Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en baltisk-geodetisk kommission m. m

8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:177, Angående inrättande av en baltisk-geodetisk kommission m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.

1

Nr 177.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av en

baltisk-geodetisk kommission m. m.; given Stockholms

slott den 19 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majestäts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schltter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför, efter gemensam beredning

med cheferna för försvars- och jordbruksdepartementen:

Sverige har sedan århundraden tagit del i åtskilliga internationella geode- Inrättande av

tiska företag. Sålunda stödde svensken Celsius genom sitt verksamma bi- geodetisk

stånd i hög grad utförandet av den gradmätning i Lappland, vilken år 1736 kommission

verkställdes på föranstaltande av franska akademien. Vid den skandinavisk m'' m''

—ryska gradmätningen från Donau till Hammerfest utfördes vidare mätningarna

för det svenska triangelnätets del åren 1845—1850 av N. H. Selander.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 149 käft. (Nr 177—179.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 177.

Såsom jag haft anledning erinra under punkt 33 av bilagan åttonde huvudtiteln

till 1926 års statsverksproposition var Sverige vidare sedan år

1864 anslutet till associationen för den internationella jordmätningen och,

när denna associations överenskommelse utlöpte med utgången av år 1916,

till en de neutrala staternas jordmätningsassociation. Denna association efterträddes

så småningom av den till det internationella forskningsrådet anslutna

unionen för geodesi och geofysik. Sedan riksdagen i enlighet med

Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (prop. 217/1923) anvisat medel för

bestridande av de på Sverige ankommande årsavgifterna för år 1923 till

ifrågavarande union, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 1 juni

1923 vetenskapsakademien att å Sveriges vägnar tillkännagiva anslutning

till nämnda internationella union. Även under de följande åren hava av

riksdagen anslag anvisats för ifrågavarande ändamål.

Av de nu anförda korta notiserna framgår Sveriges deltagande i det internationella

geodetiska arbetet sedan århundraden. Flera av dessa mätningsföretag

hava emellertid utförts till större delen utefter Sveriges gräns

eller utanför den.

Nu har emellertid förslag blivit väckt om Sveriges deltagande i ett nytt

geodetiskt företag, som på det mest ingående sätt berör Sveriges triangelmätningssystem

och vad därmed sammanhänger i hela södra Sverige från

Öresund till Ålands hav.

Initiativet till detta företag togs under sommaren 1924 på den geodetiska

konferensen i Helsingfors, på vilken närvoro representanter för — utom

Sverige •— Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland.

Sverige representerades där av professorn vid generalstaben Iv. D. P. Rosén,

som den 12 juli 1924 till Kungl. Maj:t ingivit en berättelse över kongressen

och därvid bland annat anfört följande:

I det mellanfolkliga företag, som nu förestår, ingår Sveriges egna mätningar

med vida större vidd och vikt än vad förut skett i den svenska geodetiska

historien. Samtidigt har härvidlag den svenska delen ett dominerande

vetenskapligt intresse på grund av den sekulära landhöjning, som

länge — sedan Celsius och Svedenborg — utgjort ett föremål för in- och

utländska forskares uppmärksamhet och intresserade studium. Skandinavien

är sålunda en av de platser eller kanske den plats på jordytan, där

man har största utsikt att ernå närmare kännedom om jordskorpans vertikala

rörelser.

Men det baltisk-geodetiska mätningsföretaget har samtidigt en praktisk

läggning. De triangelkedjor, som mätas, skola uttryckligen i möjligaste

mån anpassas efter de behov, som land- och sjökartorna kräva. Den brist

på överensstämmelse mellan de olika kartorna, som konstaterats för sjökartornas

del av särskild och genast i ögonen fallande betydelse, skall nu bliva

hävd. Närmast gäller då detta sjökorten för Östersjöns södra del, dess

trånga sund och gränshav. Sveriges sjögränser i såväl Ålands hav som

Öresund och främst detta förstnämnda går på ett sjöterritorium, som för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj ds proposition Nr 177.

Sveriges del mer än för de övriga baltiska staterna kräver ett samarbete på

det sjökartografiska området.

Det är sålunda både den teoretisk-vetenskapliga och praktisk-kartografiska

delen av den baltisk-geodetiska kommissionens verksamhet och betydelse,

som med särskild tyngd påvilar Sverige. Det är säkerligen med hänsyn

härtill som kommissionen har insatt Sveriges representant i sin styrelse som

president.

