad
pensionering för icke-ordinarie telefonister genomförts. Kommittén anser alltså,
att den föreslagna bestämmelsen om lägre antal avgiftsår för rikstelefonist
bör erhålla permanent karaktär.»
Kommittén anför, att därest denna kommitténs uppfattning vunne godkännande,
vissa ändringar och tillägg syntes höra.göras i 23 § av den vid kommunikationsverken
gällande pensionslagen av den 4 juni 1920.
Slutligen yttrar kommittén:
Skulle emellertid, såsom telegrafstyrelsen i förut återgivna skrivelse föreslagit,
en högre pensionsålder komma att fastställas för sådana Tikstelefonister,
som sysselsattes i kontorstjänst, än som för närvarande vore för rikstelefonistbefattning
stadgad, syntes något behov icke föreligga att beträffande
dessa genomföra den av kommittén här ovan föreslagna nedsättnmgen i antalet
för hel pension erforderliga avgiftsår. Under nämnda förutsättning torde därför
ifrågavarande sänkning av antalet avgiftsår böra begränsas till att avse
allenast rikstelefonist i telefonexpedition. ...
Slutligen ville kommittén framhålla, att den av kommittén föreslagna ändringen
i 23 § icke ansåges böra föranleda ändring i den uti 28 § givna ^bestämmelsen
angående skyldighet för tjänsteman att erlägga avgift i 30 ar, utan
skulle, därest rikstelefonist kvarstode i tjänst efter det avgift erlagts 25 ar,
sådan befattningshavare hava att fortfarande inbetala pensionsavgift sa länge
tjänstetiden varade, dock högst i 30 år.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommittén, att ändring
i 1920 års pensionslag måtte vidtagas på sätt kommittén föreslagit.
I utlåtande den 27 januari 1926 har telegrafstyrelsen anfört:
»Anledningen till att telegrafstyrelsen, såsom i pensionskommitténs utlåtande
erinras, tidigare uttalat sig för att de telefonister, vilka, under tiden från och
med den 1 juli 1920 och intill dess regler för pensionering av icke-ordinarie personal
bleve fastställda, konstituerats eller komrne att konstitueras till ordinarie
rikstelefonist efter uppnådda 25 års ålder, skulle beredas möjlighet att genom
erläggande av vissa tilläggsavgifter tillförsäkra sig rätt till full avgiftspen
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
15
sion, var den, att telegrafstyrelsen dels ansåg denna utväg till frågans lösning
lättast framkomlig och dels hyste principiell betänklighet mot den andra möjliga
utvägen, nämligen att fastställa ett lägre antal avgiftsår för rikstelefonister,
emedan detta komme att innebära ett avsteg från den för alla andra tjänstemän
vid kommunikations v e rken gällande regeln om skyldighet att för erhållande
av full avgiftspension erlägga pensionsavgifter under 30 år. Det är
emellertid naturligt, att pensionskommittén med sin syn på pensioneringsspörsmålet
velat förorda en lösning, som innebär fastställandet av ett lägre antal
avgiftsår för rikstelefonisterna. Telegrafstyrelsen anser även, att det låter
försvara sig att i fråga om en grupp av tjänstemän, som vid mycket tidig
ålder—• 17—20 år — inträda i statstjänst, men som av statshänsyn pensioneras
långt tidigare än alla andra grupper av befattningshavare vid kommunikationsverken,
göra ett undantag från den allmänna regeln om 30 avgiftsår. Det
var också därför, som styrelsen lät dess representant inför pensionskommittén
meddela, att styrelsen funne ett förslag i den av kommittén nu förordade riktningen
antagbart, ehuru givetvis den betänksamhet, som styrelsen hyste redan
mot det provisoriska undantag, vilket vid en tidigare tidpunkt ansetts tillfyllest,
måste stegras, då det nu, på de av kommittén utvecklade skälen, blivit
fråga om ett permanent undantag.
Så som förevarande fråga nu ligger till, anser sig telegrafstyrelsen böra
förorda pensionskommitténs förslag med det tillägg, att genom en not till den
vid pensionslagen fogade åldersförteckningen utmärkes, att ''pensionsåldern för
rikstelefonist, som icke tjänstgör i telefonexpedition vid telegrafverket, är
63 ar’. Skulle emellertid säker utsikt finnas att frågan om pensionenngsbestämmelser
för icke-ordinarie personal snart vinner sin lösning och om därvid
dels föreskrives, att icke-ordinarie telefonist, som kan beräknas komma att stanna
i verket, skall börja erlägga pensionsavgift senast vid 25 års ålder ■— eu
föreskrift, som'' väl icke är alldeles önskvärd men dock möjlig — dels ock
övergångsvis stadgas, att telefonist — ordinarie eller icke-ordinarie — må såsom
avgiftsår tillgodoräkna tiden från och med 25 års ålder, oavsett om pensionsavgifter
erlagts eller ej, så skulle telegrafstyrelsen icke anse ett sådant kortvarigt
uppskov allt för olägligt.»
