Med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m
26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1926:23, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m
Dokumentets text
Kungl May.ts proposition Nr 23.
1
Nr 23.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m.; given
Stockholms slott den 31 december 1925.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken;
2) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken;
3) lag om ändring i viss del av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom;
4) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen;
5) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken;
6) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen;
7) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 24 maj 1895 angående vad
till fast egendom är att hänföra; och
8) lag om ändrad lydelse av 2 § 9:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt.
GUSTAF.
Torsten Nothin.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 18 höft. (Nr 23.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken.
Härigenom förordnas, att 13 kap. 13 § giftermålsbalken skall i nedan
angivna del erhålla följande ändrade lydelse:
Vid — — — makens lott.
Skall — — — anvisa.
Rätt---dödsbo.
Om det företräde, som vid bodelning tillkommer make till besittningsrätt
för obegränsad tid till viss jord (åborätt), så ock om utlösen i ty fall
är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken.
Härigenom förordnas, att 12 kap. 7 § ärvdabalken, sådant detta lagrum
lyder enligt lagen den 16 maj 1890 (nr 24 s. 1), skall i nedan angivna del
erhålla följande ändrade lydelse:
Nu — — — lotta.
Om arvingars inbördes företräde till besittningsrätt för obegränsad tid
till viss jord (åborätt), så ock om utlösen, då sådan rättighet hör till
dödsbo, som skiftas mellan arvingar, är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
3
Förslag
till
Lag
om ändring i viss del av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt
till fast egendom.
Härigenom förordnas, att i 2 kap. i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom skall införas en ny paragraf med beteckning
44 § av följande lydelse:
44 $.
Om upplåtelse av viss jord under besittningsrätt för obegränsad tid
(åborätt) är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen.
Härigenom förordnas, att 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen skola,
48 § i dess lydelse enligt lagen den 11 juni 1920 (nr 459) och 52 § i dess
lydelse enligt lagen den 20 juni 1924 (nr 393) samt i nedan angivna delar,
erhålla följande ändrade lydelse:
48
Ersättning — — — för:
1. tillgodogjord — — — varande anläggning;
2. fiskeverk — — — sådan anläggning;
3. mark--— försvåras;
4. fiske — — — förmäles;
5. intrång — — — kraftöverföring;
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
6. besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse
under åborätt av viss jord ävensom till rättigheten hörande byggnader,
såvitt de äro för fastighetens jordbruk erforderliga, samt skada å sådana
byggnader.
Om — — — i 50 §.
52 §.
Är fast egendom, som skall lösas med penningar, besvärad av nyttjanderätt,
återköpsrätt eller rätt till servitut eller till avkomst eller annan
förmån eller till elektrisk kraft, skall ersättningen till egendomens ägare
och den gottgörelse, som må tillkomma rättighetens innehavare, var för
sig bestämmas. Medför rättighet, som nyss nämnts, förminskning av den
fasta egendomens värde, skall till grund för den ägaren tillkommande
ersättningen läggas det värde egendomen med därå vilande besvär äger;
dock att, såframt den besvärande rättigheten ej är återköpsrätt eller besittningsrätt
för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under
åborätt av viss jord, den förhöjning över värdet, som jämlikt 48 § må
ifrågakomma, skall bestämmas med hänsyn till det värde egendomen utan
sådant besvär skulle äga. Erfordras för tillämpning av reglerna i 69 §
andra stycket, att utöver vad nu sagts särskild värdering sker av den
fasta egendomen med eller utan viss rättighet besvärande densamma,
varde sådan i samband med ersättningens fastställande verkställd.
Vid — — — innehavare.
63 §.
Där i fall, som i 58—60 §§ förmälas, finnes i målet uppgiven arrendator,
innehavare av fastighet, som upplåtits under besittningsrätt för obegränsad
tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss
jord, eller hyresgäst, vars rätt är av företaget beroende, vare han ej pliktig
att avflytta eller avstå från vad han innehar förrän efter åtnjuten uppsägningstid
i enlighet med ovan givna föreskrifter; och må dessförinnan
arbete, varigenom hans rätt kränkes, ej av tillträdaren vidtagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.
KungL Maj:ts proposition Nr 23.
5
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken.
Härigenom förordnas, att 17 kap. 6 § handelsbalken, sådant detta lagrum
lyder enligt lagen den 13 maj 1921 (nr 228), skall i nedan angivna
delar erhålla följande ändrade lydelse:
Den, som äger rätt till tionde, ränta eller annan sådan avgäld av fast
egendom, njute ock företräde till betalning ur egendomen, i vems hand
den vara må, där ej avgälden stått inne längre än ett år efter förfallodagen.
