Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av stiftsoch läroverksbiblioteket i Linköping

1926-01-22 · 56 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:48, Angående omorganisation av stiftsoch läroverksbiblioteket i Linköping

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 4S.

1

Nr 48.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation av

stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping; given Stockholms

slott den 22 januari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

januari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Under, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wig.

forss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson, yttrar härefter:

Jag har för avsikt att i det följande framlägga förslag till omorganisation

av stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping. Denna fråga står emellertid

i visst samband med och torde böra betraktas mot bakgrunden av ett

väsentligt större spörsmål, nämligen ett för närvarande under min handläggning

liggande ärende angående organisation av läroverks- och landsbibliotek.

För att rätt kunna bedöma frågan om Linköpingsbibliotekets

ställning och för att undersöka, i vad mån ett ökat statsunderstöd till detta

bibliotek kan anses föregripa lösningen av ovannämnda större spörsmål,

har jag ansett det vara nödvändigt att något mera utförligt redogöra för

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 39 käft. (Nr 48.) 1

Ang. omorganisation

a v

stifts- och

läroverksbiblioteket

i Linköping.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Riksdagens

skrivelse

1918.

Särskilda

sakkunniga.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

denna fråga, därvid jag emellertid sökt i görligaste mån inskränka mig till

vad som kan anses vara av mera väsentlig natur.

1 anledning av eu inom 1918 års riksdag väckt motion hemställde riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 april 1918 (nr 125), det Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående bättre vård och utveckling

av sådana bibliotek, som utgjorde en mellanform mellan de stora statsbiblioteken

och de egentliga folkbiblioteken, samt för riksdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Riksdagen yttrade härvid i sin ovanberörda skrivelse:

I motionen har påkallats riksdagens medverkan för tillgodoseende av behovet

utav bättre omvårdnad särskilt om de s. k. stiftsbiblioteken samt de allmänna

läroverkens och seminariernas lärjungebibliotek.

Av den i ämnet gjorda utredningen och av vad riksdagen eljest har sig

bekant rörande de bokbestånd, som finnas i avsedda bibliotek, framgår, att

de för ändamålet använda förvaringslokalerna och möjligheterna att skydda

bokbestånden från förstörelse äro allt annat än tillfredsställande. Och detta

gäller icke blott de mindre bland de av motionären åsyftade boksamlingarna

utan också de större, vilka innehålla tiotusentals band, av dem åtskilliga

unika eller eljest synnerligen värdefulla. Ett ingripande från statens sida

i syfte att åt ifrågavarande bibliotek förläna ändamålsenligare förvaringslokaler

synes ju förr desto hellre böra äga rum.

De bibliotek, varom här är fråga, böra emellertid enligt riksdagens mening

hava en betydelsefull mission vid sidan av den att förvara och hålla

tillgängliga redan samlade bokskatter. För avsedda bibliotek synes nämligen

jämväl böra planmässigt och med urskiljning företagas inköp av nyare

litteratur. Bleve detta händelsen, skulle desamma ock bättre kunna fylla

sin uppgift i skolans och folkbildningens tjänst.

I anledning av denna riksdagens skrivelse bemyndigade Kungl. Maj;t

genom beslut den 22 juli 1918 departementschefen att tillkalla särskilda

sakkunniga för verkställande av den utav riksdagen äskade utredningen. Såsom

sakkunniga tillkallades sedermera riksbibliotekarien I. G. A. Collijn,

tillika ordförande, överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala J.

M. Hulth, f. d. lektorn I. N. Febr, förste bibliotekskonsulenten i skolöverstyrelsen

J. F. B. Hjelmqvist, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören

A. Pers och fru Maria Sandler.

De sakkunniga avgåvo den 28 februari 1923 betänkande och förslag i

ämnet (statens off. utredn. 1924:7).

Då det åt de sakkunniga meddelade uppdraget icke bestämt angav, vilka

kategorier av bibliotek, som borde anses falla inom uppdraget, ansågo sig

de sakkunniga böra draga mera bestämda gränser i detta avseende. De

hava därvid funnit uppenbart, att uppdraget i första hand avsåge de gamla

stiftsbiblioteken samt läroverksbiblioteken. Då emellertid även vissa stadsoch

provinsbibliotek kunde tänkas bilda stommen för något slags distriktsbibliotek,

hava de sakkunniga låtit sin undersökning omfatta även dylika.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

Sedan de sakkunniga på detta sätt begränsat sitt arbete, lämna de eu

ingående redogörelse för våra stifts- och läroverksbiblioteks historia, deras

uppkomst och utveckling från äldre tider till nutiden. Av denna redogörelse

framgår, att dessa bibliotek spelat en betydande roll för vårt lands andliga odling

och att de under tidigare skeden varit föremål för mycken uppmärksamhet

och omtanke från såväl det allmännas som i all synnerhet enskilda personers

sida; dock vilade över hela utvecklingen av dessa bibliotek en viss

planlöshet, och de flesta ägde numera ej de resurser, som vore nödvändiga

att sätta biblioteken i stånd att fylla de uppgifter, för vilka de voro avsedda.

I åtskilliga fall hade ej ens det gamla bokbeståndet kunnat bevaras i tillfredsställande

skick.

De sakkunnigas framställning utmynnar i vissa förslag, ägnade att avhjälpa

dessa brister. Dessa förslag innefattas i två huvuddelar av betänkandet,

av vilka den förra berör läroverksbiblioteken och den senare ett

slag av bibliotek, som de sakkunniga föreslå skola upprättas och för vilka

de föreslå benämningen landsbibliotek.

Över de sakkunnigas förslag hava numera yttranden avgivits av riksbibliotekarien

efter hörande av förste bibliotekarierna vid kungl. biblioteket,

kanslern för rikets universitet efter hörande av överbibliotekarierna och

förste bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, skolöverstyrelsen

efter hörande av vederbörande läroverkskollegier, samtliga domkapitel

och Stockholms stads konsistorium, ett flertal länsstyrelser efter

hörande av vederbörande landsting och stadsfullmäktige ävensom statskontoret.

Vid min redogörelse för sakkunnigförslaget och de över detsamma avgivna

utlåtandena följer jag den ordning, som finnes i betänkandet angiven

och börjar då med läroverksbiblioteken.

Kostnaderna för läroverksbibliotekens underhåll bestridas av medel från Läroverltsbiden

vid varje särskilt läroverk förefintliga biblioteks- och materiellkassan Underhåll

med undantag blott för nya elementarskolan i Stockholm, för vilken nu och tillök - ifrågavarande kostnader bestridas av den s. k. skolkassan vartill vid Nuvarande

vissa läroverk komma donerade medel. Biblioteks- och materiellkassan äger förhållanden,

emellertid jämlikt § 218 läroverksstadgan synnerligen vittomfattande uppgifter

utom de nu ifrågavarande. Kassans inkomster äro ganska begränsade.

De utgöras i regel uteslutande av lärjungeavgifter, nämligen dels tre kronor

av lärjunge, som vid läroverket iuskrives, dels en terminsavgift, vilken erlägges

av varje lärjunge, som icke i särskilt föreskriven ordning blir därifrån

befriad, och vilkens storlek i nyssnämnda § av läroverksstadgan är

satt till 4 kronor 50 öre men som numera enligt riksdagens periodvis givna

medgivande kan höjas till högst 10 kronor.

När det gäller att fördela biblioteks- och materiellkassans resurser mellan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr 48.

de mångahanda ändamål, för vilka den är avsedd, går det ofta så, att biblioteksutgifterna

komma i sista rummet. De sakkunniga framlägga en tabell över

utgifterna för varje särskilt allmänt läroverks bibliotek under femårsperioden

1917—1921 (Bet. sid. 430—435). Av denna tabell framgår, att dessa utgifter varit

ytterst växlande men att de endast i rena undantagsfall, huvudsakligen vid

sådana läroverk, som vid sidan av biblioteks- och materiellkassan haft att

förfoga över donerade medel, varit någotsånär tillräckliga för att vidmakthålla

och tillbörligen förkovra biblioteket.

Sakkunniga. De sakkunniga betona läroverksbibliotekens betydelse och deras behov av

väsentligt ökade medel för bibliotekens tillväxt och underhåll. Den lyckligaste

lösningen anse de sakkunniga vara, om hela dot till biblioteken erforderliga

anslaget utginge av statsmedel och materiellkassan reserverades för

övriga henne åliggande uppgifter. De sakkunnigas förslag går alltså ut på

att läroverkens biblioteks- och materiellkassor bestämt åtskiljas, och att anslaget

till de förra utgår direkt av statsmedel; medel till inköp av ren

undervisningslitteratur, läseböcker, ordböcker i flera exemplar o. d. skulle

fortfarande utgå ur materiellkassan.

Vid beräkning av det belopp, vartill ett dylikt statsanslag skulle behöva

uppgå, indela de sakkunniga läroverken i vissa olika grupper, nämligen 1)

högre allmänna läroverk med 600 lärjungar eller därutöver, 2) sådana läroverk

med 400—599 lärjungar, 3) sådana läroverk med mindre än 400 lärjungar,

4) realskolor (här och i det följande innefattar detta uttryck även

samskolorna). De sakkunniga anse, att för en effektiv förbättring även de

mindre bland de högre allmänna läroverken böra förfoga över minst det

belopp, som för närvarande stått de lyckligast lottade läroverken till buds

samt komma till det resultatet, att för läroverk inom den tredje av nyssnämnda

fyra grupper 2,500 kronor bör vara ett lämpligt årsbelopp. Med

detta belopp till utgångspunkt föreslås för grupp 2) 3,000 kronor, för grupp

1) 3,500 kronor och för grupp 4) 1,500 kronor. För bokinköp och bindning

vid de allmänna läroverkens bibliotek skulle erfordras ett statsanslag av sammanlagt

173,500 kronor om året. Gruppindelningen skulle fastställas att

gälla för vissa icke allför korta perioder.

Myndigheter- Skolöverstyrelsen meddelar, att förslaget i nu angivna del i stort sett

^den™1 vunnit anslutning från vederbörande läroverkskollegiers sida. Vissa detaljanmärkningar

hava dock framkommit, för vilka närmare redogöres i skolöverstyrelsens

utlåtande. För egen del förordar överstyrelsen den föreslagna

uppdelningen av biblioteks- och materiellkassorna i en bibliotekskassa och

en materiellkassa. De hittillsvarande till den gemensamma kassan utgående

avgifterna borde i sin helhet tillsvidare tillföras materiellkassan. I avseende

å ett eventuellt statsbidrag tillstyrker överstyrelsen följande gruppindelning

med angivna anslagsbelopp: 1) högre allmänt läroverk med minst 600 lär
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:Is yrroposition Nr 48. 5

jungar: 3,000 kronor; 2) sådant läroverk med mindre än 600 men minst

400 lärjungar: 2,600 kronor; 3) sådant läroverk med mindre än 400 lärjungar:

2,200 kronor; 4) realskola med minst 400 lärjungar: 1,800 kronor

och 5) realskola med mindre än 400 lärjungar: 1,400 kronor. Härvid borde

ej hänsyn tagas till lärjungar å kommunalt gymnasium eller kommunal

gymnasielinje eller till kvinnliga lärjungar, som på vederbörande kommuns

bekostnad åtnjuta undervisning å något statens gymnasium. För nu ifrågavarande

ändamål skulle erfordras ett förslagsanslag av 157,000 kronor.

