Sök i Ratio Lex

Angående nyoch ombyggnader vid den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna

1926-01-22 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:47, Angående nyoch ombyggnader vid den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr. 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ny- och ombyggnader

vid den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna; given

Stockholms slott den 22 januari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

januari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schltter, Larsson,

Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson yttrar härefter:

Under åttonde huvudtiteln, punkten 148, i årets statsverksproposition har

Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på den,

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, i riksstaten under

nämnda huvudtitel beräkna för ny- och ombyggnader vid Skytteanska lappfolkskolan

i Tärna ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Sedan ifrågavarande ärende, vilket vid tiden för statsverkspropositionens

avgivande ännu icke befann sig i det skick, att ett definitivt förslag kunde

av mig framläggas, numera undergått ytterligare erforderlig handläggning

inom ecklesiastikdepartementet, anhåller jag att få ånyo föredraga det inför

Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 38 käft. (Nr 47.)

Ny- och ombyggnader

vid Skytteanska

lappfolkskolan

i

Tärna.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Historik.

Nuvarande

organisation

och anslag.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 47.

Det torde vara på sin plats, att jag först i största korthet redogör för

skolans tillkomst och utvecklingshistoria samt nuvarande organisation och

ställning i anslagshänseende.

Den Skytteanska skolan är en av de äldsta anstalter för folkundervisning

i Sverige och den första inom lappmarken. Den inrättades år 1619 i

Piteå på befallning av Gustaf II Adolf. Skolan var avsedd för lappbarn

och har alltifrån sin tillkomst varit anordnad såsom internat. År 1632 förlädes

skolan till Lycksele. Samtidigt utfärdade konungen stiftelsebrev för

skolan samt fullmakt för riksrådet Johan Skytte att vara direktör över det

lapska skolväsendet. Till skolans underhåll donerade Skytte en summa

penningar, varjämte vissa hemmansräntor och kronotionden anslogos för

samma ändamål. Under senare hälften av 1700-talet fråntogs skolan en

betydlig del av denna dess egendom för att användas till andra allmännyttiga

ändamål inom lappmarken. Härigenom undergrävdes skolans verksamhet

i avsevärd grad. År 1865 flyttades skolan till Tärnafors i Tärna

kapellförsamling, eu förläggningsort, som dock snart visade sig olämplig på

grund av sitt isolerade läge, vartill kom att de av skolan därstädes disponerade

lokalerna voro bristfälliga. I enlighet med beslut av 1895 års riksdag

flyttades därför skolan till sin nuvarande plats i närheten av Tärna församlings

kyrka.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för uppförande därstädes

av ett folkskolehus jämte ett barnhem och ett uthus anvisade nämnda riksdag

ett belopp av 15,500 kronor, under villkor att byggnadernas uppförande

ombesörjdes av Tärna församling och att övriga kostnader därför bestredos

av församlingen, varemot byggnadernas framtida underhåll övertogs av staten.

I övrigt stadgades såsom villkor för statsanslaget bland annat, att

skolan skulle mottaga såsom lärjungar dels i främsta rummet barn av lapska

föräldrar, dels ock församlingens övriga barn till det antal, som där

lämpligen kunde undervisas jämte lappbefolkningens barn, att en föreståndarinna

och hushållerska skulle anställas vid barnhemmet och hennes lön

utgå av statsmedel, varemot församlingen skulle svara för avlöning åt övrig

tjänstepersonal samt bestrida lyse, vedbrand, tvätt och renhållning vid barnhemmet

ävensom upplysning, uppvärmning och renhållning av skollokalen.

I skolan skulle såsom ''dittills på statens bekostnad underhållas frielover och

halvpensionärer till visst antal, varemot övriga elever, som där intoges,

skulle underhållas i barnhemmet utan kostnad för statsverket.

Statsverkets andel i kostnaderna för den årliga driften av läroanstalten

utgingo från lappmarks ecklesiastikverk.

Från sistnämnda anslag anvisades sedermera dels den 20 september 1901

ett belopp av högst 2,000 kronor till uppförande av eu tvätt- och bagarstuga

vid barnhemmet, dels ock den 15 mars 1907 ett belopp av 5,167

kronor 90 öre till reparations- och ombyggnadsarbeten vid skolan m. in.

Genom beslut av 1919 års riksdag utbrötos kostnaderna för skolans uppehållande

från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

och för ändamålet uppfördes i riksstaten ett särskilt ordinarie förslagsanslag

å 7,000 kronor. Detta anslag höjdes av 1922 års riksdag till

9,000 kronor och bestämdes av 1923 års riksdag till sitt nuvarande belopp,

10,600 kronor.

Den av Kungl. Maj:t den 17 juli 1925 för budgetåret 1925—1926 fastställda

staten för skolan har följande utseende:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr. 47.

3

1 folkskollärarinna:

lön...........................

särskilt lönetillägg...............

» ortstillägg...............

ersättning för bränsle och lyse......

1 föreståndarinna för barnhemmet, jämte

fri, tjänlig bostad, fritt bränsle och lyse

samt under den tid, undervisningen

varar, fri kost:

lön ..........................

särskilt lönetillägg ...............

Ersättning till skoldistriktet för underhåll

och beklädnad av 8 frielever, högst . .

Ersättning till skoldistriktet för bränsle,

lyse och kosthåll åt föreståndarinnan.

kronor

»

1,900: —

200: —

300: —

250: kronor

2,650:

1,200: —

»

100: —

1,300:

>

5,600: —

»

650: — »

6,250:

, högst

300:

Summa kronor

10,500:

Ifrågavarande skola motsvarar för närvarande till sin organisation närmast

en folkskola enligt typen litt. D i undervisningsplanen för rikets folkskolor

d. v. s. en mindre folkskola. Den omfattar endast tre årsklasser och

saknar underlag av småskola. Första klassen är följaktligen i realiteten

intet annat än en ettårig småskola, i vilken barn av olika åldrar och med

högst olika förkunskaper undervisas.

