Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:227, Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

1

Nr 227.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

m. m.; given Stockholms slott den 14 mai 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående fortsatt tilllämpning

av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker,

dels ock bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

Ernst W ig for ss.

Bihang till riksdagens protokoll 1926.

1 samt.

19i höft. (Nr 227.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. 1

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningen

den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar skall äga fortsatt tilllämpning

intill utgången av juni månad år 1927, dock att 2 § i förordningen

skall från och med den 1 juli 1926 i nedan angiven del hava

följande ändrade lydelse:

2 §.

Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker

och utgår med 50 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen — — — omsättningsskatten.

1 Jfr 1925 : 1G4.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mai 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson,

Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt, omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker. Omsättningsskatten har utgått i förhållande till dryckernas

värde, varemot utskänkningsskatten utgjorts med visst belopp för liter. En

sammanfattning av de tid efter annan för omsättnings- och utskänkningsskatten

gällande skattesatserna utvisar följande:

Författning

S. F. S.

Skattesatser

Giltighetstid för skatte- satserna

Omsättnings-

skatt

Utskänknings-

skatt

1920: 330 ..........................................

25%

2 kr.

V» 1920—% 1921

1921: 325..........................................

50%

4 kr.

V» 1921 — *% 1922

1922: 249 ..........................................

65%

4 kr.

Vt 1922—30/e 1923

1923: 155; 1924: 228; 1925: 164 ........

1 50%

20—2—4 kr.

‘/t 1923-% 1926

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har för vederbörande

budgetperioder beräknats till och influtit med följande belopp:

Budgetperiod

Beräknat

kronor

Influtit

kronor

1920 ...............................................................

20,000,000

17,349,748.41

1921 ...............................................................

47,000,000

46,335,932.88

1922 ............................................................

67,000,000

55,995,722.62

1923 Vi-80/e......................................................

35,000,000

27,460,003.16

1923—1924 .....................................................

43,700,000

39,533,489 98

1924—1925 .......................................''............

38,000,000

38,000,476.6 9

1925—1926 ......................................................

38,000,000

•

1 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt

för sprit utgår efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp å fat. — 2 Renat egentligt

brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt

brännvin utgör utskänkningsskatten 2 kronor för liter och för övriga spritdr3Tcker 4 kronor

för liter.

Omsättningsoch

utskänkningsskatt

£

spritdrycker.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

För innevarande budgetår beräknas skatten komma att inflyta med i det

allra närmaste 38 miljoner kronor.

Gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri

genom förordningen den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar. Jämlikt

förordningen den 6 juni 1925 (nr 164) äga dessa bestämmelser giltighet till

och med den 30 juni 1926.

Enligt nämnda bestämmelser upptages omsättningsskatt för spritdrycker

vid detaljhandelsbolagens inköp av dylika drycker och utgår med 50 procent

av det belopp, som dryckerna, skatten oberäknad, betinga i inköp; dock

att skatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt

samt för sprit skall, då drycken i buteljerat skick inköpes hos partihandelsbolag,

utgå efter det pris, drycken skulle liava betingat vid inköp å fat.

För spritdrycker, vilka utskänkas, upptages utskänkningsskatt med 2 kronor

för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker;

utskänkningsskatt utgår dock icke för renat egentligt brännvin av högst 40

procent alkoholhalt.

I det med statsverkspropositionen till innevarande års riksdag framlagda

förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har bland inkomsterna uppförts

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med ett belopp av

38 miljoner kronor. Sedan det kommit till min kännedom, att aktiebolaget

Vin- och spriteentralen beslutat vidtaga sänkningar av partihandelspriset å

vissa spritdrycker, anmodade jag i skrivelse den 5 maj 1926 kontrollstyrelsen

att skyndsammast till mig inkomma med yttrande i fråga om de ändringar

i gällande förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

vilka — under förutsättning att omförmälda lägre prissättning

tillämpades under budgetåret 1926—1927 — lämpligen borde äga rum, därest

genom omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker skulle under

nämnda budgetår tillföras statsverket ett belopp av omkring 38 miljoner

kronor.

I skrivelse den 6 maj 1926 har kontrollstyrelsen avgivit det begärda

yttrandet och därvid anfört i huvudsak följande:

_ »De av aktiebolaget Vin- och spritcentralen nu beslutade prissänkningarna,

vilka i varje fall torde träda i kraft den 1 juli 1926, avse renat brännvin,

kronbrännvin, kryddat brännvin, sprit samt arrak och punsch.

