Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringsarbeten inom det s. k. Preisiska huset samt beredande av bostad, för landshövdingen i Stockholms län m. ro

1926-02-20 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:169, Angående vissa ändringsarbeten inom det s. k. Preisiska huset samt beredande av bostad, för landshövdingen i Stockholms län m. ro

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 169.

1

Nr 169.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

ändringsarbeten inom det s. k. Preisiska huset samt

beredande av bostad, för landshövdingen i Stockholms

län m. ro.; given Stockholms slott den 20 februari

1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet ä Stockholms slott den 20 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller,

Levinson.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Larsson:

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har 1920 års riksdag till omoch

tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset i Stockholm beviljat ett anslag

av 440,000 kronor, vilket anslag anvisats att utgå under åren 1920—1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 141 höft. (Nr 169.) 4(io so 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kiingl. Maj:ts proposition nr 189.

Vid tiden för ifrågavarande beslut voro i förenämnda fastighet inrymda

länsstyrelsen i Stockholms län samt byggnadsstyrelsen. Dessa myndigheter

disponerade — förutom de för ämbetsverken tidigare avsedda utrymmen i

fastigheten — jämväl enligt träffad överenskommelse var sin del av den

till landshövdingen i Stockholms län anslagna boställslägenheten, omfattande

delar av våningarna 2 och 3 trappor upp. Enligt Kungl. Maj ds beslut den

7 november 1919 skulle till landshövdingen såsom ersättning för berörda

upplåtelse tills vidare utgå eu årlig hyra av sammanlagt 9,600 kronor.

Enligt den av Kungl. Majd för 1920 års riksdag framlagda planen skulle

i fastigheten inrymmas bostad åt landshövdingen samt tjänstelokaler åt länsstyrelsen,

varjämte 18 rum skulle bliva disponibla för andra ändamål. De

föreslagna ändringsarbetena omfattade i huvudsak den dåvarande stallflygelns

ersättande med en tillbyggnad, upptagande hela den inre nordöstra gårdsvinkeln,

samt omdaning av byggnadens inre, varvid bland annat vindsvåningen

i dess helhet skulle inredas. Förslagets genomförande i hela dess

utsträckning förutsatte alltså, att byggnadsstyrelsen avflyttade från sina dåvarande

lokaler, i huvudsak motsvarande de utrymmen, som enligt förslaget

skulle utgöra landshövdingebostad samt ovannämnda reservrum. Under tiden

för arbetenas utförande skulle emellertid såväl länsstyrelsen som byggnadsstyrelsen

kvarbo i fastigheten och landshövdingen under samma tid fortfarande

beredas bostad på annat håll.

I samband med anmälan av sitt beslut om anvisande av medel för ifrågavarande

byggnadsföretag anförde 1920 års riksdag, att det med hänsyn till

svårigheten att tillgodose vissa statsinstitutioners lokalbehov kunde ifrågasättas,

huruvida icke jämväl den del av fastigheten, som enligt Kungl. Maj:ts

förslag vore avsedd till landshövdingebostad, borde inredas till ämbetslokaler

och landshövdingen i stället även framdeles beredas bostad på annat

sätt. Hinder borde därför icke möta för Kungl. Maj:t att, därest vid frågans

närmare prövning eu dylik anordning befunnes lämplig, vidtaga därför erforderliga

åtgärder.

Sedan med anledning av riksdagens uttalande såväl länsstyrelsen som

byggnadsstyrelsen yttrat sig i frågan, förklarade Kungl. Maj:t genom brev

den 3 december 1920, att Kungl. Maj:t framdeles ville meddela beslut i

fråga om disposition och ombyggnad av den del av Preisiska huset, som

enligt det för riksdagen framlagda förslaget avsetts till boställsvåning åt

landshövdingen i Stockholms län, varjämte Kungl. Maj:t anbefallde byggnadsstyrelsen

att, i den mån lämpligen kunde ske, verkställa om- och tillbyggnad

av övriga delar av fastigheten i huvudsaklig överensstämmelse med

nämnda förslag.