I det med skolan förenade barnhemmet hava hittills varit intagna åtta

hel- och tio halvpensionärer. De åtta helpensionärerna hava helt underhållits

av statsmedel. Såsom bidrag till halvpensionärernas underhåll hava

från vederbörande inackorderingsanslag utgått 80 kronor årligen för varje

pensionär.

I skrivelse den 4 december 1918 gjorde domkapitlet i Luleå framställning

hos Kungl. Maj:t i fråga om anordnande av bättre lokaler för skolan och

barnhemmet m. m. Med anledning härav uppdrogs genom beslut den 9

maj 1919 åt domkapitlet att inkomma till Kungl. Maj:t med fullständigt

förslag angående ordnandet av Skytteanska skolan och det därmed förenade

barnhemmet samt lämpligaste sättet för erhållande av för skolan och hemmet

behövliga lokaler.

På grundval av en utav folkskolinspektören N. J. F. Almkvist verkställd

utredning i ämnet framlade domkapitlet ett den 9 juni 1920 dagtecknat

sådant förslag, åtföljt av genom arkitekten D. Frykholm i Lycksele utarbetade

ritningar till om- och nybyggnad vid skolan.

Almkvist lämnar i sin utredning en utförlig redogörelse för de allmänna

förhållandena inom Tärna församling med avseende å befolkning, läge, kommunikationer,

kommunens ekonomiska ställning m. m.

Han konstaterar församlingens vidsträckthet och ringa folkmängd, dess

avskildhet och befolkningens stora fattigdom. Församlingen räknas med

hänsyn till dess ekonomiska ställning till de svagaste i riket. Den beskatt
-

Almkvists

utredning

och förslag

år 1920.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.

ningsbara inkomsten utgjorde år 1919 kronor 48,278:—. Uttaxeringen per

inkomsthundra, inberäknat vägskatt och landstingsskatt, uppgick samma år

till 21 kronor 12 öre.

Vidare redogöres ingående för skolväsendets ställning och behov:

Skolväsendet vore i Tärna församling i hög grad efterblivet. Intill år

1918 utgjorde Skytteanska skolan församlingens enda egentliga folkskola.

Sistnämnda år inrättades ytterligare en fast folkskola. I övrigt funnes inom

församlingen uteslutande flyttande mindre folkskolor. Endast den Skytteanska

skolan hade egna lokaler. Eljest förhyrdes såväl undervisningslokaler

som lärarbostäder av befolkningen. Dessa lokaler och bostäder voro i hög

grad otillfredsställande, i åtskilliga fall rent av hälsovådliga.

För att församlingens skolväsende skulle bliva någorlunda nöjaktigt ordnat,

krävdes en omorganisation, varigenom församlingen erhölle fyra folkskolor,

fem småskolor, åtta fasta mindre folkskolor samt en flyttande mindre

folkskola. Härigenom skulle bliva möjligt att bereda undervisning åt omkring

230 av församlingens 338 skolpliktiga barn, utan att de behövde

lämna sina hem. Återstoden, omkring 110 barn, måste för skolgång inackorderas

antingen genom föräldrarnas försorg eller genom bidrag av statsmedel.

På grund av sin svaga ekonomiska ställning ägde församlingen icke förmåga

att på egen bekostnad uppföra de för eu dylik omorganisation erforderliga

byggnaderna. Blott en möjlighet funnes till skolväsendets ordnande,

nämligen att församlingen kraftigt understöddes av staten.

Närmast borde de statliga åtgärderna till skolväsendets upphjälpande i

Tärna församling inriktas på den Skytteanska skolan. Härom anför Almkvist

huvudsakligen följande:

Enligt vad av de förut lämnade uppgifterna framgår föreligger ett mycket

starkt behov av ett skolhem i Tärna församling. Den lämpligaste platsen

för ett sådant anser Almkvist vara kyrkbyn. Där finnes emellertid redan

det Skytteanska barnhemmet, som dock lämnar utrymme endast för 18

barn, under det att, på sätt ovan nämnts, omkring ett 100-tal skolpliktiga

barn måste genom inackordering beredas tillfälle till skolgång även efter en

sådan allmän omorganisation av skolväsendet i församlingen, som av Almkvist

ansetts behövlig. Att hava två internat av ungefär samma typ förlagda

till samma plats skulle givetvis vara olämpligt, icke minst ur kostnadssynpunkt.

Såväl Almkvist som Frykholm hade därför under utredningens

gång kommit till det resultatet, att den lyckligaste lösningen av

frågan vunnes, om det Skytteanska barnhemmet finge uppgå i ett blivande

skolhem och förenas med detta till en institution, förlagd till den Skytteanska

skolans tomtområde. Det nya barnhemmet borde kunna bereda plats dels

för de 18 pensionärerna i det hittillsvarande Skytteanska internatet, vilka

samtliga 18 borde göras till frielever med hänsyn till det på grund av befolkningens

fattigdom stora behovet av friplatser, dels ock för ytterligare 22

skolpliktiga barn, alltså tillsammans 40.

I samband med nu angivna förändring borde den Skytteanska skolan omändras

till en folkskola av första B-formen med underlag av särskild småskola

litt. b.

Vid barnhemmet borde vara anställda en föreståndarinna, en biträdande

föreståndarinna, en tjänarinna och en lärare i skomakeri.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 47.

