Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

1926-01-07 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:25, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition Nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa

kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar;

given Stockholms slott den 7 januari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt i punkterna l:o—22:o.

GUSTAF.

Sven Linders
-

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Lindeks, Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller, Le vinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och

upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts böra

föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Kronoegendomen 1 mantal Skogsby nr 1 jämte Skogsby nr 2, en utjord,

i Väversunda socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars

1927 mot en årlig avgäld av 870 kronor.

Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Adolf Hallander 1924 och 1925 upprättad karta över egendomen

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 20 höft. (Nr 25.) 1

[1-]

Skogsby nr 1

och 2 i Öste*- götlands län.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Egendomen, som är belägen 17 kilometer från Vadstena och 4 kilometer

från Väversunda järnvägsstation, har enligt nyssberörda ägobeskrivning en

areal av 44.61 hektar, därav 41.9 0 6 hektar tomt och åker, 1.13 5 hektar äng,

1.065 hektar avrösningsjord och 0.504 hektar impediment.

Egendomens åbyggnad är i ganska gott stånd men delvis mycket gammal

och otidsenlig. Vid en eventuell ny utarrendering erfordras nybyggnad av

boningshus och svinhus.

Egendomen åtnjuter en till 45 kronor årligen uppskattad utdelning från

häradsallmänning.

I anledning av inkomna ansökningar om förvärv av områden av egendomen

till egna hem hava uppskattningsmännen föreslagit försäljning av

följande elva lotter:

Saluvärde kronor

Litt. å kartan

Ägofigur

å kartan

Areal

hektar

för

växande

skog

total-

belopp

Spekulant

A .............................

av 48

2._

1,600

Axel Johansson.

B ..............................

av 48

1.91

—

1,525

Artur Johansson.

c ..............................

av 48—51

1.48

—

1,135

G. E. Eindén.

I) ..............................

av 48—54

2.25

1,800

Oskar Johansson (egendo- mens nuvarande arren- dator).

E ..............................

av 50, av 60

1.196

—

955

K. A. Ekegren.

F ..............................

av 50

0.48

—

385

Verner Hjertman.

G ..............................

av 50

0.247

—

195

Axel Sjösten.

H ............................

av 50. av 60

1.125

—

900

K. A. Johansson.

J ..............................

av 56 — 60

1.958

—

1,545

Uno Franzén.

K ..............................

av 56—60

2.11

—

1,670

Gustaf Itahin.

E ..............................

1, 2. av 3,

4-15

6.82 C

550

5,265

E. Dahlström.

Området litt. L utgöres av en lägenhet Granhagen, bebyggd med Dahlström

tillhöriga hus. Övriga områden avses att av spekulanterna användas

till utökning av dem tillhöriga eller disponerade intilliggande lägenheter,

vilkas ägoinnehav finnas närmare angivna i uppskattningsinstrumentet. K.

A. Johansson och Rahm hava inköpt sina ägande lägenheter från den Skogsby

angränsande kronoegendomen Åsby nr 1. Spekulanterna borde enligt

uppskattningsmännens förslag tillerkännas hembudsrätt vid ifrågavarande

områdens försäljning.

Den återstående delen av egendomen, litt. M, omfattar å kartan ägofigurerna

nr av 3, 16—46, av 48, av 50—54 samt 55 och har en totalareal av 22.378

hektar. Saluvärdet å denna del har uppskattats till 25,480 kronor, därav

8,400 kronor för åbyggnaden och 900 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning.

Till vägar hava avsatts de å kartan med litt. a och b utmärkta områden.

Vid styckning i enlighet med detta förslag bör enligt uppskattningsmännens

mening ett odlingslån, vari egendomen vunnit delaktighet, på vila

lotten litt. M.

Länsstyrelsen har på grund av den stora efterfrågan på egnahemslägenheter

vid egendomen och då såväl boningshus som svinhus måste nybyggas

vid eventuell ny utarrendering ansett lämpligast, att egendomen efter verkställd

ägostyckning försåldes i enlighet med uppskattningsmännens förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Då utmarken vore av så ringa omfattning och skogskapitalet så obetydligt,

att ordnat skogsbruk där icke kunde komma i fråga, samt ingen del

av egendomen erfordrades för något skogsväsendets ändamål, har överjägmästaren

icke haft något att erinra mot egendomens styckning och försäljning.

Domänstyrelsen har i ärendet anfört följande:

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit ansåge styrelsen ur alla synpunkter

lämpligast att egendomen i sin helhet försåldes, och hade styrelsen

ej något att anmärka mot det uppgjorda förslaget. Vid upplåtelse av de

särskilda lotterna enligt bestämmelserna i kungörelsen den 17 oktober 1913

(nr 271) ägde E. Dahlström hembudsrätt till lotten litt. L men tillkomme

sådan rätt författningsenligt ej övriga spekulanter. Sådan rätt torde emellertid

böra förbehållas dem.

I saluvärdet för lotten litt. M hade inberäknats det kapitaliserade värdet

av egendomen tillkommande allmänningsutdelning. Då det på grund av de

övriga försäljningslotternas obetydliga arealer måste anses lämpligt att

nämnda utdelning odelad tillädes en lott, torde emellertid för genomförande

av en sådan anordning det av länsstyrelsen förordade ägostyckningsförfarandet

för lotternas skiljande från varandra icke kunna anlitas; och finge

styrelsen, under erinran om innehållet i lantmäteristyrelsens skrivelse till

domänstyrelsen den 2 maj 1925 angående kronoegendomen Göketorp nr 1 i

Södermanlands län och Kungl. Maj:ts i fråga om nämnda egendom den 24

juli 1925 meddelade beslut, föreslå, att berörda avskiljande måtte ske genom

avsöndring. Lotten litt. M borde med hänsyn till sin storlek utbjudas å auktion

till den högstbjudande.

Den å kartan med litt. a utmärkta vägen flor de lämpligen tilläggas lotten

litt. M och torde vägen litt. b fördelas på och ingå i försäljningen av denna

väg angränsande lotter med skyldighet för köpare att upplåta vägområdena

för därtill avsett ändamål.

Jag tillstyrker, att ifrågavarande egendom på föreslaget sätt uppdelas och

försäljes.

Frågan angående sättet för den lantmäteritekniska delningens verkställande

och det i visst samband därmed stående spörsmålet om disposition av egendomens

andel i häradsallmänning torde böra få upptagas, då riksdagens

beslut i huvudfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Skogsby nr 1

jämte Skogsby nr 2, en utjord, i Väversnnda socken av

Östergötlands län blivit genom vederbörlig lantmäteriförrättning

delad i 12 lotter i huvudsaklig överensstämmelse

med vad domänstyrelsen förordat, samma lotter

må var för sig försäljas

lotterna litt. A—H samt J, K och L enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

samt

lotten litt. M å offentlig auktion till den högstbjudande

Departement

chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

[2.]

Västerlösa

nr 1 i Östergötlands

län.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

under de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor

med skyldighet för köpare av lotterna litt. B—H

samt J, K och M att till begagnande såsom väg upplåta

det i vederbörande lott ingående, för sådant ändamål

avsedda område och för köpare av lotten litt. M

att från och med det år, då tillträdet sker, ansvara för

de på egendomen belöpande annuiteter å omförmälda

odlingslån samt med hembudsrätt för Axel Johansson,

Artur Johansson, G. E. Lindén, Oskar Johansson, K. A.

Ekegren, Verner Hjertman, Axel Sjösten, K. A. Johansson,

Uno Franzén och Gustaf Rahm till respektive

lotten A, B, C, D, E, F, G, H, J och K.

2:o.

Kronoegendomen 1 mantal Västerlösa nr 1 i Roglösa socken av Östergötlands

län är till den 14 mars 1937 utarrenderad mot ett årligt arrende

av 1,630 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Östergötlands län med

utlåtande den 29 september 1925 jämte yttranden av domänintendenten i

länet och kronoegendomens arrendator överlämnad ansökning har Borghamns

konsumtionsförening u. p. a. anhållit att ifrån ifrågavarande kronoegendom

få med äganderätt förvärva ett å ansökningen bifogad karta utmärkt område

om 0.81 hektar för att å samma område uppföra ett affärshus.

Domänintendenten har hemställt, att området måtte försäljas till föreningen

mot en köpeskilling, som ej finge understiga 2,000 kronor och som i övrigt

skulle utgå efter ty i gällande lag om expropriation vore föreskrivet. Kronoegendomens

arrendator har icke haft något att erinra mot bifall till ansökningen.

Länsstyrelsen har instämt i domänintendentens yttrande.

Till följd av remiss har domänstyrelsen den 9 oktober 1925 avgivit utlåtande

i ärendet. Styrelsen har förklarat, att från dess sida icke vore

något att erinra mot försäljning till Borghamns konsumtionsförening av

ifrågavarande område, vilket föreningen för närvarande med styrelsens medgivande

arrenderade av egendomens arrendator, dock att köpeskillingen borde

beräknas efter minst 3,000 kronor per hektar.

Jag biträder domänstyrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område må avskiljas från kronoegendomen

Västerlösa nr 1 i Roglösa socken av Öster
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

5

götlands län och med äganderätt upplåtas till Borghamns

konsumtionsförening u. p. a. mot en köpeskilling, vilken

icke må understiga 2,400 kronor och som skall utgå efter

ty i gällande lag om expropriation är föreskrivet och

på föreningens bekostnad bestämmas av tre gode män,

av vilka länsstyrelsen i länet och föreningen var för

sig utse en och domaren i orten den tredje, samt under

villkor i övrigt

att köpeskillingen skall erläggas senast å tillträdesdagen

och inbetalas till länsstyrelsen för att tillföras domänfonden,

att området må av föreningen tillträdas vid nu löpande

arrendeperiods utgång eller dessförinnan å tid, varom

överenskommelse kan träffas med egendomens arrendator,

att, därest sådan överenskommelse träffas, föreningen

omedelbart därom underrättar länsstyrelsen,

att föreningen uppför och för framtiden underhåller

stängsel av tillfredsställande beskaffenhet i områdets

gräns mot kronoegendomen, samt

att föreningen ensam vidkännes alla med områdets

avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader.

3:o.

I proposition den 14 mars 1924, nr 158, punkt 7, föreslog Kungl. Maj:t [3.J

riksdagen medgiva bland annat att, sedan kronoegendomen Hättebo nr 1 i Hättebonri

Nydala socken av Jönköpings län blivit i huvudsaklig överensstämmelse med * Jon^^in3s

ett i propositionen avgivet förslag fördelad i fem med litt. Aa, Ah, Ac + Ad,

B och C betecknade lotter, samma lotter med undantag av den skog, som

genom domänstyrelsen kunde varda utstämplad till särskild försäljning,

måtte var för sig försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar samt i övrigt på i propositionen angivna

villkor.

I skrivelse den 5 juni 1924, nr 291, punkt 7, anförde riksdagen, att riksdagen

av närmare angivna skäl ansåge sig kunna ifrågasätta, huruvida

icke en ändamålsenligare disposition av egendomen vore, att, sedan lämplig

del av inägorna samt de i förslaget med litt. B och C betecknade områdena

blivit tillika med lotterna tillagd husbehovsskog av lämplig omfattning

egendomen frånsåld, övrig del av densamma bibehölles i kronans ägo

för att under skogsstatens vård förvaltas som kronopark. Riksdagen kunde

alltså icke biträda Kungl. Maj:ts förslag.

Sedan Kungl. Maj:t i brev den 13 juni 1924 anbefallt domänstyrelsen

att inkomma med yttrande i anledning av vad riksdagen sålunda anfört,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

inkom domänstyrelsen den 4 september 1924 med det anbefallda yttrandet,

varvid styrelsen bland annat anförde, att, därest på sätt riksdagen avsett,

huvudparten av egendomens skog skulle bibehållas såsom kronopark, det

syntes mindre lämpligt att sälja lotten litt. C, Älgabäck, enär, såsom skogsstatstjänstemännen

hade framhållit, kronoparkens ägofigur genom försäljning

av denna ägolott bleve alltför söndertrasad och oregelbunden och torpet behövdes

för kronoparkens skötsel och bevakning. Den 19 september 1924

förklarade Kungl. Maj:t hinder från Kungl. Maj:ts sida icke föreligga för

styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med i styrelsens förberörda

skrivelse avgivet förslag under hösten 1924 låta verkställa uppskattningsförrättning

å vissa till försäljning avsedda delar av egendomen.

Till följd härav uppdrog domänstyrelsen åt vederbörande överjägmästare

att med biträde av skogstaxatorn i distriktet verkställa sådan värdering;

instrument häröver ingavs av överjägmästaren den 22 december 1924. På

anmodan av styrelsen har sedermera länsstyrelsen i Jönköpings län förordnat

t. f. domänintendenten i länet att med biträde av i vederbörlig ordning

utsedda uppskattningsmän jämväl verkställa värdering av de ifrågavarande

salulotterna; instrument över sistnämnda värdering, daterat den

30 januari 1925, har av länsstyrelsen med yttrande den 23 februari 1925

överlämnats till styrelsen. På grund av visst i sistnämnda värderingsinstrument

framställt förslag har domänstyrelsen därefter från vederbörande

jägmästare införskaffat värderingsinstrument över skogen å visst område.

Med överlämnande av samtliga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av extra lantmätaren O. Strindberg år 1916 upprättad karta, har domänstyrelsen

i skrivelse den 19 mars 1925 underställt detta ärende Kungl. Maj:ts

prövning och därvid anfört följande.

Det av styrelsen enligt skrivelse den 4 september 1924 till försäljning

föreslagna området hade uppdelats i fyra försäljningslotter, som betecknats

med litt. Aa, Ab, Ac och B; dessa lotter hade enligt av t. f. domänintendenten

med biträdande uppskattningsmän den 30 januari 1925 upprättade

värderingsinstrument värderats på följande sätt:

Litt. Aa (av huvudgården):

Åker 4.67 hektar å 425 kronor.................... kronor 1,984: 75

Äng 3.2 6 » » 150 » » 489: —

Skogs- och hagmark 8.40 » » 60 » » 504: —

Impedimenter 0.2 4 » » — » » —

Skogens värde .................... » 2,354: so

Summa 16.5 7 hektar kronor 5,332:2 5.

Vid jämförelse med det av distriktslantmätaren Olof Bolin upprättade

förslaget till uppdelning av huvudgården i »egnahemslägenheter», daterad

den 14 maj 1923, hade styrelsen emellertid observerat, att åkerarealen 4.6 7

hektar syntes vara felaktigt angiven och i stället borde vara 4.5 4 hektar; vär
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25. 7

det av åkern skulle då bliva 1,929 kronor 50 öre och av hela försäljningslotten

5,287 kronor.

