Sök i Ratio Lex

Angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag

1926-02-19 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:171, Angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

1

Nr 171.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående låneunderstöd

åt Ostkustbanans aktiebolag; given Stockholms

slott den 19 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlatande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlvter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Larsson anför:

I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan pa den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet.

såsom låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag för budgetåret 1926_1927

beräkna ett reservationsanslag av 5,250,000 kronor.

Sedan utredningen i ämnet numera slutförts, anhåller jag att få upptaga

frågan till behandling.

Beträffande vad tidigare förekommit rörande statens medverkan till Ostkustbanans

tillkomst torde fa hänvisas till den redogörelse härför, som lämnades i

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 143 käft. (Nr 171.)

419 Sfi 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Ytterligare

statslån till

Ostkustbanans

aktiebolag.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

1925 års statsverksproposition (Utgifter för kapitalökning sid. 84 ff.). Här må

endast erinras, att 1923 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i

ämnet beslutat, att staten skulle enligt vissa angivna grunder och villkor till

finansiering av Ostkustbanan bidraga med tillhopa intill 28,000,000 kronor,

varav 15,000,000 kronor skulle utgå för teckning av aktier i Ostkustbanans

aktiebolag och återstoden såsom statslån. Av berörda belopp, 28,000,000

kronor, hava hittills anvisats hela det för inbetalning av statens aktier i bolaget

avsedda beloppet, 15,000,000 kronor, samt såsom låneunderstöd 11,500,000

kronor. Sistnämnda belopp har anvisats för budgetåret 1925-—1926 med rätt

för bolaget att efter Kungl. Maj:ts bestämmande av beloppet i riksgäldskontoret

lyfta högst 5,000,000 kronor redan före ingången av nämnda budgetår.

Vidare har 1925 års riksdag medgivit, att för Ostkustbanans trafikerande

erforderliga lokomotiv och godsvagnar finge överlåtas av statens järnvägar till

Ostkustbanan och av denna likvideras på sätt Kungl. Maj:t bestämde.

Genom brev den 11 september 1925 har Kungl. Maj:t godkänt ett den 1 och

den 2 april 1925 mellan järnvägsstyrelsen och Ostkustbanans aktiebolag upprättat

kontrakt rörande försäljning till nämnda bolag av statens järnvägar tillhörig,

för Ostkustbanans trafikerande erforderlig rullande materiel ävensom

förklarat sig framdeles vilja, på anmälan av järnvägsstyrelsen sedan ifrågavarande

leverans fullgjorts, meddela bestämmelser angående sättet för leveransens

likviderande.

Enligt i nästlidet års statsverksproposition framlagda kostnadsberäkningar

skulle för Ostkustbanans färdigställande sammanlagt erfordras ett belopp av

49,000,000 kronor, fördelade enligt följande

Kapitaldisposition.

År och datum

Privatkapital,

kronor

Statskapital,

kronor

Summa

kronor

T. o. m. »/» 1925.....................

18,100,000

15,000.000

33,100,000

Vi 1925—Vi 1926.....................

11,500,000

11,500,000

Vi 1926-Vi 1927 ....................

620,000

2,900,000

3,520,000

Vi 1927—sl/n 1927 ..................

880,000

—

880,000

Summa kronor

19,600,000

29,400,000

49,000,000

I berörda kostnadssumma, 49,000,000 kronor, ingick bolagets andel i kostnaderna

för Sundsvalls station med 1,250,000 kronor men däremot varken

kostnaderna för den rullande materiel, som bolaget jämlikt ovan omförmälda

avtal skall övertaga från statens järnvägar, eller för eventuell inlösen och ombyggnad

av Norra Hälsinglands järnväg.

I skrivelse den 12 oktober 1925 har Ostkustbanans aktiebolag i fråga om

behovet av ytterligare statslån anfört i huvudsak följande:

Ovannämnda kostnadsförslag kunde, trots en rätt avsevärd stegring i arbetspriserna

under senaste året, fortfarande anses tillämpligt beträffande själva

Ostkustbanan och slutsummans storlek. Bolagets bidrag till nyanläggningar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

3

vid eller utvidgningar av statens järnvägars stationer i Söderhamn, Hudiksvall

och Sundsvall torde däremot komma att bliva något större än som tidigare

beräknats. Den härigenom uppkommande kostnadsökningen kunde uppskattas

till 100,000 kronor, med vilket belopp statslånet borde ökas, då bolaget saknade

möjlighet att uppbringa sitt eget kapital till större summa än tidigare ställts i

utsikt eller 19,600,000 kronor. Då arbetena i och för Ostkustbanans anslutning

till nämnda statsbanestationer enligt arbetsplanen skulle vara färdiga under

loppet av år 1926, borde ifrågavarande belopp, 100,000 kronor, upptagas i utgiftsplanen

för budgetåret 1926—1927.