Överstyrelsen yttrar bland annat:

Flertalet av dessa bibliotek befinna sig i ett verkligt nödläge, ur vilket de

icke kunna upphjälpas annat än genom synnerligen kraftiga åtgärder.

Fn viktig anledning till bibliotekens tillbakaskjutna ställning är den omständigheten,

att i regel inga bestämda medel finnas reserverade för deras

särskilda behov. Starka skäl tala fördenskull för förslaget att vid varje

läroverk inrätta en särskild bibliotekskassa.

Överstyrelsen kan icke tillstyrka någon delning av de till biblioteks- och

materiell kassan för närvarande utgående avgifterna mellan de båda genom

delningen uppkommande kassorna, utan anser att sagda avgifter — möjligen

vid vissa läroverk med något reducerade belopp — böra i sin helhet tillföras

materiellkassan. Att pålägga lärjungarna nya avgifter bör enligt överstyrelsens

mening likaledes vara uteslutet. För att bereda bibliotekskassan erforderliga

inkomster synes således kunna tänkas tre vägar, var för sig eller tillsammans:

rätt att i större eller mindre utsträckning använda de till staten

utgående lärjungeavgifterna, kommunalt anslag eller statsanslag.

Av dessa möjligheter synes kommunalt anslag icke kunna sättas i fråga

— annat än möjligen i fråga om läroverk med kommunalt gymnasium.

Av de båda återstående möjligheterna förordar överstyrelsen att anslag

beviljas direkt till läroverken utan kombination med terminsavgifterna till

statsverket.

I fråga om storleken av det anslag, som bör utgå till varje särskilt läroverk,

anser överstyrelsen, att de sakkunniga gå något högt, då de föreslå

det årliga minimibeloppet för högre allmänt läroverk till 2,500 kronor.

I anslutning till den förut omnämnda tabellen synes det överstyrelsen,

som om man kunde sätta minimibeloppet för högre allmänt läroverk till

2,200 kronor. Vidare är överstyrelsen icke övertygad om det lämpliga i att

så helt, som de sakkunniga gjort, lägga läroverkens organisationsform och

lärjungeantal till grund för anslagens gradation vare sig uppåt eller nedåt.

Överstyrelsen uttalar den meningen, att de skilda synpunkterna bäst torde

komma till sin rätt, ifall man vid sidan av ett anslag till bokinköp och

bindning, vilket skulle fördelas efter automatiskt verkande grunder, finge

ett anslag, som kunde mera fritt disponeras dels till mera tillfälliga ändamål,

dels till mera konstanta tillägg utöver vad som enligt de automatiskt

verkande grunderna skulle utgå å ena sidan till bokinköp och bindning, å

andra sidan, såsom överstyrelsen längre fram utvecklar, till bibliotekariearvoden.

Av de yttranden från övriga myndigheter, vilka berört frågan om läroverksbibliotekens

tillökning och underhåll, vill jag allenast erinra om följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tillgäng
lighet.

Nuvarande

förhållanden.

Sakkunniga.

Kungl. May.ts proposition Nr 48.

Statskontoret anser anslagen till bokinköp hava blivit väl kraftigt tilltagna

och därför tåla vid någon nedprutning, men har intet att erinra mot de

sakkunnigas gruppindelning av läroverken och proportionen mellan anslagen

till de olika grupperna.

Riksbibliotekarien anser kostnaderna relativt obetydliga i förhållande till

den vinst, som därav skulle uppkomma.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund förordar, att anslagen

till bokinköp och bokinhindning för alla högre allmänna läroverk sättas till

samma belopp, och att detta belopp även må tilldelas de med kommunalt

gymnasium försedda realskolorna. Visby domkapitel anser statsunderstödet

ej böra uteslutande bestämmas av lärjungeantalet utan att andra synpunkter

här må göras gällande för åstadkommande av en jämnare fördelning. Enahanda

uppfattning kommer till uttryck i det av länsstyrelsen i Gävle

avgivna utlåtandet, däri påpekas, att ett stort och värdefullt bibliotek

krävde för underhåll och vård större arbete och drygare kostnader än ett

mindre.

Länsstyrelsen i Nyköping anser sig med hänsyn till den föreslagna

kombinationen av läroverksbibliotek och landsbibliotek icke i nu förevarande

sammanhang böra förorda ökade anslag till läroverksbiblioteken.

Av de övriga domkapitel, vilka berört hithörande frågor, hava i stort sett

tillstyrkande yttranden avgivits. Jag vill endast erinra därom, att Uppsala

domkapitel, ifrågasätter, huruvida särskilda läroverksbibliotek för lärarna äro

behövliga i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg, där stora bibliotek

finnas, som bättre kunna tillgodose lärarnas behov.

I fråga om läroverksbibliotekens tillgänglighet gäller nu följande:

Enligt § 159 av läroverksstadgan åligger det bibliotekarien bl. a. att under

terminerna och, så vitt möjligt är, även under ferierna eller någon del av

desamma på tid, som av rektor på förslag av bibliotekarien bestämmes,

hålla biblioteket öppet till begagnande för lärare och lärjungar ävensom för

andra inom staden eller orten bosatta personer. Detta har i regel tillämpats

så, att biblioteket hållits öppet en ä två timmar i veckan, vanligen i omedelbar

anslutning till läroverkets lästider, varjämte biblioteket genom överenskommelse

med bibliotekarien kunnat bli tillgängligt för lärarna praktiskt

taget när som helst, åtminstone vid sådana tider, då bibliotekarien finnes

närvarande inom läroverket. I fråga om lärjungebiblioteket saknas särskilda

bestämmelser på denna punkt, men praxis har varit ungefär densamma

som vid de stora läroverksbiblioteken, dock utan så omfattande utsträckning

av tillgängligheten.

De sakkunniga framhålla, att det, för att biblioteket i önskvärd mån skall

kunna tjäna jämväl utomståendes behov, bör finnas bestämda föreskrifter

om dess tillgänglighet på ökade och delvis annorlunda förlagda tider, och

föreslå i detta avseende, att biblioteken skola hållas tillgängliga under läsåret

vid de högre allmänna läroverken åtminstone fyra ä fem dagar i veckan,

vid realskolorna åtminstone tre dagar i veckan, allt en timme varje

gång och med denna timme åtminstone vissa dagar förlagd till eftermiddagen,

samt under ferierna åtminstone någon dag i veckan. I fråga om lärjungebiblioteken

ha de sakkunniga icke föreslagit några föreskrifter på denna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr åS. 7

punkt, likasom de överhuvudtaget velat lämna ganska stor frihet rörande

de olika sidorna av dessa biblioteks organisation.

Mot de sålunda föreslagna bestämmelserna hava åtskilliga läroverkskollegier Myndighetergjort

mer eller mindre bestämda invändningar. Starkast riktas dessa mot nas yttranförslaget

angående bibliotekets öppethållande under ferierna och i viss mån

också under de föreslagna eftermiddagstimmarna.

Skolöverstyrelsen säger sig icke kunna undgå finna ett visst fog för dessa

invändningar och framhåller särskilt, dels att förhållandena äro mycket växlande

vid olika läroverk och i olika städer, varför en sehematisering här

alltid är ägnad att medföra vissa risker, dels att i samma mån som folkbiblioteksinstitutionen

vinner kraftig utveckling, i samma mån kan läroverksbiblioteket

begränsa sig till sin närmast liggande uppgift att tjäna

läroverkets lärare och lärjungar. Överstyrelsen anser lyckligast, om ingen

annan ändring vidtages i nu ifrågavarande avseende, än att beslutanderätten

i fråga om tiderna för varje särskilt läroverksbiblioteks öppethållande överflyttas

till överstyrelsen. Dessutom föreslår överstyrelsen ett tillägg till

läroverksstadgan, avseende att uttryckligen tillförsäkra forskare även från

främmande ort tillträde till biblioteket, någonting som för närvarande faktiskt

äger rum men icke finnes föreskrivet.

Statskontoret anser, att föreskrift om bibliotekens ökade tillgänglighet bör

meddelas i samband med arvodenas böjning.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund anser, att med det föreslagna

öppethållandet allmänheten komme att föga begagna sig av sin rättighet.

Detta bleve ännu mindre fallet, därest — vilket livligt förordades

läroverket för egen del blott behölle ett referensbibliotek och överläte det

övriga till något offentligt bibliotek, helst naturligtvis i samma samhälle.

Om eu dylik reduktion genomfördes kunde både inköpsanslagen och arvodena

något sänkas.

Skötseln av läroverksbiblioteken är anförtrodd åt en av lärarna, som enligt Bibliotekarieläroverksstadgan

på rektors förslag utses för viss tid eller tills vidare av

skolöverstyrelsen. Där så finnes av behovet påkallat, kan överstyrelsen på förhållande!!,

samma sätt därjämte utse biträdande bibliotekarie eller särskild föreståndare

för lärjungebiblioteket.

Ersättningen till bibliotekarierna bestrides i huvudsak från den i reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten å 15,835

kronor 6 öre för detta ändamål, men förstärkes i vissa fall genom medel

ur de särskilda läroverkens kassor. Arvodena fastställas av skolöverstyrelsen

och växla vid do högre allmänna läroverken mellan 600 och 250 kronor.

För stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping utgår dock ett belopp av

1,910 kronor 6 öre; härtill återkommer jag i det följande. Vid realskolorna

växla arvodesbeloppen mellan 275 och 25 kronor och utgå i regel med

100 kronor.

De sakkunnigas förslag innebär, att läroverken i ifrågavarande avseende Sakkunniga,

skulle indelas i följande grupper:

1) Större och medelstora högre allmänna läroverk med

större bibliotek.........................arvode 1,400 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Myndigheternas

yttranden.

B Kun yl. May.ts proposition Nr 48.

2) Mindre högre allmänna läroverk med större bibliotek

samt större högre allmänna läroverk med

mindre bibliotek........................arvode 1,150 krpnor

.1) Medelstora och mindre högre allmänna läroverk

med mindre bibliotek..................... » 900 »

4) Större realskolor.......................... » 500 »

5) Mindre realskolor......................... » 350 *

Vid bestämmande av gränserna mellan dessa grupper tänka sig de sak
kunniga

för de högre allmänna läroverken lärjungesiffrorna 400 och 600

samt volymsiffran 15,000 såsom lämpliga; i fråga om realskolorna angiva

de inga bestämda dylika gränser utan nöja sig med att föreslå, att de båda

grupperna måtte omfatta ungefär lika stort antal läroverk. För övrigt tänka

de sig här likasom i fråga om anslaget till själva biblioteken, att gruppindelningen

bör regleras för vissa icke alltför korta perioder. De sålunda

föreslagna arvodena böra enligt de sakkunnigas mening alla utgå ur ett och

samma anslag, beräknat till 60,200 kronor. I sådana fall, då anslag för

ändamålet utgår ur ett läroverks biblioteks- och materiellkassa, bör det indragas.

Då bidrag utgå ur särskilda fonder, böra de fortfara, för den händelse

att sådant direkt följer av donationsbestämmelserna; andra fall böra

prövas vart för sig.

Ett förslag om ersättningens utgående i sådan form, att bibliotekarierna

skulle erhålla nedsättning i den undervisningsskyldighet, som åligger dem

såsom lärare, hava de sakkunniga ansett sig böra avstyrka.

