Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige och Tyska riket avsluten handelsoch sjöfartstraktat

1926-05-11 · 94 sidor, varav 90 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 90 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:223, Angående godkännande av en mellan Sverige och Tyska riket avsluten handelsoch sjöfartstraktat

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

1

Nr 223.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av

en mellan Sverige och Tyska riket avsluten handels- och sjöfartstraktat;

given Stockholms slott den 14 maj 1926.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över liandelsoch

utrikesdepartementsärenden för den 11 maj 1926 och över handelsärenden

för denna dag samt med överlämnande av en ävenledes denna

dag mellan Sverige och Tyska riket undertecknad handels- och sjöfartstraktat

med tillhörande slutprotokoll och särskilt protokoll rörande vissa

varuprover, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av

berörda traktat och protokoll.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1926.

1 samt.

191 höft. (Nr 223.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

2 ■

Handels- och sjöfartstraktat mellan

Sverige och Tyska riket.

Konungariket Sverige och Tyska

Riket hava, uppfyllda av önskan

att främja handelsförbindelserna

mellan de båda länderna, överenskommit

att avsluta en handels- och

sjöfartstraktat.

För detta ändamål hava de till

fullmäktige utsett:

Hans Maj:t Konungen av Sverige:

Sveriges minister i Berlin E. af

Wirsén,

Tyska Rikets President:

Ministerialdirektören i tyska utrikesdepartementet,

Dr Erich Wallroth,

och Geheimeregeringsrådet,

Ministerialrådet Max Waldeck,

vilka, efter att hava granskat varandras

fullmakter och funnit dem

i god och behörig form, överenskommit

om följande bestämmelser:

Artikel 1.

Medborgare, tillhörande endera av

de traktatslutande parterna, skola,

såframt icke genom denna traktat

undantag göras, inom den andra

partens område i avseende å handel,

sjöfart och andra näringar åtnjuta

samma privilegier, befrielser och för
-

Handels- und Schiffahrtsvertrag

zwischen dem Deutschen Reich

und dem Königreicli Schweden.

Das Deutsche Reich und das

Königreich Schweden von dem

Wunsche erfiillt die Entwicklung

der wirtschaftlichen Beziehungen

zwischen den beiden Ländern zu

fördern, sind ubereingekommen,

einen Handels- und Schiffahrtsvertrag

abzuschliessen.

Zu diesem Zwecke haben zu Bevollmächtigten

ernannt

der deutsche Reichspräsident:

den Ministerialdirektor im Auswärtigen

Amt, Dr. Erich Wallroth,

und den Geheimen Regierungsrat,

Ministerialrat Max Waldeck,

Seine Majestät der König von

Schweden:

den Schwedischen Gesandten in

Berlin E. af Wirsén,

die, nachdem sie ihre Vollmachten

gepriift und in guter und gehöriger

Form befunden haben, uber folgende

Bestimmungen ubereingekommen

sind:

Artikel 1.

Die Angehörigen eines jeden der

vertragschliessenden Teile sollen,

soweit nicht der gegenwärtige Vertrag

Ausnahmen enthält, im Gebiete

des anderen Teils in Bezug auf

Handel, Schiffahrt und sonstige Gewerbe

dieselben Privilegien, Befrei
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

måner av alla slag, vilka tillerkännas

eller framdeles komma att tillerkännas

medborgare, tillhörande mest

gynnad nation; de skola vidare hava

full frihet att under samma personliga

och sakliga villkor som medborgare,

tillhörande mest gynnad

nation, utöva yrkesmässig verksamhet.

Medborgare, tillhörande endera av

de traktatslutande parterna, kunna,

förutsatt att de iakttaga landets

lagar, fritt beträda den andra partens

område samt där obehindrat

resa, uppehålla och bosätta sig, ävensom

när som helst obehindrat lämna

detta område. De skola därvid icke

vara underkastade andra eller mera

betungande allmänna eller lokala

inskränkningar eller pålagor av

något slag än dem, som påvila medborgare,

tillhörande mest gynnad

nation.

Det är vidare överenskommet, att

genom bestämmelserna i denna traktat

ingen inskränkning äger rum

i någon av de traktatslutande parternas

rätt att antingen på grund

av domstols beslut eller av hänsyn

till statens inre eller yttre säkerhet

eller till den allmänna ordningen,

särskilt av hänsyn till fattig-,

sundhets- och sedlighetspolisväsendet,

i särskilda fall förvägra den

andra partens medborgare rätt till

uppehåll i landet.

Den ena partens medborgare skola

inom den andra partens område

vara berättigade, på samma sätt som

medborgare, tillhörande vilken som

helst tredje stat, att förvärva och besitta

lös eller fast egendom samt att

däröver genom försäljning, byte,

ungen lind Begunstigungen aller

Art geniessen, welche den Angehörigen

der meistbegunstigten

Nation zustehen oder zustehen werden;

sie sollen ferner volle Freiheit

haben, unter den nämlichen persönliehen

und sachlichen Bedingungen

wie die Angehörigen der meistbegunstigten

Nation einer beruflichen

Tätigkeit nachzugehen.

Die Angehörigen jedes vertragschliessenden

Teils können, vorausgesetzt,

dass sie die Landesgesetze

beobachten, das Gebiet des anderen

Teils frei betreten, darin reisen, sich

aufhalten und niederlassen, sowie

dieses Gebiet jederzeit frei verlassen.

Sie werden dabei keinen anderen

oder lästigeren allgemeinen oder

örtlichen Beschränkungen oder Auflagen

irgendwelcher Art unterworfen

sein als die Angehörigen der meistbegiinstigten

Nation.

Es besteht ferner Einverständnis

daruber, dass das Recht eines jeden

der vertragschliessenden Teile, Angehörigen

des anderen Teils entweder

infolge gerichtlicher Verfugung oder

aus Grunden der inneren oder äusseren

Sicherheit des Staates oder

auch aus polizeilichen Grunden, insbesondere

aus Grunden der Armen-,

Gesundheits- und Sittenpolizei, den

Aufenthalt im einzelnen Fälle zu

versagen, durch die Bestimmungen

des gegenwärtigen Vertrages nicht

beeinträchtigt wird.

Die Angehörigen des einen Teils

sollen im Gebiete des anderen Teils

in gleicher Weise wie die Angehörigen

irgendeines dritten Staates

befugt sein, bewegliches oder unbewegliches

Vermögen zu erwerben,

zu bezitzen und daruber durch Ver
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

gåva, testamente eller på annat sätt

förfoga ävensom att på grund av

testamente eller arv förvärva kvarlåtenskap.

Artikel 2.

Medborgare, tillhörande endera av

de traktatslutande parterna, skola

inom den andra partens område

såväl för sin person som för sin

egendom, sina rättigheter och intressen

i fråga om skatter (även

tullar), avgifter, såframt de äro av

skattenatur, och andra dylika pålagor

i varje avseende åtnjuta samma

behandling och samma skydd hos

finansmyndigheter och finansdomstolar

som landets egna medborgare

och medborgare tillhörande mest

gynnad nation.

Bestämmelserna i denna artikel

liksom alla andra skattebestämmelser

i denna traktat skola äga motsvarande

tillämpning i fråga om juridiska

personer och de i artikel 5 omförmälda

sammanslutningar.

Artikel 3.

De traktatslutande parterna förplikta

sig att ömsesidigt taga i välvilligt

övervägande frågan om

svenska arbetares behandling i Tyskland

och tyska arbetares behandling

i Sverige med hänsyn till arbetarförsäkringen

i ändamål att genom

särskilda överenskommelser tillförsäkra

det ena landets arbetare uti

det andra landet en behandling,

som i möjligaste mån medgiver

dem lika stora fördelar.

Dessa överenskommelser skola

träffas genom särskilt avtal.

kauf, Tausch, Schenkung, letzten

Willen oder auf andere Weise zu

verfiigen, sowie Erbschaften vermöge

letzten Willens oder kraft

Gesetzes zu erwerben.

Artikel 2.

Die Staatsangehörigen des einen

vertragschliessenden Teils geniessen

im Gebiete des anderen Teils sowohl

fur ihre Person wie fur ihre Giiter,

Rechte und Interessen in Bezug auf

Abgaben (Steuern und Zölle), Gebiihren,

sofern sie steuerähnlich

sind, und andere ähnliche Lasten

in jeder Beziehung die gleiche Behandlung

und den gleichen Schutz

bei den Finanzbehörden und Finanzgerichten

wie die Inländer und die

Angehörigen der meistbegiinstigten

Nation.

Die Bestimmungen dieses Artikels

und alle sonstigen steuerlichen Bestimmungen

dieses Vertrages finden

entsprechende Anwendung auf juristische

Personen und die in Artikel 5

bezeichneten Gesellschaften.

Artikel 3.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, in freundschaftlichem

Einvernehmen die Behandlung der

schwedischen Arbeiter in Deutschland

und der deutschen Arbeiter

in Schweden hinsichtlich der Arbeiterversicherung

zu dem Zwecke

zu priifen, durch besondere Vereinbarungen

den Arbeitern des einen

Ländes im anderen Lande eine Behandlung

zu siehern, die ihnen

möglichst gleichwertige Vorteile

bietet.

Diese Vereinbarungen werden

durch ein besonderes Abkommen

festgesetzt werden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

5

Artikel 4.

Den ena traktatslutande partens

medborgare skola inom den andra

partens område i såväl freds- som

krigstid vara befriade från varje

statlig arbetsplikt, däri inberäknad

skyldighet att utföra körslor, ävensom

från varje personlig militär

tjänstgöringsskyldighet och däremot

svarande prestation.

Detsamma gäller i fråga om alla

övriga militära tvångsprestationer

eller rekvisitioner ävensom alla kontrihutioner

och tvångslån. Undantagna

äro, under förutsättning av

nationell behandling, rekvisitioner

under krigstid av automobiler och

andra motorfordon, vagnar, hästar

och andra medel för godstransport

ävensom de förpliktelser, som enligt

någon rättsgrund äro förbundna med

innehav av fast egendom, vidare

tvångsinkvartering och andra särskilda

militära tvångsprestationer

eller rekvisitioner, till vilka landets

samtliga invånare må varda förpliktade

i egenskap av ägare eller

nyttjare av byggnader eller jord.

I intet fall må den andra partens

medborgare behandlas ogynnsammare

än medborgare, tillhörande

mest gynnad nation.

Bestämmelserna i denna artikel

skola även äga tillämpning i fråga

om juridiska personer och de i artikel

5 omförmälda sammanslutningar.

Artikel 5.

Aktiebolag och andra kommersiella

sammanslutningar — industri-,

iinans-, kommunikations-, transport
-

Artikel 4.

Die Staatsangehörigen jedes vertragschliessenden

Teils sind in Friedens-

und Kriegszeit im Gebiet des

anderen Teils von jeder staatlichen

Arbeitspflicht einschliesslich der

Spanndienste, sowie von allen persönlichen

militärischen Dienstleistungen

und von etwaigen Ersatzleistungen

befreit.

Gleiches gilt von allen sonstigen

militärischen Zwangsleistungen oder

Requisitionen, sowie von allen Kontributionen

und Zwangsanleihen.

Ausgenommen sind unter der Voraussetzung

der Gewährung der Inländerbehandlung

Requisitionen vonKraftund

Motorwagen, Wagen, Pferden

und anderen Lasttransportmitteln im

Kriegsfalle, sowie die aus irgend

einem Rechtstitel mit dem Besitz eines

Grundstiicks verbundenen Lasten,

weiterhin die zwangsweise Einquartierung

und andere besondere militärische

Zwangsleistungen oder Requisitionen,

zu denen alle Landeseinwohner

als Eigentiimer oder Bewohner

von Gebäuden oder Land

herangezogen werden sollen.

In keinem Fall diirfen die Staatsangehörigen

des andern Teils ungunstiger

behandelt werden, als die

Angehörigen der meistbegunstigten

Nation.

Die Bestimmungen dieses Artikels

linden auch auf juristische Personen

und die im Artikel 5 bezeiehneten

Gesellschaften Anwendung.

Artikel 5.

Aktiengesellschaften und andere

Handelsgesellschaften einschliesslich

der Industrie-, Finanz-, Verkehrs-,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

och försäkringssammanslutningar

däri inbegripna — vilka lagligen

grundats och bestå inom den ena

traktatslutande partens område,skola

även inom den andra partens område

erkännas såsom lagligen bestående.

De kunna inom detta område,

i överensstämmelse med enligt

lag gällande bestämmelser och inskränkningar,

utöva handels- eller

annan näringsverksamhet ävensom

alla övriga rättigheter.

I varje fall åtnjuta dessa sammanslutningar

inom den andra traktatslutande

partens område samma

rättigheter, som tillerkännas eller

komma att tillerkännas motsvarande

sammanslutningar, tillhörande i

detta avseende mest gynnad nation.

Artikel 6.

Utan inskränkning i de ytterligare

förmåner, som härleda sig ur vardera

partens ställning såsom mest

gynnad nation, skola den ena traktatslutande

partens köpmän, fabriksoch

andra näringsidkare, vilka genom

ett av myndigheterna i hemlandet

utfärdat näringslegitimationsbevis

styrka, att de uti den stat, där

de äga hemvist, äro berättigade att

idka handels- eller annan näringsverksamhet,

ävensom att de därstädes

erlägga härför stadgade skatter och

avgifter, äga rätt att själva eller

genom i deras tjänst anställda resande,

under iakttagande av föreskrivna

formaliteter, inom den andra

partens område göra varuinköp hos

köpmän eller i öppna försäljningslokaler

eller hos personer, vilka producera

varorna. De kunna vidare

söka beställningar hos köpmän eller

andra personer. De äro berättigade

Transport- und Versicherungsgesellscliaften,

die im Gebiet eines vertragschliessenden

Teils rechtsgiiltig

gegrundet sind und dort zu Recht

bestehen, werden auch im Gebiete

des anderen Teils als zu Recht bestehend

anerkannt. Sie können in

diesem Gebiete nach Massgabe der

geltenden gesetzlichen Bestimmungen

und Beschränkungen ihre

Handels- oder gewerbliche Tätigkeit

und alle anderen Rechte ausiiben.

Auf jeden Fall geniessen die Gesellschaften

im Gebeite des anderen vertragschliessenden

Teils die gleichen

Rechte, die gleichartigen Gesellschaften

des in dieser Beziehung

meistbegiinstigten Ländes zustehen

oder zustehen werden.

Artikel 6.

Unbesdhadet der weiteren Vorteile,

die sich aus der Meistbegunstiung

ergeben, sollen Kaufleute, Fabrikanten

und andere Gewerbetreibende

des einen vertragschliessenden Teils,

die durch eine von den Behörden

ihres Ländes ausgestellte Ausweiskarte

naclnveisen, dass sie in dem

Staat, in dem sie ihren Wohnsitz

haben, zur Ausiibung ihres Handelsoder

ihres Gewerbebetriebs berechtigt

sind, und dass sie dort die hierfur

festgesetzten Steuern und Abgaben

entrichten, befugt sein, selbst

oder durch in ihren Diensten stehende

Reisende unter Beobachtung

der vorgeschriebenen Förmlichkeiten

in dem Gebiete des anderen Teils bei

Kaufleuten oder in offenen Verkaufsstellen

oder bei Personen, welche die

Waren erzeugen, Warenankäufe zu

machen. Sie können ferner bei Kaufleuten

oder bei anderen Personen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts proposition Nr 223.

att medföra varuprover och mönster,

men icke varor.

Tyska näringsidkare, försedda med

näringslegitimationsbevis, (handelsresande)

må icke för angivna verksamhet

i Sverige underkastas högre

avgifter än handelsresande för i utlandet

etablerade svenska handelshus

eller handelsresande tillhörande mest

gynnad nation. Med dylikt legitimationsbevis

försedda svenska näringsidkare

(handelsresande) kunna i

Tyskland påläggas lika höga avgifter

som de, vilka i Sverige påföras

tyska handelsresande.

Näringslegitimationsbevisen skola

vara avfattade i enlighet med det

formulär, som intagits i den i

Geneve den 3 november 1923 undertecknade

internationella konventionen

angående förenkling av tullformaliteterna.

Visering av konsulär

eller annan myndighet skall

icke erfordras.

Artikel 7.

Beträffande varuprover och mönster

skola de traktatslutande parterna

tillämpa bestämmelserna i den

i Geneve den 3 november 1923 undertecknade

internationella konventionen

angående förenkling av tullformaliteterna.

Fristen för återutförsel

fastställes till 12 månader.

Tyska handelsresande må i Sverige

resa med ostämplade prov på arbeten

av ädla metaller. De äro förplik
-

Bestellungen suchen. Sie sind berechtigt,

Warenproben und Muster,

jedoch keine Waren mitzufiiliren.

Die mit einer Ausweiskarte (Gewerbe-Legitimationskarte)

versehenen

deutschen Gewerbetreibenden

(Handlungsreisenden) diirfen fur die

bezeichnete Tätigkeit in Schweden

keiner liöheren Abgabe.unterworfen

werden als die Handlungsreisenden

im Ausland ansässiger schwedischer

Geschäftshäuser oder die Handlungsreisenden

des meistbegiinstigten Ländes.

Die mit einer solchen Legitimationskarte

versehenen schwedischen

Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden)

diirfen in Deutschland mit

gleich hohen Abgaben belegt werden,

wie sie in Schweden von deutschen

Handlungsreisenden zur Hebung

gelangen.

Die Ausweiskarten mussen dem

Muster entsprechen, das in dem am

3. November 1923 in Genf unterzeichneten

internationalen Abkommen

fiber die Vereinfachung der

Zollförmlichkeiten aufgestellt ist.

Fin konsularischer oder anderer

Sichtvermerk wird nicht gefordert.

Artikel 7.

In Beziehung auf Warenproben

und Muster werden die vertragschliessenden

Teile die Bestimmungen

anwenden, die in dem am 3.

November 1923 in Genf unterzeichneten

internationalen Abkommen

uber die Vereinfachung der Zollförmlichkeiten

enthalten sind. Die

Wiederausfuhrfrist wird auf 12 Monate

festgesetzt.

Die deutschen Handlungsreisenden

durfen in Schweden mit unpunzierten

Mustern von Edelmetallwaren

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

tade att åter utföra dessa prov inom

12 månader och äro skyldiga att

ställa säkerhet för uppfyllandet av

denna förpliktelse. Det belopp, för

vilket säkerhet skall ställas, må

icke överstiga vid silverarbeten den

dubbla och vid guld- och platinaarbeten

den femdubbla tullavgiften. Genom

säkerhetens förfallande uteslutes

icke laga beivran av överträdelser

emot gällande bestämmelser

angående handel med arbeten

av ädla metaller.

Artikel 8.

De traktatslutande parterna förbinda

sig att icke hindra det ömsesidiga

varuutbytet genom några

slags införsel- eller utförselförbud.

Undantag härifrån, så framt de

tillämpas på alla länder eller på de

länder, för vilka samma förutsättningar

äro för handen, kunna i följande

fall äga rum:

a) av hänsyn till den allmänna

säkerheten;

b) av hänsyn till allmän hälsovård

eller till skyddande av djur

eller nyttiga växter mot sjukdomar

eller skadliga insekter eller parasiter

ävensom av nyttiga växter

mot urartning och utdöende;

c) beträffande vapen, ammunition

och krigsredskap samt under utomordentliga

förhållanden även andra

krigsf örnödenheter;

d) beträffande varor, som inom endera

av de traktatslutande parternas

område äro eller komma att bliva

föremål för statsmonopol, ävensom

i syfte att för främmande varor

genomföra alla övriga förbud eller

inskränkningar, vilka genom den

inre lagstiftningen äro eller må bliva

reisen. Sie sind verpflichtet, diese

Muster binnen 12 Monaten wieder

auszufiihren, und haben die Erfiillung

dieser Verpflichtung sicherzustellen.

Der sicherzustellende Betrag

soll bei Silberwaren das Doppelte,

bei Gold- und Platinawaren das

Funffache des Zollbetrages nicht ubersteigen.

Durch Verfall der Sicherheit

vård die strafrechtliche Verfolgung

von Zuwiderhandlungen gegen die

geltenden Bestimmungen, betreffend

den Handel mit Edelmetallwaren,

nicht ausgeschlossen.

Artikel 8.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, den gegenseitigen Verkehr

durch keinerlei Einfuhr- oden

Ausfuhrverbote zu hindern.

Ausnahmen hiervonkönnen.soweit

sie auf alle Länder oder auf die

Länder användbar sind, bei denen die

gleichen Voraussetzungen zutreffen,

in folgenden Fallen stattfinden:

a) aus Riicksicht auf die öffentliche

Sicherheit;

b) aus Riicksicht auf die öffentliche

Gesundheit oder zum Schutze

von Tieren oder Nutzpflanzen gegen

Krankheiten und Schädlinge, sowie

von Nutzpflanzen gegen Entartung

und Aussterben;

c) in Beziehung auf Waffen, Munition

und Kriegsgerät und unter

ausserordentlichen Umständen auf

anderen Kriegsbedarf;

d) in Beziehung auf Waren, die

im Gebiet eines der vertragschliessenden

Teile den Gegenstand eines

Staatsmonopols bilden oder bilden

werden, ferner zu dem Zweck, för

fremde Waren alle anderen Verbote

oder Beschränkungen durchzuf iihren,

die durch die innere Gesetzgebung

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

9

stadgade rörande produktion, omsättning,

transport eller förbrukning

av likartade inhemska varor

i det egna landet.

Artikel 9.

Med avseende å transitering skola

de båda traktatslutande parterna

ömsesidigt mot varandra tillämpa

bestämmelserna i den i Barcelona

den 20 april 1921 undertecknade

internationella konventionen angående

transiteringsfrihet. Det är överenskommet,

att även i detta avseende

grundsatsen om mestgynnadnationsbehandling

skall tillämpas.

Artikel 10.

De i bifogade tariff A angivna

svenska natur- och industrialster

må införas till tyska tullområdet

på de i denna tariff bestämda villkor.

De i bifogade tariff B angivna

tyska natur- och industrialster må

införas till Sverige på de i denna

tariff bestämda villkor.

Artikel 11.

Vid införsel av den ena traktatslutande

partens produkter till den

andra partens område skall företeende

av ursprungsbevis i allmänhet

icke erfordras.

Skulle dock en av de traktatslutande

parterna belägga ett tredje

lands produkter med högre avgifter

än den andra partens produkter eller

med införselförbud eller inskränk
-

fiir die Erzeugung, den Vertrieb,

die Beförderung oder den Verbrauch

gleichartiger einheimischer Waren

im Inlande festgesetzt sind oder

festgesetzt werden.

Artikel 9.

Auf die Durchfuhr werden die

vertragschliessenden Teile gegenseitig

die Bestimmungen des in

Barcelona am 20. April 1921 abgeschlossenen

internationalen Abkommens

fiber die Freiheit der Durchfuhr

anwenden. Es besteht Einverständnis,

dass auch in dieser

Beziehung der Grundsatz der Meistbegfinstigung

gilt.

Artikel 10.

Die in dem beiliegenden Tarif A

bezeichneten schwedischen Bodenund

Gewerbeerzeugnisse werden bei

ihrer Einfuhr in das deutsche Zollgebiet

zu den durch diesen Tarif

festgestellten Bedingungen zugelassen.

Die in dem beiliegenden Tarif B

bezeichneten deutschen Boden- lind

Gewerbeerzeugnisse werden bei ihrer

Einfuhr in Schweden zu den durch

diesen Tarif festgestellten Bedingungen

zugelassen.

Artikel 11.

Bei der Einfuhr von Erzeugnissen

des einen vertragschliessenden Teils

in das Gebiet des anderen wird im

allgemeinen die Vorlage von Ursprungszeugnissen

nicht gefordert.

Wenn jedoch einer der vertragschliessenden

Teile Erzeugnisse eines

dritten Ländes mit höheren Abgaben

als die Erzeugnisse des anderen

Teils belegt oder wenn er die Er
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

ningar, som icke avse deri andra

partens produkter, kan förstnämnda

part, om så erfordras, göra tilllämpningen

av de lägre avgifterna

för den andra partens produkter

eller tillståndet att införa desamma

beroende av företeende av ursprungsbevis.

De traktatslutande parterna förbinda

sig att tillse, att handeln icke

hindras genom överflödiga formaliteter

vid utfärdandet av ursprungsbevis.

Ursprungsbevisen kunna utfärdas

av tullmyndigheten i avsändningsorten

inne i landet eller vid gränsen

eller av behörig industri- eller handelskammare.

De båda regeringarna

kunna träffa överenskommelser i

syfte att även till annan myndighet

än de ovannämnda eller till näringssammanslutning

i det ena landet giva

befogenhet att utfärda ursprungsbevis,

som det andra landets tullmyndigheter

skola godtaga. Därest

bevisen icke äro utfärdade av därtill

behörig statlig myndighet, kan regeringen

i destinationslandet fordra,

att desamma bestyrkas av dess å

varornas avsändningsort behöriga

diplomatiska eller konsulära representant.

Dylikt bestyrkande sker

kostnadsfritt.

Ursprungsbevisen kunna vara avfattade

å såväl destinations- som

utförsellandets språk; i senare fallet

kunna tullmyndigheterna i desti
-

zeugnisse eines dritten Ländes Einfuhrverboten

oder Beschränkungen

unterwirft, denen die Erzeugnisse

des anderen Teils nicht unterliegen,

so kann er, wenn erforderlich, die

Anwendung der ermässigten Abgaben

fiir die Erzeugnisse des anderen Teils

oder deren Zulassung zur Einfuhr

von der Beibringung von Ursprungszeugnissen

abhängig machen.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, dafiir zu sorgen, dass

der Handel nicht durch uberfliissige

Förmlichkeiten bei der Ausstellung

von Ursprungszeugnissen behindert

wird.

Die genannten U r spr ungszeugnisse

können von der Zollbehörde des Versandorts

im Innern oder an der

Grenze oder von der zuständigen

Industrie- oder Handelskammer ausgestellt

werden. Die beiden Begierungen

können Vereinbarungen treffen,

um noch auf andere als die oben bezeichneten

Stellen oder auch auf

wirtschaftliche Vereinigungen eines

der beiden Länder die Befugnis zur

Ausstellung von Ursprungszeugnissen

zu iibertragen, die von den

Zollbehörden des anderen Ländes

anzunehmen sind. Falls die Zeugnisse

nicht von einer dazu ermächtigten

Staatsbehörde ausgestellt sind,

kann die Regierung des Bestimmungslandes

verlangen, dass sie von

ihrer fiir den Versandort der Waren

zuständigen diplomatischen oder

konsularischen Behörde beglaubigt

werden. Die Beglaubigung erfolgt

kostenlos.

Die Ursprungszeugnisse können

sowohl in der Sprache des Bestimmungslandes

als auch in der Sprache

des Ausfuhrlandes abgefasst sein;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

11

nationslandet fordra en översättning.

Om ett tredje lands produkter

•över den ena traktatslutande partens

område införas till den andra

partens område, skoladen sistnämnda

partens tullmyndigheter godtaga

även de inom den förstnämnda partens

område enligt bestämmelserna

i denna artikel utfärdade ursprung sbevisen.

Artikel 12.

Inhemska avgifter, vilka inom den

ena av de traktatslutande parternas

område, vare sig för statens eller för

läns, kommuners eller korporationers

räkning, för närvarande äro

pålagda eller framdeles komma att

påläggas tillverkning, beredning,

transport eller förbrukning av någon

vara, må under ingen förevändning

drabba den andra partens produkter

med högre belopp eller på mera betungande

sätt än det egna landets

likartade produkter.

Artikel 13.

Beträffande in- och utförseltullar

i vad angår dessas belopp samt ställande

av säkerhet för och uppbärande

av desamma, såväl som beträffande

tullnederlag, (lokala) avgifter,

tullformaliteter, tullbehandling

och tullexpedition och vidare

beträffande de inre skatter och accisavgifter

av alla slag, vilka för statens

eller för läns, kommuns eller

korporations räkning kunna komma

att uppbäras, förbinder sig envar

av de traktatslutande parterna att

im letzteren Fälle können die Zollämter

des Bestimmungslandes eine

Ubersetzung verlangen.

Wenn Erzeugnisse dritter Länder

uber das Gebiet des einen vertragschliessenden

Teils in das Gebiet

des anderen eingefiihrt werden,

sollen die Zollbehörden das letztgenannten

Teils auch die in dem

Gebiet des erstgenannten Teils nåck

den Bestimmungen dieses Artikels

ausgestellten U rsprungszeugnisse

annehmen.

Artikel 12.

Innere Abgaben, die im Gebiet

des einen der vertragschliessenden

Teile, sei es för Rechnung des Staates

oder för Rechnung von Provinzen,

Gemeinden oder Korporationen, auf

der Hervorbringung, der Zubereitung,

der Beförderung oder dem

Yerbrauch eines Erzeugnisses gegenwärtig

ruhen oder kiinftig ruhen

werden, durfen Erzeugnisse des

anderen Teils unter keinen Vorwande

höher oder in lästigerer

Weise treffen als die gleichartigen

Erzeugnisse des eigenen Ländes.

Artikel 13.

Hinsichtlich des Betrages, der

Sicherstellung und der Erhebung der

Einfuhr- und Ausfuhrzölle sowie in

Bezug auf die zollamtlichen Niederlagen,

die (örtlichen) Gebuhren, die

Zollförmlichkeiten, die Zollbehandlung

und Zollabfertigung, ferner in

Bezug auf die för Rechnung des

Staates, einer Provinz, Gemeinde

oder Korporation zur Hebung gelangenden

inneren Steuern und Akzisegebiihren

jeder Art verpflicktet

sich jeder der vertragschliessenden

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

låta den andra komma i åtnjutande

av varje förmån, företrädesrättighet

och nedsättning i tarifferna, som

den förra parten må hava medgivit

en tredje makt.

Likaledes skall varje förmån eller

befrielse, som framdeles medgives

en tredje makt, genast ovillkorligen

och utan vidare komma den andra

traktatslutande parten till del.

Artikel 14.

I den mån bestämmelserna i denna

traktat avse ömsesidig behandling

såsom mest gynnad nation, skola

de icke vara tillämpliga å

a) de av endera av de traktatslutande

parterna åt angränsande

stater nu eller framdeles medgivna

särskilda förmåner, som avse underlättande

av gränshandeln inom ett

område, som i regel icke må sträcka

sig längre än 15 km på båda sidor

om gränsen;

b) de av endera av de traktatslutande

parterna nu eller framdeles

till följd av en tullförening ingångna

förpliktelser;

c) de förmåner, som endera av

de traktatslutande parterna avtalsvis

tillerkänt någon annan stat för

åstadkommande av utjämning av

den in-och utländska beskattningen,

särskilt till undvikande av dubbelbeskattning

beträffande direkta skatter

och skatter, som utgå på grund

av dödsfall, ävensom för åstadkommande

av rättsskydd och rättshjälp

i skatteärenden eller i mål rörande

ansvar för överträdelse av skatteförordningar;
-

Teile, den anderen an jeder Begunstigung,

jedem Vorrecht und jeder

Herabsetzung in den Tarifen teilnehmen

zu lassen, die er einer dritten

Macht gewährt haben sollte.

Ebenzo soll jede späterhin einer

dritten Macht zugestandene Begiinstigung

oder Befreiung sofort bedingungslos

und ohne weiteres dem

anderen vertragschliessenden Teil

zustatten kommen.

Artikel 14.

Soweit die Bestimmungen dieses

Vertrages die gegenseitige Gewährung

der Meistbegunstigung betreffen,

sind sie nicht användbar

a) auf die von einem der vertragschliessenden

Teile angrenzenden

Staaten gegenwärtig oder kunftig

gewährten besonderen Begiinstigungen

zur Erleichterung des Grenzverkehrs

in einer Ausdehnung von

in der Regel nicht mehr als 15 km

beiderseits der Grenze;

b) auf die von einem der vertragschliessenden

Teile gegenwärtig oder

kunftig auf Grund einer Zollvereinigung

eingegangenen Verpflichtungen;
c)

auf Begiinstigungen, die einer

der vertragschliessenden Teile in

Verträgen zur Ausgleichung der inund

ausländischen Besteuerung, insbesondere

zur Vermeidung einer

Doppelbesteuerung auf dem Gebiete

der direkten Steuern und der Abgaben

von Todes wegen sowie in

Verträgen iiber die Gewährung von

Rechtsschutz und Rechtshilfe in

Steuersachen oder Steuerstrafsachen

einem anderen Staate zugesteht;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

13

d) de särskilda förmåner, som

Sverige tillerkänt eller må komma

att tillerkänna Norge eller Danmark

eller båda dessa länder, så länge

samma förmåner icke tillerkänts

ytterligare någon stat.