Med denna ägolott skulle av de å huvudgården befintliga kronans byggnader

följa ett boningshus, en bodbyggnad och ett svinhus samt en fjärdedel

av ladugården.

Litt. Ab (av huvudgården):

Åker och tomter

5.64

hektar

å

375

kronor ....

........... kronor

2,115: —

Äng

5.io

»

»

150

»

........... »

765: —

Skogs- och hagmark 18.8 7

»

»

60

»

........... »

1,132: 20

Kärr

0.5 0

»

»

20

»

........... »

10: —

Mossar

0.44

»

»

10

»

........... »

4: 4 0

Impedimenter

4.14

»

»

—

»

........... »

—

Skogens värde

........... »

9,562: —

Summa 34.6 9

hektar

kronor

13,588: 6 0

De byggnader, som skulle tillhöra denna ägolott, vore ett svinhus, ett redskapshus

och en fjärdedel av ladugården.

Litt. Ac (av huvudgården):

Åker och tomter

6.24

hektar

å

375

kronor

........ kronor

2,340:

—

Äng

6.62

»

»

125

» .......

........ »

827:

5 0

Skogs- och hagmark

24.8 9

»

»

55

» ........

........ »

1,368:

9 5

Kärr

0.57

»

»

20

» ........

........ »

11:

40

Mossar

2.6 8

»

»

10

» ........

........ »

26:

80

Impedimenter

0.1 7

»

»

—

» ........

........ »

—

Skogens värde

........ »

4,631:

—

Summa

41.17

hektar

kronor

9,205:

65

Med denna ägolott skulle följa ett redskapshus och eu vedbod samt hälften

av förberörda ladugård.

Litt. B (torpet Sandbäcken):

Åker och tomter

1.55

hektar å

375

kronor ............

........... kronor

581: 2 5

Äng

1.13

» »

125

» ............

............ »

141: 25

Skogsmark

11.4 7

» »

70

» ............

............ »

802:90

Mossar

2.60

» »

10

» ............

............ »

26: —

Impedimenter

2.24

» »

—

» ............

............ »

—

Skogens värde

............ »

8,695: —

Summa

18.99

hektar

kronor

10.246: 40

Å denna försäljningslott funnes två kronan tillhöriga åbyggnader, nämligen

boningshus och ladugård.

Åbyggnadernas värden hade icke för de särskilda ägolotterna uppgivits,

utan hade vid beräkning av jordens värde hänsyn tagits till åbyggnaderna.

Dessa vore, enligt vad överjägmästaren i värderingsinstrumentet av den 22

december 1924 anfört, i regel mycket bristfälliga eller rent av odugliga.

Med avrundning av de sålunda uppskattade värdena hade förrättningsmännen

föreslagit följande saluvärden å de särskilda ägolotterna, nämligen:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kling/. Maj:ts proposition Nr 25.

Ä litt. Aa .................................................... kronor 5,335

» » Ab ................................................... » 13,590

» » Ac .................................................... » 9,210

» » B .................................................. » 10,250

Summa kronor 38,385.

Med hänsyn till ovan påtalade felaktighet vid beräkning av värdet å

lotten litt. Aa, syntes dess saluvärde böra sättas till 5,285 kronor, vadan

slutsumman skulle i stället för 38,385 kronor vara 38,335 kronor.

Emellertid hade förrättningsmännen framställt förslag om dels att lotten

litt. Aa skulle åt nordost tillökas med visst område, som i väster och norr begränsades

av rågången mot Steningaryds och Svensbygds ägor och i öster av

en å förberörda karta uppdragen, i ungefär nord-sydlig riktning dragen

streckad röd linje, dels att i stället torpet Sandbäcken skulle bibehållas i

kronans ägo. Såsom skäl härtill hade anförts bland annat, dels att lotten

litt. Aa i dess förut tillämnade omfattning innehölle allt för ringa område

skogs- och hagmark, att virkestillgången därå utgjordes nästan uteslutande

av gammal ek, som måste snarast avverkas, varefter tillgång på husbehovsvirke

komme att saknas, och att betet därå för å ägolotten vinterfödda

kreatur skulle räcka endast någon kortare tid på sommaren, dels att det

vore osannolikt att torpet Sandbäcken i längden skulle kunna bestå som

självständig brukningslott, enär knappt två kor kunde födas därå, då åkerjorden

vore av ringa ytvidd och mycket svag beskaffenhet och tillfälle till

nyodling saknades; dessutom vore skogsmarken i genomsnitt den bästa,

som enligt det framställda förslaget komme att försäljas och skogstillgången

utgjordes av i huvudsak grov till medelgrov tall- och granskog.

Det område värderingsmännen föreslagit skola tilläggas lotten litt. Aa

omfattade en areal av cirka 22.16 hektar fördelat på ägoslag och enligt av

uppskattningsmännen åsätta å-pris värderad på följande sätt, nämligen:

Åker .................................................................... 0.2 6 hektar å 400 kronor

Äng........................................................................ c:a 10.5 o » » 100 »

Betesmark ............................................................ » 10.9 0 » » 75 »

Skogsmark........................................................... » 0.5 o » » 75 »

Området utgjordes huvudsakligen av gammal inägojord. Skogen härå hade

på styrelsens föranstaltande av jägmästaren värderats och befunnits hava ett

värde enligt av överjägmästaren använda å-priser av 2,727 kronor. Detta

värde skulle, om, såsom värderingsmännen ansett påkallat, ekens värde nedsattes

med 25 procent, sänkas till 2,369 kronor 50 öre.

Enligt av domänstyrelsen verkställd uträkning skulle lotten litt. Aa enligt

nu angivna förslag komma att få följande omfattning och värde,

nämligen:

Åker, tomt och trädgård

4.54

hektar

ci

425

kronor.......

... kronor 1,929:

50

D:o

0.26

»

»

400

» .......

» 104:

—

Äng

3.26

»

»

150

» ........

» 489:

—

D:o

13.08

»

»

100

» .......

» 1,308:

—

Skogs-, hag- o. betesmark

8.63

»

»

75

» ........

» 647:

25

D:o

8.40

»

»

60

» ........

» 504:

—

Impedimenter

0.41

)>

»

—

» ........

» -

Skogens värde

» 4,724:

—

Summa

38.5 8

hektar

kronor 9,705:

75.

Saluvärdet torde böra avrundas till 9,700 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Matris proposition Nr 25.

Ehuru domänstyrelsen fortfarande hölle före, att det för kronan vore fördelaktigast

om hela egendomen, på sätt styrelsen tidigare föreslagit, finge

säljas, hade styrelsen ansett sig, då hinder härför mött, böra instämma uti

vad uppskattningsmännen föreslagit, varigenom den i kronans ägo bibehållna

delen av kronoparken finge en mera tilltalande ägofigur. Domänstyrelsen

finge alltså hemställa, att, sedan ifrågavarande kronoegendom blivit

fördelad i dels ovanberörda tre med i rödkrita angivna gränser och med

litt. Aa, Ab och Ac betecknade lotter och dels en lott, som utgjordes av egendomens

återstående, för förvaltning såsom kronopark avsedda del, därvid

egendomen tillhörande fiskevatten i sjöarna Rusken och Lillsjön ävensom

till grustag avsett område skulle såsom för lotterna samfällda tillhörigheter

avsättas, de tre förstnämnda lotterna litt. Aa, Ab och Ac måtte var för sig

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar under iakttagande tillika

att lotternas saluvärden bestämdes till för litt. Aa 9,700 kronor, för litt.

Ab 13,590 kronor och för litt. Ac 9,210 kronor,

att huvudgårdens nuvarande åbyggnader skulle fördelas och användas på

det sätt, att med lotten litt. Aa skulle följa boningshuset, bodbyggnaden och

svinhuset i väster samt den fjärdedel av ladugården, som vore belägen närmast

öster om byggnadens mitt, med rätt för ägaren att hava sistnämnda

byggnad kvarstående och använda den på dess nuvarande plats under två år

från tillträdesdagen, att med litt. Ab skulle följa svinhuset i öster, redskapshuset

i öster och den östligaste fjärdedelen av ladugården samt att

med litt. Ac skulle följa den västra hälften av ladugården samt redskapshuset

och vedboden i väster, med rätt jämväl för köparen av litt. Ac att

under två år från tillträdesdagen fritt bebo den västra delen av boningshuset,

att i försäljningarna icke skulle ingå andra byggnader eller anläggningar

än sådana, som tillhörde kronan, samt

att köpare förbehölles rätt att använda å egendomen befintliga vägar.

Jag delar domänstyrelsens uppfattning att torpet Sandbäcken bör bibehållas

i kronans ägo. Jämväl i övrigt biträder jag uppskattningsmännens

av domänstyrelsen förordade förslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Hättebo nr 1 i

Nydala socken av Jönköpings län blivit fördelad i dels

ovanberörda tre å Strindbergs karta med litt. Aa, Ab

och Ac betecknade lotter och dels en lott, som utgöres av

egendomens återstående, för förvaltning såsom kronopark

avsedda del, därvid egendomen tillhörande fiske

vatten i sjöarna Rusken och Lillsjön ävensom till grus

tag avsett område skola såsom för lotterna samfällda

Depatiemcn

cheitn.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

tillhörigheter avsättas, de tre förstnämnda lotterna litt.

Aa, Ab och Ac må var för sig försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar under iakttagande tillika,

att lotternas saluvärden bestämmas till de av domänstyrelsen

i ovannämnda skrivelse den 19 mars 1925

föreslagna belopp,

att beträffande fördelningen och användningen av

huvudgårdens nuvarande byggnader länder till efterrättelse

vad av domänstyrelsen i stimma skrivelse

härutinnan föreslagits,

att i försäljningarna icke ingå andra byggnader eller

anläggningar än sådana, som tillhöra kronan, samt

att köpare förbehålles rätt att använda å egendomen

befintliga vägar.

4:o.

[4.] Kronoegendomen 3/i mantal Arkelstorp nr 1 i Oppmanna socken av KriAi

''TlKrisUar. stianstads lan ar utarrenderad till den 14 mars 1927 mot ett årligt arrende

städs län. uv 1,250 kronor.

Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland en

av t. f. extra lantmätaren Herman Lindahl 1917 upprättad karta över egendomen

med tillhörande beskrivning ävensom ett 1924—1925 av distriktslantmätaren

Gunnar Frigeil verkställt sammandrag av beskrivningen över

egendomens ägor, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen omedelbart intill Arkelstorps station å Kristianstad—Älmhults

järnväg. Av egendomen kvarstår i kronans ägo, sedan vissa

områden tidigare frånsålts, 147.5 6 50 hektar, varav 103.6 8 80 hektar ställts

under skogsstatens vård och förvaltning såsom kronopark. Återstoden, 43.8 7 70

hektar, därav 30.2040 hektar åker, 9.7560 hektar odlingsmark, 0.9030 hektar

skogsmark och 3.0140 hektar impediment, har utarrenderats.

Å den utarrenderade delen av egendomen finnas inga torp.

Cecilia Kjellsson, som med domänstyrelsens tillstånd å den å kartan med

nr 304 betecknade ägofiguren uppfört ett boningshus, har hos uppskattningsmännen

gjort framställning att få friköpa tomtområdet.

Uppskattningsmännen hava — för att tillmötesgå krav på ökad tillgång

av tomtplatser — föreslagit, att följande ägolotter, med därvid angivna

arealer och saluvärden, måtte försäljas från egendomen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

11

Beteckning

å kartan

Innehavare

Areal hektar

Summa

kronor

därav för

växande skog

Bebyggd

nr 9

Obebyggda

Cecilia Kjellsson

0.1970

300:

—

—

nr 1

0.2 7 7 0

580

—

299:20

» 2

0.2 500

660

276: so

» 3

0.2500

730

—

348: —

» 4

0.2 5 0 0

740

—

306:90

» 5

0.2500

920

—

413: 70

» 6

0.31 70

890

—

352:25

» 7

0.1 5 00

310

—

—

» 8

0.1 450

220

—

—

Länsstyrelsen, överjägmästaren och domänstyrelsen hava tillstyrkt uppskattningsmännens

förslag.

Även jag biträder försäljningsförslaget samt hemställer alltså, att Kungl. Uepartemc

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att ovannämnda nio områden må från kronoegendomen

s/4 mantal Arkelstorp nr 1 i Oppmanna socken av Kristianstads

län vart för sig försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

5:o.

Kronoegendomen Va mantal Tollarp nr 5 och 8 i Västra Vrams socken [5.]

av Kristianstads län är till den 14 mars 1927 utarrenderad mot en årlig Tollarp

j och S

avgäld av 1,000 kronor. Kristi*™

Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över förrättningen med därtill hörande handlingar, däribland en av

extra lantmätaren Axel Sandberg 1919 upprättad och av t. f. distriktslantmätaren

J. Woldt 1925 kompletterad karta över alla ägorna till egendomen

jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen omedelbart intill Tollarps järnvägsstation å

Kristianstad—Eslövs järnväg — stationens område utgöres av från egendomen

exproprierad mark — omfattar en areal av 58.5390 hektar, därav

30.7400 hektar åker, 2.3050 hektar ängsmark, 3.1280 hektar betesmark och

22.36 60 hektar skogsmark. Härtill kommer för ovanberörda järnväg exproprierad

mark 7.3 6 30 hektar, från egendomen avsöndrade lägenheter 12.72 8 6

hektar samt för vägar och dylikt 2.6800 hektar.

Ägoområdet är fördelat i fyra skiften, hemskiftet, två torvmossar och

ängsskiftet. Hemskiftet har av järnvägen delats i två lotter.

Med fäst avseende å Tollarps stationssamhälles snabba utveckling och därav

föranledda livliga byggnadsverksamhet föreslogo uppskattningsmännen vid

föregående arrendeuppskattning å egendomen 1919, att ett femtiotal egnahemslägenheter

skulle avsöndras från egendomens hemskifte, och förordnade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Kungl. Maj:t med riksdagen enligt beslut den 29 april 1921 i enlighet med

uppskattningsmännens förslag, att 48 i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

den 10 december 1920 närmare angivna områden skulle var för sig

med i statsrådsprotokollet angivet område försäljas från kronoegendomen

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Av samtliga dessa egnahemslägenheter äro för närvarande alla, med undantag

av sex, därav en bebyggd, försålda.

Som byggnadsverksamheten inom samhället fortfarande vore synnerligen

livlig hava uppskattningsmännen vid den under 1924 förrättade värderingen

föreslagit, att ytterligare 10 obebyggda tomtområden borde avsöndras och

försäljas från egendomen, samtliga belägna å hemskiftet.

