Sök i Ratio Lex

Angående anslag av skogsförsäljningsmedel från utskogen Knappåsen till restaurering av Ekshärads församlings kyrkobyggnad

8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:30, Angående anslag av skogsförsäljningsmedel från utskogen Knappåsen till restaurering av Ekshärads församlings kyrkobyggnad

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

19

Nr 30.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag av skogsförsäljningsmedel

från utskogen Knappåsen till restaurering

av Ekshärads församlings kyrkobyggnad; given

Stockholms slott den 31 december 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden

för den 26 september och den 31 december 1925 samt av kyrkomötets

underdåniga skrivelse den 4 november 1925, nr 42, i anledning av

Kungl. Maj:ts skrivelse angående anslag av skogsförsäljningsmedel från utskogen

Knappåsen till restaurering av Ekshärads församlings kyrka, vill

Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att för dess del lämna det medgivande,

som omförmäles i föredragande departementschefens hemställan.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

september 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Schlyter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anhåller att få inför Kungl. Maj:t

anmäla ett ärende angående anslag av vissa skogsförsäljningsmedel till restaurering

av Ekshärads församlings kyrka samt anför härom följande:

Genom kungl. brev den 20 december 1872 förordnades, att den till kyrkoherdebostället

Grinnemo i Ekshärads församling hörande utskogen Knappåsen

skulle ställas under skogsstatens vård och förvaltning, dock att, innan årsavverkningen

från denna skog försåldes, därav borde utgå, efter av sak
-

Anslag av

skogsförsäljningsmedel

från utskogen

Knapp&sen

till restaurering

av

Eksb ärads

församlings

kyrka.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr SO.

kunnig person uppgjort förslag, dels det timmer och virke, som erfordrades

till kyrka eller prästgård, dels nödiga skogseffekter till förebyggande därav

att boställets inägor genom Klarälvens utskärningar förminskades eller

skadades.

Beträffande ifrågavarande utskog anföres i den år 1922 från trycket utgivna

redogörelsen för de ecklesiastika boställena i Värmlands län huvudsakligen

följande:

Enligt en av kyrkoherden Benediktus Aurenius till prästverket år 1696

lämnad uppgift brukades under kyrkoherdebostället en skogstrakt, kallad

Knappåsen, jämte en därtill gränsande skogstrakt Enarbolsskogen, vilka

skulle hava skänkts »af gudälskande menniskior». I en annan av kyrkoherden

till prästverket, troligen senare, lämnad, i obestyrkt avskrift befintlig

uppgift sades, att Knappåsen eller, såsom den ock kallades, Kyrkeskogen

ingalunda syntes vara skänkt vare sig till kyrkan eller bostället utan med

rätta tillhöra bostället, »effter som de nästomliggiande hemman in till Prästegården

hafva ock sine skogz ägor tijt intill».

På begäran av nämnda kyrkoherde intygade häradsnämnden vid ting den

26—30 mars 1696, att Knappåsen eller Kyrkeskogen alltid och av urminnes

tider varit hävdad under bostället. Däremot saknade nämnden vetskap om

huruvida skogen tillhörde detta eller kyrkan.

Sedan å Knappåsen i senare hälften av 1600-talet anlagts ett torp, infördes

i 1694 års jordebok under rubrik »tillöekning eib nyss uptagne lägenheeter»

ett torp av krono natur, »Knappåsen, Mattes Vapn», med anteckning

att det vore upptaget på Ekshärads prästgårds ägor, och redovisades

Knappåsen därefter i jordeböckerna till år 1825 såsom oskattlagt torp under

bostället.

På grund av kungl. brevet den 20 december 1872 har avkastningen av

skogen, sedan virke undantagits till byggande av kyrka och prästgård m. m.,

ingått till prästerskapets löneregleringsfond, numera kyrkofonden, varjämte

utskogen, sedan den ställts under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning,

i gällande jordebok införts bland kronoegendomar under allmän disposition,

jordlägenheter, såsom Knappåsen nr 1, eu skog.