Med hänsyn härtill skulle det i ovan angivna kapitaldisposition för tiden

1li 1926—1927 upptagna beloppet statskapital å 2,900,000 kronor höjas till

3,000,000 kronor.

Om Norra Hälsinglands järnväg skulle inlösas och ombyggas, fordrades

ytterligare statslån till ett belopp, motsvarande bolagets utgifter härför. Som

en eventuell ombyggnad av järnvägen i fråga syntes böra utföras i samband

med Ostkustbanans anläggning, dels för att den nuvarande byggnadsorganisationen

skulle kunna utnyttjas för ändamålet, dels för undvikande i möjligaste

mån av provisoriska anordningar vid de båda banornas korsning med varandra

i Hudiksvall, borde det för ombyggnaden erforderliga beloppet ställas till

bolagets disposition under budgetåret 1926—1927.

Beträffande de tidpunkter, vid vilka statslånebeloppen borde utbetalas till

bolaget, kunde i övrigt nämnas, att arbetena vid Söderhamn hittills bedrivits

och även borde i fortsättningen bedrivas i något hastigare takt än som avsetts

vid uppgörandet av senaste arbetsplanen för att härigenom öka möjligheterna

för hela banans öppnande för trafik redan under loppet av år 1927. Av denna

anledning vore det önskligt, att 500,000 kronor av det nya statslånet kunde få

lyftas av bolaget redan före ingången av budgetåret 1926—1927.

Med stöd av vad sålunda anförts har bolaget hemställt om anvisande av

3,000,000 kronor jämte den kostnad för eventuell inlösen och ombyggnad av

Norra Hälsinglands järnväg, som kunde komma att drabba bolaget, att utgå

som statslån till bolaget under budgetåret 1926—1927, med rätt dock för

Kungl. Maj:t att låta bolaget före den 1 juli 1926 få av nämnda belopp lyfta

intill 500.000 kronor.

Bolagets framställning har tillstyrkts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt fullmäktige i riksgäldskontor et. Beträffande villkoren för det nya statslånet

hava fullmäktige anfört:

Säkerheten för det nu ifrågasatta nya statslånet syntes lämpligen böra utgöras

av inteckning i järnvägen Gävle—Härnösand, gällande med samma förmånsrätt

som inteckningen för ovanberörda tidigare lån. Såsom varit fallet

beträffande de bolaget förut beviljade statslånen, torde det lämpligen kunna

överlämnas åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att bestämma belopp och tider

för låneunderstödets lyftning.

Beträffande lånets räntefot, annuiteten för dess återgäldande, eventuell räntefrihet

under viss tid ävensom övriga lånevillkor torde enahanda föreskrifter

böra meddelas som beträffande förenämnda äldre statslån å 11,500,000 kronor.

Beträffande likviderandet av ovan omförmälda leverans av rullande materiel

till Ostkustbanans aktiebolag, vilken leverans omfattar 15 lokomotiv och 404

vagnar, har järnvägsstyrelsen i skrivelse den 11 november 1925 anfört:

Förevarande leverans vore visserligen ännu icke i sin helhet fullgjord —

det återstode nämligen att överlämna till Ostkustbanan 7 lokomotiv och 94

vagnar — men järnvägsstyrelsen ville framhålla, att det för den riktiga redo
-

Yttranden.

Ersä ttning

till statens

järnvägar

för

rullande

materiel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Yttranden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

visningen av statens järnvägars ägande värden liksom för den riktiga beräkningen

av avsättningen till förnyelsekontot vore nödvändigt, att statens järnvägars

kapitalkonto för rullande materiel redan före årsskiftet 1925—1926

nedskreves med ett belopp, som motsvarade kostnaden för den materiel, som

hittills blivit till Ostkustbanan överlåten. Det vore ur affärssynpunkt också

erforderligt, att statens järnvägar gottgjordes ränta på värdet av de olika överlämnade

lokomotiven och vagnarna för den tid, de olika objekten under år 1925

varit av Ostkustbanan disponerade. En beräkning av kapitalkostnaden för den

överlåtna materielen visade en summa av 1,444,545 kronor, och borde ränta

beräknas för en tid av i genomsnitt fem månader för vagnarna och sex månader

för lokomotiven.