Artikel 15.

Ä järnvägarna skall vid personoch

resgodstrafik beträffande expedition,

befordringspris och med befordring

sammanhängande allmänna avgifter

icke någon åtskillnad göras

mellan personer, som äro bosatta

inom de traktatslutande parternas

områden.

Från Sverige kommande godstransporter,

som skola befordras till

Tyskland eller genom Tyskland till

ett tredje land, skola på de tyska

järnvägarna varken beträffande

expedition och befordring eller med

hänsyn till befordringspris eller med

befordring sammanhängande allmänna

avgifter behandlas ogynnsammare

än likartade inhemska

godstransporter eller godstransporter

från en tredje stat i samma riktning

och på samma trafiksträcka. Det motsvarande

skall gälla även för de

svenska järnvägarna i fråga om

från Tyskland kommande godstransporter,

vilka skola befordras till

Sverige eller genom Sverige till ett

tredje land.

Dessa grundsatser skola även ömsesidigt

tillämpas beträffande transport

av personer, resgods och varor,

vilka först med fartyg eller andra

trafikmedel med undantag av järn
-

di auf die besonderen Begiinstigungen,

die schwedischerseits Norwegen

oder Dänemark oder beiden

Ländern eingeräumt ^vorden sind

oder eingeräumt werden, sofern nicht

die genannten Begiinstigungen noch

einem anderen Staate gewährt werden.

Artikel 15.

Auf den Eisenbahnen soll im Personen-

und Gepäckverkehr hinsichtlich

der Abfertigung, der Beförderungspreise

und der mit der Beförderung

zusammenhängenden offent - lichen Abgaben kein Unterschied

zwischen den Bewohnern der Gebiete

der vertragschliessenden Teile gemacht

werden.

In Deutschland aufgelieferte nach

Schweden oder durch Schweden nach

einem dritten Staate zu befördernde

Gutertransporte werden auf den

Eisenbahnen Schwedens weder in

Bezug auf die Abfertigung und Beförderung,

noch hinsichtlich der Beförderungspreise

oder der mit der

Beförderung zusammenhängenden

öffentlichen Abgaben ungiinstiger

behandelt werden, als gleichartige

einheimische oder Gutertransporte

eines dritten Staates in derselben

Bichtung und auf derselben Verkehrsstrecke.

Das Gleiche wird bei

den deutschen Eisenbahnen för in

Schweden aufgelieferte Gutertransporte

gelten, die nach Deutschland

oder durch Deutschland nach einem

dritten Staate befördert werden.

Die vorstehenden Grundsätze finden

wechselseitig auch Anwendung

auf die Transporte von Personen,

Gepäck und Giitern, die zunächst

mit Schiffen oder mit anderen Ver
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

väg transporteras till havs- eller

flodhamn eller annan del av statsområdet

och därifrån vidare befordras

med järnväg.

Undantag från bestämmelserna i

denna artikel skola vara tillåtna,

endast såvitt det gäller transporter

till nedsatta priser för bekämpande

av ett övergående utomordentligt

nödtillstånd eller transporter för

välgörande ändamål.

Artikel 16.

Svenska fartyg och deras last skola

i Tyskland och tyska fartyg och deras

last skola i Sverige åtnjuta samma

behandling som landets egna fartyg

och dessas last, oavsett varifrån

fartygen avgått eller varthän de

äro destinerade och oavsett varifrån

lasten förskriver sig eller varthän

den är bestämd.

Varje företrädesrättighet och befrielse,

som i detta hänseende kan

komma att av den ena av de traktatslutande

parterna medgivas en

tredje makt, skall samtidigt och

ovillkorligen jämväl tillerkännas

den andra parten.

Bestämmelserna i denna artikel

äro icke tillämpliga på kustfarten,

kustfisket eller de särskilda förmåner,

som tillerkänts eller må

komma att tillerkännas alster av

den inhemska fiskerinäringen i det

ena eller andra landet.

I fråga om kustfart har dock vardera

av de traktatslutande par
-

kehrsmitteln ausser der Eisenbahn

in Seehäfen, Flusshäfen oder andere

Teile des Staatsgebiets getragen und

dort auf Eisenbahnen aufgeliefert

werden.

Ausnahmen von den Bestimmungen

des vorstehenden Artikels sollen

nur zulässig sein, soweit es sich

um Transporte zu ermässigten Preisen

zur Bekämpfung eines voriibergehenden

besonderen Notstandes oder

um Transporte för milde Zweeke

handelt.

Artikel 16.

Die deutschen Schiffe und ilire

Ladungen sollen in Schweden und

die schwedischen Schiffe und ihre

Ladungen sollen in Deutschland in

gleicher Weise wie die inländischen

Schiffe und ihre Ladungen behandelt

werden, gleichviel, von wo die

Schiffe ausgelaufen oder wohin sie

bestimmt sind, und gleichviel woher

die Ladungen stammen oder wohin

sie bestimmt sind.

Jedes Vorrecht und jede Befreiung,

welche in dieser Beziehung von

einem der vertragschliessenden Teile

einer dritten Macht eingeräumt

werden sollte, soll gleichzeitig und

bedingungslos auch dem anderen

Teile zustehen.

Die Bestimmungen dieses Artikels

finden keine Anwendung auf die

Kiistenschiffahrt, die Kiistenfischerei

sowie auf die besonderen Begunstigungen

welche den Erzeugnissen

des inländischen Fischfanges

in dem einen oder anderen Lande

jetzt oder in Zukunft gewährt werden

sollten.

Hinsichtlich der Kiistenschiffahrt

hat jedoch jeder vertragschliessende

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

15

terna för sina fartyg rätt till alla de

förmåner och företrädesrättigheter,

som den andra parten i detta avseende

tillerkänt eller kan komma

att tillerkänna någon tredje makt,

under förutsättning att den förra

parten inom sitt område tillerkänner

den senare partens fartyg samma

förmåner och företrädesrättigheter.

Artikel 17.

Fartygs nationalitet skall ömsesidigt

erkännas på grund av de

handlingar och bevis, som av vederbörande

myndigheter i vartdera landet

blivit för befälhavare, skeppare

eller fartygsägare utfärdade.

Mätbrev, som utfärdats av den

ena av de traktatslutande parterna,

skola av den andra parten

godkännas i enlighet med de

särskilda överenskommelser, som

mellan de båda traktatslutande

parterna träffats eller framdeles må

komma att träffas.

Angående ömsesidigt erkännande

av den inhemska lagstiftningens

regler och föreskrifter i fråga om

utrustning, anordningar och säkerhetsvillkor

för den ena traktatslutande

partens fartyg i den andra

partens hamnar vid befordring av

resande, resgods och fraktgods skall

särskild överenskommelse träffas.

Artikel 18.

Svenska fartyg, som inkomma till

tysk hamn, och tyska fartyg, som

inkomma till svensk hamn, för att

där allenast komplettera sin last

eller lossa en del av densamma, må,

under förutsättning att de iakttaga

Teil fur seine Schiffe das Recht auf

alle Vergiinstigungen und Vorrechte,

die der andere in dieser Beziehung

einer dritten Macht gewährt hat oder

gewähren wird, unter der Bedingung,

dass er den Schiffen des anderen

Teilesdie gleichen Vergunstigungen

und Vorrechte in se mera

Gebiete zugesteht.

Artikel 17.

Die Nationalhat der Schiffe soll

beiderseits auf Grund der durch

die zuständigen Behörden in jedem

der beiden Länder den Kapitänen,

Schiffern oder Schiffseignern ausgestellten

Urkunden und Patente

anerkannt werden.

Die von dem einen der vertragschliessenden

Teile ausgestellten

Schiffsmessbriefe werden nach

Massgabe der zwischen den beiden

vertragschliessenden Teilen getroffenen

oder zu treffenden besonderen

Vereinbarungen von dem anderen

Teile anerkannt werden.

fiber die gegenseitige Anerkennung

der Regeln und Vorschriften

der inländischen Gesetzgebung fiber

die Ausriistung, Einrichtungen und

Sicherheitsbedingungen der Schiffe

des einen vertragschliessenden Teils

in den Häf en des anderen Teils bei der

Beförderung von Reisenden, deren

Gepäck und Frachten soll ein besonderes

Abkommen geschlossen werden.

Artikel 18.

Die deutschen Schiffe, welche nach

einem schwedischen Hafen, und umgekehrt,

die schwedischen Schiffe,

welche nach einem deutschen Hafen

kommen, um daselbst nur ihre Ladung

zu vervollständigen oder einen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

de i de respektive staterna gällande

lagar och föreskrifter, behålla

ombord den del av lasten, som är

bestämd till annan hamn eller till

annat land och återutf öra densamma,

utan att för denna del av lasten

behöva erlägga någon avgift utom

bevakningsavgifter; och må dessa

avgifter uppbäras allenast efter den

för inhemsk eller mest gynnad nations

sjöfart fastställda lägsta taxan.

Artikel 19.

Fullständigt befriade från fartygsnmgälder

och expeditionsavgifter i

de respektive ländernas hamnar äro:

1. fartyg, som från någon ort

vilken det vara må, inkomma i barlast

och i barlast åter utgå;

2. fartyg, som från hamn inom

ett av de bägge länderna ankomma

till en eller flera hamnar inom samma

land samt kunna styrka, att de i

annan hamn uti samma land redan

erlagt ifrågavarande avgifter;

3. fartyg, som frivilligt eller av

tvingande orsaker inkommit i en

hamn med last och därifrån åter utlöpa

utan att hava företagit någon som

helst handelsoperation.

Denna befrielse skall icke gälla

fyr- och båkavgifter, lotspengar,

bogserings-, karantäns- och andra

på fartyget vilande avgifter, vilka

inhemska och mest gynnad nations

fartyg hava att i lika mån erlägga så
-

Teil derselben zu löschen, sollen vorausgesetzt,

dass sie sich nach den

Gesetzen und Vorschriften des betreffenden

Staates richten, den nach

einem anderen Hafen desselben oder

eines anderen Ländes bestimmten

Teil ihrer Ladung an Bord behållen

und ihn wieder ausfuhren können,

ohne gehalten zu sein, fur diesen

letzteren Teil ihrer Ladung irgendeine

Abgabe zu bezahlen, ausser

den Aufsichtsabgaben, welche ubrigens

nur nach dem fur die inländische

oder die meistbegiinstigte

Schiffart bestimmten niedrigsten

Satze erhoben werden diirfen.

Artikel 19.

Von Tonnengeldern und Abfertigungsgebiihren

sollen in den Häfen

eines jeden der beiden Länder völlig

befreit sein:

1. die Schiffe, welche von irgendeinem

Orte mit Ballast ein- und

damit wieder auslaufen;

2. die Schiffe, welche aus einem

Hafen des einen der beiden Länder

nach einem oder mehreren Häfen

desselben Ländes kommen und sich

iiber die in einem anderen Hafen

desselben Ländes bereits erfolgte

Zahlung jener Abgaben ausweisen

können;

3. die Schiffe, welche freiwillig

oder notgedrungen mit Ladung nach

einem Hafen kommen und ihn, ohne

irgendwie Handel getrieben zu haben,

wieder verlassen.

Diese Befreiung wird nicht gewährt

fur Leuchtturm, Lotsen-,

Schlepp-, Quarantäne- und sonstige

auf dem Schiffskörper lastende Abgaben,

welche in gleichem Masse

von den inländischen und von den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

17

som gottgörelse för trafiken tjänande

handräckningar och anordningar.

I händelse fartyg av tvingande

orsaker inlöper i hamn, skola icke

såsom handelsoperationer anses: i

och för reparation av fartyget verkställd

lossning och återinlastning

av varor; överflyttande av last till

ett annat fartyg i händelse av det

förra fartygets sjöoduglighet; nödiga

inköp av proviant för besättningen;

samt försäljning av sjöskadade

varor efter därtill av tullförvaltningen

lämnat tillstånd.

Artikel 20.

Om ett fartyg, tillhörande det

ena av de traktatslutande länderna,

strandar eller lider skeppsbrott å det

andra landets kuster, skola fartyg

och last åtnjuta samma förmåner

och befrielser, som respektive lands

lagstiftning under enahanda omständigheter

beviljar egna eller mest

gynnad nations fartyg. Hjälp och

bistånd skall lämnas befälhavare

och besättning såväl för dem personligen

som för fartyg och last i

samma omfattning som det egna

landets undersåtar.

De traktatslutande parterna komma

dessutom överens, att bärgade varor

icke skola vara underkastade någon

tullavgift, såvida de icke övergå

till förbrukning inom landet.

Schiffen der meistbegiinstigten Nation

fur dem Verkehr dienende

Leistungen und Vorkehrungen zu

entrichten sind.

Ist das Einlaufen durch Not veranlasst

^vorden, so gelten nicht als

Ausiibung des Handelsbetriebes das

zum Zwecke der Ausbesserung des

Schiffes erfolgteLöschen und Wiedereinladen

der Waren, das tlherladen

auf ein anderes Schiff im Fälle der

Seeuntiichtigkeit des ersten, die

zur Verproviantierung der Schiffsmannschaft

notwendigen Aufwendungen

und der Verkauf der beschädigten

Waren mit Genelimigung

der Zollverwaltung.

Artikel 20.

Wenn ein Schiff eines der vertragschliessendenTeile

an den Kiisten

des anderen Teils strandet oder

Schiffbrucli leidet, sollen Schiff und

Ladung dieselhen Begiinstigungen

und Befreiungen geniessen, welche

die Gesetzgebung des hetreffenden

Ländes den eigenen Schiffen oder

denen der meistbegiinstigten Nation

in gleicher Lage bewilligt. Es soll

dem Fiihrer und der Mannschaft

sowohl fiir ihre Person wie fiir

Schiff und Ladung Hilfe und Bestånd

im demselben Umfange wie

den Angehörigen des eigenen Ländes

geleistet werden.

Die vertragschliessenden Teile

kommen ausserdem uherein, dass

die geborgenen Waren keiner Zollabgabe

unterliegen sollen, es sei

denn, dass sie in den inländischen

Verbrauch iibergehen.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 191 höft. f.\r 223.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Artikel 21.

Den ena av de traktatslutande

parternas fartyg samt deras besättning

och last skola på de inre farvattnen

och i de för den allmänna

samfärdseln öppna flodhamnarna

inom den andra partens område åtnjuta

samma behandling som det

egna landets eller mest gynnad

nations fartyg, besättning och last.

Ett fartygs egenskap att tillhöra

endera parten skall av båda parterna

erkännas i överensstämmelse med

de inom vartdera landet härom

gällande lagar och föreskrifter.

Artikel 22.

De traktatslutande parterna tillerkänna

varandra ömsesidigt rättighet

att utnämna konsuler i alla den

andra parten tillhörande hamnar

och handelsplatser, där anställande

av konsuler medgives någon tredje

makt.

Konsuler, som äro anställda hos

endera av de traktatslutande parterna,

skola inom den andra partens

område åtnjuta samma företrädesrättigheter,

befrielser och behörighet,

som tillkomma eller framdeles

kunna tillkomma någon tredje makts

konsuler. Likväl skola nämnda företrädesrättigheter,

befrielser och behörighet

icke medgivas dem i större

utsträckning, än som tillkommer

den senare partens konsulära representanter

inom den förres område.

Artikel 21.

Die Schiffe des einen der vertragschliessenden

Teile und ihre

Mannschaften und Ladungen sollen

auf den Binnengewässern des anderen

Teils und in seinen dem öffentlichen

Verkehr dienenden Flusshäfen

die gleiche Behandlung geniessen

wie die eigenen Schiffe, ihre Mannschaften

und Ladungen oder wie

die Schiffe, Mannschaften und Ladungen

der meistbegiinstigten Nation.

Die Eigenschaft eines Schiffes

als Schiff eines der vertragschliessenden

Teile wird von den beiden

vertragschliessenden Parteien entsprechend

den bei beiden Teilen

geltenden Gesetzenl; und Verordnungen

gegenseitig anerkannt.

Artikel 22.

Die vertragschliessenden Teile bewilligen

sich gegenseitig das Recht,

Konsuln in allen denjenigen Häfen

und Handelsplätzen des anderen

Teils zu ernennen, in denen Konsuln

irgendeines dritten Staates

zugelassen werden.

Die Konsuln des einen vertragschliessenden

Teils sollen in dem Gebiete

des anderen Teils dieselben

Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse

geniessen, die den Konsuln

irgendeines dritten Staates gegenwärtig

oder kiinftig gewährt werden.

Indessen sollen ihnen diese

Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse

nicht in einem grösseren

Ausmasse zustehen, als sie den

konsularischen Vertretern des letzteren

Teils im Gebiete des ersteren

gewährt werden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

19

Artikel 23.

Denna traktat, som är avfattad i

dubbla originalexemplar på svenska

och tyska språken, skall, å båda sidor

efter de lagstiftande församlingarnas

godkännande, ratificeras, och

ratifikationshandlingarna skola snarast

möjligt utväxlas i Berlin.

Traktaten träder i kraft 20 dagar

efter ratifikationshandlingarnas utväxlande

och förbliver från nämnda

dag gällande under en tid av tre

år. Om ingendera av de båda traktatslutande

parterna sex månader

före utlöpandet av denna frist tillkännagivit

sin avsikt att försätta

den ur kraft, förbliver traktaten

gällande till dess sex månader förflutit

från den dag, då den av

endera parten blivit uppsagd.

Om likväl endera av de traktatslutande

parterna skulle höja sina

vid traktatens undertecknande lagligt

fastställda tullsatser, är vardera

parten berättigad att med en frist

av tre månader uppsäga traktaten

att upphöra gälla.

Till bekräftelse härav hava de

befullmäktigade undertecknat traktaten

och försett den med sina

sigill.

Berlin den 14 maj 1926.

E. af Wirsén.

(L. s.)

Artikel 23.

Diesel- Vertrag, der in doppelter

Urschrift in deutscher und in schwedischerSprache

ausgefertigt ist, soll,

beiderseits nach Zustimmung der

gesetzgebenden Körperschaften, ratifiziert

werden und die Ratifikationsurkunden

sollen so båld als

möglich in Berlin ausgetauscht

werden.

Der Vertrag tritt 20 Tage nach

Austausch der Ratifikationsurkunden

in Kraft und bleibt von diesem

Tage an drei Jahre in Geltung.

Falls keiner der beidenvertragschliessenden

Teile sechs Monate

vor Ablauf dieser Frist seine Absicht

bekanntgegeben hat, ihn ausser

Kraft zu setzen, bleibt der Vertrag

bis zum Ablauf von sechs

Monaten von dem Tage an verbindlich,

an dem einer der vertragschliessenden

Teile ihn gekiindigt

haben wird.

Wenn indessen einer der vertragschliessenden

Teile seine bei

Unterzeichnung des Vertrages bereits

gesetzlich bestimmten Zölle

erhöhen sollte, ist jeder Teil befugt,

die Gultigkeit dieses Vertrages mittel

einer drei Monate vorher anzuzeigenden

Kiindigung zu beendigen.

Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten

den Vertrag unterzeichnet

und hierunter ihre Siegel

gezetzt.

In Berlin, am 14. Mai 1926.

Dr. Wallroth.

(L. S.)

Waldeck.

(L. S.)

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Tariff A. Införseltullar i Tyskland.

Nummer

i tyska

tulltaxan

Artiklarnas benämning

1

Tullsats för

100 kilogram

RM

1

Råg ..........................................................................

1

6.

2

Vete och spelt ...................................................

6.50

3

Korn............................................................

4

Havre ....................................................

6.—

ur 47

Lingon, friska .........................................................

fria

(ur _ 74/6)

Byggnads- och gagnvirke, i allmänna tariffen ej särskilt

nämnt:

ur 76

sågat i längdriktningen eller på annat sätt förarbetat,

icke hyvlat, av mjuka träslag .................................

för 100 kg. 1.—

ur 83

eller för 1 kbm. 6.—

Tunnbinderivirke (stäver och bottendelar) ävensom härtill

synbarligen förarbetat virke (stavträ), ofärgat, icke hyvlat,

av mjuka träslag ...................................................

Anmärkning. Behandling allenast med bandkniv eller glättning

av kanterna medelst byvling bar intet inflytande på tunn- binderivirkets tullbehandling.

Anmärkningar till nr 100.

1. Tullnedsättningar, som Tyskland beviljar för hästar av

rent kallblod, skola under motsvarande förutsättningar

tillämpas även å hästar av svensk ardennerras och å

generationshästar av svensk ardennerras (rent kallblod).

2. För att komma i åtnjutande av de nedsatta tullsatserna,

måste importören för varje häst förete ett intyg från

avelsföreningen för svenska ardennerhästen, varav fram- går, att djuret uteslutande tillhör ett av de båda i an-

för 100 kg. 0.40

eller för 1 kbm. 2.40

j

1

1

märkning 1 nämnda slagen. Innehåller intyget även

uppgifter på värdet av djuren å avsändningsorten, skall

den tyska tullmyndigheten som regel godtaga intyget såsom

en tillräcklig grund för upptagandet av djuren i veder- börlig värdegrupp, för såvitt den tullpliktige till tullhand- lingarna fogar en sammanställning av de vid hästarnas

transport till gränstullplatsen uppkomna fraktkostna- naderna ävensom eventuella försäkrings- och kommissions- kostnader.

Den kungliga svenska regeringen och riksregeringen

skola överenskomma om det förfarande, som skall iakt- tagas vid utfärdandet av intyget.

I tveksamma fall hava de tyska myndigheterna rätt

att pröva, om den införda hästen äger de kännetecken

i

och egenskaper, av vilka den gynnsamma tullbehand- lingen beror, och om dess värde är riktigt angivet.

3. Tullnedsättningar, som Tyskland beviljar ett tredje land

för varmblodshästar, skola under motsvarande förutsätt- ningar tillämpas även på varmblodshästar av svenskt

ursprung.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

21

Tarif A. Zölle bei der Einfuhr nach Deutschlaud.

Nr. des

deutschen

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

Zollsatz för

1 Doppelzentner

RM

1

Roggen.......................................................................

6.—

2

Weizen und Spelz ......................................................

6.50

3

Gerste ........................................................................

5.—

4

Hafer ........................................................................

6.—

aus 47

(aus 74/6)

Preiselbeeren, frisch....................................................

Bau- und Nutzholz, im allgemeinen Tarif nicht besonders

frei

76

83

genannt;

in der Längsrichtung gesägt oder in anderer Weise vorgerichtet,

nicht gehobelt, weicli ..............................

Fassholz (Fassdauben und Fassbodenteile), auch zu solchem

erkennbar vorgearbeitetes Holz (Stabholz), ungefärbt, nicht

gehobelt, von weichem Holz

Anmerkung. Die Mosse Behandlung mit dem Reifmesser oder

eine Glättung der Sclimalseiten durch Hobelung bleibt aui

die Verzollung des Fassholzes ohne Einfluss.

Anmerkungen zu Nr. 100.

1. Zollermässigungen, die Deutschland fur Pferdeschläge von

reinem Kaltblut gewährt, werden unter entsprechenden

Voraussetzungen auch auf die Pferde des schwedischen

Ardenner Schlages sowie die Generationspferde des

schwedischen Ardenner Schlages (reines Kaltblut) angewendet.

2. Um die ermässigten Zollsätze zu geniessen, miissen die

Einbringer fiir jedes Pferd eine Bescheinigung des

schwedischen Ardenner Zuchtvereins beibringen, aus der

erhellt, dass das Tier ausschliesslich einem der beiden

in der Anmerkung 1 genannten Schläge angehört. Bind

in der Bescheinigung auch Angahen iiber den Wert der

Tiere am Versendungsort enthalten, so hat das deutsche

Zollamt die Bescheinigung in der Regel als eine ausreichende

Grundlage fiir die Einreihung der Tiere in

die Wertstaffel anzunehmen, sofern der Zollpflichtige

den Abfertigungspapieren eine Zusammenstellung der

bei der Versendung der Pferde bis zur Grenzzollstelle

entstandenen Fracht sowie der etwaigen Versicherungsund

Kommissionskosten beifiigt.

Die Reichsregierung und die Königlich Schwedische

Regierung werden sich fiber das bei der Ausfertigung

der Bescheinigung zu beobachtende Verfahren verständigen.

In Zweifelsfällen bleibt den deutschen Behörden

das Recht gewahrt, nachzupriifen, ob das eingefiihrte

Pferd die Merkmale und Eigenschaften besitzt, von denen

die zollbegiinstigte Behandlung abhängt, und ob sein

Wert zutreffend angegehen ist.

3. Zollermässigungen, die Deutschlaud fiir Warmblutpferde

einem dritten Lande gewährt, werden unter entsprechenden

VorauBsetzungen auch auf Warmblutpferde schwedischen

Ursprungs angewendet.

för 1 dz 1.— oder

fiir 1 fm 6.—

för 1 dz 0.4 o oder

för 1 fm 2.4 0

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Nummer

i tyska

tulltaxan

Artiklarnas benämning

Tullsats för

100 kilogram

EM

103

104

106

ur 108

Nötkreatur, levande.....................................................

Får, levande ...............................................................

Svin, levande..............................................................

Kött, med undantag av svinspiick, och ätbara inälvor av

kreatur (med undantag av fjäderfä), färska (icke frusna):

fläsk och ätbara inälvor av kreatur...........................

för 100 kg. levande

vikt 16.—

16.—

16.—

32.—

annat .................................................................

37.50

Anmärkning. Huvuden och fotter av svin, tungor, levrar,

hjärtslag, njurar, mellangärden, mjältar, lungor, luftstrupar

av kreatur (med undantag av fjäderfä), skola, om de be- strötts med salt eller begjutits med saltvatten uteslutande

till bevarande under transporten, fördragsmässigt tullbe- handlas icke såsom enkelt tillredda utan såsom färska.

109

ur 115

Svinspäck...................................................................

Fisk, levande och icke levande, med undantag av karp,

sutare, sik, forell och röding, färsk, även frusen............

20.—

fri

Anmärkning till nr 115—117. Fisk (sill därunder inbegripen),

som uteslutande till bevarande under transporten till tysk

hamn beströtts med salt eller begjutits med saltvatten, be- handlas såsom färsk fisk; från denna behandling undantages

fisk, som i utlandet lagrats under någon mellanvarande tid eller

underkastats behandling, som går utöver syftet att bevara

fisken under transporten. Såsom dylik lagring anses ej, att

fisken tillfälligt förts i land för att beströs med salt eller

begjutas med saltvatten eller för att omlastas. Urtagen eller

sönderskuren färsk fisk drager, då den införes i saltlake,

de för saltad fisk bestämda tullsatserna.

I

1

126

Flott och flottliknande fett (svin- och gåstlott, märg, oleo- margarin och annat flottliknande fett) ........................

10.—

Anmärkning till nr 135. Medgiver Tyskland tredje land

fördragstullsatser för någon särskild sort hård ost, skall den

lägsta av dessa tullsatser tillämpas på svensk Edamer- och

(loudaost.

Anmärkning till nr 171. Till födoämne tjänlig vegetabilisk

talg för framställning av margarin eller konstfett enligt

tillståndsbevis och under kontroll av användningen.

2.5 0

205

Margarin (mjölksmör eller smörfett liknande beredningar,

vilkas fetthalt icke uteslutande erhållits ur mjölk).........

20.—

Anmärkning till nr 207 A. Härdat tran med av riksrege- ringen godkänt renhetsintyg.

fri

ur 219

Närings- och njutningsmedel, alla slag, i lufttätt tillslutna

kärl:

köttkonserver.........................................................

ansjovis och gaffelbitar ..........................................

40.—

45.—

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

23

Nr. des

deutschen

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

Zollsatz fur

1 Doppelzentner

RM

103

Rindvieh, lebend

fiir 1 dz Lebendgewicht

16.—

104

106

aus 108

Schafe, lebend ............................................................

Schweine, lebend ...... ..................................................J

Fleisch, ausschliesslich des Schweinespecks, und geniessbare

Eingeweide von Vieh (ausgenommen Federvieh), frisch

(nicht gefroren):

Schweinefleisch und geniessbare Eingeweide von Vieh)

anderes ...............................................................

16.—

16.—

32.—

37. JO

Anmerkung. Köpfe und Spitzbeine von Schweinen, Zungen,

Lebern, Herz, Niere, Zwerchfell, Milz, Lungen, Luftröhren

von Vieh (ausgenommen Federvieh), alle diese lediglich

zur Erhaltung während der Versendung durch Bestreuen

mit Salz oder duroh Begiessen mit Salzwasser eingesalzen,

werden vertragsmässig nicht als einfacli zuhereitet, sondern

als frisch verzollt.

109 Schweinespeck ............................................................

aus 115 Fische, lebende und nicht lebende, mit Ausnahme von

Karpfen, Schleien, Felchen, Forellen und Saiblingen, frisch,

auch gefroren............................................................

20.-

frei

126

Anmerkung zu Nr. 115 bis 117. Fische (einschliesslich der

Heringe), die lediglich zur Erhaltung während der Ver-j

sendung nach einem deutschen Hafen mit Salz bestreut oder

mit Salzwasser begossen sind, werden als frische Fischej

behandelt; ausgenommen von dieser Behandlung sind Fische,

die im Ausland eine Zwischenlagerung oder eine iiber deni

Zweck der Erhaltung während der Versendung hinausgehendei

Behandlung erfahren haben. Als Zwischenlagerung gilt nicht!

das voriibergehende Verbringen der Fische an Land zum

Zwecke des Bestreuens mit Salz oder des Begiessens mit

Salzwasser oder zum Zwecke der Umladung. Ausgenommene

oder zerschnittene frische Fische, die in Sallake eingehen,

unterliegen den Zollsätzen för gesalzene Fische.

Schmalz und schmalzartige Fette (Schmalz von Schweinen

und Gänsen, Rindsmark, Oleomargarin und andere

schmalzartige Fette)..................................................

Anmerkung zu Nr. 135. Falls Deutschland dritten Ländern

fiir irgendeine besondere Sorte von Hartkäse vertragsmässige

Zollsätze zugestehen sollte, so wird ant schwedischen

Edamer- und Gouda-Käse der niedrigste dieser Zollsätze

angewendet werden.

10.

Anmerkung zu Nr. 171. Zum Genuss geeigneter pflanzlicher

Talg zur Herstellung von Margarine oder Kunstspeisefett

auf Erlaubnisschein unter Ueberwachung der Verwendung...

205 Margarine (der Milchbutter oder dem Butterschmalz älinliche

Zubereitungen, deren Fettgehalt nicht ausschliesslich

der Milch entstammt)...............................................

Anmerkung zu Nr. 207 A. Gehärtete Trane mit von der

Reichsregierung anerkannten Reinheitszeugnissen...............

aus 219 Nahrungs- und Genussmittel aller Art in luftdicht verschlossenen

Behältnissen:

Biichsenfleisch ........................................................

Anchovis und Gabelbissen..........................................

20.—

frei

40.—

45.—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:t& proposition Nr 223.

Nummer

1 i tyska

j tulltaxan

Artiklarnas benämning

Tullsats för

100 kilogram

KM

ur 234

Sten (med undantag av skiffer, gatsten och makadam), även- som lava, porös och tät, rå eller endast råhuggen, även

sågad, dock på icke mer än tre sidor, eller i icke kluvna

icke sågade (skurna) plattor; även malen sten, ej särskilt

nämnd i föregående nummer av den allmänna tariffen-..

Anmärkning. Stenar av angivet slag skola fördrägsmässigi

behandlas såsom blott råhuggna även i fall, då de utöver

råhuggningen i och för transporten bearbetats uteslutande

med pikhacka eller spetsmejsel på det sätt, att de förete

regelbundna fyrkantiga former med jämnade, d. v. s. med

från väsentliga fördjupningar och förhöjningar befriade ytor

och med regelbundet löpande kanter.

fria

ur 329

Krita, slammad; ävensom finmalen eller på annat sätt fint

ur 628

pulveriserad krita..................................