Samma förmånsrätt tillkomme ock jordägare, som åt annan upplåtit
sin fasta egendom, i de denne tillhöriga lösören och byggnader, som
å egendomen finnas, samt, där tomträtt eller vattenfallsrätt eller besittningsrätt
för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under
åhorätt av viss jord upplåtits, i den upplåtna rättigheten med vad därtill
hör, för arrende eller avgäld, som till jordägaren skall utgå, samt för
jordägaren åliggande utskyld eller annan avgift, som bort av egendomens
innehavare gäldas, dock ej för fordran, som förfallit till betalning tidigare
än ett år före utmätning eller, vid konkurs, före konkursansökningens
ingivande, så ock för husröta eller vanhävd, där sådan ersättning
skall utgå. Har jordägare lämnat arrendator kreatur, redskap eller annat
till egendomens bruk, njute jordägaren lika rätt för lega, som ej stått
inne längre än nyss sagts, ävensom för ersättning, där sådan hör utgå,
för vad sålunda blivit arrendatorn lämnat.
Därefter — — — rätt.
Enahanda förmånsrätt, som i första stycket sägs, i upplåten rättighet
med vad därtill hör tillkomme upplåtare av besittningsrätt, som ovan
nämnts, för ogulden köpeskilling för byggnad å egendomen, så ock kronan
för lån, som av statsmedel lämnats rättighetens innehavare för inlösen
eller uppförande av byggnad å egendomen, samt, där lån för dylikt ändamål
lämnats ur egnahemslånefonden, den, som å det allmännas vägnar
förmedlat lånet.
Har delägare i bo, till vilket hör besittningsrätt, som ovan sägs, lämnat
annan delägare anstånd med betalning av utlösen efter vad därom är
stadgat, njute för vad av den fordran med ränta vid utmätning eller
konkursansöknings ingivande icke stått inne mer än ett år efter förfallodagen
förmånsrätt i besittningsrätten med vad därtill hör näst efter fordran,
som i tredje stycket avses. Hava flera fordran, som nu sagts, äge den,
vars fordran uppkommit tidigare, företräde; hava flera delägare i samma
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
bo lämnat sådant anstånd, njute lika förmånsrätt. Där dylik fordran
icke inom nittio dagar från det gäldenären sökte att varda antagen till
åbo anmälts hos länsstyrelsen för antecknande i den i 46 § i lagen om
upplåtelse under åborätt av viss jord omförmälda bok, äge förmånsrätt
därför dock ej rum.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen.
Härigenom förordnas, att 42 och 192 §§ utsökningslagen skola, 192 § i
dess lydelse enligt lagen den 11 oktober 1912 (nr 211) och i nedan angivna
del, erhålla följande ändrade lydelse:
42 §.
Är dömt i tvist om skyldighet för arrendator att avträda arrenderad
fastighet eller för den, som innehar fastighet med besittningsrätt för obegränsad
tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss
jord, ätt avflytta från fastigheten eller om hyresgästs flyttning i eller ur
hus, och har rätten förordnat, att domen må verkställas utan hinder därav
att den ej äger laga kraft, äge utmätningsmannen befordra domen till
verkställighet, där den vinnande ställer pant eller borgen för det skadestånd,
vartill han kan kännas skyldig, om domen ändras.
192 §.
Vägrar — — — förverkad.
Vad sålunda stadgats om arrendator skall ock i tillämpliga delar gälla
om den, som innehar fastighet med besittningsrätt för obegränsad tid
(åborätt) enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord.
Om---sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
i
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 24 maj 1895 (nr 36 s. 1) angående
vad till fast egendom är att hänföra.
Härigenom förordnas, att 4 § i lagen den 24 maj 1895 angående vad till
fast egendom är att hänföra, sådant detta lagrum lyder enligt lagen den
22 juni 1911 (nr 68 s. 7), skall i nedan angivna del erhålla följande
ändrade lydelse:
Har någon efter särskilt stadgande eller på annan emot en var gällande
grund äganderätt till byggnad eller annat, som, efter ty i 2 eller 3 §
sägs, skulle till annans fasta egendom höra, då må det ej till den fasta
egendomen räknas. Byggnad, stängsel eller annan för stadigvarande bruk
avsedd anläggning å tomt, som besväras av inskriven tomträtt, eller å
område, som besväras av inskriven vattenfallsrätt, eller å jord, som upplåtits
under besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om
upplåtelse under åborätt av viss jord, må ej, ändå att byggnaden eller
anläggningen tillhör ägaren av den fasta egendomen, hänföras till denna.
