Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m

26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:23, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl May.ts proposition Nr 23.

1

Nr 23.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m.; given

Stockholms slott den 31 december 1925.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken;

2) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken;

3) lag om ändring i viss del av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom;

4) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen;

5) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken;

6) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen;

7) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 24 maj 1895 angående vad

till fast egendom är att hänföra; och

8) lag om ändrad lydelse av 2 § 9:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt.

GUSTAF.

Torsten Nothin.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 18 höft. (Nr 23.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken.

Härigenom förordnas, att 13 kap. 13 § giftermålsbalken skall i nedan

angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

Vid — — — makens lott.

Skall — — — anvisa.

Rätt---dödsbo.

Om det företräde, som vid bodelning tillkommer make till besittningsrätt

för obegränsad tid till viss jord (åborätt), så ock om utlösen i ty fall

är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken.

Härigenom förordnas, att 12 kap. 7 § ärvdabalken, sådant detta lagrum

lyder enligt lagen den 16 maj 1890 (nr 24 s. 1), skall i nedan angivna del

erhålla följande ändrade lydelse:

Nu — — — lotta.

Om arvingars inbördes företräde till besittningsrätt för obegränsad tid

till viss jord (åborätt), så ock om utlösen, då sådan rättighet hör till

dödsbo, som skiftas mellan arvingar, är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

3

Förslag

till

Lag

om ändring i viss del av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom.

Härigenom förordnas, att i 2 kap. i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom skall införas en ny paragraf med beteckning

44 § av följande lydelse:

44 $.

Om upplåtelse av viss jord under besittningsrätt för obegränsad tid

(åborätt) är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen skola,

48 § i dess lydelse enligt lagen den 11 juni 1920 (nr 459) och 52 § i dess

lydelse enligt lagen den 20 juni 1924 (nr 393) samt i nedan angivna delar,

erhålla följande ändrade lydelse:

48

Ersättning — — — för:

1. tillgodogjord — — — varande anläggning;

2. fiskeverk — — — sådan anläggning;

3. mark--— försvåras;

4. fiske — — — förmäles;

5. intrång — — — kraftöverföring;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

6. besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse

under åborätt av viss jord ävensom till rättigheten hörande byggnader,

såvitt de äro för fastighetens jordbruk erforderliga, samt skada å sådana

byggnader.

Om — — — i 50 §.

52 §.

Är fast egendom, som skall lösas med penningar, besvärad av nyttjanderätt,

återköpsrätt eller rätt till servitut eller till avkomst eller annan

förmån eller till elektrisk kraft, skall ersättningen till egendomens ägare

och den gottgörelse, som må tillkomma rättighetens innehavare, var för

sig bestämmas. Medför rättighet, som nyss nämnts, förminskning av den

fasta egendomens värde, skall till grund för den ägaren tillkommande

ersättningen läggas det värde egendomen med därå vilande besvär äger;

dock att, såframt den besvärande rättigheten ej är återköpsrätt eller besittningsrätt

för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under

åborätt av viss jord, den förhöjning över värdet, som jämlikt 48 § må

ifrågakomma, skall bestämmas med hänsyn till det värde egendomen utan

sådant besvär skulle äga. Erfordras för tillämpning av reglerna i 69 §

andra stycket, att utöver vad nu sagts särskild värdering sker av den

fasta egendomen med eller utan viss rättighet besvärande densamma,

varde sådan i samband med ersättningens fastställande verkställd.

Vid — — — innehavare.

63 §.

Där i fall, som i 58—60 §§ förmälas, finnes i målet uppgiven arrendator,

innehavare av fastighet, som upplåtits under besittningsrätt för obegränsad

tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss

jord, eller hyresgäst, vars rätt är av företaget beroende, vare han ej pliktig

att avflytta eller avstå från vad han innehar förrän efter åtnjuten uppsägningstid

i enlighet med ovan givna föreskrifter; och må dessförinnan

arbete, varigenom hans rätt kränkes, ej av tillträdaren vidtagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.

s. 5 Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts proposition Nr 23.

5

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 6 § handelsbalken, sådant detta lagrum

lyder enligt lagen den 13 maj 1921 (nr 228), skall i nedan angivna

delar erhålla följande ändrade lydelse:

Den, som äger rätt till tionde, ränta eller annan sådan avgäld av fast

egendom, njute ock företräde till betalning ur egendomen, i vems hand

den vara må, där ej avgälden stått inne längre än ett år efter förfallodagen.