För folkskolan behövdes efter omorganisationen tre lärarkrafter, nämligen

en folkskollärare, en folkskollärarinna och en småskollärarinna,

Genomförandet av berörda omorganisation krävde följande utrymmen:

1 ro) barnhemsbyggnaden: en hall, ett kök med jungfrukammare, ett

slöjdrum för gossar, ett slöjdrum för flickor, fyra sovsalar, bostadsrum

för föreståndarinnorna, isoleringsrum, garderober och kontor, torkvind samt

källare;

2:o) skolhusbyggnaden: tre lärosalar, kapprum, tillika gymnastikrum, materialrum,

samlingsrum för lärarna samt ett biblioteksrum;

3:o) bostadshuset: eu lägenhet för folkskollärare, en för folkskollärarinna

och eu för småskollärarinna;

4:o) uthus, inrymmande tvättstuga, finsk badstu, förrådsrum, vedbod samt

hemlighus.

De sålunda nödvändiga lokalerna kunde erhållas antingen därigenom, att

det nuvarande barnhemmet omändrades till skolhem och skolbyggnaden till

bostadshus, i vilket fall ett nytt skolhus måste uppföras, eller ock på sådant

sätt, att det nuvarande barnhemmet ombyggdes till skolhus och skolbyggnaden

till bostadshus, i vilket fall nybyggnad för skolhemmet måste äga

rum. Almkvist förordade för sin del det senare alternativet, till vilket

också Frykholm utarbetat detaljerade förslagsritningar och kostnadsberäkningar.

Ny- och ombyggnadskostnaderna beräknades enligt det Almkvist-Frykholmska

förslaget till i runt tal 140,000 kronor, varav 5,000 kronor för

anskaffning av nya inventarier.

Årskostnaderna för skolan med skolhemmet uppskattades efter omorganisationen

komma att uppgå till omkring 33,000 kronor.

Beträffande sistnämnda kostnader må här anmärkas följande:

Enligt Almkvists förslag skulle för varje i skolhemmet intaget barn utgå

statsbidrag med ett fixt belopp, som av Almkvist föreslogs till lägst

250 kronor. Totalkostnaden för 40 barn skulle således utgöra 10,000

kronor.

För ved, lyse, renhållning m. m. beräknades årligen 3,300 kronor.

Återstoden av förenämnda belopp å 33,000 kronor utgöres av löner, inberäknat

dyrtidstillägg, till den vid skolhemmet och skolan anställda personalen.

I sistberörda hänseende innebär Almkvists förslag, att lärarpersonalen

skall åtnjuta lön i enlighet med vad som är föreskrivet beträffande lärare

i svensktalande lappmarksförsamlingar samt folkskolläraren därutöver ett

särskilt ortstillägg å 300 kronor. För skolhemsföreståndarinnan föreslås

samma löneförmåner som för föreståndarinna vid skolhem i allmänhet. Den

biträdande föreståndarinnan, vartill någon motsvarighet icke finnes vid andra

skolhem, anses böra åtnjuta ett årligt arvode å 1,000 kronor, ett särskilt

lönetillägg å 100 kronor, dyrtidstillägg såsom för extra ordinarie småskollärarinna,

fri bostad, fritt bränsle ävensom under den tid, hemmets verksamhet

pågår, fri kost.

För tjänarinnan beräknas en årslön av 450 kronor samt fri bostad och fri

kost.

Läraren i skomakeri anses böra åtnjuta en timlön av 2 kronor 50 öre,

vilket med ett beräknat timantal av 150 gör ett årsarvode av 375

kronor.

Samtliga årskostnader föreslås skola helt utgå av statsmedel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Domkapitlet i

Luleå 1920.

Länsstyrelsen

i Umeå

1920.

Skolöverstyrelsen

1921.

Byggnadsstyrelsens

förslag

av år

1922.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.

Domkapitlet anslöt sig i princip helt till det av Almkvist uppgjorda omorganisationsförslaget

och hade intet att erinra mot sättet för ny- och ombyggnadsarbetenas

genomförande. Mot kostnadsberäkningarna gjorde domkapitlet

i allt väsentligt icke någon erinran i vidare mån, än att domkapitlet

fann det för nyanskaffning av inventarier beräknade beloppet, 5,000 kronor,

alltför lågt. Domkapitlet ansåg för sin del ett belopp av 12,000 kronor

nödigt för detta ändamål.

Länsstyrelsen i Umeå, som den 17 augusti 1920 yttrade sig i ärendet,

tillstyrkte en lösning av frågan i huvudsaklig överensstämmelse med domkapitlets

förslag under vitsordande såväl av behovet av den förbättrade

skolundervisning, förslaget avsåge, som av Tärna församlings oförmåga att

bestrida härför erforderliga kostnader.

Skolöverstyrelsen avgav utlåtande över förslaget den 30 augusti 1921.

Överstyrelsen förordade därvid förslagets genomförande under uttalande, att

överstyrelsen fann omorganisationen särdeles starkt motiverad. I huvudsak

biträdde överstyrelsen do framlagda kostnadsberäkningarna, dock att

årskostnaden för barnens underhåll, efter en beräknad medelkostnad av 200

kronor pr barn och år, av överstyrelsen uppskattades till allenast 8,000

kronor.

Sedan emellertid byggnadsstyrelsen i ett över förslaget den 25 november

1921 avgivet yttrande framställt åtskilliga anmärkningar mot de uppgjorda

om- och nybyggnadsplanerna, uppdrog Kungl. Maj:t den 31 december 1921

åt byggnadsstyrelsen att, i samråd med skolöverstyrelsen och med hänsyn

tagen till tidigare genom domkapitlets föranstaltande uppgjorda ritningsförslag,

upprätta nytt ritningsförslag jämte kostnadsberäkning för om- och

nybyggnad av lokaler för skolan. Med skrivelse den 12 oktober 1922 överlämnade

byggnadsstyrelsen till åtlydnad härav ett av nuvarande professorn

M. Wemstedt uppgjort förslag till om- och nybyggnad vid skolan ävensom

en inom styrelsen uppgjord beräkning rörande de med förslaget förenade

kostnaderna. Nämnda beräkning slutade å en kostnadssumma av tillhopa

177,000 kronor, fördelad på följande poster:

Nybyggnad för barnhem............