Med förmälan, att Knappåsen av enskilda donerats antingen till kyrkan

eller prästbostället i Ekshärads församling, som tidigare omfattat hela Älvdals

härad, samt i allt fall redan i slutet av 1600-talet sedan urminnes tider

varit hävdad av kyrkoherdarna i Ekshärad, instämde församlingarna och

kyrkoherdarna i samtliga pastorat i Älvdals härad samt kapellpredikanterna

i Nyskoga och Norra Finnskoga, Kungl. Maj:t och kronan samt statskontoret

i dess egenskap av förvaltare av prästerskapets löneregleringsfond och andra

skogsmedelsfonder till Älvdals nedre tingslags häradsrätt med yrkande enligt

vissa närmare angivna alternativ om bättre rätt till ifrågavarande skog.

Genom dom den 29 december 1914 förklarade häradsrätten, att det icke

tillförlitligen styrkts, att Knappåsen blivit av enskilda donerad till Ekshärads

församling och dess kyrka eller till samtliga församlingar i Älvdals härad

och deras kyrkor, och att annat förhållande, som för Ekshärads församling

eller samtliga församlingarna kunde medföra bättre rätt till skogen än för

Kungl. Maj:t och kronan, icke visats. På grund därav kunde häradsrätten

icke bifalla i målet gjort yrkande, att Ekshärads församling eller samtliga

församlingarna måtte tillerkännas'' bättre rätt än Kungl. Maj:t och kronan

till skogstrakten. Enär ej heller i övrigt ådagalagts något förhållande, på

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung1. May.ts proposition Nr 30

grand varav Kungl. Maj:t och kronan ej skulle ägt att, på sätt som skett,

förfoga över skogstrakten i fråga, ogillades gjort yrkande om skyldighet för

statskontoret att redovisa och utgiva medel, som från Knappåsen influtit till

prästerskapets löneregleringsfond och andra fonder under statskontorets förvaltning.

Genom dom den 23 juni 1916 fastställde Svea hovrätt häradsrättens

domslut, såvitt därigenom samtliga i målet framställda yrkanden

lämnats utan bifall. Denna dom fastställdes av Kungl. Maj:t genom dom

den 25 maj 1918.

Hos Kungl. Maj:t har nu Ekshärads församling anhållit, att för restaurering

av Ekshärads kyrka erforderliga medel måtte tilldelas församlingen

av de från skogen Knappåsen influtna, av statskontoret såsom kyrkofonden

tillhöriga nu förvaltade skogsförsäljningsmedel. Församlingen har därvid

anfört:

Församlingens kyrka befunne sig för närvarande i ett bristfälligt skick

med golvdrag, kyla vintertid, nedrökta väggar och över huvud taget föga

inbjudande såväl yttre som inre. Vintertid vore det till och med hälsovådligt

att i kyrkan övervara en gudstjänst.

Av arkitekten B. Almquist hade uppgjorts ett ansökningen bilagt förslagtill

restaurering av kyrkan för eu beräknad kostnad av 106,000 kronor.

Denna kostnad skulle församlingen på långa tider ej mäkta bära, och den

kunde icke genom uttaxering uppbringas. Skolväsendet krävde nu, då vidlyftiga

skolhusbyggen förestode, avsevärda summor. Sålunda beräknades

härför 209,835 kronor för tiden 1925—1935. Vidare förestode om- och nybyggnad

av socknens ålderdomshem och sinnessjukstuga, vilket torde draga

en kostnad av minst 60,000 kronor. Dessutom hade socknen betungats av

rätt omfattande vägbyggnader. För att få läkare boende inom socknen

hade densamma nödgats av egna medel inköpa läkarbostad. Även hade

bostäder byggts för barnmorskor, och slutligen hade ekonomihus uppförts

vid församlingens båda löneboställen.

I följd av sålunda verkligen föreliggande förhållanden kunde för kyrkans

behövliga restaurering icke genom uttaxering under många tiotal år framåt

påräknas ett så stort belopp, som för ändamålet erfordrades. Och ehuru

uttaxering ej ägt rum vare sig för de drygaste utgifterna för skolhusbyggnaderna

eller för ålderdomshem och sinnessjukanstalt, läge dock uttaxeringen

per bevillningskrona redan synnerligen högt.