0.40

Fönsterramar och dörrar, råa ..........................

6 —

(ur 649/50)

Halvtyg (halvfabrikat för pappers- och papptillverkning),

våt eller torr massa, även blekt eller färgad eller försatt

med mineralämnen, lim o. s. v.:

ur 650

Trämassa (mekaniskt beredd trämassa, slipmassa), kemiskt

beredd trämassa (cellulosa).........................................

Anmärkning. Trämassa, mekanisk eller kemisk, innehållande

1.75

50 procent vatten eller däröver......................

1,15

ur 651 B

Vulkanfiber:

ur 655 B

plattor med en tjocklek av 3 mm eller därunder .........

20.—

Omslagspapper (s. k. kraftpapper), med en vikt per kvadrat- meter av mer än 50 men mindre än 350 gram, icke för- sett med påtryckta bruksanvisningar, reklamtext, mönster

eller dylikt, därest det överensstämmer med deponerade

prov........................................................................

Anmärkning. Tullbehandlingen begränsas till vissa tullplatser,

som bestämmas genom överenskommelse mellan de båda

regeringarna.

Anmärkning till avdelning 11 i allmänna tariffen. Papper

i rullar förtullas icke såsom pappersvara, utan såsom papper,

då bredden överstiger 20 cm, och även eljest, då papperets

användning för vidare yrkesmässig bearbetning eller förar- betning, t. ex. till tryckning, tillverkning av påsar eller

strutar, klistring av tändsticksaskar, lindning av blomtråd,

styrkes.

5.50

681

Gatsten...................................

fri

(ur 685/6)

Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyvlade, även i förening med

ur 685

oiackerat, opolerat trä eller järn:

släta, icke profilerade, icke svarvade, icke utsirade, av

granit:

kantstenar för trottoarer, på två långsidor och på

båda kortsidorna slätt bearbetade, eljest råa eller

blott råhuggna:

bearbetade endast med pikhacka (Spitzhammer)

eller med spetsmejsel (s. k. råkantstenar) ......

0.2 0

pa annat satt slätt bearbetade........................

0.50

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

25

Nr. des

deutschen

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

Zollsatz fur

1 Doppelzentner

RM

aus 234

Steine (mit Ausnahme von Schiefer, Pflastersteinen lind

Steinschotter) sowie Lava, poröse lind dichte, roh oder

bloss roh behauen, auch gesägt, jedoch an nicht mehr

als drei Seiten, oder in nicht gespaltenen, nicht gesägten

(geschnittenen) Platten; auch gemahlene Steine, in den

vorhergehenden Nummern des allgemeinen Tarifs nicht

genannt ..............................................................

Anmerkung. Steine der bezeichneten Art werden auch dana

vertragsmässig als bloss roll behauen beliandelt, wenn sie

iiber das rohe Behauen för die Versendung hinaus lediglich

mit dem Spitzhammer oder dem Spitzmeissel derartig weiter

bearbeitet skid, dass sie regelmässige viereckige Formen mit

geebneten, d. h. von wesentlichen Vertieiungen und Erhebun- gen beireiten Flächen und mit regelmässig verlaulenden

Kanten aufweisen.

frei

aus 329

Kreide, geschlämmt; auch gestäubte oder in anderer Weise

0.40

aus 628

fein gepulverte Kreide...............................................

Fensterrahmen und Turen, roh.......................................

6.—

(aus 649/50)

Halbzeug (Halbstoff zur Papier- und Pappenbereitung),

breiartig oder in fester Form, auch gebleicht oder gefärbt

oder mit mineralischen Stoffen, Leim usw. versetzt:

aus 650

Holzmasse (mechanisch bereiteter Holzstoff, Holzschliff),

1.75

chemisch bereiteter Holzstoff (Zellstoff, Cellulose) .........

Anmerkung. Holzstoff, mechanisch oder chemisch bereitet,

50 v. H. Wasser oder dariiber enthaltend ..................

1.15

aus 651 B

Vulkanfiber:

Platten in der Starke von 3 mm oder weniger ...........

20.—

aus 655 B

Packpapier (sogenanntes Kraftpapier), ilessen Gewicht auf

1 m im Geviert mehr als 50 aller weniger als 350 g be- trägt, nichtmit Gebrauchsanweisungen, Warenanpreisungen,

Mustern oder dergleichen bedruckt, sofern es den hinter-

legten Mustern entspricht .........................................

Anmerkung. Die Abfertigung wird auf bestimmte Zollstellen

bescbränkt, die auf Grund einer Vereinbarung zwischen

beiden Regierungen bestimmt werden.

Anmerkung zu Abschnitt 11 des allgemeinen Tarifs. Papier

in Rollen wird nicht als Papierware, sondera als Papier

verzollt, wenn die Breite 20 cm iibersteigt, und auch sonst,

wenn die Verwendung des Papiers zur weiteren gewerbe- mässigen Bearbeitung oder Verarbeitung, z. B. zum Bedrucken,

zur Herstellung von Tiiten, zum Bekleben von Streich- holzschacliteln, zum Bewickeln von Blumendraht, nachgewiesen

wird.

5.50

681

Pflastersteine ...............................................................

frei

(aus 685/6)

Steinmetzarbeiten, ungeschliffen, ungehobelt, auch in Ver- bindung mit unlackiertem, unpoliertem Holz oder Eisen:

aus 685

von schlichter, nicht profilierter Arbeit, nicht abgedreht,

nicht verziert, aus Granit:

Randsteine för Biirgersteige, an zwei Längsseiten und

an den beiden Kopfseiten schlicht bearbeitet, sonst

roh oder bloss roh behauen:

nur mit dem Zweispitz (Spitzhammer) oder mit dem

0.2 0

Spitzmeissel bearbeitet (sogenannte rohe Randsteine)

in anderer Weise schlicht bearbeitet ..................

0.50

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition Nr 223.

Nummer

i tyska

tulltaxan

ur 716

784

Artiklarnas benämning

Anmärkningar.

1. Såsom släta, icke profilerade stenliuggeriarbeten enligt

nr 685 behandlas oslipade, ohyvlade, icke svarvade

fönsterbänkar, gesimsdelar och andra byggnads- och

verkstenar med och utan kanter och med släta eller

buktiga bearbetningsytor, för så vitt bearbetningen, i

synnerhet vad angår buktiga ytor, synbarligen är betingad

av stenens tekniska användning.

2. Trappstenar av granit förtullas enligt nr 685, även

då de, för att ernå större fotstegsbredd, försetts med

ett enkelt, icke profilerat utsprång.

3. De fördragsenliga tullsatserna för kantstenar äga till
lämpning

även på sådana, som icke blott äro enkelt

bearbetade på de båda kortsidorna och de båda efter

nedläggningen i marken synliga långsidorna, utan vilka

även på den för läggning mot trottoaren avsedda tredje

långsidan hava undergått en bearbetning i så måtto,

att vid den övre kanten av denna sida, till vinnande

av rätvinklig form å den övre synliga ytan, genom bortslående

av utstående delar framställts en mer eller

mindre jämnad rand, för såvitt bredden av denna rand

ej överstiger 10 cm, eller för såvitt vid fall av större

bredd stenens användning till trottoarkantsten styrkes.

Klinker, alla slag, av lera, oglaserade ..............................

Anmärkning till nr 738. På framställning av importören skall

hålglas, med kristallslipning, även imiterad, med undanta;

av hålglas för belysningskroppar, förtullas efter en tullsats

av 25 procent av värdet, om varan angives till tullbehandling

å den mellan regeringarna överenskomna tullplatsen.

Smältstycken (Rohluppen); råskenor (Rohschienen);'' göten

(Blöcke); platta ämnesstänger (Platinen); ämnen (Knäppel);

degelstålsgöten .........................................................

Anmärkningar.

1. Smältstycken (Rohluppen) och råskenor (Rohschienen),

icke över 12 cm långa, för omsmältning...................

2. Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte)

stänger av minst 30 mm tjocklek med olika tvärsnittsformer,

men mest av kvadratisk, rombisk eller platt

form med mer eller mindre avrundade kanter.

Hit höra även sådana eljest till knäppel hänförliga

stänger, vilka vid valsprocessen fått en rak riktning,

eller vilka visserligen framkommit böjda från valsarna

men omedelbart bibragts en möjligast rak riktning.

Stänger av runt tvärsnitt med en tjocklek av minst

60 mm., införda för tillverkning av rör, behandlas under

övervakande av användningen såsom knäppel.

3. Vid betning, filning, mejsling och fräsning i ändamål att

prova felfriheten fästes beträffande varor, hänförliga

till nr 784, intet avseende vid tullbehandlingen.

Tullsats för

100 kilogram

RM

0.30

1.50

1.—

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

27

Nr. des

deutschen

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

Zollsatz fur

1 Doppelzentner

EM

716

784

Anmerkungen.

1. Als Steinmetzarbeiten von schlichter, nicht profilierter

Arbeit im Sinne der Nr. 685 sind ungeschliffene, ungehobelte,

nicht abgedrehte Fensterbänke, Gesimsteile

und andere Bau- und Werksteine mit nnd ohne Kanten

lind mit ebenen oder gekrummten Bearbeitungsflächen

insoweit zu behandeln, als die Bearbeitung, insbesondere

diejenige in gekrummten Flächen, ersichtlich durch die

technische Zweckbestimmung des Steines bedingt ist.

2. Stulen aus Granit sind auch dann nach Nr. 685 zu ver
zollen,

wenn sie zur Vergrösserung der Auftrittbreite mit

einem einfachen, nicht gegliederten Wulste versehen sind.

3. Die vertragsmässigen Sätze fiir Eandsteine linden auch

auf solche Anwendung, die nicht nur an den beiden

Koplseiten und den beiden nach dem Einsetzen in den

Erdboden sichtbar bleibenden Längsseiten schlicht bearbeitet

sind, sondern auch an der zum Anlegen an

den Biirgersteig bestimmten dritten Längsseite eine

Bearbeitung insoweit erfahren haben, als an der oberen

Rånte diesel'' Seite behufs rechteckiger Gestaltung der

oberen Schauseite des Steines durch Abschlagen der

hervorstehenden Stellen ein mehr oder weniger ebcner

Streifen hergestellt ist, sofern die Breite dieses Streifens

10 cm nicht iibersteigt oder bei grösserer Breite die

Verwendung der Steine zu Eandsteinen fiir Biirgersteige

nachgewiesen wird.

Klinker aller Art aus Ton, unglasiert..............................

Anmerkung zu Nr. 738. Auf Antrag des Zollpflichtigen ist

Hohlglas, mit KristaUschliff, auch nachgeahmtem, mit Aus-|

nahme des Hoklglases fiir Beleuchtungskbrper zu einem!

Zollsatz von 25 v. H. des Wertes zu verzollen, falls diej

Ware bei der zwischen den Regierungen vereinbarten Zollstelle

zur Abfertigung gestelit wird.

Rohluppen; Kohschienen; Blöcke; Platinen; Knäppel;

Tiegelstahl in Blocken ................................................

Anmerkungen.

1. Eohluppen und Rohschienen, nicht iiber 12 cm lång, zum

Umschmelzen ..............................................

2. Unter Kniippeln werden gewalzte, nicht gerichtete (adju

stierte) Stäbe von mindestens 30 mm Dicke mit vcrschiedenen

Querschnittsformen, meist aber von quadratischer,

rautenförmiger oder fiacker Form mit mehr oder

weniger abgerundeten Kanten verstanden.

Hierher gehören auch die sonat als Kniippel zu

bezeichnenden Stäbe, die beim Walzprozess eine gerade

Richtung bekommen haben oder die aus den Wulzen

zwar mit Biegung kerauskommen, aber sötört in tunliclist

gerade Kichtung gebracht werden.

Stäbe von rundem Querschnitt mit einer Dicke von

mindestens 60 mm, zur Herstellung von Eöhren eingehend,

werden unter Ueberwachung der Verwendung als

Knäppel behandelt.

3. Beizen, Anfeilen, Meisseln und Frasen zum Zwecke der|

Priifung auf Fehlerfreiheit bleiben bei Waren der Nr.

784 fur die Tarifierung ausser Betrackt.

0.30

1.50

1.—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Nummer

i tyska

tulltaxan

ur 785 A

Artiklarnas benämning

Smidbart järn i stänger, även format (fasonerat), icke försett

med invalsade mönster eller ornament:

varmvalsat.........................................................

kallvalsat eller draget eller eljest bearbetat; ävensom

smitt, oarbetat:

kallvalsat eller draget, försåvitt det icke företer en

glatt, glänsande eller speglande yta...............

cylinderformig! (särskilt s. k. silverstål), som genom

kallvalsning eller dragning, slipning, polering

eller dylik bearbetning erhållit en glatt, glänsande

eller speglande yta .......................................

annat ...........................................................

Anmärkning. Smidbart järn i stänger, icke över 12 cm långa,

för omsmältning ....................................................

Anmärkningar till nr 784/785 A.

1. Stål med en kolhalt av 0.8 procent eller däröver, icke

legerat .........................................................

2. Stal med vilken som helst kolbalt, legerat, med en tillsats

av

Tullsats för

100 kilogram

RM

2.5 0

3.—

4. —

5. —

0.7

till

6

procent krom eller

0.3

»

7

»

wolfram eller

0.3

a>

7

»

nickel eller

1.0

6

»

mangan eller

1.0

»

6

»

kisel eller

0.3

>

1.5

»

molybden eller

0.15

>:>

0.5

2>

kobolt, titan, vanadin, bor eller

uran eller

med en

tillsats av

flera av dessa legeringsämnen till

785 B

3.

ur 786

högst 6 procent sammanlagt, eller, försåvitt tillsatsen

av wolfram eller av nickel eller av wolfram och nickel

tillsammans är förhärskande, till sammanlagt högst 7

procent, varvid dock tillsatsen av molybden icke må

överskrida 1.5 procent och tillsatsen av kobolt, titan,

vanadin, bor eller uran icke må överskrida 0.5 procent

De förestående tilläggen och de i anmärkningen till nr

784 och 785 A i allmänna tariffen angivna tilläggen

tillämpas icke på stål i stänger, icke över 12 cm långa,

för omsmältning (anmärkning till nr 785 A).

Bandjärn:

varmvalsat eller smitt:

oarbetat ............................................................

bearbetat; ävensom bandjärn med invalsade mönster

kallvalsat eller draget:

icke vidare bearbetat eller blott slipat, polerat, glödgat,

härdat, anlöpt, betat, med skarpa, runda eller avrundade

kanter ......................................................

på annat sätt vidare bearbetat....................................

Plåt, oarbetad, utan valshud, riktad, glättad (dressiert), fernissad,

med en tjocklek av mer än 1 mm, med skarpa,

runda eller avrundade kanter ....................................

tullsatserna vid

nr 784 och 785 A

+ 1 RM.

tullsatserna vid

nr 784 och 785 A

+ 1.50 RM.

2.50

i 5.—

6.—

9.—

3.—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

29

Nr. des

Zollsatz fiir

deutschen

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

1 Doppelzentner

RM

aus 785 A

785 B

aus 786

Schmiedbares Iiisen in Staben, auch geiormt (fassoniert),

nicht mit eingewalzten Mustern oder Verzierungen:

warm gewalzt.........................................................

kalt gewalzt oder gezogen oder sonst bearbeitet; auch

geschmiedet, roh:

kalt gewalzt oder gezogen, sofern es nicht eine glatte,

glänzende oder spiegelnde Oberfläche aufweist..

zylindrisch geformt(insbesondere sogenannter Silber-|

stahl), das durch Kaltwalzen oderZiehen, Schleifen,1

Polieren oder dergleichen eine glatte, glänzende

oder spiegelnde Oberfläche erhalten hat............

anderes...........................................................

Anmerkung. Schmiedbares Eisen in Staben, nicht fiber 12 cm

lång, zum Umschmelzen .............................................

Anmerhungen zu Nr. 784/785 A.

2.5 0

3. —

4. —

5. —

1.—

1. Stahl mit einem Kohlenstoffgehalt von 0.8 v. H. oder

darfiber, nicht legiert..........................................; Zollsätze der Nr.

784 und 785 A -f1

RM

2. Stahl mit beliehigem Kohlenstoffgehalt, jedoch legiert,

mit einem Zusatz von

0.7 bis 6 v. H. Chrom oder

0.3 »7 v. H. Wolfram oder

0.3 »7 v. H. Nickel oder

1.0 » 6 v. H. Mangan oder

1.0 » 6 v. H. Silicium oder

0.8 » 1.5 v. H. Molybdän oder

0.15 » 0.5 v. H. Kobalt, Titan, Vanadium, Bor oder

Uran oder

mit einem Zusatz von mehreren dieser Legierungsstoffe

bis höchstens 6 v. H. insgesamt, oder, sofern der Zusatz

von Wolfram oder von Nickel oder von Wolfram und

Nickel zusammen fiberwiegt, bis höchstens 7 v. H. insgesamt,

wobei jedoch der Zusatz von Molybdän 1.5 v. H.

und der von Kobalt, Titan, Yanadium, Bor oder Uran

0.5 v. H. nicht fiberschreiten dart...........................

3. Die vorstelienden Zuschläge und die in der Anmerkung

zu Nr. 784 und 785 A des allgemeinen Tarifs enthaltenen

Zuschläge linden auf Stahl in Stähen, nicht fiber.

12 cm lång, zum Umschmelzen (Anmerkung zu Nr.

7 85 A) keine Ånwendung.

Bandeisen:

warm gewalzt oder geschmiedet:

roh ....................................................................

bearbeitet; auch Bandeisen mit eingewalzten Mustern

kalt gewalzt oder gezogen:

nicht weiterbearbeitet oder nur geschliffen, poliertJ

gegluht, gehärtet, angelassen, gebeizt, mit scharfen,1

runden oder abgerundeten Kanten .......................

in anderer Weise weiterbearbeitet ..............................

Blech, roh, entzundert, gerichtet, dressiert, gefirnisst, in der

Starke von mehr als 1 mm, mit scharfen, runden oder

abgerundeten Kanten ................................................

Zollsätze der Nr.

784 und 785 A +

1.50 RM

2.50

5.—

6.—

9.—

3.—

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Nummer

i tyska

tulltaxan

Artiklarnas benämning

Tullsats för

100 kilogram

RM

(791/2)

791

Anmärkning. Till nr 786 hänföres även glättad (dressiert)

plåt, som genom valsning erhållit en likformigt glatt, glän- sande, något speglande yta, men som, frånsett avklippning

eller avrundning av kanterna, icke undergått annan bear- betning efter valsningen.

Träd, formad (fasonerad) härunder inbegripen:

varmvalsad eller smidd:

oarbetad...............................................................

2.60

792

794

806

med en tjocklek

kallvalsad eller dragen:

icke vidare bearbetad eller blott slipad, polerad, glödgad,

härdad, anlöpt, betad, även med skarpa, runda eller

avrundade kanter:

[av 1.5 mm eller däröver ...............

(av mindre än 1.5 t. o. m. 0.5 mm -- [av mindre än 0.5 t. o. m. 0.2 2 mm

(av mindre än 0.2 2 mm..................

på annat sätt vidare bearbetad:

[av 1.5 mm eller däröver ...............

med en tjocklek {av mindre än 1.5 t. o. m. 0.5 mm...

lav mindre än 0.5 mm ..................

Anmärkning. Såsom icke vidare bearbetad anses även tråd,

som blott till följd av användning av kopparsaltlösning vid

dragningen företer en tunn anstrykning av koppar.

Anmärkningar till nr 791/2.

1. Med tråd förstås sådant draget eller valsat järn, som,

utan avseende på genomskärningens form, icke i någon

riktning överstiger 5 mm tjocklek, och vidare, utan avseende

på tjockleken, allt i form av knippor inkommande

eller i form av ringar eller dylikt upprullat valsat

eller draget järn. Likväl förtullas i form av knippor

inkommande eller i ringar eller dylikt upprullat valsat

eller draget järn, om dess bredd överstiger 10 mm,

såsom bandjärn och om bredden överstiger 25 cm,

såsom järnplåt.

2. Tråd med en tjocklek av mindre än 4.5 mm tullbehandlas

enligt nr 792.

Anmärkning till nr 785 A, 785 B, 791 och 792. Den omständigheten,

att smidbart järn i stänger, bandjärn eller

tråd inkommer i avpassade längder, inverkar icke på tullbehandlingen.

Rör, ej hänförliga till nr 793 i allmänna tariffen, valsade

eller dragna, oarbetade:

, , ,, , / av 2 mm eller däröver............

med en godstjocklek { ay mindre än 2 mm...............

Anmärkningar till nr 793/5.

1. Godstjockleken av muffrör mätes icke vid muffen utan

i röret.

2. Anbringandet av gängor vid rörändarna, stukning av

rören för fasthållande av flänsringar ävensom avskärning

av ojämna ändar anses icke såsom bearbetning.

2.76

3.50

4.75

5.60

3.50

5.—

6.75

5.-

10.-

Städ

4.60

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

31

Nr. des

Zollsats fur

deutsches

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

1 Doppelzentner

RM

(791/2)

791

792

Anmerkung. Unter Nr. 786 fallen auch dressierte Bleche, die

durch Walzen eine gleichmässig glatte, glänzende, etwas

spiegelnde Oberfläche erhalten, jedoch, abgesehen vom Beschneiden

oder Ahrunden der Kanten, keine dem Walzen

nachfolgende Bearbeitung erfahren haben.

Draht, einschliesslich des gelorraten (fassonierten):

warm gewalzt oder geschmiedet:

roh .....................................................................;

bearbeitet ............................................................

kalt gewalzt oder gezogen:

nicht weiterbearbeitet oder nur geschliffen, poliert, gegliiht,

gehärtet, angelassen, gebeizt, auch mit scharlen,

mnden oder abgerundeten Kanten:

von 1.6 mm oder daruber..................

von weniger als 1.6 bis 0.

in der Starke

Ivon weniger als 0.5 bis 0-2

(von weniger als 0.2

mm

'' mm

794

aus 806

in anderer Weise weiterbearbeitet:

Ivon 1.5 mm oder daruber

in der Starke ! von weniger als 1.5 bis 0.

(von weniger als 0.5 mm

Anmerkung. Als nicht weiterbearbeitet ist auch Draht anzusehen,

der nur infolge der Anwendung von Kupfersalzlösung

beim Ziehen einen dtinnen Kupferanflng aufweist.

Anmerkungen zu Nr. 791/2.

1. Unter Draht ist dasjenige gezogene oder gewalzte Eisen

zu verstehen, das ohne Riicksicht auf die Form des

Querschnitts bei letztcrem keine die Grenze von 5 mm

iiberschreitende Abmessung zeigt, ferner auch, und zwar

ohne Riicksicht auf die Starke, alles in Form von Bunden,

Ringen oder dergleichen aufgewundene gewalzte

oder gezogene Eisen. Jedoch ist das in Form von Bunden,

Ringen oder dergleichen aufgewundene gewalzte

oder gezogene Eisen, wenn seine Breite mehr als 10

mm beträgt, als Bandeisen, und wenn sie mehr als 25

cm beträgt, als Eisenblech zu verzollen.

2. Draht in der Starke von weniger als 4.6 mm ist nåck

Nr. 792 zu verzollen.

Anmerkung zu Nr. 785 A, 785 B, 791 und 792. Der Umstand,

dass schmiedbares Eisen in Staben, Bandeisen oder

Draht in abgepassten Längen eingehen, bleibt auf die Zollbehandlung

ohne Einfluss.

Röhren, nicht unter Nr. 793 des allgemeinen Tarifs fallend,

gewalzt oder gezogen, roh:

/von 2 mm oder daruber

(von weniger als 2 mm...............

Anmerkungen zu Nr. 793/5.

1. Die Wand3tärke der Muffenröhren ist nicht an der

lluffe, sondera am Schafte zu messen.

2. Das Anschneiden von Gewinden an Rohrenden, das Um
börteln

der Röhren zum Halten von Flanschenringen

sowie das Abschneiden unganzer Enden gilt nicht als

Bearbeitung.

Ambosse .....................................................................

mit einer Wandstärke <

2.50

3.—

2.75

3.50

4.76

5.50

3.50

5.—

6.7 5

o.-

10.-

4.50

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Nummer

i tyska

tulltaxan

Artiklarnas benämning

Tullsats för

100 kilogram

EM

811

Handsågar och sågblad:

20.—

cirkel-, band- och lövsågblad ....................................

andra sågblad; handsågar ..........................................

15.—

ur 812

Filar:

av 16 cm längd och därunder ...................................

40 —

av mer än 16 om men icke över 35 cm längd ............

Anmärkningar till avdel/ning 17 A i allmänna tariffen.

1. Beträdande varor av järn och järnlegeringar anses icke

såsom bearbetning en grov påstrykning av oljefärg

eller tjära, bestrykning med grafit eller fett, avlägsnandet

av glödspån genom betning i syra ävensom, i fråga om

rör, utvidgning eller strypning av rörändarna.

2. Järn i stänger, tråd, plåt, rör och andra järnvaror; vilka

på mekanisk väg erhållit ett överdrag av koppar, koppar- legeringar, nickel eller aluminium eller på kemisk väg

förnicklats, draga, för så vitt icke i allmänna tariffen sär- skildabestämmelser därom gälla,entullförliöjningav50 %.

Om särskilda tullsatser äro gällande för nämnda före- mål, då de äro polerade eller i allmänhet bearbetade,

läggas dessa tullsatser till grund för beräknandet av

tullen.

25.—

906 C

Mjölkskumningsmaskiner:

20 —

med en nettovikt t av 50 kg eller därunder..................

per maskin \ av mer än 50 kg .................... ......

14 —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

33

Nr. des

deutschen

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

Zollsats lur

1 Doppelzentner

EM

811

Handsägen und Sägeblätter:

20.—

Kreis-, Band- und Laubsägeblätter ..............................

andere Sägeblätter, Handsägeu ....................................

15.—

aus 812

Feilen:

nicht mehr als 16 cm lång..........................................

40 —

mehr als 16, jedoch nicht mehr als 35 cm lång ............

Anmerlcungen eu Abschnitt 17 A des allgemeinen Tarifs.

1. Bei Waren aus Eisen und Eisenlegierungen wird ein

rauher Oelfarben- oder Teeranstrich, ein Ueberstreichen

mit Graphit oder Fett, das Entfernen des Gluhspans

durch Beizen in Säure, sowie bei Böhren das Ver- grössern oder Verkleinern der Kohrenden nicht als

Bearbeitung angesehen.

2. Eisen in Staben, Draht, Blech, Böhren und andere

Eisenwaren, die auf mechanischem Wege mit Kupler,

Kuplerlegierungen, Nickel oder Aluminium uberzogen

oder aut chemischem Wege vernickelt sind, unterliegen,

soweit nicht im allgemeinen Tar it besondere Bestim- mungen getroffen sind, einem Zollzuschlage von 50 v.

H. Sofern lur die genannten Gegenstände in poliertem

oder allgemein in bearbeitetem Zustande besondere Zoll- sätze bestehen, werden letztere der Berechnung zu- grunde gelegt.

25 —

906 C

Milchentrahmungsmaschinen:

20.—

bei einem Reingewichte/von 50 kg oder darunter .........

der Maschine \von mehr als 50 kg.................

14.—

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 191 höft. (Kr 223.)

O

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Tariff B. Införseltullar i Sverige.

Nummer

i svenska

tulltariffen

Artiklarnas benämning

Kvantitets-

grund

Tullsats i

kronor

81 a

Ris, malet:

gryn ............................................................

100 kg.

2

ur 95

Potatis:

annan, oberedd, inkommande under tiden 1 augusti

—31 december; ävensom potatisflingor............

—

fri

120 a

Köksväxter, ej särskilt nämnda:

färska:

lök ............................................................

1 kg.

0.05

ur 127

Rötter, icke ätbara, ej särskilt nämnda, även pulve- ri serade:

rotknölar av gladiolus ..................... ...........

fria

ur 130

Växter, ej särskilt nämnda:

levande:

rhododendron, azaleor, kamelior, erika och syren

med vidsittande jordklump, även med knoppar

och blommor .............................................

fria

162

Druvsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap ......

1 kg.

0.2 85

163

Kulör, även i fast form, icke innehållande sprit......

»

0.20

164

Konfityrer, ej särskilt nämnda, vikten av askar,

papper, burkar, flaskor och dylikt emballage in- beräknad ......................................................

0.80

ur 222 b

Vin:

Anmärkning till n:ris 186 och 189. Tullen per liter

för icke musserande vita viner på buteljer skall icke

överstiga tullen per kg. för vita viner på fat med

mer än 0.3 5 kr.

Anmärkning till n.ris 186, 188 och 189. Lättnader,

som medgivas en tredje stat i fråga om tullbehand- ling av vin av något som helst slag, i synnerhet

rödvin, skola, så länge de äga bestånd gentemot den

tredje makten, även tillämpas på de tyska vita

vinerna.

Pälsverk:

oberedda:

av kanin eller hare.......................................

fria

ur 222 c

av persian...................................................

1 kg.

1.50

ur 224

beredda, lösa:

av kanin eller hare.......................................

»

0.60

ur 225

av persian...................................................

»

3

ur 226 b

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade

persedlar, såsom foder:

av kanin eller hare...................................

»

3

ur 227

av persian................................................

»

5.50

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

35

Tarif B. Zölle bei der Einfuhr nach Schweden.

Nummer des

schwedischen

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

Hafistab

Zollsatz

Krönen

81 a

Ileis, gemahlen:

polierter Ileis (gryn) .......................................

100 kg

2

aus 95

Kartoffeln:

andere, nicht zubereitet, während der Zeit vom

1. August—31. Dezember eingehend; auch Kar- toflel flocken ...............................................

frei

120 a

Kiichengewäclise, nicht besonders genannt:

frisch:

Zwiebeln ...................................................

1 kg

0.05

aus 127

Wurzeln, nicht essbare, nicht besonders genannt, auch

gepul vert:

YVurzelknollen von Gladiolus ........................

frei

aus 130

Gewächse, nicht besonders genannt:

lebend:

llhododendron, Azaléen, Kamelien, Erika und

Elieder mit Erdballen, auch mit Knospen und

Bliiten ......................................................

frei

162

Traubenzucker, Stärkezucker und Stärkesirup ......

1 kg

0.235

163

Couleur, auch in fester Form, die keinen Weingeist

enthält .........................................................

0.20

164

Konfitiiren, nicht besonders genannt, das Gewicht

der Schachteln, des Papiers, der Biichsen, Flaschen

und ähnliclien Umschliessungen eingerechnet......

O.so

aus 222 b

Wein:

Anmerkung zu den Nr. 186 und 189. Der Zoll för

1 Liter för niehtschäumende Weissweine in Flaschen

soll den Zoll för 1 kg för Weissweine in Fässern

nicht um mehr als 0.8 5 Kr. iibersteigen.

Anmerkung zu den Nr. 186, 188 und 189. Erleichter- ungen, die dritten Staaten för die Zollbehandlung för

Wein irgendwelcher Art, insbesondere von Kotwein,

eingeräumt werden, sollen, solange sie den dritten

Staaten gegenuber bestehen, auch auf die deutschen

Weissweine Anwendung linden.

Pelzwerk:

nicht zugerichtet:

von Kaninchen oder Hasen ...........................

frei

aus 222 c

von Persian ...............................................

1 kg

1.50

aus 224

zugerichtet, lose:

von Kaninchen oder Hasen ..........................

0.5 0

aus 225

von Persian ................................................

3

aus 226 b

zugerichtete, zusammengenähte Felle, sowie teil- weise bearbeitete Gegenstände, wie Futter:

von Kaninchen oder Hasen........................

»

3

aus 227

von Persian .............................................

»

5.50 i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Nummer

i svenska

tulltariffen

Artiklarnas benämning

Kvantitets-

grund

Tullsats i

kronor

ur 228 b

fullfärdiga persedlar med pälsverk till övertyg eller

foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar, kappor

och fotsackar:

av kanin eller hare:

med övertyg eller foder av hel- eller halv- siden ................................................

1 kg.

8

ur 228 c

andra ................................................

»

6

ur 229 a

av persian:

med övertyg eller foder av hel- eller halv- siden ...............................................