Ombyggnad av barnhemmet till skolhus

Ombyggnad av skolhuset till lärarbostad

Uppförande av nytt uthus...........

Arkitektarvode...................

Kontrollarvode och resor...........

......kronor 90,000: —

...... » 23,000: —

....... » 33,500: —

...... » 12,500: —

...... > 9,400: —

...... » 8,600: —

Summa kronor 177,000: —

Skolöverstyrelsen hade i utlåtande den 13 juli 1922 förklarat sig icke hava

någon erinran att framställa mot det av byggnadsstyrelsen sålunda omarbetade

förslaget.

Förslaget föranledde emellertid ingen framställning till riksdagen.

Sedermera framhöll domkapitlet i Luleå i skrivelse den 5 januari 1924

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 47. <

angelägenheten av att åtgärder vidtoges till förbättrande av skolans och

barnhemmets lokalförhållanden. Byggnaderna uppgåvos därvid vara i ett

så förfallet och vanvårdat skick, att de vore nära nog obrukbara.

Med anledning härav anbefalldes genom nådigt beslut den 31 januari 1924

byggnadsstyrelsen att skyndsamt till Kungl. Maj:t inkomma med dels eu

med hänsyn till dåvarande prisförhållanden verkställd beräkning av kostnaderna

för den ifrågasatta om- och tillbyggnaden av skolan, varvid jämväl

borde tagas i övervägande möjligheten av sådana inskränkningar i byggnadsföretaget,

som kunde leda till minskning i berörda kostnader, dels ock

beräkning av kostnaderna för de nuvarande byggnadernas försättande i fullgott

skick.

I utlåtande den 28 februari 1924 anförde byggnadsstyrelsen, att styrelsen

icke kunde beräkna de med byggnadsföretaget förenade kostnaderna till

lägre belopp än det i den av styrelsen tidigare verkställda kostnadsberäkningen

angivna beloppet. Beträffande möjliga inskränkningar i byggnadsföretaget

framhölls, att sådana endast torde kunna tänkas med avseende å

nybyggnaden för barnhemmet under förutsättning av att det till 40 beräknade

barnantalet kunde minskas, en fråga, som byggnadsstyrelsen emellertid

icke ansåge sig kunna bedöma. Slutligen förklarade sig styrelsen icke vara

i stånd att angiva kostnaderna för de nuvarande byggnadernas försättande

i fullgott skick, enär en utredning härom förutsatte besiktning på platsen

men styrelsen ansett sig icke kunna åvägabringa dylik besiktning.

Emellertid hade vid 1924 års riksdag inom första kammaren (I : 167)

motion väckts om ifrågavarande skolas omorganisation i huvudsaklig överensstämmelse

med ovan omförmälda utredning. Då någon fullständig utredning

i ämnet icke blivit riksdagen förelagd, fann sig riksdagen (skrivelse

nr 185) då icke kunna intaga någon ståndpunkt i avseende å den ifrågasatta

omorganisationen. Med hänsyn till de nuvarande byggnadernas bristfälliga

beskaffenhet beviljade riksdagen dock ett anslag av 25,000 kronor

för iståndsättande av byggnaderna. I samband härmed hemställde riksdagen,

att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning såväl beträffande

skolans omorganisation som i fråga om de totala byggnadskostnaderna för

de nuvarande lokalernas försättande i fullgott skick samt för 1925 års riksdag

framlägga det förslag, vartill sagda utredning kunde giva anledning.

Genom beslut den 20 juni 1924 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen

att verkställa och före den 1 oktober 1924 till Kungl. Maj:t inkomma med

den av riksdagen begärda utredningen samt därav föranlett förslag i ämnet.

Härjämte uppdrogs åt länsstyrelsen i Umeå att efter samråd med vederbörande

folkskolinspektör och länsarkitekt skyndsamt gå i författning om de

till skolan och barnhemmet hörande byggnadernas nödtorftiga iståndsättande.

För ändamålet ställdes förenämnda anslag å 25,000 kronor till länsstyrelsens

förfogande.

1924 års

riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.is proposition Nr 47,

Ny utredning Med anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut införskaffade överstyrelsen

är styrelsen gemensamt utlåtande i ämnet från länsstyrelsen i Umeå och domkapitlet

i Luleå, dagtecknat den 19 september 1924, ävensom yttrande av

Almkvist i dennes egenskap av folkskolinspektör samt överlämnade med

skrivelse den 17 oktober 1924 den anbefallda utredningen ävensom förslag

i ärendet till Kungl. Maj:t. Häröver hördes sedermera byggnadsstyrelsen,

som avgav utlåtande den 11 december 1924. *

Almkvist uttalar sig allenast om den av byggnadsstyrelsen år 1922 beräknade

byggnadskostnaden, vilken han anser utan svårighet kunna nedsättas

med 25 procent.

Länsstyrelsen och domkapitlet understryka ytterligare det trängande behovet

av eu förbättring i den Skytteanska skolans lokalförhållanden ävensom av

barnhemmets utvidgning och eu omläggning av skolformen samt förorda

fortfarande det tidigare framlagda omorganisationsförslaget. Dock föreslås

nu eu höjning av arvodet till läraren i skomakeri till 500 kronor för år

ävensom upptagande i staten för anstalten av ett anslag å 2,000 kronor till

barnens beklädnad. I fråga om byggnadskostnaderna varna dessa myndigheter

för eu alltför starkt reducerad beräkning och anse reduktionen böra

begränsas till 10 procent.

Jämväl skolöverstyrelsen tillstyrker i sin utredning genomförandet av den

år 1920 framlagda planen för skolans omorganisation.