Samma förmånsrätt tillkomme ock jordägare, som åt annan upplåtit

sin fasta egendom, i de denne tillhöriga lösören och byggnader, som

å egendomen finnas, samt, där tomträtt eller vattenfallsrätt eller besittningsrätt

för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under

åhorätt av viss jord upplåtits, i den upplåtna rättigheten med vad därtill

hör, för arrende eller avgäld, som till jordägaren skall utgå, samt för

jordägaren åliggande utskyld eller annan avgift, som bort av egendomens

innehavare gäldas, dock ej för fordran, som förfallit till betalning tidigare

än ett år före utmätning eller, vid konkurs, före konkursansökningens

ingivande, så ock för husröta eller vanhävd, där sådan ersättning

skall utgå. Har jordägare lämnat arrendator kreatur, redskap eller annat

till egendomens bruk, njute jordägaren lika rätt för lega, som ej stått

inne längre än nyss sagts, ävensom för ersättning, där sådan hör utgå,

för vad sålunda blivit arrendatorn lämnat.

Därefter — — — rätt.

Enahanda förmånsrätt, som i första stycket sägs, i upplåten rättighet

med vad därtill hör tillkomme upplåtare av besittningsrätt, som ovan

nämnts, för ogulden köpeskilling för byggnad å egendomen, så ock kronan

för lån, som av statsmedel lämnats rättighetens innehavare för inlösen

eller uppförande av byggnad å egendomen, samt, där lån för dylikt ändamål

lämnats ur egnahemslånefonden, den, som å det allmännas vägnar

förmedlat lånet.

Har delägare i bo, till vilket hör besittningsrätt, som ovan sägs, lämnat

annan delägare anstånd med betalning av utlösen efter vad därom är

stadgat, njute för vad av den fordran med ränta vid utmätning eller

konkursansöknings ingivande icke stått inne mer än ett år efter förfallodagen

förmånsrätt i besittningsrätten med vad därtill hör näst efter fordran,

som i tredje stycket avses. Hava flera fordran, som nu sagts, äge den,

vars fordran uppkommit tidigare, företräde; hava flera delägare i samma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

bo lämnat sådant anstånd, njute lika förmånsrätt. Där dylik fordran

icke inom nittio dagar från det gäldenären sökte att varda antagen till

åbo anmälts hos länsstyrelsen för antecknande i den i 46 § i lagen om

upplåtelse under åborätt av viss jord omförmälda bok, äge förmånsrätt

därför dock ej rum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 42 och 192 §§ utsökningslagen skola, 192 § i

dess lydelse enligt lagen den 11 oktober 1912 (nr 211) och i nedan angivna

del, erhålla följande ändrade lydelse:

42 §.

Är dömt i tvist om skyldighet för arrendator att avträda arrenderad

fastighet eller för den, som innehar fastighet med besittningsrätt för obegränsad

tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss

jord, ätt avflytta från fastigheten eller om hyresgästs flyttning i eller ur

hus, och har rätten förordnat, att domen må verkställas utan hinder därav

att den ej äger laga kraft, äge utmätningsmannen befordra domen till

verkställighet, där den vinnande ställer pant eller borgen för det skadestånd,

vartill han kan kännas skyldig, om domen ändras.

192 §.

Vägrar — — — förverkad.

Vad sålunda stadgats om arrendator skall ock i tillämpliga delar gälla

om den, som innehar fastighet med besittningsrätt för obegränsad tid

(åborätt) enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord.

Om---sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

i

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 24 maj 1895 (nr 36 s. 1) angående

vad till fast egendom är att hänföra.

Härigenom förordnas, att 4 § i lagen den 24 maj 1895 angående vad till

fast egendom är att hänföra, sådant detta lagrum lyder enligt lagen den

22 juni 1911 (nr 68 s. 7), skall i nedan angivna del erhålla följande

ändrade lydelse:

Har någon efter särskilt stadgande eller på annan emot en var gällande

grund äganderätt till byggnad eller annat, som, efter ty i 2 eller 3 §

sägs, skulle till annans fasta egendom höra, då må det ej till den fasta

egendomen räknas. Byggnad, stängsel eller annan för stadigvarande bruk

avsedd anläggning å tomt, som besväras av inskriven tomträtt, eller å

område, som besväras av inskriven vattenfallsrätt, eller å jord, som upplåtits

under besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om

upplåtelse under åborätt av viss jord, må ej, ändå att byggnaden eller

anläggningen tillhör ägaren av den fasta egendomen, hänföras till denna.