De lokaler, som avsetts för länsstyrelsen, hava sedermera under åren

1921—1923 färdigställts. Frågan om disposition och ombyggnad av fastigheten

i övrigt står däremot fortfarande öppen. Denna fråga har emellertid

blivit aktuell, sedan numera arbetena med uppförandet av nybyggnaden i

kvarteret Murmästaren, varest jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juli 1924

nya lokaler anordnas för byggnadsstyrelsen, fortskridit så långt, att styrelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds- proposition nr 169. 3

väntas kunna avflytta från sina nuvarande lokaler omkring den 1 instundande

juni.

I skrivelse den 9 februari 1926 liar byggnadsstyrelsen framlagt utredning

och förslag i berörda ämne. Beträffande redan utförda arbeten inom Preisiska

huset anför styrelsen därvid till eu början, att dessa arbeten tagit längre

tid i anspråk än vad som ursprungligen beräknats, dels på grund av att

desamma med hänsyn till arbetets behöriga gång inom länsstyrelsen måst

uppdelas i flera perioder än vad som i förslaget avsetts, dels ock med anledning

av mellankommande konflikt å byggnadsmarknaden. Vidare hade

efter yrkande från länsstyrelsen vissa av styrelsen närmare angivna avvikelser

gjorts från det ursprungliga förslaget. På grund av de uppkomna förseningarna

och ändringarna i den uppgjorda arbetsplanen ävensom på grund

av inträdda stegringar av arbetslönerna å byggnadsmarknaden hade företaget

dragit större kostnader än vad som tidigare beräknats. Dessa kostnader

hade uppgått till sammanlagt 518,184 kronor 25 öre. av vilket belopp

410,826 kronor 70 öre bestritts av ovannämnda anslag, under det att 107,357

kronor 55 öre bekostats av det å tilläggstat för år 1921 upptagna anslaget

till täckande av merkostnader för vissa pågående byggnadsföretag. A förstnämnda

anslag återstode således allenast ett belopp av 29,173 kronor 30 öre

eller i runt tal 29,000 kronor.

Beträffande dispositionen av byggnadsstyrelsens nuvarande lokaler samt

den i samband därmed stående frågan om beredande av bostad åt landshövdingen

i Stockholms län har styrelsen, efter samråd med landshövdingen

och länsstyrelsen, framlagt två alternativa förslag, åskådliggjorda å vid styrelsens

skrivelse fogade ritningar.

Det ena alternativet, i det följande kallat alternativ /, avser inrymmande av

landshövdingebostad i Preisiska huset och bygger i huvudsak på det för

1920 års riksdag framlagda förslaget.

Det andra alternativet, alternativ II, avser Preisiska husets utnyttjande uteslutande

såsom ämbetslokaler samt beredande av bostad åt landshövdingen

i den statsverket tillhöriga fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad.

Beträffande den närmare innebörden av alternativ 1 må nämnas följande:

Enligt detta förslag skulle i huvudsaklig överensstämmelse med 1920 års

förslag bostad för landshövdingen inrymmas i våningen 2 trappor upp och

i vindsvåningen i Preisiska huset. Bostaden skulle emellertid utan ökning

av det i det tidigare förslaget avsedda antalet rum något utvidgas, vilket möjliggjorts

genom att ett av landskontoret nu disponerat rum i vindsvåningen

tillagts bostaden, varjämte ytterligare en jungfrukammare skulle erhållas

genom att för detta ändamål toges i anspråk det utrymme i samma våning,

som nu användes såsom lunchrum för länsstyrelsens personal. Vidare skulle

enligt ifrågavarande förslag de i det tidigare förslaget angivna reservutrymmena

utnyttjas för länsstyrelsens behov. Slutligen hava vissa utrymmen i

våningen 1 trappa upp, som tidigare avsetts till vaktmästarbostad, tagits i

anspråk för landskansli. Bostaden för länsstyrelsens förste expeditionsvakt

har på grund härav förlagts till de å nedre botten närmast den norra

ingången från Drottninggatan belägna tre rum och kök.