I anslutning till vad nu anförts har järnvägsstyrelsen anhållit, att statens

järnvägars kapitalkonto måtte, räknat senast från och med den 31 december

1925, få nedskrivas med 1,444,545 kronor och att nämnda belopp genom riksgäldskontorets

försorg måtte påföras Ostkustbanan, varjämte styrelsen hemställt

om bemyndigande att debitera Ostkustbanans aktiebolag ränta efter

4,652 procent för den tid, materielen under år 1925 stått till Ostkustbanans disposition.

Ostkustbanans aktiebolag har i yttrande häröver den 3 december 1925 förklarat

sig intet hava att erinra mot det föreslagna sättet för likvideringen,

vilket finge anses innebära, att materielen även skulle av bolaget likvideras vid

årsskiftet 1925—1926. Bolaget har därjämte meddelat, att samtliga vagnar

torde vara levererade före årsskiftet och att då endast återstode att överlämna

7 lokomotiv, vilka enligt bolagets rekvisition borde vara levererade till bolaget

före den 17 januari 1926.

Beträffande järnvägsstyrelsens anhållan att få debitera Ostkustbanan ränta

för den tid, materielen under år 1925 stått till Ostkustbanans disposition, framhåller

bolaget, att genom statsmakternas beslut år 1925 angående låneunderstöd

åt bolaget blivit bestämt, att Ostkustbanans skuld för materielen i fråga

borde likvideras med lånereverser till riksgäldskontoret och att ränta borde

betalas i huvudsaklig överenstämmelse med vad som gällde för bolagets låneskulder

till staten. Därest emellertid järnvägsstyrelsens ifrågavarande framställning

syntes böra bifallas, hemställer bolaget, att den föreslagna räntan

måtte få likvideras genom motsvarande ökning av bolagets kapitalskuld, då

medel för betalning kontant av denna räntepost icke upptagits i de senaste kostnadsberäkningarna

för Ostkustbanan.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i huvudsak anfört:

Styrelsen ansåge, att bolagets likvid borde fullgöras genom utställande å

leveransdagarna av vederbörliga statslånereverser till riksgäldskontoret, varvid

intet synes hindra att, för undvikande av olägenheter av leveransens uppdelning,

fastställa en eller två med hänsyn till ränteberäkningen genomsnittliga

leveransdagar, förslagsvis, i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag, den 1 juli

1925 för lokomotiv- och den 1 augusti 1925 för vagnleveransen.

Det syntes styrelsen vidare, med hänsyn till de av Kungl. Maj:t och riksdagen

meddelade bestämmelserna för järnvägsbolagets låneunderstöd, uppenbart,

att räntefrihet å de sålunda utfärdade reverserna skulle åtnjutas redan

från tiden för leveransens fullgörande, d. v. s. från början av reversens löpetid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. MajUs proposition nr 171

Någon räntelikvid till järnvägsstyrelsen för tiden mellan reversens utfärdande

till riksgäldskontoret och en av järnvägsstyrelsen bestämd, senare dag

för nedskrivning av styrelsens kapitalkonto syntes under dessa förhållanden ej

rimligen kunna ifrågakomma. Enklast syntes denna angelägenhet, såsom även

av järnvägsstyrelsen i förbigående antytts, lösas genom att styrelsen bemyndigades

att räknat redan från de nämnda leveransdagarna få nedskriva sitt

kapitalkonto för rullande materiel med de likviderade beloppen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka avgivit yttranden dels den 23 april

1925 i fråga om godkännande av ovanberörda leveranskontrakt och dels den

18 december 1925 över järnvägsstyrelsens förevarande framställning, hava beträffande

likviderandet av leveransen i berörda yttranden anfört huvudsakligen

följande:

Bolaget borde till riksgäldskontoret avlämna skuldförbindelse, först dä leveransens

slutbelopp blivit fastställt. Detta borde kunna ske inom den närmaste

tiden, då den sista leveransen enligt uppgift av bolaget skulle äga rum före den

1 7 januari 1926.

