Sök i Ratio Lex

Angående anslag under riksstatens femte huvudtitel till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

1926-04-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:222, Angående anslag under riksstatens femte huvudtitel till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

1

Nr 222.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

under riksstatens femte huvudtitel till dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst; given Stockholms

slott den 16 april 1926.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet infot''

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 april 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Möller anför:

Såsom framgår av det vid årets statsverksproposition, femte huvudtiteln,

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 januari

1926, har Kungl. Maj:t, under punkten 112, föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, för bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926—

1927 beräkna ett extra förslagsanslag av 5,000,000 kronor.

Anledningen till att anslaget i fråga endast blev föremål för en preliminär

uppskattning i budgetförslaget var den, att vissa utredningar inom

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 190 haft. (Nr 222.)

606 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

departementet, vilkas resultat kunde i större eller mindre omfattning komma

att påverka storleken av förevarande anslag, vid tidpunkten för statsverkspropositionens

avlåtande ännu icke förelågo i slutgiltigt skick. De utredningar

jag härvid närmast åsyftar avsågo definitiv lönereglering för förste

provinsialläkare och provinsialläkare och dylik lönereglering för vissa befattningshavare

vid överståthållarämbetet ävensom den ifrågasatta nya lagstiftningen

angående den sociala olycksfallsförsäkringen. Men även resultaten

av de då pågående utredningarna rörande dels nyorganisation av den

frivilliga sjukförsäkringen och dels arbetslöshetsförsäkring samt övriga åtgärder

till bekämpande av arbetslöshetens verkningar syntes med hänsyn

till med dessa förslags genomförande förbundna personalkostnader böra

vinna vederbörligt beaktande vid den definitiva beräkningen av anslaget.

Den 5 februari 1926 har Kungl. Maj:t beslutit avlåta proposition

(nr 7 4) angående definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och

provinsialläkare och den 25 i samma månad proposition (nr 154) angående

definitiv lönereglering för befattningshavare i överståthållarämbetets kansli

m. m.

Den 25 februari 1926 har Kungl. Maj:t även förelagt riksdagen proposition

(nr 109) med förslag till bland annat ny lag om försäkring för

olycksfall i arbete samt lag om riksförsäkringsanstalten. Nämnda förslag

innefatta bland annat en omorganisation av den obligatoriska försäkringen

för olycksfall i arbete. Denna omorganisation går i huvudsak ut på att

berörda försäkring från och med 1927 års ingång skall centraliseras hos

en för detta ändamål särskilt bildad anstalt, vars personal icke skall vara

statsanställd, samt att följaktligen från samma tidpunkt den nuvarande

riksförsäkringsanstalten skall upphöra med sin verksamhet.

Vidare har Kungl. Maj:t den 19 mars 1926 beslutit till riksdagen avlåta

proposition (nr 214) angående anslag till socialstyrelsen m. m. I denna

proposition har Kungl. Maj:t bland annat föreslagit höjning av anslaget

till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet för nästa budgetår med

hänsyn till den ökning av styrelsens personal, som tarvas å styrelsens

byrå för sjukkasseväsendet m. m. vid ett genomförande av det i proposition

den 25 februari 1926 (nr 117) framlagda förslaget om nya grunder för

den frivilliga sjukförsäkringen. Någon höjning av samma anslag på grund

av erforderlig ytterligare personal hos styrelsen för arbete i sammanhang

med genomförande av förslag om arbetslöshetsförsäkring m. m. har å andra

sidan icke begärts, alldenstund förslag i dylikt hänseende icke kommer

att föreläggas 1926 års riksdag (se proposition nr 212, angående anslag

till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m).

Vid nu angivna förhållanden anhåller jag att få till slutlig prövning

upptaga frågan om anslag under femte huvudtiteln för nästa budgetår till

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Jag ber därvid inledningsvis få nämna, att ett anslag till ifrågavarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

3

ändamål i riksstaten för budgetåret 1924—1925 under femte huvudtiteln

upptagits till ett belopp av 5,450,000 kronor. I riksstaten för innevarande

budgetperiod är anslag till enahanda ändamål under berörda huvudtitel

uppfört med 5,500,000 kronor. Vidare har såsom förut antytts i

riksstatsförslaget för budgetåret 1926—1927 anslaget till dylikt ändamål

under samma huvudtitel preliminärt beräknats till 5,000,000 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1924—