De av läroverkskollegierna avgivna yttrandena understryka starkt behovet

av arvodesliöjning för bibliotekarierna. Vad angår de av de sakkunniga

föreslagna arvodena, riktas åtskilliga anmärkningar såväl mot grunderna för

gruppindelningen som mot de särskilda läroverkens inpassning i de olika

grupperna.

Skolöverstyrelsens förslag går ut på en gruppindelning beträffande bibliotekariearvodena

efter följande grunder: 1) högre allmänt läroverk med minst

600 lärjungar: 1,250 kronor; 2) högre allmänt läroverk med mindre än 600

men minst 400 lärjungar: 1,050 kronor; 3) högre allmänt läroverk med

mindre än 400 lärjungar: 850 kronor; 4) realskola med minst 400 lärjungar:

650 kronor; och 5) realskola med mindre än 400 lärjungar: 450 kronor.

Indelningsgrunden är sålunda densamma som ifråga om biblioteksanslagen;

likaså påpekas, att hänsyn ej bör tagas till lärjungar vid kommunalt gymnasium

eller kvinnliga lärjungar vid statens gymnasium. Det erforderliga

anslagsbeloppet beräknar skolöverstyrelsen till 59,250 kronor.

Vidare föreslår skolöverstyrelsen, att ordinarie lärare, vilken förordnas till

bibliotekarie, må kunna av överstyrelsen beviljas tjänstledighet från viss del

av den honom åliggande undervisningsskyldigheten, dock med högst fem

timmar i veckan.

Överstyrelsen yttrar, bland annat, följande:

Nu ingår i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ett belopp av 16,000 kronor om året till bibliotekarier vid läroverken. Den

mest enhetliga och överskådliga formen för det enligt överstyrelsens beräkningar

behövliga anslaget synes då vara, att sagda anslag å 16,000 kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48. 9

utbrytes ur det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

vilket således borde minskas med detta belopp, och förändras till ett särskilt

ordinarie förslagsanslag å det belopp, 59,250 kronor, som skulle erfordras

jämlikt de av överstyrelsen förordade ändrade grunderna.

I sammanhang med den sålunda föreslagna förändringen av ifrågavarande

anslags belopp och natur borde jämväl vidtagas den förändringen, att ur

detsamma icke längre utginge något anslag till Linköpings stiftsbibliotek.

Såsom framgår av de sakkunnigas utredning, intager detta bibliotek i vissa

väsentliga avseenden en särställning bland stiftsbiblioteken. Alla övriga

stiftsbibliotek stå i mer eller mindre nära samband med vederbörande läroverk,

ett samband som på ett eller annat sätt framträder också i dessa biblioteks

benämning. Endast i Linköping är fullständig boskillnad genomförd

mellan stifts- och läroverksbiblioteket, varvid läroverket för sin räkning

behållit allenast eu ganska blygsam boksamling. Icke desto mindre bär

emellertid fortfarande till stiftsbiblioteket, vilket i övrigt finansieras på annat

sätt, ur nu ifrågavarande anslag utgått ett årligt belopp, för närvarande

uppgående till 1,910 kronor 6 öre. Då nu de sakkunnigas förslag avser

bland annat att bana vägen för en mera självständig utveckling av stiftsbiblioteken

och stora utsikter förefinnas, att Linköpingsbiblioteket i detta avseende

skall gå främst och redan inom en nära framtid få sina förhållanden

ordnade, finnes ingen anledning till dess fortsatta understödjande ur nu

ifrågavarande anslag. Förestående förslag till bestämmelser och kostnadsberäkning

för anslaget utgår ock från den förutsättningen, att hänsyn icke

behöver tagas till Linköpings stiftsbibliotek.

I samband med nu återgivna uttalande berör överstyrelsen ett önskemål

därom, att det vid sidan av sagda anslag jämväl behöves anslag för sådana

biblioteksbehov, som antingen äro av mera tillfällig natur eller ock, ehuru

de äro av mera konstant natur, icke bliva tillgodosedda genom de båda anslagen,

till bokinköp och bindning samt till bibliotekariearvoden. Såsom

exempel på dylika behov angiver överstyrelsen katalogisering, anordnande

av läsrum och tryckt katalog för lärjungebiblioteken, specialisering vid vissa

bibliotek av t. ex. pedagogisk litteratur, hembygdslitteratur, m. in. För nu

ifrågavarande och liknande ändamål, som överstyrelsen betecknar såsom synnerligen

behjärtansvärda, räknar ämbetsverket med ett erforderligt anslagsbelopp

av 17,000 kronor. Anslaget borde hava reservationsanslags natur

och kunna fördelas av skolöverstyrelsen.

Av övriga yttranden i arvodesfrågan vill jag endast framhålla följande.

Statskontoret finner den föreslagna tjänstgöringen alltför högt beräknad.

Bibliotekariearvodena syntes därför böra nedsättas.

A andra sidan framhåller Uppsala domkapitel de föreslagna arvodenas otillx-äcklighet,

och överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund

samt Visby domkapitel anse, att arvodena äro med hänsyn till det ökade arbetet

i minsta laget och ej tåla någon nedprutning.

Länsstyrelsen i Nyköping anser, att vid en blivande lönereglering för läroverkslärarna

det bör undersökas, huruvida ej bibliotekariegöromålen må

kunna mot minskning i undervisningsskyldigheten åläggas lärare utan sär

skilt arvode.

Vad angår läroverksbibliotekens lokaler, framhålla de sakkunniga, efter

eu redogörelse för förhållandena härutinnan, att dessa i de flesta fall icke

Lokaler.

Sakkunniga.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Myndighe
terna.

Överflyttning

av böcker

till annat

bibliotek.

Sakkunniga.

Myndighe
terna.

Kungl. May.ts proposition Nr 48.

iiro tillfredsställande, men tillika att de delvis mycket allvarliga missförhållanden,

som råda i detta avseende, icke kunna avhjälpas vare sig på en gång

(iller efter enhetliga regler, varför de sakkunniga inskränka sig till det allmänna

uttalandet, att det vid ny- eller ombyggnader för läroverkens behov

bör bestämt tillses, att även bibliotekets intressen vinna tillbörligt beaktande,

så att bibliotekets lokaler bliva både lättillgängligt belägna och modernt inredda,

samt att det bör i möjligaste mån tillses, att läsrum kombineras med

bibliotekslokalerna.

Skolöverstyrelsen instämmer i de sakkunnigas uppfattning på denna punkt.

I övriga utlåtanden, särskilt av vissa domkapitel vitsordas de av de sakkunniga

lämnade meddelandena i avseende å lokalförhållandena samt uttalas

önskemål om förbättringar härutinnan.

I sammanhang med lokalfrågan hava de sakkunniga upptagit jämväl frågan

om överlåtande på eller deponerande i kommunalt bibliotek av sådana

delar av ett läroverks bibliotek, som icke äro för läroverkets behov av omedelbart

intresse. En sådan anordning, vilken redan ägt rum i vissa städer,

skulle enligt de sakkunnigas mening vara lämplig i sådana fall, då man

icke kunde räkna med att inom rimlig tid erhålla tillfredsställande lokaler

för ett läroverks bibliotek, men det inom samma stad funnes ett med goda

lokaler försett och i övrigt väl skött kommunalt bibliotek; givetvis måste

dock i varje fall hos läroverket stanna ett referensbibliotek och ett lärjungebibliotek,

båda i möjligaste mån omfattande och välförsedda.

Dessa uttalanden hava av åtskilliga läroverkskollegier mötts med vissa erinringar.

Skolöverstyrelsen yttrar i denna fråga:

Överstyrelsen för sin del vill särskilt framhålla, att här ej är fråga om

några föreskrifter av mer eller mindre allmängiltig karaktär utan allenast

om en anvisning. I vilken utsträckning och på vilket sätt denna bör efterföljas,

det beror på prövning för varje särskilt fall, en prövning, till vilken

initiativet väl i regel bör utgå från det särskilda läroverk eller den särskilda

stad, där intresse för saken förefinnes, och som bör slutgiltigt företagas av

central myndighet. För närvarande saknas bestämmelser angående beslutanderätten

rörande försäljning, överlåtelse eller deposition av böcker tillhöriga

ett läroverksbibliotek likasom av annan läroverket tillhörig materiell.

Utan sådana bestämmelser har det ansetts självklart, att beslutanderätten

i fråga om böcker tillkommit Kungl. Maj:t, i övrigt rektor. Till undvikande

av tvekan skulle överstyrelsen anse lämpligt, att det komme till stånd uttryckliga

bestämmelser i saken. Överstyrelsen har därvid ingen anledning

att föreslå rubbning av den sidan av nyssnämnda praxis, att det göres skillnad

mellan böcker såsom varande av särskilt grannlaga natur och annan

materiell. Däremot torde det å ena sidan vara överflödigt att till Kungl.

Maj:ts prövning hänskjuta frågor om försäljning m. m. av böcker, frågor

som ofta kunna vara av synnerligen begränsad räckvidd, å andra sidan vara

lämpligt, att kollegiet tillförsäkrades något inflytande på behandlingen av

hithörande frågor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund tillstyrker livligt en anordning.

varigenom läroverket för egen del blott behåller det som närmast

behöves, ett »referensbibliotek», och överlåter det övriga till något offentligt

bibliotek, helst inom samma samhälle. I övrigt föreslår nämnde överbibliotekarie,

att en utgallring föranstaltas av dupletter och värdelös litteratur

och att det tages under omprövning, i vad mån delar av läroverksbibliotekens

äldre bestånd borde överföras till andra bibliotek.

I läroverksstadgan är nu föreskrivet, att rektor skall »såvitt möjligt draga

försorg därom, att vid läroverket finnes eu för lärjungarna särskilt avsedd

boksamling». Vid så gott som alla läroverk finnas nu särskilda lärjungebibliotek.

Dessa äro emellertid klent utrustade såväl i avseende å anslag

— de äro till stor del hänvisade till gåvor — som i fråga om lokaler.

De sakkunniga giva i fråga om lärjungebiblioteken åtskilliga råd och anvisningar

men anse, att rörande de flesta sidor av dessa biblioteks anordning

och verksamhet allmänna föreskrifter icke böra givas utan möjlighet

lämnas öppen att ordna biblioteken pa växlande sätt efter lokalt skiftande

förhållanden. Härifrån göra de sakkunniga dock i viss mån undantag, i det att

de föreslå bestämmelser angående dels minimianslag till inköp och bindning

av böcker för lärjungebiblioteks räkning (minst 20 procent av vederbörande

läroverksbiblioteks anslag), dels beräknande av särskilt arvode för vård av

lärjungebibliotek (viss del, respektive 200, 250 och 300 kronor av det föreslagna

bibliotekariearvodet). Skolöverstyrelsen säger sig ämna taga hänsyn

till de synpunkter, som av de sakkunniga framhållits, och föreslår dessutom

nu ett par bestämmelser avsedda att dels inskärpa värdet av referensbibliotek

för lärjungarna, dels uttryckligen fastsla, vad som redan torde vara

praxis, att dessa böra erhålla lån ur lärjungebiblioteken på lättare villkor,

än som äro föreskrivna i fråga om det stora biblioteket.