Vad den formella utformningen av företaget beträffar torde genom generalsekreteraren,

professor Ilmari Bonsdorff i Helsingfors, framställning komma

att ske till respektive regeringar. Kostnaden för Sveriges del torde väl

först då böra närmare angivas. Men redan nu kan erinras därom, att planen

för det kostsammaste företaget, triangelmätningen, redan förut för Sveriges

del är fastställd och ej torde behöva lida större ändring för detta företags

skull. Enbart kartverkets behov av geodetisk grundval för kartväsendet

kräver huvuddelen av dessa arbeten. — Ett vid Helsingfors-kongressen fattat

preliminärt beslut om Ölandsbasens användning som etalloneringsbas beror

givetvis på om nödiga medel härför av Sverige anslås, men jag har vågat

giva uttryck åt min personliga förhoppning, att Sverige skulle åtaga sig

denna kostnad — ett tack för de många olika utländska vetenskapliga institutioners

hjälp, som svenska forskare åtnjutit, och som för oss inbesparat

eljest nödiga inhemska anstalter.

Professor Rosén slutade med att giva uttryck åt förhoppningen om de

svenska statsmakternas uppmuntran och stöd för den baltisk-geodetiska kommissionen

och dess kulturella uppgift att i fredligt samarbete för vetenskap

och praktisk kartografi föra tillsamman de stater, som Östersjön här förenar,

till lösande av en klart geografiskt utformad uppgift.

I skrivelse till utrikesdepartementet den 24 oktober 1924 meddelade därefter

Finlands beskickning i Stockholm, att den finsk-baltiska geodetiska

och geodetisk-astronomiska konferens, som ägt rum i Helsingfors sommaren

1924, beslutat att till finska regeringen hemställa, det en ständig baltiskgeodetisk

kommission måtte inrättas på tio år. Dennas uppgift skulle vara att

övervaka de gemensamma geodetisk-astronomiska arbetena runtom Östersjön.

Varje regering skulle till kommissionen förordna en röstberättigad medlem

samt ett nödigt antal experter, vilka icke vore röstberättigade. Tillsvidare,

intill dess någon regering därom annat bestämde, skulle denna i kommissionen

representeras av dess befullmäktigade röstberättigade delegerade i

Helsingfors. Kommissionen skulle sammanträda en gång om året i något

av traktatländerna, och kommissionens ärenden skulle handhavas av en ordförande,

en vice ordförande samt en generalsekreterare, vilka för tre år åt

gången väljas av kommissionen vid dess sammanträde.

Det årliga anslaget hade beräknats till 2,500 dollars, varav för tryckningskostnader

samt räkne- och kansliarbeten skulle användas 2,000 dollars och

för generalsekreterarens avlöning 500 dollars. De gemensamma kostnaderna

skulle av de olika staterna bestridas sålunda, att Sverige, Tyskland och

Finland skulle erlägga 500 dollars samt Polen, Lettland, Lithauen och Estland

250 dollars.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.

I anslutning till det sålunda anförda förfrågade sig beskickningen — på

uppdrag av ministeriet för utrikesärendena i Helsingfors — huruvida Sverige

vore villigt att deltaga i en sådan kommission.

Med överlämnande av exemplar i fransk och tysk text av förslag till

överenskommelse mellan länderna omkring Östersjön angående inrättande av

en permanent baltisk-geodetisk kommission begärde därefter härvarande

finske minister upplysning, huruvida Sverige vore villigt deltaga i den

föreslagna kommissionen samt att erhålla del av de anmärkningar, som från

svensk sida möjligen kunde framställas mot förslaget.

Enär senare framgått att nämnda förslags franska och tyska texter icke

i formellt hänseende stämde överens, översände utrikesdepartementet med

skrivelse den 30 april 1925 till ecklesiastikdepartementet ett av Finlands beskickning

i Stockholm ingivet, i Finland utarbetat förslag till överenskommelse,

likaledes i fransk och tysk text.

Beträffande det närmare innehållet i nämnda förslag till överenskommelse,

vilket i sina huvuddrag överenstämmer med vad som av Finlands beskickning

i Stockholm anförts i dess ovanberörda skrivelse den 24 oktober 1924,

anhåller jag att få hänvisa till handlingarna i ärendet.

I ärendet har vetenskapsakademien dels infordrat yttrande av sina ledamöter

professorerna friherre G. de Geer och H. von Zeipel, dels anmodat

svenska nationalkommittén för geodesi och geofysik att förebringa ytterligare

utredning.

Professorerna de Geer och v. Zeipel hava understrukit nödvändigheten av

att frågan utredes så omsorgsfullt och mångsidigt som möjligt:

Det synes sålunda vara lämpligt att utreda omfattningen och arten av

andra internationella geodetiska företag, i vilka Sverige har att deltaga, liksom

även förhållandena mellan dessa senare och det nya företaget. Vidare

borde utredning förebringas angående kostnaden för de ifrågasatta komparationsarbetena

på Öland och för alla övriga extra kostnader på Sveriges

andel.