För — — — hänföras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 2 § 9:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om
Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Härigenom förordnas, att 2 §> 9:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade
lydelse:
mål---inrättning;
mål om rätt för den, som annorledes än genom upplåtelse åtkommit
besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse
under åborätt av viss jord, att varda antagen till åbo;
mål---nybyggen;
mål —--erläggas;
mål — — — upplåtas;
mål — — — arrende;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
9
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
januari 1923.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson
åkerman, Linders, Schlyter, örne.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Åkerman:
»Kungl. Maj:t har denna dag, efter föredragning av chefen för jordbruksdepartementet,
förordnat att lagrådets utlåtande skall jämlikt § 87
regeringsformen inhämtas över upprättat förslag till lag om åborätt. Till
grund för detta förslag har legat ett av särskilt tillkallade sakkunniga
inom jordbruksdepartementet — den s. k. kronolägenhetskommissionen
— den 11 november 1920 avgivet betänkande, innefattande vissa lagförslag
jämte motiv m. m. Sedan yttranden över nämnda betänkande inkommit
från åtskilliga myndigheter, har kommissionens förslag varit
föremål för överarbetning inom jordbruksdepartementet.
Till det förslag, som föredragits av chefen för jordbruksdepartementet,
ansluta sig sju särskilda, av nämnda förslag betingade lagförslag, vilka
tillhöra området för min ämbetsverksamhet. Under hänvisning till vad
chefen för jordbruksdepartementet i förberörda ärende anfört får jag
därför till behandling i samband med förslaget till lag om åborätt anmäla
ifrågavarande sju lagförslag, nämligen förslag till
l:o) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken;
2:o) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken;
3 ro) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om
nyttjanderätt till fast egendom;
4:o) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen;
5:o) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken;
6 :o) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen;
7:o) lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den
9 november 1866.
Nu nämnda lagförslag äro samtliga framlagda i kronolägenhetskommissionens
omförmälda betänkande. Vid den överarbetning av kommissionens
förslag, som blivit verkställd, hava berörda lagförslag lämnats i sak
oförändrade med undantag av de under 4:o) och 5:o) här upptagna.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
Vad angår förslaget rörande ändring av vissa paragrafer i vattenlagen
avsåg kommissionens förslag — med bortseende från ändringen av 63 §,
vilken ändring kan sägas närmast vara av formell natur och icke berörts
av förslagets överarbetning — att genom tillägg till 48 § föreskriva att,
därest fastighet, som upplåtits under sådan besittningsrätt eller åborätt,
varom nu är fråga, komine att helt eller delvis avstås till främjande av
företag eller åtgärd enligt vattenlagen, ersättningen för de för jordbruket
erforderliga byggnaderna å fastigheten, vilka av åbon avstodes eller som
skadades, skulle beräknas icke endast till fulla värdet utan dessutom till
hälften därutöver på sätt i sistnämnda paragraf finnes stadgat för vissa
där angivna fall. Förslaget i denna del är bibehållet oförändrat. Under
det att sålunda byggnaderna å en åborättsfastighet skulle i det ifrågakomna
fallet bliva ersatta till fulla värdet och hälften därutöver, skulle
däremot för själva åborätten, om den ginge förlorad, ersättning beräknas
blott efter dess värde i likhet med vad som gäller beträffande vanlig nyttjanderätt.
Denna ståndpunkt synes emellertid icke vara fullt förenlig
med den innebörd, åborätten avsetts att erhålla. Det torde vara mest följdriktigt
att, därest åborätten av omförmäld anledning går förlorad, den
ersättning för själva rättigheten, varpå åbon har anspråk, bestämmes på
samma sätt som i fråga om mark, vartill äganderätt avstås, eller med femtio
procents förhöjning utöver fulla värdet. För vinnande av detta syfte
har i det föreliggande förslaget dels gjorts ytterligare ett tillägg till 48 §,
dels ock vidtagits viss ändring jämväl av 52 §. Sistnämnda ändring innebär,
att vid beräkning av den ersättning, som jämlikt 48 § kan tillkomma
kronan såsom fastighetens ägare, förhöjningen utöver värdet måste bestämmas
på grundval av det minskade värde, fastigheten äger med hänsyn
till den därå vilande åborätten.