11

ur 229 b

andra ...................................................

9

ur 234

Master, spiror och syllar ....................................

—

fria

ur 314

Pergamentpapper, även imiterat...........................

1 kg.

O.io

323

Frimärksalbum, även med däri insatta frimärken,

ävensom delar till sådana album ....................

0.75

325

Fotografialbum och delar därtill ........................

»

1.75

340

Böcker, tryckta, ej särskilt nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket, in- bundna:

i band av papper eller klot utan guldsnitt • • •

fria

341

i andra band eller med guldsnitt ...............

—

fria

ur 360

Ospunna konstsilkefibrer ävensom andra motsva- rande på konstlad väg ur cellulosa framställda

spånadsfibrer i mindre längder, även kammade...

1 kg.

0.15

Garn därav ... ■ .......................... .....................

»

0.50

ur 362

Mattor, icke knutna, metervara eller avpassade,

även hopsydda, fållade, kantade och försedda

med fransar; ävensom avpassade borddukar och

sofföverkast ...................................................

»

2.25

ur 363

Vävnader, ej särskilt nämnda:

av konstsilke enbart eller i förening med högst

15 procent annat spånadsämne .....................

15

ur 367

Band, ej särskilt nämnda:

andra slag:

av konstsilke enbart eller i förening med högst

15 procent annat spånadsämne .................

*

15

ur 363, 3(54,

365, 367, 368

Vävnader och baud av silke för tekniska ända- mål...............................................................

»

6

373 b

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

spetsar eller gulddragararbeten hänförliga, av silke

enbart eller i förening med annat spånadsämne,

härunder inbegripna även vantar, sydda av väv- nad:

andra.................................................. ......

20

617

Anmärkning till 362—365, 373 a och b. Vid tullbe- handling av till nämnda rubriker hänförliga

varor skall tullen beräknas efter nettovikten.

Hattar, färdiga eller halvfärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plvmer ......................................................

1 st.

7.50

ur 659

Golv- och väggplattor, flerfärgade, oglaserade.........

100 kg.

5

ur 705

Glaslinser till fartygs-, automobil- och velociped- lanternor ävensom till elektriska ficklampor ......

—

fria

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

37

Nummer des

schwedischen

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

)

Matt stab

''

Zollsatz

Krönen

aus 228 b

volllertige Gegenstände mit Pelzwerk als Oberzeug

oder Kutter wie Mutzen, Muffen, Boas, Pelze,|

Mantel lind FuBsäcke:

von Ivaninchen oder Hasen:

mit Oberzeug oder Flitter von Ganz- oder

Halbseide ..........................................|

1 kg

8

aus 228 c

andere..................................................|

6

aus 229 a

von Persian:

mit Oberzeug oder Kutter von Ganz- oder

Halbseide .........................................

»

11

aus 229 b

andere...................................................

»

9

aus 234

Masten und Schwellen .......................................

—

frei

aus 314

Pergamentpapier, auch imitiert ...........................

1 kg

O.io

323

Frei markenal ben, auch mit eingefugten Freimarken;

auch Teile zu solclien Alben ...........................

0.75

325

Photographiealben und Teile dazu........................

»

1.76

340

Biicher, gedruckte, nicht besonders genannt:

Bibeln und Psalmbucher in schwedischer Sprache,

gebunden:

in Einbänden aus Papier oder Buchbinder- zeugstoff (cloth) ohne Goldschnitt ............

frei

341

in anderen Einbänden oder mit Goldschnitt

—

frei

aus 360

Ungesponnene Kunstseidenfiber lind sonstige ähn- liche auf kunstlichem Wege alls Zellulose her- gestellte ungesponnene kurzstapelige Spinnfasern,

auch gekämmt.............................................

1 kg

0.16

Garne daraus ..................................................

0.50

aus 362

Teppiche, nicht gekniipft, Meterware oder ab- gepasst, auch zusammengenäht, gesäumt, einge- fasst und mit Fransen versehen; ferner abgepasste

Tisclitiicher und Sofadecken ...........................

2.25

aus 363

Gewebe, nicht besonders genannt:

aus Kunstseide allein oder in Verbindung mit

höchstens 15 v. H. anderer Spinnstoffe ............

»

15

aus 367

Bänder, nicht besonders genannt:

anderer Art:

aus Kunstseide allein oder in Verbindung mit

höchstens 15 v. H. anderer Spinnstoffe ......

15

aus 363, 364,

365, 367,368

Gewebe und Bänder aus Seide för technische

! Zwecke ......................................................

6

373 b

Strumpfstuhlarbeiten und andere durch Wirken,

Stricken oder Knupfen liergestellte Waren, nicht

zu den Spitzen oder Goldgespinstwaren gehörend.

aus Seide allein oder in Verbindung mit anderen

Spinnstoffen, darunter auch Handschuhe, genäht

aus Geweben:

andere .....................................................

»

20

617

Anmerkung zu 362—365, 373 a und b. Bei Ver- zollnng von den unter diese Nummern fallenden

IVaren soll der Zoll nåck dem Keingewiclit

berechnet werden.

Kute, fertige oder halbfertige:

Frauenhute, geschmuckt (montiert) mit Blumen

oder Federn ................................................

1 Stuck

7.50

aus 659

Boden- und Wandplatten, melirfarbig, unglasiert ...

100 kg

5

aus 705

Glaslinsen för Schiffs-, Auto-, Falirradlaternen und

'' elektrische Taschenlampen ..............................

—

frei

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Nummer

i svenska

tulltariffen

Artiklarnas benämning

Kvantitets-

grund

Tullsats i

kronor

969

Guld-

arbetat:

andra arbeten, även med infattade stenar eller

pärlor......................................................

1 kg.

40

975

Silver:

arbetat:

andra arbeten, även med infattade stenar eller

pärlor......................................................

20

ur 1034

Tryckpressar, ej hänförliga till n:ris 1017 och 1018

_

fria j

1148

Kromalun........................................................

—

fri

ur 1182

Aceton, renad ..................................................

1 kg.

0.20 1

ur 1226

Adronolacetat, butylacetat, metylacetat..................

0.3 0 !

1228

Karbidkväve (kalkkväve) ....................................

100 kg.

2.6 0

1261

Fotografikameror, med eller utan objektiv, även- som delar, ej särskilt nämnda, till fotografikame- ror:

vägande per st. netto högst 3 kg...................

1 kg.

4

1262

vägande per st. netto mer än 3 kg. men ej mer

än 5 kg...................................................

»

3

1274

Musikinstrument:

ackordion och delar därtill ..............................

1

1291

Vägg- och studsarur i foder samt lösa urfoder:

av alabaster eller annan sten, porslin, terrakotta,

majolika eller annat lergods ........................

»

2.60

1292

av metall, även med spelverk samt av trä eller

andra, i nästföregående rubrik ej nämnda

ämnen ......................................................

»

1

1294

Lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsar- ur samt delar, ej särskilt nämnda, av verk till

ur, alla slag, utom tornur; ävensom tavlor och vi- sare till ur, andra än tornur ...........................

1.25

ur 1300

Julgransprydnader, alla slag, utan avseende å mate- rialet ........................................................

»

0.60

1301

Bijouterivaror, alla slag, av annat ämne än guld,

silver eller platina, såsom armband, broscher,

bröstnålar, hals- och urkedjor, kors, ringar, ber- locker, urliakar, hattspännen, hårspännen och

andra hårprydnader, ej till annan rubrik hän- förliga, samt andra dylika till personligt begagnande

avsedda prydnadsföremål, härunder jämväl inbe- gripna ärm- och bröstknappar ........................

5

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

39

Nummer des

schwedischen

Zolltarifs

Benennung des Gegenstandes

MaBstab

Zollsatz

Krönen

969

Gold:

bearbeitet:

andere Waren, auch mit gefassten Steinen eder

Perlen ...................................................

1 kg

40

975

Silber:

bearbeitet:

andere Waren, auch mit gefassten Steinen oder

Perlen......................................................

90

alls 1034

Druckpressen, nicht unter die Nr. 1017 lind 1018

fallend .........................................................

frei

1148

Chromalaun ......................................................

frei

aus 1182

Aceton, gereinigt.............., ..............................

1 kg

0.2 0

aus 1226

Adronolacetat, Butylacetat, Methylacetat ...............

»

0.30

1228

Karbidstickstoff (Kalkstickstoff) ...........................

100 kg

2.5 0

1261

Pliotographieapparate, mit oder ohne Objektiv, auch

nicht besonders genannte Teile zu Pliotographie- apparaten:

im Stiickreingewichte von höchstens 3 kg ......

1 kg

4

1262

im Stiickreingewichte von mehr als 3 kg aller

nicht mehr als 5 kg .................................

»

3

1274

Musikinstrumente:

Akkordeons und Teile dazu...........................

>

1

1291

Wand- und Stutzuhren in Gehäusen sowie lose Uhr- gehäuse:

aus Alabaster oder anderen Steinen, Porzellan,

Terrakotta, Majolika oder anderen Tonwaren

2.50

1292

aus Metall, auch mit Spielwerk, sowie aus Holz

oder anderen in der vorhergehenden Nummer

nicht genannten Stoffen..............................

1

1294

Lose oder nicht eingefasste Werke zu Wand- oder

Stutzuhren, sowie Werkteile, nicht besonders ge- nannt, zu Uhren, aller Art, mit Ausnahme der

Turmuhren; ferner Zifferblätter und Zeiger zu

anderen Uhren als Turmuhren .....................

»

1.25

aus 1300

Christbaumschmuck, aller Art, ohne Rucksiclit auf

das Material...................................................

»

0.60

1301

Bijouteriewaren aller Art aus anderen Stoffen als

Gold, Silber oder Platin, wie Armbändcr, Broschen,

Brustnadeln, Hals- und Uhrketten, Kreuze, Binge,

Berloquen, Uhrliaken, Hutspangen, Haarspangen

und anderer Haarzierat, nicht zu einer anderen

Nummer gehörend, sowie andere derartige zum

persönlichen Gebrauche bestimmte Z i ergege li- stande, darunter auch Ärmel- und Brustknöpfe

einbegriffen ...................................................

»

5

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Slutprotokoll
Vid

undertecknandet av den denna

dag mellan Sverige och Tyska Riket

avslutade handels- och sjöfartstraktaten

hava undertecknade befullmäktigade

avgivit följande förbehåll

och förklaringar, vilka utgöra

en integrerande del av traktaten:

Till artikel 1:

Passrättsliga bestämmelser ävensom

av de traktatslutande parterna

nu eller framdeles allmänt

utfärdade bestämmelser angående

utländska arbetares eller anställdas

sysselsättning förbliva oberörda.

Till artikel 2:

1) De båda traktatslutande parterna

äro ense därom, att genom

medgivandet av nationell behandling

enligt artikel 2 tillämpligheten

icke uteslutes gentemot tyska medborgare

av de svenska förordningarna

angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter

den 23 oktober 1908, angående

utvidgad näringsfrihet den 18

juni 1864 samt angående rätt för utlänning

och i utlandet bosatt svensk

undersåte att här i riket giva offentlig

föreställning m. m. eller att därvid

medverka den 31 december 1913,

för så vitt i desamma föreskrives

erläggande av avgifter och ställande

av säkerhet för utskylder. Så länge

och i den utsträckning utövare av

visst yrke, vilka äga tyskt medborgarskap,

på grund av nämnda

Schlussprotokoll.

Bei der Unterzeichnung des beute

zwischen dem Deutscben Reiche und

Schweden abgescblossenen Handelsund

Schiffahrtsvertrags haben die

unterzeichneten Bevollmächtigten

folgende Vorbehalte und Erklärungen

abgegeben, die einen integrierenden

Bestandteil des Vertrags

bilden:

Zu Artikel 1:

Unberuhrt bleiben die passrechtlichen

Vorscbriften, sowie die Vorscbriften,

welche von den vertragschliessenden

Teilen allgemein iiber

die Bescbäftigung ausländischer Arbeiter

oder Angestellter erlassen sind

und kunftig erlassen werden.

Zu Artikel 2:

1.) Die beiden vertragscbliessenden

Teile sind sich daruber einig, dass

durch die Inländergleichstellung gemäss

Artikel 2 die Anwendung der

schwedischen Verordnung iiber Abgaben

för besondere Vorteile und

Gerechtigkeiten vom 23. Oktober

1908 (ang. bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter)

der schwedischen Verordnung iiber

Ausdehnung der Gewerbefreiheiten

vom 18. Juni 1864 (ang. utvidgad

näringsfrihet) und der schwedischen

Verordnung iiber die Erteilung der

Genehmigung an Ausländer und im

Ausland wohnende Schweden, in

Schweden Vorstellungen usw. zu veranstalten

oder dabei mitzuwirken,

vom 31. Dezember 1913 (ang. rätt

för utlänning och i utlandet bosatt

svensk undersåte att här i riket

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

förordningar i Sverige äro underkastade

särskild behandling i beskattningsavseende,

förbehåller sig

tyska regeringen rätt att träffa liknande

åtgärder mot svenska medborgare,

tillhörande samma yrkesgrupp.

Bestämmelserna i artikel

6 och därtill hörande bestämmelser

i slutprotokollet beröras ej.

De båda traktatslutande parterna

äro vidare ense därom, att medgivandet

av nationell behandling

har till förutsättning i övrigt i skatteavseende

jämförbara förhållanden.

2) De traktatslutande parterna

förbinda sig att avsluta överenskommelser

angående undvikande av

dubbelbeskattning och tillerkännande

av rättsskydd och rättshjälp i

skatteärenden samt att snarast möjligt

och senast inom loppet av sex

månader från denna traktats undertecknande

utbyta utkast till sådana

överenskommelser.

Till artikel 6:

Den avgift, som i Sverige upptages

från tyska handelsresande för

den i första stycket av artikel 6

angivna verksamheten, skall erläggas

antingen för ett helt år eller

för en tidrymd av 6 veckor. Års
-

giva offentlig föreställning m. in.

eller att därvid medverka) soweit

darin die Leistung von Abgaben

lind die Stellung von Steuersicherheiten

vorgeschrieben ist, gegenuber

deutschen Reichsangehörigen nicht

ausgeschlossen vvird. Solange und

soweit die Angehörigen gewisser Berufsarten,

die die deutsche Reichsangehörigkeit

besitzen, in Schweden

auf Grund der vorgenannten Verordnungen

einer besonderen steuerlichen

Behandlung unterliegen, behält

sich die deutsche Regierung

das Recht vor, entspreehende steuerliche

Massnahmen gegeniiber schwedischenStaatsangehörigen

der gleichen

Berufsarten zu treffen. Die Bestimmungen

des Artikels 6 und die Schlussprotokollbestimmungen

dazu bleiben

unberiihrt.

Die beiden vertragschliessenden

Teile sind ferner dariiber einig, dass

die Inländergleichstellung einen im

iibrigen gleichen steuerlichen Tatbestand

zur Voraussetzung hat.

2.) die vertragschliessenden Teile

verpflichten sich, Verträge iiber die

Beseitigung von Doppelbesteuerungen

und die Gewährung von Rechtsschutz

und Rechtshilfe in Steuersachen

abzuschliessen und Entwiirfe

zu diesen Verträgen baldmöglichst,

spätestens bis zum Ablauf von 6

Monaten nachUnterzeichnung dieses

Vertrages auszutauschen.

Zu Artikel 6:

Die Abgabe, die in Schweden von

deutschen Handlungsreisenden för

die im Absatz 1 des Artikels 6 bezeichnete

Tätigkeit erhoben wird,

soll entweder för ein ganzes Jahr

oder för einenZeitraumvon6 Wochen

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

avgiften skall utgöra högst 300 kronor.

Avgiften för 6 veckor skall

icke överstiga ett belopp av 100

kronor. Om verksamheten utöver

de första 6 veckorna utan avbrott

fortsattes, skall avgiften icke överstiga

ett belopp av 50 kronor för varje

i omedelbar anslutning därtill kommande

tidrymd av 3 veckor.

Till artikel 8:

1) Det är överenskommet, att,

oavsett bestämmelserna i artikel 8,

de i Tyskland ännu gällande, den

svenska regeringen meddelade inoch

utförselförbuden samt det i Sverige

gällande införselförbudet för

guld tillsvidare skola kunna upprätthållas,

samt att Sverige, i anledning

av det tyska utförselförbudet

för järnskrot, förbehåller sig

rätt att likaledes utfärda utförselförbud

för järnskrot.

2 a) Vid behandlingen i Sverige

av arsenikhaltiga varor skola under

traktatens giltighetstid följande nu

tillämpade grundsatser allt fortfarande

komma till användning:

Förbudet mot omsättning av arsenikhaltiga

varor skall inskränkas

till sådana varor, vilkas arsenikhalt

överstiger en till siffran fastställd

maximumkvantitet. För fastställande

av denna gräns skall endast

hänsyn till skydd för människors

hälsa vara bestämmande.

Blotta befintligheten av en arsenikspegel

skall icke utgöra grund

för förbud.

Undersökningen av arsenikbalt

entrichtet werden. Die Jahresabgabe

soll höchstens 300 Krönen betragen.

Die Abgabe för 6 Wochen soll den

Betrag von 100 Krönen und, wenn

die Tätigkeit iiber die ersten 6 Wochen

ohne Unterbrecbungfortgesetztwird,

den Betrag von 50 Krönen fur jeden

sicb unmittelbar anschliessenden

Zeitraum von 3 Wochen nicht iibersteigen.

Zu Artikel 8:

1. ) Es bestelit Einverständnis dariiber,

dass in Ausnahme der Bestimmungen

des Artikels 8 in Deutschland

die derzeitig noch bestehenden,

der Schwedischen Regierung

mitgeteilten Ein- und Ausfuhrverbote,

in Schweden das Einfuhrverbot

fur Dold, bis auf weiteres aufrecbt

erhalten werden können, sowie,

dass mit Riicksicht auf das deutsche

Ausfuhrverbot för Eisenschrott

Schweden sicb vorbehält, ebenfalls

ein Ausfuhrverbot för Eisenschrott

zu erlassen.

2. ) a. Bei der Behandlung arsenikhaltiger

Waren in Schweden werden

während der Dauer des Vertrages

die folgenden bisher angewendeten

Grundsätze auch ferner beobachtet

werden:

Das Verbot des Vertriebes arseniklialtiger

Waren soll auf solche Waren

beschränkt werden, deren Gehalt an

Arsenik eine ziffermässig festzusetzende

Höchstinenge iibersteigt. Fur

die Bestimmung dieser Grenze wird

allein der Schutz der menschlichen

Gesundheit massgebend sein.

Das blosse Vorhandensein eines

Arsenikspiegels soll das Verbot nicht

begriinden.

Die Priifung auf den Arsenikge
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

43

skall äga rum endast genom en

särskilt kvalificerad sakkunnig. Åtnöjes

varuägaren icke med dennes

utlåtande, äger lian rätt att inhämta

annan dylik sakkunnigs

utlåtande. Avvika de båda utlåtandena

från varandra, skall från

ett fackvetenskapligt institut inhämtas

nytt utlåtande, vilket bliver

avgörande.

b) Där varor, som vid vederbörlig

undersökning befunnits innehålla

arsenik eller annat giftigt ämne i

sådan myckenhet, att varan enligt i

Sverige gällande giftstadga icke må

hållas till salu, återutföras av den,

som varan infört, skall, om föreskrivna

särskilda förutsättningar äro för

handen, rätteligen debiterad och

erlagd tullavgift restitueras.

Till artikel 10:

I. Tariff A — Tullsatser vid införsel

till Tyskland.

1. Till nr 655 B. Det är överenskommet,

att de deponerade proverna

på omslagspapper, vilka omnämnas

i tariff A, genom avtal

mellan de båda regeringarna kunna

utökas med nya prover av samma

eller liknande beskaffenhet.

2. Till anmärkningen till nr 785 A,

785 B, 791 och 792.

Det är överenskommet, att denna

anmärkning icke har avseende på

sådana varor, som uttryckligen näm
-

halt soll nur durch einen besonders

qualifizierten Sachverständigen erfolgen.

Ist der Warenbesitzer mit

dem Gutachten nicht einverstanden,

so soll er das Recht haben, das Gutachten

eines anderenderartigen Sachverständigen

einzuholen. Weichen

die beiden Gutachten von einander

ab, so wird das Gutachten eines

fachwissenschaftlichen Instituts eingeholt

werden, das endgiiltig ist.

b. Wenn Waren, die nach dem

Ergebnis gehöriger Untersuchung

Arsenik oder einen anderen Giftstoff

in solcher Menge enthalten.

dass die Ware nach der in Schweden

geltenden Giftordnung nicht zum

Verkauf gehalten werden darf, von

dem Wareneinfiihrer wieder ausgefuhrt

werden, sollen beim Vorhandensein

der etwa vorgeschriebenen

besonderen Voraussetzungen die

vorschriftsmässig zur Last gesehriebenen

lind bezahlten Zölle zuriickerstattet

werden.

Zu Artikel 10:

I. Tarif A — Zölle bei der Einfuhr

nach Deutscliland.

1. Zu Nr. 655 B. Es besteht Einverständnis

daruber, dass die hinterlegten

Muster fiir Packpapier der

im Tarif A genannten Art auf

Grund einer Vereinbarung zwischen

beiden Regierungen durch weitere

Muster derselben oder ähnlicher

Zusammensetzung ergänzt werden

können.

2. Zur Anmerkung zu Nr. 785 A,

785 B, 791 und 792.

Es besteht Einverständnis daruber,

dass sicli diese Anmerkung

nicht auf solche Waren bezieht, die

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

nas i andra nummer i den allmänna

tariffen, t. ex. vävskedständer.

II. Under denna traktats bestånd

må icke i Sverige järnmalm beläggas

med tull vid utförseln.

Under traktatens bestånd må icke

de mellan svenska staten å ena

sidan samt Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare

Malmfält och trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund å andra

sidan gällande avtal underkastas

någon ändring, varigenom malmexporten

skulle försvåras eller inskränkas

i vidare mån än i nämnda

avtal finnes stadgat.

Till artikel 12:

1. Genom artikel 12 beröras icke

nu eller framdeles gällande bestämmelser

i den svenska lagstiftningen,

enligt vilka högre skatt erlägges

för alkohol, som framställes av utländska

råämnen, än för alkohol av

inländska råämnen.

Likaledes förklaras, att det bliver

Sverige obetaget att med särskild

skatt belägga stärkelse, som är

beredd av utländska råämnen.

På alkohol av utländsk råg och

stärkelse av utländskt vete äga bestämmelserna

i punkterna 1 och 2

icke tillämpning.

Vidare bliver det Sverige obetaget

att belägga tobaksvaror, som införas

till Sverige, med högre skatt än

in anderen Nummern des allgemeinen

Tarifs namentlich genannt sind,

wie z. B. Weberblätterzähne.

II. Während der Dauer des gegenwärtigen

Vertrages werden inSchweden

Eisenerze bei der Ausfuhrnicht

mit Zoll belegt werden.

Auch werden während der Dauer

dieses Vertrags die zwischen dem

schwedischen Staate einerseits und

der Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag,

Aktiebolaget Gellivare malmfält

und Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

anderseits geltenden

Verträge keine Änderung erfahren,

durch welche die Erzausfuhr

fiber die in diesen Verträgen vorgesehenen

Beschränkungen hinaus

erschwert oder eingeschränkt wird.

Zu Artikel 12:

1. Durch Artikel 12 werden die

jetzt oder kfinftighin geltenden Bestimmungen

der schwedischen Gesetzgebung

nicht berfihrt, nach denen

von Alkohol, der aus ausländischen

Rohstoffen hergestellt ist, eine höhere

Steuer erhoben wird als von dem

Erzeugnis aus inländischen Rohstoffen.

Ebenso wird erklärt, dass es

Schweden unbenommen ist, Stärke,

die aus ausländischen Rohstoffen

hergestellt ist, mit einer Spezialsteuer

zu belegen.

Auf Alkohol aus ausländischem

Roggen und Stärke aus ausländischem

Weizen finden die Bestimmungen

des Absatz 1 und 2 keine

Anwendung.

Ferner bleibt es Schweden ebenfalls

unbenommen, Tabakwaren, die

nach Schweden eingeffihrt werden,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

motsvarande i Sverige producerade

varor.

2. Det är överenskommet, att

omsättningsskatten hör till de inhemska

avgifter, som omförmälas i

artikel 12, men icke till de under 1

här ovan omförmälda skatter.

Till artikel 16:

Tyskland skall i fråga om kustfart

icke göra anspråk på de förmåner,

som i Sverige tillkomma

andra länder endast på grund av

ännu gällande äldre avtal, slutna

före den 1 januari 1914. Så länge

Tyskland icke åtnjuter dessa förmåner,

skall icke heller Sverige

göra anspråk på motsvarande förmåner

i Tyskland.

Tyskland skall ej heller göra anspråk

på de särskilda förmåner i

fråga om skyldighet att anlita lots,

som Sverige tillerkänt Finland, och

som äro omnämnda i deklarationen

den 17 augusti 1872, detta även för

den händelse i nämnda deklaration

medgivna förmåner framdeles skulle

utvidgas att bliva tillämpliga å

finska fartyg med en dräktighet av

intill 100 nettoregisterton.

Till artikel 17:

Intill avslutandet av det i tredje

stycket omnämnda avtal skola bestående

regler och föreskrifter å

ömse sidor erkännas.

mit höheren Steuern zu belegen, als

entsprechende Waren, welche in

Schweden hergestellt sind.

2. Es besteht Einverständnis, dass

die Umsatzsteuer zu den inneren

Abgaben im Sinne von Artikel 12,

nicht aber zu den vorstehend unter

1 erwähnten Steuern gehört.

Zu Artikel 16:

Deutschland wird hinsichtlich der

Kiistenschiffahrt nicht diejenigen

Begiinstigungen beanspruchen, die

in Schweden anderen Ländern nur

auf Grund noch geltender älterer

Verträge zukommen, die vor dem

1. Januar 1914 abgeschlossen sind.

Solange aber Deutschland derartige

Begunstigungen nicht geniesst, wird

auch Schweden in Deutschland

die entsprechenden Begunstigungen

nicht in Anspruch nehmen.

Deutschland wird ferner ebenfalls

nicht die besonderen Begunstigungen

beanspruchen, welche Schweden

Finnland in Betreff der Verpflichtung

einen Lotsen zu nehmen gewährt

hat, und welche in der Deklaration

vom 17. August 1872

erwähnt sind, dieses auch fur den

Fall, dass die in der besagten Deklaration

eingeräumten Begunstigungen

in der Zukunft so erweitert

werden sollten, dass sie fur finnländische

Schiffe von einem Raumgehalt

bis zu 100 Netto-Registertons

Geltung haben.

Zu Artikel 17:

Bis zum Abschluss des im Absatz

3 erwähnten Abkommens sollen die

bestehenden Regeln und Vorschriften

beiderseits anerkannt werden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Till artikel 21:

De undantag från nationell behandling

och behandling såsom mest

gynnad nation, vilka stadgas i artikel

16 och slutprotokollet härtill,

skola äga motsvarande giltighet beträffande

de i artikel 21 träffade

överenskommelserna.

Till bekräftelse härav hava de

befullmäktigade undertecknat detta

protokoll i Berlin den 14 maj 1926.

E. af Wirsén.

Zu Artikel 21:

Die Ausnahmen von der gegenseitigen

Inländerbehandlung lind

Meistbegiinstigung, die im Artikel

16 und im Schlussprotokoll zu Artikel

16 genannt sind, gelten entsprechend

fur die im Artikel 21

getroffenen Vereinbarungen.

Zu Urkund dessen håken die Bevollmächtigten

dieses Protokoll zu

Berlin am 14. Mai 1926 unterzeichnet.

Dr. Wallroth.

Waldeck.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

47

Protokoll.

Vid undertecknandet av den denna

dag avslutna handels- och sjöfartstraktaten

har den svenska delegationen

till den tyska delegationen

överlämnat de i bilaga A till traktaten

omnämnda, nedan specificerade

prover till Nr 655 B i tyska tulltariffen,

nämligen:

Omslagspapper (s. k. kraftpapper),

vägande från 50 till 350 gram

per kvadratmeter, icke försett

med påtryckta bruksanvisningar,

reklamtext, mönster eller dylikt:

32 prover betecknade med

1—32 i röda siffror.

Av varje prov har ett dubbelexemplar

behållits av den svenska

delegationen. Undertecknade erkänna

de båda provkollektionernas

identitet, vilka jämte ett exemplar

av detta protokoll tagits till den i

dag avslutna traktaten.

Till bekräftelse härav hava de

befullmäktigade undertecknat detta

protokoll, som skedde i Berlin den

14 maj 1926.

E. af Wirsén.

Protokoll.

Bei der Unterzeicbnung des beute

abgescblossenen Handels- und Schiffahrtsvertrages

hat die schwedische

Delegation der deutschen Delegation

die in Anlage A des Vertrags

erwähnten, nacbstehend bezeichneten

Muster zu Nr. 655 B des

deutschen Zolltarifs iibergeben:

Packpapier (sogenanntes Kraftpapier),

im Gewicht von mehr

als 50 aber weniger als 350 g

auf 1 m im Geviert, nicht mit

Gebrauchsamveisungen, Warenanpreisungen,

Mustern oder

dergleicben bedruckt: 32 Muster

bezeichnet mit roten Ziffern 1

bis 32.

Von jedem der Muster ist ein

zweites Exemplar von der schwedischen

Delegation zuriickbebalten

worden. Die Unterzeichneten erkennen

die Identität der beiden

Mustersammlungen an, von denen

je eines nebst einer Ausfertigung

dieses Protokolls zu dem beute

abgeschlossenen Vertrage genommen

ist.

Zu Urkund dessen haben die

Bevollmächtigten dieses Protokoll

zu Berlin am 14. Mai 1926 underzeichnet.

Dr. Wallroth.

Waldeck.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 223.

19 It års

svensk-tyska

handelstraktat.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mai 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Svensson, Hansson, Lindeks, Schlyter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för justitie-,

social-, kommunikations-, finans- och jordbruksdepartementen:

»Handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och Tyska riket den 2 maj

1911 intog i viss mån en särställning inom Sveriges traktatsystem. Den

var visserligen, i likhet med Sveriges övriga liandelstraktater, byggd på

principen om ömsesidig behandling som mestgynnad nation, men kännetecknades,

i motsats till dessa, framför allt därav, att (Ten dessutom innehöll

åtskilliga bestämmelser, varigenom de båda parternas handlingsfrihet i handelspolitiskt

avseende underkastades absoluta inskränkningar. Särskilt gällde

detta i fråga om tullarna, i det att traktaten var byggd som tarifftraktat och

innehöll tariffkoncessioner beträffande omkring 400 tullpositioner i den svenska

och omkring 100 positioner i den tyska tulltaxan. Jämte dessa tariffmedgivanden

förekommo även i andra avseenden bestämmelser, genom vilka de

båda ländernas handelspolitiska frihet bands. På handelns område var detta

särskilt fallet beträffande rätten att utfärda import- och exportförbud. Sålunda

förbundo sig de båda parterna att icke hämma det ömsesidiga varuutbytet

genom några slags införsel-, utförsel- eller transiteringsförbud, med undantag

endast för vissa särskilda fall och under vissa förutsättningar. Till samma

kategori av stadganden hörde även några bestämmelser på sjöfartens område,

enligt vilka de båda parterna bland annat tillerkände varandras fartyg rätt

att driva kustfart. Därjämte förekommo absoluta utfästelser från svensk

sida angående tyska handelsresandes ställning i Sverige samt beträffande

järnmalmsexporten från Sverige till Tyskland. I fråga om behandlingen av

de enskilda medborgarna i allmänhet föreskrevs, såsom grundregel, att

samma förmåner, som tillkommo det egna landets medborgare, även skulle

tillämpas för medborgare tillhörande det andra landet. Nationell behandling

stadgades även i fråga om konsumtionsavgifter samt andra inre avgifter.

I övrigt gingo traktatens bestämmelser i stort sett ut på ömsesidig behandling

såsom mestgynnad nation.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

49

1911 års traktat var avsedd att förbliva gällande först till den 31 december

1917 och därefter intill utgången av ett år efter skedd uppsägning; dock

skulle traktaten även utan föregående uppsägning träda ur kraft den 1

januari 1921.