Visserligen har skolväsendet inom Tärna församling numera i åtskilliga

avseenden förbättrats genom nya skolors inrättande, men i stort sett råder

enligt överstyrelsen i fråga om skolväsendets organisation samma otillfredsställande

förhållanden som förut. Utom den Skytteanska skolan finnes inom

församlingen endast eu folkskola. Alla övriga skolor utgöras av flyttande

mindre folkskolor. Alla skolrum och bostadslägenheter, vilka senare överallt

utgöras av blott ett enda rum, måste förhyras av befolkningen på de

skilda stationerna, enär distriktet självt icke äger något skolhus. Enligt

överstyrelsens förmenande äro skolförhållandena inom församlingen även

för närvarande sådana, att genom ett förverkligande av nyssnämnda plan

de föreliggande behoven bliva på ändamålsenligaste sätt tillgodosedda.

Skolöverstyrelsen avråder bestämt från en sådan lösning av frågan, som

ligger i enbart ett försättande av don Skytteanska skolans lokaler i fullgott

skick. Härigenom vunnes ingen förbättring i den nuvarande skolformen,

som med mycket goda skäl starkt kritiserats. Vidare fäster överstyrelsen

uppmärksamhet på att krav på uppförande av ett särskilt skolhem inom

församlingen omedelbart skulle uppstå, därest det beslutades, att skolan och

barnhemmet skulle bibehållas i nuvarande omfattning. Någon möjlighet att

för längre tid tillbakavisa ett sådant krav förefunnes icke, och då skulle

följaktligen inom kort i skoldistriktet finnas ett skolhem och ett barnhem

med skilda lokaler cell var sin föreståndarinna, med i viss omfattning dubbel

uppsättning av underordnad personal, av inventarier o. s. v.

I fråga om kostnaderna för de föreslagna ny- och ombyggnaderna ansluter

sig överstyrelsen till länsstyrelsens och domkapitlets mening, att reduktionen

av byggnadsstyrelsens år 1922 framlagda beräkning bör begränsas

till 10 procent. Då dessutom viss del av det utav 1924 års riksdag beviljade

anslaget å 25,000 kronor skulle kunna komma till användning för ifrågavarande

om- och nybyggnadsarbeten, uppskattar överstyrelsen det för dessa erforder
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 47. 9

liga nya anslagsbeloppet till 143,400 kronor. Härtill skulle komma dels

12,000 kronor till inventarier, dels 2,500 kronor till inredande av eu enligt

överstyrelsens mening behövlig källare under den till lärarbostäder avsedda

byggnaden, dels ock 6,500 kronor för framdragande av vattenledning till

skolans lokaler. Hela det erforderliga anslagsbeloppet skulle alltså utgöra

164,400 kronor.

Beträffande årskostnaderna för anstalten efter omorganisationens genomförande

följer överstyrelsen de förut gjorda beräkningarna, dock att överstyrelsen

tillstyrker förslaget om höjning av arvodet till läraren i skomakeri.

Förslaget om upptagande av en särskild post i staten för barnens beklädnad

avstyrkes av överstyrelsen.

I fråga om kostnaderna för de nuvarande lokalernas försättande i fullgott

skick kom överstyrelsen till det resultatet, att för detta ändamål det

av 1924 års riksdag beviljade anslaget å 25,000 kronor skulle vara tillräckligt.

Byggnadsstyrelsen anförde huvudsakligen följande:

Styrelsen hade anmodat två med Norrbottens förhållanden förtrogna

byggnadsfirmor att till styrelsen inkomma med kostnadsförslag å de tilltänkta

ny- och ombyggnadsarbetena. Den ena firman hade icke utan besök

på platsen ansett sig kunna verkställa någon beräkning. Den andra firman.

Bäckström och Strömberg i Umeå, hade framhållit svårigheten att beräkna

kostnaderna på grund av de omständliga materialtransporterna och hölle

före, att en entreprenör måste på byggnadsplatsen uppsätta såg och hyvel

och slå tegel. Firman hade emellertid uppgjort ett approximativt kostnadsförslag,

slutande på 173,000 kronor. Då till denna summa måste läggas

kostnader för ritningar och kontroll jämte resor ansåge byggnadsstyrelsen i

varje fall någon reduktion av det av styrelsen tidigare beräknade kostnadsbeloppet

177,000 kronor, icke vara tillrådlig. Den av överstyrelsen upptagna

kostnaden, 2,500 kronor, för inredning av källare under lärarbostaden

torde kunna bestridas av nyssnämnda summa, 177,000 kronor. Mot den

beräknade kostnaden för anordnande av vattenledning hade byggnadsstyrelsen

intet att erinra. För verkställande av ifrågavarande om- och nybyggnader

skulle alltså enligt styrelsens beräkning erfordras dels meranämnda belopp

å 177,000 kronor, dels 6,500 kronor till vattenledning, dels ock 12,000

kronor till inventarieanskaffning, eller tillhopa 195,500 kronor. Med beräknande

att av omförmälda anslag å 25,000 kronor ett belopp av 15,000 kronor

skulle komma om- och nybyggnadsarbetena till godo, skulle alltså för

ändamålet behöva anvisas 180,500 kronor, varav 75,000 kronor för budgetåret

1925—1926.

Mot vad överstyrelsen anfört beträffande kostnaderna för de nuvarande

lokalernas försättande i fullgott skick hade byggnadsstyrelsen intet att

erinra.

På grundval av den sålunda förebragta utredningen anmälde jag den 2 januari

1925 ärendet för Kungl. Maj:t. Jag anförde därvid (bilagan, åttonde

huvudtiteln, till 1925 års statsverksproposition, sid. 389—390), att jag fuimit

utredningen giva vid handen, att åtskilliga allvarliga brister vidlådde skolväsendet

inom Tiorna församling och likaledes, att församlingen på grund av svag

Byggnadsstyrelsens

kostnadsberäkning

a\- december

1924.