Ändringen av 17 kap. 6 § handelsbalken åsyftar enligt kronolägenhetskommissionens
vid överarbetningen i sak bibehållna förslag dels att, där
fastighet upplåtits jämlikt bestämmelserna i den föreslagna åborättslagen,
giva motsvarande tillämpning av den i lagrummet för vissa där angivna
fordringar stadgade förmånsrätt ävensom att bland dylika fordringar
upptaga jämväl jordägarens (upplåtarens) fordran för ogulden köpeskilling
för byggnader å åborättsfastighet samt kronans fordran för lån till
åbon för byggnaders uppförande eller inlösen, dels ock att stadga viss förmånsrätt
för den fordran för utlösen, som må tillkomma dödsbodelägare
mot annan delägare, vilken övertagit till boet hörande besittningsrätt
(åborätt). Härutöver har, med hänsyn därtill att lån till åbon för inlösen
eller uppförande av byggnader å åborättsfastighet må komma att lämnas
ur egnahemslånefondens medel, ansetts böra upptagas stadgande att för
dylikt fall förmånsrätt skall tillkomma den, som å det allmännas vägnar
förmedlat lånet. För vinnande av större tydlighet i de nya stadgandena
har vid förslagets överarbetning åt desamma givits delvis annan avfatt
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
11
ning, därvid nämnda stadganden sammanförts i ett särskilt moment av
förevarande lagrum.»
Föredragande departementschefen uppläser härefter ovan angivna sju
lagförslag av den lydelse, bilagorna A—G vid detta protokoll utvisa, samt
hemställer att lagrådets yttrande över förslagen måtte inhämtas för det
ändamål, som i § 87 regeringsformen omförmäles.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
N. Cervin.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
Bilaga A.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken.
Härigenom förordnas, att 13 kap. 13 § giftermålsbalken skall erhålla
följande ändrade lydelse:
Vid lotternas utläggning äge vardera maken eller, om endera är död,
den efterlevande på sin lott bekomma arbetsredskap och andra lösören,
som erfordras till fortsättande av hans näring. Därefter vare en var av
makarna berättigad att på sin lott erhålla den till hans giftorättsgods
hörande egendom han önskar. Fastighet, som tillhör ena makens giftorättsgods,
så ock annan till ena makens giftorättsgods hörande egendom,
som det av särskild anledning kan vara av intresse för honom att behålla
vare han, även om egendomen i värde överstiger vad på hans lott belöper
berättigad bekomma, om han lämnar penningar till fyllnad av andra
makens lott.
Skall ena makens enskilda egendom gå i betalning för vederlag, som i
6 eller 7 § sägs, gånge vederlaget ut i egendom, som maken själv äger anvisa.
Rätt, varom i första stycket sista punkten sägs, tillkomme, när make
är död, ej andra arvingar än bröstarvingar; och njute de sådan rätt allenast
beträffande fastighet, som maken förvärvat från släkting i rätt uppstigande
led eller sådan släktings dödsbo.
Om det företräde, som vid bodelning tillkommer make till besittningsrätt
för obegränsad tid (åborätt), så ock om utlösen i ty fall är särskilt
stadgat.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
13
Bilaga B.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärrdabalken.
Härigenom förordnas, att 12 kap. 7 § ärvdabalken skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Nu få flere del i sätesgård, eller annan jord; kan den ej väl delas eller
klyvas; have då den rätt, som större delen äger, att, efter laga värdering,
lösa de andra ut, antingen med penningar eller jämngod ränta, vilketdera
den helst vill, som lösen taga skall. Hava alle lika del, och sämjas de ej,
vilkendera lösa skall; då skola de därom sig emellan lotta.
Om arvingars inbördes företräde till besittningsrätt för obegränsad tid
(åborätt), så ock om utlösen, då sådan rättighet hör till dödsbo, som skiftas
mellan arvingar, är särskilt stadgat.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
Bilaga C.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom.
Härigenom förordnas, att 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:
Om besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt) är särskilt stadgat.
Vad i 1 och 7 §§ stadgas angående längsta tid för beståndet av rättighet,
som där avses, äger icke tillämpning å annan upplåtelse, som sker
från kronan.
Ej heller äger vad i 1 § stadgas tillämpning å upplåtelse av nyttjanderätt
till gravplats på kyrkogård eller annan allmän begravningsplats.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
15
Bilaga D.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen.
Härigenom för ordnas, att 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen skola erhålla
följande ändrade lydelse:
48 §.