Traktaten blev genom noteväxling den 23/28 december 1918 från svensk

sida uppsagd att utlöpa med utgången av år 1919. Anledningen härtill var,

att traktaten å ena sidan icke längre medförde några verkliga fördelar för

Sverige och å andra sidan utgjorde ett band på vårt lands handelspolitiska

frihet i vissa vid denna tidpunkt betydelsefulla avseenden. Den i Tyskland

genomförda statliga kontrollen över handeln med utlandet i förening med den

allmänt rådande knappa tillgången på de flesta varor hade nämligen berövat

traktatens tariffkoncessioner så gott som allt värde och även gjort de övriga

traktatbestämmelserna illusoriska, i den mån de voro avsedda att vara till

fördel för Sverige. Däremot förhindrade traktaten Sverige från att införa

export- och importförbud, vilket vid ifrågavarande tid väntades bliva till

allvarlig olägenhet, varjämte det framstod som ett allmänt önskemål, att

Sverige icke av äldre traktater förhindrades att ansluta sig till de nya

traktatpolitiska principer, som med de ändrade tidsförhållandena kunde

komma att göra sig gällande.

Emellertid förelåg intet omedelbart behov att vidtaga åtgärder, som stredo

mot traktaten, och densamma blev därför provisoriskt förlängd, först till

den 31 mars 1920 och därefter tillsvidare med en ömsesidig uppsägningsfrist

av 3 månader. Genom noteväxling den 15 och 16 december sistnämnda

år uppsades traktaten därefter ånyo från svensk sida att utlöpa den 16 mars

1921. Samtidigt uttalades från både svensk och tysk sida villighet att söka

tillse, att vederbörande underordnade myndigheter icke skulle vid tillämpningen

av de föreskrifter, som trädde i stället för traktatens bestämmelser,

framgå med en skärpa, som kunde föranleda för det goda förhållandet mellan

de båda länderna skadliga reklamationer och meningsutbyten. Tyska regeringen

meddelade, att den i likhet med den svenska önskade i möjligaste

mån undvika följderna av det traktatlösa tillståndet och att i överensstämmelse

därmed de tyska tullmyndigheterna anmodats att tillsvidare vid tullbeliandling

medgiva svenska varor de förmåner, som tillkomme mestgynnad

nation. Båda länderna hava också alltjämt sedan dess såväl beträffande

tullar som i de flesta övriga avseenden behandlat varandra såsom mestgynnad

nation.

De förhållanden, som föranlett traktatens uppsägning, fortforo under de

närmast följande åren att vara rådande, och följaktligen saknades förutsättningar

för upptagande av förhandlingar om ett nytt avtal. Det under kriget

tillskapade systemet med statlig och privat reglering av utrikeshandeln bibehölls

sålunda alltjämt i Tyskland. Detta i förening med de oberäkneliga

valutaförhållandena medförde, att man å svensk sida icke kunde räkna med

att genom ett handelsavtal förskaffa sig några varaktiga fördelar eller

garantier utöver den mestgynnadrätt, som redan var medgiven. För TyskBihang

till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 191 haft. (Nr 223.) 4

Traktatens

uppsägning.

s. 50 Kontrollera mot PDF

1925 års tyska

tullrevision.

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

lands del låg en anledning till dröjsmål däri, att Tysklands handelspolitiska

frihet var starkt kringskuren genom vissa till den 10 januari 1925 gällande

bestämmelser i Versaillesfreden.

Först under loppet av sistnämnda år inträffade en avgörande förändring

i detta läge. Tyskland genomförde då, sedan landet återfått sin frihet i

handelspolitiskt avseende, en fullständig avveckling av krigs- och kristidens

organisation av handeln med utlandet och fastställde riktlinjer för den närmaste

framtidens saväl tull- som traktatpolitik. Då denna tyska nyorientering

varit bestämmande för Sveriges ställningstagande under senaste tiden

till frågan om ett nytt handelsavtal med Tyskland, torde dess innebörd i

korthet böra angivas.

Den tyska tulltaxan av år 1902 har utan större förändringar varit gällande

intill den senaste tiden. Den var byggd som dubbeltariff efter systemet

general- och konventionaltariff, d. v. s. den utgjordes ursprungligen av en

autonom tariff, vari nedsättningar småningom uppkommo till följd av tullkoncessioner

i handelstraktater. Dessa nedsättningar bildade tillsammans en

lägre tariff, konventionaltariffen, vilken tillämpades mot alla länder, som

åtnjöto behandling som mestgynnad nation. Före kriget intogo de allra flesta

länder denna ställning, och man räknade därför i regel icke med generaltariffens

utan uteslutande med konventionaltariffens tullsatser. Under och

omedelbart efter kriget upphörde emellertid samtliga Tysklands tarifftraktater

att gälla, och följden härav blev att konventionaltariffen försvann, så att,

när kristidsförordningarna, varibland även funnits bestämmelser rörande

provisoriska tullar, under år 1925 upphävdes, kvarstod 1902 års generaltariff

såsom Tysklands enda, mot alla länder gällande tulltaxa. Undantag

härifrån utgjorde endast några få lägre tullsatser, som beviljats Österrike,

Spanien och Portugal.

Med utgångspunkt från denna tariff, vilken som nämnts låg betydligt

högre än den före kriget allmänt tillämpade konventionaltariffen, genomfördes

av 1925 års tyska riksdag en tullrevision. Densamma innehar, att

nya, i de allra flesta fall högre tullsatser åsattes ett par hundratal rubriker,

varjämte vissa delar av taxan underkastades en omarbetning i avseende på

den systematiska uppställningen. De nya tullarna trädde i kraft den 1

oktober 1925 med giltighet till den 1 augusti 1927. Syftet med denna tullrevision

var dels att i avvaktan på en helt ny tulltaxa införa ett ökat och

efter det nuvarande läget bättre avpassat tullskydd åt vissa näringsgrenar,

som ansågos vara i behov härav, men dels också att ytterligare stärka generaltariffen

i dess egenskap av traktatpolitiskt kampmedel.

Bland de nya tullarna må särskilt framhållas de som avse järn och stål

samt jordbrukstullarna. Enligt den äldre konventionaltariffen och i viss

mån även generaltariffen tullbehandlades järn och stål efter ett fåtal rubriker

och i allmänhet utan att kvaliteten inverkade på tullsatsernas storlek. Nu

har däremot en stark differentiering genomförts. Tilläggstullar hava införts

för s. k. Edelstahl, varmed avses såväl stål med högre kolhalt som legerat

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

stål, det senare uppdelat i två skilda grupper för lägre ock högre legeringar.

Vidare har marginalen mellan tullarna på varmvalsat och kall
valsat

stål vidgats, och slutligen har en större differentiering med hänsyn

till graden av bearbetning genomförts. Dessa förändringar hava i

sin helhet medfört, att järn- och ståltullarna blivit väsentligt höjda. Men

höjningen gör sig framförallt gällande i fråga om de högsta kvaliteterna,

såväl absolut taget som även särskilt därigenom, att förhållandet mellan

tullarna på lägre och högre kvaliteter blivit starkt förändrat till de senares

nackdel. Denna omläggning av den tyska tulltaxan har hårt träffat den

svenska järnexporten, som till stor del består av kvalitetsstål av olika slag.

Även jordbrukstullarna blevo vid revisionen underkastade kraftiga höjningar.

Emellertid fastställdes samtidigt en provisorisk lägre tariff, gällande

till den 1 augusti 1926 och upptagande flera av de viktigaste lantbruksprodukterna,

såsom spannmål, nötkreatur och svin, kött och fläsk, smör m. m.

Denna lägre tariff är sålunda för närvarande i kraft, och det torde få anses

såsom ovisst, huruvida och i vilken utsträckning de högre tullarna komma

att bliva tillämpade. Dels kunna de nämligen nedsättas genom handelsavtal,

vilket också redan i några fall inträffat, och dels föreligger givetvis möjligheten,

att tyska riksdagen under instundande sommar upptager frågan om

dessa provisoriska tullars bibehållande till förnyad prövning. Inom detta

vidsträckta och betydelsefulla område har tullrevisionen alltså icke ens för

den närmaste framtiden fastställt storleken av den tyska tullmur, varmed

man har att räkna.

Samtidigt med tulltaxerevisionens genomförande upphävdes den statliga

kontrollen över utrikeshandeln. Det stora flertalet import- och exportförbud

borttogs, och sedan den 1 oktober 1925 förekommer endast ett ringa antal

sådana förbud. Av betydelse för Sverige äro bland dessa huvudsakligen

importförbudet på kalkkväve och exportförbuden på hudar och skinn, ben

samt järnskrot.

Som förut nämnts var ett huvudsyfte med den tyska tullrevisionen att

erhålla en fördelaktig grundval för förhandlingar om nya handelsavtal med

andra länder. Sådana förhandlingar hade med vissa länder inletts redan

något tidigare, och före år 1925 hade Tyskland träffat avtal med bland andra Storbritannien,

Förenta staterna, Tjeckoslovakien, Österrike, Spanien och Portugal.

Av dessa avtal voro de tre förstnämnda rena mestgynnadnationsavtal utan

tariffer under det att de övriga innefattade ett antal tullkoncessioner. Sedan

tullrevisionen genomförts har antalet tarifftraktater ökats, och förhandlingar

om ytterligare sådana avtal pågå eller äro att förvänta med flera länder. Omfattningen

för närvarande av det nya tyska traktatsystem, som sålunda är under bildande,

framgår av följande uppställning över Tysklands nu gällande handelsavtal.

Avtalet med Österrike, undertecknat den 12 juli 1924, utgör ett tillägg

till handels- och sjöfartstraktaten den 1 september 1920.

Traktaten av 1920 grundar sig i allt, som rör handelsförbindelserna mellan

Tysklands nu

gällande

handelsavtal.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kung!. Maj:ts proposition Nr 228.

de båda länderna, sålunda bl. a. i tullavseende, på mestgynnadnationsprincipen

och stadgar därjämte, att vissa i 1905 års tysk-österrikiska avtal förekommande

tariffer skola erhålla fortsatt giltighet. Genom traktaten regleras

vidare undersåtars, bolags och handelsresandes ställning m. in., allt på grundval

av mestgynnadnationsbehandling. Vidare stadgas ömsesidig nationell behandling

i fråga om sjöfart, kustfart däri inbegripen. Slutligen förekomma

i avtalet bestämmelser rörande gränshandeln och järnvägstrafiken länderna

emellan samt angående konsuler.

Tilläggsavtalet av 1924 föreskriver väsentligen endast, att de i 1920 års

traktat stipulerade tarifferna skola utbytas mot nya, vid avtalet fogade sådana.

Därjämte förklarar sig tyska regeringen beredd att, efter det de tyska

autonoma tullsatserna för lantbruksprodukter blivit slutligt fastställda, träda

i underhandlingar med österrikiska regeringen rörande från österrikisk sida

framförda önskemål i avseende å nämnda tullar.

Handelsavtalet med Belgien-Luxemburg, undertecknat den 4 april 1925, är

ett provisoriskt avtal, som väsentligen grundar sig på mestgynnadnationsprincipen.

I tullavseende föreskrives sålunda mestgynnadnationsbehandling,

dock med undantag å ömse sidor för vissa i särskilda listor uppräknade

varor, för vilka fastställda högre tullsatser skola tillämpas under en tid av

6 till 12 månader, räknat från avtalets ikraftträdande (därefter tillämpas

mestgynnadnationsbehandling även för dessa varor). För vissa andra, likaledes

i särskilda listor uppräknade varor, medgivas ömsesigt vissa nedsatta

tullsatser.

I fråga om sjöfart stadgas ömsesidig nationell behandling, dock med det

undantag att beträffande kustfart och kustfiske endast medgives behandling

såsom mestgynnad nation.

Slutligen innehåller avtalet bestämmelser rörande enskilda medborgares

rättigheter, bolags ställning, handelsresandes rättigheter, in- och utförselförbud,

allt väsentligen på grundval av mestgynnadnationsprincipen.

Avtalet gäller för en tid av 18 månader och därefter på obestämd tid med 6

månaders uppsägning.

Handels- och sjöfartsfördraget med Italien, undertecknat den 31 oktober

1925, grundar sig i allt, som rör varuutbytet mellan länderna, på mestgynnadnationsprincipen.

I fråga om införsel, utförsel och transitering och

särskilt i avseende å tullar föreskrives sålunda mestgynnadnationsbehandling.

I tullavseende medgivas därjämte ömsesidigt tullnedsättningar för i

särskilda tariffer uppräknade varor.

Därjämte innehåller fördraget bestämmelser rörande enskilda medborgares

behandling i olika avseenden, deras skattskyldighet m. m. väsentligen på

grundval av nationell men i vissa fall mestgynnad behandling. Vidare regleras

bolags ställning och handelsresandes behandling, i vilka avseenden i

allmänhet mestgynnadnationsbehandling föreskrives.

I avseende å sjöfart stadgas ömsesidig nationell behandling, dock med

undantag bl. a. i fråga om kustfart. Vad kustfarten angår, tillförsäkra

parterna varandra likväl mestgynnadnationsbehandling under förutsättning

av reciprocitet.

Avtalet gäller för 5 år med 6 månaders uppsägning och därefter på

obestämd tid med 6 månaders uppsägning.

Tullavtalet med Schweiz, undertecknat den 6 november 1925, innehåller

allenast bestämmelser, enligt vilka tullsatserna i vartdera landet fastställas

till vissa belopp i fråga om ett antal i särskilda listor upptagna varor.

Avtalet är provisoriskt och skall gälla tills ett slutligt tariffavtal träffats.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223. 53

Det kan efter den 1 februari 1926 när som helst uppsägas med en

månads frist.

Avtalet med Spanien, träffat genom noteväxling den 18 november 1925,

tillkom som ett provisoriskt arrangement i avvaktan på ett slutligt handelsavtal.

Det äldre avtalet av den 25 juli 1924 hade på sin tid uppsagts från

tysk sida och utlöpte den 16 oktober 1925, varav följde, att tyska varor

drabbades av den högre kolumnen i spanska tariffen jämte 80 procent

tillägg härå. Genom det träffade provisoriska avtalet tillförsäkrades Tyskland

behandling enligt den lägre kolumnen i spanska tulltaxan mot tillerkännande

av vissa tullnedsättningar för de viktigare spanska exportvarorna

till Tyskland.

Avtalet gäller för högst 6 månader.

Med Nederländerna ha två avtal träffats, båda undertecknade den 26

november 1925, nämligen dels ett tilläggsavtal till handels- och sjöfartsfördraget

den 31 december 1851 och dels ett tull- och kreditavtal. Det

huvudsakliga intresset anknyter sig till det senare.

Tull- och kreditavtalet innehåller a) bestämmelser om att vissa, i en

särskild lista uppräknade holländska varor skola åtnjuta i listan angivna

tullnedsättningar i Tyskland, b) vissa utfästelser i avseende å den ömsesidiga

kolinförseln, c) utfästelser å tysk sida att icke försvåra utförseln av

ben till Holland, och d) bestämmelser om ändring i vissa avseenden av det

tysk-nederländska fördraget den 11 maj 1920 angående kredit och stenkol.

Sistberörda ändring innebär, att åt Tyskland medgiven kredit av 140

miljoner gulden för inköp av råvaror förlänges på 7 år och sålunda utsträckes

att gälla sammanlagt 17 år. Därjämte stadgas vissa föreskrifter

rörande räntefot och återbetalning beträffande lånet i fråga.

Avtalets huvudsakliga innehåll i avseende å handeln är sålunda ovannämnda

å tysk sida ensidigt gjorda tariffmedgivande.

De ovan under a, b och c angivna bestämmelserna skola gälla till den

31 december 1932. Tariffmedgivandet kan dock å tysk sida uppsägas redan

efter utgången av 2 x/3 år efter avtalets ikraftträdande, varvid fastställts en

uppsägningstermin av 6 månader. I händelse av uppsägning å tysk sida

av en eller flera av de i avtalet medgivna tullkoncessionerna förpliktar sig

tyska regeringen att träda i underhandlingar med den nederländska om

utbyte av de beträffande koncessionerna mot andra sådana. Därest härvid

enighet ej uppnås och giltigheten av ifrågavarande koncessioner utlöper,

äger nederländska regeringen inskränka prolongationstiden för ovanberörda

kredit till den tidrymd, under vilken koncessionerna i fråga åtnjutits.

Tilläggsavtalet till handels- och sjöfartsfördraget den 31 december 1851

innehåller endast bestämmelser rörande mestgynnadnationsbehandling i Tyskland

för holländska varor, varvid undantag från mestgynnadnationsbestämmelsen

stadgas i fråga om gränshandeln m. m.

Avtalet med Portugal, träffat genom noteväxling den 31 december 1924,

är ett modusvivendiavtal, som väsentligen bygger på mestgynnadnationsprincipen.

I tullavseende medgiver Tyskland sålunda mestgynnadnationsbehandling

och därutöver vissa fördragstullsatser för port- och madeiraviner

(så länge tysk-spanska avtalet gäller) samt för ananas. Från portugisisk

sida medgives mestgynnadnationsbehandling i fråga om samma varor,

som uppräknas i tarifferna till de portugisisk-norska och portugisisk-nederländska

avtalen. Avtalet gäller för 12 månader, sålunda till den 31 december

1925. Det har därefter förlängts till den 31 mars 1926 och torde nyligen

hava ersatts med ett nytt avtal av väsentligen likartat innehåll.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Avtalet med Grekland, träffat genom noteväxling den 3 juli 1924 med

tilläggsnoter den 15 maj 1925, är ett modusvivendiavtal, enligt vilket generell

ömsesidig mestgynnadnationsbehandling stadgas i tullhänseende (ursprungligen

avsåg mestgynnadnationsmedgivandet från grekisk sida endast

ett begränsat antal tyska varor). Tyskland medgiver därjämte vissa importkontingenter

för grekiska viner samt gör vissa utfästelser i fråga om importen

av grekisk råtobak, varjämte tyska tullen å korinter nedsättes från

24 till 16 mark.

I fråga om sjöfarten medgives å grekisk sida nationell behandling med undantag

för kustfart och å tysk sida mestgynnadnationsbehandling. Med hänsyn

till att Grekland enligt vissa uppsagda avtal med Storbritannien och Italien

medgivit dessa länder kustfartsrätt i Grekland, skall Tyskland, därest Grekland

mot särskilt vederlag även i fortsättningen kommer att medgiva kustfartsrätt

åt nämnda länder, hava möjlighet att mot lämnande av motsvarande

vederlag utverka samma rätt för tyska fartyg. Avtalet löper på obestämd

tid med 3 månaders uppsägning.

Avtalet med Norge, träffat genom noteväxling den 11 april 1925, avser endast

tullbehandlingen i Tyskland av vissa norska konserver. Från tysk sida

medgives, att »havsfisk, alla slag (längd ej över 15 cm. i levande tillstånd)

i olja på lufttäta kärl» av norskt ursprung skola beläggas med samma tullsats

som portugisiska sardiner i olja på lufttäta kärl eller 30 mark per 100

kilogram. Medgivandet innebär dock icke garanterad likställdhet för framtiden

med portugisiska eller överhuvudtaget äkta sardiner. Före detta avtal

tillämpades för ifrågavarande norska konserver tullsatsen 75 mark per 100

kilogram.

Avtalet löper på obestämd tid med 3 månaders uppsägning.

Avtalet med Storbritannien, undertecknat den 2 december 1924, är i tullavseende

och överhuvudtaget i allt som rör varuutbytet mellan de båda

länderna ett rent mestgynnadsnationsavtal, sålunda utan tariffer. Genom

avtalet regleras även undersåtars rätt till inresa och uppehåll på motpartens

område, deras behandling därstädes i olika avseenden, handelsresandes och

bolags ställning samt sjöfarten länderna emellan under allmän tillämpning

av mestgynnadnationsprincipen och i åtskilliga fall, bland annat för sjöfart,

nationell behandling. Beträffande kustfart medgiva parterna varandra behandling

såsom mestgynnad nation.

I ett slutprotokoll förplikta sig parterna att icke bibehålla eller införa

tullar eller avgifter, vilka vore särskilt kännbara för den andra parten.

Likaledes förplikta sig parterna att vid ändring av sina tulltariffer taga

nödig hänsyn till varandras intressen.

Vänskaps-, handels- och konsularfördraget med Förenta staterna, undertecknat

den 8 december 1923, jämte noteväxling den 19 mars/21 maj 1925, är i

allt vad som rör handeln, sålunda bland annat i tullavseende, ett rent mestgynnadnationsavtal.

Inga tariffer förekomma i fördraget.

Genom fördraget regleras vidare medborgarnas rätt till inresa och bosättning

samt deras rättigheter i olika avseenden på grundval av nationell eller

mestgynnadnationsbehandling (dock med förbehåll beträffande invandringsrätten).

I fråga om sjöfart stadgas nationell behandling med undantag för

kustfart. Angående kustfart föreskrives ömsesidig mestgynnadnationsbehandling.

Därjämte innehåller fördraget bestämmelser rörande konsuler.

Fördraget gäller för 10 år och därefter på obestämd tid med ett års uppsägning.

Amerikanska regeringen har emellertid genom noteväxling i mars/maj

1925 förbehållit sig rätt att uppsäga de bestämmelser i fördraget, varigenom

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

ömsesidig nationell behandling stadgats i fråga om sjöfart, att träda ur kraft

redan ett år efter ratifikationernas utväxling. Härvid stadgas 3 månaders

föregående uppsägning. Efter nämnda ettårsperiod kunna berörda bestämmelser,

under viss förutsättning, när som helst efter 2 månaders utgång

träda ur kraft.

Avtalet med Socialistiska Sovjetrepublikernas Union, undertecknat den

12 oktober 1925, vilar i vad det avser handel och sjöfart, i det väsentliga

på mestgynnadnationsprincipen och innehåller inga tullkoncessioner.

Avtalet med Tjeckoslovakien, träffat genom noteväxling den 15 februari

1924, är ett provisorium, enligt vilket ömsesidig mestgynnadnationsbeliandling

stadgas i fråga om varuutbytet mellan länderna. Inga bestämmelser i

övrigt förekomma i avtalet.

Avtalet med Ungern, undertecknat den 1 juni 1920, är likaledes en provisorisk

överenskommelse, som väsentligen grundar sig på mestgynnadnationsbehandling.

Avtalet med Danmark, träffat genom noteväxling i mars 1926, är en

provisorisk överenskommelse, varigenom parterna tillerkänna varandra lättnader

i vissa speciella avseenden på handelns område. Sålunda tillförsäkras

Danmark vissa förmåner beträffande införseln till Tyskland av hästar, ost

samt slakteriavfall. I avtalet föreskrives, att tullnedsättningar, som Tyskland

medgiver tredje land för hästar av rent kallblod, under motsvarande

förutsättningar skola vara tillämpliga även å från Danmark importerade

hästar av jutländsk och s. k. belgisk ras (rent kallblod) samt korsningar

mellan dessa raser. För dessa hästraser fastställas vissa maximitullsatser i

Tyskland. I avtalet upptages vidare i fråga om varmblodshästar .särskild

mestgynnadnationsbestämmelse till förmån för Danmark. Lättnaderna i

fråga om slakteriavfall och ost avse likaledes tullbehandlingen. Såsom vederlag

härför medgives från dansk sida nedsättning i avgifterna för de tillståndsbevis,

vilka tyska handelsresande hava att lösa för erhållande av rätt

att göra affärer i landet. För tillståndsbevis med 1 års giltighet fastställes

avgiften till 300 kronor, för bevis gällande 45 dagar till 100 kronor.

Avtalet är slutet för 1 år med fortsatt giltighet därefter för 6 månader

åt gången. Uppsägningsfristen för varje 6-månadersperiod är fastställd till

3 månader.

Avtalet med Frankrike, avslutat den 12 februari 1926, är ett kommersiellt

arrangement, varigenom tullbehandlingen provisoriskt fastställes i fråga

om vissa viktigare varor. Å tysk sida medgives i fråga om ett 10-tal franska

varor mestgynnadnationsbehandling i tullavseende jämte nedsatta tullsatser

för vissa av dessa varor. Å fransk sida medgives i fråga om ett motsvarande

antal tyska varor antingen mestgynnadnationsbehandling i tullavseende

eller tullnedsättningar, beräknade i procent av skillnaden mellan maximioch

minimitariffens belopp. I fråga om enstaka varor avse de sålunda

gjorda medgivandena endast vissa, i avtalet angivna maximikvantiteter.

Avtalet är slutet för en tid av 4 månader.

Avtalet med Turkiet, träffat under 1925, stadgar ömsesidig mestgynnadnationsbehandling

i avseende å bland annat tullbehandling av varor.

Avtalet med Slam, undertecknat den 28 februari 1924, är en provisorisk

ekonomisk överenskommelse, som väsentligen bygger på mestgynnadnationsprincipen.

Avtalet med Guatemala, undertecknat den 4 oktober 1924, är ett summariskt

avtal, enligt vilket mestgynnadnationsbehandling stadgas i allt som

rör handel, konsularväsende och sjöfart med undantag för kustfart. I av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

talet föreskrives, att mestgynnadnationsklausulen skall hava ovillkorlig tilllämpning.

Avtalen med Bulgarien och Jugoslavien träffades under år 1921 och

äro båda av provisorisk art. Avtalen bygga på mestgynnadnationsprincipen.

Med Bolivia, Ecuador och Nicaragua har Tyskland slutligen träffat

överenskommelser om fortsatt giltighet av vissa äldre handelsavtal.

Sdentes°ka F°r Sveriges handel med Tyskland medförde det nya tyska tullsystemet

tullrevisionen, vittgående konsekvenser. Ända till den 1 oktober 1925 voro tullarna i

Tyskland överhuvud av mera underordnad betydelse, emedan utrikeshandeln

låg under omedelbar statlig kontroll och importen av de flesta varor

var beroende av de befrielser från de allmänt gällande införselförbuden, som

kunde utverkas. Från och med sistnämnda dag, då importregleringen avskaffades

och de nya tullsatserna trädde i kraft, återfingo tullarna emellertid

sin tidigare betydelse. Det visade sig då, att för en del av Sveriges

mera betydande exportvaror inneburo de tyska importtullarna mycket allvarliga

svårigheter. Redan det förhållandet, att den äldre konventionaltariffen

numera bortfallit och ersatts av den autonoma tariffen, hade till

följd, att i många fall de för svensk export betydelsefulla tullarna högst

väsentligt ökats, i några fall så kraftigt, att de praktiskt taget förhindrade

all utförsel till Tyskland. Härtill kommo så de ytterligare skärpningar av

den autonoma tariffen, vilka förut omnämnts och som för Sveriges del verkade

särskilt hinderliga för exporten av järn och stål.

Det stod likaledes klart, att Sverige icke enbart på grund av ställning

såsom mestgynnad nation kunde påräkna sådana nedsättningar i den nya

tulltariffen, som framstodo såsom nödvändiga för exportens återupptagande

i tillfredsställande omfattning. Genom de tariffavtal, som Tyskland slutit

eller kunde beräknas komma att sluta med andra länder, skulle visserligen

en ny konventionaltariff uppkomma, och såsom mestgynnad nation skulle

även Sverige komma i åtnjutande av densamma. Emellertid äro flera av

de för Sverige viktigaste exportvarorna av sådan art, att övriga länder icke

kunde väntas hava intresse av att söka förskaffa sig tullnedsättningar för

desamma. Hit höra exempelvis lingon, gatsten och vissa varuslag inom

gruppen järn och stål; och för dessa varor innebar den nya tyska tulltaxan

väsentligt höjda tullsatser. Även i fråga om åtskilliga sådana

exportartiklar, som i större utsträckning importeras till Tyskland även från

andra länder än Sverige, vore det icke att påräkna, att dessa andra länder

skulle erhålla sådana tariffkoncessioner, som vore för Sveriges del tillfredsställande.

Den nya tyska handelspolitiken, och särskilt den nya tulltaxans ikraftträdande

den 1 oktober 1925, aktualiserade sålunda för Sverige frågan om

upprättandet av ett nytt handelsavtal, vilket, för att medföra de därmed

avsedda fördelarna, i likhet med 1911 års traktat måste vara byggt såsom

tarifftraktat. Sverige å sin sida hade, med undantag för vissa lyxtullar,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

57

icke avsevärt förändrat de under den äldre traktatens giltighetstid gällande

tullarna, och det framstod därför såsom naturligt, att man vid förhandlingarna

borde söka inrikta sig på att återuppliva bestämmelserna i 1911

års traktat, givetvis med de icke obetydliga modifikationer och tillägg, som de

i många avseenden numera mycket förändrade förhållandena kunde föranleda.

Med utgångspunkt från dessa allmänna synpunkter tillkallade jag, jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1925, ett antal sakkunniga

personer för att inom handelsdepartementet verkställa det erforderliga

utredningsarbetet i och för förhandlingars upptagande. Dessa sakkunniga

bestodo av generaldirektören K. A. Fryxell, ordförande, direktören A. Blume.

f. kommerserådet G. Dillner, direktören O. Falkman, kassören i landsorganisationen

J. O. Johansson, direktören G. Leufvén, direktören E. Nyländer,

riksdagsmannen E. Röing, överingenjören A. Wahlberg, direktören C. Wahren

och direktören A. Vennersten. De sakkunniga, vilka för utförande av sitt

uppdrag inhämtat upplysningar från näringssammanslutningar och i saken

intresserade enskilda företag, slutförde utredningsarbetet i mars 1926. Den

5 i samma månad beslöt Kungl. Maj:t, att förhandlingar skulle upptagas

med Tyskland angående avslutande av ett nytt handels- och sjöfartsavtal.

Till underhandlare utsågos bland nyssnämnda sakkunniga Vennersten, ordförande,

Johansson, Leufvén, Nyländer och Wahlberg, varjämte avdelningschefen

i utrikesdepartementet Chr. Gunther förordnades att vara sekreterare

hos förhandlarna och handelsrådet vid beskickningen i Berlin, G. Löwenhard,

att biträda vid förhandlingarna.

Förhandlingarna hava fortgått i Berlin sedan den 19 mars 1926 och hava

nu slutförts. Enighet har uppnåtts om ett förslag till handels- och sjöfartstraktat,

vilket av förhandlarna överlämnats till regeringarna för godkännande.

Kommerskollegium, till vilket ämbetsverk förslaget remitterats för yttrande,

har förordat dess antagande.

Innehållet i berörda traktatförslag är i korthet följande.

Artikel 1 innehåller allmänna bestämmelser angående de enskilda med- Traktdtförborgarnas

ställning och rättigheter. I första stycket stadgas mestgynnad- s,aget.

nationsbeliandling i avseende å handel och andra näringar samt rätt att utöva

yrkesmässig verksamhet, och i fjärde stycket stadgas samma rätt be- serna.

träffande förvärv och besittning av egendom samt rätt att förfoga över egendom.

Artikelns andra och tredje stycken utgöra tillsammans ett bosättningsavtal.

Huvudprincipen i detsamma är att medborgare, tillhörande endera av

de traktatslutande parterna, skola äga full frihet att inresa till och bosätta sig

på den andra partens område. En förutsättning för detta stadgande är, att

de nuvarande bestämmelserna rörande passvisering skola upphävas i samband

med handelstraktatens ikraftträdande. Härom tinnes intet i traktaten föreskrivet,

men avsikten vore, att ett separatavtal skall träffas rörande viseringstvångets

upphävande. Detta innebär givetvis icke att någotdera landet av
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

står från sin rätt att utöva sedvanlig kontroll över utlänningar, exempelvis

i form av att fordra särskilt uppehållstillstånd, som skall förnyas periodvis,

liksom icke heller från rätten att utvisa sådana utlänningar, som av en

eller annan orsak anses icke böra få uppehålla sig i landet. Närmare bestämmelser

angående de omständigheter, under vilka dylik utvisning i särskilda

fall får äga rum, återfinnas i första artikelns tredje stycke. Emellertid

hava i Tyskland införts bestämmelser angående rätt för utlänning att

taga arbetsanställning, varigenom sådan rätt göres beroende av tillstånd för

varje särskilt fall. I och med att passviseringstvånget upphäves, torde även

för Sveriges del behov kunna uppstå av sådana föreskrifter till skyddande

av den inhemska arbetsmarknaden. Ehuru handelstraktatens bestämmelser

icke torde direkt lägga något hinder häremot, har därför i slutprotokollet

inryckts ett stadgande, enligt vilket de båda parterna förklarat sig vara överens

därom, att de föreskrifter, som nu eller framdeles må komma att utfärdas

angående utländska arbetares eller anställdas sysselsättning, förbliva oberörda

av traktatens bestämmelser.