För att åskådliggöra prissänkningarnas inverkan på omsättnings- och utskänkningsskatten

har inom kontrollstyrelsen verkställts beräkningar på

grundvalen av 1925 års försäljningssiffror. Minskningen i omsättningsskattens

belopp, för helt år räknat, skulle enligt dessa beräkningar bliva i

runt tal 2,122,000 kronor.

Därest genom omsättnings- och utskänkningsskatten skall under budgetåret

1926 1927 tillföras statsverket ett belopp av omkring 38 miljoner

kronor, torde vissa ändringar i bestämmelserna om grunderna för omsättnings-

och utskänkningsskatten få vidtagas.

Den närmast till hands liggande utvägen synes vara att höja omsättningsskattens

procenttal från 50 till 55 %. Enligt gjorda beräkningar på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227. 5

grundvalen av 1925 års försäljningssiffror skulle ett dylikt förhöjt procenttal

medföra, icke allenast att den genom prissänkningarna uppkomna bristen

i omsättningsskatten fullständigt täckes, utan även att sagda skattetitel

skulle lämna en merinkomst av cirka 755,000 kronor. Genom en dylik

åtgärd skulle samtliga pris å spritdrycker, som försäljas utminuteringsvis,

och vissa pris å spritdrycker, som försäljas utskänkningsvis, få ändras.

Oaktat omsättningsskatteprocentens höjning skulle utminuteringsprisen för

samtliga bränn vinssorter nedsättas; för renat brännvin med 10 å 15 öre och

för kryddade brännvinssorter med 30 öre. Utminuteringsprisen för vissa

slag av punsch skulle sänkas, för andra slag åter bibehållas. För de slag av

spritdrycker, vilkas partipriser icke sänkas, skulle utminuteringsprisen få böjas.

Utskänkningsprisen för renat brännvin och kryddade brännvinssorter skulle

sannolikt bibehållas, men utskänkningsprisen för konjak, whisky och likörer

höjas. Eu ändring i omsättningsskattens procenttal från 50 till 55 % skulle

sålunda medföra, att de varor, som icke blivit föremål för ändringar i partihandelspriset,

skulle bliva dyrare för allmänheten.

Såsom en tänkbar utväg för vinnande av täckning för den genom prissänkningarna

uppkommande bristen i omsättningsskattebeloppet bar kontrollstyrelsen

haft under övervägande införande av utskänkningsskatt å 2 kronor

jämväl för renat brännvin, vilket för närvarande är undantaget från dylik

skatt. Med en dylik åtgärd skulle icke allenast den uppkomna bristen

täckas utan även ett överskott erhållas å cirka 420,000 kronor.

I stället för att ändra skattesatserna torde förtjäna att tagas under övervägande

en ändring i gällande bestämmelser om det belopp, för vilket omsättningsskatten

utgår vid inköp av renat brännvin och sprit. För närvarande

utgår omsättningsskatten med 50 % av det belopp, som dryckerna,

skatten oberäknad, betinga i inköp, dock att skatten för renat egentligt brännvin

å 40 % alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken i buteljera! skick

inköpes hos partihandelsbolag, utgå efter det pris, drycken skulle hava betingat

vid inköp å fat. Enär samtliga varor utom renat brännvin och sprit

tillhandahållas av aktiebolaget Vin- och spritcentralen endast i buteljera!

skick och buteljpriset ingår i inköpspriset, utgår omsättningsskatten jämväl

å buteljvärdet. För renat brännvin å 40 % åter beräknas omsättningsskatten

efter varans värde exklusive buteljpriset. Föreskrift härom, som

tillämpats från den 1 juli 1923, betingades av att omsättningsskatten för

renat brännvin och sprit tidigare beräknades jämväl på buteljvärdet, när

varan tillhandahölls i buteljera! skick, men endast på varans värde, när

aktiebolaget Vin- och spritcentralen försålde varan på fat. Omsättningsskatten

kom härigenom att uppgå till olika belopp för samma vara, allteftersom

varan försåldes till bolagen på butelj eller på fat, och utnhnuteringspriset

kom på grund härav jämväl att bliva olika. Då det gällde att råda

bot på de nyss angivna olägenheterna, var under övervägande ett förslag,

att bolagen skulle åläggas att inköpa renat brännvin allenast i buteljera!

skick, men detta förslag ansågs föranleda vissa olägenheter, på grund varav

förslaget måste övergivas. Sagda olägenheter bestode väsentligen däri, att

de flesta bolag själva verkställde tappning och både därför avsedd personal;

två tredjedelar av allt renat brännvin försålde sålunda aktiebolaget Vinocli

spritcentralen till bolagen på fat. Under de senaste åren bar emellertid

bolagens inköp av brännvin på fat minskats, och antalet bolag, som själva

utföra tappning, har jämväl minskats. Under år 1925 hava sålunda 9 bolag

övergått till att inköpa renat brännvin och sprit allenast i buteljera! skick.