Ersättning i penningar skall beräknas till fulla värdet och hälften där
utöver, då fråga är om ersättning för:
1. tillgodogjord vattenkraft så ock icke tillgodogjord, som uppenbarligen
är avsedd för befintlig eller under byggnad varande anläggning;
2. fiskeverk, bevattningsanstalt samt annan därmed eller med byggnad
för uttagande av vattenkraft jämförlig anläggning för vattnets nyttjande
så ock skada å sådan anläggning;
3. mark, vartill äganderätt avstås, ävensom skada å mark till följd av
vattenuppdämning eller annan ändring i vattenståndsförhållandena, dock
med undantag av mark, som till följd av yrkande, varom i 7 kap. 54 § förmäles,
skall lösas, ävensom av skada, som består däri, att framtida torrläggning
av mark genom vattenuppdämning hindras eller försvåras;
4. fiske eller skada därå så ock sådant intrång i rätt till fiske, som
föranledes av förbud, varom i 2 kap. 14 § andra stycket förmäles;
5. intrång, som avses i 2 kap. 16 §, så ock intrång genom ledning för
elektrisk kraftöverföring;
6. besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt);
7. byggnader å fastighet, vilken innehaves med besittningsrätt, som
nyss nämnts, såvitt de äro för fastighetens jordbruk erforderliga, ävensom
skada å samma byggnader.
Om undantag för vissa fall från vad sålunda föreskrivits skils i 50 §.
52 §.
Är fast egendom, som skall lösas med penningar, besvärad av nyttjanderätt
eller rätt till servitut eller till avkomst eller annan förmån, skall
ersättningen till egendomens ägare och den gottgörelse, som må tillkomma
rättighetens innehavare, var för sig bestämmas. Medför rättighet, som
nyss nämnts, förminskning av den fasta egendomens värde, skall till grund
16
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 23.
för den ägaren tillkommande ersättningen läggas det värde egendomen
med därå vilande besvär äger; dock att, såframt den besvärande rättigheten
ej är besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt), den förhöjning över
värdet, som jämlikt 48 § må ifrågakomma, skall bestämmas med hänsyn
till det värde egendomen utan sådant besvär skulle äga. Erfordras för
tillämpning av reglerna i 69 § andra stycket, att utöver vad nu sagts särskild
värdering sker av den fasta egendomen med eller utan viss rättighet
besvärande densamma, varde sådan i samband med ersättningens fastställande
verkställd.
63 §.
Där i fall, som i 58—60 §§ förmälas, finnes i målet uppgiven arrendator,
innehavare av fastighet, som upplåtits under besittningsrätt för obegränsad
tid (åborätt), eller hyresgäst, vars rätt är av företaget beroende, vare
han ej pliktig att avflytta eller avstå från vad han innehar förrän efter åtnjuten
uppsägningstid i enlighet med ovan givna föreskrifter; och må
dessförinnan arbete, varigenom hans rätt kränkes, ej av tillträdaren vidtagas.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
17
Billiga E.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 17 kap. (5 § haudelsbalken.
Härigenom förordnas, att 17 kap. (i § haudelsbalken skall erhålla följande
ändrade'' lydelse:
1 mom. Den, som äger rätt till tionde, ränta eller annan sådan avgäld
av fast egendom, njute ock företräde till betalning ur egendomen, i vems
hand den vara m(å, där ej avgälden stått inne längre än ett år efter förfallodagen.
Samma förmånsrätt tillkomme ock jordägare, som åt annan
upplåtit sin fasta egendom, i de denne tillhöriga lösören och byggnader,
som å egendomen finnas, samt, där tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtits,
i den upplåtna rättigheten med vad därtill hör, för arrende eller avgäld,
som till jordägaren skall utgå, samt för jordägaren åliggande utskyld eller
annan avgift, som bort av egendomens innehavare gäldas, dock ej för
fordran, som förfallit till betalning tidigare än ett år före utmätning eller,
vid konkurs, före konkursansökningens ingivande, så ock för husröta eller
vanhävd, där sådan ersättning skall utgå. Har jordägare lämnat arrendator
kreatur, redskap eller annat till egendomens bruk, njute jordägaren
lika rätt för lega, som ej stått inne längre än nyss sagts, ävensom för ersättning,
där sådan bör utgå, för vad sålunda blivit arrendatorn lämnat.
Därefter njuta borgenär, som har inteckning i tomträtt eller vattenfallsrätt,
förmånsrätt i tomträtten eller vattenfallsrätten med vad därtill hör
från den dag inteckningen söktes. Finnas i tomträtten eller vattenfallsrätten
derå inteckningar, njute den, som tidigare sökt inteckning, företräde
och de, som sökt inteckning samma dag, lika rätt.