Artikel 2 innehåller bestämmelser rörande beskattning och stadgar i detta

avseende ömsesidig nationell behandling såväl i fråga om enskilda medborgares

som beträffande juridiska personers beskattning. I slutprotokollet hava

härifrån undantagits de skattebestämmelser, som förekomma i de svenska

förordningarna angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter den 23 oktober 1908, angående rätt för utlänning att i Sverige

giva offentlig föreställning m. m. den 31 december 1913 samt näringsfrihetsförordningen

den 18 juni 1864. Då emellertid även på den direkta beskattningens

område för närvarande en viss skillnad göres mellan utlänningar

och svenska medborgare, främst bestående däri, att de förra icke komma i

åtnjutande av vissa avdrag, så innebära bestämmelserna i artikel 2 en

ändring i nu bestående förhållanden, vilken emellertid ur statsfinansiell synpunkt

torde vara av underordnad betydelse. Av icke ringa vikt torde de olägenheter

vara, som för båda parternas medborgare kunna uppkomma därigenom,

att med de nu gällande skattebestämmelserna en betungande dubbelbeskattning

i vissa fall äger rum. Å båda sidor har man också ansett det önskvärt

att i möjligaste mån söka undvika dessa olägenheter genom en avtalsmässig

reglering av hithörande frågor. Då härför fordras en utredning,

som i varje fall å svensk sida icke ännu är slutförd, har man i handelstraktaten

inskränkt sig till att införa en bestämmelse i slutprotokollet till

artikel 2, genom vilken båda parterna förbinda sig att avsluta överenskommelser

till undvikande av dubbelbeskattning m. m. och att inom loppet av

sex månader från handelstraktatens undertecknande utväxla förslag till

sådana överenskommelser.

Artikel 3 har upptagits från 1911 års traktat och innebär en överenskommelse

att träffa avtal rörande arbetareförsäkringen.

Artikel 4 stadgar befrielse för vederbörande andra parts medborgare från

kontributioner och tvångslån, personlig militärtjänst samt, med de undantag,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223. 59

som överensstämma med båda ländernas lagstiftning, även övriga militära

prestationer och rekvisitioner.

Artikel 5 reglerar aktiebolags och andra ekonomiska sammanslutningars

rättsliga ställning på grundval av mestgynnadnationsprincipen och i överensstämmelse

med de bestämmelser härom, som funnos i 1911 års traktat.

Artikel 6 innehåller bestämmelser angående handelsresandes rättigheter.

Till sina allmänna grunder ansluta sig dessa bestämmelser såväl till motsvarande

bestämmelser i 1911 års traktat som även till vad som i hithörande

ämne stadgas i den internationella konventionen angående förenkling av

tullformaliteterna. I slutprotokollet till denna artikel har fastställts storleken

av de avgifter, som i Sverige kunna påläggas tyska handelsresande.

Enligt nuvarande bestämmelser, vilka grunda sig på vad som överenskommits

i 1911 års traktat, hava utländska handelsresande i Sverige att erlägga

en avgift, uppgående till 100 kronor för de första 30 dagarnas verksamhet

och 50 kronor för varje omedelbart följande period av 15 dagar. I det nu

föreliggande traktatförslaget hava vissa lättnader medgivits i fråga om dessa

avgifter. Sålunda skall en tysk handelsresande kunna antingen förskaffa

sig ett årspass för en avgift av 300 kronor eller, om han föredrager det,

erlägga en avgift motsvarande den nu utgående, eller 100 kronor, vilken

avgift berättigar honom att driva sin verksamhet under en tid av 6 veckor.

För varje därefter följande period av 3 veckor har han då att erlägga

en ytterligare avgift av 50 kronor.

Artikel 7 innehåller bestämmelser angående införsel av varuprover. Även

här skola bestämmelserna i konventionen angående förenkling av tullformaliteterna

vara tillämpliga. Temporär tullfrihet medgives sålunda för

varuprover, som införas av handelsresande, varjämte fristen för återutförseln

fastställts till 12 månader. Enligt nuvarande svenska bestämmelser

och av tullmyndigheterna tillämpad praxis torde återutförselfristen i

Sverige i allmänhet icke uppgå till så lång tid som ett år, men något hinder

häremot föreligger å andra sidan icke. Vidare hava i artikel 7 återinförts

de bestämmelser angående rätt för handelsresande att i Sverige införa

prover av guld- och silvervaror utan skyldighet att underkasta dem kontrollstämpling,

vilka förekommo i 1911 års traktat. Då sådan rätt för närvarande

tillerkännes utländska handelsresande endast i begränsad omfattning,

nämligen i fråga om ur och urdelar m. m., så innebära dessa bestämmelser

givetvis ett från svensk sida gjort medgivande. Allvarligare olägenheter

för någon svensk näringsgren torde emellertid icke härav vara att befara.

Artikel 8 innehåller en ömsesidig förbindelse att icke hindra varuutbytet

mellan länderna genom några införsel- eller utförselförbud. Undantag härifrån

skola kunna äga rum i vissa uppräknade fall, överensstämmande med

de undantagsfall, som vanligen bruka angivas vid traktatbestämmelser av

hithörande slag. Emellertid förekomma, såsom förut nämnts, i Tyskland

alltjämt vissa in- och utförselförbud. Av dessa är i främsta rummet utförselförbudet

på järnskrot ägnat att kunna medföra olägenheter för

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Sveriges del. I slutprotokollet har inryckts en bestämmelse, varigenom

båda parterna förbehålla sig rätt att fortfarande upprätthålla nu gällande

in- och utförselförbud, vilka för Sveriges del endast utgöras av införselförbudet

på guld, varjämte Sverige i anledning av det tyska exportförbudet

på järnskrot förbehållit sig rätt att införa ett motsvarande förbud.

I slutprotokollet till artikel 8 har slutligen på tysk begäran inryckts de i

1911 års traktat ingående bestämmelserna angående behandling i Sverige

av arsenikhaltiga varor. Dessa bestämmelser överensstämma numera med

svensk lagstiftning i ämnet.

Artikel 9 innehåller en förbindelse av de båda parterna att i fråga om

transitering tillämpa dels grundsatsen om mestgynnad nation, dels också

bestämmelserna i 1921 års internationella konvention angående transiteringsfrihet.

Artikel 10 innehåller en hänvisning till de vid traktatförslaget fogade

tarifferna. I slutprotokollet till denna artikel hava återinförts samma bestämmelser,

som förekommo i 1911 års traktat angående malmutförseln från

Sverige. Enligt dessa bestämmelser förbinder sig Sverige att icke belägga

järnmalm med utförseltull och att icke införa någon ändring i avtalen mellan

svenska staten och malmbolagen, varigenom malmexporten skulle försvåras

eller inskränkas utöver vad som härom stadgas i sistnämnda avtal.

Artikel 11 innehåller föreskrifter angående utfärdande av ursprungsbevis.

Artikel 12 behandlar konsumtionsavgifter och andra inre avgifter av alla

slag. Som grundregel stadgas här nationell behandling. Emellertid förekomma

i Sverige vissa undantag från denna regel, nämligen i fråga om alkohol och

stärkelse av vissa utländska råämnen samt i fråga om tobaksvaror, vilka i

Sverige åsättas andra avgifter, om de äro av utländsk tillverkning, än om

de producerats inom landet. Förbehåll för bibehållande av dessa olikheter

beträffande de inre avgifterna har därför införts i slutprotokollet till denna

artikel.

Artikel 13 utgöres av en allmän mestgynnadnationsklausul beträffande

tullbehandling, tull formaliteter m. m.

Artikel 14 består av ett antal förbehållsklausuler, utgörande allmänna

undantag från traktatens bestämmelser angående behandling såsom mestgynnad

nation. Bland dessa undantag förekommer den skandinaviska förbehållsklausulen

i sedvanlig avfattning.

Artikel 15 innehåller bestämmelser angående befordran av personer och

varor på järnvägarna. Grundregeln är, att nationell behandling ömsesidigt

skall medgivas i den mån fråga är om likartade varor, samma järnvägssträckor

och transport i samma riktning. Bestämmelserna överensstämma i

allt väsentligt med dem, som förekommo i 1911 års traktat.

Artiklarna 16—21 innehålla bestämmelser angående sjöfart. De motsvara

samma bestämmelser i 1911 års traktat med ett par betydelsefulla undantag.

I artikel 16 stadgas, att de båda parterna tillerkänna varandra mest
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

61

gynnadnationsbehandling i avseende på kustfart. Slutprotokollet till samma

artikel innehåller emellertid en förklaring, vilken i sak innebär, att båda

parterna avstå från rätten att driva kustfart. Endast för den händelse

Sverige i något framtida avtal skulle tillerkänna denna rätt åt något tredje

land, skall Tyskland kunna göra anspråk på samma rätt. I detta avseende

ansluter sig sålunda traktatförslaget till den grundsats, som hävdats i alla

Sveriges handelsavtal efter kriget och som innebär, att kustfarten skall förbehållas

åt den inhemska sjöfartsnäringen.

I artikel 21 stadgas nationell behandling beträffande farten på inre vattenvägar.

Denna artikel överensstämmer i allt väsentligt med nu gällande

svenska bestämmelser men innebär en förändring av 1911 års traktat, vilken

härutinnan endast medgav mestgynnadnationsrätt.

Artikel 22 innehåller bestämmelser angående utnämnande av konsuler

och är likalydande med motsvarande artikel i 1911 års traktat.

Artikel 23 slutligen fastställer en giltighetstid för traktaten av tre år och

en uppsägningsfrist av 6 månader. Härtill har fogats en bestämmelse, enligt

vilken vardera parten likväl är berättigad att när som helst med en frist

av 3 månader uppsäga traktaten, om endera av de båda parterna skulle

höja sina vid traktatens undertecknande lagligen fastställda tullsatser. Avsikten

härmed är givetvis icke, att en obetydlig tullhöjning skall kunna föranleda

traktatens uppsägning. Vad man haft för ögonen är möjligheten av

att endera landet skulle kunna så väsentligt höja sina nuvarande tullar, att

det andra landets export härav lede allvarlig skada, varigenom förutsättningarna

för traktatens avslutande i nu föreliggande form skulle komma

att bortfalla.

I avseende å de vid traktaten fogade tarifferna må följande framhållas.

Tariff A.

Nr 1—4. Råg, vete och spelt, korn och havre. Enligt förberörda pro- Tyska tariffvisoriska

lägre tariff, som tillämpas till den 1 augusti innevarande år, gälla koncessioner.

för dessa slag av spannmål nedsatta tullsatser, nämligen för vete och spelt

3.5 0 mark och för de övriga 3 mark. Frågan huruvida 1902 års tariffs

autonoma tullsatser, utgörande för vete och spelt 7.5 0 mark och för övriga

varuslag 7 mark, vid sistnämnda tidpunkt skola träda i tillämpning står

ännu öppen. Enligt traktatförslaget hava tullsatserna för nämnda varuslag

bundits vid belopp, som visserligen ligga över de nu utgående men under de

förutvarande autonoma tullsatserna, eller för vete och spelt vid 6.5 0 mark,

för råg och havre vid 6 mark och för korn vid 5 mark.

Ur nr 47. Lingon, friska, äro för närvarande belagda med en tull av 5

mark för 100 kilogram. Enligt traktatförslaget har varan, i likhet med vad

som gällde enligt 1906 och 1911 års fördrag, tillförsäkrats tullfrihet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 223.

Såsom framhållits utgör tullfriheten en viktig förutsättning för exporten

av varan, vilken äger sin särskilda betydelse genom de tillfällen till extra

arbetsförtjänst, som genom dess insamlande beredes den fattigare befolkningen,

ofta just i landsdelar, där dylika tillfällen äro sällsynta.

Tyskland har hitintills utgjort den huvudsakliga exportmarknaden för

svenska lingon. Vår lingonexport till nämnda land uppgick enligt tysk

statistik år 1924 till ett värde av omkring 1 miljon mark.

Ur nr 76. Byggnads- och gagnvirke — — — sågat i längdriktningen

eller på annat sätt förarbetat, icke hyvlat, av mjuka träslag. Enligt den

autonoma tariffen drager dylikt virke en tull av antingen 1 mark för 100

kilogram eller 6 mark för 1 kubikmeter. Traktatförslaget upptager bindning

av dessa tullsatser, varemot 1911 års traktat upptog en tullsats av

0.72 mark för 100 kilogram eller 4.32 mark för 1 kubikmeter.

Enligt uppgift i svenska handelsstatistiken uppgick värdet av Sveriges

export till Tyskland år 1925 av sågat virke av furu eller gran till 10,760,000

kronor.

Ur nr 83. Tunnbinderivirke —--ofärgat, icke hyvlat, av mjuka

träslag, drager för närvarande en tull av antingen 0.5 o mark för 100 kilogram

eller 3 mark för 1 kubikmeter. Traktatförslaget upptager nedsättning

av dessa tullsatser till 0.4 o respektive 2.4 0 mark, d. v. s. till samma belopp,

med vilka de autonoma tullsatserna utgingo intill den 1 oktober 1925.

Värdet av Sveriges export till Tyskland år 1925 av stav utav andra träslag

än ek och bok uppgives i den svenska handelsstatistiken till 330,000 kronor.

I en anmärkning till nr 83 stadgas, att behandling allenast med bandkniv

eller glättning av kanterna medelst hyvling icke skall hava något inflytande

på tunnbinderivirkets tullbehandling. Nämnda bearbetning skulle

eljest föranleda varans hänförande till hyvlat virke, med tull av 4 mark

för 100 kilogram. Berörda anmärkning har upptagits till bindning i traktatförslaget.

Anmärkningar till nr 100. Hästar. Den autonoma tyska tullsatsen för

hästar utgör 500 mark för stycket. I handelsavtal .med Belgien och Luxemburg

har Tyskland medgivit nämnda länder nedsättning av tullen för vissa

slag av hästar utav rent kallblod till, om hästarna äro värda högst 2,500

mark stycket, 140 mark och, om hästarna betinga ett högre värde än

2,500 mark stycket, 360 mark. Genom bestämmelsen i anmärkning 1 till

ifrågavarande nummer i den tyska tulltaxan skola nyss anförda lägre

tullsatser under motsvarande förutsättningar tillämpas å hästar av svensk

ardennerras och å generationshästar av svensk ardennerras (rent kallblod).

För åtnjutande av de nedsatta tullsatserna föreskrives i anmärkning 2,

att importören för varje häst skall förete ett intyg från avelsföreningen för

svenska ardennerhästen, varav framgår, att djuret uteslutande tillhör ett av

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

63

de båda i anmärkning 1 nämnda slagen. Det förutsättes i traktatförslaget,

att de svenska och tyska regeringarna träffa närmare överenskommelse om

det förfarande, som skall iakttagas vid utfärdandet av berörda intyg.

I anmärkning 3 har Tyskland slutligen förklarat, att de tullnedsättningar,

som beviljas ett tredje land för varmblodshästar, skola under motsvarande

förutsättningar tillämpas även på varmblodshästar av svenskt ursprung.

Den svenska exportstatistiken upptager för år 1925 en export till Tyskland

av 1,214 hästar, med ett värde av 1,007,000 kronor.

Nr 103, 104 och 106. Levande nötkreatur, får och svin. För dessa

djur utgå nu de i den provisoriska lägre tariffen angivna tullsatserna,

utgörande för nötkreatur och får 13 mark samt för svin 14.5 0 mark, allt

för 100 kilogram levande vikt. Från och med den 1 augusti innevarande

år komma emellertid, som förut framhållits, de förutvarande autonoma tullsatserna,

vilka i alla tre fallen äro 18 mark, eventuellt att träda i tillämpning.

Enligt traktatförslaget hava tullsatserna för ifrågavarande tariffnummer

bundits vid 16 mark.

Ur exportsynpunkt är det huvudsakliga intresset å svensk sida beträffande

ovan nämnda djur knutet vid nötkreaturen. Värdet av nötkreatursexporten

till Tyskland under år 1925 upptages i den svenska handelsstatistiken till

1,129,000 kronor.

Ur nr 108. Kött, med undantag av svinspäck, och ätbara inälvor av kreatur

(med undantag av fjäderfä), färska (icke frusna). Även för dessa varor

gälla för närvarande i Tyskland genom den provisoriska tariffen temporärt

nedsatta tullsatser, nämligen för fläsk och ätbara inälvor av kreatur 21

mark och för annat kött 24 mark för 100 kilogram. Enligt traktatförslaget

bindas tullsatserna vid 32 respektive 37.5 0 mark. Sistnämnda belopp äro

visserligen väsentligt högre än de nu gällande tullsatserna, men med hänsyn

till den autonoma tariffens satser, 45 mark för båda de angivna varugrupperna,

vilka satser möjligen komma att bliva gällande den 1 instundande

augusti, torde bindningarna äga ett visst värde.

Den officiella statistiken upptager följande värden å Sveriges export till

Tyskland år 1925

Uti en anmärkning till nr 108 stadgas, att visst slakteriavfall, om det

beströtts med salt eller begjutits med saltvatten uteslutande till bevarande

under transporten, skall tullbehandlas icke såsom »enkelt tillrett» — med

en tull av 60 mark för 100 kilogram — utan såsom färskt. Denna bestämmelse,

som är av betydelse för exporten av ifrågavarande produkter

under den varma årstiden, finnes förut införd i Tysklands avtal med Danmark.

Stadgandet utgör en motsvarighet till bestämmelsen uti anmärkningen

till nr 115—117 i fråga om fisk.

av fläsk ..................

» kött och inälvor

.. 193,000 kronor

... 343,000 »

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Nr 109. Svinspäck (d. v. s. utskuret köttfritt fläsk) drager för närvarande

en tull] av 14 mark för 100 kilogram. Från och med den 1 augusti 1926

kommer eventuellt den förutvarande autonoma tullsatsen, 36 mark, att inträda.

Traktatförslaget upptager vid denna rubrik en tullsats av 20 mark.

Ur nr 115. Fisk, levande och icke levande, med undantag av karp---

färsk, även frusen. Den nu rådande tullfriheten för dylik fisk har, med

hänsyn till betydelsen av vår avsättning till Tyskland av färsk fisk, i främsta

rummet sill, bundits i avtalsförslaget.

Under år 1925 har från Sverige till Tyskland utförts färsk fisk av ifrågavarande

slag till ett värde av 5,200,000 kronor. I detta belopp ingår sill

med ett värde av 3,653,000 kronor.

Anmärkning till nr 115—117. Enligt denna anmärkning skall fisk,

som uteslutande till bevarande under transporten beströtts med salt eller

begjutits med saltvatten, tullbehandlas såsom färsk. Den praktiska betydelsen

av ifrågavarande bestämmelse, som återfinnes i såväl 1906 som 1911 års

avtal, ligger huvudsakligen däri, att s. k. strösaltad sill, som utföres från

Sverige till Tyskland i betydande kvantiteter, icke tullbehandlas såsom saltad,

i vilket fall den skulle draga tull, utan såsom färsk.

Nr 126. Flott och flottliknande fett drager för närvarande en tull i

Tyskland av 6 mark för 100 kilogram. Från och med den 1 nästkommande

augusti kan den förut gällande autonoma tullsatsen 12.5 0 mark komma att

träda i tillämpning. Enligt traktatförslaget bindes tullen vid 10 mark, d. v. s.

samma belopp som tidigare varit gällande såsom tysk fördragstullsats. Flott

utgör en icke oväsentlig exportartikel för de svenska slakterierna. Enligt

uppgift i den svenska statistiken skulle Sveriges export till Tyskland av

nämnda vara under år 1925 hava uppgått till 105,000 kronor.

Anmärkning till nr 135. För ost av sådan typ, som är föremål för export

från Sverige, utgör den autonoma tullen i Tyskland 30 mark. Enligt

traktatförslaget har] från tysk sida gjorts den utfästelsen, att, om fördragstullsatser

medgivas tredje land för någon särskild sort hård ost, den

lägsta av dessa tullsatser skall tillämpas på svensk Edamer- och Goudaost.

Då Tyskland i handelsavtal med Holland nedsatt tullen för nämnda ostsorter

från 30 till 20 mark, kommer Sverige följaktligen, om föreliggande

traktatförslag antages, omedelbart i åtnjutande av sistnämnda tullsats.

Värdet av Sveriges export till Tyskland av ost utgjorde år 1925 enligt

den svenska handelsstatistikens uppgifter 268,000 kronor.

Anmärkning till nr 171. Enligt en anmärkning till nr 171 i tyska tulltaxan

skall till födoämne tjänlig vegetabilisk talg draga den tull, som är

fastställd för margarin, d. v. s. för närvarande 20 mark. Enligt traktat
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

65

förslaget har tullen nedsatts till 2.5 0 mark för talg av här ifrågavarande

beskaffenhet, av vilken framställes margarin eller konstfett enligt tillståndsbevis

och under kontroll av användningen.

I beteckningen till födoämne tjänlig vegetabilisk talg innefattas bl. a.

renad palmkärnolja och kokosolja, av vilka varuslag Sveriges export till

Tyskland år 1925 uppgick till ett värde av 49,000 kronor. För år 1924

upptager statistiken ett betydligt högre värde eller 374,000 kronor.

Nr 205. Margarin utgör icke någon svensk exportartikel. Den tyska

tullen å nämnda vara torde därför icke vara av större intresse ur svensk

exportsynpunkt. Den i traktatförslaget upptagna bindningen av nu gällande

temporärt nedsatta tullsats, 20 mark för 100 kilogram, har ej heller påyrkats

från svensk sida, utan har densamma endast framgått såsom en följd av det

medgivande, som lämnats vid nästkommande rubrik nr 207 A.

Anmärkning till nr 207 A. Härdat tran med av riksregeringen godkänt

renhetsintyg åtnjuter för närvarande och intill den 1 augusti 1926 tullfrihet

i Tyskland, detta dock under förutsättning att särskild överenskommelse

om tillämpning av tullfriheten träffats mellan den tyska regeringen och

regeringen i vederbörande stat. Ett separat avtal i dylikt syfte har tidigare

träffats mellan de svenska och tyska regeringarna. Den tullfrihet, som

sålunda numera är rådande för varan i fråga, har i traktatförslaget bundits

för traktatens giltighetstid.

Några siffror belysande betydelsen av detta medgivande för vår export

kunna icke anföras, då tillverkningen av härdat tran, avsett för födoämnesindustrier,

är jämförelsevis ny för landet.

Ur nr 219. Närings- och njutningsmedel, alla slag, i lufttätt tillslutna kärl:

köttkonserver samt ansjovis och gaffelbitar. Den autonoma tariffens tullsatser

äro för dessa varuslag fastställda till 75 mark. För köttkonserver

gäller emellertid till den 1 augusti 1926 en provisorisk tullsats av 40 mark,

vilken tullsats i traktatförslaget bundits. För ansjovis och gaffelbitar, vilka

äro av större betydelse ur exportsynpunkt, har tullsatsen nedsatts från 75

till 45 mark.

Exporten till Tyskland av fisk- och skaldjurskonserver uppgick år 1925

till ett värde av 53,000 kronor.

Ur nr 234. Sten (med undantag av skiffer, gatsten och makadam), ävensom

lava, porös och tät, rå eller endast råhuggen etc. Enligt traktatförslaget

skulle den nuvarande tullen, 0.2 5 kronor för 100 kilogram, bortfalla,

vilket torde innebära en ömsesidig fördel, då den oarbetade sten, som utföres

från Sverige till Tyskland, huvudsakligen användes såsom råmaterial inom

den tyska stenindustrien.

Tidigare har enligt uppgift över hälften av den svenska produktionen av

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 191 höft. (Sr 223.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

ämnesblock exporterats till Tyskland. År 1925 utfördes till nämnda land

ämnesblock av granit till ett värde av 1,448,000 kronor.

Under rubrik 234 har i traktatförslaget upptagits en anmärkning av innehåll,

att vid tullbehandling av stenar utav angivet slag avseende icke skall

fästas vid viss, uteslutande för transporten verkställd bearbetning utöver

råhuggningen. Eu liknande bestämmelse fanns intagen i Sveriges traktat

med Tyskland år 1911 samt återfinnes även i Tysklands avtal med Belgien

och Luxemburg.

Ur nr 329. Krita, slammad etc. Den autonoma tyska tullsatsen för denna

vara utgör 0.4 o mark, vilken tullsats i traktatförslaget bundits.

I den svenska statistiken angives värdet av exporten till Tyskland år

1925 till 115,000 kronor.

Ur nr 628. Fönsterramar och dörrar, råa. Den autonoma tullsatsen för

dessa trävaror utgör 15 mark för 100 kilogram. Genom Tysklands avtal

med Österrike har införts en fördragstullsats på 10.40 mark. Enligt traktatförslaget

har tullen ytterligare nedbragts till 6 mark. Denna tullsats, som

med 2 mark överstiger den uti 1906 och 1911 års avtal fastställda, kan

givetvis icke betecknas såsom tillfredsställande ur svensk synpunkt, men

man torde dock kunna hysa en viss förhoppning därom, att densamma skall

medföra någon lättnad för den svenska snickeriexportindustrien i dess betryckta

läge.

Exporten till Tyskland av ifrågavarande snickeriprodukter, som före kriget

uppgick till omkring 2 millioner kronor per år, utgjorde år 1925 blott

189,000 kronor.

Ur nr 650. Trämassa drager en tull av 3 mark för 100 kilogram enligt den

autonoma tyska tariffen. Österrike har genom sin handelstraktat med Tyskland

vunnit nedsättning av tullen för kemiskt beredd massa till 2.5 0 mark.

Enligt traktatförslaget har tullsatsen ytterligare nedbragts, nämligen till 1.7 5

mark för såväl mekanisk som kemisk torr massa samt till 1.15 mark för

massa, innehållande 50 procent vatten eller därutöver.

Handelsstatistiken upptager för år 1925 följande värden för exporten av

trämassa till Tyskland, nämligen

våt trämassa ........................................... 320,000 kronor

torr » ............................................ 6,550,000 »

Ur nr 651 B. Vulkanfiber: plattor med en tjocklek av 3 millimeter eller

därunder. Traktatförslaget upptager till bindning den gällande autonoma

tullsatsen för ifrågavarande plattor, utgörande 20 mark för 100 kilogram.

Ur nr 655 B. Omslagspapper (s. k. kraftpapper), med en vikt per kvadratmeter

av mer än 50 men mindre än 350 gram, icke försett med påtryckta

bruksanvisningar, reklamtext, mönster eller dylikt, därest det överens
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

67

stämmer med deponerade prov. Rörande dessa prov hänvisas till det till

traktatförslaget fogade särskilda protokoll (sid. 47). Artikeln omslagspapper

är i tyska tulltaxan särskilt nämnd i rubrik 654. Till sistnämnda rubrik,

vid vilken fastställts en tullsats av 4 mark för 100 kilogram, skall emellertid,

enligt gällande tillämpningsföreskrifter, hänföras endast visst grövre omslagspapper,

som endast i ringa omfattning utföres från Sverige till Tyskland.

Annat omslagspapper faller under rubrik 655 B, med en tull av 12.5 o mark

för 100 kilogram.

Under förhandlingarna framställdes från svensk sida yrkande om att allt

omslagspapper måtte beläggas med en enhetlig tull, vilket krav emellertid

ej vann beaktande. Från tysk sida kunde man endast i så måtto tillmötesgå

de svenska önskemålen, att tullen nedsattes till 5.5 0 mark för s. k. kraftpapper

(d. v. s. av sulfateellulosa tillverkat papper) under i rubriken angivna

förutsättningar.

Enligt en i traktatförslaget upptagen anmärkning till rubrik 655 B skall

tullbebandlingen begränsas till vissa tullplatser, som skola fastställas genom

överenskommelse mellan de båda regeringarna.

Såsom av det anförda framgår, är det tyska medgivandet beträffande omslagspapper

begränsat i flera avseenden. Härvid bör emellertid framhållas,

att det svenska exportintresset huvudsakligen är knutet till det s. k. kraftpapperet.

De betänkligheter, som kunna göra sig gällande mot tullnedsättningens

begränsning till kraftpapper enligt vissa prov, reduceras även genom

den i slutprotokollet till artikel 10 intagna bestämmelsen, att de deponerade

proverna genom avtal mellan de båda regeringarna kunna utökas med nya

prover av samma eller liknande beskaffenhet.

Sveriges export till Tyskland av s. k. kraftpapper uppgick år 1925 till ett

värde av 579,000 kronor,

Anmärkning till avdelning 11 i allmänna tariffen. Den i 1911 års

svensk-tyska traktat upptagna anmärkningen till nyssnämnda avdelning av

innehåll, att papper i rullar under vissa förutsättningar skall förtullas såsom

papper och icke såsom pappersvara, har i oförändrad lydelse intagits

i föreliggande traktatförslag. En motsvarande bestämmelse finnes redan införd

i den svenska tulltaxan.

Nr 681 Gatsten. Den nuvarande tullen å gatsten, som utgör 0.4o mark

för 100 kilogram, är till stort hinder för vår export till Tyskland av denna

vara. Enligt traktatförslaget återställes den tidigare rådande tullfriheten,

varigenom ett av de mest väsentliga svenska önskemålen i tullavseende

tillgodoses.

Statistiken utvisar, att under år 1925 till Tyskland utförts gatsten till ett

värde av något över 4,000,000 kronor. Detta motsvarar emellertid endast en

tredjedel av den export, som förekommit tidigare under då rådande tullfrihet

för varan i Tyskland.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Ur nr 685. Stenhuggeriarbeten, oslipade--- — släta, icke profilerade,

icke svarvade, icke utsirade, av granit. Den autonoma tullsatsen vid denna

rubrik utgör 2 mark för 100 kilogram. I traktaten med Italien har Tyskland

medgivit tullnedsättning till 1.2 5 mark.

De artiklar, som äro av största intresset ur svensk synpunkt inom denna

rubrik, äro kantstenar för trottoarer. Traktatförslaget upptager för dylika

stenar följande tullsatser: 0.2o mark, om de äro bearbetade endast med pikhacka

(s. k. råkantstenar), och 0.5 o mark för övriga. En nedsättning av

tullen till sistnämnda belopp synes öppna möjlighet för ett återupptagande

i större omfattning av exporten till Tyskland av kantstenar.

Anmärkningar till rubrik 685. Ifrågavarande tre anmärkningar, vilka

innehålla bestämmelser angående tillämpningen av rubrik 685, hava i oförändrad

form intagits i traktatförslaget från 1911 års svensk-tyska avtal.

Ur nr 716. Klinker, alla slag, av lera, oglaserade draga för närvarande

en tull av 0.5 o mark för 100 kilogram. Denna tull skulle enligt traktatförslaget

nedsättas till 0.3o mark.

Exporten till Tyskland år 1925 uppgick till ett värde av 236,000 kronor.

Anmärkning till nr 738. Ifrågavarande anmärkning innebär, att hålglas,

med kristallslipning, även imiterad, med undantag av hålglas för belysningskroppar,

på framställning av importören skall förtullas efter en tullsats av

25 procent av värdet, om varan angives till tullbehandling å den mellan

regeringarna överenskomna tullplatsen. Motsvarande bestämmelse finnes intagen

i Tysklands avtal med Belgien. På grund av Sveriges ställning såsom

mestgynnad nation har Sverige sålunda redan för närvarande rätt att

komma i åtnjutande av berörda förmån. Emellertid har det ansetts lämpligt,

att bestämmelsen i fråga upptages i traktatförslaget, i syfte att den

må bindas under avtalstiden.

Nr 784. Smältstycken (Rohluppen), råskenor (Rohschienen), göten

(Blöcke), platta ämnesstänger (Platinen), ämnen (Knäppel), degelstålsgöten.

Tullsatsen 1.5 o mark för 100 kilogram har i traktatförslaget upptagits till

bindning. Denna tullsats var bunden även i 1911 års avtal.

