Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

1926-02-20 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:158, Med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

1

Nr 158.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående

rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk; given Stockholms slott den 20 februari

1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni

1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Viktor Larsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml.

183 käft. (Nr 158.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Förslag

till

Lag

om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till

tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Härigenom förordnas,

dels att 23 § i lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för

ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattensfallsverk skall erhålla följande ändrade lydelse1;

dels ock att den vid nämnda lag fogade åldersförteekning skall erhålla den

ändrade lydelse1, härvid fogade åldersförteekning utvisar.

23 §.

1. Beloppet av pension i fall, som avses i 22 § 1 mom. a) (ålderspension),

bestämmes, med det undantag som i 2 mom. sägs, enligt följande grunder:

a) Innehar tjänstemannen minst 30 tjänstår och har han tillika minst 30 avgiftsår,

utgår hel pension. Denna utgör samma belopp som summan av de för

tjänstemannen vid tiden för hans avgång från tjänsten gällande statspensionsunderlag

och avgiftspensionsunderlag. För tjänsteman, som under kortare tid

än tre år innehaft den befattning, från vilken avgång äger rum, skall emellertid

beloppet av hel pension utgöra medeltalet av de högsta pensionsunderlag, vilka

under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången varit gällande

för honom; och skall, därest sådan tjänsteman under någon del av nämnda tid,

utan att tillika innehava tjänst, som i denna lag avses, innehaft annan statstjänst,

med vilken rätt till pension är förenad, pensionsunderlag beräknas jämväl

för den tid sådan tjänst innehafts, varvid, om för sådan tjänst icke gäller

något pensionsunderlag, i sådant avseende skall beräknas det belopp, som bestämts

såsom pension för tjänsten.

b) Uppgår antalet av tjänstår eller av avgiftsår icke till 30, utgår avkortad

pension, vilken beräknas så, att densamma motsvarar beloppet av hel pension

minskat med V120 av statspensionsunderlaget för varje full fjärdedel av år, varmed

antalet tjänstår understiger 30, och med likaledes 1/120 av avgiftspensionsunderlaget

för varje full fjärdedel av år, varmed antalet avgiftsår understiger

30.

1 Senaste lydelse, se 1925: 215.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

''3

2. Utan hinder av vad i 1 mom. stadgas i fråga om för hel pension erforderligt

antal avgiftsår skall beträffande rikstelefonist i telefonexpedition vid

telegrafverket gälla, att hel pension tillkommer sådan tjänsteman, därest denne

kan räkna minst 30 tjänstår och minst 25 avgiftsår. Innehar tjänstemannen

icke nämnda antal tjänstår eller avgiftsår, beräknas avkortad pension på sätt i

1 mom. sägs, med iakttagande likväl att beloppet av hel pension minskas med

Vioo av avgiftspensionsunderlaget för varje full fjärdedel av år, varmed antalet

avgiftsår understiger 25.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1926.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Bilaga.

Å ldersförteckning,

angivande den i 19 § i lagen avsedda pensionsålder för en var sådan befattning

vid postverk et, telegrafverket, statens järnvägar och statens vatten - fallsverk, som tillsättes genom konstitutorial. 1 2 3

Er"

O:

a

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens järnvägar

Vid statens vatten- falls verk

oq

Pen-

Pen-

Pen-

Pen-

p

o-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

ålder

ålder

ålder

ålder

i

—

—

_

_

_

_

_

2

Skrivbiträde

63

Skrivbiträde

63

Skrivbiträde

63

Skrivbiträde

63

3

—

—

—

—

—

—

—

_

4

Kontorsbiträde

63

Kontorsbiträde

63

Kontorsbiträde

63

Kontorsbiträde

63

Brevbärare

65

Expeditions-

Banvakt

63

Expeditions-

Expeditions-

vakt

67

El dåre å ång-

vakt

67

vakt

1 67

Stationsbiträde

65

färja

60

Vakt

63

Stations-

Expeditions-

mästare av

vakt

67

5

klass 8

67

Förrådsvakt

65

Ledningsvakt

63

Matros

63

Stationskarl

Vagn- och stall-

63

karl

63

Pos til j on

65

Förste stations-

Maskin- och

_

biträde

65

pannskötare

2 65

Rikstelefonist

3 55

Maskinvakt å

ångfärja

65

6

Portvakt

65

Rorgängare

Timmerman å

65

ångfärja

65

Trafikbiträde

63

Vagnskötare

63

Brevbärar-

Förste expedi-

Banförman

63

Förrådsförman

65

förman

65

tionsvakt

67

Förrådsförman

65

Förste expedi-

Förste expedi-

Inkasserare

65

Förste expedi-

tionsvakt

67

tionsvakt

67

Kanslibiträde

67

tionsvakt

67

Kanalförman

65

Kanslibiträde

67

Reparatör

60

Förste portvakt

65

Kanslibiträde

67

7i

Reparatör

63

Kanslibiträde

67

Skogvaktare

65

Stationsmäs-

Lokomotiv-

tare av klass 7

67

eldare

60

Värde brev-

Reparatör

63

bärare

65

Trädgårds-

förman

65

1 För expeditionsvakt, som tjänstgör vid postkontor, är pensionsåldern 65 år.

2 För maskin- och pannskötare, som tjänstgör vid kollossningskran, är pensionsåldern 63 år.

3 För rikstelefonist, som icke tjänstgör i telefonexpedition vid telegrafverket, är pensionsåldern

63 år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 158.