Ekshärads kyrka, som vore uppförd under åren 1686—1688, hade enligt

sakkunnigas omdöme en säregen, vacker stil. Dess torn, visserligen tillkommet

senare, vore enastående vackert. Frågan om restaurering av denna

kyrka vore därför både med hänsyn till församlingens historia och med

tanke på kyrkans säregenhet i byggnadsstil icke blott en församlingens

angelägenhet, även om den läge främst i församlingens intresse, utan ägde

jämväl ett visst allmänt intresse, såvitt det gällde att bevara ett gammalt

ärevördigt, stilrent tempel från förfall.

En ansökningen bifogad, av en tjänsteman inom domänstyrelsen verkställd

utredning utvisade, att under åren 1882—1924 från skogen Knappåsen till

prästerskapets löneregleringsfond, numera kyrkofonden, influtit skogsförsäljningsmedel

till ett belopp av 427,882 kronor 59 öre. Därav belöpte på åren

1918—1924 tillhopa 166,999 kronor 49 öre eller i medeltal för år 23,857

kronor 7 öre. Av dessa medel hade icke något anslag utgått för kvrkligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

ändamål inom Ekshärads församling. Under tiden 1892—1924 hade från

Knappåsen endast en gång uttagits virke för reparation av församlingens

kyrka och då till eu kvantitet av 472,85 kubikmeter.

Av ansökningen bilagda kostnadsförslag framgår, att kyrkans restaurering

beräknats kräva en kostnad av 48,100 kronor samt att härtill komme beräknad

kostnad för om- och nybyggnad av orgel 24,200 kronor, tornur 2,700

kronor samt kyrkans elektrifiering och förseende med värmeanläggning

31,000 kronor. Sammanlagda beräknade kostnaden för den ifrågasatta

restaureringen uppginge alltså till 106,000 kronor.

Ett ansökningen bilagt intyg av Ekshärads kommunalnämnds ordförande

utvisar, att uttaxeringen per bevillningskrona inom Ekshärads socken under

åren 1913—1923 varierat mellan lägst 5 kronor (år 1913) och högst 9 kronor

(åren 1922—1923). Av sistnämnda belopp kommer för år 1923 5 kronor

på den borgerliga kommunen och 4 kronor på kyrka och skola.

I ett ansökningen likaledes bifogat yttrande har riksantikvarien anfört:

Ekshärads kyrka, som till största delen är uppförd på 1680-talet och utgör

ett intressant prov på värmländsk träbyggnadskonst, har en exteriör av sällsynt

skönhet och imponerande verkan. Vad interiören beträffar har densamma

visserligen lidit av i senare tider företagna olämpliga åtgärder. Dock

kommer densamma, sedan de begångna misstagen vid nu föreslagen restaurering

blivit rättade, att förete ett kyrkorum av monumental skönhet. Bland

kyrkans inventarier finnas flera av stort kulturhistoriskt värde, såsom medeltida

altarskåp, altaruppställning från år 1697 in. in., vilka dock samtliga

äro i behov av åtgärder för att försättas i ett fullt värdigt skick. Riksantikvarien

får med anledning härav på det livligaste tillstyrka, att en av

församlingen påtänkt restaurering av kyrkan möjliggöres.

I ärendet hava härefter yttranden avgivits av vederbörande kontraktsprost,

jägmästare och över jägmästare samt den 20 maj 1925 av domkapitlet i

Karlstad och länsstyrelsen därstädes, den 4 juni 1925 av riksantikvarien,

den 26 juni 1925 av byggnadsstyrelsen, den 11 augusti 1925 av domänstyrelsen

och den 25 augusti 1925 av kammarkollegiet.

DoniJcapitlet och länsstyrelsen hava tillstyrkt ansökningen.

I sitt sistberörda yttrande har rilcsantikvarien tillstyrkt bifall till ansökningen

samt tillika förklarat sig icke hava något att erinra mot det föreliggande

förslaget till kyrkans restaurering, under förutsättning att målningsarbetet

utfördes av person, som därtill kunde godkännas av byggnadsstyrelsen,

samt behandlingen av äldre inventarier av därtill av riksantikvarien godkänd

konservator.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot restaureringsförslaget

under av riksantikvarien angivna förutsättningar, varjämte

styrelsen förutsatte, att församlingen före restaureringsarbetenas igångsättande

författningsenligt insände förslaget till byggnadsstyrelsen för fastställelse.