2 mom. Vad i 1 mom. första stycket är stadgat med avseende å jordägares
förmånsrätt i lösören och byggnader samt, där tomträtt eller vattenfallsrätt
upplåtits, i den upplåtna rättigheten med vad därtill hör skall
äga motsvarande tillämpning, där besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt)
blivit upplåten. Enahanda förmånsrätt i upplåten rättighet med vad
därtill hör tillkomme den, som upplåtit besittningsrätt, som nyss nämnts,
för ogulden köpeskilling för byggnader å egendomen, så ock kronan för
lån, som av statsmedel lämnats rättighetens innehavare för inlösen eller
uppförande av byggnader å egendomen, samt, där lån för dylikt ändamål
Bihang till riksdagens protokoll 1026. 1 soml. 1S höft. (Nr 23.) 2
18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
lämnats ur egnahemslånefonden, den, som å det allmännas vägnar förmedlat
lånet''.
Har delägare i bo, till vilket hör besittningsrätt, som ovan sägs, måst
lämna annan delägare anstånd med betalning av utlösen efter vad därom
är stadgat, njute för vad av den fordran med ränta vid utmätning eller
konkursansöknings ingivande icke stått inne mer än ett år efter förfallodagen
förmånsrätt i besittningsrätten med vad därtill hör näst efter fordran,
som i detta moment första stycket avses. Hava flera fordran, som nu
sagts, äge den, vars fordran uppkommit tidigare företräde; hava flera delägare
i samma bo måst lämna sådant anstånd, njute lika förmånsrätt. Där
dylik fordran icke inom nittio dagar från det gäldenären sökte att varda
antagen till åbo anmälts hos länsstyrelsen för antecknande i den i 47 § av
lagen den 1923 om åborätt omförmälda bok, äge för
månsrätt
därför dock ej rum.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
19
Bilaga F.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen.
Härigenom för ordnas, att 42 och 192 §§ utsökningslagen skola erhålla
följande ändrade lydelse:
42 $.
Är dömt i tvist om skyldighet för arrendator att avträda arrenderad
fastighet eller för den, som innehar fastighet med besittningsrätt för obegränsad
tid (åborätt), att avflytta från fastigheten eller om hyresgästs
flyttning i eller ur hus, och har rätten förordnat, att domen må verkställas
utan hinder därav att den ej äger laga kraft, äge utmätningsmannen befordra
domen till verkställighet, där den vinnande ställer pant eller borgen
för det skadestånd, vartill han kan kännas skyldig, om domen ändras.
192 §.
Vägrar arrendator eller hyresgäst att avflytta, då bestämd legotid är
till ända eller eljest, utan att legorätten förverkats, för honom inträtt skyldighet
att avflytta, och gitter han ej visa sannolika skäl, att han ändock
äger kvarsitta, då må överexekutor förordna om hans vräkande. Menar
ägaren, att arrendator eller hyresgäst förverkat legorätten, må ock förordnande,
som nyss sagts, meddelas, där överexekutor finner uppenbart^ att
rätten är förverkad.
Vad sålunda stadgats om arrendator skall ock i tillämpliga delar gälla
om den, som innehar fastighet med besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt).
Om rätt för den, mot vilken sådan handräckning gives, att sin talan
vid domstol utföra gälle vad i 191 § sägs.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
Bilaga G.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den
9 november 1866.
Härigenom förordnas, att 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den 9
november 1866 skall erhålla följande ändrade lydelse:
Åstunda arrendatorer av boställen eller sådane publike hemman, som
antingen höra under kronans omedelbara disposition, eller eljest med stadgad
åborätt icke upplåtne äro, att laga skifte erhålla; anmäle sådant, innan
förordnande för lantmätare begäres, hos Konungens befallningshavande
i länet, vilken överlämnar samma anmälan till det ämbetsverk,
under vars allmänna vård och inseende hemmanet hörer; och pröve det
ämbetsverk, huvuvida tillstånd att söka laga skifte arrendator av nämnde
hemman meddelas må.
Vad sålunda stadgats för arrendatorer galle ock för dem, som innehava
fastighet med besittningsrätt för obegränsad tid (åborätt).
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
21
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 27
juni 1923.
Närvarande:
justitierådet Sundberg,
regeringsrådet Thulin,
justitierådet Stenberg,
justitierådet Köersner.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 8 januari
1923, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det ändamål,
som i § 87 regeringsformen omförmäles, inhämtas över uppgjorda förslag
till
l:o) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken,
2:o) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken,
3:o) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om
nyttjanderätt till fast egendom,
4:o) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen,
5:o) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken,
6:o) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen och
7:o) lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den
9 november 1866,
vilka lagförslag betingats av ett samtidigt, efter föredragning av chefen
för jordbruksdepartementet, till lagrådet remitterat förslag till lag om
åborätt.