5

It»

O:

P

ro

crq

p

p-

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens järnvägar i, E/at:ei13 Ta*ten-

J “ fallsverk

Befattning

Pen-

sions-

ålder

Befattning

Pen-

sions-

ålder

Befattning

! Pen- sions- 1 ålder

Befattning

Pen-

sions-;

ålder

Förste postiljon

65

Kassör

67

Konduktör

! 63

: Kontorist

67

Kontorist

67

Kontorist

1 67

Maskinist

63 1

Stationsförman

65

Maskinskötare

J Montör

i 63 i

å ångfärja

65

o

Stallförman

65

Stationsförman

63

Stationsmäs-

tare av klass 7

65

Vagnförman

65

9

—

—

—

_

_

1

1

-

Bokbinderi-

Förste

Bangårdsmäs-

Fvrmästare

63 :

förman

65

reparatör

63

tare

63

Muddermästare

65

Tryckeri-

Kassör

67

Banmästare

63

| Slussmästare

65 ;

förman

65

Förste kontorist

2 67

Överpostiljon

65

Förste

10

reparatör

63

Lednings-

förman

63

Tågmästare

63

Verkstads-

förman

65

Postexpeditör

67

Kansliskrivare

67

Kansliskrivare

67

Kansliskrivare

~

67

IV

Kopist

Telegraf-

63

Kopist

63

Kopist

63

expeditör

3 65

Vaktare-

|

ståndare

65

Förste post-

Förrådsmästare

65

Förrådsmästare

65

Befälhavare å

expeditör

67

Förste kassör

67

Förste ban-

bogserbåt

65

Stations-

Förste telegraf-

mästare

63

Förrådsmästare

65

mästare av

expeditör

4 65

Förste kansli-

Förste kansli-

klass 6

67

Förste vakt-

skrivare

67

skrivare

67

Transport-

föreståndare

65

Lokomotiv-

Förste montör

63

mästare

65

Linjeförman

63

förare

60

Kassör

67 i

Radiotelegrafist

65

Maskinist

65 1

Schaktmästare

65

Stationsmästare

Trädgårds-

1 l

av klass 6

65

mästare

65

Tredj e

maskinist å

ångfärj a

65 !

Tredje styrman

65

Trädgårds-

mästare

65 ''

Vagngårds-

mästare

65

i

13

—

—

—

—

I

—

—

—

1 Fi?r kontorist, som tjänstgör vid distrikts trafikavdelning, är pensionsåldern 65 år.

1 För förste kontorist, som tjänstgör vid distrikts trafikavdelning, är pensionsåldern 65 år.

8 För telegrafexpeditör, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern

67 år.

4 För förste telegrafexpeditör, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är

pensionsåldern 67 år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj'':ts proposition nr 158.

Vid statens vatten-

t-1

O:

P

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens jarnvagar

fallsverk

CD

oq

Pen-

Pen- 1

Pen-

Pen-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

P-

ålder

ålder

ålder

ålder

Faktor

65

—

—

—

—

Byggmästare

Förste

65

14

maskinist

Reparations-

mästare

Verkstads-

63

65

mästare

65

Postassistent

67

Förråds-

Kontors-

Kontors-

67

bokhållare

65

skrivare

67

skrivare

Kontors-

Lednings-

Maskinmästare

65

skrivare

67

mästare

63

Ritare

65

Material-

Ritare

65

Stations-

63

15

förvaltare

65

Stations-

mästare

Ritare

65

skrivare

65

Övermontör

63

Telegraf-

Vagnmästare

65

assistent

1 65

Verkstads-

Telegraf-

mästare

65

kommissarie

av klass 6

65

Stations-

67

Linjemästare

63

Andre maski-

65

Instrument-

65

mästare av

Y erkmästare

63

niståångfärja

makare

klass 5

Andre styrman

Lokomotiv-

65

Mätaretekniker

65

16

mästare

Stations-

65

inspektor av

klass 4 B

65

Stations-

mästare av

klass 5

65

Överban-

mästare

2 65

Förste post-

Bokhållare

67

Bokhållare

67

| Bokhållare

67

assistent

67

Förste telegraf-

Förste stations-

Driftverk-

65

assistent

3 65

skrivare

65

mästare

17

Katalogredak-

tör

Telegrafkom-

67

missarie av

klass 5

65

Postmästare av

Förste bok-

Förste bok-

Kanalinspektor

klass 4

67

hållare

67

hållare

67

av klass 2

67

Telegrafkom-

Förste tele-

18

missarie av

gratist

67

klass 4

65

Stationsinspek-

tor av klass

4 A

65

Övermaskinist

av klass 2

65

1 För telegrafassistent, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller bos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern

67 år.

2 För överbanmästare, som förestår avdelning, är pensionsåldern 63 år.

3 För förste telegrafassistent, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern

67 år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

7

Lönegrad

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens järnvägar

Vid statens vatten- fallsverk

Befattning

Pen-

sions-

ålder

Befattning

Pen-

sions-

ålder

Befattning

Pen-

sions-

ålder

1

Befattning

Pen-

sions-

ålder

19

_

_

—

—

—

—

—

- |

Kontrollör

67

Ingenjörsassi-

Förste styrman

_

Postmästare av

stent

65

av klass 2

65

klass 3

67

Kontrollör

1 65

Stationsinspek-

20

Telegrafkom-

tor av klass 3

65

missarie av

Underingenjör

65

klass 3

65

Underinspektör

65

Övermaskinist

av klass 1

65 |

Aktuarie

67

Aktuarie

67

Aktuarie

67

Förste kassör

67

Förråds-

Förråds-

Byråassistent

65

Kanalinspektor

förvaltare

67

förvaltare

67

Distriktskassör

67

av klass 1

67

Notarie

67

Huvudkassör

67

Expeditions-

Kontrollör

67

Registrator

67

Notarie

67

föreståndare

65

Notarie

67

21

Revisor

67

Revisor

67

Förste styrman

Registrator

67

Revisor och

av klass 1

65

Revisor

67

bokhållare

67

Hnvu dkassör

67

Kontrollör

67

Notarie

67

Registrator

67

Revisor

67

Förste kon-

Avdelnings-

Baninspektor

65

Kontorschef

67

trollör

67

ingenjör

65

Distrikts-

Postmästare av

Förste kon-

kamrer

67

klass 2

67

trollör

2 65

Elektroingenjör

65

Inköpschef

67

Förråds-

Konstruktör

65

förvaltare

67

22''

Kontorschef

67

Konstruktör

65

Radiokommis-

Maskin-

sarie

65

inspektor

65

Telegrafkom-

Stations-

missarie av

inspektor av

klass 2

67

klass 2

65

Verkstads-

kamrer

67

!