För — — — hänföras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § 9:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 §> 9:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade

lydelse:

mål---inrättning;

mål om rätt för den, som annorledes än genom upplåtelse åtkommit

besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse

under åborätt av viss jord, att varda antagen till åbo;

mål---nybyggen;

mål —--erläggas;

mål — — — upplåtas;

mål — — — arrende;

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

januari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson

åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Åkerman:

»Kungl. Maj:t har denna dag, efter föredragning av chefen för jordbruksdepartementet,

förordnat att lagrådets utlåtande skall jämlikt § 87

regeringsformen inhämtas över upprättat förslag till lag om åborätt. Till

grund för detta förslag har legat ett av särskilt tillkallade sakkunniga

inom jordbruksdepartementet — den s. k. kronolägenhetskommissionen

— den 11 november 1920 avgivet betänkande, innefattande vissa lagförslag

jämte motiv m. m. Sedan yttranden över nämnda betänkande inkommit

från åtskilliga myndigheter, har kommissionens förslag varit

föremål för överarbetning inom jordbruksdepartementet.

Till det förslag, som föredragits av chefen för jordbruksdepartementet,

ansluta sig sju särskilda, av nämnda förslag betingade lagförslag, vilka

tillhöra området för min ämbetsverksamhet. Under hänvisning till vad

chefen för jordbruksdepartementet i förberörda ärende anfört får jag

därför till behandling i samband med förslaget till lag om åborätt anmäla

ifrågavarande sju lagförslag, nämligen förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken;

2:o) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken;

3 ro) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om

nyttjanderätt till fast egendom;

4:o) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen;

5:o) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken;

6 :o) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen;

7:o) lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den

9 november 1866.

Nu nämnda lagförslag äro samtliga framlagda i kronolägenhetskommissionens

omförmälda betänkande. Vid den överarbetning av kommissionens

förslag, som blivit verkställd, hava berörda lagförslag lämnats i sak

oförändrade med undantag av de under 4:o) och 5:o) här upptagna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Vad angår förslaget rörande ändring av vissa paragrafer i vattenlagen

avsåg kommissionens förslag — med bortseende från ändringen av 63 §,

vilken ändring kan sägas närmast vara av formell natur och icke berörts

av förslagets överarbetning — att genom tillägg till 48 § föreskriva att,

därest fastighet, som upplåtits under sådan besittningsrätt eller åborätt,

varom nu är fråga, komine att helt eller delvis avstås till främjande av

företag eller åtgärd enligt vattenlagen, ersättningen för de för jordbruket

erforderliga byggnaderna å fastigheten, vilka av åbon avstodes eller som

skadades, skulle beräknas icke endast till fulla värdet utan dessutom till

hälften därutöver på sätt i sistnämnda paragraf finnes stadgat för vissa

där angivna fall. Förslaget i denna del är bibehållet oförändrat. Under

det att sålunda byggnaderna å en åborättsfastighet skulle i det ifrågakomna

fallet bliva ersatta till fulla värdet och hälften därutöver, skulle

däremot för själva åborätten, om den ginge förlorad, ersättning beräknas

blott efter dess värde i likhet med vad som gäller beträffande vanlig nyttjanderätt.

Denna ståndpunkt synes emellertid icke vara fullt förenlig

med den innebörd, åborätten avsetts att erhålla. Det torde vara mest följdriktigt

att, därest åborätten av omförmäld anledning går förlorad, den

ersättning för själva rättigheten, varpå åbon har anspråk, bestämmes på

samma sätt som i fråga om mark, vartill äganderätt avstås, eller med femtio

procents förhöjning utöver fulla värdet. För vinnande av detta syfte

har i det föreliggande förslaget dels gjorts ytterligare ett tillägg till 48 §,

dels ock vidtagits viss ändring jämväl av 52 §. Sistnämnda ändring innebär,

att vid beräkning av den ersättning, som jämlikt 48 § kan tillkomma

kronan såsom fastighetens ägare, förhöjningen utöver värdet måste bestämmas

på grundval av det minskade värde, fastigheten äger med hänsyn

till den därå vilande åborätten.