Nationalkommittén för geodesi och geofysik har för sin del förordat Sveriges

anslutning till den föreslagna kommissionen och därvid anfört huvudsakligen

följande.

De andra internationella företag, i vilka Sverige har att deltaga, äro i

främsta rummet den internationella unionen för geodesi och geofysik, vilken

helt och hållet övertagit den förutvarande internationella jordmätningens

roll, och till vilken vetenskapsakademien, efter bemyndigande av Kungl.

Maj:t, den 1 juni 1923 tillkännagivit Sveriges anslutning. Bland de av denna

union planerade arbeten, som beröra vårt land, må särskilt nämnas uppmätningen

av en meridianbåge ifrån Ishavet till Medelhavet, om möjligt förlängd

ända till Afrika, och vilken skulle gå igenom Norge, Sverige, Finland, Estland,

Lettland, Lithauen, Polen, Tjeckoslovakien, Rumänien, Jugoslavien och Grekland,

och för vilket ändamål vid den internationella unionens första generalkonferens

i Rom år 1922 tillsattes eu kommission, som vid unionens andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.

generalkonferens i Madrid 1924 förklarade sig permanent, och i vilken

Sveriges representant invaldes. Förhållandet mellan detta företag och det

nu föreslagna torde vara det, att trianguleringarna genom Estland, Lettland

samt en mindre del av Finland och Lithauen, skulle komma att vara gemensamma

för båda samt hela den baltiska triangelkedjan till stöd för nämnda

gradbåge.

Vad kostnaderna för Sveriges deltagande i den baltisk-geodetiska kommissionen

beträffar, så torde — förutom vad som i förslaget till konvention

nämnes angående årliga bidragen till täckande av kostnaderna för kommissionen,

kostnaderna för Sveriges egna arbeten och för deras tryckning, samt

för Sveriges delegerade •— dessa inskränka sig till kostnaderna för internationella

komparationer vid den geodetiska basen på Öland, som av professorn

vid generalstaben beräknas till 1,000 kronor årligen. Dessutom kan

en kostnad på omkring 3,000 kronor förutses för en sammankomst av

denna kommission, avsedd att äga rum i Sverige år 1926.

Det har framhållits, att Sverige genom att ingå i den baltiska kommissionen

skulle bliva ett stöd för de nybildade staterna på andra sidan Östersjön

vid påbörjandet av deras nationella geodetiska arbeten.

Till sist må meddelas, att numera endast Sveriges beslut torde återstå,

för att den baltisk-geodetiska kommissionen skall bliva fulltalig, sedan enligt

erhållet meddelande från Den danske Gradmaaling den danska regeringen

principiellt beslutit sig för att medverka vid upprättandet av den baltiskgeodetiska

kommissionen.

I utlåtande den 14 oktober 1925 har därefter vetenskapsakademien för sin

del förordat Sveriges anslutning till kommissionen.

I ett av chefen för rikets allmänna kartverk samt chefen för sjokarteverket

den 19 december 1925 avgivet gemensamt utlåtande hava dessa — under

framhållande av den stora betydelsen i internationellt vetenskapligt avseende

av ett sammanhängande, efter enhetliga grunder bedrivet geodetiskt

arbete av ifrågasatt art runt Östersjön och icke mindre av dess praktiska

värde för sjökortsutgivningen — förordat Sveriges anslutning till kommissionen.

Till stöd härför hava de anfört huvudsakligen följande:

Av det vid konferensen i Helsingfors förda protokollet framgå konturerna

av det arbete, som förestår den baltisk-geodetiska kommissionen, med större

eller mindre tydlighet. Under det att beslut redan fattats i vissa frågor om

arbetets gestaltning, hava andra dylika i oavgjort skick dels överlämnats till

kommissionens ständiga utskott, vilket fungerar provisoriskt i avvaktan på

de olika ländernas definitiva anslutning, dels förbehållits kommissionens

framtida avgörande. Av intresse vid ärendets behandling är det inflytande,

Sveriges anslutning till överenskommelsen kan få på landets allmänna kartarbeten.

I vad beträffar de officiella landkartorna torde den föreslagna sammanslutningen

för Sveriges del bliva utan praktiskt inflytande. Chefen för sjökarteverket

vill däremot betona den utomordentligt stora rent praktiskt

kartografiska betydelsen för åvägabringandet av enhetlighet i sjökortsmaterialet

över Östersjön som det ifrågasatta geodetiska samarbetet kan erhålla.