Vid uppgörandet av nämnda förslag till nya tomtavsöndringar från egendomen

hava uppskattningsmännen, i likhet med vid föregående förrättning,

använt sig av över samhället upprättad stadsplanekarta och i huvudsaklig

överensstämmelse med å denna karta uppgjort förslag till tomtindelning

utlagt de nya, till avsöndring föreslagna tomtområdena, vilka samtliga, för

att ej mer än nödigt försvåra och tillspillogiva en blivande kronoarrendators

jordbruksskifte, förlagts i ytterkanterna av stadsplanen.

De tio nya av uppskattningsmännen föreslagna tomtområdena skulle, jämlikt

9 punkten i kungörelsen den 17 oktober 1913, utbjudas och försäljas

med nedanstående arealer och till följande värden:

Nummer å

Sandbergs

karta

Ågofigur å kartan

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

1

av

125, av 127......................................

.............. O.ioio

1,010

2

av

128, av 129, av 130 ......................

........... 0.1O2O

620

3

av

128..................................................

............. 0.1410

850

4

av

128...................................................

.............. 0.1305

790

5

av

128.....................................................

.............. 0.1255

760

6

av

127, av 128......................................

........... 0.1425

860

7

av

22, av 23, av 24 ..........................

.............. 0.1400

930

8

av

22, av 23, av 24 ..........................

.............. 0.109 0

730

9

av

23, av 24 ..........................................

............. 0.1 3 3 0

910

10

av

8, av 11, av 12 ..............................

.............. 0.2 03 0

820.

Återstående

delen av egendomen skulle ånyo

utarrrenderas.

Länsstyrelsen och domänstyrelsen hava tillstyrkt förevarande förslag.

Byggnadsstyrelsen, som jämväl hörts i ärendet, har framhållit angelägenheten

av att bebyggandet komme att ske på ett ur såväl utseende- som sundhets-

och eldsäkerhetssynpunkt tillfredsställande sätt; synnerligen önskvärt

vore, att samhället ginge i författning om att den 1914 uppgjorda stadsplanen

över samhället måtte bliva i vederbörlig ordning underställd Kungl.

Maj:ts prövning. Enligt byggnadsstyrelsens mening borde i förväntan på

en sådan fastställelse av stadsplan och byggnadsbestämmelser vid nu föreliggande

försäljning uppställas följande särskilda villkor med avseende å

tomtmarkens användning och ytterligare bebyggande:

att byggnads avstånd från till tomt angränsande vägs mittlinje ej finge

understiga 9 meter;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

att huvudbyggnad icke finge uppföras närmare grannes tomtgräns än 6 meter;

att uthus, för den händelse det icke sammanbygges med liknande hus i

grannes tomtgräns, icke finge uppföras närmare nämnda tomtgräns än 3 meter;

att huvudbyggnad icke finge uppföras till större höjd än 7.5 meter och icke

innehålla mer än 2 våningar;

att uthus icke finge uppföras till större höjd än 3 meter; samt

att tomt icke finge användas till industriella anläggningar eller till upplag.

Jag tillstyrker en fortsatt upplåtelse av byggnadstomter från ifrågavarande,

intill Tollarps stationssamhälle belägna egendom i den utsträckning, uppskattningsmännen

föreslagit, och under de närmare villkor beträffande

tomternas bebyggelse, som angivits av byggnadsstyrelsen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande tio lägenheter må med av uppskattningsmännen

angivna områden från kronoegendomen l/3

mantal Tollarp nr 5 och 8 i Västra Vrams socken av

Kristianstads län försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

och under iakttagande av förut berörda av byggnadsstyrelsen

föreslagna särskilda villkor.

6:o.

Kronoegendomen Vi mantal Kroken nr 1 i Riseberga socken av Kristianstads

län är till den 14 mars 1926 utarrenderad mot ett årligt arrende av

608 kronor.

Under 1923 har hållits uppskattningsförrättning å egendomen. Av

instrumentet över förrättningen med därtill hörande handlingar, däribland

en 1902 över egendomen av E. Mebius upprättad och av distriktslantmätaren

J. Grenholm 1923 kopierad och kompletterad karta med beskrivning,

inhämtas bland annat följande:

Egendomen, förlagd i ett skifte, är belägen 1.5 kilometer från Hy 1st of ta

station å Hässleholm—Hälsingborgs järnväg och omfattar en areal av

143.9 630 hektar, därav 16.8170 hektar tomt, åker och trädgård, 13.5670 hektar

ängs- och odlingsmark, 110.3520 hektar skogsmark och 3.2 2 70 hektar impediment.

Av skogsskiftet brukas ägofigurerna nr 166—186 å kartan av N. Malm,

som äger å området uppförda byggnader.

Egendomens åkerjord, bestående av dels sandblandad mylla, dels mossoch

dyjord, är av mycket dålig beskaffenhet och i behov av avdikning.

Skogsmarken å egendomen är i sin helhet beväxt, delvis med avverkningsbar

bokskog.

Egendomens åbyggnader tarva betydande ombyggnad.

Med hänsyn dels härtill, dels till de kostnader, som vid egendomens bibehållande

av kronan måste nedläggas för nödig avdikning och röjning å

egendomen, hava uppskattningsmännen föreslagit, att inägojorden med tilllägg

av en mindre del av skogsmarken skulle efter uppdelning i två lotter,

den ena omfattande huvudgården, försäljas till egnahem.

Departements
chefen.

[6.j

Kroken nr J

i Kristianstads

lön.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Återstående skogsmark med därå varande lägenhet liava uppskattningsmännen

i enlighet med vederbörande revirförvaltares förslag ansett höra

avsättas till kronopark.

Lotterna, som å kartan utmärkts med röda gränslinjer, hava med nedan

angivna arealer åsatts följande saluvärden:

Litt. å kartan

Areal hektar

Saluvärde i avrundat krontal

tomt och

åker

äng

skogs- impedi- mark nient

Summa

mark-

värde

byggnads-

värde

skogs- vård e

Summa

B. Huvudgården,

bebyggd ......

C. Obebyggd .....

6.8850

8.9650

7.8680

3.5060

12.494oj 0.8740

17.5080 0.7190

28.1210

30.6980

5,256

5,684

3,300

3,766

3,925

12,322 |

9,609

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till uppskattningsmännens dispositionsförslag.

över jägmästaren i södra distriktet, i ärendet hörd, har icke haft något

att däremot erinra.

Domänstyrelsen har framhållit, att, enligt vad av ett från vederbörande

domänintendent införskaffat yttrande framginge, nybyggnader, röjnings- och

dikningsarbeten å egendomen erfordrades till ett beräknat sammanlagt

belopp av 10,500 kronor. Då under sådana förhållanden egendomen, som

vid verkställd värdering uppskattats till ett arrendevärde av 640 kronor,

under en lång följd av år icke kunde komma att lämna statsverket någon

nettoinkomst, ansåge sig styrelsen jämväl böra biträda det dispositionsförslag,

som av uppskattningsmännen framlagts. Enär uppskattningsmännen

hemställt, att egendomen måtte ägostyckas, hade från lantmäteristyrelsen

införskaffats utlåtande att hinder för ägostyckning icke förelåge.

Domänstyrelsen har meddelat, att styrelsen gått i författning om egendomens

skötsel till den 14 mars 1927.

Även jag tillstyrker, att inägojorden å ifrågavarande egendom jämte en

mindre del av skogsmarken på sätt uppskattningsmännen föreslagit uppdelas

i två lotter samt försäljes enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 7* mantal Kroken nr 1

i Riseberga socken av Kristianstads län blivit genom

ägostyckning i enlighet med uppskattningsmännens

förslag delad i tre lotter, de med litt. B och C betecknade

lotterna må var för sig med ovan angivna

områden upplåtas i enlighet med gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

15

7:o.

Den i Oppmanna socken av Kristianstads län belägna lägenheten Oppmanna

nr 15 har tidigare varit anslagen till rusthållet nr 1 av Kristianstads

skvadron och Skånska dragonregementet. Efter av kamma råd vokatflskalsämhetet

till häradsrätten i orten instämd talan avstods lägenheten av rusthållarna,

enligt den 26 maj 1922 lämnat medgivande, till Kungl. Maj:ts och

kronans fria disposition. Genom beslut den 21 augusti 1924 förordnade

Kungl. Maj:t, att lägenheten från och med den 27 maj 1922 skulle stå

under domänstyrelsens förvaltning. Lägenheten är utarrenderad till den

14 mars 1926 mot ett årligt arrende av 20 kronor.

Under 1924 har å lägenheten hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med därtill hörande handlingar, däribland en av överlantmätaren

Ernst A. Clausén från 1923 års ägostyckningskarta över 1/i

mantal Oppmanna nr 10 år 1924 kopierad karta över lägenheten, inhämtas

bland annat följande.

Lägenheten, som är belägen i centrum av Oppmanna kyrkoby, innefattar

en areal av 0.1980 hektar.

I sydost angränsas lägenheten av ett arbetaren Axel Asp tillhörigt, bebyggt

tomtområde. Det av Asp uppförda boningshuset har emellertid,

enligt vad som utrönts, kommit att överskjuta rågången och delvis blivit

liggande på lägenhetens mark.

Å nordvästra delen av lägenheten har Oppmanna kommun uppfört spruthus

och likvagnsbod samt anlagt en större vattenbassäng att användas vid

eldsvådor och för tvätt.

Såväl Asp som kommunen hava hos uppskattningsmännen anhållit få

friköpa de delar av lägenheten, å vilka dem tillhöriga byggnader äro belägna.

Uppskattningsmännen hava förordat en delning av lägenheten i enlighet

med ett av distriktslantmätaren Gunnar Frigell uppgjort och å Clauséns

karta inlagt förslag samt hemställt, att lägenhetens nordvästra del, ägofiguren

nr 2 å kartan och omfattande 0.1480 hektar, skulle försäljas till

Oppmanna kommun och dess sydöstra del, utgörande ägofiguren nr 1 å kartan

och omfattande en areal av O.osoo hektar, skulle upplåtas i enlighet med

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

med hembudsrätt för Asp.

Saluvärdena hava beräknats för den till försäljning åt Oppmanna kommun

avsedda delen till 450 kronor och för den lott, som skulle hembjudas Asp,

till 150 kronor.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har biträtt försäljningsförslaget och därvid tillika meddelat,

att styrelsen trätt i författning om lägenhetens skötsel till den 14

mars 1927.

IT-]

Oppmanna

nr 15 i

Kristianstads

lön.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Kammarkollegium har i infordrat utlåtande den 1 oktober 1925 — i anledning

av i ärendet uppkommen tvekan i fråga om lägenhetens rätta

jordeboksbeteckning — meddelat, att den till försäljning ifrågasatta lägenheten

utgjordes av kronolägenheten Oppmanna nr 15.

departements- Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.

chefen. Majjt måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan lägenheten Oppmanna nr 15 i Oppmanna

socken av Kristianstads län blivit på sätt å den i ärendet

företedda kartan angivits delad i två lotter, desamma

må försäljas

den med ägofiguren nr 1 betecknade lotten om O.osoo

hektar i enlighet med gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar och med hembudsrätt

för Axel Asp, samt

den med ägofiguren nr 2 betecknade lotten omO.uso

hektar till Oppmanna kommun mot en köpeskilling av

450 kronor att kontant till länsstyrelsen i Kristianstads

län vid tillträdet erläggas och under villkor i övrigt att

kommunen vidkännes alla med områdets avskiljande och

lagfart å fånget förenade kostnader.

8:o.

[g ] Det enligt kammarkollegiets och statskontorets skrivelse den 29 februari

Härslöv nr 3 1924 från den 14 mars 1924 till statsverket indragna landsfiskalsbostället

* MatänhUS 11/16 mantal krono Härslöv nr 3 i Härslövs socken av Malmöhus län är

utarrenderat till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende av 2,650 kronor.

Under 1924 har å egendomen hållits arrendeuppskattning. Av instrumentet

över berörda förrättning jämte därtill hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren Ludvig Engzell 1924 upprättad

karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Landskrona stad och 4 kilometer

från Vadensjö järnvägsstation, innehåller, förutom inom området befintliga

samfällda vägar om 0.4 99o hektar, en areal av 35.2410 hektar,

varav 34.1880 hektar tomter, åker och dylikt samt 1.0530 hektar ängs- och

odlingsmark. Enligt av lantmätaren Engzell lämnade uppgifter omförmäles

i handlingarna till enskiftet över Härslövs by en grustäkt om 18

kappland, som av bydelägarna samfällt skulle inhägnas efter hemmantal.

Jämlikt åtskilliga by delägares meddelanden skulle grustäkten vara belägen

inom egendomens gränser, men hava några exakta uppgifter ur tillgängligt

kartmaterial eller annars härutinnan ej stått att vinna.

Uppskattningsmännen hava i anledning av gjorda ansökningar föreslagit

upplåtelse av följande å förberörda karta närmare angivna lägenheter, nämligen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

17

1

i Ägo- figur

A r

av

e a 1

kvm.

Lägenhetsinnehavare

A pris

pr kvm.

öre

Salupris

kronor

13

—

40

Härslövs Mejeriförening u. p. a. ...

100

40.—

15

5

87

Hilda Anderberg...........................

60

352.2 0

14»

1°J

40j

Olol Lindkvist ...........................

80 ^

1.129.—

16)

4)

95)

60)

17

5

43

Johan Johansson ........................

60

325.80

18

i

86

Anna Nilsson ..............................

50

93.—

19

5

45

Hans Svensson ...........................

50

272.50

20

13

93

Nils Lundgren..............................

60

835.80

21

4

71

Conrad Månsson ........................

60

282.60

Härslövs Mejeriförening u. p. a. bör, enligt uppskattningsmännens förmenande,

kontant gälda köpeskillingen vid sitt tillträde av lägenheten, varemot

innehavarna av övriga lägenheter, vilka samtliga äro bebyggda med

innehavarna tillhöriga hus, böra berättigas att, om de så önska, erlägga betalningen

under tioårig amorteringstid. Då ägoligur nr 19 saknar annan

utfartsväg än en två meter bred gångväg över ägoligur nr 18 längs med

södra sidan av denna lägenhets boningshus, bör ägofigur nr 18‘säljas med

förbehåll om berörda gångvägs bibehållande som utfart åt ägaren av ägofigur

nr 19.

Såvitt kunnat utrönas beröras de till försäljning föreslagna områden ej

av förenämnda för samfält behov avsatta grustag.