Ändringen av 17 kap. 6 § handelsbalken åsyftar enligt kronolägenhetskommissionens

vid överarbetningen i sak bibehållna förslag dels att, där

fastighet upplåtits jämlikt bestämmelserna i den föreslagna åborättslagen,

giva motsvarande tillämpning av den i lagrummet för vissa där angivna

fordringar stadgade förmånsrätt ävensom att bland dylika fordringar

upptaga jämväl jordägarens (upplåtarens) fordran för ogulden köpeskilling

för byggnader å åborättsfastighet samt kronans fordran för lån till

åbon för byggnaders uppförande eller inlösen, dels ock att stadga viss förmånsrätt

för den fordran för utlösen, som må tillkomma dödsbodelägare

mot annan delägare, vilken övertagit till boet hörande besittningsrätt

(åborätt). Härutöver har, med hänsyn därtill att lån till åbon för inlösen

eller uppförande av byggnader å åborättsfastighet må komma att lämnas

ur egnahemslånefondens medel, ansetts böra upptagas stadgande att för

dylikt fall förmånsrätt skall tillkomma den, som å det allmännas vägnar

förmedlat lånet. För vinnande av större tydlighet i de nya stadgandena

har vid förslagets överarbetning åt desamma givits delvis annan avfatt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

11

ning, därvid nämnda stadganden sammanförts i ett särskilt moment av

förevarande lagrum.»

Föredragande departementschefen uppläser härefter ovan angivna sju

lagförslag av den lydelse, bilagorna A—G vid detta protokoll utvisa, samt

hemställer att lagrådets yttrande över förslagen måtte inhämtas för det

ändamål, som i § 87 regeringsformen omförmäles.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

N. Cervin.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Bilaga A.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken.

Härigenom förordnas, att 13 kap. 13 § giftermålsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Vid lotternas utläggning äge vardera maken eller, om endera är död,

den efterlevande på sin lott bekomma arbetsredskap och andra lösören,

som erfordras till fortsättande av hans näring. Därefter vare en var av

makarna berättigad att på sin lott erhålla den till hans giftorättsgods

hörande egendom han önskar. Fastighet, som tillhör ena makens giftorättsgods,

så ock annan till ena makens giftorättsgods hörande egendom,

som det av särskild anledning kan vara av intresse för honom att behålla

vare han, även om egendomen i värde överstiger vad på hans lott belöper

berättigad bekomma, om han lämnar penningar till fyllnad av andra

makens lott.

Skall ena makens enskilda egendom gå i betalning för vederlag, som i

6 eller 7 § sägs, gånge vederlaget ut i egendom, som maken själv äger anvisa.

Rätt, varom i första stycket sista punkten sägs, tillkomme, när make

är död, ej andra arvingar än bröstarvingar; och njute de sådan rätt allenast

beträffande fastighet, som maken förvärvat från släkting i rätt uppstigande

led eller sådan släktings dödsbo.

Om det företräde, som vid bodelning tillkommer make till besittningsrätt

för obegränsad tid (åborätt), så ock om utlösen i ty fall är särskilt

stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

13

Bilaga B.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärrdabalken.

Härigenom förordnas, att 12 kap. 7 § ärvdabalken skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Nu få flere del i sätesgård, eller annan jord; kan den ej väl delas eller

klyvas; have då den rätt, som större delen äger, att, efter laga värdering,

lösa de andra ut, antingen med penningar eller jämngod ränta, vilketdera

den helst vill, som lösen taga skall. Hava alle lika del, och sämjas de ej,

vilkendera lösa skall; då skola de därom sig emellan lotta.

Om arvingars inbördes företräde till besittningsrätt för obegränsad tid

(åborätt), så ock om utlösen, då sådan rättighet hör till dödsbo, som skiftas

mellan arvingar, är särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Bilaga C.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:

Om besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt) är särskilt stadgat.

Vad i 1 och 7 §§ stadgas angående längsta tid för beståndet av rättighet,

som där avses, äger icke tillämpning å annan upplåtelse, som sker

från kronan.

Ej heller äger vad i 1 § stadgas tillämpning å upplåtelse av nyttjanderätt

till gravplats på kyrkogård eller annan allmän begravningsplats.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

15

Bilaga D.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen.

Härigenom för ordnas, att 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen skola erhålla

följande ändrade lydelse:

48 §.