I avseende på arbetenas gestaltning torde, vad sjokarteverket beträffar,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.

kommissionens verksamhet icke öva inflytande på annat sätt, än att som

nyss nämnts en enhetlig och säker geodetisk grund genom densamma erhålles

för framtida sjökortsutgivning över Östersjön. Däremot torde kommissionens

arbete icke bliva helt utan inverkan på sättet för de geodetiska

arbetenas bedrivande vid rikets allmänna kartverk, vilket det tillkommer att

för Sveriges del bidraga till läggandet av nämnda grund. Visserligen skulle

Sveriges anslutning till kommissionen icke medföra någon omläggning av

den hittills följda planen för det grundläggande geodetiska arbetets bedrivande,

men det torde dock bliva nödvändigt att i vissa arbetsdetaljer taga

hänsyn till kommissionens beslut, vilket kan tänkas innebära ökning i ar

betskostnader eller arbetsprestation.

De på konferensen i Helsingfors fattade besluten lämna, som ovan antydes,

icke tillräcklig ledning för eu verklig beräkning av deras inverkan på

allmänna kartverkets arbeten i avseende å kvantitativ arbetsprestation och

kostnadsökning, vartill kommer att framtida kommissionsbeslut äro okända.

Redan nu kan emellertid sägas, att konsekvenserna av de fattade besluten

angående fordringar på instrument och observationsmetoder vid redan igång

varande arbeten bliva av ringa omfattning. Däremot skulle införandet av

för kartverket nya arbeten, såsom tyngdkraftmätningar, längd- och azimutbestämningar

på flertalet 1. ordningens triangelpunkter samt ny precisionsavvägning

kräva ökad personal och betydande nya anslag för utrustning

och arbetenas bedrivande. Ett beslut att ställa Ölandsbasen till förfogande

för de anslutna länderna såsom jämförelsebas skulle, enligt vid geodetiska

avdelningen gjort överslag, nödvändiggöra, dels att en av avdelningens

tjänstemän under de kortare perioder, då främlingarna besökte basen, deltoge

i arbetena därstädes, dels att ett extra anslag om i medeltal 1,000

kronor för år beviljades kartverket under den tid överenskommelsen gäller,

närmare bestämt från och med budgetåret 1926—1927 till och med budgetåret

1937—1938. Härvid har antagits, att de besökande själva bära kostnaderna

för vid mätningen erforderlig handräckning utöver två hantlangare

liksom för eget uppehåll vid basen och erforderliga resor.

Av mellanfolkliga hänsyn och för befrämjande av det uppställda målet,

enhetlighet i arbetet, synes Sverige, därest anslutning sker, icke kunna undandraga

sig att bära möjligen ökade kostnader, där dessa hålla sig inom

måttliga gränser. A andra sidan bör en anslutning för landet icke innebära

tvång att underkasta sig kommissionsbeslut, som skulle leda till ett

avsevärt fördröjande eller fördyrande av allmänna kartverkets arbeten.

Vid konferensen i Helsingfors år 1924 fattades tvenne beslut, vilkas verkställighet

är beroende av de därav berörda ländernas gillande och bekräftelse.

Den 1 juli beslöt konferensen sålunda definitivt att antaga rikets allmänna

kartverks längdbas på Öland till gemensam jämförelsebas. Om de

ekonomiska konsekvenserna härav för Sveriges del har ovan uttalande skett.

Icke minst med hänsyn till det tillmötesgående av besläktad art, som tidigare

vid flera tillfällen kommit Sverige till del i utlandet, torde basen ifråga

böra ställas till förfogande för ändamålet.

Jämlikt en av Finlands beskickning i Stockholm den 24 november 1925

till utrikesdepartementet överlämnad P. M. hava numera åtskilliga svar

ingått på det av Finlands regering tidigare utsända förslaget till konvention.

Finlands regering både sålunda för egen del anmält, att densamma skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 177. 7

biträda konventionen i den händelse att de övriga vid konferensen i Helsingfors

representerade staterna även skulle ansluta sig.

I november 1924 hade Tysklands regering anmält sin beredvillighet att

taga del i den föreslagna kommissionens bildande under förutsättning att

även övriga Östersjöstater deltoge. I mars 1925 hade Lithauens regering

meddelat, att den godkänt förslaget utan förbehåll. Samtidigt både Lithauen

ställt till kommissionens förfogande sitt årsbidrag för 1925. I maj 1925

hade Lettlands regering anmält, att densamma utan förbehåll biträdde förslaget,

och ställde samtidigt till förfogande sitt årsbidrag för 1925. I juli

1925 hade Estlands regering anmält sitt godkännande av förslaget och överlämnat

sin kvot i kostnaderna för 1925. Likaså i juli 1925 hade Danmarks

regering anmält, att den biträdde konventionen under förbehåll att övriga

Östersjöstater godkände densamma och att riksdagen beviljade nödiga medel.