Av alla ordinarie befattningar vid kommunikationsverken är rikstelefonist Departeden
enda, som har så låg pensionsålder som 55 år. Berörda pensionsålder har nientschefen.
bestämts med hänsyn till statens intresse att för det påfrestande arbetet vid
växelborden hava personal med snabb uppfattningsförmåga och skarp hörsel,
egenskaper som pläga avtaga vid mera framskriden ålder.
Denna låga pensionsålder medför emellertid svårigheter för rikstelefonisterna
att vid avgången komma i åtnjutande av hel pension. Av den verkställda
utredningen i ärendet framgår nämligen, att till följd av vissa ändrade förhållanden
inom telegrafverket telefonisterna numera sällan kunna befordras till
ordinarie förrän de uppnått 25 års ålder och sålunda icke vid avgången kunna
räkna det antal avgiftsår, som erfordras för hel pension. Även om pensionering
av icke-ordinarie telefonistpersonal skulle införas och sålunda rikstelefonister
sedermera såsom ordinarie jämlikt 20 § 2 mom. i pensionslagen skulle
kunna såsom avgiftsår tillgodoräkna sig den tid, de såsom icke-ordinarie befattningshavare
erlagt avgift för sin pensionering, skulle ifrågavarande olägenhet
icke därmed bliva helt avhjälpt. På grund av ovan omförmälda förhållanden
torde nämligen sådan anställning, som under angiven förutsättning
16
Kung!,. Maj:ts proposition nr 158.
skulle medföra erläggande av pensionsavgifter, ofta icke komma att vinnas av
telefonisterna förrän efter uppnådda 25 levnadsår.
Det synes dock icke riktig! och i varje fall icke med billighet överensstämmande,
att detta missförhållande får äga bestånd och antaga karaktären av
en så gott som regelbunden företeelse. Jag anser det alltså påkallat att vidtaga
åtgärder för de anmärkta olägenheternas avlägsnande. Att i sådant hänseende
höja pensionsåldern synes mig icke böra ifrågasättas beträffande de
rikstelefonister, som förrätta den krävande trafiktjänsten. I fråga om dessa
befattningshavare har jag funnit den ur synpunkten av såväl statens som befattningshavarnas
intresse lämpligaste anordningen vara att, på sätt pensionskommittén
föreslagit, sänka antalet avgiftsår till 25. Vad åter angår
sådana rikstelefonister, som icke utöva växelbordstjänst utan sysselsättas
med det mindre ansträngande kontorsarbetet, synes pensionsåldern
lämpligen kunna höjas, och vill jag därför tillstyrka telegrafstyrelsens förslag,
att pensionsåldern för sådan befattningshavare bestämmes till 63 år,
varom anmärkning torde införas i den vid pensionslagen fogade åldersförteckningen.
Vid bifall härtill torde någon nedsättning av antalet avgiftsår för
en dylik telefonist icke vara erforderlig.
Visso Kungl. Maj :t har förut denna dag på min hemställan beslutat för riksdagen
ändringar Jk framlägga förslag angående omklassificering av postkontoren samt telegrafa
6ning ert. verkets och statens järnvägars stationer ävensom angående förändrad löne
ställning
för vissa befattningshavare vid kommunikationsverken.
Därest berörda förslag vinner riksdagens bifall, erfordras emellertid vissa
av detsamma betingade ändringar i den vid tjänstepensionslagen för ordinarie
tjänstemän vid kommunikationsverken fogade åldersförteckningen. Sålunda
torde i förteckningen böra insättas följande nya befattningar, nämligen beträffande
postverket i 26 :e lönegraden kamrer, i 25 :e lönegraden postmästare
av klass 1 A och i 16 :e lönegraden stationsmästare av klass 5, samtliga med
en pensionsålder av 67 år, i fråga om telegrafverket i 10 :e lönegraden kassör
och i 8:e lönegraden kassör, båda med en pensionsålder av 67 år, ävensom i
7:e lönegraden inkasserare med en pensionsålder av 65 år samt beträffande
statens järnvägar i 25 :e lönegraden stationsinspektor av klass 1 A med en pensionsålder
av 65 år. Vidare skulle följande i åldersförteckningen upptagna
befattningar erhålla ändrade benämningar, nämligen vid postverket postmästare
av klass 1 benämningen postmästare av klass 1 B och stationsmästare av klass
1, 2 och 3 benämningarna stationsmästare av klass 6, 7 respektive 8 samt vid
statens järnvägar stationsinspektor av klass 1 benämningen stationsinspektor
av klass 1 B. Slutligen torde ur åldersförteckningen böra utgå, vid postverket
ur 24:e lönegraden befattningen kamrer och vid telegrafverket ur 7:e lönegraden
befattningen kassör.
De av mig nu förordade ändringarna i 1920 års pensionslag synas lämpligen
böra träda i tillämpning den 1 juli 1926.
För den händelse särskilda övergångsbestämmelser skulle erfordras med
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
17
anledning av de ifrågasatta lagändringarna, torde utfärdandet av sådana bestämmelser
få ankomma på Kungl. Maj:t.
Departementschefen uppläser härefter ett inom kommunikationsdepartementet
utarbetat förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr
254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte förelägga riksdagen berörda lagförslag till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 183 höft. (Nr 158.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1926:318 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den I juni 1920 s. 1 i texten
- BU 1926:52 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 s. 1 i texten