1925 har nettobelastningen å anslaget för berörda period uppgått till

5,639,953 kronor. Med hänsyn härtill skulle måhända kunna ifrågasättas

att nyss angivna preliminära beräkning av anslagsbehovet för budgetåret

1926—1927 gjorts allt för snäv. Det är emellertid till en början att

märka, att från och med den 1 juli 1925 definitiv lönereglering genomförts

för landshövdingarna samt tjänstemännen hos länsstyrelserna. På

grund härav utgår dyrtidstillägg till dessa befattningshavargrupper numera

med de lägre belopp som gälla i avseende å nyreglerade verk, vilket medför

en väsentlig besparing i kostnaderna för dyrtidstillägg. Härtill kommer,

att ytterligare befattningshavargrupper äro avsedda att från och med nästa

budgetår erhålla dyrtidstillägg efter den lägre skalan i samband med nyreglering

av vederbörandes avlöningar. Jag tillåter mig i sådant hänseende

erinra om att Kungl. Maj:t på min hemställan för 1926 års riksdag

framlagt förslag om definitiv lönereglering från och med den 1 juli 1926

för befattningshavare vid statsmedicinska anstalten och vid barnmorskeläroanstalterna,

ävensom, på sätt nyss angivits, för befattningshavare i

överståthållarämbetets kansli och för förste provinsialläkare och provinsialläkare

(statsverkspropositionen, femte huvudtiteln, punkterna 44 och 91

samt propositionerna nr 154 och 74). Av de sålunda ifrågasatta löneregleringarna

skulle den som avser förste provinsialläkare och provinsialläkare

för beräkningen av dyrtidstilläggsanslagets storlek hava den största

betydelsen. Genomförandet av sistberörda lönereglering skulle nämligen,

såvitt nu kan approximativt beräknas, komma att medföra en minskning

i utgifterna från anslaget med ett belopp av omkring 335,000 kronor för

budgetår.

En ej obetydlig minskning i belastningen av anslaget i fråga skulle

även vinnas därest, på sätt föreslaget blivit, vid en omorganisation av

den obligatoriska olycksfallsförsäkringen denna försäkring kommer att omhänderhavas

av en centralanstalt med icke statsanställd personal. Därvid

skulle visserligen, såsom närmare framgår av den förut denna dag avlåtna

propositionen nr 221, innehavarna av ordinarie tjänster vid den nuvarande

riksförsäkringsanstalten efter denna anstalts upphörande med utgången

av år 1926 överföras till indragningsstat med bibehållen tjänstgöringsskyldighet

och därvid bland annat fortfarande äga rätt till dyrtidstillägg

enligt grunderna för nyreglerade verk. Kostnaderna för dyrtidstilläggen

till dessa tjänstinnehavare torde fortfarande böra bestridas från

femte huvudtitelns anslag till dyrtidstillägg. Den icke-ordinarie personalen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

skulle däremot efter riksförsäkringsan staltens upphörande icke vidare få

uppbära avlöningar från statsverket och dyrtidstillägg å dylika avlöningar

skulle följaktligen icke komma att utgå under senare hälften av nästa

budgetår. Den härigenom uppkommande minskningen i nu förevarande anslag

torde approximativt kunna uppskattas till 85,000 kronor för halvt

år räknat.

Jag har nu redogjort för de omständigheter, som kunna vara ägnade

att minska utgifterna från dyrtidstilläggsanslaget för nästa budgetår. I

höjande riktning lärer å andra sidan nämnda anslag komma att påverkas

vid bifall till den ökning av socialstyrelsens icke-ordinarie personal, som

skulle betingas av styrelsens befattning med den föreslagna nyorganisationen

av den frivilliga sjukförsäkringen. Den härav föranledda belastningen

av anslaget torde emellertid komma att uppgå till ett relativt obetydligt

belopp.

Med hänsyn till här angivna förhållanden och då man vid uppskattningen

av storleken av nu förevarande anslag givetvis endast kan räkna med

approximativa siffror anser jag skäl icke föreligga att frångå den i riksstatsförslaget

för budgetåret 1926—1927 verkställda preliminära beräkningen

av berörda anslag. Anslaget torde alltså i riksstaten för nästa

budgetår böra uppföras med 5,000,000 kronor.

På grund av det anförda och under framhållande att ärendet synes jämlikt

§ 54 riksdagsordningen kunna, utan hinder av att den för propositioners

avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tiden gått till ända,

föreläggas årets riksdag får jag hemställa, att Kungl. Majrt måtte föreslå

riksdagen

att under femte huvudtiteln, avdelningen diverse, till bestridande

av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra förslagsanslag av .................... kronor 5,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ake Karlholm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 192c.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:341 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angåande anslag under riksstatens femte huvudtitel till dyrtidstillägg åt befattningshavare i s. 13 i texten
  2. SU 1926:163 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag under riksstatens femte huvudtitel till dyrtid stillägg åt befattningshavare i statens tjänst s. 8 i texten