I november 1925 hade Polens regering meddelat, att densamma utan förbehåll

godkände förslaget och samtidigt ställt sin andel i kostnaderna för

1925 till förfogande.

Härefter yttras i nämnda P. M.:

Hittills hava sålunda sju Östersjöstater anmält sin anslutning till konventionen.

Endast från Sverige saknar man ännu svar, varför konventionen

ännu ej kunnat slutgiltigt undertecknas. Enligt vad man i Finland på enskild

väg inhämtat, torde dröjsmålet med svaret från Sverige icke bero på

att man här vore ohågad att ansluta sig till konventionen, utan enbart därpå

att ärendet icke ännu hunnit slutbehandlas. Flera skäl föreligga emellertid,

som gjorde det synnerligen önskvärt, att Sveriges svar avgavs före utgången

av år 1925. Dels nänmes i konventionsförslaget, som redan godkänts av 7

stater, att de anslutna staternas ekonomiska förpliktelser, oberoende av konventionens

ratifikation, inträda från den 1 januari 1925, och hava på grund

härav redan fyra stater ställt till kommissionens förfogande sin andel för

1925, och även för Finlands vidkommande har medel för detta år beviljats.

Dels planeras redan i flera länder och hava delvis t. o. m. påbörjats sådana

geodetiska arbeten, som ingå i det för kommissionen förutsätta, arbetsprogrammet.

För önskvärdheten av Sveriges snara anslutning till konventionen

talar ytterligare, att konferensen i Helsingfors valde Sveriges

representant, professor K. D. P. Rosén, till den blivande kommissionens

ordförande.

Genom beslut den 23 december 1925 förklarade Kungl. Maj:t Sig vilja

framdeles meddela beslut angående ställande av rikets allmänna kartverks

längdbas på Öland till förfogande såsom jämförelsebas för de till ifrågavarande

baltisk-geodetiska kommission anslutna länderna ävensom angående

därav föranledda kostnader för Sveriges vidkommande.

Vidare bemyndigade Kungl. Maj:t sin minister i Helsingfors att å Sveriges

vägnar tillkännagiva anslutning till samma kommission enligt det vid utrikesdepartementets

ovanberörda skrivelse den 30 april 1925 fogade förslaget

till överenskommelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.

Tillika anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att från det under riksstatens

åttonde huvudtitel uppförda reservationsanslaget till extra utgifter till chefen

för utrikesdepartementets personal- och administrativa avdelning på anmälan

utbetala ett belopp, motsvarande 500 dollars, att användas för bestridande

av den på Sverige belöpande andelen av de gemensamma kostnaderna

under år 1925 för nämnda kommission.

Av den av mig i det föregående lämnade utförliga redogörelsen torde

framgå, att de arbeten, som äro avsedda att utföras av den baltisk-geodetiska

kommissionen, i väsentlig grad beröra svenska intressen. På mitt förslag

har också Kungl. Maj:t tillkännagivit Sveriges anslutning till kommissionen

ifråga, i samband varmed årsavgiften för år 1925 blivit av tillgängliga

medel erlagd.

Då det emellertid gäller en utgift, som är avsedd att upprepas under en

följd av år, har jag ansett, att frågan om bidrag till kommissionens arbeten

m. m. bör underställas riksdagens prövning. På Sveriges andel skulle

komma det årliga bidraget av 500 dollars eller i runt tal 1,875 kronor.

Härjämte har föreslagits ett belopp av 1,000 kronor att användas till att

ställa den s. k. Ölandsbasen till förfogande av de anslutna länderna. Mot

detta belopp, som skulle användas till bekostande av erforderlig handräckning

och härav föranledda resor för kartverkets tjänstemän, har jag intet

att erinra. Sammanlagt skulle alltså behövas 2,875 kronor. Skulle genom

ändring av dollarkursen eller av annan anledning beloppet visa sig otill

räckligt, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel

tillskjuta vad som ytterligare erfordras.

Enligt vad jag inhämtat av statsrådet och chefen för finansdepartementet

kan täckning för ovannämnda belopp beredas å budgeten.

I anslutning till vad jag nu anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning

till den baltisk-geodetiska kommissionen under år 1926

och vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 2,875 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till'' riksdagen.

Ur protokollet:

E. Mturling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en baltiskgeodetisk kommission m. m. a1 i texten