Ersättning i penningar skall beräknas till fulla värdet och hälften där

utöver, då fråga är om ersättning för:

1. tillgodogjord vattenkraft så ock icke tillgodogjord, som uppenbarligen

är avsedd för befintlig eller under byggnad varande anläggning;

2. fiskeverk, bevattningsanstalt samt annan därmed eller med byggnad

för uttagande av vattenkraft jämförlig anläggning för vattnets nyttjande

så ock skada å sådan anläggning;

3. mark, vartill äganderätt avstås, ävensom skada å mark till följd av

vattenuppdämning eller annan ändring i vattenståndsförhållandena, dock

med undantag av mark, som till följd av yrkande, varom i 7 kap. 54 § förmäles,

skall lösas, ävensom av skada, som består däri, att framtida torrläggning

av mark genom vattenuppdämning hindras eller försvåras;

4. fiske eller skada därå så ock sådant intrång i rätt till fiske, som

föranledes av förbud, varom i 2 kap. 14 § andra stycket förmäles;

5. intrång, som avses i 2 kap. 16 §, så ock intrång genom ledning för

elektrisk kraftöverföring;

6. besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt);

7. byggnader å fastighet, vilken innehaves med besittningsrätt, som

nyss nämnts, såvitt de äro för fastighetens jordbruk erforderliga, ävensom

skada å samma byggnader.

Om undantag för vissa fall från vad sålunda föreskrivits skils i 50 §.

52 §.

Är fast egendom, som skall lösas med penningar, besvärad av nyttjanderätt

eller rätt till servitut eller till avkomst eller annan förmån, skall

ersättningen till egendomens ägare och den gottgörelse, som må tillkomma

rättighetens innehavare, var för sig bestämmas. Medför rättighet, som

nyss nämnts, förminskning av den fasta egendomens värde, skall till grund

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 23.

för den ägaren tillkommande ersättningen läggas det värde egendomen

med därå vilande besvär äger; dock att, såframt den besvärande rättigheten

ej är besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt), den förhöjning över

värdet, som jämlikt 48 § må ifrågakomma, skall bestämmas med hänsyn

till det värde egendomen utan sådant besvär skulle äga. Erfordras för

tillämpning av reglerna i 69 § andra stycket, att utöver vad nu sagts särskild

värdering sker av den fasta egendomen med eller utan viss rättighet

besvärande densamma, varde sådan i samband med ersättningens fastställande

verkställd.

63 §.

Där i fall, som i 58—60 §§ förmälas, finnes i målet uppgiven arrendator,

innehavare av fastighet, som upplåtits under besittningsrätt för obegränsad

tid (åborätt), eller hyresgäst, vars rätt är av företaget beroende, vare

han ej pliktig att avflytta eller avstå från vad han innehar förrän efter åtnjuten

uppsägningstid i enlighet med ovan givna föreskrifter; och må

dessförinnan arbete, varigenom hans rätt kränkes, ej av tillträdaren vidtagas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

17

Billiga E.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 17 kap. (5 § haudelsbalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. (i § haudelsbalken skall erhålla följande

ändrade'' lydelse:

1 mom. Den, som äger rätt till tionde, ränta eller annan sådan avgäld

av fast egendom, njute ock företräde till betalning ur egendomen, i vems

hand den vara m(å, där ej avgälden stått inne längre än ett år efter förfallodagen.

Samma förmånsrätt tillkomme ock jordägare, som åt annan

upplåtit sin fasta egendom, i de denne tillhöriga lösören och byggnader,

som å egendomen finnas, samt, där tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtits,

i den upplåtna rättigheten med vad därtill hör, för arrende eller avgäld,

som till jordägaren skall utgå, samt för jordägaren åliggande utskyld eller

annan avgift, som bort av egendomens innehavare gäldas, dock ej för

fordran, som förfallit till betalning tidigare än ett år före utmätning eller,

vid konkurs, före konkursansökningens ingivande, så ock för husröta eller

vanhävd, där sådan ersättning skall utgå. Har jordägare lämnat arrendator

kreatur, redskap eller annat till egendomens bruk, njute jordägaren

lika rätt för lega, som ej stått inne längre än nyss sagts, ävensom för ersättning,

där sådan bör utgå, för vad sålunda blivit arrendatorn lämnat.

Därefter njuta borgenär, som har inteckning i tomträtt eller vattenfallsrätt,

förmånsrätt i tomträtten eller vattenfallsrätten med vad därtill hör

från den dag inteckningen söktes. Finnas i tomträtten eller vattenfallsrätten

derå inteckningar, njute den, som tidigare sökt inteckning, företräde

och de, som sökt inteckning samma dag, lika rätt.