Förslagen, som finnas hilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av hovrättsrådet John Samuelson.
Lagrådet fann förslagen giva anledning till följande erinringar.
Förslagen till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken
och lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken.
De här föreslagna hänvisningarna till vissa bestämmelser i den nya åborättslagstiftningen
bliva givetvis ej erforderliga, därest, på sätt lagrådet i sitt
förut denna dag avgivna utlåtande över förslaget till lag om åborätt ifrågasatt,
nämnda bestämmelser upptagas i giftermåls- och ärvdabalkarna.
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni
1907 om nyttjanderätt till fast egendom.
I utlåtandet över åborättsförslaget har lagrådet uttalat sig för att, därest
åborättsinstitutets reglering i lag på visst sätt begränsades, bestämmelserna i
ämnet till huvudsaklig del bleve inarbetade i nyttjanderättslagen. Vidtages
denna anordning, varvid stadgandena om åborätt lämpligen torde beredas
plats i ett nytt, femte, kapitel av nämnda lag, förfaller behovet att, såsom nu
föreslås, i 1 kap. 8 § av lagen intaga en hänvisning till stadgandena om
åborätt.
En mera omfattande reglering av institutet i civillag bör emellertid, såsom
lagrådet även erinrat, ske i eu fristående lag. Till en sådan torde i nyttjanderättslagen
införas hänvisning, som, då den nya lagen huvudsakligen berör
andra delar av nyttjanderättslagen än dess 1 kap., lämpligen synes böra erhålla
annan plats än den ifrågasatta. Uppmärksammas må ock, att åt hänvisningen
bör givas en något ändrad avfattning, som utmärker, att densamma
avser allenast viss besittningsrätt för obegränsad tid.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen.
Därest, såsom förslaget innehåller, rätt till ersättning för de i 48 § första
stycket 7. omförmälda byggnader å åborättsfastighet skall, i olikhet med vad
förhållandet är beträffande byggnader å annan fastighet, även där denna är
en egnahems- eller småbrukslägenhet, utgå enligt sagda paragraf, torde, i betraktande
därav att byggnaderna å åborättsfastighet såsom tillbehör hänföras
till åborätten, bestämmelserna i 6. och 7. böra sammanarbetas.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken.
Vad angår förmånsrätt för kronans fordringar hos åbo ä avgäld samt utskylder
och andra avgifter ävensom vanhävdsersättning har lagrådet ej annat
att erinra än att den i 2 mom. första stycket första punkten därom intagna
bestämmelsen lämpligen bör ingå i 1 mom. första stycket andra punkten.
Det föreslagna andra momentets övriga innehåll skall uteslutas, därest lagrådets
hemställan om beredande av möjlighet till inteckning i åborätt och
eljest rörande säkerhet för fordringar hos åbon vinner bifall samt reglerna
härom, såsom lämpligt synes, intagas i andra stycket av 1 mom. Särskilda
föreskrifter lära emellertid böra meddelas beträffande fordran, som uppkommit
därigenom att bodelägare på grund av 8 § i den föreslagna lagen om åborätt
måst lämna annan delägare anstånd med utlösen; för dylik fordran bör säkerhet
beredas redan från dess uppkomst. Syftet härmed torde icke kunna
vinnas annorledes än genom införande av bestämmelser, vilka åt fordran,
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
varom nu är fråga, tillerkänna enahanda rätt, som tillkommer ogulden köpeskilling
för fast egendom enligt 11 kap. 2 § jordabalken.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen.
Vid 24 28 §§ i förslaget till lag om åborätt har lagrådet hemställt om ute
slutande
ur samma förslag av stadganden om rätt för överexekutor att utan
föregående domstolsprövning bestämma om åbos avhysande och för domstol
att förordna om verkställighet av vräkningsdom utan hinder av att den ej
äger laga kraft. I överensstämmelse härmed avstyrkas nu ifrågavarande
ändringar i utsökningslagen.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket
i riket den 9 november 1866.
Upplåtelse under åborätt lärer icke kunna ifrågakomma av viss hemmansdel
utan att denna blivit genom laga delning bestämd. Ej heller eljest
synes vara tänkbart, att fastighet, som upplåtits under åborätt, skulle
kunna hava sina ägor sammanblandade med annan fastighet på sådant
sätt, att laga skifte erfordras för åborättsfastighetens avskiljande. Delning av
en åborättsfastighet är förbjuden i vidare mån och på annat sätt än som sägs
i den föreslagna åborättslagen. Vid dessa förhållanden synes för innehavare
av åborätt icke kunna förefinnas någon anledning att påkalla laga skifte.