Departe
mentschefen
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.

ekonomisk ställning icke torde vara i stånd att i tillräcklig grad själv bestrida

kostnaderna för en förbättring av sin skolorganisation. Vad särskilt

anginge den av staten uppehållna Skytteanska skolan i Tärna syntes det

vidare vara klart, att denna skola i sitt nuvarande skick kunde betecknas

såsom i organisatoriskt hänseende mindre tillfredsställande. I och för sig

måste jag därför finna mycket behjärtansvärt i de syften, det nu föreliggande

omorganisationsförslaget avsåge att tillgodose, nämligen beredande

av möjlighet för ett större antal barn från församlingen än hittills till ordnad

skolgång genom inackordering vid skolan, anskaffande av härför lämpliga

lokaler och tjänliga bostäder åt lärarpersonalen samt ernåendet av en

bättre organisationsform för skolan.

Då jag emellertid närmare tagit i betraktande förslagets olika sidor, hade

jag icke kunnat undgå att finna vissa omständigheter som måste ingiva tvekan

om lämpligheten av att nu genomföra ett dylikt förslag.

Jag redogjorde därefter för de omständigheter, som föranlett mig att hysa

tvekan om lämpligheten av att bringa förslaget till verkställighet.

Dessa omständigheter voro först och främst den betydande engångskostnad,

omkring 200,000 kronor, de föreslagna åtgärderna beräknats medföra,

vidare vissa av domkapitlet i Luleå i dess utlåtande av år 1920 framförda

anmärkningar mot skolanläggningens nuvarande belägenhet, vilken

betecknades såsom ur vissa synpunkter olämplig samt slutligen frågan, huruvida

icke, om dessa anmärkningar visade sig fortfarande befogade, behovet

av ökade inackorderingsmöjligheter lämpligen borde tillgodoses genom

anläggande av ett skolhem å annan plats i församlingen

Allt detta gjorde, att jag i frågans dåvarande läge icke fann mig kunna

tillstyrka det framlagda omorganisationsförslaget, som uppenbarligen i nyss

berörda hänseenden tarvade närmare utredning och övervägande. Jag uttalade

emellertid, att spörsmålet om skolans framtida ställning icke skulle

komma att av mig lämnas ur sikte.

Under förliden sommar har jag också avlagt besök i Tärna församling

för att på ort och ställe taga kännedom om förhållandena inom församlingen

och särskilt den Skytteanska skolans samt överhuvud skolväsendets

tillstånd därstädes.

De iakttagelser, jag gjorde under detta besök, bibragte mig den övertygelsen,

att det framlagda omorganisationsförslaget i det stora hela erbjuder

den bästa lösningen av föreliggande fråga.

Bebyggelsen i Tärna församling karaktäriseras genom det stora antalet

folkfattiga byar, ofta av betydande utsträckning, men sinsemellan skilda genom

mycket långa avstånd och i många fall utan ordnade vägförbindelscr.

Härtill kommer ett antal kringspridda lägenheter med avskilt läge. Under

sådana förhållanden erbjuder det givetvis stora svårigheter att bereda barnen

möjlighet till undervisning i goda skolformer, särskilt för en församling

med så svag ekonomisk ställning som Tärna. Den enda utväg, «om står

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition Nr 47.

till buds för att så att säga övervinna de långa avstånden, är inackorderingssystemet.

Detta måste i Tärna tillgripas i stor utsträckning, men här

möta åter hinder däri, att i församlingen givetvis råder brist på lämpliga

inackorderingshem, varförutom inackorderingen för föräldrarna ofta medför

oöverkomliga kostnader. Behovet av ett större skolhem i Tärna församling

är därför otvivelaktigt synnerligen trängande.

Därest emellertid, såsom eljest beträffande skolhem i lappmarksförsamlingarna

är stadgat, tillkomsten av ett sådant hem i Tärna skall göras beroende

av församlingens initiativ och ekonomiska medverkan, kunna planerna

härå sannolikt icke förverkligas inom överskådlig framtid. Såvitt jag kunnat

finna, beror detta icke på bristande vilja eller intresse för saken hos församlingen.

Tvärtom fick jag av do överläggningar, jag hade med befolkningen

under min vistelse i Tärna, ett intryck av att man i församlingen

är livligt intresserad av och hyser en ärlig strävan till förbättring av skolväsendet.

Men förmågan av mera avsevärda ekonomiska uppoffringar härför

saknas, åtminstone under nuvarande förhållanden. Man litar i detta

fall till statens hjälp och denna hjälp synes mig staten icke skäligen kunna

undandraga sig.

Om jag alltså måste utgå från att staten bör ikläda sig kostnaderna för

åvägabringandet av ett skolhem i Tärna församling, kan jag efter ett studium

av ortsförhållandena icke annat än giva min anslutning till uppfattningen,

att såväl ur församlingens som ur det allmännas synpunkt frågan

bäst löses på föreslaget sätt, genom skolhemmets inordnande i den Skytteanska

skolinrättningen i Tärna by. De nuvarande byggnaderna vid skolan

äro, såsom av myndigheterna allmänt vitsordats och som jag själv kunde

konstatera, i ett mycket förfallet skick. Där tarvas under alla förhållanden

en genomgripande reparation, för vilken staten, som åtagit sig byggnadernas

underhåll, har att svara. Då det dessutom icke torde kunna anses staten

värdigt att iåta den Skytteanska skolan bibehålla den mindervärdiga skolform,

den för närvarande representerar, bör samtidigt en omorganisation

av själva skolan komma till stånd, eu åtgärd, som även torde göra vissa

ombyggnadsarbeten nödvändiga. Det ligger då närmast till hands att utnyttja

förefintliga lokaler vid den Skytteanska skolan för att i samband med

eljest erforderliga reparations- och ombyggnadsarbeten där jämväl skapa det

behövliga skolhemmet. Ur kostnadssynpunkt synes en sådan anordning

bliva för statsverket förmånligast även av det skälet, att staten annars

skulle hava att i Tärna vid sidan av varandra uppehålla två internat, dels

det redan befintliga Skytteanska barnhemmet och dels det nya skolhemmet.