Uti anmärkning 1 till nr 784 stadgas, att smältstycken och råskenor, icke

över 12 centimeter långa, för omsmältning, skola draga en tull av 1 mark

för 100 kilogram, d. v. s. samma tullsats, som enligt den autonoma tariffen

vid nr 785 gäller för stångjärn av samma längd för omsmältning.

Anmärkning 2 till nr 784 innehåller följande tillämpningsbestämmelser:

»Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte) stänger av minst

30 millimeter tjocklek med olika tvärsnittsformer, men mest av kvadratisk,

rombisk eller platt form med mer eller mindre avrundade kanter.

Hit höra även sådana eljest till knäppel hänförliga stänger, vilka vid

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 223.

valsprocessen fått en rak riktning eller vilka visserligen framkommit böjda

från valsarna men omedelbart bibragts en möjligast rak riktning.

Stänger av runt tvärsnitt med en tjocklek av minst 60 millimeter, införda

för tillverkning av rör, behandlas under övervakande av användningen

såsom knäppel.»

Dessa bestämmelser funnos, med i huvudsak samma lydelse, införda i 1911

års svensk-tyska traktat. De innebära, att mer eller mindre fyrkantiga

ämnen få införas till en tullsats av 1.5 o mark ned till en dimension av 30

millimeter, att raka knäppel ej alltid anses såsom riktade samt att runda

stänger med en dimension av minst 60 millimeter under vissa betingelser

skola hänföras till denna rubrik.

Slutligen har i anmärkning 3 medgivits, att beträffande varor, hänförliga

till nr 784, intet avseende vid tullbehandlingen skall fästas vid betning,

filning, mejsling och fräsning i ändamål att prova felfriheten.

Ur nr 785 A. Smidbart järn i stänger, även format (fasonerat) etc. Till

denna rubrik hänföres såväl varmvalsat som kallvalsat eller draget järn.

För varmvalsat järn har bindning medgivits av tullsatsen 2.5 0 mark per

100 kilogram för sådant järn, som icke är försett med invalsade mönster

eller ornament, samt av tullsatsen 1 mark per 100 kilogram för järn i stänger,

icke över 12 centimeter långa, för omsmältning. För kallvalsat eller draget

järn, utan invalsade mönster eller ornament och försåvitt det icke företer

en glatt, glänsande eller speglande yta, upptager avtalsförslaget en tullsats

av 3 mark per 100 kilogram, vilket innebär en tullnedsättning av 2 mark.

Nedsättning har även uppnåtts för eylinderformigt järn (särskilt s. k. silverstål),

som erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta, nämligen från 5

till 4 mark per 100 kilogram. För annat kallvalsat eller draget järn, icke

försett med invalsade mönster eller ornament, har tullen bundits vid 5 mark.

Till förekommande därav, att smidbart järn skulle komma att hänföras

till järnvaror och följaktligen bliva belagt med högre tull, därest sådant

järn inkommer i avpassade längder, har uti anmärkning 3 till nr 785 A

förklarats, att denna omständighet icke skall inverka på tullbehandlingen.

Motsvarande förklaring har avgivits för bandjärn och tråd, hänförliga till

nr 785 B respektive 791 och 792.

Enligt anmärkning till nr 784 och 785 A i den tyska tulltariffen skola

tilläggstullar utgå för vissa stålsorter, nämligen för stål med 0.8 procent

kolhalt eller däröver och för vissa i tulltaxan närmare specificerade slag av

låglegerade stålsorter med 1.50 mark för 100 kilogram ävensom för vissa

höglegerade stålsorter med 16.50 mark för 100 kilogram. Borttagandet av

dessa tilläggstullar, särskilt å stål med 0.8 procent kolhalt eller däröver och

låglegerat stål, har av den svenska järnhanteringen ansetts såsom ett önskemål

av största vikt. Stora ansträngningar hava också under förhandlingarna

gjorts att genomdriva detta krav utan att dock leda till åsyftat resultat i

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

vidare mån än att i traktatförslaget genom anmärkning till nr 784 och

785 A nedsättning till 1 mark ernåtts för kolstål med 0.8 procent kol eller

däröver. I den autonoma tyska tariffen finnas angivna de högsta procentsatser

av legeringsmetaller, som äro medgivna för att ett stål skall räknas

till de låglegerade stålsorterna. Enligt anmärkning 2 till nyssnämnda

rubriker hava dessa procenttal i traktatförslaget höjts ifrån 6 till 7 för wolfram

och nickel.

Här ovan berörda tilläggstullsatser skola enligt anmärkning 3 till nr

784/785 A i traktatförslaget icke tillämpas på stål i stänger, icke över 12

centimeter långa, för omsmältning.

Onekligen framstår förslaget i nu ifrågavarande punkt såsom föga tillfredsställande.

Det må emellertid framhållas, att förenämnda tilläggstullsatser

till följd av avtal mellan Tyskland och Österrike för närvarande icke

tillämpas å varor, fallande under rubrik 785 A och kommande från land, som

åtnjuter mestgynnadnationsbehandling.

Med hänsyn till bristande överensstämmelse mellan den svenska och tyska

statistikens indelning av ifrågavarande järnvaror kunna några siffror över

värdet av vår export till Tyskland här icke anföras.

Nr 785 B. Bandjärn■ De för varmvalsat bandjärn gällande tvenne tullsatserna,

2.5 0 mark för oarbetat och 5 mark för bearbetat ävensom för bandjärn

med invalsade mönster, hava i traktatförslaget bundits, såsom även

skedde år 1911. För kallvalsat eller draget bandjärn har en viss tullnedsättning

vunnits, nämligen från 8 mark per 100 kilogram för icke vidare

bearbetat och 12 mark per 100 kilogram för vidare bearbetat bandjärn till

6 respektive 9 mark. Rubriken bär härjämte i fråga om icke vidare bearbetat

bandjärn utvidgats att omfatta jämväl slipat, polerat, glödgat, härdat, anlöpt

och betat bandjärn, samt bandjärn med skarpa, runda eller avrundade kanter.

Enligt uppgift i den svenska exportstatistiken utgjorde värdet av Sveriges

utförsel till Tyskland av kallvalsat bandjärn år 1925 2,697,000 kronor.

Ur nr 786. Plåt, oarbetad — — — med en tjocklek av mer än 1 mm.

etc. Gällande autonoma tullsats, 3 mark per 100 kilogram, upptages i förslaget

till bindning. I rubriken hava vidare införts orden »med skarpa,

runda eller avrundade kanter» för att undvika, att exempelvis plåt med avrundade

kanter skulle hänföras till någon av rubrikerna för järnvaror.

En anmärkning till nr 786 rörande glättad plåt har upptagits i traktatförslaget

med huvudsakligen samma innehåll som i 1911 års traktat.

Nr 791/2. Tråd, formad (fasonerad) — — —. För varmvalsad tråd, nr

791, hava tullsatserna i den autonoma tariffen, 2.5 0 mark per 100 kilogram

för oarbetad och 3 mark per 100 kilogram för arbetad, upptagits till bindning.

Värdet av till Tyskland år 1925 utförd varmvalsad tråd uppgick till

1,062,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition AJr 223. 71

I tullsatserna för kallvalsad eller dragen tråd, nr 792, hava uppnåtts

följande nedsättningar, nämligen:

för icke vidare bearbetad tråd med en tjocklek av:

1.5 millimeter eller däröver från 3 till 2.7 5 mark per 100 kilogram,

mindre än 1.5 t. o. m. 0.5 millimeter från 4 till 3.50 mark per 100 kilogram,

mindre än 0.5 t. o. m. 0.22 millimeter från 6 till 4.7 5 mark per 100 kilogram,

mindre än 0.22 millimeter från 6 till 5.5 0 mark per 100 kilogram,

för vidare bearbetad tråd med en tjocklek av:

1.5 millimeter eller däröver från 4 till 3.5 0 mark per 100 kilogram,

mindre än 1.5 t. o. m. 0.5 millimeter från 5.50 till 5 mark per 100 kilogram,

mindre än 0.5 millimeter från 7.50 till 6.7 5 mark per 100 kilogram.

Vidare innebär traktatförslaget ändring av rubrik 792 av innehåll, att

tullsatsen för icke vidare bearbetad tråd skall omfatta även sådan tråd, som

är slipad, polerad, glödgad, härdad, anlöpt, betad, och tråd med skarpa, runda

eller avrundade kanter.

Slutligen har från 1911 års traktat upptagits följande anmärkning till

nr 792:

»Såsom icke vidare bearbetad anses även tråd, som blott till följd

av användning av kopparsaltlösning vid dragningen företer en

tunn anstrykning av koppar.»

Det sammanlagda värdet av Sveriges export av kallvalsad eller dragen

tråd till Tyskland under år 1925 utgjorde enligt de uppgifter, som föreligga

i svenska exportstatistiken, 809,000 kronor.

Anmärkningar till nr 791/2. Såsom anmärkning 1 har i avtalsförslaget

införts samma definition på tråd som i 1911 års avtal.

Till samma rubriknummer bar vidare fogats eu anmärkning 2, enligt

vilken tråd av mindre tjocklek än 4.5 millimeter skall tullbeliandlas enligt

nr 792.

Nr 794. Rör, ej hänförliga till nr 793 i den allmänna tariffen, valsade

eller dragna, oarbetade, äro enligt den autonoma tyska tariffen belagda

med en tull av, om godstjockleken uppgår till 2 millimeter eller däröver,

6 mark för 100 kilogram och, om godstjockleken understiger 2 millimeter,

10 mark för 100 kilogram. Samma medgivanden, som gjordes i 1911 års

avtal, hava lämnats vid de nu förda förhandlingarna, nämligen nedsättning

av den förra tullsatsen till 5 mark och bindning av den senare tullsatsen.

Anmärkningar till nr 793/5. Såsom anmärkning 1 har i traktatförslaget

till undvikande av tvister vid tullbehandlingen inryckts den bestämmelsen,

att godstjockleken av muffrör skall mätas icke vid muffen utan i röret.

Till förhindrande av att rör, som underkastats viss enkel behandling, skulle

hänföras till bearbetade rör, har i traktatförslaget såsom anmärkning 2 till

förestående nummer upptagits följande bestämmelse:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

»Anbringandet av gängor vid rörändarna, stukning av rören

för fasthållande av flänsringar ävensom avskärning av ojämna

ändar anses icke såsom bearbetning.»

Det sammanlagda värdet av Sveriges export av järnrör till Tyskland under

år 1925 utgjorde enligt handelsstatistikens uppgifter 1,646,000 kronor.

Ur nr 806. Städ draga enligt den autonoma tyska tariffen en tull av

7 mark för 100 kilogram. För detta varuslag har medgivits en tullnedsättning

till 4.50 mark.

Sveriges export av städ till Tyskland uppgick år 1925 till ett värde av

211,000 kronor.

Nr 811. Handsågar och sågblad. Nuvarande autonoma tullsatser utgöra

för cirkel-, band- och lövsågblad 26 mark och för andra sågblad och liandsågar

19 mark för 100 kilogram. Tullnedsättning har nu utverkats till

20 respektive 15 mark, d. v. s. till samma belopp, med vilka de autonoma

tullsatserna tidigare utgått.

Statistiken upptager följande siffror å värdet av Sveriges export till Tyskland

år 1925:

för cirkelsågklingor........................................................ 57,000 kronor

» blad till bandsågar .............................................. 10,000 »

» ramsågblad och ämnen därtill ............................ 10,000 »

Ur nr 812. Filar äro belagda med följande tullsatser enligt den autonoma

tariffen: av högst 16 centimeter längd, 52 mark för 100 kilogram, av mer

än 16 centimeter men icke över 35 centimeter längd, 32 mark för 100 kilogram.

I föreliggande traktatförslag hava fördragstullsatserna upptagits till

40 respektive 25 mark för 100 kilogram.

Det svenska intresset är huvudsakligen knutet till filar av mindre längd.

Värdet av Sveriges export till Tyskland år 1925 av filar utav mindre längd

än 35 centimeter uppgick till 149,000 kronor.

Anmärkningar till avdelning 17 A i allmänna tariffen. Dessa anmärkningar

hava upptagits i traktatförslaget från 1911 års traktat. I anmärkning

1 har endast gjorts ett mindre tillägg därom, att bestrykning med

fett icke skall anses såsom bearbetning.

Nr 906 C. Mjölkskumningsmaskiner draga nu en tullsats av 25 mark

för 100 kilogram, om de hava en nettovikt av högst 50 kilogram, och en tullsats

av 20 mark för 100 kilogram, om de hava större nettovikt än 50 kilogram.

Enligt traktatförslaget skulle dessa tullsatser komma att nedsättas

till 20 respektive 14 mark.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Värdet av Sveriges utförsel till Tyskland av ifrågavarande slags maskiner

under år 1925 uppgick till:

mjölkskumningsmaskiner för maskinkraft ............................ 79,000 kronor

» » hand- eller fotkraft ............... 1,155,000 »

Tariff B.

De nedsättningar av gällande svenska tullsatser, som innefattas i traktat- Svenska tariffförslaget,

beröra till övervägande del finanstullar och endast i mindre mån koncessioner.

tullsatser av skyddskaraktär. Om man endast fäster avseende vid sådana

nedsättningar, som skulle föranleda en minskning i tullinkomsterna av

minst 5,000 kronor, beräknad på 1925 års import, gälla desamma följande

artiklar:

konfityrer med en minskning av ............................................ 114,400 kronor

pälsverk och persedlar därav » ........................................... 95,800 »

pergamentpapper » 64,900 »

guld- och silverarbeten » 75,300 »

karbidkväve » 7,300 »

beredda persianskinn ............................ 45,000

kortare konstsilkefibrer och garn därav ................................ 26,000 »

vävnader och band, uteslutande av konstsinne .................... 35,000 »

vävnader och band av siden för tekniskt bruk ................ 8,400 »

strumpstolsarbeten av silke ................................................ 303,000 »

lättnad i emballagebestämmelserna för vissa sidenvävnader

m. m........................................................................................ 90,000 »

ackordion .................................................................................... 68,200

vissa ur ............................................................ 128,300 »

julgransprydnader ........................................................................ 21,700 »

bijouterivaror................................................................................ 168,500 »

Summa 1,251,800 kronor.

Med avseende å dessa tullnedsättningar må följande anföras.

Tullsatsen å konfityrer höjdes år 1917 från 50 öre till 1 krona per kilogram.

Tullförhöjningen ingick såsom ett led i en allmän böjning av tullarna

på åtskilliga lyxvaror. Emellertid har denna tullförhöjning kommit att erhålla

skyddstullskaraktär, vilket icke står i god överensstämmelse med dess

syftemål. Under den tid, då höjda finanstullar voro gällande å mandel och

andra inom konfityrindustrien använda råvaror, kunde visserligen någon

höjning även ur skyddssynpunkt anses berättigad, men sedan numera dessa

tullsatser genom det spanska handelsavtalet nedsatts, torde även ur industriens

synpunkt några befogade erinringar ej kunna göras mot den medgivna

tullnedsättningen. Vad beträffar tullnedsättningen å pälsverk och persedlar

därav, må erinras om den lyxbeskattning å dylika artiklar, som genomför
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

des vid 1921 års riksdag samt däri sedermera genomförda mindre jämkningar.

Vid genomförandet av dessa tullförhöjningar avvägdes desamma så,

att industrien i tullskyddsliänseende skulle, såvitt möjligt, komma i samma

ställning som förut. De tullnedsättningar, som skulle inträda enligt traktatförslaget,

innebära en nedflyttning av pälsverk av persian, kanin och hare

samt därav tillverkade persedlar till liigre tullbeskattade rubriker, varvid den

svenska industrien skulle komma att åtnjuta samma skydd, som gällde före

nyssnämnda tullförhöjningar. 1 fråga om pergamentpapper, vilket hittills

dragit en tull av 20 öre per kilogram, vilken nu skulle nedsättas till 10 öre,

kommer den inhemska industrien obestridligen i ett sämre läge gentemot

den utländska konkurrensen. Med hänsyn till de lättnader, som skulle beredas

pappersindustriens speciella exportartiklar, torde emellertid tullnedsättningen

få anses vara av mindre betydelse. De nuvarande tullsatserna för guld- och

silverarbeten tillkommo vid 1921 års riksdag. Även med de sänkningar,

som traktatförslaget innefattar, utgår tullen med högre belopp än före nämnda

tid, nämligen med 15 kronor högre belopp för guldarbeten och 5 kronor

högre belopp för silverarbeten. Tullnedsättningen å karbidkväve till hälften

av nu gällande belopp innebär visserligen ett långt gående medgivande,

men med hänsyn till den nu gällande tullsatsens höjd i förhållande till

varans värde och framställningskostnader synes nedsättningen dock kunna

försvaras.

Någon beredning av persianskinn lärer icke förekomma inom landet,

Med avseende å tullnedsättningen å denna artikel får jag i tillämpliga delar

hänvisa till vad förut anförts angående skyddstullarna å pälsverk. Beträffande

den medgivna tullnedsättningen å kortare konstsilkefibrer och garn

därav torde jag få hänvisa till vad som anförts i Kungl. Maj:ts proposition

nr 202 till innevarande års riksdag. Tullnedsättningen för vävnader och

band, företrädesvis av konstsilke, innebär en minskning av den vid 1921

års riksdag genomförda lyxbeskattningen, vilken minskning emellertid ej

torde få allt för stor betydelse, då, särskilt i fråga om vävnader, konstsilke

vanligen förekommer (såsom varp eller inslag) tillsammans med annan spånadsvara.

Beträffande vävnader och band för tekniskt bruk torde den i och för

sig ganska väsentliga tullnedsättningen kunna anses motiverad av det skäl,

att en lyxbeskattning av för ovannämnda ändamål avsedda artiklar torde

få anses mindre lämplig. Strum,pstolsarbeten av silke hava särskilt på

senare tiden blivit föremål för tillverkning inom landet i icke oväsentlig

omfattning. Häri ligger emellertid snarast eu anledning att icke hysa större

betänkligheter mot en måttlig nedsättning av tullen. Den nuvarande höga

tullsatsen infördes nämligen i avsikt att tjänstgöra såsom finanstull, ett förhållande

som riksdagen vid tullförhöjningens tillkomst uttryckligen betonade,

och eu nedsättning står därför i god överensstämmelse med de direktiv

riksdagen lämnat i syfte att förekomma, att de införda lyxtullarna komrne

att utnyttjas såsom skyddstullar. Beträffande ackordion samt vissa ur och

lösa urverk medföra tullnedsättningarna visserligen icke oväsentlig minsk
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223. 75

ning av tullinkomsterna. Även med det ifrågasatta medgivandet komma

emellertid tullsatserna att överstiga den höjd, som de intogo före år 1921.

Enahanda är förhållandet beträffande bijouterivaror, för vilka tullen 1921

höjdes till 5 gånger förutvarande belopp. I fråga om julgransprydnader

innebär en särställning för denna artikel i förhållande till leksaker ingen

nyhet å tullagstiftningens område, enär motsvarande förhållande ägde rum

beträffande flertalet dylika artiklar vid tillämpningen av 1906 års tulltaxa.

Med avseende å medgivandet av nettoförtullning för vissa sidenvävnader,

vilka äro underkastade höga tullsatser, må erinras därom, att krav i dylik

riktning vid upprepade tillfällen framställts. Visserligen söker man givetvis

vid import i största möjliga utsträckning undvika sådant emballage, som

enligt gällande bestämmelser skall medräknas i den tullpliktiga vikten, men

man riskerar då, att varan under transporten skadas. Detta gäller exempelvis

i fråga om vissa lättare sidenvävnader, som kräva — förutom omslag av

papper — ett bräde eller en pappskiva såsom inlägg. Eu lindring av nu gällande

emballagebestämmelser beträffande dessa artiklar torde sålunda tillfredsställa

krav, som kunna anses äga ett visst berättigande.

Vad slutligen beträffar de medgivna bindningarna av tullsatser, inskränka

sig desamma till ett mindre antal föga betydelsefulla rubriker. De torde

samtliga vara av den art, att någon höjning av de nuvarande tullsatserna

icke gärna kan sättas i fråga.

Det traktatförslag, för vilket jag nu redogjort, innebär otvivelaktigt betydande

förmåner för Sveriges näringsliv. Den medgivna tullfriheten för

sådana varor som gatsten och lingon liksom också nedsättningarna av de

tyska tullarna på cellulosa, snickerivaror, omslagspapper, ansjovis och åtskilliga

varuslag inom järn- och stålgruppen m. m. ställa i utsikt avsevärt

gynnsammare förutsättningar för vår export till Tyskland. Även om hänsyn

måste tagas till att järnhanteringens och jordbrukets intressen beklagligtvis

icke kunnat bliva tillgodosedda i den utsträckning, som varit önskvärd,

synes det mig dock, att de av Tyskland gjorda tariffkoncessionerna äro av

stort värde.

Å andra sidan äro de svenska medgivanden, som förslaget innefattar,

icke oväsentliga. Särskilt traktatens allmänna del innehåller flera bestämmelser,

som innebära koncessioner huvudsakligen åt tyska intressen även

om det givetvis också för Sverige måste anses vara till fördel, att de allmänna

grunderna för handelsförbindelserna mellan de två länderna bliva

traktatsenligt reglerade. Jag erinrar härvid om traktatens bestämmelser i

avseende å beskattning, handelsresandes avgifter och villkoren för tullfri

införsel av varuprover. Icke heller de tullkoncessioner från svensk sida,

som innefattas i förslaget, äro för vårt land betydelselösa. De torde visserligen

icke innebära någon allvarligare olägenhet för svenskt näringsliv

men komma givetvis att medföra statsfinansiella konsekvenser. Till följd

av den officiella statistikens uppställning är det icke möjligt att noggrant

Departements
chefen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

angiva det belopp, varmed tullinkomsterna enligt förslaget skulle minskas,

men de beräkningar, som verkställts, utvisa att minskningen torde komma

att uppgå till omkring 1,300,000 kronor, om importen under år 1925 lägges

till grund. I avseende å dessa beräkningar ävensom å omfattningen av

varuutbytet mellan Sverige och Tyskland får jag hänvisa till de tablåer,

vilka såsom bilagor (A—E) torde få fogas till detta protokoll.

I stort sett torde emellertid de svenska eftergifterna väl uppvägas av de

vunna fördelarna för vår export och den föreslagna traktaten i sin helhet

vara ägnad att främja en gynnsam utveckling av handeln mellan de två

länderna.»

Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till handels-

och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket med tillhörande

slutprotokoll och särskilt protokoll rörande vissa varuprover, för vilket han

ovan redogjort, och hemställer, under erinran att det torde ankomma på

ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande undertecknandet,

att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna berörda traktat och

protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

J. H. Göransson.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Tablå utvisande de tyska tullmedgivandena samt Sveriges

Nummer

i tyska

| tulltaxan

Varuslag

Kvantitets-

grund

i

100 t a

2

3

Korn .........................................................................

»

4

Havre...................................................................

ur 47

Lingon, friska ....................................................................

»

Byggnads- och gagn virke:

ur 76

sågat i längdriktningen eller på annat sätt förarbetat, icke hyv-

lat, av mjuka träslag .....................................................

»

ur 83

Tunnbinderivirke (stäver och bottendelar), ävensom förarbetat stav-

trä, ofärgat, icke hyvlat, av mjuka träslag ...........................

»

ur 100

Hästar, av svensk ardennerras och generationshästar av svensk

103

Nötkreatur, levande...............................................................

100 kg

levande vikt

104

Får, levande.......................................................................

»

106

Svin, levande..............................................

ur 108

Kött, med undantag av svinspäck, och ätbara inälvor av kreatur

(med undantag av fjäderfä), färska:

fläsk och ätbara inälvor av kreatur .................................

100 kg

annat ...........................................................................

109

Svinspäck ......................................................................

»

ur 115

Fisk, levande och icke levande, med undantag av karp, sutare,

sik, forell och röding, färsk, även frusen .............................

»

126

Flott och flottliknande fett ...................................................

»

ur 135

Ost av Edamer och Goudatyp...............................................

171

Vegetabilisk talg, för framställning av margarin etc...................

205

Margarin .........................................................................

»

ur 207 A

Härdat tran .........................................................

*

ur 219

Närings- och njutningsmedel av alla slag i lufttätt tillslutna kärl:

köttkonserver ................................................

»

ansjovis och gaffelbitar ....................................................

»

ur 234

Sten, (med undantag av skiffer, gatsten och makadam), ävensom

lava, porös och tät etc.......................................................

»

Förutom de i tablan upptagna tullnedsättningarna och bindningarna innefatta de tyska

sid. 20 ff.) rörande tullbehandling in. in., vilka här icke redovisats.

2 Exportvärdet avser hela rubriken.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

79

Bilaga A.

utförsel till Tyskland 1924 enligt tysk statistik.1

1911 års

svenska

fördragstull

i mark

Nu gällande

autonoma tull

i mark

Autonom tull

fr. o. m. 1 aug.

1926

i mark

Tull enligt

avtalsförslaget

i mark

Exporten från

Sverige till

ryskland enligt

tysk statistik

i 1,000 mark

Anmärkningar

3.—

7.—

6.—

12

_

3.50

7.50

6.50

151

_

3.—

7.—

5.—

24

_

3.—

7.—

6 —

134

fria

5.—

—

fria

1,060

0.72

l-T-

—

1.—

5,737

—

0.50

—

Oao

—

_

500.—

_

—

966 2

På grund av tyskt av-

13.—

18.—

16.—

44

tal med Belgien åt- njuter Sverige tull- nedsättningtill 140.—

resp. 360.— mark.

13.—

18.—

16.-

—

14.50

18 —

16.-

1,300

_

21.—

33.—

\ 4,8182

—

24.—

14.—

/

36.—

37.50

20.-

/

1

fri

fri

—

fri

4,955 2

6 —

12.50

10.-

252

__

30.—

—

—

244 2

På grund av tyskt av-

20 —

30.—

2.50

183 2

tal med Holland åt- njuter Sverige tull- nedsättning till 20.—

mark.

—

20.—

30 —

20.-

244 2

-

fritt

1.—

fritt

_

60.—

40.—

75.—

40.—

3

60.—

75. —

—

45.—

55

fria

0.2 5

—

fria

703 2

medgivandena åtskilliga lättnader i form av anmärkningar till olika rubriker (se A-tariffen

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Nummer

i tyska

tulltaxan

V a r u s 1 a g

Kvantitets-

grund

ur 329

Krita, slammad; ävensom finmalen eller på annat sätt fint pulve-

riserad krita...................................................................

100 kg

ur 628

Fönsterramar och dörrar, råa ................................................

>

650

Trämassa, mekanisk eller kemisk .......................................

Trämassa, mekanisk eller kemisk, innehållande 50 procent vatten

»

eller däröver.....................................................................

»

ur 651 B

Vulkanfiber:

plattor med en tjocklek av 3 mm eller därunder..................

»

ur 655 B

Omslagspapper (s. k. kraftpapper), med en vikt per kvadratmeter

av mer än 50 men mindre än 350 gram..............................

»

681

Gatsten ............................................................................

Stenhuggeriarbeten, oslipade etc,: •

»

ur 685

Kantstenar för trottoarer:

bearbetade endast med pikhacka eller med spetsmejsel (s. k.

råkan tsten ar)..............................................................

»

på annat sätt bearbetade .............................................

»

ur 7l6

Klinker, alla slag, av lera, oglaserade.......................................

»

ur VS4

Smältstycken, råskenor, göten m. m........................................

»

ur 784

Smältstycken och råskenor, icke över 12 cm långa, för om-

smältning .......................................................... .......

»

ur 785 a

Smidbart järn i stänger, även format (fasonerat), icke försett med

invalsade mönster eller ornament:

varmvalsat.....................................................................

kallvalsat eller draget eller eljest bearbetat; ävensom smitt:

oarbetat:

kallvalsat eller draget, försåvitt det icke företer en glatt,

glänsande eller speglande yta .................................

cylinderformig! (särskilt s. k. silverstål), som genom kallvals- ning eller dragning, slipning, polering eller dylik bearbet-

»

ning erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta.........

»

annat .................................................................

»

ur 785A

Smidbart järn i stänger, icke över 12 cm långa, för omsmältning

Anmärkning till nr 78U/785 A:

»

1. Stål med en kolhalt av O.a procent eller däröver, icke legerat...

2. Stål med vilken som helst kolhalt, legerat med en tillsats av

0.7 till 6 procent krom etc. (Se vidare tariff A sid. 28.) ......

»

785 B

Bandjärn:

varmvalsat eller smitt:

oarbetat........................................................................

»

bearbetat; ävensom bandjärn med invalsade mönster.........

kallvalsat eller draget:

»

icke vidare bearbetat eller blott slipat etc........................

•»

ur 786

på annat sätt vidare bearbetat..........................................

»

Plåt, oarbetad, utan valshud etc. med en tjocklek av mer än 1 mm

1 Exportvärdet avser hela rubriken

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

81

1911 års :

Nu gällande

Autonom tull

!r. o. m. 1 aug.

1926

i mark

Tull enligt

Exporten från

Sverige till |

svenska

fördragstull

i mark

autonoma tull

i mark

avtals för slag et

i mark

ryskland enligt!

tysk statistik !

1 1,000 mark i

Anmärkningar

0.3 0

0.4 0

0.40

23

4.—

15.—

—

6.—

• —

10.40 mark enl. avtal

med Österrike.

1.25

3.—

_

1.75

i

2.50 mark för kemisk

\ 254

massa enl. avtal med

0.80

3.—

—

1.16

1

Österrike.

—

20.—

—

20.-

7 1

3.—

12.50

5.50

40

fri

0.4 0

fri

0.15

0.35

} »-

—

0.20

0.50

} 10

0.20

0.50

—

0.30

15

1.50

1.50

—

1.50

i 527

1 —

1.50

—

1-

)

2.50

—

2.50

2.50

5.—

—

3.—

5.—

—

1.—

1.—

—

1 —

Förhöjning av

Förhöjning av

För närvarande till-

tullsatserna

tullsatserna

lämpas på grund av

med 1.50

med 1.—

tyskt avtal med öster-

1,381 1

rike ingen tullförhöj-|

ning för rubrik 785 A-j

Förhöjning av

Förhöjning av

Procentsatserna för in-j

tullsatserna

tullsatserna

gående legeringsme-

med 1.50

med 1.50

taller delvis höjda

till Sveriges förmån.!

2.50

2.50

2.50

2.50— .—

5.—

—

5.—

3.50

8.—

6.-

3.50—5.—

12 —

_

9.-

3.-

3 —

—

3.—

115 1

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 191 höft. (Nr 223.) 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Nummer

i tyska tull-

Varuslag

Kvantitets-

taxan

grund

Tråd, även formad:

791

varmvalsad eller smidd:

100 kg

792

kallvalsad eller dragen:

icke vidare bearbetad eller blott slipad, polerad etc.:

med en tjocklek | * mindre än hB to m- d''5 mm......

‘ j » » »0.5 » 0.22 » ......

»

. »

»

på annat sätt vidare bearbetad:

med en tjocklek^ » mindre än 1.6 t. o. m. 0.6 mm......

»

794

Rör, ej hänförliga till nr 793 i den allmänna tariffen, valsade

eller dragna, oarbetade:

med en godstiocklek < . \ „ ..................

° * \ * mindre an 2 mm .................

»

ur 806

811

Handsågar och sågblad:

cirkel-, band- och lövsågbl?id ....................................

ur 812

andra sågblad; handsågar...................................................

bilar:

av 16 cm längd och därunder........................................

»

av mer än 16 cm men icke över 35 cm längd......................

906 C

Mjölkskumningsmaskiner:

med en nettovikt /av 50 kg eller därunder .....................

per maskin \av mer än 50 kg .................................

»

1 Exportvärdet avser hela rubriken.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

83

1911 års

Nu gällande

Autonom tull

Tull enligt

Exporter, från

svenska

fördragstull

i mark

fr. o. m. 1 aug.