I övrigt hava några ansökningar om förvärv av egnahemslägenheter från

kronoegendomen ej gjorts och hava uppskattningsmännen icke funnit någon

ytterligare del av egendomen därtill lämplig.

Länsstyrelsen och domänstyrelsen hava icke haft något att erinra mot

försäljningen till Härslövs Mejeriförening och ej heller mot de till upplåtelse

till egna hem avsedda områdena annat än att saluvärdena för områdena

borde jämkas till avrundade belopp och bestämmas till respektive

350, 1,130, 325, 95, 270, 835 och 280 kronor. Domänstyrelsen har vidare

meddelat, att styrelsen i avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut

ombesörjt egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1927.

Under erinran att vid upplåtelse av ovannämnda egnahemslägenheter Departementsenligt

1913 års grunder vederbörande lägenhetsinnehavare torde vara be- chefenrättigad

till hembud till innehavande tomt och då av länsstyrelsen från

distriktslantmätare och landsfiskal infordrade yttranden synas bestyrka, att

de till försäljning föreslagna områdena icke beröra förutnämnda grustag,

tillstyrker jag förevarande förslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen /i6 mantal Härslöv nr 3

i Härslövs socken av Malmöhus län må frånskiljas och

försäljas

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 20 höft. (Nr 25.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

[9.]

Bärby nr 1

Nedergården

i Göteborgs

och Bohus län.

Departements
chefen.

dels det å ovanberörda karta med ägofiguren nr 13

utmärkta området om 40 kvadratmeter till Härslövs

Mejeriförening u. p. a. mot en köpeskilling av 40 kronor

samt under villkor i övrigt

att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till

länsstyrelsen i Malmöhus län, och

att köparen ensam vidkännes alla med områdets avskiljande,

lagfart å fånget samt andra med köpet förenade

utgifter;

dels ock vart för sig övriga sju å kartan med ägofigurerna

nr 15, 14 + 16, 17, 18, 19, 20 och 21 betecknade

tomtområden enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med skyldighet för innehavare av ägofigur nr 18

att till begagnande såsom utfartsväg för köpare av

ägofigur nr 19 upplåta den i ägofigur nr 18 ingående,

såsom väg nyttjade mark.

9:o.

Kronoegendomen 1 mantal Bärby nr 1 Nedergården i Säve socken av

Göteborgs och Bohus län är till den 14 mars 1927 utarrenderad mot ett

årligt arrende av 5,300 kronor.

Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av A. A. Rönnbäck

1903 över egendomen upprättad karta jämte beskrivning, inhämtas

bland annat följande.

Å egendomen, vilken är belägen 0.2 mil från Säve järnvägsstation och

1.4 mil från Göteborg samt har en areal av 75.04 30 hektar, finnes en lägenhet,

Vasen. Densamma omfattar 0.718O hektar, därav O.5730 hektar åker,

O.0440 hektar äng och O.1010 hektar avrösningsjord, samt är bebyggd med

nuvarande brukaren Hjalmar Karlsson tillhöriga hus. Karlsson har hos

uppskattningsmännen gjort framställning att få till eget hem förvärva lägenheten.

Uppskattningsmännen hava förordat lägenhetens försäljning till åsatt

saluvärde av 415 kronor, medan återstoden av egendomen alltjämt borde

utarrenderas.

Länsstyrelsen och domänstyrelsen hava icke haft något att erinra emot

uppskattningsmännens förslag.

Med tillstyrkande av förslaget om lägenheten Vasens försäljning hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Vasen må med ovan angivet område

från kronoegendomen 1 mantal Bärby nr 1 Nedergården

i Säve socken av Göteborgs och Bohus län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

19

10:o.

I proposition den 18 mars 1921 nr 233, punkt 5:o, föreslog Kungl. Maj:t [10.]

riksdagen medgiva att, sedan kronoegendomen 3/i mantal Lyse nr 1 Övre i ”oöto
Lyse

socken av Göteborgs och Bohus län blivit i huvudsaklig överensstäm- borga och

melse med ett av vederbörande uppskattningsmän avgivet i propositionen Bohus lannärmare

angivet förslag fördelad i tolv lotter, av vilka en skulle utgöras

av hemskiftet eller huvudgården tillika med egendomen till äventyrs tillhörande

andelar i holmar och myrar, övriga elva lotter måtte var för sig med

i propositionen angivna områden försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar med rätt till väg i

enlighet med vad uppskattningsmännen föreslagit.

Propositionen bifölls av riksdagen, varom domänstyrelsen meddelades underrättelse

i brev den 3 juni 1921.

Med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar, däribland ett av

distriktslantmätaren Frey Hoffner år 1924 upprättat utdrag av karta över

ifrågavarande kronoegendom, har domänstyrelsen i skrivelse den 9 oktober

1925 anfört bland annat följande.

Domänstyrelsen hade genom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län låtit

föranstalta om ägostyckning av egendomen. Under åren 1921 och 1922

verkställdes styckningen. Därefter insändes handlingarna och karta till

Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häraders ägodelningsrätt för

vederbörlig fastställelse.

I avvaktan på ägodelningsrättens beslut förelädes vederbörande lägenhetsinnehavare

av länsstyrelsen att inkomma med förklaring, huruvida de

önskade förvärva äganderätten till respektive lägenheter, och meddelade samtliga

brukare att de till åsätta priser och till de i övrigt föreslagna villkor

önskade förvärva lägenheterna.

Emellertid utröntes vid en av ägodelningsrätten anbefalld, av överlantmätaren

i Göteborgs och Bohus län verkställd granskning av de till rätten

ingivna ägostyckningshandlingarna jämte karta, att egendomens markområde

icke blivit i samma handlingar fullständigt redovisat. Förutom i nämnda karta

med beskrivning upptaget markinnehav vore nämligen till egendomens ägor

att hänföra jämväl fyra torvmosseskiften, två i Svartekullsmyren och ett i

vardera av Ormstads- och Lerklevsmyrarna. Dessutom anmärktes, att uppgift

i styckningsbeskrivningen saknades om, att egendomen gemensamt med

hemmanet Lyse Nedre ägde i Saltsjön belägna holmarna Saltön, Saltholmen,

Slättholmarna, Märrekullen och Fockskär.

Då samtliga dessa områden skulle tilläggas den vid ägostyckningen utlagda

huvudgårdslotten och denna således erhålla för många skiften, prövade ägodelningsrätten

lagligt att med undanröjande av de i ärendet fattade beslut

och vidtagna åtgärder förklara ägostyckningen på sätt skett icke kunna

äga rum.

över ägodelningsrättens beslut hade domänstyrelsen icke funnit skäl anföra

besvär, helst jägmästaren i Uddevalla revir strax efter ägostyckningsförrättningens

avslutande i skrivelse till styrelsen framställt vissa erinringar rörande

gränsbestämningarna för ett par av de vid ägostyckningen utlagda lotterna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Styrelsen hade i stället i skrivelse den 11 januari 1924 till länsstyrelsen

anhållit om vidtagande av erforderliga åtgärder för uppgörande av nytt

förslag till egendomens delning, vid vilket förslag nödig hänsyn borde tagas

till de av jägmästaren gjorda erinringarna.

Styrelsen överlämnade i samband därmed för att tagas i beaktande vid

upprättande av det nya delningsförslaget en till styrelsen ingiven ansökning

från Nikander Hansson om friköp av det av honom brukade, egendomen

tillhörande torvmosseskiftet Lerklevsmyren. Därjämte föranstaltade styrelsen

om egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1926.

Vederbörande uppskattningsmän sammanträdde den 8 september 1924 å

egendomen för uppgörande av anbefallt förnyat förslag till densammas delning.

Vid sammanträdet närvoro, förutom jägmästaren i Uddevalla revir

och distriktslantmätaren Frey Hoffner, samtliga lägenbetsinnehavare å egendomen

efter kallelse.

Nytt förslag till egendomens uppdelning hade till sammanträdet utarbetats

och inlagts å karta av distriktslantmätaren Hoffner.

Enligt nämnda förslag skulle egendomen liksom förut uppdelas i tolv

lotter, å kartan betecknade med litt. A—M. Av dessa lotter utgjorde litt. A

huvudgården, övriga lotter motsvarade i huvudsak de i det av uppskattningsmännen

år 1919 uppgjorda, av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända

förslaget angivna försäljningslotterna, dock med mindre förändringar i avseende

å gränser till två av försäljningslotterna nämligen lotterna Skalhamn

litt. B och Kärnskogen 1 litt. K, vilka ändringar påkallats i de av jägmästaren

i Uddevalla revir framförda erinringarna.

Sistberörda två lotter skulle enligt förslaget omfatta Skalhamn litt. B en

areal av 5.3050 hektar, därav 1.2 6 30 hektar tomt och åker, 0.6o8o hektar

äng och 3.4340 hektar avrösningsjord, samt Kärnskogen 1 litt. K 2.1530

hektar, därav 1.2850 hektar åker och tomt, 0.0 5 60 hektar äng och 0.8120

hektar avrösningsjord.

Övriga i det nya uppdelningsförslaget angivna försäljningslotters gränser

överensstämde med gränserna för motsvarande lotter i uppskattningsmännens

förslag av år 1919. Vad lotternas areal anginge både vid berörda, av

överlantmätaren verkställda granskning densamma befunnits rätteligen utgöra

ä lotten Blöta nr 2 litt. F O.4050 hektar i stället för tidigare beräknade

0.4080 hektar och å Blöta nr 3 litt. G 3.52 hektar i stället för 3.5 6 20 hektar.

Det av distriktlantmätaren Hoffner framlagda nya delningsförslaget biträddes

av uppskattningsmännen. Då emellertid två av de däri omförmälda

försäljningslotter såsom ovan nämnts fått vidkännas minskning i markområden,

funne uppskattningsmännen nödigt att ifråga om dessa båda lotter,

Skalhamn litt. B och Kärnskogen 1 litt. K, åsiitta nya saluvärden, vilka

bestämdes för den förra lotten till 1,825 kronor i stället för förut angivna

1,905 kronor och för den senare lotten till 1,065 kronor i stället för förut

angivna 1,090 kronor. Någon ändring i saluvärdena för lotterna Blöta nr 2

litt. F och Blöta nr 3 litt. G ansåges icke erforderlig.

Uppskattningsmännen ansåge emellertid det vara för statsverket ämpligast,

att utöver de i ovannämnda uppdelningsförslag angivna försäljningslotter

jämväl de egendomen tillhörande skiftena Lerklevsmyren och Ormdalsmyren

avyttrades.

Det förstnämnda av dessa båda skiften med en areal av O.7345 hektar

och med ett uppskattat saluvärde av 175 kronor vore beläget inom utmarken

till hemmanet Lyse Nedre och brukades av Nikander Hansson, innehavare

av en å sistnämnda hemman befintlig, till torvmosseskiftet omedelbart gränsande

lägenhet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Det senare skiftet, jämväl beläget inom nyssnämnda hemmans utmark,

omfattade en areal av 0.167 7 hektar med ett saluvärde av 25 kronor samt

brukades av innehavaren av lägenheten Kärnskogen 2 litt. L August Ek.

Det av uppskattningsmännen sålunda avgivna förslag har domänstyrelsen

funnit sig böra till alla delar biträda, därvid styrelsen hemställt, att skiftet

Lerklevsmyren skulle hembjudas Nikander Hansson och Ormdalsmyren

August Ek.

För vinnande av upplysning, huruvida en å detta förslag grundad ägostyckning

vore av beskaffenhet att kunna vinna vederbörlig fastställelse,

har domänstyrelsen införskaffat utlåtande av lantmäteristyrelsen, som meddelat,

att hinder för fastställelse av ägostyckningen icke förelåge, därest vid

densamma nyssberörda mosskiften utlades som särskilda ägolotter.

Då riksdagen förut fattat beslut rörande försäljning av ovan omnämnda

elva lotter från egendomen och det nu senast upprättade förslaget allenast

innebär mindre jämkningar i vissa av dessa lotters ägogränser, torde förslaget

i denna del icke behöva ånyo underställas riksdagens prövning. Däremot

bör förslaget i vad det avser försäljning av jämväl skiftena Lerklevsmyren

och Ormdalsmyren nu underställas riksdagens prövning. Jag biträder

därvid uppskattningsmännens, av domänstyrelsen förordade förslag

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skiftena Lerklevsmyren och Ormdalsmyren må vart

för sig med ovan angivna områden frånsäljas kronoegendomen

3/4 mantal Lyse nr 1 Övre i Lyse socken av

Göteborgs och Bohus län enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med rätt till hembud å Lerklevsmyren för Nikander

Hansson och å Ormdalsmyren för August Ek.

ll:o.

Kronoegendomen % mantal Hjältorp nr 1 Västergården i Fritsla socken

av Ålvsborgs län är till den 14 mars 1927 utarrenderad mot en årlig

avgäld av 980 kronor.

Under 1923 har hållits uppskattningsförrättning å egendomen. Av instrumentet

häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en över en del av ägorna 1902 av C. G. Taube upprättad och 1923 av distriktslantmätaren

H. Fröberg kopierad och kompletterad karta med beskrivning,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Fritsla station på Varberg—

Borås järnväg, innehåller en areal av 161.on hektar, därav 29.637 hektar

inrösningsjord, 129.819 hektar avrösningsjord och 1.555 hektar impediment.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1918 försåldes från berörda ägoareal

i samband med avyttrandet av den egendomen tillhörande vattenrätten

Departements
chefen.

in.]

Hjältorp nr li

Älvsborgs län.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

i Häggån ett område om 1.161 hektar såsom utmål, och utfärdades den 11

oktober 1918 av domänstyrelsen köpebrev å området.

Å egendomens inägo.jord finnas tvenne mindre, omedelbart till varandra

gränsande lägenheter, den ena brukad av A. Rydberg och den andra av

Gust. Vingård. Brukarna hava å respektive lägenheter uppfört egna boningshus,

sinsemellan sammanbyggda, ävensom nödiga uthus. Därjämte har å

inägojorden, strax intill gamla kvarnbyggnaden, å ägofiguren nr 25 å ovanberörda

karta, Johan Andersson uppfört en mindre stugubyggnad.

Å skogsmarken finnes lägenheten Knistersberg, brukad av Gust. Johansson.

Rydberg, Vingård och Andersson hava förklarat sig önska förvärva till

egnahemslägenheter de av dem brukade områdena med tillägg av någon

mindre areal. Dessutom hava åtskilliga andra personer hos uppskattningsmännen

anmält sig till förvärv av områden å egendomen ifråga.