Byggnads
gtvreleen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för de vid genomförandet

av alternativ I erforderliga ändrings- och reparationsarbetena uppgå till sammanlagt

81,000 kronor, av vilket belopp 55,500 kronor skulle belöpa å landshövdingebostaden

samt 25,500 kronor å de för länsstyrelsen avsedda lokalerna.

I sin föreliggande skrivelse anför byggnadsstyrelsen rörande ifrågavarande

alternativ bland annat följande:

I jämförelse med det för 1920 års riksdag framlagda förslaget företedde

det med alternativ I betecknade förslaget den betänkliga svagheten, att reservutrymmen

helt saknades. Förläggningen av landshövdingebostaden till fastigheten

i fråga komme sålunda att utgöra ett hinder för ett tillgodoseende

inom fastigheten av kommande behov av utvidgning av länsstyrelsens lokaler,

därest förläggningen icke endast skulle givas en provisorisk karaktär, vilket

givetvis ur liera synpunkter icke kunde anses lämpligt. Härtill komme, att

ehuru det i och för sig vore fördelaktigt att förlägga landshövdingebostaden

i samma byggnad som länsstyrelsens lokaler, bostadsfrågans lösning enligt alternativ

I ändock icke kunde betraktas såsom odelat tillfredsställande. Den för

ändamålet ifrågasatta lägenheten kunde nämligen trots den föreslagna mindre

utvidgningen av densamma knappast anses helt fylla de krav, som måste

ställas på en landshövdingebostad, vartill komme, att läget på fastigheten,

såsom bostadshus betraktat, under de senaste åren betydligt försämrats

därigenom att körtrafiken å Drottninggatan alltmer tilltagit, varvid särskilt

kunde nämnas trafiken med de stora automobilomnibusarna.

Enligt det med alternativ II betecknade förslaget skulle länsstyrelsen

komma att disponera hela Preisiska huset med undantag av 16 rum i våningen

1 trappa upp, som skulle utgöra en disponibel reserv, varjämte länsarkitekten

i Stockholms län fortfarande skulle disponera 4 rum i fastighetens

bottenvåning. Länsstyrelsens lokaler skulle fördelas så, att landskansliet

erhölle sina lokaler samlade i våningen 2 trappor upp med undantag för

kansliets avdelning för pass- och automobilärenden, som finge en tillfredsställande

förläggning i våningen 1 trappa upp nära entrén från Brunkebergsgatan,

samt att landskontoret likaledes komme att få sina lokaler samlade

i en våning, nämligen vindsvåningen. Kostnaderna för de vid genomförandet

av detta alternativ erforderliga arbeten i Preisiska huset hava beräknats

till 41,000 kronor.

Den sålunda föreslagna dispositionen av det Preisiska huset förutsätter,

att bostad åt landshövdingen beredes på annat ställe. Härom anför byggnadsstyrelsen

i sin skrivelse bland annat följande:

Vid alternativ II vore tre utvägar för lösande av landshövdingens bostadsfråga

tänkbara, antingen att landshövdingen, såsom för närvarande, tiller

kändes hyresersättning eller att genom statsverkets försorg bostad förhyrdes

åt landshövdingen eller också att bostad bereddes inom någon annan kronans

fastighet än Preisiska huset. Byggnadsstyrelsen funne anvisandet av

hyresersättning vara en olämplig lösning av förevarande fråga. För sin del

ville byggnadsstyrelsen särskilt framhålla, att det icke torde förefinnas någon

skälig anledning, varför landshövdingen i Stockholms län icke såsom övriga

landshövdingar skulle beredas bostad genom statens försorg. Vad anginge

en förhyrning genom statsverket av bostad åt landshövdingen hade byggnadsstyrelsen