23

_

—

—

,

Förste aktuarie

67

Förrådskamrer

67

Befälhavare av

Kamrer

67

Intendent

67

Sekreterare

67

klass 2 å ång-

1 Sekreterare

67 !

Postmästare av

Telegrafkom-

färja

65

klass 1 B

67

missarie av

Förrådskon-

!

Sekreterare

67

klass 1 B

67

trollör

67

Överkontrollör

67

Överkontrollör

65

Förste aktuarie

67

24

Förste kon-

trollör

67

Milkontrollör

67

Sekreterare

67

S Stations-

inspektor av

klass 1 B

| 65

1 För kontrollör, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern

67 år.

2 För förste kontrollör, som tjänstgör vid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern

67 år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

t-

O:

C

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens järnvägar

Vid statens vatten- fallsverk

cn?

Pen-

Pen-

Pen-

Pen-

p-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

ålder

ålder

ålder

ålder

25

Postmästare av

Stationsinspek-

klass 1 A

67

för av klass

1 A

65

Kamrer

67

Byråingenjör

67

Banir.genjör

65

Byråingenjör

67

Sekreterare

67

Kamcralinten-

Befälhavare av

Direktörsassis-

Överpost-

dent

67

klass 1 å ång-

tent vid ka-

mästare

67

Linjeingenjör

65

färja

65

nalverk

65

Sekreterare

67

Byråingenjör

67

Telegrafkom-

Chef för statisti-

missarie av

ska kontoret

67

klass 1 A

67

Förste revisor

67

26

Intendent

67

Kamrer

67

Maskiningenjör

65

Sekreterare

67

Signalingeniör

Telegraf-

65

65

ingenjör

Trafikinspektör

65

|

Överinspektör

65

1

1

Förste

Förste byrå-

Distriktssekre-

Direktörsassis-

intendent

67

ingenjör

67

terare

67

tent vid kraft-

Förste linje-

Förrådsinten-

verk

65

ingenjör

65

dent

67

Distrikts-

Förste sekrete-

Förste ban-

ingenjör

65

rare

67

ingenjör

65

Förste byrå-

Verkstads-

Förste byrå-

ingenjör

67

27

ingenjör

65

ingenjör

67

Förste sekre-

Förste maskin-

terare

67

ingenjör

Förste sekrete-

65

rare

67

Förste trafik-

inspektör

65 ,

Lantmätare

67 !

_

1

Överinspektör

65

Byrådirektör

67 |

Byrådirektör

67

Arkitekt

67

Byrådirektör

67

28]

Ombudsman

67

Byrådirektör

67 .

Driftchef

65

Ombudsman

67 ;

1

Överkontrollör

67

29

Postdirektör

67

Trafikdirektör

67

_

Kanaldirektör

65 |

|

Byråchef

67

Byråchef

67

Bandirektör

65

Byråchef

67

Linjedirektör

65

Byråchef

67

Förste byrå-

30

Telefondirektör

67

Förste byrå-

direktör

67

Telegraf-

direktör

67

direktör

67

Maskindirektör

65

Trafikdirektör

65

För kvinnlig innehavare av sådan befattning, för vilken i denna förteckning angivits

högre pensionsålder än 64 år, skall pensionsåldern tills vidare och intill dess annorledes

varder förordnat inträda vid 64 levnadsår.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

9

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 20 februari 1926.

N ärvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Schlyter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför departementschefen,

statsrådet Larsson:

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga frågan om vissa ändringar

i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfalls

verk.

Enligt 23 § i berörda lag utgår hel ålderspension under förutsättning bland Minskat antal

annat, att tjänstemannen innehar minst 30 tjänstår och tillika minst 30 avgiftsår.

Uppgår antalet av tjänstår eller av avgiftsår icke till 30, utgår avkortad nist.

pension, vilken beräknas så, att densamma motsvarar beloppet av hel pension

minskat med V120 av statspension sunderlaget för varje full fjärdedel av år, varmed

antalet tjänstår understiger 30, och med likaledes 7120 av avgiftspensionsunderlaget

för varje full fjärdedel av år, varmed antalet avgiftsår understiger

30.

I den vid omförmälda lag fogade åldersförteckningen är under telegrafverket

upptagen, bland andra, befattningen rikstelefonist med en pensionsålder av 55 år.

I proposition, nr 155, framlade Kungl. Maj:t för 1925 års riksdag förslag Frågans betiH

lag om vissa ändringar i 1920 års pensionslag, vilka ändringar voro betingade

av bland annat vid nämnda riksdag framlagt förslag i fråga om ord- riksdag,

nandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden. I en med anledning

av berörda proposition väckt motion (II: 449) hemställdes bland annat,

att riksdagen måtte uttala, att i de övergångsbestämmelser, som av Kungl.