Under framhållande av att egendomen såsom belägen intill Fritsla järnvägsstation

och fabrikssamhälle lämpligen borde så småningom uppstyckas i tomter

och i sin helhet försäljas, hava uppskattningsmännen föreslagit, att för närvarande

följande å en av lantmätaren Fröberg uppgjord, handlingarna närsluten

kartskiss närmare angivna lotter borde till egnahemslägenheter upplåtas,

nämligen

Lotternas

nummer

Inneliavare

Areal

kvm.

Saluvärde

kronor

Lotternas , ,

Innehavare

nummer

Areal

kvm.

Saluvärde

kronor

1

J. Andersson

1,500

600

10

1,800

750

2

1,200

550

11

1,000

450

3

1,500

650

12

1,000

400

4

1,750

750

13

1,050

400

5

1,200

550

14

1,050

450

6

1,450

650

15

1,000

400

7

2,450

850

16

1,070

400

8

1,700

750

17 A. Rydberg

1,800

700

9

1,950

800

18 Gust. Vingård

2,750

800

Av

tomterna äro

nr 2-

—16 obebyggda. Tomterna nr 1,

17 och

18 mot-

svara de av lägenhetsinnehavarna Andersson, Rydberg och Vingård brukade

och bebyggda områdena med tillägg av ytterligare mark.

Domänstyrelsen — liksom över jägmästaren — har lämnat uppskattningsmännens

förslag utan erinran.

Byggnadsstyrelsen, som hörts i ärendet, har låtit omarbeta ovannämnda

dispositionsplan, vilken i samband därmed utvidgats att omfatta i första

hand kronoegendomens södra hälft, som är mindre användbar för jordbruksändamål,

varjämte planen jämväl innefattar en utredning, huru den nordliga

delen av egendomen lämpligen bör kunna utnyttjas. I den sålunda

omarbetade dispositionsplanen hava de till försäljning föreslagna tomtplatserna

nr 1—18 givits samma storlek och såvitt möjligt motsvarande

och likvärdigt läge som å den av distriktslantmätaren Fröberg upprättade

kartskissen. Endast två tomtplatser hava ändrats till sin areal, nämligen

nr 1, som icke ansetts kunna göras större än 820 kvadratmeter i stället

för 1,500 kvadratmeter, samt nr 12, som ökats från 1,000 till 1,200 kvadratmeter.

Efter de för motsvarande två tomter å distriktslantmätaren Fröbergs

kartskiss av domänstyrelsen beräknade grundpris — därest dessa godtagas —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

23

.skulle tomterna med den sålunda förändrade arealen betinga ett försäljningspris

av 328 kronor, respektive 480 kronor.

Beträffande den sålunda omarbetade dispositionsplanen anför byggnadsstyrelsen

bland annat.

Med hänsyn till det i byggnadsstyrelsens dispositionsplan intagna områdets

omfång samt för att säkerställa den föreslagna dispositionen hade det

synts byggnadsstyrelsen önskvärt, att, därest Kungl. Maj:t och riksdagen

skulle finna lämpligt besluta, att tomtförsäljning inom området skulle ske

i anslutning till den av byggnadsstyrelsen uppgjorda utvidgade planen, densamma

fastställdes såsom stadsplan för området.

Styrelsen hade på grund härav kompletterat förslaget med beskrivning

jämte förslag till särskilda byggnadsbestämmelser. Något hinder förefunnes

emellertid icke för att den nu till en början föreslagna försäljningen av

aderton tomtplatser skedde oberoende av stadsplans fastställelse för området,

men ansåge byggnadsstyrelsen, att vid försäljningen av nämnda tomter i

köpekontrakten borde intagas bestämmelser i enlighet med de av byggnadsstyrelsen

föreslagna byggnadsbestämmelserna jämte föreskrift, att ritningar

till de byggnader, som vore avsedda att uppföras å tomterna i fråga, skulle

underställas domänstyrelsens prövning och godkännande.

Den av byggnadsstyrelsen utarbetade dispositionsplanen med tillhörande

beskrivning och byggnadsbestämmelser hade av byggnadsstyrelsen underställts

domänstyrelsens prövning, och hade domänstyrelsen med anledning

härav meddelat, att nämnda ämbetsverk icke hade något att erinra mot den

sålunda föreliggande planen.

De av domänstyrelsen angivna försäljningsprisen vore beräknade efter grundpriser,

som enligt byggnadsstyrelsens mening möjligen kunde anses vara

något för låga, men då det förutsattes, att köparna av nu till försäljning

ifrågasatta tomtplatser själva skulle bekosta erforderliga väganläggningar,

ansåge byggnadsstyrelsen de föreslagna försäljningsprisen kunna godtagas.

Därest fortsatt tomtförsäljning komme till stånd, borde grundprisen dock

något höjas för täckande av kostnaderna för byggnadskontroll m. m.

De av byggnadsstyrelsen föreslagna byggnadsbestämmelserna äro:

endast ett boningshus får uppföras å varje tomt,

högst en femtedel av tomtens yta får bebyggas,

huvudbyggnad får icke uppföras till större höjd än 7 Va meter och icke

innehålla mer än två våningar jämte till en tredjedel inredd vind samt

får icke läggas närmare grannes tomtgräns än 6 meter,

källare räknas som våning om närmast övervarande bjälklags golv är

beläget högre än 1 Vä meter över angränsande markens medelhöjd,

uthus, trädgårdspaviljonger eller liknande byggnader få ej uppföras till

större höjd än 3 72 meter,

byggnad får icke uppföras eller inredas för fabriks eller industriändamål,

som icke är hänförligt till hantverk.

Länsstyrelsen, som ansett byggnadsstyrelsens plan på ett lyckligt sätt

tillvarataga möjligheterna för områdets lämpliga och prydliga bebyggande,

har dock i fråga om den av styrelsen föreslagna skyldigheten för köpare

att underställa ritningarna till blivande byggnader domänstyrelsens granskning

och godkännande anslutit sig till ett av vederbörande domänintendent

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts proposition Nr 25.

Departementschefen.

gjort uttalande att en dylik föreskrift visserligen skulle bidraga till samhällets

ändamålsenliga utveckling i byggnadsavseende men å andra sidan

medföra risk för att allmänheten föredroge att som hittills köpa tomtmark

av enskilda jordägare.

Förevarande förslag innebär, att en mindre del av ovannämnda intill

Fritsla fabrikssamhälle belägna kronoegendom skulle styckas till egnahemslägenheter,

medan återstoden tillsvidare skulle såsom hittills utarrenderas

för jordbruksändamål. Jag tillstyrker till genomförande den av uppskattningsmännen

framlagda styckningsplanen, dock med de ändringar,

som av byggnadsstyrelsen föreslagits i fråga om vissa enskilda lotters

omfång och läge samt därav följande ändrade salupris. I avseende å de

beräknade saluvärdena är att märka, att blivande köpare förutsättas skola

själva bekosta erforderliga väganläggningar.

Att, på sätt byggnadsstyrelsen ifrågasatt, redan för närvarande fastställa

stadsplan för vissa delar av egendomen synes mig icke erforderligt. Därest

med hänsyn till samhällets fortskridande utveckling åtgärder i dylik riktning

framdeles skulle visa sig behövliga, torde ankomma på vederbörande

myndigheter att härom framställa förslag. Då det likvisst måste anses

önskvärt att en i möjligaste mån lämplig bebyggelse inom det nu till

upplåtelse föreslagna området kan främjas, torde vid blivande försäljning

av tomter böra i köpekontrakten intagas vissa reglerande föreskrifter beträffande

tomts bebyggande. Att därvidlag jämväl uppställa fordran på

byggnadsritningars godkännande av domänstyrelsen anser jag dock, i

likhet med länsstyrelsen, icke lämpligt.

Då det emellertid torde vara önskvärt, att de byggnadsbestämmelser^

som vid försäljning från kronoegendomar av tomter å områden, för vilka

stadsplan icke blivit fastställd, bliva i möjligaste mån likartade, har jag

efter samråd med byggnadsstyrelsen vidtagit vissa jämkningar i nämnda

styrelses förut berörda förslag härutinnan. De bestämmelser, som jag

sålunda föreslår i huvudsak böra tillämpas, äro

att byggnads avstånd från tomt till angränsande vägs mittlinje ej må

understiga 9 meter;

att huvudbyggnad icke må uppföras närmare grannes tomtgräns än 6

meter;

att huvudbyggnad icke må uppföras till större höjd än 7.5 meter och icke

innehålla mera än 2 våningar;

att uthus, för den händelse det icke samnianbygges med liknande hus i

grannes tomtgräns, icke må uppföras närmare nämnda tomtgräns än 3

meter;

att uthus icke må uppföras till större höjd än 3 meter; samt

att tomt icke må användas till industriella anläggningar eller till upplag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25. 25

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda lotter nr 1—18 av kronoegendomen

5/s mantal Hjältorp nr 1 Västergården i Fritsla socken

av Ålvsborgs län må med av uppskattningsmännen föreslaget

samt beträffande lotterna nr 1 och 12 av byggnadsstyrelsen

jämkat område var för sig försäljas i

enlighet med gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar och under iakttagande

av de ovan av mig föreslagna bestämmelser

beträffande tomts användning och bebyggande.

12:o.

Efter i Kungl. Maj:ts brev den 23 november 1900 lämnat medgivande inköptes [12. J

för bildande av kronopark det i Älvsborgs län, omkring 1 mil från Aspanäs Sjöbacka nr i

a kronoparken

station å Borås—Ulricehamns järnväg belägna säteriet Säby, omfattande följande Säby i Älvshemmansdelar,

nämligen 13/8 mantal Säby nr 1, \/t mantal Ekenäs nr 1, bor9s län3/16

mantal Norlycke nr 1, 1/i mantal Sjöslätt östra nr 1, V* mantal Skogsbo

nr 1 och 1/2 mantal Senered nr 1, samtliga i Södra Vings socken, V*

mantal Sjöbacka nr 1 i Timmele socken och 1/2 mantal Kälkared nr 1 i

Brunns socken.

Förvaltningen av säteriet, såväl vad beträffar inägor som skog, omhänderhades

alltifrån köpet intill den 14 mars 1909 av skogsstaten. Ifrån sistnämnda

dag övertogs förvaltningen av vissa delar av ovan omförmälda

hemmans inägoområden, däribland inägorna till 14 mantal Sjöbacka, av

domänstyrelsens lantbruksbyrå, som sedermera utarrenderat dessa områden

gemensamt, senast för tiden till den 14 mars 1926 mot en årlig arrendeavgäld

av 1,850 kronor.

Arrendelotten omfattar omkring 104.4 8 hektar, därav cirka 67.0 2 hektar

åker och madodling, l.u hektar äng, 29.7 3 hektar betesmark samt återstoden

impediment.

Under år 1921 har hållits uppskattningsförrättning för uppgörande av

förslag till förnyad utarrendering av lotten i fråga, därvid föreslagits, att

den i området ingående delen av hemmanet Sjöbacka skulle jämte övrig

hemmanet tillhörande, under skogsstatens förvaltning stående mark försäljas.

Med skrivelse den 19 september 1925 har domänstyrelsen överlämnat instrumentet

över berörda förrättning jämte övriga ärendet''tillhörande handlingar,

däribland utdrag av en år 1901 av Erik Janse över inägorna till

kronoparken Säby upprättad karta, en år 1909 av vice kommissionslantmätaren

Magne Augustin uppgjord beskrivning över delning av inägorna till

kronoparken samt en år 1914 av extra lantmätaren Ivar E. Tbomander upprättad

beskrivning över alla ägorna till 1/i mantal Sjöbacka.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Av handlingarna inhämtas, bland annat, följande.

Hemmanet Sjöbacka, liggande inom Redvägs härad, är beläget öster om

den i gränsen mellan detta och Ås härad befintliga Röstesjön samt norr om

en från kronoparken år 1905 försåld del av hemmanet Kälkared.

Hemmanet, som enligt uppgift, hämtad ur beskrivning till den över Redvägs

härad av rikets ekonomiska karteverk år 1892 upprättade kartan, innehåller

en areal av 63.4 hektar, därav 15.2 hektar åker och tomt, 13.2 hektar

äng, 28.9 hektar skogsmark och 6.x hektar impediment, omfattar enligt uppskattningsinstrumentet,

vars uppgift grundats på den av extra lantmätaren

Thomander upprättade beskrivningen, en areal av 64.33 70 hektar, därav 14.9 6

hektar åker och madodling, 7.7 9 hektar äng och gärdesbaekar, 35.125 hektar

skogs- och betesmark, 6''4 6 2 hektar impediment.

Hemmanet har av uppskattningsmännen åsatts ett saluvärde av i runt

tal 23,000 kronor, därav för växande skog 11,222 kronor 58 öre. Arrendevärdet

har beräknats till 550 kronor.

Uppskattningsmännens förslag om försäljning av hemmanet har biträtts

av länsstyrelsen i Älvsborgs län samt över jägmästaren i Smålands distrikt,

vilken senare i ett den 16 mars 1922 avgivet yttrande som motiv för försäljningen

framhållit, att den hemmanet tillhörande, i kronoparken ingående

obetydliga skogsmarken numera läge helt och hållet utom kronoparkens

egentliga område, från vilket skogsmarken vore skild dels genom hemmanets

inägoområde, dels genom Röstesjön och dels genom den försålda delen

av hemmanet Kälkared. Därtill komme, att hemmanet i kameralt hänseende

tillhörde annan socken än övriga delar av kronoparken.

Då tillförlitliga uppgifter i fråga om hemmanets areal och rågångar av

ingivna handlingar emellertid icke kunnat ernås, har domänstyrelsen låtit

föranstalta om hemmanets fullständiga uppmätning och kartläggning.

Med skrivelse den 22 juni 1925 har länsstyrelsen överlämnat handlingar

och karta till berörda ägomätning, verkställd nämnda år av distriktslantmätaren

Åke Lindahl.

Av nämnda handlingar, som jämväl bifogats domänstyrelsens skrivelse

den 19 september 1925, framgår, att hemmanet Sjöbackas areal utgör 64.5 600

hektar, därav 13.5390 hektar åker och tomt, 8.0510 hektar äng, 37.0090

hektar avrösningsjord och 5.961 o hektar impediment.

Med användandet av enahanda å-priser, som vid uppskattningstillfället

begagnats, kommer saluvärdet å hemmanet vid sådant förhållande att något

understiga det av uppskattningsmännen åsätta eller att utgöra i runt tal

22,565 kronor.