I sitt yttrande över sakkunnigas förslag har skolöverstyrelsen vidare berört

vissa speciella frågor rörande läroverksbiblioteken, vilka jag nu endast

vill i korthet omnämna utan att närmare ingå på desamma. Dessa frågor

gälla bestämmanderätten i fråga om bokinköp, kompetens för läroverksbibliotekarie,

inledande av bytesförbindelser med duplettexemplar av böcker

samt konservering av äldre bokbestånd.

Den andra huvuddelen av de sakkunnigas betänkande och förslag åsyftar

att, utöver vad som föreslagits rörande förbättring av läroverksbibliotekens

ställning, uppgöra plan till en omorganisation av det svenska biblioteksväsendet

på det område, som ligger emellan de stora statsbiblioteken och

de egentliga folkbiblioteken.

De sakkunniga undersöka behovet av ett dylikt mellanled mellan folkbiblioteken

och de stora vetenskapligt lagda biblioteken, och framhålla, att

detta behov har motiverats därmed, att å ena sidan folkbiblioteken ute i

bygderna sakna tillgångar att anskaffa vare sig vetenskaplig litteratur eller

Lärjunge

biblioteken.

Diverse frågor

rörande

läroverks

biblioteken.

La näs - bibliotek

Biblioteks
sakkunnigas
förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

facklitteratur på praktiska områden, under det att å andra sidan det icke

kan anses vara lämpligt att i större utsträckning tillhandahålla sådana verk

från de stora statsbiblioteken, varigenom hinder för dessas egentliga uppgifter

skulle uppkomma. Däremot skulle detta lättare kunna ske genom

förmedling av ett stifts- eller provinsbibliotek, vars föreståndare tillika vore

en så boksynt person, att han kunde stå till tjänst med råd och dåd ifråga

om skötseln och en tidsenlig utveckling av de smärre bibliotek, som ligga

inom stiftet eller provinsen.

Det har för de sakkunniga närmast gällt att utreda, om en sådan biblioteksorganisation

skulle kunna uppbyggas på grundvalen av de större bland

stifts- och läroverksbiblioteken och härigenom samtidigt de mången gångdyrbara

och omfattande bok- och handskriftssamlingarna i dessa bibliotek

skulle kunna på ett bättre och mera allmännyttigt sätt, än hittills slcett,

ställas i det allmännas tjänst till gagn för såväl den vetenskapliga forskningen

som den folkliga bildningen. Det påvisas även, att i synnerhet de

gamla stiftsbiblioteken men även andra läroverksbibliotek innehålla mycket

dyrbara samlingar, vilka äro svårtillgängliga för den vetenskapliga forskningen

och endast delvis kända genom tryckta kataloger, tyvärr nu till

största delen föråldrade.

De sakkunniga komma till det resultatet, att ett riktigt utnyttjande av

dessa boksamlingar kan ske endast på eu väg, nämligen genom att utbryta

de största och till sitt innehåll viktigaste och rikaste av dessa bibliotek ur

läroverksbibliotekskategorien och organisera dem som från läroverken fullt

fristående och självständiga bibliotek, tillika med uppgift att verka som ett

slags centralbibliotek eller med den benämning, som sakkunniga föreslå,

»landsbibliotek» för de smärre bibliotek och boksamlingar, som ligga inom

det för bibliotekets verksamhet avgränsade området, och som behöva ledning

och understöd av sakkunnig myndighet.

Landsbibliotekens uppgifter skulle bli följande:

a) att förvara och för forskningen tillhandahålla de i dem befintliga gamla

bok- och handskriftssamlingarna;

b) att genom inköp av nyare vetenskaplig litteratur underlätta studiearbetet

för läroverkens och övriga skolors lärare och lärjungar samt övriga

forskare och studieintresserade;

c) att genom inköp av populärvetenskaplig litteratur och skönlitterära

arbeten tillhandagå eu större allmänhet;

d) att samla och bevara särskilt den litteratur, som angår det till landsbiblioteket

hörande området, såväl i tryck som skrift;

e) att förmedla bok- och handskriftslån från och till andra bibliotek och

arkiv;

f) att tjänstgöra som central för övriga inom bibliotekets område liggande

bibliotek och boksamlingar och som sådan tillhandagå med boklån i studieändamål,

med utsändande av vandringsbibliotek och dylikt i enlighet med

de föreskrifter, som komma att utfärdas.

Som lokal styrelse för biblioteket skulle fungera en nämnd, bestående av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 48.

13

landsbibliotekarien samt fem medlemmar, valda två av vederbörande läroverkskollegium,

två av stadsfullmäktige och eu av landstinget.

Personalen skulle utom vaktmästare och eventuella amanuenser och biträden

bestå av en landsbibliotekarie; för kompetens till denna befattning skulle

erfordras avlagd kandidat- eller ämbetsexamen inom filosofisk fakultet, genomgången

kurs i biblioteksteknik, praktisk erfarenhet om såväl vetenskapligt

som folkligt biblioteksarbete jämte väl vitsordad tjänstgöring under minst

sex månader vid något större offentligt bibliotek.

Såsom närmaste myndighet över landsbiblioteken skulle stå eu biblioteksöverstyrelse,

bestående av riksbibliotekarien som självskriven ordförande,

överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, förste

bibliotekskonsulenten i skolöverstyrelsen, eu representant för landsbiblioteken,

en representant för de kommunala biblioteken och en för studiecirkelverk - samheten, vilka tre sistnämnda skulle tillsättas av Kungl. Maj:t. Biblioteksöverstyrelsen

skulle sammanträda minst två gånger om året i Stockholm.

Några andra kostnader skulle härav icke uppkomma än de, som föranledas

av rese- och dagtraktamente åt de utanför Stockholm bosatta ledamöterna.

De bibliotek, som de sakkunniga anse böra i första hand bilda grunden

till de nya landsbiblioteken äro de gamla stiftsbiblioteken; hit hänföras biblioteken

i Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Karlstad, Härnösand

och Visby. Vidare hänföres hit biblioteket i Kalmar. Då de sakkunniga

ansett av vikt att beakta de skilda trakternas behov, hava de sakkunniga

i främsta rummet haft tanken riktad på Norrland. Här skulle komma

två huvudsakligen på läroverksbiblioteken byggda landsbibliotek i Umeå och

Luleå. Också Östersund borde av motsvarande skäl erhålla ett landsbibliotek,

byggt på ett där redan befintligt bibliotek.

Vidare antyda de sakkunniga såsom eu kommande utveckling, att vissa

av de stora stadsbiblioteken vore lämpade att övertaga ett landsbiblioteks

uppgifter och även vissa andra läroverksbibliotek än de nyss nämnda. Såsom

platser, där landsbibliotek i framtiden borde kunna upprättas, angiva

de sakkunniga Gävle, Norrköping, Borås, Örebro, Falun, Jönköping, Malmö,

Hälsingborg, Karlskrona och Halmstad.

Såsom ett nödvändigt villkor för upprättande av landsbibliotek på en plats

framhålla de sakkunniga, att lokalfrågan ordnas. Då det ej kan beräknas,

att staten utan vidare skall anslå medel till själva byggnadernas uppförande,

anse de sakkunniga det vara i första hand de lokala myndigheternas uppgift

att, där ej tillfredsställande lokaler redan finnas, sörja för denna frågas

ordnande. På några håll, särskilt i fråga om de smärre stiftstäderna samt

ett par av de norrländska städerna, ansåge de sakkunniga det dock måhända

bliva nödvändigt att vid sidan av de anslag, som borde kunna påräknas

från kommun och landsting, statligt bidrag lämnas jämväl vid själva

lokalfrågans ordnande. Några detaljerade förslag härutinnan hava de sakkunniga

icke ansett sig kunna framlägga. Då organisationen är i hög grad

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Kung!. Maj:ts proposition Nr 48.

beroende av lokalfrågans ordnande, kan dess uppbyggande endast komma

att ske successivt.

Vad beträffar det årliga underhållet av de föreslagna landsbibliotekeu göra

de sakkunniga en skillnad mellan å ena sidan de till landsbibliotek omorganiserade

stiftsbiblioteken (Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö,

Karlstad, Härnösand, Visby och Kalmar) ävensom de på läroverksbibliotek

byggda tilltänkta landsbiblioteken i Umeå och Luleå och å den andra sådana

landsbibliotek, som i framtiden kunna tänkas uppstå i kombination mellan

nuvarande eller planerade kommunala bibliotek. För den förra kategorien

föreslå de sakkunniga skola av statsmedel utgå dels årligt anslag å 10,000

kronor (Kalmar och Visby 6,000 kronor) för bokinköp, bindning, vissa expenser

m. m., dels avlöning till bibliotekarie (B 25; Kalmar och Visby B 21)

och till vaktmästare (B 5), dels årligt anslag till amanuensarvoden vid samtliga

bibliotek 10,000 kronor, dels och anslag till konservering av äldre bokbestånd

under fem år 25,000 kronor. Kostnader för uppvärmning, belysning

och renhållning borde däremot bestridas av kommunerna, likaså arvoden

till erforderliga biträden utöver nyssnämnda personal. Dessa anslag skulle

naturligen börja utgå successivt, allt efter ombildningen till landsbibliotek i

anslutning till lokalfrågan och eventuellt kommunalt bidrag bleve slutligt

ordnad. I den mån landsbibliotek bleve inrättade i nu nämnda städer,

skulle de till dessa städers läroverksbibliotek föreslagna anslagen till inköp

och bibliotekarielöner minskas på visst närmare angivet sätt. I fråga om

inköp kunde tänkas, att vederbörande läroverksbibliotek finge behålla hälften

av föreslaget belopp, av vilken summa minst 2/& skulle användas för lärjungebiblioteket

och återstoden till ett referensbibliotek. Av bibliotekarielönerna

skulle reserveras 150 kronor som avlöning för skötsel av referensbiblioteket

och dessutom en allt efter de olika biblioteksgrupperna mellan

300, 250 och 200 kronor växlande summa för skötsel av lärjungebiblioteket.

I fråga om den andra kategorien — de i eu framtid i kombination med

kommunala bibliotek uppstående landsbiblioteken — äro de sakkunniga icke

i tillfälle att avgiva förslag angående det bidrag av statsmedel, som erfordras,

enär här i varje fall underhandlingar först borde föras med de kommunala

myndigheterna. Storleken av statens anslag borde här bestämmas

i någon bestämd proportion till det kommunala anslaget.

Folkbild- Innan jag övergår till en redogörelse för myndigheternas utlåtanden torde

ningssakkun- det vara på sin plats att i korthet omnämna det förslag angående centralniaagåendeg

bibliotek, som framlagts av de s. k. folkbildningssakkunniga.

central- Dessa sakkunniga framhöllo nödvändigheten av att åvägabringa samverkan

bibliotek. mepan stora och små bibliotek, om man ville undvika allt för betungande

kostnader för landets folkbiblioteksväsen och genomföra ett verkligt utnyttjande

av det tillgängliga bokmaterialet. En dylik samverkan borde i främsta

rummet taga sig uttryck däri, att vissa därtill lämpliga stadsbibliotek ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

byggdes till centraler för större distrikt. Utom det, att ett dylikt bibliotek

skulle ha att fylla de vanliga biblioteksuppgifterna i den kommun, där det

vore beläget, skulle det också inom ett av Kungl. Maj:t bestämt område,

som i allmänhet skulle sammanfalla med ett län, supplera de lokala bibliotekens

arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker, som behövdes

i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek och genom bibliotekstek

nisk vägledning.