undersökt möjligheterna härför såväl genom hänvändelser till samtliga

större hyresbyråer i huvudstaden som genom annonsering, men hade

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

därvid någon för ändamålet lämplig lägenhet icke kunnat uppbringas. Det

hade sålunda endast återstått att söka inrymma landshövdingebostaden inom

någon staten tillhörig fastighet, vilket även Unge anses vara den i och för

sig mest önskvärda lösningen av frågan. Härvid hade befunnits, att av de

under byggnadsstyrelsens vård ställda fastigheterna endast huset nr 6 i

kvarteret Rosenbad inrymde lägenheter, som lämpligen kunde tagas i anspråk

för här avsedda ändamål. I denna fastighet funnes två tidigare för

bostadsändamål använda lägenheter, den ena belägen i våningen 3 trappor

upp och den andra i våningen 4- trappor upp, båda förlagda i hörnet av

Strömgatan och den s. k. Rosenbadsparken. Av dessa lägenheter disponerades

den, som vore belägen i fjärde våningen, av handelsdepartementet. I

samband med handelsdepartementets inflyttning hade denna lägenhet undergått

åtskilliga ändringsarbeten, avsedda att göra lägenheten passande såsom

ämbetslokal, och kunde därför lägenheten näppeligen ifrågakomma för nu

avsedda ändamål. Den i våningen 3 trappor upp belägna lägenheten hade

däremot icke undergått någon nämnvärd förändring, sedan den av fastighetens

tidigare ägare använts för bostadsändamål. Lägenheten i fråga jämte

ett intill densamma beläget kontorsrum vore uthyrd till statens anstalt för

pensionering av folkskollärare m. fl. mot en årlig hyra av 18.800 kronor,

varav 18,000 kronor belöpte på bostadslägenheten och 800 kronor på kontorsrummet.

En av byggnadsstyrelsen verkställd undersökning hade givit

vid handen, att ifrågavarande lägenhet efter utförande av vissa av styrelsen

närmare angivna ändrings- och iståndsättningsarbeten synnerligen val skulle

lämpa sig såsom landshövdingebostad.

Under det fastigheten i övrigt vore försedd med värmeledning uppvärmdes

såväl denna bostadslägenhet som lägenheten 4 trappor upp huvudsakligen

medelst kakelugnar, vilket med hänsyn till såväl brandfaran som till

nutida krav på bekvämlighet måste anses vara synnerligen otillfredsställande.

Redan tidigare hade ifrågasatts att avhjälpa denna olägenhet genom att utsträcka

fastighetens värmeledningssystem att omfatta jämväl sagda lägenheter

i deras helhet, men hade detta tidigare icke låtit sig genomföras med

hänsyn till panncentralens begränsade kapacitet. I samband med pågående

ombyggnadsarbeten inom den invidliggande fastigheten nr 5 i kvarteret

Rosenbad hade emellertid panncentralen i fastigheten nr 6 ersatts med eu

ny, vilken tjänstgjorde såsom gemensam panncentral för båda fastigheterna.

Då vid dimensioneringen av de nya pannorna hänsyn hade tagits till en

kommande utvidgning av värmeledningen att omfatta jämväl här ifrågakomna

två lägenheter, kunde en dylik utvidgning numera genomföras för en

rimlig kostnad, och funne byggnadsstyrelsen det lämpligt, att denna åtgärd

utfördes i samband med ett eventuellt iordningställande av den ena lägenheten

för nu ifrågavarande ändamål med hänsyn till att de av värmeledningsarbetena

betingade efter]agnings- och målningsarbeten under denna

förutsättning icke skulle behöva medföra några större kostnader. Även vore

det givetvis ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt, att värmeledning samtidigt

infördes såväl i våningen 4 trappor upp som i våningen 3 trappor upp.