Maj :t sedermera komme att utarbetas, bestämmelse måtte införas därom, att

rikstelefonist, som vid antagandet i ordinarie befattning nått en levnadsålder

överstigande tjugufem år, finge genom erläggande av viss högre pensionsavgift

komma i åtnjutande av hel pension. Till stöd för detta yrkande anfördes i

motionen följande:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

»Enär det enligt pensionslagen fordras 30 avgiftsår för att hel pension må

erhållas, kan en rikstelefonist, som numera aldrig tillträder ordinarie tjänst

vid så tidig ålder som 25 år, icke uppnå hel pension. Det är därför högeligen

önskvärt, att det hos Kungl. Maj:t sedan ett par år tillbaka vilande förslaget

om pensionering av icke-ordinarie personal kommer till avgörande. Om så

skedde, skulle de icke-ordinarie telefonisterna få börja erlägga pensionsavgifter

och således med stöd av 20 § 2 mom. i pensionslagen få räkna avgiftsår även

innan de bleve ordinarie befattningshavare, varigenom de skulle hinna att före

pensionsålderns uppnående även uppnå 30 avgiftsår. Ett uttalande i ämnet

från riksdagens sida skulle följaktligen vara önskvärt, så att extra-ordinariepensioneringen

icke förbliver oavgjord. Särskilda övergångsbestämmelser krävas

emellertid för att do, som redan nu överskridit 25-årsåldern utan att hava

vunnit befordran till ordinarie rikstelefonist, icke skola gå miste om hel pension.

Eu dylik övergångsbestämmelse kunde gå ut på att de ifrågavarande

befattningshavarna kunde få erlägga viss högre pensionsavgift till gengäld

för att de icke komma att erlägga sådan under fulla 30 år.

Då i propositionen förutsattes, att Kungl. Maj:t skulle utfärda övergångsbestämmelser

i anslutning till riksdagens beslut, torde någon text för en dylik

övergångsbestämmelse ej nu behöva utarbetas utan endast ett uttalande från

riksdagens sida vara erforderligt.»

I skrivelse, nr 351, i anledning av förberörda proposition yttrade riksdagen

beträffande nyssnämnda motionsvis gjorda yrkande till en början, att riksdagens

vederbörande utskott från kommunikationsdepartementet fått mottaga

en av telegrafstyrelsen till chefen för nämnda departement ingiven skrivelse,

vari rörande motionärens förslag anförts bland annat följande:

Telegrafstyrelsen vore i hög grad intresserad av att båda de av motionären

berörda spörsmålen vunne sin lösning, nämligen dels frågan om pensioneringsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare och dels frågan om åtgärder

till beredande av möjlighet för sådana telefonister, som efter fyllda 25 års

ålder redan vunnit befordran till ordinarie rikstelefonist eller komme att vinna

sådan befordran före det bestämmelser om pensionering av icke-ordinarie personal

meddelats, att genom erläggande av viss högre pensionsavgift tillförsäkra

sig full avgiftspension vid pensionsålderns uppnående. Den förstnämnda

frågan syntes icke kunna vinna sin lösning vid 1925 års riksdag, men telegrafstyrelsen

ville i allt biträda vad motionären i detta ämne anfört.

Vad anginge den senare frågan, syntes hinder icke böra möta att på den

av motionären anvisade vägen omedelbart ernå en lösning; och åberopade telegrafstyrelsen

en tidigare verkställd försäkringsteknisk utredning i ämnet, vilken

gåve vid handen, att de av frågan berörda G6 rikstelefonisterna genom att

från och med juli månad 1925 under sin återstående tjänstetid erlägga en i de

flesta fall ganska liten månatlig tilläggsavgift borde kunna tillförsäkra sig rätt

till full avgiftspension vid pensionsålderns uppnående. Det övervägande flertalet

eller 57 av de 66 ifrågavarande telefonisterna hade förklarat sig villiga erlägga

de för dem uträknade tilläggsavgifterna.

Då med varje år som ginge allt större svårighet uppkomme att möjliggöra

för de rikstelefonister, varom fråga vore, att genom höjd avgiftsbetalning tillförsäkra

sig full avgiftspension, enär tilläggsavgifterna bleve högre, allt efter

som de närmade sig pensionsåldern, ansåge telegrafstyrelsen det högeligen

önskvärt, att riksdagen omedelbart måtte lämna Kungl. Maj:t bemyndigande

att, i samband med utfärdande av övergångsbestämmelser till pensionslagen för

kommunikationsverken, meddela föreskrift, att tills vidare gälla, om rätt för

den, som konstituerats eller konstitueras till rikstelefonist efter uppnådda 25

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

11

års ålder, att för erhållande av full avgiftspension vid pensionsålderns uppnående

erlägga de månatliga tilläggsavgifter till telegrafverkets pensionsfond,

som efter försäkringsteknisk utredning vore för sådant ändamål erforderliga.

Slutligen finge telegrafstyrelsen, under vidhållande av sin flera gånger uttalade

bestämda mening, att pensionsåldern för kvinnlig rikstelefonist, som

sysselsattes i växelbordstjänst, icke borde överstiga 55 år, meddela, att en del

rikstelefonister sysselsattes med rent kontorsarbete och att för dem hinder ej

mötte att stadga en något högre pensionsålder.

För egen del anförde riksdagen:

»Vad beräffar det i sistberörda motion framställda förslaget om rätt för

rikstelefonist, som vid antagandet i ordinarie befattning uppnått en levnadsålder

överstigande 25 år, att för erhållande av hel avgiftspension erlägga

viss tilläggsavgift, har riksdagen ansett sig icke utan närmare utredning

rörande de konsekvenser, som kunna föranledas av ett dylikt medgivande,

kunna nu lämna det i motionen ifrågasatta bemyndigandet. Med hänsyn till

innehållet i telegrafstyrelsens ovanintagna skrivelse har riksdagen emellertid

funnit sig böra hos Kungl. Maj:t anhålla om närmare utredning i ärendet.»