Ett dylikt centralbibliotek skulle utom det anslag, som tillkomme detsamma

såsom kommunalt bibliotek, erhålla ett särskilt centralbiblioteksanslag

å 5,000 kronor. Som villkor för dylikt anslag skulle stipuleras bland

annat, att biblioteket skulle ha ett läsrum, som vore försett med ett väl valt

handbibliotek och som hölles öppet på för allmänheten lämpliga tider alla

vardagar både för- och eftermiddagen, att bokbeståndet även i övrigt vore

tillfredsställande till omfång och sammansättning, att det hade en bibliotekstekniskt

väl utbildad chef samt att i biblioteket funnes anställt åtminstone

ett bibliotekstekniskt väl utbildat biträde. Inom området för detta centralbibliotek

skulle inspektion verkställas av centralbibliotekets chef eller, med

överstyrelsens medgivande, annan därtill lämplig person inom vederbörande

biblioteks personal.

Fastän de sakkunniga således närmast förordade en centralbiblioteksorganisation

byggd på de större kommunala biblioteken, ställde de sig emellertid

ej avvisande mot den av bibliotekssakkunniga framförda tanken på skapande

på grundvalen av stiftsbiblioteken av vissa landsbibliotek, som bland

annat skulle ha till uppgift att inom ett visst område fylla de uppgifter,

som, enligt vad i det föregående angivits, skulle åligga de kommunala centralbiblioteken.

De sakkunniga menade, att de sålunda föreslagna båda

linjerna för uppbyggandet av en centralbiblioteksorganisation ej behövde

utesluta varandra. Bägge vägarna borde stå öppna. Där staten sedan gammalt

hade ett stort och värdefullt bibliotek, som ställde ofrånkomliga krav

på ökade anslag, om det ej skulle förfaras, kunde det ligga närmast, att

centralbiblioteket organiserades som ett väsentligen av staten underhållet

»landsbibliotek». Där åter det redan nu funnes ett väl utrustat stadsbibliotek

eller där förutsättningarna måste anses vara för handen för åstadkommande

av ett dylikt, syntes det vara misshushållning, om ej staten skulle begagna

sig av den möjlighet, som där erbjöde sig, att med jämförelsevis ringa kostnader

för staten bygga upp ett centralbibliotek på grundvalen av det kommunala

folkbiblioteket.

Folkbildningssakkunniga uttalade vidare, att det i några fall kunde vara

tveksamt, vilkendera utvägen som vore lämpligast, till exempel i fråga om

Värmlands län, där Karlstad jämte ett stiftsbibliotek, som dock ej hörde

till de större, hade ett välskött stadsbibliotek. Liknande, om ej fullt enahanda,

vore förhållandena i Kalmar och Gotlands län. Av annan anledning

kunde tveksamhet uppstå beträffande de båda nordligaste länen. Det

s. 16 Kontrollera mot PDF

Myndigheternas

utlåtanden

över

bibliotekssakkunnigas

förslag.

16 Kungl. Maj. ts proposition Nr 48.

förefölle, som om det ej skulle kunna vara alldeles uteslutet, att man även

här kunde bygga på folkbiblioteken. Luleå folkbibliotek hade sålunda redan

•eu ställning, som hade vissa likheter med ett centralbibliotek. Sedan 1913

hade det nämligen varit central för vandringsbiblioteksverksamheten i övre

Norrland, särskilt Norrbottens län, och hade i denna sin egenskap åtnjutit

anslag från staten.

Som en allmän sats ville de sakkunniga till slut framhålla, att det givetvis

ej vore något principiellt hinder för att staten — om särskilda skäl kunde

anses föreligga — läte ett på grundvalen av ett kommunalt folkbibliotek

uppbyggt centralbibliotek i en framtid övergå till att bli ett landsbibliotek.

Skolöverstyrelsen yttrar sig till en början i själva principfrågan och anför

härutinnan följande:

Den föreslagna biblioteksorganisationeno skulle erhålla två huvuduppgifter

av inbördes väsentligt olikartad natur. A ena sidan skulle laudsbiblioteket

utgöra ett led i landets folkbiblioteksorganisation: det skulle bli ett centralbibliotek,

som för ett större område skulle bilda en påbyggnad på de mindre

folkbiblioteken, samtidigt med att det för vederbörande stad skulle erhålla

ett lokalt folkbiblioteks funktioner. A andra sidan skulle i detta bibliotek

det gamla stifts- eller läroverksbibliotekets huvudsakligen för forskningen

värdefulla äldre bokskatter konserveras och göras tillgängliga för forskare

samt — om än givetvis i anspråkslös omfattning — kompletteras genom

inköp av nyare vetenskaplig litteratur.

Överstyrelsen vill till en början starkt understryka vikten av ett tillbörligt

tillgodoseende av bägge de behov, som de sakkunniga genom den nya

■organisationen sålunda avsett att främja.

Skapandet av centralbibliotek för supplerande av de lokala folkbibliotekens

arbete inom ett större område är en fråga, vars omedelbara lösning måste

sägas vara av avgörande betydelse för hela vårt lands folkbiblioteksväsens

möjligheter att fylla de ständigt ökade kraven, och innebär i själva verket

■det enda rationella sättet att tillgodose landsbygdens och de mindre samhällenas

behov av litteratur till tjänst för de mera studieintresserade.

Å andra sidan är ett konserverande och rationellt ordnande och vidmakthållande

under sakkunnig ledning av stifts- och läroverksbibliotekens gamla

bokbestånd en kulturfråga av den betydelse, att den ej längre bör skjutas

åt sidan. Det synes också vara riktigt, att detta konserverande äger rum

genom boksamlingarnas bevarande i lokala bibliotek på de platser, där de

hittills funnits, och ej — som från något håll ifrågasatts och som till exempel

i Danmark i viss utsträckning sker — genom deras sammanförande till

vissa större vetenskapliga bibliotek.

Överstyrelsen har redan i sitt yttrande över folkbildningssakkunnigas betänkande

livligt tillstyrkt dessas förslag om skapandet av centralbibliotek

med skyldighet att supplera de lokala bibliotekens arbete inom ett större

område. Samtidigt angav överstyrelsen emellertid i korthet sin principiella

ståndpunkt till bibliotekssakkunnigas förslag till landsbibliotek och yttrade

därvid bland annat: I princip vill överstyrelsen redan nu uttala sin

livliga anslutning till detta förslag, i vad det avser eu utbyggnad av de

gamla stiftsbiblioteken för att därigenom skapa bibliotek, som kunde å

ena sidan bevara undan förstörelse dessas gamla dyrbara bokskatter samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kung!. Maj:ts proposition Nr 48.

i viss utsträckning tillgodose vetenskaplig forskning, å andra sidan utgöra

folkbibliotek på vederbörande plats samt centraler för ett kringliggande

område efter principer likartade med dem, som föreslagits för centralbiblioteken.

Enligt överstyrelsens mening stå de båda här berörda kommittéförslagen

ej i det nära samband med varandra, att de samtidigt behöva

upptagas till avgörande. Folkbildningssakkunnigas förslag är av alldeles

särskilt brådskande natur och bör omedelbart leda till ett förverkligande,

om ej utvecklingen av folkbiblioteksväsendet skall stagnera. I fråga

om de bibliotek, som beröras av bibliotekssakkunnigas förslag, står saken

väsentligt olika för de särskilda biblioteken, och antagligt torde vara, såsom

redan av bibliotekssakkunniga påpekats, att den enda möjligheten blir att

successivt upprätta landsbibliotek allt efter de förutsättningar, som på olika

platser kunna förefinnas, samt med hänsyn till det lokala behovet och intresset

på platsen.

Om alltså överstyrelsen i likhet med folkbildningssakkunniga i princip

ställer sig på den ståndpunkten, att den för landets folkbiblioteksväsen nödvändiga

centralbiblioteksorganisationen i vissa fall bör anordnas genom anslutning

till det kommunala biblioteket (kommunala centralbibliotek), men i

andra fall lämpligen kan ske genom påbyggnad på ett existerande stiftsbibliotek

(landsbibliotek), är enligt överstyrelsens mening frågan, i välta fall

den ena eller andra av dessa organisationsformer är att föredraga, mera svår

att på frågans nuvarande stadium fatta fullt bestämd position till.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang för undvikande av missförstånd

påpeka, att gränsen mellan centralbibliotek och landsbibliotek i de olika

uttalanden, som gjorts i frågan, icke alltid hållits fullt klar, och särskilt att

de båda sakkunnigenämnderna icke synas hava använt fullt samma terminologi

i detta avseende. För sin del vill överstyrelsen såsom den avgörande

skillnaden mellan dessa båda slag av bibliotek angiva, att centralbiblioteket

väsentligen skulle bliva eu kommunal (eller i undantagsfall enskild, men

»som kommunal fungerande»), om också statsunderstödd, institution, landsbiblioteket

däremot väsentligen eu statlig, om också med kommunalt bidrag

underhållen, institution. I nära sammanhang därmed står, att landsbiblioteket,

åtminstone i regel, skulle uppbyggas på grundvalen av ett äldre bibliotek,

som tillhörde en statsinstitution, nämligen ett läroverk, och i alla händelser

i högre grad än ett centralbibliotek å ena sidan alltfort tjäna läroverkets

behov, å andra sidan jämte den mera folkliga läggningen bevara eu

mera vetenskaplig sådan.

När det gäller att bedöma, hur landsbiblioteken överhuvudtaget böra organiseras

eller huruvida på en särskild ort förutsättningarna för upprättande

av ett landsbibliotek föreligga, bör man givetvis, med hänsyn till den för

dessa bibliotek sålunda tilltänkta grundvalen och deras därmed sammanhängande

dubbla uppgift, bland annat se till, att läroverken icke komma i

sämre ställning i fråga om sina biblioteksmöjligheter, än som skulle bliva

fallet, om på eu och samma ort läroverksbiblioteket finge utveckla sig för

sig efter de i det föregående angivna riktlinjerna och det kommunala biblioteket

för sig. Sådana synpunkter göras helt naturligt gällande i åtskilliga

av de från läroverkskollegierna avgivna yttrandena. Överstyrelsen vill framhålla,

att det tydligen är omöjligt för staten att ägna de största och dyrbaraste

av stifts- och läroverksbiblioteken den kostsamma vård, som de rätteligen

behöva, om de skola fortfara att vara så nära knutna vid läroverken,

som hittills varit fallet. Fn sådan bundenhet medför nämligen ovillkorligen

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 39 höft. (Nr 48.) -

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

en begränsning i deras användbarhet, som icke låter sig förena med de stora

anslag, de dock skulle komma att kräva. Om således den enda förutsättning,

under vilken ifrågavarande bibliotek kunna omfattas med det behövliga

intresset från statens sida, är, att de sättas i levande förbindelse med

den allmänna folkbiblioteksorganisationen, kan det icke ligga i läroverkens

intresse att motsätta sig, att de i härför nödvändig grad lösgöras från läroverken.

Men väl gäller det att se till, att detta lösgörande icke blir vare

sig häftigare eller grundligare, än som är oundgängligen nödvändigt.