Antalet bolag, som fortfarande inköpa brännvin på fat är 79, varav de flesta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

mindre bolag, och fatförsäljningen omfattar numera knappt 50 %" av försäljningen

av renat brännvin från partihandelsbolaget. Utvecklingen tenderar

bestämt i den riktningen, att bolagen övergiva den egna tappningen

av renat brännvin och sprit.

Skulle omsättningsskatten jämväl för renat brännvin och sprit beräknas

efter varans värde i buteljerat skick, komma de bolag, som nu utföra egen

tappning, att bliva hänvisade till att inköpa allt brännvin i buteljerat skick.

De olägenheter, som härigenom uppkomma för sagda bolag, torde numera

icke få tillmätas någon avgörande betydelse. Den lätthet, varmed åtskilliga

bolag, och därav flere större, under de senaste åren avvecklat sin tappningsrörelse,

synes giva vid handen, att några större svårigheter icke skulle uppkomma.

Ur kontrollstyrelsens synpunkt vore en sådan sakernas utveckling

enbart tillfredsställande, enär bolagens egen tappning försvårat kontrollen.

Kontrollstyrelsen har årligen måst avlåta en mångfald skrivelser till systembolagen

för att vinna klarhet i deras tomglastransaktioner. I flera fall

hava dylika frågor ordnats, först sedan kontrollstyrelsen låtit verkställa

särskild inspektion av vederbörande bolag. De bolag, som själva verkställa

tappning, inköpa nämligen tomglas dels från spritcentralen, då glaspriset

ingår i varans värde, dels från glasbruken, dels av den besökande allmänheten

och dels slutligen av skrothandlare. Var och en av dessa försäljare

har sitt eget pris. Att detta förhållande skall vålla trassel, ligger i sakens

natur. Vid en del av de bolag, som själva verkställa tappning, förekomma

högst betydande undermål, vilka i allmänhet förklaras uppkomma av läckage

samt på grund av avdunstning. Detta är givetvis intill en viss grad riktigt,

men de stora skiljaktigheter, som ofta förekomma vid lika stora bolag, giva

vid handen, att en dylik förklaring icke är tillfyllest. Vid de bolag, som

icke verkställa tappning, kan undermål uppkomma endast till följd av kross

eller felexpediering, varför så gott som varje bortkommen liter kan verifieras.

Den egentliga orsaken till att endast hälften av den under föregående

år utminuteringsvis försålda kvantiteten renat egentligt brännvin av

systembolagen inköpts i buteljerat skick torde vara att söka däri, att bolagen

genom inköp av gammalt tomglas lyckats nedpressa tappningskostnaden under

den av spritcentralen debiterade och härigenom erhållit ett eller annat öres

extra förtjänst per liter.

Därest bestämmelserna ifråga om omsättningsskatten ändras så, att sagda

skatt alltid beräknas efter det pris, som varan i buteljerat skick betingar

vid bolagens inköp, skulle minskningen i omsättnings- och utskänkningsskatten

utgöra omkring 328,000 kronor, om man till grund för beräkningen

lägger 1925 års försäljningssiffror.

Av här ovan återgivna utvägar till ändringar i förordningen angående

omsättnings- och utskänkningsskatt vill kontrollstyrelsen förorda den sistnämnda,

även om denna icke lämnar full täckning för den brist i omsättningsskattens

beräknade belopp, som uppkommer vid de av aktiebolaget Vinoch

spritcentralen beslutade prissänkningarna. De minsta rubbningarna i

nu bestående utminuterings- och utskänkningspris skulle med berörda anordning

inträda. Utminuteringspriset å renat egentligt brännvin i buteljerat

skick skulle kunna sänkas från det nuvarande priset 2 kronor 80 öre per

liter till 2 kronor 75 öre per liter.

Den erforderliga ändringen i omsättningsskatteförordningen torde kunna

inskränka sig till 2 § första stycket i förordningen, som skulle erhålla följande

ändrade lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

7

''Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker

och utgår med 50 procent av det belopp, som dryckerna, skatten

oberäknad, betinga i inköp i buteljerat skick.’»