2 mom. Vad i 1 mom. första stycket är stadgat med avseende å jordägares

förmånsrätt i lösören och byggnader samt, där tomträtt eller vattenfallsrätt

upplåtits, i den upplåtna rättigheten med vad därtill hör skall

äga motsvarande tillämpning, där besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt)

blivit upplåten. Enahanda förmånsrätt i upplåten rättighet med vad

därtill hör tillkomme den, som upplåtit besittningsrätt, som nyss nämnts,

för ogulden köpeskilling för byggnader å egendomen, så ock kronan för

lån, som av statsmedel lämnats rättighetens innehavare för inlösen eller

uppförande av byggnader å egendomen, samt, där lån för dylikt ändamål

Bihang till riksdagens protokoll 1026. 1 soml. 1S höft. (Nr 23.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

lämnats ur egnahemslånefonden, den, som å det allmännas vägnar förmedlat

lånet''.

Har delägare i bo, till vilket hör besittningsrätt, som ovan sägs, måst

lämna annan delägare anstånd med betalning av utlösen efter vad därom

är stadgat, njute för vad av den fordran med ränta vid utmätning eller

konkursansöknings ingivande icke stått inne mer än ett år efter förfallodagen

förmånsrätt i besittningsrätten med vad därtill hör näst efter fordran,

som i detta moment första stycket avses. Hava flera fordran, som nu

sagts, äge den, vars fordran uppkommit tidigare företräde; hava flera delägare

i samma bo måst lämna sådant anstånd, njute lika förmånsrätt. Där

dylik fordran icke inom nittio dagar från det gäldenären sökte att varda

antagen till åbo anmälts hos länsstyrelsen för antecknande i den i 47 § av

lagen den 1923 om åborätt omförmälda bok, äge för
månsrätt

därför dock ej rum.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

19

Bilaga F.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen.

Härigenom för ordnas, att 42 och 192 §§ utsökningslagen skola erhålla

följande ändrade lydelse:

42 $.

Är dömt i tvist om skyldighet för arrendator att avträda arrenderad

fastighet eller för den, som innehar fastighet med besittningsrätt för obegränsad

tid (åborätt), att avflytta från fastigheten eller om hyresgästs

flyttning i eller ur hus, och har rätten förordnat, att domen må verkställas

utan hinder därav att den ej äger laga kraft, äge utmätningsmannen befordra

domen till verkställighet, där den vinnande ställer pant eller borgen

för det skadestånd, vartill han kan kännas skyldig, om domen ändras.

192 §.

Vägrar arrendator eller hyresgäst att avflytta, då bestämd legotid är

till ända eller eljest, utan att legorätten förverkats, för honom inträtt skyldighet

att avflytta, och gitter han ej visa sannolika skäl, att han ändock

äger kvarsitta, då må överexekutor förordna om hans vräkande. Menar

ägaren, att arrendator eller hyresgäst förverkat legorätten, må ock förordnande,

som nyss sagts, meddelas, där överexekutor finner uppenbart^ att

rätten är förverkad.

Vad sålunda stadgats om arrendator skall ock i tillämpliga delar gälla

om den, som innehar fastighet med besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt).

Om rätt för den, mot vilken sådan handräckning gives, att sin talan

vid domstol utföra gälle vad i 191 § sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Bilaga G.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den

9 november 1866.

Härigenom förordnas, att 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den 9

november 1866 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Åstunda arrendatorer av boställen eller sådane publike hemman, som

antingen höra under kronans omedelbara disposition, eller eljest med stadgad

åborätt icke upplåtne äro, att laga skifte erhålla; anmäle sådant, innan

förordnande för lantmätare begäres, hos Konungens befallningshavande

i länet, vilken överlämnar samma anmälan till det ämbetsverk,

under vars allmänna vård och inseende hemmanet hörer; och pröve det

ämbetsverk, huvuvida tillstånd att söka laga skifte arrendator av nämnde

hemman meddelas må.

Vad sålunda stadgats för arrendatorer galle ock för dem, som innehava

fastighet med besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt).

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

21

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 27

juni 1923.

Närvarande:

justitierådet Sundberg,

regeringsrådet Thulin,

justitierådet Stenberg,

justitierådet Köersner.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 8 januari

1923, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det ändamål,

som i § 87 regeringsformen omförmäles, inhämtas över uppgjorda förslag

till

l:o) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken,

2:o) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken,

3:o) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om

nyttjanderätt till fast egendom,

4:o) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen,

5:o) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken,

6:o) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen och

7:o) lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den

9 november 1866,

vilka lagförslag betingats av ett samtidigt, efter föredragning av chefen

för jordbruksdepartementet, till lagrådet remitterat förslag till lag om

åborätt.