Rörande alltså den för varje särskild ort lämpligaste organisationsformen

bör till eu början påpekas, hurusom det i detta avseende givetvis måste bli

av avgörande betydelse, i vilken utsträckning på den särskilda platsen kommunal

medverkan för skapande av ett landsbibliotek kan påräknas. Därvidlag

torde förutsättningarna vara väsentligen olika på olika platser. Största

förutsättningarna för en kommunal medverkan till en mera omedelbar lösning

av landsbiblioteksfrågan torde, enligt vad överstyrelsen tror sig veta,

förefinnas i Linköping, vars stiftsbibliotek också av så gott som alla erkänts

vara det, som i allra första hand vore lämpat att ombildas till landsbibliotek

; och det är överstyrelsens livliga förhoppning, att ett landsbibliotek därstädes

med det allra snaraste skall kunna ordnas, vilket ej blott skulle bli

av största värde för Linköpingsbiblioteket och det område, detta närmast

vore avsett att tillgodose, utan även skulle kunna få stor betydelse genom

den erfarenhet, man där kunde vinna i fråga om landsbiblioteksorganisationens

lämpligaste utformning överhuvud.

Det torde vidare vara antagligt, att ej blott i Linköping utan även i vissa

andra städer efter hand kommunerna och landstingen skola visa sig villiga

att lämna så effektivt bidrag till en landsbiblioteksorganisation, att tillräckliga

ekonomiska förutsättningar för en dylik kunna anses föreligga.

Med hänsyn dels till behovet av underhandlingar med de kommunala

myndigheterna, dels till svårigheterna på åtskilliga platser i fråga om lokalfrågans

ordnande synes det ej vara möjligt för statsmakterna att på förhand

binda sig för ett visst antal landsbibliotek, utan lämpligast torde vara, att,

som bibliotekssakkunniga föreslagit, beslut fattas om inrättande av varje

särskilt bibliotek, da det visat sig, att förutsättningar i olika avseenden föreli£Sa-

Intill dess att sådant beslut fattats, böra såväl läroverksbiblioteket

som folkbiblioteket på platsen erhålla statsanslag enligt vanliga grunder och

ej heller något hinder föreligga för det senare biblioteket att i enlighet med

folkbildningssakkunnigas av överstyrelsen tillstyrkta förslag erhålla särskilt

tilläggsanslag som centralbibliotek för vederbörande län. I likhet med folkbildningssakkunniga

är överstyrelsen därvid av den mening, att intet hinder

bör föreligga för att ett på grundval av ett kommunalt folkbibliotek uppbyggt

centralbibliotek kan ombildas till landsbibliotek.

Om alltså enligt skolöverstyrelsens mening inga i detalj gående beslut om

landsbiblioteksorganisationen i dess helhet för närvarande torde böra fattas,

anser överstyrelsen det dock vara önskvärt, att redan nu en viss klarläggning

sker av frågan om de förutsättningar, som höra förefinnas för att skapandet

av ett landsbibliotek på en viss plats skall kunna anses motiverat.

_ Överstyrelsen är därvid till fullo enig med bibliotekssakkunniga, att eu lösning

i huvudsaklig överensstämmelse med deras förslag är önskvärd på de

platser, där mera betydande stiftsbibliotek förefinnas, som det är ett viktigt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition Nr 48. 19

statsintresse att konservera och utbygga, och där samtidigt behov av ett

centralbibliotek för folkbiblioteksverksamheten föreligger.

Å andra sidan vill överstyrelsen emellertid som sin bestämda mening uttala,

att ett skapande av i huvudsak statliga bibliotek enligt landsbibliotekstypen

ej är motiverat på platser, där ovan angivna speciella förutsättningar

icke föreligga, utan att den på alla andra platser lämpligaste formen för lösandet

av folkbibliotekens centralbiblioteksfråga i ett län synes böra vara

skapandet enligt de riktlinjer, som av överstyrelsen tidigare angivits i dess

yttrande över folkbildningssakkunnigas betänkande, av ett på det lokala folkbiblioteket

byggt centralbibliotek. Fn dylik lösning, som bland annat i Danmark

tillämpats med stor framgång och vars praktiska lämplighet därför

måste anses till fullo bevisad, torde för det övervägande antalet län vara

den naturliga.

Folkbildningssakkunniga ha för sin del angivit vissa län, där efter deras

mening särskild tvekan ur olika synpunkter kunde råda om den lämpligaste

lösningen av centralbiblioteksfrågan (Värmlands, Kalmar och Gotlands län

samt de båda nordligaste länen). Överstyrelsen anser sig ej i detta sammanhang

böra närmare gå in på frågan om de skäl, som i dessa eller andra

län skulle kunna tala för en lösning i ena eller andra riktningen. Blott beträffande

de båda norrländska länen synes med hänsyn till de särskilda

svårigheter, som en lösning av centralbiblioteksfrågan i dessa län kan tänkas

komma att erbjuda, ett visst preciserande av överstyrelsens mening måhända

vara motiverat. I fråga om dessa län anser överstyrelsen tillräckliga

skäl saknas för ett skapande av landsbibliotek på grundval av läroverksbiblioteken

i Umeå och Luleå, vilka, efter vad bibliotekssakkunniga själva

framhålla, äro små och svagt utrustade. Det naturligaste torde vara, att de

för dessa län erforderliga centralbiblioteken bygga på kommunala bibliotek,

och att dessa erhålla statsunderstöd enligt överstyrelsens förslag om tilläggsanslag

till centralbibliotek. Överstyrelsen har emellertid samma uppfattning

som bibliotekssakkunniga, att i ifrågavarande län ett särskilt kraftigt stöd

från statens sida kan visa sig nödvändigt, men ett dylikt torde ej böra fa

formen av tillskapande av i huvudsak statliga bibliotek utan torde böra ske

genom tilldelning av ett högre centralbiblioteksanslag än i övriga län. Frågan

om storleken av ett dylikt extra tillskott torde emellertid ej böra upptagas,

förrän inrättandet av centralbibliotek i dessa län är aktuellt, och torde da

böra föregås av eu utredning från de lokala biblioteksmyndigheternas sida

angående anslagsbehovet med hänsyn till de särskilda svårigheterna för en

rationell skötsel av biblioteksverksamheten i ifrågavarande landsdelar.

Det synes överstyrelsen knappast vara att tillråda, att en fix plan på förhand

uppgöres, som måste i detalj följas vid organiserandet av varje särskilt

landsbibliotek. Tänkbart är nämligen, att på grund av lokala förhållanden

mer eller mindre betydande modifikationer kunna visa sig önskvärda

på de särskilda platserna.

Till huvudprincipen om ekonomisk samverkan mellan stat och lokala myndigheter

(stad och landsting) vid organiserandet av landsbiblioteken ansluter

sig skolöverstyrelsen, då de bibliotek, som det här gäller, uppenbarligen

skulle tillgodose uppgifter av dels statligt, dels kommunalt intresse:

Det kan givetvis därvid tänkas många olika grunder för fördelandet av

utgifterna mellan stat och lokala myndigheter. Överstyrelsen anser för sin

del, att inga vägande invändningar kunna framläggas mot ett accepterande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

i huvudsak av de av bibliotekssakkunniga angivna grundsatser för utgifternas

fördelning. Beträffande det föreslagna årliga statsanslaget till bokinköp

etc. anser sig överstyrelsen ej för närvarande böra uttala sig angående storleken

av de erforderliga bokanslagen på varje särskild plats.

I fråga om landsbibliotekaries kompetens och avlöningsförmåner gör skolöverstyrelsen

redan nu ett visst principiellt uttalande, då frågan härom måste

anses vara av central betydelse för hela organisationens fungerande:

Överstyrelsen vill till en början understryka den enligt överstyrelsens mening

självklara satsen, att bibliotekariesysslan i ett bibliotek med så krävande

och delvis olikartade uppgifter, som här ifrågasatts, helt måste taga sin man

i anspråk.

I fråga om kompetensen för landsbibliotekarie förordar överstyrelsen en

skärpning av de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna, i det att överstyrelsen

anser, att, liksom för anställning vid vetenskapligt bibliotek, skulle

fordras antingen licentiatexamen eller, jämte filosofie kandidat- eller ämbetsexamen,

kandidatexamen i annan fakultet, dock att i undantagsfall annan

sökande, vars praktiska biblioteksmeriter vore betydligt överlägsna de medsökandes,

skulle kunna utnämnas.

Aven i fråga om tjänstgöringens längd anser sig överstyrelsen böra föreslå

en skärpning. Överstyrelsen föreslår, att minimitiden för bibliotekstjänstgöring

utsträckes från sex månader till två år, och att därvid med hänsyn

till vikten av att erhålla personal fullt förtrogen med båda de olika huvudupp§iftor,

som landsbiblioteken skulle tillgodose, ytterligare föreskrives, att

antingen miiist sex månader av denna tjänstgöringstid skall falla på vetenskapligt

bibliotek och minst sex månader på folkbibliotek eller att vederbörande

på annat sätt skall styrka motsvarande förtrogenhet med arbetet i ett

vetenskapligt, respektive folkbibliotek. I samband med denna skärpning

bör däremot föreskriften om genomgången kurs i biblioteksteknik kunna bortfalla.

Överstyrelsen vill emellertid tillägga, att möjlighet bör finnas för

Kungl. Maj.t att i individuella fall dispensera förtjänta biblioteksmän från

en eller annan punkt i de angivna kompetensfordringama.

Enligt ^ överstyrelsens mening tala alla skäl för att landsbibliotekarierna

på grund av deras självständiga ställning och de störa krav, som

måste ställas på dem med hänsyn till de viktiga uppgifter, som skulle åligga

landsbiblioteken, minst jämställas med förste bibliotekarierna vid statsbiblioteken

och alltså placeras i lönegrad B 2G (möjligen med undantag för något

eventuellt inrättat landsbibliotek av den mindre typ de sakkunniga förutsatt

för ett par av biblioteken). Överstyrelsen vill som skäl härför ytterligare

erinra om, hurusom landsarkivarierna placerats i B 26.

Tjänstgöringstiden för landsbibliotekarierna torde böra bli densamma som

vid statsbiblioteken eller 7 timmar.

I fråga om övriga delar av bibliotekssakkunnigas förslag beträffande landsbiblioteken

anför skolöverstyrelsen i huvudsak följande:

Fm slaget om särskilt anslag till avlönande av amanuenser synes i princip

motiverat, men såväl totalbeloppet som storleken av amanuensarvodena

torde böra bli beroende av kommande utredning i samband med förslaget

om inrättande av varje särskilt bibliotek.

Överstyrelsen tillstyrker livligt det föreslagna anslaget till konservering av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

äldre bokbestånd men föreslår, att sagda anslag må avses för ej blott landsbibliotek

utan även läroverksbibliotek.

Enligt sakkunnigförslaget skulle på platser med landsbibliotek anslaget

till bokinköp till läroverket minskas med hälften och bibliotekarielönen väsentligt

reduceras. Detta förslag sammanhänger nära med vad förut anförts

angående skyldighet för sådant läroverk, vars bibliotek skulle uppgå i ett

landsbibliotek, att till detsamma avstå hela sitt bibliotek med undantag av

lärarnas referensbibliotek och lärjungebiblioteket, varjämte för framtiden en

god del av den nyanskaffning, som eljest skulle ankomma på läroverket,

skulle åligga landsbiblioteket.