Beträffande de till ärendet hörande beräkningarna av kostnaderna för förslagets

genomförande framhölle byggnadsstyrelsen endast, att i nämnda beräkningar

icke upptagits någon post för oförutsedda utgifter och kontroll

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts proposition Nr 30.

men att den härför uppkommande kostnaden torde komma att kunna täckas

av den väl högt tilltagna posten för värmeanläggning och elektriska ledningar

m. m.

Domänstyrelsen har anfört:

Utskogen Knappåsen omfattar enligt för tiden den 1 maj 1913—30 april

1933 fastställd skogshushållningsplan en totalareal av 1,842,01 hektar, varav

1,540,13 hektar produktiv skogsmark, 235,37 hektar impedimenter och 66,51

hektar inägor. Arliga virkesavkastningen uppgår enligt samma* plan till

4,200 kubikmeter.

Med hänsyn till de avsevärda belopp, som tillförts kyrkofonden av skogsförsäljningsmedel

från Knappåsens utskog, har domänstyrelsen intet att erinra

däremot att bidrag ur kyrkofonden tillerkännes Ekshärads församling

för ifrågavarande byggnadsändamål med belopp, som Kungl. Maj:t kan

pröva skäligt bestämma.

Kammarkollegiet har anfört följande:

Gällande lönereglering för prästerskapet i Ekshärads församlings pastorat

har fastställts genom nådig resolution den 13 april 1883 och upphör alltså

att tillämpas först den 1 maj 1933.

I domstolsväg har visserligen församlingens anspråk å bättre rätt än Kungl.

Maj:t och kronan till utskogen Knappåsen ogillats. Då emellertid anledning

torde saknas att antaga, det skogen härrör från anslag av kronan, men däremot

skäl förebragts för den uppfattningen att skogen blivit av enskilda

donerad, lärer § 28 i 1894 års skogsordning vara tillämplig. Då härtill

kommer, att starka billighetsskäl förebragts för bifall till den föreliggande

framställningen samt att den ifrågasatta, jämväl ur allmän synpunkt synnerligen

önskvärda kyrkorestaureringen icke synes kunna åvägabringas på annat

sätt än nu föreslagna, finner sig kollegium kunna tillstyrka, det täcktes

Kungl. Maj:t medgiva ett anslag till församlingen för ifrågavarande ändamål

av 106,000 kronor att utgå av från utskogen Knappåsen inflytande skogsförsäljningsmedel.

Vid ärendets behandling i kammarkollegiet var generaldirektören H. Nehrman

av avvikande mening och anförde:

Av den i tryck år 1922 utgivna utredningen rörande de ecklesiastika bo''

ställena i Värmlands län framgår enligt min mening, att den under kyrkoherdebostället

hörande utskogen Knappåsen icke kan anses vara av sådan

natur som avses i § 28 av 1894 års skogsordning. I följd härav skulle enligt

min uppfattning för tillmötesgående av församlingens ansökning fordras

medverkan av riksdag och kyrkomöte. Vid sådant förhållande och då jag

lika med pluraliteten finner synnerligen önskvärt och billigt, att det sökta

anslaget till ifrågavarande ändamål kommer församlingen till godo, anser jag

kollegiet hava bort hemställa om avlåtande av skrivelse till kyrkomötet och

proposition till riksdagen i nämnda syfte.

Församlingens intresse för den ifrågasatta kyrkorestaureringen finner jag Departeerkännansvärt.