För det lånebelopp, varå skuldförbindelsen komme att lyda, syntes bolaget

böra njuta viss tids räntefrihet, räknat från respektive leveransdagar. Vid

sådant förhållande syntes någon räntegottgörelse till järnvägsstyrelsen, såsom

denna begärt, ej böra ifrågakomma. Därest så ansåges lämpligt, torde en

genomsnittlig leveranstid kunna fastställas, från vilken räntefriheten skulle

räknas. I överensstämmelse med de föreskrifter, som meddelats beträffande

bolagets statslån å 11,500,000 kronor, torde räntefriheten därefter böra av

bolaget få tillgodonjutas under tre år från den sålunda bestämda dagen, dock

ej för längre tidrymd än till och med den 31 december 1928.

På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt, torde järnvägsstyrelsen

böra erhålla bemyndigande av Kungl. Maj:t att, räknat från leveransdagarna,

nedskriva statens järnvägars kapitalkonto med ett belopp, motsvarande de levererade

lokomotivens och vagnarnas värde. Under denna förutsättning bortfölle

varje, anledning att gottskriva järnvägsstyrelsen ränta därå intill 1925 års

utgång. För nedskrivningens verkställande syntes ej vara erforderligt, all

skuldförbindelse å beloppet i fråga dessförinnan avlämnats till riksgäldskontoret.

Då ifrågavarande försäljning av rullande materiel innebure eu kapitalöverflyttning

från statens järnvägars fond till fonden för låneunderstöd, syntes, i

analogi med föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 28 november 1924 angående

fastställande av grunder för förvaltningen av övertagna enskilda järnvägar,

som inköpts av staten, nämnda kapitalöverflyttning böra äga rum över

riksstaten.

Enligt det uppgjorda kontraktet rörande leveransen skulle denna fullgöras

successivt och i mån av rekvisition, dock senast den 1 januari 1927. Leveransen

kunde sålunda komma att sträcka sig över till budgetåret 1926—1927. Det

torde emellertid vara önskligt, att kapitalöverföringen ordnades å endast ett

budgetårs riksstat, i så fall lämpligen å det senaste årets eller å riksstaten

1926—1927, å vars inkomstsida sålunda hela värdet av den levererade materielen

borde uppföras under titel: »I anspråk tagna kapitaltillgångar: Uppkomna

av lånemedel. Statens järnvägar.» Bland utgifter för kapitalökning:

att utgå av andra statsinkomster än lånemedel, borde uppföras under titel:

»Låneunderstöd: Lån till Ostkustbanan» ett belopp, motsvarande det å inkomstsidan

uppförda beloppet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Inlösen och

ombyggnad

av Norra

Hälsinglands

järnväg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Vad angår förhållandet mellan Ostkustbanans aktiebolag och Norra Hälsinglands

järnvägsaktiebolag må erinras, att Kungl. Maj:t den 1 juli 1918 i

samband med fastställande av ändrad sträckning för Ostkustbanan längs efter

Norra Hälsinglands järnväg föreskrev, att Ostkustbanans aktiebolag skulle vara

pliktigt att, innan bolagets järnväg å den till sin sträckning ändrade bandelen

öppnades för trafik, med Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolag träffa överenskommelse,

av beskaffenhet att kunna av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

godkännas, om ersättning för det intrång och den skada å sin rörelse, som

sistnämnda bolag kunde komma att lida genom Ostkustbanans tillkomst, samt

att, därest sådan överenskommelse icke skulle kunna bringas till stånd, båda

ifrågavarande bolag skulle vara underkastade de bestämmelser i ämnet, som

Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt utfärda.

Då sådan överenskommelse icke kunnat träffas, har jag jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 8 maj 1925 uppdragit åt landshövdingen S. E. J.