Man står här utan tvivel vid den ömtåligaste punkten av frågan rörande

förhållandet mellan läroverks- och landsbibliotek.

Vad först angår frågan om överlämnande av böcker från ett läroverksbibliotek

till ett landsbibliotek, torde det ligga i sakens natur, att då det

gäller en så omfattande överflyttning, som skulle fordras såsom eu grundförutsättning

för upprättande av ett landsbibliotek, frågan skulle komma att

prövas av Kungl. Maj:t efter överstyrelsens hörande. Gäller det åter överflyttande

till ett redan fungerande landsbibliotek, skulle frågan komma att

avgöras av överstyrelsen, lika väl som när det gäller annan överflyttning.

Prövningen bör taga noggrann hänsyn till alla sådana betänkligheter, som

i åtskilliga kollegiers yttranden av liistoriska, juridiska och praktiska skäl

göras gällande gentemot en långt gående överflyttning. Bland annat kan

överstyrelsen icke anse lämpligt att som allmän regel fastslå, att läroverket

icke skulle få behålla mer än referensbibliotek och lärjungebibliotek. På

den ort, där eu dylik uppdelning redan skett, nämligen Linköping, bar läroverket,

bortsett från lärjungebibliotek, ett eget bibliotek på omkring 5,000

volymer. Det kan icke anses skäligt, att läroverket på eu ort med landsbibliotek

i fråga om bekväm tillgång till för lärare eller lärjungar eller för

undervisningens direkta behov behövlig litteratur försättes i eu sämre ställning

än läroverksbibliotek i andra städer eller till exempel ett seminariebibliotek

i samma stad. I detta sammanhang vill överstyrelsen särskilt påpeka,

hurusom avståndet från läroverket till landsbiblioteket kommer att

väsentligen påverka storleken av det bokbestånd, som kan behövas inom

läroverkets eget bibliotek.

Av det sagda följer också, att det kan vara skäligt, att de till läroverksbiblioteket

på en ort utgående anslagen få vidkännas någon minskning i

sammanhang med upprättandet av ett landsbibliotek på orten. Överstyrelsen

vill dock uttala som sin mening, att den av de sakkunniga föreslagna

minskningen i varje fall i fråga om bibliotekariearvodet går åtskilligt längre,

än som kan anses rimligt. Då lokala förhållanden kunna motivera eu viss

och kanske ej ringa olikhet, bör frågan om storleken av ifrågavarande anslag

prövas individuellt för varje särskilt bibliotek. Även beträffande den

föreslagna sammansättningen av den ifrågasatta lokala biblioteksnämnden

kunna modifikationer efter lokala förhållanden vara tänkbara.

Instruktion och reglemente bör för närvarande komma i fråga endast för

det enda eller det i varje fall ringa antal särskilda landsbibliotek, som kan

antagas komma till stånd under den närmaste framtiden.

Överstyrelsen tillstyrker den föreslagna biblioteksöverstyrelsen, men föreslår

benämningen »Bibliotekskommissionen». En nödvändig förutsättning

för att en dylik kommission icke skulle komma att snarare öka än minsk a

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts proposition Nr 48.

den påtalade splittringen är givetvis, att garantier skapas för ett intimt

samarbete mellan denna och skolöverstyrelsen.

Beträffande de övriga yttranden, som avgivits över bibliotekssakkunnigas

betänkande, vill jag fatta mig mera kort och allenast i huvuddrag återgiva

de mera principiella erinringar och förslag, som framkommit.

I samtliga yttranden gives ett principiellt erkännande åt det syftemål, de

sakkunniga sökt vinna, och i det övervägande antalet yttranden förordas

förslaget i princip.

Riksbibliotekarien erinrar, att förslagets praktiska genomförande syntes vara

förbundet med vissa svårigheter, huvudsakligen av administrativ och organisatorisk

beskaffenhet; upplösandet av banden mellan de gamla gymnasiibiblioteken

och de läroverk, med vilka de av ålder varit intimt förbundna,

skulle på sina håll väcka vissa tvivelsmål. Det skulle ej heller alltid visa

sig möjligt att klart avgränsa från varandra de ifrågasatta landsbiblioteken

och de av folkbildningssakkunniga föreslagna centralbiblioteken; skapandet

av två parallella biblioteksorganisationer komme att framkalla osäkerhet, och

risken för dubbelarbete och fortsatt kraftsplittring läge ej långt borta. Även

överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala befarar, att de i viss

mån parallella förslagen innebära en risk till splittring inom vårt biblioteksväsen,

som näppeligen skulle lända detta till fördel, och uttalar den förhoppningen,

att denna dualism skall låta sig övervinna. Överbibliotekarien

vid universitetsbiblioteket i Lund gör ett mera preciserat uttalande, i det att

han föreslår, att stiftsbiblioteken må omdanas till landsbibliotek med huvudsakligen

de av de sakkunniga ifrågasatta uppgifterna, men att däremot de

speciella folkcentralbiblioteksuppgifterna icke må tilldelas stiftsbiblioteken

utom i det fall att inom respektive distrikt intet folkbibliotek finnes, som

är skickat att övertaga dessa uppgifter, samt vidare att, om förslaget om

stiftsbibliotekens övertagande av speciella folkcentralbiblioteksuppgifter vinner

bifall, stiftsbiblioteken helt må inordnas i folkbiblioteksorganisationen.

En större koncentration till endast ett fåtal platser förordar länsstyrelsen

i Karlskrona i stället för det stora antalet föreslagna bibliotek. En motsatt

uppfattning göres gällande av domkapitlet i Uppsala, som anser, att landsbibliotek

böra inrättas i samtliga läroverksstäder utom Stockholm, Göteborg,

Uppsala och Lund genom centralisering av de nuvarande bokbestånden i

ett stads- och landsbibliotek för staden och dithörande landsbygd. Stadsfullmäktige

i Umeå ifrågasätta, huruvida icke på de platser, där landsbibliotek

skulle inrättas, en ännu kraftigare centralisering av biblioteksverksamheten

.skulle kunna tänkas, i det att utom läroverksbiblioteken dit bör kunna överflyttas

även seminariernas och andra läroanstalters boksamlingar med undantag

av lärjunge- och referensbibliotek, kommunala och folkbibliotek, studiecirkelbibliotek

och andra enskilda föreningars bibliotek i så stor utsträckning,

som vore möjligt ernå.

Den vetenskapliga sidan av de föreslagna landsbibliotekens karaktär och

uppgifter betonas särskilt av överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i

Uppsala, som framhåller dessa biblioteks betydelse för tillgodoseende av de

i landsorten bosatta forskarnas litteraturbehov, varigenom eu ej oväsentlig

del av de stora statsbibliotekens växande utlåningsrörelse till landsorten

skulle avlyftas. De ifrågasatta, på de gamla stiftsbibliotekens bokbestånd

byggda nya bibliotekens vetenskapliga uppgifter understrykas dessutom av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 4S. 23

domkapitlen i Linköping, Skara och Västerås samt styrelsen för Göteborgs

stadsbibliotek.

Vissa lokala och kommunala myndigheter (i Hälsingborg, Halmstad och

Borås) förorda stiftsbibliotekens förvandling till landsbibliotek, men ställa

sig tveksamma och i vissa fall avvisande mot förslaget om landsbibliotek,

som grundas på kommunala bibliotek; dessa bibliotek skulle därigenom allt

för mycket undandragas vederbörande kommuners ledning. Styrelsen för

Göteborgs stadsbibliotek uttalar som sin mening, att det av de sakkunniga

berörda Dicksonska folkbiblioteket lämpligare borde utvecklas till bibliotek

av typen »centralbibliotek».

Vad så beträffar frågan om den ordning, i vilken stiftsbiblioteken och

eventuellt andra bibliotek skulle ombildas och utvidgas till landsbibliotek,

framhållas från olika båll de respektive ortsintressena. Att Linköpings stiftsbibliotek

härvid bör i främsta rummet ifrågakomma, göres med styrka

gällande av myndigheterna i Östergötlands län. Stadsfullmäktige i Linköping

framhålla, att Linköpingsbiblioteket icke blott är det ojämförligt största och

inom ett flertal fack även med nyare allmänbildande litteratur rikligast försedda,

utan även genom sin nuvarande organisation står praktiskt taget

skilt från läroverket och intager eu särställning i jämförelse med övriga

stiftsbibliotek, varigenom det så mycket lättare kan tänkas träda i funktion

med de uppgifter, som skulle tillkomma ett landsbibliotek. Lokalfrågan vore

avsedd att ordnas genom nybyggnad.

Behovet av bibliotek i Norrland vitsordas med styrka av myndigheterna

i Östersund, Umeå och Luleå. Stadsföllmäktige i Östersund anse betingelserna

för inrättande av ett landsbibliotek därstädes av den art, att åtgärder för

sådant ändamål när som helst kunna vidtagas, men förutsätta, att, förrän

frågan bringas till slutligt avgörande, särskild utredning verkställes dels om

villkoren för Jämtlands biblioteks uppgående i landsbiblioteket, dels om de

ekonomiska frågor, som äga samband med beslutets genomförande; vidare

påpekas, att frågan om inrättande av ett landsarkiv för Norrland säkerligen

skulle lättare bringas till sin lösning genom att ställas i sammanhang med

anordnande av ett landsbibliotek i Östersund. Stadsfullmäktige i Umeå anse,

att landsbibliotek i Umeå och Luleå böra i första hand ifrågakomma, och

framhålla, att lokalfrågan för ett blivande landsbibliotek i Umeå torde kunna

ordnas utan större svårigheter. Västerbottens läns landsting framhåller starkt

behovet av bibliotek med hänsyn till svårigheten att få erforderliga lärarkrafter

till de norrländska läroverken och påpekar önskvärdheten, att bidrag

från statens sida lämnas, så att landstinget ej behövde ekonomiskt ingripa

för frågans lösning. Stadsfullmäktige i Luleå framhålla också lärarbristen i

Norrland och anse, att för lokalfrågans ordnande staten bör till väsentligaste

del bidraga; hur mycket som från kommunalt eller enskilt håll kunde

vara att påräkna borde bli föremål för ytterligare förhandlingar.

I fråga om Jönköping och Örebro, vilka städer de sakkunniga först i

andra rummet ansett böra ifrågakomma till erhållande av landsbibliotek, framhålles

av vederbörande önskvärdheten av att sagda städer i förevarande

avseende likställas med de städer, där de sakkunniga tänkt sig i första

rummet dylika bibliotek skola inrättas. Stadsfullmäktige i Jönköping hava,

med instämmande av länsstyrelsen därstädes, framhållit, att med hänsyn

till Jönköpings folkmängd och betydenhet samt särskilt till det förhållande, att

staden har två stora bibliotek, stadsbiblioteket och läroverksbiblioteket, Jönköping

bort komma ifråga vid upprättande av landsbibliotek. Örebro stads
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts proposition Nr 48.

fullmäktige betona lämpligheten av att landsbibliotek förlädes till Örebro, i

vilket avseende åtgärder från stadens sida borde för detta ändamål i sinom

tid vidtagas.