Då jag anser, att under budgetåret 1926—1927 för statsregleringen be- DeparUmentshöver

uttagas ett belopp av omkring 38 miljoner kronor i omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker, finner jag mig böra förorda sådana förändringar

av gällande bestämmelser med avseende å nämnda skatt, att detta

belopp kan beräknas komma att inflyta även sedan de av aktiebolaget Yinoch

spritcentralen beslutade prissänkningarna genomförts.

Såsom framgår av kontrollstyrelsens yttrande, anser styrelsen den på grund

av prissänkningarna väntade minskningen i förevarande inkomsttitel böra

motvägas på det sätt, att omsättningsskatten för renat egentligt brännvin

med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit beräknas efter varans pris

vid inköp i buteljerat skick i stället för, såsom nu är fallet, efter varans

pris vid inköp på fat. Därvid har kontrollstyrelsen erinrat om den ändring

i grunderna för beräkningen av omsättningsskatten å nämnda slag av spritdrycker,

som genomfördes från och med den 1 juli 1923 (se prop. nr 232 år

1923). Dessförinnan utgjorde omsättningsskatten för liter renat brännvin

och sprit olika belopp, allteftersom varan inköptes i buteljerat skick eller

på fat, i det att i förra fallet skatten beräknades jämväl å buteljvärdet.

För övriga spritdrycker, vilka av aktiebolaget Vin- och spritcentralen alltid

försäljas i buteljerat skick, gällde och gäller alltjämt, att omsättningsskatten

utgår å totalpriset, sålunda inklusive buteljvärdet. Då man år 1923 införde

föreskriften att omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst

40 procent alkoholhalt samt för sprit alltid skulle beräknas efter priset för

varan på fat, syftade man i första hand till enhetlig beskattning av en och

samma vara oberoende av försäljningssättet, men därjämte önskade man

ernå ett så lågt pris som möjligt å varan. Förhållandena äro nu i viss

mån förändrade. Den av kontrollstyrelsen föreslagna ändringen skulle

visserligen föranleda, att skatten komme att beräknas å ett pris, vari jämväl

inginge buteljens värde, men ett genomförande av detta förslag i samband

med en förestående prissänkning skulle ändock icke hindra ett nedbringande

av detaljhandelspriset å spritdryckerna i fråga. Förslaget äger,

såsom kontrollstyrelsen närmare utvecklat, vissa förtjänster i kontrollhänseende

och skulle därjämte medföra den bestämda fördelen, att en enhetlig

beräkningsmetod för omsättningsskatten komme till stånd beträffande samtliga

spritdrycker. Jag har fördenskull vid övervägande av olika till buds

stående utvägar för vinnande av det ifrågavarande syftet funnit mig böra

biträda styrelsens förslag. Väl skulle, om man till grund för beräkningen

lägger 1925 års försäljningssiffror, av omsättnings- och utskänkningsskatten

för budgetåret 1926—1927 icke utvinnas fullt 38 miljoner kronor, men jag

anser dock inkomsttiteln kunna, utan åsidosättande av nödig försiktighet, i

runt tal upptagas till nämnda belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

Beräkning av

vissa inkomsttitlar

för

budgetäret

1926-1927

För genomförande av mitt ifrågavarande förslag kräves ändring av 2 § i

förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

vilken ändring torde böra träda i kraft den 1 juli 1926. Förslag till författning

om fortsatt tillämpning för budgetåret 1926 — 1927 av nämnda förordning

innefattande den av mig nu föreslagna ändringen bar upprättats

inom finansdepartementet.

I detta sammanhang har jag ansett mig böra undersöka, huruvida på

grund av några efter framläggande av årets statsverksproposition inträffade

förhållanden ändring kunde anses påkallad i statsverkspropositionens förslag

till inkomstberäkning för budgetåret 1926—1927. Jag har därvid

funnit, att förslag till omräkning bör framställas allenast beträffande

tullmedlen.