Förslagen, som finnas hilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsrådet John Samuelson.

Lagrådet fann förslagen giva anledning till följande erinringar.

Förslagen till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken

och lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken.

De här föreslagna hänvisningarna till vissa bestämmelser i den nya åborättslagstiftningen

bliva givetvis ej erforderliga, därest, på sätt lagrådet i sitt

förut denna dag avgivna utlåtande över förslaget till lag om åborätt ifrågasatt,

nämnda bestämmelser upptagas i giftermåls- och ärvdabalkarna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom.

I utlåtandet över åborättsförslaget har lagrådet uttalat sig för att, därest

åborättsinstitutets reglering i lag på visst sätt begränsades, bestämmelserna i

ämnet till huvudsaklig del bleve inarbetade i nyttjanderättslagen. Vidtages

denna anordning, varvid stadgandena om åborätt lämpligen torde beredas

plats i ett nytt, femte, kapitel av nämnda lag, förfaller behovet att, såsom nu

föreslås, i 1 kap. 8 § av lagen intaga en hänvisning till stadgandena om

åborätt.

En mera omfattande reglering av institutet i civillag bör emellertid, såsom

lagrådet även erinrat, ske i eu fristående lag. Till en sådan torde i nyttjanderättslagen

införas hänvisning, som, då den nya lagen huvudsakligen berör

andra delar av nyttjanderättslagen än dess 1 kap., lämpligen synes böra erhålla

annan plats än den ifrågasatta. Uppmärksammas må ock, att åt hänvisningen

bör givas en något ändrad avfattning, som utmärker, att densamma

avser allenast viss besittningsrätt för obegränsad tid.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen.

Därest, såsom förslaget innehåller, rätt till ersättning för de i 48 § första

stycket 7. omförmälda byggnader å åborättsfastighet skall, i olikhet med vad

förhållandet är beträffande byggnader å annan fastighet, även där denna är

en egnahems- eller småbrukslägenhet, utgå enligt sagda paragraf, torde, i betraktande

därav att byggnaderna å åborättsfastighet såsom tillbehör hänföras

till åborätten, bestämmelserna i 6. och 7. böra sammanarbetas.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken.

Vad angår förmånsrätt för kronans fordringar hos åbo ä avgäld samt utskylder

och andra avgifter ävensom vanhävdsersättning har lagrådet ej annat

att erinra än att den i 2 mom. första stycket första punkten därom intagna

bestämmelsen lämpligen bör ingå i 1 mom. första stycket andra punkten.

Det föreslagna andra momentets övriga innehåll skall uteslutas, därest lagrådets

hemställan om beredande av möjlighet till inteckning i åborätt och

eljest rörande säkerhet för fordringar hos åbon vinner bifall samt reglerna

härom, såsom lämpligt synes, intagas i andra stycket av 1 mom. Särskilda

föreskrifter lära emellertid böra meddelas beträffande fordran, som uppkommit

därigenom att bodelägare på grund av 8 § i den föreslagna lagen om åborätt

måst lämna annan delägare anstånd med utlösen; för dylik fordran bör säkerhet

beredas redan från dess uppkomst. Syftet härmed torde icke kunna

vinnas annorledes än genom införande av bestämmelser, vilka åt fordran,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

varom nu är fråga, tillerkänna enahanda rätt, som tillkommer ogulden köpeskilling

för fast egendom enligt 11 kap. 2 § jordabalken.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen.

Vid 24 28 §§ i förslaget till lag om åborätt har lagrådet hemställt om ute
slutande

ur samma förslag av stadganden om rätt för överexekutor att utan

föregående domstolsprövning bestämma om åbos avhysande och för domstol

att förordna om verkställighet av vräkningsdom utan hinder av att den ej

äger laga kraft. I överensstämmelse härmed avstyrkas nu ifrågavarande

ändringar i utsökningslagen.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket

i riket den 9 november 1866.

Upplåtelse under åborätt lärer icke kunna ifrågakomma av viss hemmansdel

utan att denna blivit genom laga delning bestämd. Ej heller eljest

synes vara tänkbart, att fastighet, som upplåtits under åborätt, skulle

kunna hava sina ägor sammanblandade med annan fastighet på sådant

sätt, att laga skifte erfordras för åborättsfastighetens avskiljande. Delning av

en åborättsfastighet är förbjuden i vidare mån och på annat sätt än som sägs

i den föreslagna åborättslagen. Vid dessa förhållanden synes för innehavare

av åborätt icke kunna förefinnas någon anledning att påkalla laga skifte.