Under åberopande av det anförda anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte

dels låta verkställa utredning i fråga om rätt för den, som konstituerats eller

konstitueras till rikstelefonist efter uppnådda 25 års ålder, att för erhållande

av hel avgiftspension vid uppnådd pensionsålder till telegrafverkets pensionsfond

erlägga för sådant ändamål erforderliga tilläggsavgifter, dels ock för

riksdagen framlägga det förslag, vartill sådan utredning kunde föranleda.

Med skrivelse den 14 januari 1926 har 1921 års pensionskommitté inkommit 1921 års pennled

i anledning härav infordrad utredning och förslag i ämnet. Kommittén sion^®m"

har därvid anfört:

»Till en början må framhållas, att beträffande dem, som före den 1 juli 1920,

då pensionslagen för kommunikationsverken trädde i kraft, utnämnts till ordinarie

rikstelefonist, någon särskild föreskrift till ordnande av deras pensionsförhållanden

icke erfordras, enär genom övergångsbestämmelse i lagen medgivits,

att de må tillgodoräkna såsom avgiftsår den tjänstetid, de innehaft extra

ordinarie anställning vid verket.

Däremot ställer sig saken annorlunda beträffande dem, som först efter lagens

ikraftträdande befordrats till ordinarie rikstelefonist. Enligt de uppgifter,

kommittén erhållit från telegrafstyrelsen, hava av de inalles 171 rikstelefonister,

vilka under tiden 1 juli 1920—31 december 1925 erhållit ordinarie anställning

vid telegrafverket, 116 befattningshavare vid ordinarieblivandet innehaft

en levnadsålder överstigande 25 år. Av sistnämnda antal hava tillhopa 90

tjänstinnehavare erhållit befordran till ordinarie tjänst under tiden mellan deras

25 och 30 levnadsår. Enligt en likaledes från telegrafstyrelsen erhållen uppgift

hava samtliga de befattningshavare, till antalet 25, vilka från och med den 1

januari 1926 befordrats till ordinarie rikstelefonisttjänst, överskridit 25-årsåldern.

Då den vid telegrafverket för närvarande förekommande egentliga

pensioneringen av icke-ordinarie personal icke omfattar telefonister och alltså

ifrågavarande rikstelefonister under extratiden icke haft tillfälle att genom erläggande

av avgifter bidraga till sin pensionering och då, såsom i det följande

närmare skall framhållas, någon sänkning i befordringsåldern beträffande rikstelefonist

för framtiden icke lärer vara att förvänta, är det tydligt, att det över

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mai:ts proposition nr 158.

vägande flertalet av dem, som numera vinna ordinarie anställning som rikstelefonister,

icke kunna beräknas enligt nu gällande pensionsbestämmelser komma

i åtnjutande av hel ålderspension.

Detta måste enligt kommitténs mening anses vara en oegentlighet, som på

något sätt bör avlägsnas. Att såsom ifrågasatts de rikstelefonister, om vilka

nu är fråga, skulle bliva skyldiga eller åtminstone berättigade att genom särskilda

tilläggsavgifter under tjänstetiden bereda sig hel pension vid pensionsåh

deras inträde har kommittén icke kunnat finna överensstämmande med numera

vedertagna principer; och ej heller kan det anses billigt att för en enstaka grupp

befattningshavare föreskriva högre pensionsavgifter än vad som gäller för övriga

med dem i pensionshänseende jämförliga tjänstinnehavare. Den för rikstelefonist

stadgade lägre pensionsåldern har föranletts av nödvändigheten att

för den krävande telefontjänsten behålla allenast personal, som är fullt skickad

att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänsteåligganden. Det är sålunda

uteslutande ett statens eget intresse, som blivit tillgodosett genom föreskriften

om lägre pensionsålder för rikstelefonist än för övriga i lagen avsedda

befattningshavare, och det .synes kommittén, att detta förhållande icke bör för

befattningshavaren medföra ekonomiska förpliktelser för pensioneringen utöver

dem, som påvila andra i pensionshänseende likställda tjänstemän.

Till denna uppfattning har kommittén kommit jämväl i betraktande av de

förhållanden i förevarande avseende, som äro rådande inom allmänna civilförvaltningen.

För ett stort antal befattningshavare inom de till allmänna civilförvaltningen

hörande förvaltningsområdena är för erhållande av hel pension

redan nu med hänsyn till tjänstens krav stadgat ett lägre antal tjänstår än det

eljest normala och samma skulle ock förhållandet bliva för framtiden, därest

det av kommittén till Kungl. Maj :t avgivna nya förslag till civil tjänstepensionslag

vinner statsmakternas gillande. Med hänsyn till den för dem gällande

låga pensionsåldern har kravet på antal tjänstår för hel pension fått jämkas;

och då för allmänna civilförvaltningens befattningshavare icke skiljes på tjänstår

och avgiftsår, erhålla de hel pension, om de innehava härför stadgad tjänststetid,

oavsett om de under större eller mindre del av denna tid erlagt pensionsavgift.

Enligt kommitténs förmenande skulle för övrigt en anordning med särskilda

tilläggsavgifter i viss mån innebära en återgång till det system i fråga om pensionsavgifternas

beräkning, som tidigare tillämpats vid telegrafverket och sålunda,

såsom förut nämnts, icke överensstämmer med de numera tillämpade

pensioneringsprinciperna.