Tärna kyrkby måste för övrigt jämväl på andra grunder anses såsom den lämpligaste

förläggningsorten för ett skolhem. Av de platser, som kunna komma

ifråga, ligger denna by, efter Inlandsbanans öppnande för trafik till Storuman,

närmast till järnvägsstation och en ny väg av god beskaffenhet förbinder

densamma med Slussfors vid sjön Storuman, över vilken ångbåtar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 47.

uppehålla förbindelsen med Storumans järnvägsstation. I kyrkbyn har vidare

skolrådets ordförande sin bostad, där finnes läkare och där lärer nv

sjukstuga komma att uppföras.

De anmärkningar, som av domkapitlet i Luleå tidigare framförts mot den

Skytteanska skolans läge invid en myr, som skulle vålla, att under vintern

temperaturen där vanligen vore icke oväsentligt kallare än i den närmaste

omgivningen torde numera icke äga någon betydelse, sedan nämnda myr till

väsentlig del utdikats. Några betänkligheter mot att genom ett mera omfattande

byggnadsföretag för lång tid framåt binda skolanläggningen vid

denna plats, hyser jag därför icke vidare.

Jag har alltså kommit till den övertygelsen att, på sätt föreslagits, en

omorganisation av den Skytteanska skolan bör ske sålunda, att med skolan

förenas ett skolhem, avsett för 40 barn, i vilket det nuvarande barnhemmet

uppgår, att själva skolan ändras till en folkskola av första B-formen

med underlag av småskola enligt litt. b., samt att för dessa anordningars

genomförande den nuvarande barnhemsbyggnaden förändras till

skolbus, skolhuset ombygges till lärarbostäder samt för skolhemmet uppföres

en ny byggnad å den nuvarande skoltomten.

Vad beträffar skolanläggningens organisation efter dessa förändringars

genomförande, dess utrustning med lärår- och annan personal m. m. synes

mig vad härutinnan blivit föreslaget i allt väsentligt kunna godkännas; dock

anser jag mig i denna del icke böra definitivt taga ståndpunkt till förslaget,

då det icke kan bliva fråga om att för sistberörda ändamål göra framställning

om anslag till 1926 års riksdag. Spörsmålet om de årliga driftkostnaderna

för ifrågavarande läroanstalt blir aktuellt, först sedan de planerade

byggnadsarbetena slutförts, vilket torde kunna beräknas inträffa först under

budgetåret 1927—1928.

Däremot är det erforderligt, att vid 1926 års riksdag ett avgörande träffas

ifråga om ny- och ombyggnadsarbetena vid skolan och att medel härför

äskas för budgetåret 1926—1927. En förutsättning för beviljandet av anslag

till utförande av berörda arbeten, sådana de av mig förut i sina huvuddrag

angivits, är givetvis, att riksdagen godkänner de bär framlagda

grunderna för läroanstaltens omorganisation. Ett dylikt godkännande torde

därför böra av riksdagen utverkas.

Vad själva byggnadskostnadsfrågan angår, fick jag vid mitt besök i Tärna

den bestämda uppfattningen, att de erforderliga förändringarna borde kunna

verkställas för eu avsevärt lägre kostnad än den av byggnadsstyrelsen dittills

beräknade. Med anledning härav anbefalldes nämnda styrelse den 24

september 1925 att låta verkställa en sådan omarbetning av det föreliggande

förslaget till ny- och ombyggnader vid den Skytteanska skolan, som, utan

att nödvändiggöra någon mera avsevärd ändring av den uppgjorda planen

för skolans omorganisation, medförde största möjliga minskning av de be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition Nr 47.

räknade byggnadskostnaderna, samt med utredning och förslag i ämnet till

Kungl. Maj:t inkomma i så god tid, att ärendet kunde hinna föreläggas

1926 års riksdag.

På grund av denna anmodan har byggnadsstyrelsen genom sin utredningsbyrå

och i samråd med folkskolinspektören Almkvist verkställt eu förlag av deomarbetning

av förslaget samt i skrivelse den 10 december 1925, som den cember 192y.

19 i samma månad inkom till ecklesiastikdepartementet, framlagt resultatet

av detta arbete. Det visar sig härvid, att styrelsen väsentligen genom åtskilliga

förenklingar i byggnadsplanen lyckats nedbringa totalkostnaden för

byggnadsföretaget till 158,000 kronor mot 195,500 kronor enligt 1922 års

förslag. I detta belopp, 158,000 kronor, ingår då ett belopp av 12,000 kronor

till inventarieanskaffning. Emellertid återstå odisponerade 18,818 kronor

55 öre av det anslag å 25,000 kronor, som 1924 års riksdag beviljat

för byggnadernas iståndsättande. Berörda odisponerade medel kunna enligt

byggnadsstyrelsen avdragas från kostnadssumman 158,000 kronor, varigenom

erhålles ett belopp av 139,181 kronor 45 öre eller i avrundat tal 140,000

kronor, vilket sistnämnda belopp skulle behöva för ändamålet anvisas. Av

detta belopp anser byggnadsstyrelsen en summa av 75,000 kronor erforderlig

för budgetåret 1926—1927 samt återstoden, 65,000 kronor, för därpå

följande budgetår. Nämnas bör, att i de nu beräknade kostnaderna ingår

ett belopp av 2,400 kronor, som byggnadsstyrelsen ursprungligen förskottsvis

utbetalat till professorn Wernstedt för av honom i ärendet verkställd utredning

och som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 mars 1925 skall bestridas

av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

för att framdeles påföras ett eventuellt ny- och ombyggnadsanslag.

Det nya förslaget åskådliggöres närmare å fem, styrelsens skrivelse åtföljande,

den 3 december 1925 dagtecknade ritningar.