Ifrågavarande föreslagna ändring av skiftesstadgan avstyrkes fördenskull såsom
obehövlig.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 31 december 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson,
Wigfokss, Möller, Levinson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Nothin, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för jordbruksdepartementet lagrådets den 27
juni 1923 avgivna utlåtande över de den 8 januari 1923 till lagrådet
remitterade förslagen till
l:o) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken;
2:o) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken;
3:o) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907 om
nyttjanderätt till fast egendom;
4:o) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen;
5:o) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken;
6:o) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen; och
7:o) lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket i riket den
9 november 1866;
vilka lagförslag betingats av ett samtidigt, efter föredragning av chefen
för jordbruksdepartementet, till lagrådet remitterat förslag till lag om
åborätt.
Efter redogörelse för utlåtandets innehåll anför föredraganden:
»Förslagen till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken
och lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken.
I förslagen hava vidtagits smärre redaktionella jämkningar.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § i lagen den 14 juni
1907 om nyttjanderätt till fast egendom.
Då det ansetts lämpligt, att det nya åborättsinstitutet erhåller sin reglering
i eu fristående lag, bör, såsom lagrådet framhållit, en hänvisning till
denna lag göras i nyttjanderättslagen. Med anledning av lagrådets anmärkning
rörande platsen för nämnda hänvisning har jag ansett mig böra
25
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
föreslå, att densamma infogas såsom en ny paragraf i 2 kap. nyttjanderättslagen.
Enligt lagrådets hemställan har hänvisningen erhållit en ändrad
avfattning, som utmärker, att densamma avser endast viss besittningsrätt
för obegränsad tid. Den föreslagna lagens rubrik har ändrats till lag
om ändring i viss del av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt
till fast egendom.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§
vattenlagen.
I enlighet med lagrådets hemställan hava bestämmelserna i 48 § punkterna
6 och 7 sammanförts i en punkt.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalkeu.
På sätt lagrådet i första stycket av sitt yttrande hemställt har förslaget
omredigerats. Därjämte hava vidtagits vissa formella jämkningar.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ ntsökningslagen.
Då i förslaget till åborättslag bibehållits bestämmelser om rätt för
överexekutor att besluta om åbos avhysande och för domstol att förordna
om verkställighet av vräkningsdom utan hinder av att den ej vunnit
laga kraft, måste jämväl föreslagna ändringar i förevarande delar av
utsökningslagen kvarstå. Förslaget har undergått vissa redaktionella
ändringar.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 8 § i stadgan om skiftesverket
i riket den 9 november 1866.
Mot lagrådets enhälliga avstyrkande har jag icke ansett mig böra
vidhålla förslaget om ändring i skiftesstadgan. Den ifrågasatta ändringen
skulle komma att erhålla endast ringa praktisk betydelse.
Av skäl, som anförts vid 4 § i förslaget till åborättslag, torde det, på
sätt lagrådet framhållit vid granskning av nämnda förslag, vara nödvändigt
att vidtaga sådan ändring i 4 § första stycket av lagen angående
vad till fast egendom är att hänföra, att för stadigvarande bruk
avsedda anläggningar å jord, som upplåtits under åborätt, icke komma
att räknas till den fasta egendomen, även om de tillhöra jordens ägare.
Bihang Ull riksdagens protokoll 7926. 7 samt. i8 höft. (Nr 23.) 3
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.
Med hänsyn därtill har jag låtit utarbeta förslag till lag om ändrad
lydelse av i § i lagen den 24 maj 1895 (nr 36 s. 1) angående vad till fast
egendom, är att hänföra.
I enlighet med de synpunkter, som framhållits vid 45 § i förslaget
till åborättslag, har jag låtit utarbeta förslag till lag om ändrad lydelse
av 2 § 9:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.
»
Föredraganden uppläser härefter i enlighet med nu angivna grunder
avfattade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken:
2) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 7 § ärvdabalken;
3) lag om ändring i viss del av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)
om nyttjanderätt till fast egendom;
4) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 48, 52 och 63 §§ vattenlagen;
5) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 § handelsbalken;
6) lag om ändrad lydelse av 42 och 192 §§ utsökningslagen;
7) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 24 maj 1895 (nr 36 s. 1)
angående vad till fast egendom är att hänföra; och
8) lag om ändrad lydelse av 2 § 9:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;
samt hemställer, att förslagen måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
H. Stefenson.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1926:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m. a1 i texten
- 1LU 1926:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 kap. 13 § giftermålsbalken m. m. s. 1 i texten