Om ock kommittén sålunda av rent principiella skäl anser sig icke kunna förorda

det i motionen föreslagna sättet för avhjälpande av de ojämnheter i pensionshänseende,

som nu gällande pensionsbestämmelser skulle komma att medföra

för vissa rikstelefonister, synes det likväl kommittén billigt, att annan åtgärd

vidtages för vinnande av det antydda syftet. I sådant hänseende har

kommittén funnit det principiellt riktigast och jämväl ur praktisk synpunkt

enklast, att ett lägre antal för hel pension erforderliga avgiftsår stadgas för

nu ifrågavarande befattningshavare än som i kommunikationsverkens pensionslag

eljest finnes föreskrivet, och har kommittén ansett sig böra förorda, att

för hel pension skall erfordras minst 25 avgiftsår. Genom ett stadgande av

denna innebörd .skulle rikstelefonist,. som vunnit ordinarie anställning senast

vid uppnående av 30 års ålder, kunna under förutsättning tillika av uppnådda

30 tjänstår komma i åtnjutande av oavkortad pension, varigenom olägenheterna

i de nu för rikstelefonisterna rådande pensionsförhållandena i de flesta fall

skulle bliva avlägsnade.

Kommittén har ansett sig så mycket hellre kunna föreslå nämnda nedsättning

i det för hel pension erforderliga antalet avgiftsår, som de ordinarie rikstele
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

13

fonisterna i likhet med övriga ordinarie kvinnliga befattningshavare, enligt de

från och med den 1 juli 1925 gällande föreskrifter, för sin tjä.nste- och familjepensionering

sammanlagt erlägga eu avgift, som torde väl räcka till för täckande

jämväl av den genom avgiftsårens minskning uppkommande ökningen i pensioneringskostnaderna.

»

Beträffande frågan, huruvida den av kommittén sålunda föreslagna bestämmelsen

skall givas permanent karaktär eller icke, yttrar kommittén:

»Enligt vad som uttalats såväl i motionen som jämväl i telegrafstyrelsens

ovan återgivna -skrivelse, .skulle en föreskrift, som avsåge att undanröja den

anmärkta ojämnheten i rikstelefonisternas pensionsförhållanden, allenast behöva

få karaktären av ett övergångsstadgande i avvaktan på meddelande av

nya bestämmelser för pensionering av icke-ordinarie personal vid kommunikationsverken,

då nämligen, sedan de icke-ordinarie telefonisterna inordnats under

pensioneringen, dessa skulle börja erlägga pensionsavgift och sålunda kunna

räkna avgiftsår redan under icke-ordinarie tiden, varigenom de medhunne att

före pensionsålderns inträde uppnå det i pensionslagen stadgade antalet 30 avgiftsår.

I detta avseende torde pensionskommittén böra erinra, hurusom kommunikationsverkens

lönekommitté i ett den 6 november 1922 avgivet betänkande

framlagt förslag i fråga om pensionering av den vid kommunikationsverken

anställda icke-ordinarie personalen. Enligt berörda förslag skulle bl. a. även

viss icke-ordinarie telefonistpersonal bliva delaktig av den utav lönekommittén

föreslagna tjänstepensioneringen. Härom yttrar lönekommittén föliande

(sid. 21):

''En till antalet betydande personalgrupp inom telegrafverket utgöra telefonisterna.

Beträffande telefonisternas anställningsförhållanden torde följande

redogörelse höra lämnas. Nyrekrytering av teiefonistpersonal sker endast vid

lokalavdelningarna. Efter genomgången prövnings- och utbildningstid antages

elev till extra lokaltelefonist och erhåller antagningsbevis. I denna tjänstegrad

har hon att vid behov förrätta tjänstgöring såsom vikarie under semester

eller sjukledighet. Då hon sedermera erhållit fast förordnande, kallas

hon lokaltelefonist. Från lokaltelefonist sker sedermera befordran till landstelefonist,

extra rikstelefonist och ordinarie rikstelefonist.

Enligt vad kommittén erfarit, uppsägas de telefonister, som icke befinnas

lämpliga för fortsatt anställning, i allmänhet vid utgången av deras femte

tjänstår.. De telefonister, som icke då bliva entledigade, äro sålunda att från

verkets sida anse såsom mera fast anställda. Å dessa synes kommitténs förslag

till pensionsbestämmelser för extra ordinarie tjänstemän m. fl. tillämpligt,

^oavsett vilken tjänstegrad i icke-ordinarie anställning de innehava.’

Då första anställning såsom telefonist vid telegrafverket i regel vinnes vid

18 ä 19 års ålder, skulle sålunda enligt lönekommitténs förslag avgiftsinbetalningen

för tjänstepensioneringen i allmänhet börja, innan befattningshavaren

nått 25 års ålder. Emellertid har, sedan lönekommitténs ifrågavarande

pensionsförslag avgavs, en väsentlig förändring inträtt i telefonistpersonalens

utsikter att vinna fastare anställning. Till följd av vissa förhållanden, såsom

ändrad arbetsfördelning, den tekniska utvecklingen av expeditionsanordningarnao>

automatiseringen av telefonnätet in. m., kan en telefonist numera, enligt vad

från telegrafstyrelsen inhämtats, ofta icke förrän efter uppnådd 25 års ålder

vinna sådan fast anställning vid telegrafverket, att tjänstepensionering under

icke-ordinarietiden lämpligen bör ifrågakomma. Detta förhållande belyses ock

genom en pensionskommittén av!. telegrafstyrelsen tillhandahållen, här nedan

intagen statistik, utvisande vid vilka åldrar befordring till extra rikstelefonist

ägt rum under de senaste fem åren.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Telegrafsty
relsen.

Å r

Antal

befattningshavare

Summa

befattnings-

havare

under 20

år

20-24

år

25—29

år

30-34

år

35—39

år

40 år

och där- utöver

1921..........