1926

i mark

Sverige till

autonoma tull

i mark

avtalsförslaget

i mark

Tyskland enligt

tysk statistik i

1,000 mark

Anmärknin g''a r

|2.50

2.50

3.—

_

2. BO

3. —

2.50

3.—

_

2.7 B

3.—

4.—

3.60 |

948

3.75

6.—

—

4.7 B

—

6.—

—

5. BO

4.—

—

3.60

} -

5.50

—

5.—

7.50

—

6.75

5.—

6.—

_

5.—

212

10.—

10.—

. -

10.-

—

—

7.—

—

4.60

36 1

26.—

_

20.-

23

—

19.—

• --

. 15.—

. . -

_

52.—

—

40- X

67 1

—

32.—

• ■ --

25— /

10.—

25.—

—

20.- \

293

10.—/7.—

20.—

■ ■ —

14.— (

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. May.ts proposition Nr 223.

Tablå utvisande minskning i tullintäkterna till följd

(Beräkningar uppgjorda på grundval

Nummer

i svenska

tulltaxan

Varuslag

Svensk tull-

nu gällande

ur 130

Rhododendron m. fl. slag av levande växter .........

7 öre för kg.

164

Konfityrer .........................................................

1 kr. för kg.

ur 224

Pälsverk:

beredda, lösa:

av kanin eller hare .......................................

3 kr. för kg.

ur 225

av persian ...................................................

6 kr. för kg.

ur 226 b

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade

persedlar, såsom foder:

av kanin eller hare ....................................

5.50 kr. för kg.

ur 227

av persian ................................................

IT kr. för kg.

ur 228 b

fullfärdiga persedlar med pälsverk till övertyg eller

foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar, kappor

och fotsackar:

av kanin eller hare:

med övertyg eller foder av hel- eller halv-

ur 228 c

siden...................................................

11 kr. för kg.

andra ................. .................................

9 kr. föt kg.

ur 229 a

av persian:

med övertyg eller foder av hel- eller halvsiden

16.50 krl. för kg.

ur 229 b

andra ...................................................

14.50 kr. för kg.

ur 314

Pergamentpapper ................................................

20 öre för kg.

825

Fotografialbum och delar därtill ..........................

2 kr. föt kg.

ur 360

Konstsilkefibrer i kortare längder ........................

2 kr. för kg.

ur 362

Garn därav.........................................................

2 kr. för kg.

Mattor, icke knutna, m. fl. artiklar av fälb, plysch etc.

20 kr. för kg.

ur 363

Vävnader av konstsilke .......................................

20 kr. för kg.

ur 367

Band av konstsilke .............................................

20 kr. för kg.

ur 363, 364,

Vävnader och band för tekniskt bruk ..................

20 kr. för kg.

365, 367, 368

373 b

Strumpstolsarbeten av silke .................................

30 kr. för kg.

362/65, 378 b

visst omslag medräknas

617

Damhattar, monterade..........................................

10 kr. för st.

ur 705

Glaslinser .........................................................

45 öre för kg.

969

Guldarbeten ......................................................

50 kr. för kg.

975

Silverarbeten ......................................................

30 kr. för kg.

ur 1034

Tryckpressar, ej hänförliga till 1017/18 ..................

10 % å värdet

ur 1226

Adronalacetat etc................................................

2.60 kr. för kg.

1228

Kalkkväve .........................................................

5 öre för kg.

1274

Ackordion ........................................................

2.60 kr. för kg.

1291

Ur i alabasterfoder etc........................................

5 kr. för kg.

1292

Ur i metallfoder etc. ..........................................

1.60 kr. för kg.

1294

Lösa urverk etc................................................

1.75 kr. för kg.

ur 1300

lulgransprydnader...............................................

1.20 kr. för kg.

1301

Bijouterivaror......................................................

10 kr. för kg.

1 Varuslag, för vilka tullnedsättningar medgivits enligt avtalsförslaget men som ej varit föremål

1 Kvantiteterna resp. värdena äro endast beräknade.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

85

Bilaga B.

av av talsförslagets svenska tullnedsättningar.1

av 1913 och 1925 års import.)

sats

Sveriges hela import i kg

(där ej annorledes angives)

Minskning i tullintäkterna

i kronor på grundval av

Sveriges import

Anmärkningar

enligt avtals- förslaget

1925

1913

1925

1913

fria

2 500

2 500

35

35

80 öre

572,000

548,300

114,400

109,660

50 öre

2 30,000

2 20,000

75,000

50,000

3 kr.

2 15,000

2 7,000

45,000

21,000

3 kr.

2 1,200

2 400

3,000

1,000

5.50 kr.

2 300

2 200

1,650

1,100

8 kr.

2 3,500

2 100

10,500

300

6 kr.

2 1,200

2 100

3,600

300

11 kr.

2 300

2 100

1,650

550

9 kr.

2 100

—

500

—

10 öre

649,200

331,200

64,920

33,120

1.7 5 kr.

200

500

50

125

15 öre

2 10,000

—

18,500

—

50 öre

2 5,000

—

7,500

—

2.25 kr.

2 100

—

c:a 1,800

—

15 kr.

2 2,000

2 2,000

10,000

10,000

15 kr.

2 5.000

2 5,000

25,000

25,000

6 kr.

2 600

2 600

8,400

8,400

20 kr.

30,300

11,300

303,000

113,000

ren netto-

—

—

90,000

90,000

Emballagebestämmelsen har

förtullning

7.50 kr.

1,100 st.

1,900 st.

2,750

4,750

beräknats i genomsnitt mot- svara c:a 2 % av vikten.

fria

2 5,000

2 5,000

2,250

2,250

40 kr.

567

178

5,670

1,780

20 kr.

6,961

4,302

69,610

43,020

fria

2 10,000 kr.

2 5,000 kr.

1,000

500

30 öre

2 1,000

2 500

2,200

1,100

2.5 öre

291,800

—

7,295

—

1 kr.

45,500

74,000

68,250

111,000

2.50 kr.

2,600

2,400

6,500

6,000

1 kr.

228,100

158,500

114,050

79,250

1.2 5 kr.

15,500

37,400

7,750

18,700

60 öre

36,200

28,400

21,720

17,040

5 kr.

33,700

60,800

168,500

304,000

ör import, hava

Summa

icke medtagits i tablån.

1,262,050

1,052,980

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Bilaga C.

Sveriges införsel från Tyskland jämförd med totalinförseln, åren 1913, 1923—1925,

i 1,000 kronor.

1

1 3

1

2 3

1 s

2 4

1

2 5

Varugrupp

Tysk-

land

Total

Tysk-

land

Total

Tysk-

land

Total

Tysk-

land

Total 1

1.

Levande djur ..................

20

3,413

68

996

53

1,738

205

2,437

2.

Matvaror av djur .........

1,433

28,827

693

48,810

1,097

45,185

1,333

48,121

3.

Spannmål och produkter där- av ..............................

24,709

65,290

12,339

106,937

17,507

135,072

22,217

129,854

4.

Kolonialvaror ..................

15,665

60,086

12,977

99,526

24,899

136,288

17,955

126,548

5.

Frukter och trädgårdsväxter

m. m..........................

6,203

17,015

10,291

45,333

7,635

51,763

10,426

55,606

6.

Sprit-, malt- och andra dryc- ker ..............................

1,032

9,830

526

17,736

520

18,668

480

17,421

7.

Spånadsämnen..................

14,212

60,138

9,026

87,189

11,528

105,484

13,878

89,784

8.

Garn, tråd och repslageri- arbeten in. in................

10,511

21,683

12,492

39,473

14,207

42,867

17,330

42,209

9.

Manufakturvaror av spå- nadsämnen .................

33,692

62,062

60,473

119,650

49,846

117,791

46,519

132,924

10.

Hår, fjäder, hudar, skinn, ben,

horn in. m...................

25,622

47,646

17,193

52,672

14,671

54,711

15,865

53,888

11.

Fabrikat av hår, skinn, ben,

horn m. m..................

4,070

5,735

8,366

12,681

6,354

11,637

5,248

9,123

12.

Talg, oljor, tjära, gummi och

likartade ämnen ............

14,535

67,061

8,439

79,190

9,964

87,889

13,933

115,783

13.

Fabrikat av talg, oljor in. in.

2,741

7,779

2,675

15,403

2,917

18,774

4,206

23,219

14.

Trävaror, oarbetade och bi- lade.............................

442

15,355

408

13,916

309

10,703

5,533

8,353

15.

Trävaror, sågade och andra

mer eller mindre arbetade

2,066

5,577

3,457

7,693

2,059

8,685

1,718

8,263

16.

Färger och färgningsämnen

5,273

7,266

11,769

i 7,122

9,752

14,661

8,662

14,250

17.

Diverse ämnen ur växtriket

7,256

43,192

12,091

46,505

9,145

52,904

8,980

52,311

18.

Pappersmassa, papp och pap- per samt arbeten därav...

2,983

4,948

6,420

13,112

6,234

12,042

5,196

11,415

19.

Andra fabrikat av växtäm- nen ..............................

2,602

4,444

3,442

7,993

3,016

8,239

3,864

8,843

20.

Mineral, råämnen och ofor- made fabrikat ...............

31,846

148,807

25,655

180,359

32,402

188,930

41,035

160,798

21.

Mineral, formade fabrikat...

4,824

8,828

12,456

20,705

11,820

21,136

14,153

23,715

22.

Metaller, oarbetade eller till

en del arbetade ............

16,732

48,796

17,669

65,265

21,673

69,357

22,309

69,459

23.

Metaller, arbeten därav......

28,941

40,845

36,341

56,507

43,552

66,603

39,226

62,639

24.

Fartyg, fordon, maskiner,

instrument och ur.........

25,341

51,267

45,452

119,369

43,065

124,747

47,078

149,552

25.

Artiklar ej hänförliga till

någon av förestående grup- per ..............................

7,124

10,648

11,302

20,386

8,562

18,616

9,520

19,536

Summa

289,875

846,538

342,020 1,294,528

352,787

1,424,490

376,869

1,436,051

Preliminära siffror.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

87

Bilaga D.

veriges utförsel till Tyskland jämförd med totalutförseln, åren 1913, 1923—1925,

i 1,000 kronor.

1 9

1 3

1 9

2 3

1 9

2 4

1 9

2 5

Varugrupp

Tysk-

land

Total

Tysk-

land

Total

Tysk- 1

land !

Total

Tysk-

land

Total

1.

Levande djur ..................

6,811

19,922

1,790

9,536

2,624;

7,558

2,139

4,662

2.

Matvaror av djur..............

14,230

73,452

3,087

45,593

15,988

59,126

20,962

66,627

3.

Spannmål och produkter där- av.................................

2,131

11,030

201

6,492

1,246,

7,928

2,125

10,465

4.

Kolonialvaror ..................

100

686

564

897

615

1,187

31

316 !

5.

Frukter och trädgårdsväxter

m. m. ..........................

754

875

2

375

1,125

1,440

988

1,444

6.

Sprit-, malt- och andra dryc- ker ..............................

322

776

12

226

19

258

21

245

7.

Spånadsämnen .................

920

2,374

379

1,953

675

3,294

579

2,601

8.

Garn-, träd- och repslageri- arbeten m. m...............

38

2,628

4

4,217

7

4,901

1,042

7,076

9.

Manufakturvaror av spånads- ämnen ...........................

88

5,692

179

16,635

119

17,225:

346

18,355

10.

Hår, tjäder, hudar, skinn,

ben, horn m. in ............

8,418

23,284

9,695

21,676

15,073

30,869

10,379 28,464

11.

Fabrikat av hår, skinn, hen,

horn in. m...................

39

395

18

1,632

260

2,992

378

6,461

12.

Talg, oljor, tjära, gummi och

likartade ämnen ............

1,194

5,404

3,218

10,313

3,449

12,164

2,838

15,086

13.

Fabrikat av talg, oljor m. m.

470

3,353

123

4,967

514

5,553

575

5,125

14.

Trävaror, oarbetade och bi- lade ..............................

2,666

20,883

98

32,959

356

23,793

1.4201 19,814

15.

Trävaror, sågade och andra

mer eller mindre arbetade

22,274

194,519

1,407

278,247

5,585

262,056

11,599 271,684

16.

Färger- och färgningsämnen

333

814

21

913

80

889

136

1,585 |

17.

Diverse ämnen ur växtriket

409

2,084

1,275

6,171

102

5,765

3/6

5,537

18.

Pappersmassa, papp- och

papper samt arbeten därav

15,565

142,784

2,019

311,758

1,641

349,511

8,635

366,698

19.

Andra fabrikat av växtämnen

261

765

91

779

125

969

301

1,390

20.

Mineral, råämnen och ofor- made fabrikat ...............

62,899

94,142

44,529

97,362

59,686

108,212

102,382

! 154,505

21.

Mineral, formade fabrikat ...

9,866

37,349

41

63,784

165

64,527

4,592

72,668

22.

Metaller, oarbetade eller till

en del arbetade...............

18,294

78,623

18,829

62,088

18,178

81,179

22,528

83,856

23.

Metaller, arbeten därav......

5,395

29,543

868

45,150

2,056

53,354

3,926

65,955

24.

Fartyg, fordon, maskiner,

instrument och ur .........

5,376

62,966

956

114,191

3,275

152,284

7,360 144,373

25.

Artiklar, ej hänförliga till

någon av förestående grup- per ..............................

224

3,004

243

4,181

271

3,920

587

1 4,869

Summa

179,077

817,347

89,649)1,142,095

133,234

1,260,954

206,245 1,359,861

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Bilaga E.

Sveriges utförsel till Tyskland under år 1925.

Preliminära uppgifter.

Varu-

grupp

Varuslag

Kvantitet

Värde i

kronor

i

Hästar:

föl under 1 år samt hingstar ............

st.

42

52,000

andra ........................................

»

1,172

954,635

i

Nötkreatur: tjurar .............................

1,095

638,802

alla andra slag..................

»

1,058

490,049

Andra djur i grupp 1......................

»

3,470

Summa

2,138,956

Fisk:

färsk:

sill:

för transport beströdd med salt--

kg-

2,224,291

553,923

,

annan .......................................

»

10,533,579

3,098,809

ål..........................................

»

579,234

1,186,948

alla andra slag.................................

»

1,840,727

724,758

2

Fläsk ................................................

»

204,836

193,272

2

Ister ................................................

»

90,031

104,903

2

Konserver ..........................................

»

31,859

53,371

2

Kött...................................................

»

485,629

343,319

2

Köttvaror ej till konserver hänförliga ...

»

11,587

32,233

2

Mjölk ...............................................

555,860

104,455

1 2

304,099

268,384

2

Smör: naturligt .................................

4,104M29

14,046,393

128,950

248,336

Andra varor i grupp 2 ........................

»

3,110

Summa

20,962,214

3 a

Havre................................................

kg.

59,150

21,412

3 a

Korn ................................................

»

5,806,132

1,251,827

! 3b

Kli ...................................................

T»

6,647,255

602,725

3b

Mjöl •................................................

»

780,653

206,814

Andra varor i grupp 3........................

kg.

102,949

42,246

Summa

13,396,139

2,125,024

4 d

Tobak: oarbetad .................................

11,645

30,242

Andra varor i grupp 4 .......................

»

2,067

1,257

Summa

31,499

5b

Frukter och bär, färska eller enbart kokade:

lingon: andra än inkokta..................

»

2,282,783

978,641

Andra varor i grupp 5 ........................

»

28,689

9,502

Summa

2,311,472

988,143

6

Sprit-, malt- och andra drycker............

1.

202,646

21,235

7

Avfall av vegetabiliska spånadsämnen,

andra än

bomull ........................................

kg.

120,376

20,441

7

Lump................................................

1,312,956

411,734

7

Ull ...................................................

»

53,936

123,143

Andra varor i grupp 7........................

»

65,536

23,623

Summa

1,562,804

578,941

8a

Garn av bomull ................................

»

279,847

1,028,008

Andra varor i grupp 8........................

N>

35,713

13,667

Summa

315,560

1,041,675

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

89

Varu
-

Kv antitet

u s 1

grupp

Värde i

kronor

9a

9 e

9 e

10 a

10 a

10b

10b

10 b

10 c

10 c

10 c

10 c

11b

11b

12 a

12 a

12 a

12 a

12 b

12 b

12 b

12 b

12b

12 b

12b

12 c

12 c

12 c

12 c

12 c

13

14

14

Ej specificerade vävnader av siden...

Spånadsvaror, tillklippta m. m........

Säckar .......................................

Andra varor i grupp 9 ...................

kg
-

Summa

Hår................................................

Tagel .............................................

Hudar och skinn, ej pälsverk:

oberedda: av nötkreatur:

färska eller saltade.....................

alla andra slag.............................

Limläder samt läderavlall..................

Pälsverk:

oberedda: ej spec. slag ..................

alla andra slag..............................

Ben och horn, oarbetat m. m.......•••

Kreatursfoder av animaliskt ursprung

Tarmar .........................................

Övriga djurdelar..............................

Andra varor i grupp 10 ..................

Summa

Klädespersedlar, ej spec. slag

Skodon .............................

Andra varor i grupp 11 ......

Summa

Djurfett:

benfett ...................:.....................................

annat............................................................

Smörjmedel, ej särskilt nämnda...........................

Talg ...............................................................

Växtfett ..........................................................

Animaliska oljor................................................

Finkelolja för tekniskt ändamål...........................

Glycerin...........................................................

Olein m. ........................................................

Terpentinolja ...................................................

Träsprit.........................................................

Vegetabiliska, feta oljor.......................................

Avfall av kautschuk samt förslitna kautschuksvaror

Bensololjor m. m. .............................................

Harts...............................................................

Stenkolstjära in. m. ..........................................

Trätjära och tjärpärma .......................................

Andra varor i grupp 12 ....................................

Summa

Kautschuksarbeten:

kautschuksskodon ..........................................

alla andra slag................................................

Andra varor i grupp 13 ....................................

Summa

Trävaror, bilade:

av furu eller gran:

sparrar:

12—20 cm. tjocka ....................................

under 12 cm. tjocka .................................

alla andra slag................................................

Virke, oarbetat ................................................

Summa

3,069

2,874

237,506 :

23,357 |

44,251 i

41,183 |

346,297

82,078

86.574

74,968

326,420

3,841,423

6,222,247 j

898,777

1,759,792

3,680,944

124,895

10,137

590,452

25,466

423,398

61,298

22,754

266,611

77,063

891,676

681,033

74,842

49,307

79,427

14,669

9,987,647

10,378,604

599

35,271

37,831

312,416

5,599

30,383

44,029

378,070

92,515

61,082

693,776

501,423

32,535

31,194

280,491

221,956

106,975

80,742

239,186

122,299

22,146

55,980

48,253

23,854

99,038

75,600

577,341

266,184

319,115

121,361

638,660

458,267

201,744

33,903

884,666

317,337

1,065,099

157,974

1,739,680

146,524

600,156

127,426

54,656

35,005

7,696,032

2,838,111

73,712

555,239

1,649

10,852

3,329

8,950

78,690

575,041

20,798

537,414

27,544

712,738

2,233

6,446

57,021

77,357

92,298

1,419,807

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Iiungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Varu-

grupp

V aruslag

Kvantitet

Värde i

kronor

15 a

Lådämnen, ej särskilt nämnda ..............

m3

5,298

441,294

15 a

Stav....................................................

x>

6,701

329,663

15 a

Övriga sågade trävaror:

battens: av gran...............................

»

23,508

1,254,799

scantlings: av gran............................

»

22,079

1,116,204

bräder: 15—21 cm breda:

av tura ........................................

»

16,009

899,177

av gran........................................

»

26,936

1,440,688

planschetter: av iuru ........................

»

36,360

1,763,002

av gran .........................

»

51,422

2,511,418

alla andra slag.................................

»

24,347

1,336,546

15 a

Snickeriarbeten m. ...........................

»

276,967

15 b

Trämjöl..............................................

kg.

1,867,690

130,996

15 b

Tändsticksämnen..................................

102,050

57,720

Andra varor i grupp 15 ......................

»

98,013

40,796

Summa

11,599,270

16

Jordfärger...........................................

2,795,659

114,705

Andra varor i grupp 16 .......................

60,471

20,825

Summa

2,856,130

135,530

17a

Hö ....................................................

»

2,360,082

188,426

17 a

Kreatursfoder ..................................

»

162,412

29,698

17 a

Oljekakor ............................................

»

262,000

46,780

17 b

Bark ..................................................

646,050

49,963

17 b

Vegetabiliska garvningsämnen samt galläpplen ......

»

241,140

22,615

Andra varor i grupp 17 ......................

»

47,623

38,622

Summa

3,719,307

376,104

18 a

Pappersmassa av trä:

mekanisk: torr ...............................

»

8,821,628

1,042,801

sulfitcellulosa:

blekt ............................................

»

2,800,936

859,123

oblekt: torr ...................................

»

17,021,013

3,390,368

sulfat (soda) cellulosa:

oblekt: torr ...................................

»

5,786,412

1,256,595

alla andra slag.................................

6,001,133

320,060

18 b

Papp ...................................

»

712,289

186,289

18 b

Papper:

omslags-: sulfat-, rent och slipblandat

»

1,516,080

578,941

alla andra slag...................................

572,985

248,303

18 b

Pappersspån och makulerade tryckalster ..

»

4,709,672

337,015

18b

Vulcanfiber m. m.................................

»

229,694

398,656

Andra varor i grupp 18 .......................

»

14,867

16,816

Summa

48,186,709

8,634,961

19

Celluloid m. m...................................

»

15,484

63,120

19

Garvämnesextrakter ............................

»

534,771

222,789

Andra varor i grupp 19 .......................

»

20,862

14,759

Summa

571,117

300,668

20 a

Aska ..................................................

»

724,474

124,086

20 a

Fältspat...............................................

»

18,742,370

318,735

20 a

Kalksten .......................................

»

106,176,260

225,125

20 a

Lera och murbruk ................................

13,683,840

259,604

20 a

Malm:

järn-: styckemalm .............................

ton

6,577,844

90,987,303

slig m. m..............................

»

337,095

4.597,243

briketter ................................

»

58,027

993,162

zink- ..............................................

»

9,972

739,136

bly-..................................................

»

2,052

613,265

alla andra slag...................................

648

131,430

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

91

Varu
grupp
-

20 a

20 a

20 b

20 b

20 b

20 b

20 b

20 b

20 b

20 b

20 b

20 b

20 b

21a

21 a

22 a

22 a

22 a

22 a

22 a

22 a

22 a

22 a

22 a

22 a

22 a

22 b

22 b

22 b

Varuslag

Slagg m. m.:

kisbränder......................................................

alla andra slag................................................

Sten, oarbetad:

granit m. m.:

ämnesblock ................................................

alla andra slag..............................................

Ammoniumsullat................................................

Blodlutsalt, gult eller rött .................................

Blyoxid och blysuperoxid .................................

Fosfor ............................................................

Karborundum ...................................................

Kasern ............................................................

Kemisk-tekniska preparat, ej särskilt nämnda ......

Kopparoxid m. ...............................................

Tennsalt m. ..................................................

Ättikssyrad kalk...............................................

Andra varor i grupp 20 ...................................

Summa

Lervaror .....................................................

Sten: arbeten därav:

gatsten av granit, handslagen ...... ....................

alla andra slag...................................................

Andra varor i grupp 21 ....................................

Summa

Balk-, hörn- och annat varmvalsat järn:

av mindre vikt än 20 kg. per löpande meter:

av götmetall................................................

valstråd: av götmetall ....................................

alla andra slag................................................

Göten..............................................................

Kallvalsat eller kalldraget järn i stänger m. m.:

platt:

av minst 0.8 mm. tjocklek ...........................

av 0.9—0.4 mm. tjocklek ..............................

av mindre tjocklek......................................

alla andra slag................................................

Kisel- och kiselmanganjärn:

med högst 15 % kisel ....................................

med mer än 15 % kisel .................................

Plåtar m. m...................................................

Råstänger och råskenor......................................

Stångjärnsavhugg................................................

Tackjärn m. m.:

tackjärn .........................................................

kromjärn ......................................................

alla andra slag................................................

Tackjärnsskrot in. m...........................................

Verktygsstål m. m..............................................

Ämnen av götmetall över 70 mm. i fyrkant med

runda hörn ...................................................

Andra varor i grupp 22a...................................

Bly.................................................................

Koppar och kopparlegeringar m. m.:

oarbetad eller rå:

koppar ....................................................

skrot ..........................................................

alla andra slag................................................

Platina: oarbetad ...........................................

Kvantitet

Värde i

kronor

kg.

. 1

95,110,434

695,113

»

19,544,981

341,583

»

23,145,299

1,447,980 1

»

8,902,500

35,168

»

203,200

44,704

»

58,062

61,941

»

132,683

56,803 j

»

13,105

42,078

V

97,265

59,866

»

80,000 i

70,500

»

576,080

116,995 S

»

245,666

148,319 ]

54,696

91,136

»

196,699

33,750

*.

147,377 i

102.382.402

*

7,031,463

294,719

>

186,853,051

3,886,810

»

16,045,311

388,058 1

Q

209,939.158

22,768

4,592,355

»

6,577,839

2,459,645 i

»

3,070,065

1,047.414

»

1,766,248

607,455

»

223,849

55,190

451,752

692,579

»

796,559

1,382,726

»

237,499

621.247

»

147,423

98,111

»

96,575

9.735

»

8,695,997

2,012,497

283,384

176,762

»

1,448.605

292,980

»

707,680

140,967

»

30,852,195

3,629,790

»

2,073,420

1,579,475

»

937,588

135,850

4,458,420

261,721

»

281,277

206,595

1 1,384,423

396,135

»

16,377

5.301

1,579,869

641,408

v>

3,368,757

3,475,248

»

2,582,910

2,050,047

»

133,709

57,674

gr

.[ 5,471

89,898

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Varu-

grupp

Varuslag

Kvantitet

Värde i

kronor

22 b

Tenn: oarbetat och skrot.......................

kg

31,173

77,116

22 b

Zink ..................................................

»

663,121

306,589

Andra varor i grupp 22 b ....................

Summa

303

72,867.002

17,355

22,527,510

23 a

Brotschar m. m. ...................................

»

1,629

54,175

23 a

23 a

Filar och raspar ...................................

Gjutgods, smidbart, och andra varor av

smidbart

»

35,378

151,734

23 a

järn..................................................

»

99,263

243,290

Hästskosöm .........................................

»

177,544

125,969

23 a

Järnvägs- och spårvägsmateriel ..............

»

27,446

24,015

23 a

Klensmidesstäd m. m. ..........................

»

369,453

210,708

23 a

Knivar ...............................................

»

5,988

49,460

23 a

Knivar lör papperstillverkning m. in......

»

2,693

25,129

23 a

Maskinhyveljärn ...................................

17,719

85,287

23 a

23 a

Plåt- och bleckvaror .............................

Rör, valsade eller varmdragna:

icke bearbetade:

»

41,251

70,492

ej spec. slag ....................................

»

1,165,379

974,679

23 a

alla andra slag...................................

»

916,330

493,338

Rör, kalldragna ....................................

»

170,688

178,115

23 a

Sågar, sågklingor och sågblad ..................

»

16,101

87,818

23 a

Tråd, kallvalsad eller dragen ..................

»

399,503

808,663

23 b 2

Andra varor i grupp 23 a.......................

»

46,925

100,537

Mynt av guld1.......................................

»

4,471,820

23 b 3

Lampor och lyktor av mässing ...............

»

19,507

134,309

23 b 4

Ej spec. arbeten av platina.....................

gr-

2,884

30,100

24 a

Andra varor i grupp 23 b........................

Fartyg och båtar, andra än av järn om

Summa

högst 40

kg-

31,170

3,543,972

78,134

3,925,952

24 b

registerton..........................................

st.

7

64,250

Motorvelocipeder.................................

63,994

24 c 1

Ackumulatorer.......................................

kg-

28,478

157,652

24 c 1

Elektrotekniska specialapparater...............

1,694

46^289

24 c 1

Generatorer m. in..................................

»

27,350

271,729

24 c 1

24 c 2

Kol, för elektrotekniskt ändamål arbetat...............

Borrmaskiner, vägande per st. mer än 500 kg., samt

svarvar m. 11. maskiner lör bearbetning av me-

»

20,538

27,339

24c 2

taller ................................................

*

62,023

200,581

Centrifuger, ej särskilt nämnda ...............

»

18,438

120,206

24 c 2

Cigarrettmaskiner .................................

»

3,553

44,455

24 c 2

Kulor till separatorer m. m...................

»

29,494

57,456

24 c 2

Maskiner för tillverkning av tändsticksaskar m. m.

»

8,398

36,265

24 c 2

24 c 2

Materialprovningsmaskiner ......................

Mjölkskumningsmaskiner in. m.:

för hand- eller folkrätt:

»

6,728

41,810

mjölkskumningsmaskiner...................

»

336,844

1,155,191

24 c 2

24 c 2 !

alla andra slag....................................

16,677

79,246

Pumpar m. m......................................

Rull- och kullager:

finarbetade:

vägande per st. netto:

»

14,750

48,942

högst 1 kg...................................

»

137,723

1,603,759

1—15 kg. .....................................

»

168,747

1,574,381

24c 2 !

alla andra slag...............................................

Svarvar m. fl. träbearbetningsmaskiner, andra än för

»

211,532

482,219

fot- eller handkraft om högst 500 kg., m.

m.......

»

119,256

300,162

24, c 2 | Transmissioner m. m.............................

1 Ingår ej i gruppsumman.

*

189,854

223,688

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

93

Varu-

grupp

V aruslag

Kvantitet

Värde i

kronor

24 c 2

Ångturbiner....................................................

kg-

6,893

38,088

24 c 2

Övriga maskiner och apparater, ej särskilt nämnda

82,003

295,308

24 d

Kirurgiska, matematiska m. fl. instrument............

»

1,612

86,045

Andra varor i grupp 24 ....................................

»

340,805

Summa

7,359.860

25

Apoteksvaror ...................................................

1,108

26,610

25

Avfall, ej särskilt nämnt ........................... ........

»

439,123

88,451

25

Bilder, som mångfaldigats genom tryck m. m., oin-

fattade .........................................................

»

820

236,172

25

Böcker ............................................................

»

8,280

74,895

25

Leksaker .........................................................

»

26,892

122,724

Andra varor i grupp 25 ...................................

>

•

38,033

Summa

*

586,885

Samtliga till Tyska riket utförda varor ...............

206,245,120

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

maj 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Ministern för utrikes ärendena anför efter gemensam beredning med chefen

för handelsdepartementet:

»Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag på föredragning av

chefen för handelsdepartementet beslutat för Sveriges del godkänna det förslag

till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyskland, jämte

därtill hörande protokoll, varom enighet vunnits vid de i Berlin förda förhandlingarna

i ämnet,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga sändebudet i Berlin,

envoyén C. E. Th. af Wirsén, att för Sveriges del underteckna en traktat

med tillhörande protokoll av i huvudsak motsvarande lydelse ävensom förordna,

att erforderlig fullmakt för undertecknandet skall i vanlig ordning

utfärdas.»

Till vad ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt,

däruti övriga närvarande statsrådsledamöter förena

sig, behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Carl Cederlöf.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

95

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mai 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson,

Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena:

»Sedan Kungl. Maj:t den 11 maj 1926 bemyndigat sändebudet i Berlin,

envoyén C. E. Th. af Wirsén att för Sveriges del underteckna en handelsoch

sjöfartstraktat med Tyska riket jämte tillhörande slutprotokoll och särskilt

protokoll rörande vissa varuprover av den lydelse, ett av Kungl. Maj:t

tidigare samma dag för egen del godkänt förslag angåve, hava sagda traktat

och protokoll denna dag blivit utav af Wirsén samt Ministerialdirektören i

tyska utrikesdepartementet, Dr. Erich Wallroth, och Geheimeregeringsrådet,

Ministerialrådet Max Waldeck vederbörligen undertecknade.

I anledning härav och då, jämlikt riksdagsordningens § 54, proposition i

detta ärende lärer kunna avlämnas till innevarande riksdag utan hinder av

att den i samma paragraf föreskrivna tidsfrist för avlämnande i allmänhet

av propositioner numera utlöpt, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i

proposition äska riksdagens godkännande av berörda traktat och protokoll.»

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elin Rydeberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:276 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Tyska riket avslutad handelsoch sjöfartstraktat. a1 i texten
  2. BevU 1926:45 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Tyska riket avsluten handelsoch sjöfartstraktat. s. 1 i texten