Liibeck att efter verkställande av den utredning, som ytterligare kunde vara

erforderlig, och efter förhandlingar med representanter för nämnda bolag avgiva

förslag till lösning av berörda tvistefråga. Sedermera har jag, likaledes enligt

Kungl. Maj:ts bemyndigande, den 31 juli 1925 anmodat verkställande direktören

i Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag J. Nyström och byrådirektören

S. Norrman att biträda vid berörda utredning.

Med skrivelse den 13 januari 1926 har landshövdingen Liibeck efter verkställda

utredningar och förhandlingar mellan parterna överlämnat förslag till

överenskommelse mellan Ostkustbanans järnvägsaktiebolag och Norra Hälsinglands

järnvägsaktiebolag. Beträffande denna utredning och förslag torde få

hänvisas till handlingarna i ärendet; här skall endast i korthet redogöras för

avtalsförslagets huvudsakliga innehåll, därvid Ostkustbanans och Norra Hälsinglands

järnvägsaktiebolag benämnas O. K. B. respektive N. H. J.:

N. H. ,T. överlåter till O. K. B. sin järnväg om 0,.s>>i meters spårvidd mellan

Hudiksvall och Bergsjö ävensom samtliga övriga tillgångar. 0. K. B. övertager

betalningsansvaret för N. H. J:s samtliga skulder och ingångna förbindelser

samt utgiver därutöver dels ett belopp av 216,360 kronor, motsvarande

hälften av N. H. J:s aktiekapital, att gäldas medelst räntefria skuldbevis, dels

i utbyte för aktierna i N. H. J. motsvarande antal aktier i O. K. B., dels ock

såsom bidrag till kostnaderna för överlåtelsen ett belopp av 5,000 kronor.

O. K. B. anlägger mellan platsen Strömma vid den övertagna järnvägen och

Edsäters station vid Ostkustbanan eu järnväg om 0,891 meters spårvidd men med

terrassering och konstarbeten m. m. för samma spårvidd som Ostkustbanan eller

1,435 meter. Bansträckan mellan Hudiksvall och Strömma upprives.

överlåtelsen av N. H. J:s järnväg skall äga rum vid den tidpunkt, då Ostkustbanan

är färdigbyggd å bandelen Hudiksvall—Edsäter.

O. K. B. förbinder sig att framdeles ombygga linjen Edsäter—Bergsjö till

bredspårig. För att främja denna ombyggnad skall ovan omförmälda belopp,

216,360 kronor, av O. K. B. tillsvidare förvaltas och förräntas såsom en särskild

fond, benämnd »Bergsjö bredspårsfond». Då fonden vuxit till minst en

tredjedel av engångskostnaden för sagda ombyggnad, må O. K. B. eller Bergsjö

kommun föreslå ombyggnadens genomförande. Därest ombyggnaden kommer

till stånd, äger O. K. B. för ändamålet fritt förfoga över fonden. T händelse

av tvist underställes frågan om ombyggnad Kungl. Majits avgörande. Då fon
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 171. 7

den vuxit till fyra sjundedelar av engångskostnaden för ombyggnaden, skall

denna genomföras, såvida icke Kungl. Maj:t finner force majeure föreligga.

Har beslut rörande ombyggnaden icke fattats inom 20 år efter det järnvägen

Strömma—Edsäter öppnats för allmän trafik, äro Bergsjö kommun och Hudiksvalls

stad genom samstämmiga beslut berättigade påfordra, att fonden

likvideras genom att det ursprungliga kapitalbeloppet 216,360 kronor utbetalas

till N. H. J:s förutvarande aktieägare eller deras rättsinnehavare. Till säkerhet

för fonden och motsvarande skuldförbindelser skall O. K. B. i riksgäldskontoret

deponera inteckningar å 400,000 kronor i bolagets egendom, liggande närmast

efter de mot nuvarande och blivande statslån svarande inteckningarna.

Därjämte innehåller avtalsförslaget dels bestämmelser om uppehållande av

trafiken mellan Hudiksvall och Bergsjö såväl under byggandet av anknytningslinjen

Strömma—Edsäter som efter det nämnda linje öppnats för allmän trafik,

dels taxebestämmelser och dels föreskrifter om övertagande av Norra Hälsinglands

järnvägs personal samt dennas ställning i löne- och pensionshänseende.

Avtalet skall för att gälla godkännas av både O. K. B. och N. H. J. samt

av Kungl. Maj:t, som jämväl förutsättes ställa till O. K. B:s förfogande erforderliga

medel för bestridande av O. K. B:s ovan omförmälda kontanta utgifter

enligt avtalet.