2

7

6

_

—

1

16

1922 ..........

—

13

1

i

—

—

15

1923 ..........

—

14

37

8

2

—

61

1924 ..........

—

8

29

3

1

1

42

1925 ..........

—

3

33

6

5

—

47

Det synes därför som om beträffande den telefonistpersonal, som skulle bliva

delaktig i tjänstepensioneringen, de numera inträdda förhållandena skulle i

och för sig påkalla viss jämkning i lönekommitténs^ pensioneringsförslag i syfte

att begränsa tjänstepensionsrätten allenast till sådan tclefonistpersonal, som

kan förväntas för framtiden kvarstanna vid verket.

På grund härav måste enligt pensionskommitténs mening den förordade nedsättningen

i antalet avgiftsår för rikstelefonist icke allenast gälla för de rikstelefonister,

som efter fyllda 25 år hittills vunnit eller inom den närmaste

framtiden vinna ordinarie anställning, utan tillämpas jämväl sedan ordnad

pensionering för icke-ordinarie telefonister genomförts. Kommittén anser alltså,

att den föreslagna bestämmelsen om lägre antal avgiftsår för rikstelefonist

bör erhålla permanent karaktär.»

Kommittén anför, att därest denna kommitténs uppfattning vunne godkännande,

vissa ändringar och tillägg syntes höra.göras i 23 § av den vid kommunikationsverken

gällande pensionslagen av den 4 juni 1920.

Slutligen yttrar kommittén:

Skulle emellertid, såsom telegrafstyrelsen i förut återgivna skrivelse föreslagit,

en högre pensionsålder komma att fastställas för sådana Tikstelefonister,

som sysselsattes i kontorstjänst, än som för närvarande vore för rikstelefonistbefattning

stadgad, syntes något behov icke föreligga att beträffande

dessa genomföra den av kommittén här ovan föreslagna nedsättnmgen i antalet

för hel pension erforderliga avgiftsår. Under nämnda förutsättning torde därför

ifrågavarande sänkning av antalet avgiftsår böra begränsas till att avse

allenast rikstelefonist i telefonexpedition. ...

Slutligen ville kommittén framhålla, att den av kommittén föreslagna ändringen

i 23 § icke ansåges böra föranleda ändring i den uti 28 § givna ^bestämmelsen

angående skyldighet för tjänsteman att erlägga avgift i 30 ar, utan

skulle, därest rikstelefonist kvarstode i tjänst efter det avgift erlagts 25 ar,

sådan befattningshavare hava att fortfarande inbetala pensionsavgift sa länge

tjänstetiden varade, dock högst i 30 år.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommittén, att ändring

i 1920 års pensionslag måtte vidtagas på sätt kommittén föreslagit.

I utlåtande den 27 januari 1926 har telegrafstyrelsen anfört:

»Anledningen till att telegrafstyrelsen, såsom i pensionskommitténs utlåtande

erinras, tidigare uttalat sig för att de telefonister, vilka, under tiden från och

med den 1 juli 1920 och intill dess regler för pensionering av icke-ordinarie personal

bleve fastställda, konstituerats eller komrne att konstitueras till ordinarie

rikstelefonist efter uppnådda 25 års ålder, skulle beredas möjlighet att genom

erläggande av vissa tilläggsavgifter tillförsäkra sig rätt till full avgiftspen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

15

sion, var den, att telegrafstyrelsen dels ansåg denna utväg till frågans lösning

lättast framkomlig och dels hyste principiell betänklighet mot den andra möjliga

utvägen, nämligen att fastställa ett lägre antal avgiftsår för rikstelefonister,

emedan detta komme att innebära ett avsteg från den för alla andra tjänstemän

vid kommunikations v e rken gällande regeln om skyldighet att för erhållande

av full avgiftspension erlägga pensionsavgifter under 30 år. Det är

emellertid naturligt, att pensionskommittén med sin syn på pensioneringsspörsmålet

velat förorda en lösning, som innebär fastställandet av ett lägre antal

avgiftsår för rikstelefonisterna. Telegrafstyrelsen anser även, att det låter

försvara sig att i fråga om en grupp av tjänstemän, som vid mycket tidig

ålder—• 17—20 år — inträda i statstjänst, men som av statshänsyn pensioneras

långt tidigare än alla andra grupper av befattningshavare vid kommunikationsverken,

göra ett undantag från den allmänna regeln om 30 avgiftsår. Det

var också därför, som styrelsen lät dess representant inför pensionskommittén

meddela, att styrelsen funne ett förslag i den av kommittén nu förordade riktningen

antagbart, ehuru givetvis den betänksamhet, som styrelsen hyste redan

mot det provisoriska undantag, vilket vid en tidigare tidpunkt ansetts tillfyllest,

måste stegras, då det nu, på de av kommittén utvecklade skälen, blivit

fråga om ett permanent undantag.

Så som förevarande fråga nu ligger till, anser sig telegrafstyrelsen böra

förorda pensionskommitténs förslag med det tillägg, att genom en not till den

vid pensionslagen fogade åldersförteckningen utmärkes, att ''pensionsåldern för

rikstelefonist, som icke tjänstgör i telefonexpedition vid telegrafverket, är

63 ar’. Skulle emellertid säker utsikt finnas att frågan om pensionenngsbestämmelser

för icke-ordinarie personal snart vinner sin lösning och om därvid

dels föreskrives, att icke-ordinarie telefonist, som kan beräknas komma att stanna

i verket, skall börja erlägga pensionsavgift senast vid 25 års ålder ■— eu

föreskrift, som'' väl icke är alldeles önskvärd men dock möjlig — dels ock

övergångsvis stadgas, att telefonist — ordinarie eller icke-ordinarie — må såsom

avgiftsår tillgodoräkna tiden från och med 25 års ålder, oavsett om pensionsavgifter

erlagts eller ej, så skulle telegrafstyrelsen icke anse ett sådant kortvarigt

uppskov allt för olägligt.»