Då enligt domänstyrelsens uppfattning kronoparken Säby borde befrias

från den tyngande förvaltningsdel, som hemmanet Sjöbacka tvivelsutan

måste anses utgöra, funne sig styrelsen böra biträda den av uppskattningsmännen

föreslagna försäljningen av hemmanet, och finge styrelsen, som föranstaltat

om berörda hemmans särskilda utarrendering genom skogsförvaltningens

försorg till den 14 mars 1927 hemställa, att det till kronoparken

Säby hörande hemmanet V4 mantal Sjöbacka nr 1 måtte vid offentlig auktion

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

till den högstbjudande försäljas under de i brevet den 29 maj 1874 omförmälda

villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1927.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl. DepartementsMaj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att det till kronoparlien Säby hörande hemmanet Sjöhacka

nr 1 i Timmele socken av Älvsborgs län må å

offentlig auktion till den högstbjudande försäljas under

de i brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor med

tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1927.

13:o.

Kronoegendomen 113/20 mantal Förstena nr 1 litt. A och

0 mantal

Förstena nr 1 litt. E samt Vn-.o mantal Önan med Femtungan litt. E i

Västra Tunhems socken av Älvsborgs län är utarrenderad till den 14 mars

1927 mot ett årligt arrende av 2,410 kronor.

År 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren, greve C. G. Taube år 1924

kopierad och kompletterad karta över egendomen jämte beskrivning, inhämtas,

bland annat, följande.

[13.]

Förstena, nr 1

litt. A och

Förstena nr 1

litt. E samt

Önan med

Femtungan

litt. E i

Älvsborgs län.

Egendomen har en areal av 142.46 20 hektar, därav 131.4 8 20 hektar åker

och tomter, 2.7380 hektar äng, 3.oiso hektar avrösningsjord och 5.2270

hektar impediment. I nämnda areal ingår icke en från huvudgården enligt

Kungl. Maj:ts brev den 15 mars 1907 avsöndrad skolhustomt.

Vid huvudgården finnes en lägenhet, utgörande ett av domänstyrelsen enligt

beslut den 29 augusti 1914 till gårdssnickaren August Jakobsson upplåtet

område, varest Jakobsson erhållit tillstånd uppföra boningshus och uthus

samt anlägga ett kålgårdsland.

Jakobsson har vid uppskattningsförrättningen anhållit att få friköpa sitt

innehav. Likaledes har ansökning inkommit från Johan Nilsson, Kroken,

att få inköpa ett tomtområde från huvudgården.

På grund av sålunda gjorda framställningar om tomtförvärv från huvudgården

hava uppskattningsmännen föreslagit, att följande områden, vilka

av uppskattningsmännen ansetts kunna frånskiljas huvudgården utan men

för densamma, borde från huvudgården försäljas, nämligen

Beteckning i uppskattnings- instrumentet

Ägofigur å kartan

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Jakobssons tomt .......................

1 av 400, av 401. 425

0.1270

1

630

Tomten nr 2 .............................

av 423, av 424

0.1240

620

Tomten nr 3 .............................

av 423, av 424

0.1 24 0

620

Av dessa områden skulle, enligt uppskattningsmännens förslag, Jakobsson

hembjudas sitt innehav samt egendomens nuvarande arrendator A. Larsson,

som innehaft arrendet från år 1924 och ägde en å tomten nr 3 belägen

statstuga, erhålla hembud å ifrågavarande tomtområde.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

[14.]

Skene Bockagård

nr 8, i

Älosborgs län.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Överjägmästaren i Västra distriktet och länsstyrelsen hava icke haft

något att erinra mot uppskattningsmännens försäljningsförslag.

I skrivelse den 13 november 1925 har jämväl domänstyrelsen tillstyrkt

uppskattningsmännens förslag till tomtförsäljning från huvudgården. Mot

de tomtområdena åsätta saluvärdena har styrelsen icke haft något att erinra.

Jag kan icke förorda uppskattningsmännens förslag i vad detsamma avser

upplåtelse av ett tomtområde till egendomens nuvarande arrendator. I övrigt

biträder jag samma förslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att de i omförmälda uppskattningsinstrument med

Jakobssons tomt och tomt nr 2 betecknade lägenheter

må med ovan angivna arealer från kronoegendomen

1 13/äo mantal Förstena nr 1 litt. A och 1/um mantal

Förstena nr 1 litt. E samt 1/160 mantal Önan med Femtungan

litt. E i Västra Tunhems socken av Älvsborgs

län var för sig försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

14:o.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 11 november 1910 bestämdes, att utmarksskiftet

till kronoegendomen 1/2 mantal Skene Bockagård nr 8 i örby socken

av Älvsborgs län skulle bibehållas i kronans ägo och förvaltas som kronopark

men egendomen i övrigt försäljas att tillträdas den 14 mars 1912. Vid

å egendomen verkställd ägostyckning åsattes utmarksskiftet 1/ie mantal.

Hos domänstyrelsen har Anna Svenson, Vårkulla, Skene, anhållit att få

köpa ett å nämnda kronopark beläget torp, Vårkulla, vilket av henne innehafts

på arrende allt sedan den 14 mars 1912 vad beträffar tomtplatsen och

en mindre åker om 0.0 5 hektar, övrig åker, äng och odlingsmark vid Vårkulla

är upplåten till samma person från och med den 14 mars 1925.

Åbyggnaderna å torpet tillhöra en sökandens broder.

Arrendeavgälden för båda arrendeområdena utgör sammanlagt 28 kronor.

Enligt av distriktlantmätaren Stig Svinhufvud 1924 upprättad karta

med beskrivning omfattar lägenheten en sammanlagd areal av 3.19 7 hektar,

varav 0.904 hektar åker, 0.992 hektar äng och odlingsmark, 1.142 hektar

avrösningsjord samt 0.15 9 hektar impediment.

Lägenheten har av jägmästaren i Marks revir åsatts ett värde av 650

kronor.

över jägmästaren i Västra distriktet har tillstyrkt försäljningen, enär

lägenheten vore obehövlig för kronoparkens skötsel, dock under förbehåll

att kronan medgåves rätt till utfartsväg över lägenheten.

Domänstyrelsen har jämväl förordat försäljning av lägenheten med rätt

för nuvarande arrendatorn att erhålla hembud å densamma.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

29

Även jag biträder försäljningsförslaget. Vid försäljningen torde förbehåll

böra göras, dels att i köpet icke ingå å lägenheten befintliga kronan

ej tillhöriga byggnader, dels ock att kronan medgives rätt till utfartsväg

över lägenheten. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att lägenheten Vårkulla må med ovan angivet område

frånskiljas kronoegendomen Vi# mantal Skene Bockagård

nr 8 i Örby socken av Älvsborgs län och med tillträdesrätt

den 14 mars 1927 försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar med hembudsrätt för Anna Svenson

samt under förbehåll dels att i köpet icke ingå å lägenheten

befintliga kronan ej tillhöriga byggnader, dels ock

att kronan medgives rätt till utfartsväg över lägenheten.

15:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 24 mars 1898 har kronoegendomen 1/2

mantal Lundby nr 2 Erik Olovsgård i Norra Lundby socken av Skaraborgs

län från den 14 mars 1906 sammanslagits under ett arrende med den i

samma socken belägna kronoegendomen x/2 mantal Lundby nr 6 Djäknagården,

J/2 mantal Lundby nr 8 Albrektsgården och 1/i mantal Lundby nr

13 Skattegården. Den sålunda bildade arrendeegendomen är för närvarande

upplåten till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende av 2,115 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist 1924 upprättad

karta över inägojorden samt gränserna omkring skogsmarken till egendomen

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 12 kilometer från Skara samt 4 kilometer

från Axvalls och Värnhems järnvägsstationer, består av tre skiften, hemskiftet,

det 2.5 kilometer öster om hemskiftet belägna skiftet Billingsliderna

samt ett skogsskifte å Billingen. Av skiftet Billingsliderna utgöres det å

kartan med ägofigurerna nr 56—66 betecknade område av samfälld mark

för hemmanen Djäkna-, Albrekts- och Skattegårdarna; den återstående delen

av skiftet eller ägofigurerna å kartan nr 68—83 tillhör hemmanet Erik

Olovsgården enskilt. Egendomen har en sammanlagd areal av 173.4 7 2 hektar,

därav 63.41 hektar åker, 8.148 hektar äng och 101.914 hektar avrösningsjord.

Å skiftet Billingsliderna finnas tre lägenheter, nämligen /. d. soldattorpet

nr 306, benämnt Hökaberg, och bebyggt med soldatroten tillhöriga stuga

och ladugård, vari kronan har del med en tredjedel, och nuvarande innehavaren

före detta korpralen Johannes Eilau tillhöriga stuga och ladugård,

Ny torp, varå Einar Andersson äger stuga och ladugård, samt Åsabacken,

bebyggd med lada, tillhörig lägenhetens brukare, Oscar Lilja, som äger lägenheten

angränsande mark om 0.7 5 hektar.

Departements
chefen.

[15.]

Lundby nr 2,

6, 8 och 13 i

Skaraborgs

län.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 25.

I anledning av gjorda ansökningar hava uppskattningsmännen föreslagit

försäljning till bemälda personer av sagda lägenheter med här nedan omförmälda

arealer och saluvärden:

Beteckning å

kartan.

Ägofigurer å

kartan

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Hökaberg........................

litt. A + 13 + del av

ägofig. nr 6G

56—66

6.1

4,175: —

Nytorp...........................

litt. G''

68—77

0.S58

900: — j

Åsabacken ....................

litt. C11 + del av

ägoligur nr 83

78—83

1.854

600: — |

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava ej haft något att i ärendet erinra.

Med skrivelse den 9 oktober 1925 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen icke hade något att

erinra mot förslaget. Vid områdenas försäljning enligt kungörelsen den 17

oktober 1913 (nr 271) torde spekulanterna å lägenheterna Hökaberg och Nytorp

vara berättigade till hembud under det att sådan rätt författningsenligt ej

torde tillkomma spekulanten å Åsabacken. Sådan rätt borde enligt domänstyrelsens

mening förbehållas honom. I lägenheten Hökaberg inginge ett å

kartan med ägofiguren nr 63 a utmärkt vägområde och i lägenheten Nytorp

ett å kartan med ägofiguren nr 77 betecknat vägområde. Skyldighet borde

föreskrivas för köpare av nämnda lägenheter att till begagnande såsom väg

upplåta nämnda områden. I avvaktan på beslut i försäljningsfrågan hade

domänstyrelsen ombesörjt egendomens skötsel och vård under ett år från

den 14 mars 1926.

Departements- Jag biträder domänstyrelsens förslag. Beträffande f. d. soldattorpet nr 306,

chefen. benämnt Hökaberg, torde vid försäljningen böra iakttagas att i köpet icke

ingå soldatroten tillhöriga stuga och ladugård, i vad desamma icke ägas

av kronan.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda lägenheter Hökaberg, Nytorp och

Åsabacken må var för sig med här ovan angivet område

från kronoegendomen Lundby nr 2, 6, 8 och 13 i

Norra Lundby socken av Skaraborgs län försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med hembudsrätt för Oscar Lilja

till lägenheten Åsabacken och under villkor beträffande

lägenheten Hökaberg att i köpet icke ingå å lägenheten

befintliga soldatroten tillhöriga stuga och ladugård, i

vad desamma icke ägas av kronan, samt med skyldighet

för innehavare av lägenheterna Hökaberg och Ny torp

att till begagnande såsom väg upplåta de i lägenheterna

ingående för sådant ändamål avsedda områden.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

31

16:o.

Kronoegendomen l/2 mantal Bya nr 4 Bryngel Måns eller Bråtaregård i

Skarstads socken av Skaraborgs län är utarrenderad för tiden från den 14

mars 1920 till den 14 mars 1927 mot ett årligt arrende av 1,200 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren

E. O. Janson 1917 upprättad karta över egendomen med beskriv,

ning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Vara köping, har enligt

nyssberörda ägobeskrivning en areal av 29.891 hektar, därav 28.053 hektar

tomt, åker och dylikt, 0.663 hektar äng, 0.033 hektar avrösningsjord och

1.14 2 hektar impediment.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 21 augusti 1924 har Halla elektriska

distributionsförening u. p. a. medgivits tillstånd att under vissa villkor hava

elektriska ledningar framdragna över egendomen.

Vid egendomen erfordras nybyggnad av boningshus, ladugård och redskapsskjul

med bodar, vilka arbeten ansetts draga en kostnad av omkring 18,000

kronor. Egendomen har sedan urminnes tid varit delad i två bruk, för vilka

myndigheterna tidigare utfärdat särskilda kontrakt. Under senare tider har

gården utarrenderats genom ett kontrakt och har liuvudarrendatorn upplåtit

ena hälften till annan person. För närvarande äger kronan ett boningshus,

som innehaves av huvudarrendatorn, Lisa Andersson Blomqvist, och

två ladugårdar, en för var brukningsdel, varjämte underarrendatorn, Aug.

Svensson, äger ett tidsenligt nyare boningshus.

Under 200 år hava de släkter, vars ättlingar nu innehava gården, brukat

var sin hälft därav i största endräkt. I händelse kronan skulle bekosta

erforderlig nybyggnad vid egendomen, komme sådan, enligt uppskattningsmännens

förmenande, att äga rum endast för ett bruk. En följd härav

bleve, att den ena arrendatorsfamiljen måste drivas från den gård, där den

under sekler nedlagt ett strävsamt arbete och vilken dess medlemmar hölle

mycket kär, vilket även komme att väcka en pinsam uppmärksamhet i orten,

där de båda familjernas strävsamma endräktiga arbete vid gården frarnhölles

såsom ett exempel. Ur såväl ekonomisk som social synpunkt hava

uppskattningsmännen därför på det kraftigaste förordat egendomens försäljning

till nuvarande brukare, vilka i en gemensam ansökning anhållit att

få inköpa var sin brukningsdel.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 900 kronor och har saluvärdet

beräknats till 28,300 kronor, därav 100 kronor för egendomen tillkommande

allmänningsutdelning.

På given anledning har saluvärdering verkställts av de särskilda lotterna.

Uppskattningsmännen hava ansett liimpligt, att den gräns, efter vilken lotterna

brukas, bibehålies vid en eventuell försäljning. Lotterna hava a

kartan åtskilts med en röddragen linje och betecknats såsom litt. A och B.

Lotterna innehålla enligt ett av distriktslantmätaren Gunnar Linde den 19

augusti 1925 utfärdat arealbevis lotten litt. A 13.835 hektar, därav 13.277

hektar åker, 0.4 2 3 hektar tomt, O.125 hektar äng och odlingsmark samt O.01

hektar annan mark, och lotten litt. B 15.028 hektar, därav 13.667 hektar

åker, 0.6 8 6 hektar tomt, 0.5 3 8 hektar äng och odlingsmark samt O.137 hektar

[16.]