Kostnaderna för sistnämnda lägenhets iordningställande såsom laudshövdingebostad

skulle enligt utförda kostnadsberäkningar uppgå till 18,000

kronor, under det att införande av värmeledning i de båda nämnda lägenheterna

skulle betinga en kostnad av 21.000 kronor, av vilket belopp 10,000

kronor kunde anses belöpa å landshövdingebostaden och 11,000 kronor å

den av handelsdepartementet innehavda lägenheten.

Beträffande de olika alternativen anför styrelsen härefter vidare:

Enligt byggnadsstyrelsens mening måste alternativ II anses innebära stora

fördelar framför alternativ I såväl med hänsyn till att enligt förstnämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

alternativ utrymmen skulle erhållas för en framtida utvidgning av länsstyrelsens

lokaler som ock på grund därav att detta alternativ möjliggjorde en lämpligare

och naturligare fördelning av länsstyrelsens lokaler, i det ati både landskansliet

och landskontoret erhölle sina respektive lokaler förlagda till var sin våning.

Vad anginge det föreslagna inredandet av landshövdingebostad i våningen 3

trappor upp i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad,syntes denna lösning av

lokalfrågan, trots att bostaden icke förlädes i omedelbar anslutning till länsstyrelsens

lokaler, erbjuda avsevärda fördelar framför eu förläggning av bostaden

till Preisiska huset, enär nämnda lägenhet på ett förträffligt sätt till

godosåge de krav, som måste ställas på en bostad av här ifrågakomna

art. Lägenhetens utnyttjande som landshövdingebostad torde även få anses

vara en lämpligare användning av densamma än den nuvarande, enär lägen

heten icke kunde på ett fullt rationellt sätt utnyttjas såsom tjänstelokaler

på grund av den avsevärda storleken av flera av rumsenheterna. Beträffande

hyresvärdet å lägenheten uppginge detta visserligen till ett avsevärt belopp,

18,000 kronor, men en verkställd utredning både givit vid handen, att en

våning, som någorlunda motsvarade de krav, som man måste uppställa på

en bostad av här ifrågakomna beskaffenhet — därest över huvud taget en

dylik våning trots det negativa resultatet av byggnadsstyrelsens hittills

gjorda efterforskningar skulle kunna uppbringas — torde å hyresmarknaden

stinga, ett pris av minst 14,000 kronor, oberäknat ersättning för värme.

Därest emellertid landshövdingebostaden skulle inrymmas på nu antytt

sätt, måste statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. H. uppsägas

till löpande hyrestids utgång den 30 september 1920, vilken uppsägning

måste ske senast den 31 instundande mars. Emellertid vore det önskvärt,

om landshövdingebostaden kunde hinna bliva iordningställd för inflyttning

den 1 oktober 1926, varför det skulle vara lämpligt, om statsverket för genom - förande av erforderliga ändrings- och reparationsarbeten kunde disponera

lägenheten i fråga redan från den 1 juli 1926 och anstalten sålunda avflytta

senast sistnämnda dag. Åtgärder skulle i så fall vidtagas för att anskaffa

ny lokal för anstalten från och med sagda dag. Det kunde tänkas, att möjlighet

förelåge att genom förhyrning i privat fastighet erhålla lokaler till

den 1 juli 1926, men vore det givetvis mycket osäkert, huruvida en sådan

lösning läte sig genomföra. En annan utväg vore att erbjuda anstalten de

reservutrymmen, som enligt alt. IT skulle Hiva disponibla inom Preisiska

huset, vilka utrymmen efter byggnadsstyrelsens avflyttning, vilken beräknades

kunna ske omkring den 1 juni 1926, torde kunna hinna iordningställas

för anstaltens räkning till omkring den 1 juli 1926. Med hänsyn till

att länsstyrelsen enligt alt. II erhölle rymligare lokaler än enligt alt. I torde

kunna förutsättas, att länsstyrelsen icke inom de närmaste åren skulle behöva

taga i anspråk någon del av ovannämnda reservutrymmen, varför det

för länsstjmelsens del icke torde möta något hinder för att dessa utrymmen

tillsvidare uthyrdes till anstalten. Hyran för sagda rum kunde beräknas

till 12,000 kronor för år räknat, inklusive ersättning för värme.