Av alla ordinarie befattningar vid kommunikationsverken är rikstelefonist Departeden

enda, som har så låg pensionsålder som 55 år. Berörda pensionsålder har nientschefen.

bestämts med hänsyn till statens intresse att för det påfrestande arbetet vid

växelborden hava personal med snabb uppfattningsförmåga och skarp hörsel,

egenskaper som pläga avtaga vid mera framskriden ålder.

Denna låga pensionsålder medför emellertid svårigheter för rikstelefonisterna

att vid avgången komma i åtnjutande av hel pension. Av den verkställda

utredningen i ärendet framgår nämligen, att till följd av vissa ändrade förhållanden

inom telegrafverket telefonisterna numera sällan kunna befordras till

ordinarie förrän de uppnått 25 års ålder och sålunda icke vid avgången kunna

räkna det antal avgiftsår, som erfordras för hel pension. Även om pensionering

av icke-ordinarie telefonistpersonal skulle införas och sålunda rikstelefonister

sedermera såsom ordinarie jämlikt 20 § 2 mom. i pensionslagen skulle

kunna såsom avgiftsår tillgodoräkna sig den tid, de såsom icke-ordinarie befattningshavare

erlagt avgift för sin pensionering, skulle ifrågavarande olägenhet

icke därmed bliva helt avhjälpt. På grund av ovan omförmälda förhållanden

torde nämligen sådan anställning, som under angiven förutsättning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!,. Maj:ts proposition nr 158.

skulle medföra erläggande av pensionsavgifter, ofta icke komma att vinnas av

telefonisterna förrän efter uppnådda 25 levnadsår.

Det synes dock icke riktig! och i varje fall icke med billighet överensstämmande,

att detta missförhållande får äga bestånd och antaga karaktären av

en så gott som regelbunden företeelse. Jag anser det alltså påkallat att vidtaga

åtgärder för de anmärkta olägenheternas avlägsnande. Att i sådant hänseende

höja pensionsåldern synes mig icke böra ifrågasättas beträffande de

rikstelefonister, som förrätta den krävande trafiktjänsten. I fråga om dessa

befattningshavare har jag funnit den ur synpunkten av såväl statens som befattningshavarnas

intresse lämpligaste anordningen vara att, på sätt pensionskommittén

föreslagit, sänka antalet avgiftsår till 25. Vad åter angår

sådana rikstelefonister, som icke utöva växelbordstjänst utan sysselsättas

med det mindre ansträngande kontorsarbetet, synes pensionsåldern

lämpligen kunna höjas, och vill jag därför tillstyrka telegrafstyrelsens förslag,

att pensionsåldern för sådan befattningshavare bestämmes till 63 år,

varom anmärkning torde införas i den vid pensionslagen fogade åldersförteckningen.

Vid bifall härtill torde någon nedsättning av antalet avgiftsår för

en dylik telefonist icke vara erforderlig.

Visso Kungl. Maj :t har förut denna dag på min hemställan beslutat för riksdagen

ändringar Jk framlägga förslag angående omklassificering av postkontoren samt telegrafa

6ning ert. verkets och statens järnvägars stationer ävensom angående förändrad löne
ställning

för vissa befattningshavare vid kommunikationsverken.

Därest berörda förslag vinner riksdagens bifall, erfordras emellertid vissa

av detsamma betingade ändringar i den vid tjänstepensionslagen för ordinarie

tjänstemän vid kommunikationsverken fogade åldersförteckningen. Sålunda

torde i förteckningen böra insättas följande nya befattningar, nämligen beträffande

postverket i 26 :e lönegraden kamrer, i 25 :e lönegraden postmästare

av klass 1 A och i 16 :e lönegraden stationsmästare av klass 5, samtliga med

en pensionsålder av 67 år, i fråga om telegrafverket i 10 :e lönegraden kassör

och i 8:e lönegraden kassör, båda med en pensionsålder av 67 år, ävensom i

7:e lönegraden inkasserare med en pensionsålder av 65 år samt beträffande

statens järnvägar i 25 :e lönegraden stationsinspektor av klass 1 A med en pensionsålder

av 65 år. Vidare skulle följande i åldersförteckningen upptagna

befattningar erhålla ändrade benämningar, nämligen vid postverket postmästare

av klass 1 benämningen postmästare av klass 1 B och stationsmästare av klass

1, 2 och 3 benämningarna stationsmästare av klass 6, 7 respektive 8 samt vid

statens järnvägar stationsinspektor av klass 1 benämningen stationsinspektor

av klass 1 B. Slutligen torde ur åldersförteckningen böra utgå, vid postverket

ur 24:e lönegraden befattningen kamrer och vid telegrafverket ur 7:e lönegraden

befattningen kassör.

De av mig nu förordade ändringarna i 1920 års pensionslag synas lämpligen

böra träda i tillämpning den 1 juli 1926.

För den händelse särskilda övergångsbestämmelser skulle erfordras med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

17

anledning av de ifrågasatta lagändringarna, torde utfärdandet av sådana bestämmelser

få ankomma på Kungl. Maj:t.

Departementschefen uppläser härefter ett inom kommunikationsdepartementet

utarbetat förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr

254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte förelägga riksdagen berörda lagförslag till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 183 höft. (Nr 158.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:318 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den I juni 1920 s. 1 i texten
  2. BU 1926:52 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 s. 1 i texten