Bya nr 4

Bryngel Måns

eller Bråtaregård

i Skaraborgs

län.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Departementschefen.

annan mark. Vid arealberäkningen hava de å kartan med brunt färgade

vägarna icke medtagits.

Uppskattningsmännen, som med hänsyn till läge och beskaffenhet av kronans

å lotterna befintliga hus ansett, att lotten litt. B borde hava ett till

500 kronor beräknat högre pris, som fråndragits lotten litt. A, hava saluvärderat

lotten litt. A till 13,300 kronor, därav 50 kronor för del i egendomen

tillkommande allmänningsutdelning, och lotten litt. B till 15,000

kronor, därav 50 kronor för del i egendomen tillkommande allmänningsutdelning.

Domänintendenten har upplyst, att lotten litt. A innehaves av August

Svensson och lotten litt. B av Lisa Andersson Blomqvist och att nämnda

personer vore i en sådan ekonomisk situation, att de horde medgivas erlägga

köpeskillingen i enlighet med villkoren i kungörelsen den 17 oktober 1913,

ävensom framhållit, att vid försäljningen av lotten litt. A förbehåll horde

göras om rätt för Karl Andersson att mot en årlig avgäld av 10 kronor få

innehava den å lotten belägna backstugan.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra i

ärendet.

Domänstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen V2 mantal Bya nr 4 Bryngel

Måns eller Bråtaregård i Skarstads socken av Skaraborgs

län blivit genom ägostyckning delad i omförmälda

två med litt. A och B betecknade lotter, samma lotter

må var för sig försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt för August Svensson till lotten litt. A

och för Lisa Andersson Blomqvist till lotten litt. B samt

med förbehåll om rätt för Halla elektriska distributionsförening

u. p. a. att hava elektriska ledningar framdragna

över lotterna och för Karl Andersson att under

sin livstid kvarbo i den å lotten litt. A belägna backstugan

och bruka därtill nu disponerad jord mot en

årlig avgäld till lottens ägare av 10 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 25.

33

17:o.

Kronoegendomen 1 mantal Älgarås nr 2 Mellangärden i Älgarås socken

av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot ett årligt

arrende av 1,400 kronor. Enligt bestämmelser i Kungl. Maj:ts brev den 29

juni 1912 och den 23 oktober 1915 bar avkortning å arrendet medgivits med

tillhopa 33 kronor 67 öre till följd därav att dels jämlikt brev den 3 november

1911 mark tagits i anspråk för väganläggning och dels ett område om 3.4 2

hektar enligt brev den 30 april 1915 frånsålts egendomen.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren J. Gordh 1923—1924 över egendomen

upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 38 kilometer från Mariestad och 1 kilometer

från Älgarås järnvägsstation, består av fyra skiften, av vilka hemskiftet är

styckat i två delar av utav statens järnvägar i anspråk tagen mark. Egendomen

har en areal av 226.112 hektar, därav 77.0 9 7 hektar tomt och åker,

7.448 hektar äng, 28.289 hektar betes- och hagmark samt 113.278 hektar skogsmark.

Den inom egendomens område belägna lägenheten Nybygget, ägofigur

å kartan nr 258, tillhör ej egendomen och är ej inräknad i egendomens areal.

Vid egendomen finnas två med kronans hus bebyggda torplägenheter, nämligen

Ängen eller Haghemmet och Björkebacken. Innehavaren av förstnämnda

torp, Karl Johansson, vilkens fader brukat torpet sedan år 1909,

har anhållit att få friköpa denna lägenhet. Då torpet på grund av sin belägenhet

lätt kunde frånskiljas egendomen samt torpet för egendomen ej

hade större värde och husen därå vore så gamla, att de snart nog tarvade

ombyggnad, hava uppskattningsmännen tillstyrkt försäljningen.

Det till försäljning förordade området omfattar å kartan ägofigurerna nr

172—197 och har en areal av 5.550 hektar, därav 1.9 79 hektar tomt och

åker, 0.316 hektar äng och 3.2 5 5 hektar hagmark. Områdets saluvärde har

beräknats till 4,000 kronor, därav 321 kronor 20 öre för växande skog.

I en den 12 oktober 1923 dagtecknad ansökning har dåvarande innehavaren

av torpet Björkebacken, Sven Fredriksson, anhållit att få inköpa detta

torp. Vidare har den 31 augusti 1925 torpets nuvarande innehavare, Ernst

Lindblom, gjort ansökan att få inlösa torpet. Då Fredriksson avvikit från

torpet och hans nuvarande vistelseort vore okänd, hava uppskattningsmännen

ansett något avseende icke kunna fästas vid hans ansökning. Torpet vore

för övrigt behövligt för egendomen och vore på grund av sina spridda ägor

olämpligt att frånstycka, varför jämväl Lindbloms ansökning avstyrkts.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra emot

uppskattningsmännens förslag.

I skrivelse den 28 november 1925 har domänstyrelsen för egen del med

avseende å vad i ärendet förekommit och då, enligt vad styrelsen under

hand inhämtat från domänintendenten i länet, Lindblom innehaft torpet

Björkebacken endast sedan den 14 mars 1925, biträtt uppskattningsmännens

förslag.

inhain/ till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 20 höft. (Nr 25.J 3

[17.]

Älgarås nr 2

Mellangärden

i Skaraborgs

län.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Departements
chefen.

[18.]

Brunstorp nr

4 Nolgård och

Brunstorp nr

5 Millomgård

i Skaraborgs

län.

Även jag biträder uppskattningsmännens förslag och hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpet Ängen eller Haghemmet må med ovan angivet

område från kronoegendomen 1 mantal Älgarås

nr 2 Mellangärden i Älgarås socken av Skaraborgs län

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

18 :o.

Kronoegendomen 1/2 mantal Brunstorp nr 4 Nolgård och ‘/g mantal Brunstorp

nr 5 Millomgård i Värsås socken av Skaraborgs län är utarrenderad

till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende av 1,800 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland en

av distriktslantmätaren E. O. Janson 1923 genom kopiering och nymätning

upprättad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat

följande.

Egendomen, som är belägen 21 kilometer från Skövde och 8 kilometer från

Tibro järnvägsstation, består av två skiften, hemskiftet och det 8 kilometer

från huvudgården belägna utskiftet, utgörande egendomens andel i Bergsmossen,

samt har en sammanlagd areal av 231.791 hektar, därav 116.551

hektar åker och tomter, 46.2 3 6 hektar betes- och skogsmark, 67.2 8 7 hektar

avrösningsjord och 1.717 hektar impediment.

Med tillstyrkan av en av innehavaren av lägenheten Nybygget, Anna

Johansson, som äger å lägenheten uppförda boningshus och uthus, gjord

ansökning hava uppskattningsmännen föreslagit lägenhetens försäljning.

Lägenheten omfattar å kartan ägofiguren nr 42 och har en areal av 0.0 7 4

hektar, utgörande tomt och åker. Saluvärdet å lägenheten har beräknats

till 125 kronor; och har arrendeavgälden uppskattats till 5 kronor.

Vidare har ansökning inkommit från slaktaren Sven Johansson, Djursätra,

Värsås, att få inköpa egendomens andel i Bergsmossen eller egendomens

utskifta, motsvarande ägoligurerna å kartan nr 159—177 om 6.41 hektar

åker, 1.10 9 hektar betesmark och 0.16 hektar impediment. Då utskiftets

jord, som bestode av madjord och någon lermylla på lerbotten, vore olika

jorden vid huvudgården och vid missväxt å hemjorden brukade bära goda

skördar, hava uppskattningsmännen förordat, att utskiftet fortfarande bibehölles

under arrendet. Sökandens föräldrar ägde bebyggd jord intill utskiftet

och voie avsikten enligt inhämtade upplysningar att sammanslå jorden

med den föräldrarna tillhöriga fastigheten. Saluvärdet å utskiftet har uppskattats

till 4,200 kronor och har arrendevärdet därå beräknats till 192

kronor 30 öre.

Uppskattningsmännen hava för den nya arrendeperioden för kronoegendomen

i dess helhet föreslagit ett årligt arrende av 2,250 kronor.

Länsstyrelsen och vederbörande överjägmästare hava ej haft något att

erinra mot uppskattningsmännens förslag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 4 september 1925 förklarat sig biträda

uppskattningsmännens förslag. Tillika har domänstyrelsen meddelat, att

styrelsen i avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut ombesörjt egendomens

skötsel och vård under ett år från den 14 mars 1926.

Den 6 oktober 1925 anbefalldes domänstyrelsen att föranstalta om den

ytterligare utredning i ärendet, som vore erforderlig i händelse av försäljning

enligt gällande grunder för upplåtande av egnaliemslägenheter från

kronoegendomar av ovannämnda utskifte till ifrågavarande kronoegendom.

Med utlåtande den 31 oktober 1925 har domänstyrelsen överlämnat infordrade

yttranden från vederbörande landsfiskal, länsstyrelse och domänintendent.

Landsfiskalen har anfört bland annat följande.

Slaktaren Sven Oskar Johansson, Lilleskog, Värsås, född den 29 december

1903, vistades hos sina föräldrar, förre slaktaren Frans Oskär Johansson och

dennes hustru, samt åtnjöte därstädes fri bostad. Familjen, som utom Sven

Oskar Johansson och föräldrarna bestode av sju barn, samtliga yngre än

sökanden, hade sitt huvudsakliga uppehälle genom den sistnämndes slakteriarbete.

Familjen hade emellertid sin fulla bärgning, vartill i ej ringa mån

bidroge inkomsten av det jordbruk, som idkades å föräldrarna tillhörig jord.

På grund härav vore slaktaren Sven Oskar Johansson icke att anse såsom

obemedlad eller mindre bemedlad, utan innehade han en jämförelsevis god

ekonomisk ställning.

Storleken av den sökandens föräldrar tillhöriga jord, som vore belägen

intill kronoegendomens del av Bergsmossen, uppginge numera, sedan de, dels

genom arv och dels genom köp, förvärvat ytterligare jord, till 34 tunnland,

varav 15 tunnland öppen jord samt resten ängs- och skogsmark.

Johansson hade uppgivit sin avsikt med köpet vara att av de båda jordarna

bilda eget hem. Han hade även uppgivit, att egendomens 8 kilometer från

huvudgården belägna andel i Bergsmossen brukats och fortfarande brukades

till huvudgården av Brunstorp, vilken sistnämnda uppgift även lämnats av

arrendatorn av Brunstorp.

Då Johansson vore känd som en skötsam och ordentlig person finge landsfiskalen

tillstyrka bifall till den av honom gjorda ansökningen.

Domänintendenten har framhållit bland annat, att egendomens hemjord

vore av mycket svag beskaffenhet, vilken alltid lämnade små skördar och

ofta nog i år med starkare torka eller svårare nederbörd ren missväxt,

att skiftet å Bergsmossen vore av god beskaffenhet, vilket alltid lämnade

god stråfoderskörd, att skiftet därför vore synnerligen önskvärt att få behålla

till gården, då det vid missväxt å hemjorden lämnade foder för egendomens

djurstam, som därigenom kunde hållas jämnare och större, att härigenom

en för hemjorden synnerligen väl behövlig större gödselmängd vunnes, att

egendomens värde på ovan angivna skäl givetvis sjönke betydligt om skiftet

såldes och att nuvarande arrendatorn, som vore en duglig jordbrukare,

särskilt starkt framhållit nyttan för egendomen av ifrågavarande skifte.

Då Johansson redan innehade ett jordbruk, som vore stort nog att föda

en familj, och därtill genom sin slakterirörelse hade full försörjning, funnes

enligt domänintendentens förmenande inga ömmande skäl att bifalla hans

ansökan.

Länsstyrelsen har, då ifrågavarande skifte brukats och fortfarande brukades

under huvudgården samt under åberopande av de skäl uppskattnings
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

männen andragit ävensom vid det förhållande att Johansson för sin bärgning

icke vore absolut beroende av att komma i besittning av området, föreslagit,

att detsamma måtte bibehållas i kronans ägo och utarrenderas tillsammans

med huvudgården.

Domänstyrelsen bar i sitt utlåtande anfört, att den verkställda utredningen

icke givit styrelsen anledning att frångå sin i skrivelse den 4 september

1925 uttalade uppfattning.

På given anledning har domänintendenten i skrivelse till jordbruksdepartementet

den 17 november 1925 meddelat, att, i händelse den kronoegendomen

tillhörande Bergsmossen skulle försäljas, han ansåge skiftet vara för egendomen

så värdefullt vid ofta inträffande missväxt å hemjorden, att arrendet

å egendomen ej kunde sättas högre än till 2,000 kronor.

Med hänsyn till att skiftet Bergsmossen dels är till sin areal i förhållande

till hela egendomens åkerareal så obetydligt och dels är beläget åtta kilometer

från huvudgården, kan jag icke tillmäta de av myndigheterna anförda skälen

större vikt. Å andra sidan torde genom försäljning av nämnda skifte till

Sven Johansson kunna skapas ett bärkraftigt självständigt jordbruk. Jag vill

därför förorda försäljning av skiftet Bergsmossen, vilken försäljning med hänsyn

till vad upplysts om Johanssons ekonomiska ställning torde höra ske enligt

kungl. brevet den 29 maj 1874. Jag biträder förslaget om upplåtelse av

lägenheten Nybygget och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen V2 mantal Brunstorp nr 4

Nolgård och Va mantal Brunstorp nr 5 Millomgård i

Värsås socken av Skaraborgs län må försäljas

dels skiftet Bergsmossen å offentlig auktion till den

högstbjudande under de i kungl. brevet den 29 maj

1874 stadgade villkor,

dels ock lägenheten Nybygget enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

37

19:o.

Genom brev den 17 november 1876 förordnade Kungl. Maj:t, att ekogen

till kronoegendomen 1 mantal Kamé nr 1 i Grava socken av Värmlands

län skulle från och med den 14 mars 1878 ställas under skogsstatens vård

och förvaltning för att sedermera vid utarrendering av den nära intill

Kamé belägna kronoegendomen 1 mantal Tolerudstorp nr 1 förenas med

denna såsom kronopark. Vid utarrendering av sistnämnda egendom från

den 14 mars 1892 undantogs den till egendomen hörande skogsmarken

från arrendet och förenades med skogsmarken till 1 mantal Kärne till

kronopark. Sedan Kungl. Maj:t jämlikt brev den 11 juni 1916 förordnat

om försäljning av vissa lotter av Kärne nr 1, blevo till egendomen hörande

lägenheter, däribland lägenheten Brantlyckan, från och med den 14 mars

1919 införlivade med Kärne kronopark.