Angående de vidtagna förändringarna i byggnadsplanen anför byggnadsstyrelsen

följande:

Enligt det sålunda omarbetade förslaget hava lokalerna i nybyggnaden

för barnhemmet i stor utsträckning minskats, vilket särskilt är förhållandet

med hallarna jämte tillhörande klädrum. Huvudtrappan liar förlagts mitt

i byggnaden och en reservtrappa har uteslutits. Vindsrummen för tjänare

ha förändrats till isoleringsrum. Källaren har i större utsträckning än i

det tidigare förslaget utnyttjats, i det att däri anordnats tvätt- och duschrum

samt hushållskällare för bostäderna. Slutligen innefattar det omarbetade

förslaget införande av värmeledning i ifrågavarande byggnad.

Beträffande ombyggnaden av det nuvarande barnhemmet till skolhus har

ett i det tidigare förslaget angivet biblioteksrum uteslutits, varigenom en i

sagda förslag förekommande ny gavelutbyggnad undvikits.

Vad beträffar förändringen av det nuvarande skolhuset till lärarbostäder

skall enligt det omarbetade förslaget anordnas allenast en gemensam ingång

till de tre bostadslägenheterna, under det att i det tidigare förslaget avsetts

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

14 Kung!. May.ts proposition Nr 47.

anordnande av egen ingång till varje lägenhet. Vidare har enligt det omarbetade

förslaget uteslutits ett tidigare föreslaget reservutrymme om två

rum och kök, varigenom en ny takutbyggnad bortfallit.

Uthusbyggnaden har väsentligt minskats i det omarbetade förslaget, och

har den tidigare föreslagna badstun uteslutits.

Kostnadsberäkningen har, frånsett förenämnda belopp å 12,000 kronor till

inventarier, följande utseende:

Nybyggnad för barnhemmet.......kronor 59,000: —

Ombyggnad av barnhem till skolhus . » 22,000: —

» » skolhus till lärarbost.. » 27,000: —

Uppförande av nytt uthus......... » 8,000: — kronor 116,000: —

Värmeledning för barnhemmet enl. beräkning av ing.

H. Eriksson, Stockholm ...................... » 8,500: —

Vattenledning, enl. skolöverstyrelsens förslag......... » 6,500: —

Ritningar, kontroll och resor.................... » 15,000: —

Summa kronor 146,000: —

Det synes mig, att man genom det nu omarbetade förslaget kommit fram

till en kostnadssumma, som ter sig rimlig i förhållande till vad saken gäller.

I flera hänseenden synes det nya förslaget även innebära avsevärda praktiska

fördelar framför det gamla, såsom genom anordnandet av isoleringsrum i

skolhemsbyggnaden och införande av värmeledningsanläggning därstädes.

Det å ritningen till skolhusbyggnad upptagna rummet för lärarpersonalen

kan visserligen förefalla mindre nödvändigt för detta ändamål vid en läroanstalt

av Tärnaskolans omfattning, men torde i själva verket få betraktas

såsom ett reservrum för en eventuell framtida ombildning av skolan till att

omfatta ytterligare en avdelning. I det stora hela synes förslaget väl ägnat

att genomföras, och jag tillstyrker därför, att medel för ändamålet äskas

hos riksdagen.

För själva byggnadsarbetena erfordras ett totalbelopp av 146,000 kronor.

Härav torde dock reservationen å förenämnda anslag å 25,000 kronor, vilken

reservation uppgår till 18,818 kronor 55 öre, böra frånräknas, under förutsättning,

att riksdagen lämnar sitt medgivande till att den får användas för

ny- och ombyggnadsarbetena. Återstår som erforderligt ett belopp av i

runt tal 128,000 kronor, vartill komma 12,000 kronor för anskaffning av

inventarier, eller alltså tillhopa 140,000 kronor. Det synes mig lämpligt, att

sistnämnda summa i sin helhet beviljas av 1926 års riksdag och att därav,

i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag, för budgetåret 1926—1927 anvisas

ett- anslag av 75,000 kronor. 65,000 kronor skulle då återstå att anvisa

för budgetåret 1927—1928.

Till den del, som sådant befinnes erforderligt och lämpligt, torde inom

ramen av det härför beräknade beloppet, 12,000 kronor, nya inventarier

för skolan få anskaffas redan under budgetåret 1926—1927, allt i den mån

det för nämnda budgetår anvisade anslaget icke måste tagas i anspråk för

byggnadsarbetena.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts p-oposition Nr 47.

Såsom jag förut framhållit böra de nu angivna äskandena göras under

förutsättning, att riksdagen godkänner de föreslagna grunderna för skolans

omorganisation.

Jag utgår ifrån att skolöverstyrelsen i samband med sina anslagsäskanden

för budgetåret 1927—1928 upptager frågan om ny stat för den Skytteanska

skolan, baserad på här förordade organisationsplan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels — med godkännande av de av mig nu förordade

grunderna för en omorganisation av den Skytteanska lappfolkskolan

i Tärna — för ny- och ombyggnader vid nämnda

skola i huvudsaklig enlighet med de genom byggnadsstyrelsens

försorg utarbetade, den 3 december 1925 dagtecknade

ritningarna samt för anskaffning av nya inventarier

till skolan bevilja ett belopp av 140,000 kronor samt därav

för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag

anvisa 75,000 kronor,

dels ock medgiva, att av det utav 1924 års riksdag anvisade

reservationsanslaget å 25,000 kronor till iståndsättande

av de nuvarande byggnaderna vid skolan ett ännu återstående

odisponerat belopp av 18,818 kronor 55 öre må tagas

i anspråk för ovan omförmälda ny- och ombyggnadsarbeten.

Till denna departementschefens, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall ävensom förordna, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

C. A. Löwenhielm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:112 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående nyoch ombyggnader vid den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna. s. 1 i texten
  2. SU 1926:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nyoch ombyggnader vid den Skytteanska lappfolkskolan i Tårna. s. 8 i texten