Enligt numera verkställda beräkningar skulle tullmedlen, inklusive

mertullen å arrak och rom, för budgetåret 1925—1926 komma att lämna

en behållen inkomst av i det närmaste 128 miljoner kronor. Häri beräknas

tullen å importerat socker ingå med omkring 2 I/4 miljoner kronor. Under

förutsättning av i huvudsak oförändrade tullsatser och därest ingen mera

betydande förändring i importen vore att förvänta, skulle man kunna för

budgetåret 1926—1927 räkna med ungefär samma belopp i tullmedel som

för innevarande budgetår. Hur 1926 års skörd kommer att utfalla är

fortfarande ovisst, och den av skördeutfallet beroende spannmålsimporten

är därför oberäknelig. Däremot är det redan nu visst, att man på grund

av att sockerbetodlingen inom landet blivit för året i det närmaste inställd

får räkna med en betydande stegring av sockerimporten. Hur stor denna

import kan komma att bliva är givetvis vanskligt att säkert bedöma.

Verkställda beräkningar hava emellertid givit vid handen, att man för

sockerimporten under budgetåret 1926—1927 skulle kunna räkna med ett

tullbelopp av 8 å 9 miljoner kronor, d. v. s. omkring 6 miljoner kronor

mera än för innevarande budgetår. Å andra sidan har man till följd av

det föreslagna handelsavtalet med Tyskland att motse sänkta tullsatser

å åtskilliga varor. De i avtalet medgivna tullsänkningarna, vartill förslag

förelagts riksdagen i proposition denna dag, nr 224, beräknas motsvara

ett sammanlagt tullbelopp av omkring 1.3 miljoner kronor. Härjämte

torde någon inverkan på tulluppbörden i sänkande riktning bliva

en följd av riksdagens beslut om utförselbevis för råg och vete. Bortser

man från den sänkning av tullen å kaffe, som av riksdagen kan komma

att beslutas, skulle man på grund av nyssberörda omständigheter för

budgetåret 1926—1927 kunna beräkna en tulluppbörd av omkring 132

miljoner kronor. Vad kaffetullen angår har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit en sänkning från 50 till 30 öre per kilogram. I

betänkande den 14 maj 1926, nr 43, har emellertid bevillningsutskottet

stannat vid att föreslå en sänkning till 40 öre per kilogram. Godkännes

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

9

utskottets ifrågavarande förslag, följer därav en minskning i tulluppbörden

av omkring 4 miljoner kronor. Under angivna förutsättning bör inkomsttiteln

tullmedel kunna för budgetåret 1926—1927 upptagas till 128 miljoner

kronor mot i statsverkspropositionen föreslagna 122 miljoner kronor.

Genom den sålunda ifrågasatta ändringen skulle å riksstatsförslagets inkomstsida

uppkomma en ökning i förhållande till statsverkspropositionen av

6 miljoner kronor. Under förutsättning att någon mera betydande ändring

av utgiftssidans totalbelopp icke blir resultatet av riksdagens budgetbehandling

skulle på grund härav en motsvarande sänkning kunna vidtagas beträffande

någon annan av de i statsverkspropositionen beräknade inkomsttitlarna.

I sitt förenämnda betänkande har bevillningsutskottet uttalat sig

till förmån för en längre gående nedsättning av sockerskatten än Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit. För sådant ändamål torde emellertid

icke komma att tagas i anspråk hela det belopp av 6 miljoner kronor,

varmed tullmedlen enligt det föregående skulle kunna uppräknas. Vad som

ej åtgår till sänkning av sockerskatten bör efter min mening användas för

nedbringande av det belopp, som för budgetens finansiering föreslagits att

tagas i anspråk från kassafonden. Detta anser jag så mycket mera nödigt,

som efter nu gjorda preliminära beräkningar angående budgetutfallet för

1925—1926 en mindre brist synes vara att motse i statsregleringen för nämnda

budgetår. Något direkt förslag till riksdagen om bestämmande av visst belopp,

som för budgeten skall tagas i anspråk från kassafonden, lärer emellertid

icke kunna i förevarande sammanhang framställas, då beloppet är beroende

av det slutresultat, som kan framgå ur riksdagens budgetbehandling vad

utgiftssidan beträffar.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förenämnda förslag

till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni

1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels antaga nämnda förslag,

dels ock — under förutsättning att riksdagen bifaller ej mindre bevillningsutskottets

i betänkande den 14 maj 1926, nr 43, framställda förslag angående

tullsatserna för kaffe än även Kungl. Maj:ts proposition denna dag, nr 224,

angående vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)

med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa — med ändring av

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag angående upptagande

i riksstaten för budgetåret 1926—1927 av inkomsttiteln tullmedel,

i nämnda riksstat uppföra ifrågavarande inkomsttitel sålunda:

Tullmedel, bevillning ....................................................... kronor 128,000,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 19U höft. (Nr 227.)

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse bil. litt. vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Regnér.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.