Kärne kronopark, fördelad i tre skilda ägoskiften, omfattar enligt gällande

skogshushållningsplaner en sammanlagd areal av 575.6 7 hektar,

varav 448.2 5 hektar produktiv skogsmark och 127.4 2 hektar impediment

I en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning av den 14 november 1924

har Gustav Ähs anhållit att för en köpeskilling av 400 kronor få inköpa

lägenheten Brantlyckan, vilken lägenhet vore belägen på ett avstånd av

omkring 200 meter från ett sökanden tillhörigt mindre hemman i Bofasterudsby

och invid utfartsväg, som av sökanden användes. Sökanden önskade

för sin utkomst förvärva ytterligare åkerjord.

Till följd av remiss har domänstyrelsen den 9 juli 1925 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid överlämnat infordrade yttranden från vederbörande

skogsstatstjänstemän och länsstyrelsen i länet ävensom ärendet

tillhörande handlingar, däribland kopia av skogsindelningskarta för block I,

skifte III av Kärne kronopark.

Jägmästaren har anfört bland annat, att lägenheten för närvarande

vore upplåten å arrende till Åhs till den 14 mars 1926, att lägenhetens

areal utgjorde 1.6 3 hektar, varav 1.5 o hektar medelgod åker samt O.is

hektar skoglösa gärdesbackar, att åbyggnader icke funnes å lägenheten,

att lägenheten icke erfordrades för beredande av bostad för fast anställd

skogsarbetare, att det vore en fördel för kronan att avyttra densamma

samt att det av Åhs erbjudna priset finge anses motsvara lägenhetens

skäliga värde.

Över jägmästaren har, med förmälan att lägenhetens åkerjord vore svårdränerad

och i övrigt av mindre god beskaffenhet, tillstyrkt ansökningen.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen.

Domänstyrelsen anser försäljning av lägenheten kunna ske utan hinder

för kronoparken och har icke något att erinra mot, att försäljningen

skedde till Åhs, som erlade ett årligt arrende för lägenheten av 30 kronor.

Försäljning av lägenheten syntes icke höra ske till lägre pris än 500

[19.]

Kronoparken

Kärne i

Yär lillända

län.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Departements
chefen.

kronor, vilket kapital efter en räntefot av 6 procent gåve 30 kronor, eller

det belopp Åhs betalade i arrende för lägenheten.

Med skrivelse den 26 november 1925 har domänstyrelsen överlämnat

ytterligare handlingar i ärende, som berör ifrågavarande lägenhet, för

den åtgärd Kungl. Maj:t kunde finna desamma böra föranleda.

Av ifrågavarande handlingar inhämtas i huvudsak följande.

I skrivelser till domänstyrelsen den 27 augusti och 14 september 1925 har

direktören Carl Berglund, Götehorg, anhållit att få inköpa lägenheten Brantlyckan

för en köpeskilling av 550 kronor. Berglund har anfört, att han

ägde fastighet, vilken angränsade lägenheten Brantlyckan, samt att sökanden

Åhs för förbindelse mellan sin innehavande fastighet i Bofasterud och lägenheten

Brantlyckan vore nödsakad begagna väg över såväl Berglunds som

andra personers fastigheter.

Åhs, som av vederbörande jägmästare beretts tillfälle taga del av styrelsens

utlåtande den 9 juli 1925 och erhållit kännedom om Berglunds köpeanbud,

har i skrivelse till domänstyrelsen den 26 september 1925 förklarat sig villig

erlägga en köpeskilling av 550 kronor samt uppgivit, att han för brukningen

av Brantlyckan kunde begagna annan väg än berörda väg över Berglunds ägor.

Jägmästaren i Karlstads revir har i ett den 28 september 1925 avgivet

yttrande uttalat, att det syntes honom rätt, att det anbud, som avgivits av

Åhs, vilken såsom arrendator av Brantlyckan haft avsevärda kostnader för

hävden, bleve till antagande förordat, dock att, därest ytterligare överbud

inkomme från Berglund eller annan, lägenlieten borde utbjudas till försäljning

å auktion.

Länsstyrelsen har, med överlämnande av yttrande från vederbörande

domänintendent den 16 november 1925, instämt i jägmästarens yttrande.

För egen del förordar jag antagande av det av Åhs senast avgivna köpeanbudet

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att från kronoparken Kärne i Grava socken av

Värmlands län må frånskiljas och försäljas förberörda

å ovannämnda kartkopia med röd gränslinje utmärkta

lägenhet om 1.63 hektar till Gustav Åhs mot en köpeskilling

av 550 kronor och under villkor i övrigt,

att området tillträdes den 14 mars 1926,

att köpeskillingen vid tillträdet i sin helhet erlägges

till domänstyrelsen,

att köparen ensam vidkännes de med områdets avskiljande

och lagfart å fånget förenade kostnader, samt

att köparen uppsätter och underhåller lämpligt

stängsel omkring det försålda området.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

39

20:o.

Kronoegendomen 11/4 mantal Mycklinge nr 4 och 5 i Tillberga socken

av Västmanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt

arrende av 960 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättniug. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Ragnar Grebius åren 1924—1925 upprättad karta över egendomens

inägor med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

[20.J

Mycklinge

nr 4 och 5 i

Västmanlands

län.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Västerås och 7 kilometer

från Tillberga järnvägsstation, har enligt nyssnämnda ägobeskrivning eu

inägoareal av, förutom vissa samfällda ägor, 40.161 hektar, därav 1.45 9 hektar

tomt, 37.5 41 hektar åker, 0.9 5 6 hektar avrösningsjord och 0.2o5 hektar

impediment. Härtill kommer egendomens utmark om 23.4 4 0 hektar.

A egendomen finnes en lägenhet, Solhagen, bebyggd med grindvakten vid

Stockholms—Västerås—Bergslagens järnväg C. J. Johansson tillhöriga stuga

och uthus, ävensom det roten nr 79 under Livkompaniet av Västmanlands

regemente tillhörande soldattorpet Mycklingstorp, som innehaves av avskedade

soldaten J. A. Myckling.

I anledning av Johanssons därom gjorda framställning hava uppskattningsmännen

föreslagit försäljning till honom av lägenheten Solhagen

med det område, som å kartan utmärkts inom en röd begränsningslinje och

som, avskilt från egendomens övriga inägor genom järnvägen, omfattar

ägofigurerna nr 31—42 och området litt, a (i rött) med en areal av 0.94o

hektar, därav 0.29o hektar åker, 0.6 4 8 hektar betes- och skogsmark samt

O.C0 2 hektar impediment. Lägenheten har salu värderats till 875 kronor,

därav 120 kronor för växande skog, och arrendevärderats till 50 kronor.

Laggild hägnad kring lägenheten bör åvila köparen.

I övrigt har framställning om förvärv av mark från egendomen ej gjorts;

och hava uppskattningsmännen ej ansett erforderligt uppgöra något ytterligare

förslag till försäljning av område från egendomen.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra mot

uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har tillstyrkt försäljningsförslaget.

Även jag tillstyrker försäljning av lägenheten i fråga och hemställer Departementalltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att förenämnda lägenhet Solhagen må med ovan angivet

område från kronoegendomen 1 1/4 mantal Mycklinge

nr 4 och 5 i Tillberga socken av Västmanlands

län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar och under villkor,

bland andra, att köparen på av vederbörande jägmästare

godkänt sätt uppför hägnad i det försålda områdets

gräns mot kronoegendomen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

21 :o.

[21.] Kronoegendomen 1 mantal Bro nr 2 i Sevalla socken av Västmanlands

Bro nr a i län är till den 14 mars 1928 utarrenderad mot ett årligt arrende av 1,660

Västmanlands ,

län. kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med detsamma tillhörande och övriga handlingar, däribland

en av förste lantmätaren N. Th. Schönström verkställd kopia av en av

distriktslantmätaren Walter Raquette 1917 kompletterad karta över egendomen

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Hedenbergs och 10 kilometer

från Tillberga järnvägsstationer samt 21 kilometer från Västerås, har, sådan

den befinnes efter genomförandet av det av Kungl. Maj:t jämlikt beslut den

17 september 1920 medgivna utbytet av mark till egendomen och en från

egendomen utbruten båtnadsjord, en inägoareal av 36.6 4 4 hektar, därav

34.9 31 hektar tomt och åker, 0.5 2 5 hektar äng och 1.18 8 hektar impediment.

Härtill kommer egendomens från arrendet undantagna utmark med en areal

av — förutom å densamma belägna 0.9 2 hektar inägor — omkring 96.7

hektar. I arealen ingår ej det område om 2 kvadratrevar 21 kvadratstänger

77.41 kvadratfot, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1882 avsöndrats

till utvidgning av planen omkring Sevalla församlings kyrka.

Med tillstånd av domänstyrelsen har egendomens arrendator till Sevalla

församling för tiden till den 14 mars 1928 upplåtit ett å en av distriktslantmätaren

Ragnar Grebius 1923 upprättad karta med litt. a utmärkt område

om 0.90 8 hektar; och har församlingen av styrelsen medgivits att å

området vidtaga de åtgärder, som kunde anses erforderliga för förskönande

av platsen närmast Sevalla kyrka. En av församlingen gjord ansökning

om förvärv av området med äganderätt har varit föremål för övervägande

vid uppskattningsförrättningen; och hava uppskattningsmännen funnit området

vara av så ringa betydelse för egendomen, att detsamma utan menlig

inverkan på arrendevärdet för egendomen kunde frånskiljas. Områdets belägenhet

invid allmänna landsvägen Västerås—Tillberga—Sevalla—Sala och

egenskaper i övrigt har ansetts motivera åsättande av visst tomtvärde, och

har områdets saluvärde efter ett å-pris av 600 kronor per hektar föreslagits

till 545 kronor, i vilket värdet av å området befintlig sparsamt växande och

mindrevärdig björkskog inräknats. Laggild hägnad omkring området bör

enligt uppskattningsmännen åvila köparen.

Länsstyrelsen och öv er jägmästaren hava icke haft något att i ärendet

erinra.

Domänstyrelsen har biträtt försäljningsförslaget men ansett, att saluvärdet

å området borde höjas till 600 kronor.

Departements- 41ig tillstyrker försäljningsförslaget och har intet att erinra mot det av

chefen. domänstyrelsen föreslagna saluvärdet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område om 0.9 0 8 hektar må frånskiljas

kronoegendomen 1 mantal Bro nr 2 i Sevalla

socken av Västmanlands län och försäljas till Sevalla

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 25.

41

församling mot en köpeskilling av 600 kronor och under

villkor i övrigt

att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i Västmanlands

län kontant vid tillträdet den 14 mars 1928,

att köparen vidkännes alla med områdets avskiljande

och lagfart å fånget förenade kostnader, samt

att områdets innehavare skall, därest sådant från

kronans sida påfordras, uppsätta och för framtiden underhålla

hägnad i gränsen mot kronoegendomens mark.

22:o.

Kronoegendomen 1 mantal Sör Gärdsbo nr 5 i Väster Färnebo socken av

Västmanlands län är till den 14 mars 1928 utarrenderad mot ett årligt arrende

av 850 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med detsamma tillhörande och övriga handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren Frey Torbjörnsson 1924 för beskrivning av åker

och äng över egendomen uppgjord karta med beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

„ [22.]

Sör Gårdsbo

nr 5 i Västmanlands

lär..

Egendomen, som består av två skiften, hemskiftet och utskiftet, är belägen

24 kilometer från Sala stad. Enligt Kungl. Maj:ts med riksdagen lämnade

medgivande den 14 juni 1907, såvitt kronans andel angår, har ett

område om 12.6 7 ^ ar, utgörande del av en vid under 1865 fastställt, Sör

Gärdsbo by övergånget laga skifte för delägarnas i skiftet gemensamma behov

undantagen mark, vari kronan för egendomen har del, försålts till

Väster Färnebo församling. Den på arrende upplåtna delen av egendomen

har jämlikt förberörda ägobeskrivning en areal av 64.971 hektar, därav 45.734

hektar tomt och åker, 0.6 17 hektar äng, 17.605 hektar myrmark, backar

in. m. och l.ois hektar impediment. Den under skogsstatens förvaltning

stående utmarken har enligt liushållningsplanen en areal av 98 hektar.

Uppskattningsmännen hava föreslagit försäljning av det å utskiftet invid

egendomens utmark belägna torpet Hagslätten, vilket på grund av sin frånbelägenhet

i förhållande till huvudgården bättre lämpade sig för försäljning

än som organ vid huvudgårdens skötsel. Torpet är bebyggt med kronan

tillhöriga hus, i stort sett i drägligt tillstånd och motsvarande lägenhetens

utsträckning. Torpets försäljningsområde, som finnes utmärkt å en vid handlingarna

fogad mindre karta, är å egendomskartan skilt från egendomens

utmark med en ljusröd linje och har en areal av 8.8 30 hektar, därav 4.7 7 3

hektar åker, O.iöo hektar äng och 3.897 hektar avrösningsjord. Torpets saluvärde

har uppskattats till 2,725 kronor, därav 410 kronor för växande skog;

och har arrendevärdet beräknats till 200 kronor.

Torpet borde hembjudas innehavaren, Claes Arvid Carlsson-Spjuth, som,

född å torpet, brukat detsamma sedan 1920. Laggild hägnad omkring

lägenheten borde åvila köparen.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra i anledning

av förslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 7926. 1 samt. 29 höft. (Nr 2ö.)

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Domänstyrelsen har tillstyrkt försäljningsförslaget, dock att det föreslagna

saluvärdet synts styrelsen väl lågt, varför styrelsen föreslagit, att detsamma

höjdes, med hänsyn även tagen till å torpet befintlig åbyggnad, till 3,500

kronor. Styrelsen har hemställt, att torpet måtte försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Under erinran att nuvarande innehavaren torde höra tillerkännas hembudsrätt

till ifrågavarande torp enligt punkt 8 i gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar, tillstyrker även jag

försäljningen, på sätt domänstyrelsen föreslagit. Mot det av styrelsen beräknade

saluvärdet har jag intet att erinra. Jag hemställer för den skull, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpet Hagslätten om 8.8 3 hektar må från kronoegendomen

1 mantal Sör Gårdsbo nr 5 i Väster Färnebo

socken av Västmanlands län försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar och under villkor att köparen på av

vederbörande jägmästare godkänt sätt uppför hägnad i

det försålda områdets gräns mot kronoegendomen.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

uti de under l:o—22:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen lämnar bifall till vad departementschefen

hemställt samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Stockholm, Isaac Marcus'' Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 25, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana e a1 i texten
  2. JoU 1926:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition, nr 25, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar. • s. 6 i texten