Det för sådant ändamål för Ostkustbanans aktiebolag erforderliga beloppet

har av landshövdingen Liibeck beräknats sålunda:

Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolags skulder, vilka den 31 december

1924 utgjorde tillhopa 258,742 kronor 89 öre, torde vid tiden

för överlåtelsen hava nedgått till förslagsvis .................. 250,000

Bergsjö bredspårsfond ...................................... 216,360

överlåtelsekostnader ........................................ 5,000

Kostnader för smalspårig järnvägsanläggning Strömma—Edsäter

jämte rullande materiel m. m. men med avdrag för säljbar materiel 300,000

Summa kronor 771,360

Mot ifrågavarande avtalsförslag har Ostkustbanans aktiebolag gjort vissa

erinringar särskilt beträffande bestämmelserna rörande trafikens ordnande och

taxorna. Däremot har förslaget lämnats utan erinran av såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

som fullmäktige i riksgäldskontor et. Fullmäktige anföra,

att nyssberörda belopp, 771,360 kronor, torde böra anvisas såsom ytterligare

statslån åt Ostkustbanans aktiebolag samt framställning därom avlåtas till riksdagen.

I fråga om villkoren för detta lån yttra fullmäktige:

»Beträffande räntefot och annuitet för nu ifrågavarande lån vilja fullmäktige

föreslå, att enahanda föreskrifter meddelas som beträffande bolagets tidigare

statslån å 11,500,000 kr. Däremot föreligga enligt fullmäktiges mening ej tillräckliga

skäl för beviljande av viss tids räntefrihet eller uppskov med verkställandet

av första kapitalavbetalningen. Trafiken å den del av Norra Hälsinglands

järnväg, som enligt förslaget skall bibehållas, kommer nämligen att

fortgå utan avbrott; och bolaget kan påräkna att därav under hela tiden erhålla

en stadig inkomst.

Såsom säkerhet för lånet torde, sedan järnvägen Bergsjö—Edsäter fullbordats,

böra avlämnas inteckning i sagda järnväg. I avseende på förmånsrätten

bör denna inteckning ligga närmast efter de inteckningar, med vilka Norra

Hälsinglands järnväg för närvarande är besvärad och vilka lära komma att

överflyttas till den nya järnvägslinjen. Härjämte böra dessa senare inteckningar,

i den mån de bliva frigjorda, överlämnas till riksgäldskontoret såsom

ytterligare säkerhet för statslånet.»

Yttranden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Beträffande kostnaderna för Ostkustbanebyggnaden framhölls i nästlidet

års statsverksproposition, att de då framlagda kostnadsberäkningarna, vilka

slutade å ett 2,000.000 kronor högre belopp än de till grund för 1923 års riksdagsbeslut

liggande eller å 49,000,000 kronor, borde tillmätas större grad

av tillförlitlighet än tidigare uppskattningar men att det icke syntes nödigt

att då såsom definitivt fastslå det uppskattade kostnadsbeloppet och därmed

jämväl ökningen i statens samlade bidrag. Det uttalades vidare, att staten syntes

bliva nödsakad att vidkännas det mot nyssnämnda kostnadsökning svarande

beloppet, i den mån bolaget ej förmådde ställa egna medel till förfogande. I

enlighet härmed förutsattes, att staten utöver det tidigare uppskattade beloppet

28,000,000 kronor enligt då föreliggande kostnadsberäkningar skulle bidraga

med ytterligare 1,400,000 kronor, medan bolaget utöver tidigare i utsikt

ställda 19,000,000 kronor skulle tillskjuta 600,000 kronor.

Då enligt vad nu upplysts bolaget icke lärer kunna uppbringa ytterligare

medel, torde det bliva nödvändigt, att staten bidrager icke blott med vad som

erfordras för färdigställande av själva Ostkustbanebyggnaden utan jämväl till

täckande av de övriga utgifter, som bolaget på sätt nedan sägs måste ikläda

sig i och för nämnda banbyggnad.

Beträffande då först återstående kostnader för själva järnvägsbygget erfordras

på grund av ökade kostnader för Ostkustbanans anslutning till statens

järnvägars stationer i Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall ytterligare ett

belopp av omkring 100,000 kronor. Med hänsyn till vad bolaget anfört torde

staten under nästkommande budgetår böra bidraga med icke blott det i ovan

angivna kapitaldisposition upptagna beloppet 2,900,000 kronor utan jämväl berörda

kostnadsökning eller sålunda tillhopa 3,000,000 kronor, att utgå såsom lån

till bolaget. Mot bolagets hemställan att härav före ingången av nästa budgetår

lyfta 500,000 kronor har jag intet att erinra, och torde härmed förfaras på sätt

nästlidet år skedde med det då medgivna förskott å 5,000,000 kronor.