Byggnadsstyrelsen, som vidare avgivit förslag i fråga om användningen

av det intill den föreslagna landshövdingebostaden befintliga kontorsrummet,

vilket icke skulle ingå i sagda bostad, har med stöd av den verkställda utredningen

för sin del förordat alternativ II samt hemställt om anvisande av

medel för genomförande av detta förslag.

Av det föregående framgår, att sistnämnda alternativ beräknats komma

att medföra följande kostnader:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr t Sii. 7

Iordningställande av vissa lokaler i Preisiska huset .............. kr. 41,OCX): —

Iordningställande av landshövdingebostad i fastigheten nr 6

i kvarteret Rosenbad................................................................. » 18,000: —

Anordnande av värmeledning i vissa lägenheter i sistnämnda

fastighet .................................................................................. » 21,000: —

Summa kr. 80,000: —

Beträffande sättet för beredande av medel för ifrågavarande arbeten bålby

ggnadsstyrelsen föreslagit följande:

Av förstnämnda belopp 41,000 kronor skulle 29,000 kronor täckas av kvarstående

rest å anslaget till om- och tillbyggnad av Preisiska huset. Återstoden,

12,000 kronor, skulle utgå av fonden för anordnande av lokaler för

statens ämbetsverk i huvudstaden. Av denna fond skulle jämväl bestridas

kostnaden för föreslagen utökning av värmeledningen i fastigheten nr 6 i

kvarteret Rosenbad, i den mån denna kostnad belöpte å handelsdepartementets

lokaler, eller alltså intill ett belopp av 11,000 kronor. Återstoden

av ifrågavarande kostnader, eller sammanlagt 28,000 kronor, skulle bekostas

av ett särskilt för ändamålet anvisat anslag.

I särskilda skrivelser till byggnadsstyrelsen hava länsstyrelsen i Stock- Yttranden över

holms län samt landshövdingen i länet yttrat sig över de olika alternativen förslaget,

och därvid huvudsakligen på de av byggnadsstyrelsen anförda skälen förordat

alternativ II. Landshövdingen har särskilt framhållit olägenheterna av det

nuvarande provisoriet beträffande landshövdingens bostadsfråga samt betonat

angelägenheten av att denna fråga snart vunne en definitiv lösning.

Det sätt, varpå landshövdingens i Stockholms län bostadsfråga sedan Departements

flera år tillbaka varit ordnad, har givetvis för landshövdingen medfört åt- chefen.

skilliga olägenheter och i viss mån även extra kostnader. Av utredningen

framgår sålunda, bland annat, att den honom tillerkända hyresersättningen

icke varit tillräcklig för anskaffande av en bostad, som med hänsyn till

landshövdingen åliggande representativa förpliktelser kan anses tillfredsställande.

I följd härav har landshövdingen exempelvis, då han haft att å

ämbetets vägnar representera för ett större antal inbjudna, nödgats mottaga

dessa på restaurang i stället för i sitt hem. Även avståndet mellan bostaden

och ämbetslokalerna har medfört åtskilliga olägenheter. Med hänsyn

till det nu sagda lärer ett definitivt ordnande av denna fråga snarast böra ske.

Beträffande möjligheten att genom förhyrning anskaffa ny bostad har,

såsom ovan nämnts, en undersökning verkställts, men torde denna utväg av

skäl, byggnadsstyrelsen anfört, kunna lämnas ur räkningen. Enligt vad jag

inhämtat, hava undersökningar även ägt rum beträffande möjligheten att inköpa

någon för ändamålet lämplig fastighet, men har antagbart anbud därvid

icke erhållits.