Ifrågavarande föreslagna ändring av skiftesstadgan avstyrkes fördenskull såsom

obehövlig.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 31 december 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson,

Wigfokss, Möller, Levinson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Nothin, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för jordbruksdepartementet lagrådets den 27

juni 1923 avgivna utlåtande över de den 8 januari 1923 till lagrådet

remitterade förslagen till

l:o) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken;

2:o) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken;

3:o) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om

nyttjanderätt till fast egendom;

4:o) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen;

5:o) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken;

6:o) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen; och

7:o) lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den

9 november 1866;

vilka lagförslag betingats av ett samtidigt, efter föredragning av chefen

för jordbruksdepartementet, till lagrådet remitterat förslag till lag om

åborätt.

Efter redogörelse för utlåtandets innehåll anför föredraganden:

»Förslagen till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken

och lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken.

I förslagen hava vidtagits smärre redaktionella jämkningar.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom.

Då det ansetts lämpligt, att det nya åborättsinstitutet erhåller sin reglering

i eu fristående lag, bör, såsom lagrådet framhållit, en hänvisning till

denna lag göras i nyttjanderättslagen. Med anledning av lagrådets anmärkning

rörande platsen för nämnda hänvisning har jag ansett mig böra

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

föreslå, att densamma infogas såsom en ny paragraf i 2 kap. nyttjanderättslagen.

Enligt lagrådets hemställan har hänvisningen erhållit en ändrad

avfattning, som utmärker, att densamma avser endast viss besittningsrätt

för obegränsad tid. Den föreslagna lagens rubrik har ändrats till lag

om ändring i viss del av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§

vattenlagen.

I enlighet med lagrådets hemställan hava bestämmelserna i 48 § punkterna

6 och 7 sammanförts i en punkt.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalkeu.

På sätt lagrådet i första stycket av sitt yttrande hemställt har förslaget

omredigerats. Därjämte hava vidtagits vissa formella jämkningar.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ ntsökningslagen.

Då i förslaget till åborättslag bibehållits bestämmelser om rätt för

överexekutor att besluta om åbos avhysande och för domstol att förordna

om verkställighet av vräkningsdom utan hinder av att den ej vunnit

laga kraft, måste jämväl föreslagna ändringar i förevarande delar av

utsökningslagen kvarstå. Förslaget har undergått vissa redaktionella

ändringar.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket

i riket den 9 november 1866.

Mot lagrådets enhälliga avstyrkande har jag icke ansett mig böra

vidhålla förslaget om ändring i skiftesstadgan. Den ifrågasatta ändringen

skulle komma att erhålla endast ringa praktisk betydelse.

Av skäl, som anförts vid 4 § i förslaget till åborättslag, torde det, på

sätt lagrådet framhållit vid granskning av nämnda förslag, vara nödvändigt

att vidtaga sådan ändring i 4 § första stycket av lagen angående

vad till fast egendom är att hänföra, att för stadigvarande bruk

avsedda anläggningar å jord, som upplåtits under åborätt, icke komma

att räknas till den fasta egendomen, även om de tillhöra jordens ägare.

Bihang Ull riksdagens protokoll 7926. 7 samt. i8 höft. (Nr 23.) 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Med hänsyn därtill har jag låtit utarbeta förslag till lag om ändrad

lydelse av i § i lagen den 24 maj 1895 (nr 36 s. 1) angående vad till fast

egendom, är att hänföra.

I enlighet med de synpunkter, som framhållits vid 45 § i förslaget

till åborättslag, har jag låtit utarbeta förslag till lag om ändrad lydelse

av 2 § 9:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.

»

Föredraganden uppläser härefter i enlighet med nu angivna grunder

avfattade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken:

2) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken;

3) lag om ändring i viss del av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)

om nyttjanderätt till fast egendom;

4) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen;

5) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken;

6) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen;

7) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 24 maj 1895 (nr 36 s. 1)

angående vad till fast egendom är att hänföra; och

8) lag om ändrad lydelse av 2 § 9:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

samt hemställer, att förslagen måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m. a1 i texten
  2. 1LU 1926:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m. s. 1 i texten