Vidkommande härefter den föreliggande tvistefrågan mellan Ostkustbanans

aktiebolag och Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolag framgår av den i ämnet

verkställda utredningen, att det förslag till överenskommelse härutinnan, som

nu framlagts, under rådande förhållanden torde erbjuda en ur allmänekonomiska

synpunkter och med hänsyn till statens intresse lämplig lösning, samtidigt

som därigenom ortens och trafikanternas intressen i möjligaste mån tillgodoses.

Jag finner mig därför kunna förorda, att ett avtal mellan de båda

bolagen i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget vinner

Kung], Maj:ts godkännande. Berörda avtal medför emellertid betydande utgifter

för Ostkustbanans aktiebolag om tillhopa 771,360 kronor, och torde detta

belopp, mot vars beräkning intet synes vara att erinra, med hänsyn till tidpunkten

för dessa utgifter redan under nästkommande budgetår böra av staten

ställas till bolagets förfogande såsom statslån. Kungl. Maj :t torde dock icke böra

meddela beslut om lånets beviljande, förrän omförmälda avtal med de smärre

jämkningar, som kunna befinnas erforderliga, godkänts av bägge parterna.

Vad slutligen angår likviderandet av ovan omförmälda leverans av rullande

materiel från statens järnvägar till Ostkustbanan, har visserligen, enligt vad

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

jag inhämtat, efter det järnvägsstyrelsens ovanberörda skrivelse den 11 november

1925 avläts ytterligare materiel levererats, men torde det ännu dröja någon

tid, innan leveransen i sin helhet är fullgjord. Då sålunda den slutliga ersättningen

för leveransen icke kan fastsla-s, torde nu endast det av järnvägsstyrelsen

begärda beloppet, 1,444,545 kronor, böra äskas att utgå såsom lån till Ostkustbanans

aktiebolag, varjämte statens järnvägars kapitalkonto bör nedskrivas med

samma belopp. Bolaget synes böra till riksgäldskontoret avlämna med vederbörligt

inteckningsmedgivande försedd skuldförbindelse å berörda belopp

1,444,545 kronor, och torde, i likhet med vad som plägar stadgas i fråga om

statslån till enskilda järnvägsföretag, en viss tids räntefrihet få av bolaget åtnjutas,

dock ej längre än till och med den 31 december 1928. Vid sådant förhållande

anser jag mig icke kunna förorda, att bolaget ålägges gottgöra statens

järnvägar ränta för tiden intill nedskrivningen av kapitalkontot. Beträffande

återstående likvid för leveransen, vilken likvid nu uppskattas till omkring

800,000 kronor, ävensom motsvarande nedskrivning av statsbanekapitalet torde

förslag få underställas en kommande riksdag.

I övrigt torde för såväl ifrågavarande lånebelopp, 1,444,545 kronor, som de

båda övriga nu förordade lånen, 3,000,000 kronor och 771,360 kronor böra föreskrivas

de av fullmäktige i riksgäldskontoret i varje fall föreslagna villkor.

Såsom låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag skulle alltså för budgetåret

1926—1927 äskas ett anslag av 5,215,905 kronor, vilket belopp torde

böra avrundas till 5,216,000 kronor. På sätt i statsverkspropositionen redan

1 öreslagits torde härav 1,444,545 kronor, vilket belopp skall avföras från statens

järnvägars kapitalkonto, böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel

samt motsvarande belopp uppföras å riksstatens inkomstsida såsom i anspråk

tagen kapitaltillgång, uppkommen av lånemedel. Återstående belopp, 3,771,455

kronor, torde böra utgå av lånemedel.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att såsom låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag, att

utgå på villkor, som Kungl. Maj:t äger fastställa, för budgetåret

1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av kronor 5,216,000,

varav 1,444,545 kronor att utgå av andra statsinkomster än lånemedel

och återstoden av lånemedel samt med rätt för bolaget att

efter Kungl. Maj:ts bestämmande av nämnda belopp, 5,216,000

kronor, i riksgäldskontoret lyfta högst 500,000 kronor före ingången

av sagda budgetår.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 143 haft. (Nr 171.) 419 S6 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag. s. 1 i texten
  2. SU 1926:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag. s. 1 i texten