Vad härefter angår de alternativa förslagen till beredande av landshövdingebostad

i staten redan tillhörig fastighet, finner jag i likhet med vederbörande

myndigheter övervägande skäl tala för det med alternativ II betecknade för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition nr 169.

slaget. Enligt detta förslag skulle länsstyrelsen redan från början beredas rymligare

och ändamålsenligare ämbetslokaler än enligt det andra förslaget samt

därjämte erhålla möjlighet till framtida utvidgning. Den för landshövdingen

föreslagna bostaden i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad är jämväl enligt

vad jag personligen övertygat mig om för ändamålet synnerligen väl lämpad,

och skulle de erforderliga omändringarna komma att draga jämförelsevis små

kostnader.

Under förutsättning att landshövdingebostaden inredes i Rosenbadsfastiglieten

torde i samband därmed den föreslagna utökningen av värmeledningen

därstädes böra genomföras. Det må framhållas, att den till 21,000 kronor

beräknade kostnaden för sistnämnda arbete ingår i den för alternativ II beräknade

totalkostnaden 80,000 kronor, men att sistnämnda kostnad det oaktat

något understiger kostnaden för alternativ I eller 81,000 kronor.

För att kunna ordna landshövdingens bostadsfråga på nu angivet sätt, måste

andra lokaler beredas för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. För anstalten, vilken efter att tidigare hava varit inrymd i egen

fastighet den 1 oktober 1924 inflyttat i de nuvarande lokalerna, innebär

denna nya flyttning givetvis en icke ringa olägenhet. Vid bedömande av

denna fråga måste dock det avgörande vara, att de nuvarande lokalerna

kunna med väsentligt större fördel utnyttjas på ovan föreslaget sätt såsom

bostad än som ämbetslokaler. Emellertid bör tillses, att anstalten, som

under senare tid tillförts ett flertal nya uppgifter och alltjämt står under

utvidgning, beredes en med hänsyn härtill lämplig lokal, där anstalten kan

beräknas få kvarbliva under en icke alltför kort tid. Enligt vad jag övertygat

mig om skulle lokaler för anstalten kunna, eventuellt efter vissa jämkningar

i den uppgjorda dispositionsplanen, beredas i de enligt alternativ II

icke disponerade utrymmena i Preisiska huset.

Med hänsyn till vad nu anförts och på grund av den föreliggande utredningen

i övrigt har jag ansett mig böra biträda byggnadsstyrelsens förslag

om åtgärder för genomförande av det med alternativ II betecknade förslaget.

Beträffande sättet för beredande av medel för ifrågavarande ändamål har

jag ingen erinran mot byggnadsstyrelsens förslag. Enligt detsamma skulle

för täckande av kostnaden för landshövdingebostadens anordnande samt för

införande av värmeledning därstädes anvisas ett särskilt anslag av 28,000

kronor. Ehuru detta anslag icke beräknats i statsverkspropositionen, torde

dock, enligt vad jag av chefen för finansdepartementet inhämtat, medel för

ändamålet kunna beredas i budgeten.

Frågan om möblering av den ifrågasatta landshövdingebostaden kommer

att av chefen för socialdepartementet senare denna dag underställas Kungl.

Maj:ts prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att för iordningställande i enlighet med av

mig förordat förslag av vissa utrymmen i det s. k. Preisiska

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

huset samt för utökning av värmeledningen inom handelsdepartementets

lokaler i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad

må av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk

i huvudstaden tagas i anspråk ett belopp av 23,(XX)

kronor,

dels och för anordnande inom sistnämnda fastighet av bostad

för landshövdingen i Stockholms län samt för införande av

värmeledning i samma bostad för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av ........................... kronor 28,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1926.

1 samt.

141 höft. (Nr 169.)

460 26 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringsarbeten inom det s. k. Preisiska huset samt beredande av bostad för land s. 11 i texten
  2. SU 1926:73 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa ändringsarbeten inom det s. k. Preisiska huset samt beredande av bostadför landshövdingen i St s. 1 i texten