Med hänsyn till vad riksantikvarien i ärendet anfört anser ment®chefen.

jag dessutom restaureringen i viss mån vara av allmänt intresse. På grund

härav och då församlingen synes sakna möjlighet att själv bestrida de högst

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Ma;j:ts proposition Nr 30.

betydande kostnader, restaureringen beräknas draga, anser jag mig kunna

förorda, att anslag för ändamålet beredes församlingen av från utskogen

Knappåsen inflytande skogsförsäljningsmedel. Däremot kan jag icke tillstyrka,

att skogsförsäljningsmedel, som redan disponerats genom medlens överlämnande

till kyrkofonden, tagas i anspråk för ändamålet. Jag tillåter mig i

detta sammanhang erinra, hurusom Kungl. Maj:t genom beslut den 26 oktober

1923 tilldelat Norra Ny och Nyskoga församlingar inom Älvdals härad, vilka

förut tillhört Ekshärads församling, betydande anslag för enahanda ändamål

ur den genom skogsförsäljningsmedel från utskogen Ruskåsen i Norra Ny

socken bildade så kallade Ruskåsens fond.

Då med hänsyn till Kungl. Maj:ts ovanberörda dom torde få antagas, att

utskogen Knappåsen icke är av den natur, som avses i § 28 i 1894 års

skogsordning, ansluter jag mig till den av generaldirektören Nehrman inom

kammarkollegiet uttalade uppfattningen, att kyrkomötets och riksdagens mening

i ämnet bör inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t nu täcktes inhämta kyrkomötets

yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del medgiver,

att av inflytande eller redan influtna men icke disponerade

skogsförsäljningsmedel från den till kyrkoherdebostället

Grinnemo i Ekshärads församling hörande utskogen

Knappåsen må under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl

föreskriva, utgå ett anslag av högst 106,000 kronor för

restaurering av församlingens kyrka.

Till denna departementschefens av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall ävensom förordna, att skrivelse i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

kyrkomötet.

Ur protokollet:

E. Meurling.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

25

Bilaga.

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrlcomötet angående anslag av skogsförsäljningsmedel

från utskogen Knappåsen till restaurering

av Kkshärads församlings kyrka: given Stockholms

slott den 26 september 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed inhämta kyrkomötets

yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del lämnar det medgivande, som omförmäles

i föredragande departementschefens hemställan.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas kyrkomötet.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av Kungl. May.ts

skrivelse angående anslag av skogsförsäljningsmedel från

utskogen Knappåsen till restaurering av Ekshärads församlings

kyrka.

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 36.)

TILL KONUNGEN.

I skrivelse den 26 september 1925, nr 13, har Eders Kungl. Maj:t, under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, förklarat sig vilja inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida

kyrkomötet för sin del medgåve, att av inflytande eller redan influtna men

icke disponerade skogsförsäljningsmedel från den till kyrkoherdebostället

Grinnemo i Ekshärads församling hörande utskogen Knappåsen må under

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå ett anslag av högst

106,000 kronor för restaurering av församlingens kyrka.

Med anledning härav får kyrkomötet i underdånighet anmäla, att kyrkomötet

för sin del medgivit, att av inflytande eller redan influtna men icke

disponerade skogsförsäljningsmedel från den till kyrkoherdebostället Grinnemo

i Ekshärads församling hörande utskogen Knappåsen må under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå ett anslag av högst

106,000 kronor för restaurering av församlingens kyrkobyggnad.

Stockholm den 4 november 1925.

Underdånigst

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 24 höft. (Nr 29—30.)

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson,

Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Olsson anmäler härefter

kyrkomötets underdåniga skrivelse den 4 november 1925, nr 42, i anledning

av Kungl. Maj:ts skrivelse angående anslag av skogsförsäljningsmedel från

utskogen Knappåsen till restaurering av Ekshärads församlings kyrka samt

hemställer, att genom proposition måtte inhämtas riksdagens yttrande, huruvida

riksdagen för sin del medgiver,

att av inflytande eller redan influtna men icke disponerade

skogsförsäljningsmedel från den till kyrkoherdebostället

Grinnemo i Ekshärads församling hörande utskogen

Knappåsen må under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

skäl föreskriva, utgå ett anslag av högst 106,000 kronor för

restaurering av församlingens kyrkobyggnad.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och förordnar, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Enär Sahlin.

Stockholm 1926, Ivar Haiggströms Boktryckeri A. B.

*54834

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:39 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag av skogsförsäljningsniedel från utskogen Knappåsen till restaurering av Ekshära a1 i texten
  2. SU 1926:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag av skog sförsäljning smedel från utskogen Knappåsen till restaurering av Ekshärads församling s. 1 i texten