Sakkunnigförslagets ekonomiska sida bar av ortsmyndigheterna i stort sett

blivit mera i förbigående berört, detta förklarligt nog, då några detaljerade

förslag ifråga om kostnadernas fördelning mellan stat ocli kommun för de

särskilda orterna icke blivit av de sakkunniga framlagda. De myndigheter,

som berört kostnadsfrågan, hava ställt sig i mer eller mindre grad tveksamma

inför förslaget att låta vederbörande kommuner eller kommunala samfälligheter

bestrida utgifter för landsbiblioteksorganisationens genomförande i den

utsträckning, som de sakkunniga tänkt sig. Länsstyrelsen i Mariestad anser,

att reformen ej borde ställas i beroende av de lokala myndigheterna, vilket

innebure eu ovisshet, som icke utan skäl kunde befaras leda till reformens

äventyrande eller åtminstone uppskjutande på obestämd tid; under dessa

omständigheter syntes enda lämpliga utvägen vara att begränsa densamma

inom ramen av de resurser, som med hänsyn till det förhandenvarande

läget kunde påräknas. Domkapitlen i Skara och Strängnäs anse, att de tilltänkta

landsbiblioteken böra i betraktande av deras föreslagna karaktär och

uPP§*^er helt administreras och bekostas av staten. Några väsentliga bidrag

torde icke vara att påräkna från landstingen, enligt vad som framhålles av

Kalmar läns södra landsting, Västernorrlands läns landsting samt stadsfullmäktige

i Härnösand och Luleå, i vad anginge kommunalt bidrag från

nämnda städer. Östergötlands läns landsting påpekar, att statsanslag jämväl

till nybyggnadskostnader för lösande av landsbibliotekens lokalfråga skulle

verka stimulerande för planens realiserande. Lokalfrågan bör, i motsats

till vad de sakkunniga tänkt sig, helt lösas genom statens ingripande, anser

länsstyrelsen i Härnösand, under förutsättning att staden lämnar fri tomt.

Väste)as stadsfullmäktige framhålla omöjligheten av att under nuvarande

förhållanden ålägga kommunen att bestrida en så stor del av lokalanskaffnings-

och driftkostnaderna, som sakkunnigförslaget innebure. Gävleborgs

läns landsting anser, att med hänsyn till kostnaderna förslaget icke nu kunde

i sin helhet genomföras, varför det för närvarande vore angelägnast, att

biblioteken vid läroverken finge understöd av staten i lämplig utsträckning.

Eu mera avvisande ställning i principfrågan, utmynnande i ett direkt

avstyrkande, intages av ett mindre antal myndigheter. Domkapitlet i Visby

avstyrker förslaget under åberopande av dels kostnadshänsynen, dels den

automatiska och hastiga utvecklingen pa det kommunala biblioteksområdet,

dels ock läroverksbibliotekens speciella uppgift att tjäna läroverkens behov.

Gotlands läns landsting avstyrker förslaget med hänsyn till de stora kostnader,

som förslagets realiserande skulle medföra. Länsstyrelsen i Visby

anser det kunna ifrågasättas, huruvida av de föreslagna landsbiblioteken

kan förväntas ett gagn motsvarande de betydande kostnaderna för deras

anordnande. (renom förefintligheten här och var inom länen av större och

mindre allmänna bibliotek och genom den ständigt fortgående utvecklingen

av folkbiblioteksväsendet torde den stora allmänhetens behov av litteratur

tillgodoses. Det torde kunna antagas, att stifts- och läroverksbiblioteken,

vilka skulle bilda stommen till landsbiblioteken, med hänsyn till sitt innehåll

i regel icke för allmänheten hava något större intresse, särskilt om för läroverkens

egna behov avsedda referens- och läroverksbibliotek utsöndras. Kostnaderna

för lokalfrågans ordnande torde dessutom bli betydande. Stadsfullmäktige

i Växjö avstyrka förslaget i vad angår Växjö under framhållande,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

bland annat, att biblioteksförhållandena i staden redan nu äro mera tillfredsställande

än de enligt förslaget skulle bliva. Stadsfullmäktige i Skara

förmena, att det riktigaste vore, om biblioteket ombildades till ett statsbibliotek,

för vars ekonomi och utveckling staten övertoge allt ansvar. Motsvarande

synpunkter framkomma jämväl i vissa andra yttranden från ett

par kommunala myndigheter.

I avseende å förslagets detaljer hava i vissa punkter åtskilliga erinringar

gjorts.

Sakkunniga hava, såsom nämnts, föreslagit, att landsbibliotekarien skulle

hänföras till lönegraden B 25 (dock i Kalmar och Visby B 21). Liksbibliotekarien,

överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala och domkapitlet

i Linköping, vilka myndigheter hålla före, att kompetensfordringarna äro

för låga och böra sättas till vad som gäller för statsbiblioteken, d. v. s.

filosofie licentiatexamen, anse, att ifrågavarande befattningshavare bör i lönehänseende

likställas med läroverkslektor. Statskontoret åter förmenar, att med

hänsyn till de ifrågasatta kompetensfordringarna och den föreslagna arbetstiden

av 6 timmar avlöningen icke bör sättas högre än en lönegrad över

de gamla tjänsterna i första normalgraden, d. v. s. alltså lönegraden B 22,

dock för Kalmar och Visby B 21. Särskiljandet av en del av lönen såsom

arvode för skötseln av läroverkens referens- och lärjungebibliotek borde ersättas

med föreskrift om skyldighet för bibliotekarien att ombesörja detta

arbete. Myndigheterna i Kalmar anse rättvisan kräva, att en bibliotekarie

vid ett eventuellt landsbibliotek i denna stad bör hava samma ställning som

andra landsbibliotekarier. I övrigt framhållas på sina håll betänkligheter

mot att inrätta en ny stab av tjänstemän, och i ett yttrande (av domkapitlet

i Strängnäs) göres gällande, att den föreslagna tjänsten torde kunna skötas

såsom bisyssla av en läroverkslärare.

Beträffande den föreslagna lokala biblioteksstyrelsen göres från åtskilliga

domkapitel gällande, att åtminstone en ledamot i denna styrelse borde utses

av domkapitlet eller av stiftets prästerskap. Domkapitlet i Skara anser tillräckligt,

att styrelsen består av bibliotekarien, läroverkets rektor, en av lärarkollegiet

utsedd lärare och en representant för stiftets prästerskap. Domkapitlet

i Strängnäs gör gällande, att bibliotekens ledning bör handhavas av

bibliotekarien och en av läroverkskollegiet utsedd delegation, förstärkt med

ett av länsstyrelsen utsett ombud för statsverket och i de stiftsstäder, där

domkapitlet kan anses representera donatorer till biblioteket, även med ett

ombud för domkapitlet. Länsstyrelsen i Östersund förmenar det ej vara

lämpligt att nu fixera styrelsens sammansättning, och länsstyrelsen i Luleå

håller före, att, om staten skall ikläda sig huvudparten av kostnaderna, det

allmänna också bör tillerkännas skäligt inflytande i avseende å bibliotekets

ledning. Slutligen må nämnas, att kyrkomötet i skrivelse den 26 oktober

1925 anhållit, att vid eventuell utvidgning av stiftsbiblioteken till landsbibliotek,

för tillgodoseende av behovet av teologisk litteratur, en teologiskt

sakkunnig representant för domkapitlen måtte ingå i den lokala biblioteksstyrelsen.

Av åtskilliga domkapitel framhålles vidare, att de nu i stiftsbiblioteken

befintliga kyrkliga bokbestånden ävensom läroverksbiblioteken endast såsom

deposition böra ingå i de blivande landsbiblioteken, utan att sålunda äganderätten

avstås. Dessutom har gjorts gällande, att från rättslig synpunkt

kunna i vissa fall betänkligheter resas emot apterande av ett läroverks
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Stifts- och

läroverksbiblioteket

i

Linköping.

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

bibliotek till landsbibliotek, i det att donationsbestämmelser kunna lägga

hinder i vägen härför.

Vidare påpeka ett par domkapitel önskvärdheten av att det gamla namnet

stiftsbibliotek måtte bibehållas.

Den föreslagna biblioteksöverstyrelsen avstyrkes av domkapitlet i Strängnäs

och styrelsen för Örebro stadsbibliotek. Åtskilliga myndigheter, såsom länsstyrelsen

i Malmö, Örebro läns landsting och länsstyrelsen i Örebro avstyrka

förslaget och anse, att landsbiblioteken böra sortera antingen under skolöverstyrelsen

eller någon annan redan befintlig biblioteksmyndighet. Länsstyrelsen

i Luleå anser förslaget om en biblioteksöverstyrelse i varje fall ej

aktuellt, förrän flera landsbibliotek finnas, och riksbibliotekarien håller före,

att, om en dylik överstyrelse icke skulle få en alltför betungande arbetsbörda,

dess verksamhet bör begränsas till principfrågor.

* *

*

Efter dessa allmänna erinringar beträffande bibliotekssakkunnigas förslag

övergår jag att närmare redogöra för den fråga, för vilken jag önskar påkalla

närmare uppmärksamhet och varutinnan jag har för avsikt att framlägga

ett definitivt förslag. Den berör, såsom jag förut angivit, uppehållande

av verksamheten vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.

I avseende å tillkomsten av detta bibliotek, dess utveckling, bokbestånd

och lånefrekvens samt allmänna ställning tillåter jag mig att, i den mån

detta ej framgår av min följande redogörelse, hänvisa till bibliotekssakkunnigas

betänkande sid. 83—119.

Till bibliotekets ekonomiska förhållanden återkommer jag senare och vill

därför i detta sammanhang, i anslutning till vad de sakkunniga meddelat,

allenast i korthet erinra om följande för biblioteket gällande föreskrifter:

Det senast för Linköpings stifts- och läroverksbibliotek utfärdade reglementet

är stadfäst av Linköpings domkapitel den 29 september 1911. Enligt

detsamma skall biblioteket hållas öppet för begagnande helgfria dagar kl.

11 f. in.—3 e. m. Under läroverkets ferier kan öppethållandet inskränkas

till två timmar om dagen. Med domkapitlets medgivande må biblioteket

under högst en månad av sommaren hållas öppet endast två dagar i veckan,

vardera dagen under en timme. Bokinköpen bestämmas av domkapitlet

på förslag av en inköpsnämnd, bestående jämte bibliotekarien av två domkapitelsledamöter,

utsedda av domkapitlet. Stiftsbibliotekarien åligger att

föra accessions-, nominal- och realkataloger över bibliotekets samlingar, verkställa

de beslutade bokinköpen, ombesörja böckernas inbindning m. m.

Härav framgår, att Linköpings stiftsbibliotek helt lyder under domkapitlet,

som även tillsätter bibliotekarie. På grund av bibliotekets storlek

har detta sedan icke kunnat förvaras i samband med läroverket, utan

lokaler ha för detsamma måst anskaffas på annat håll. Det nuvarande

konsistoriehuset, där stiftsbiblioteket är inrymt, äges av stiftets byggnadskassa,

som uppkommit på så sätt att från prästerliga sterbhus, där inga

nådårsberättigade arvingar funnos, ett års behållen inkomst gick till nämnda

kassa.

Det må vidare tillåtas mig att erinra om att bibliotekssakkunniga beträffande

stadsbiblioteksfrågan i Linköping anfört bland annat:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts proposition Nr 48.

Enligt sakkunnigas bestämda mening bör emellertid den i Linköping aktuella

frågan om inrättande av ett stadsbibliotek lösas endast i intim samverkan

med stiftsbiblioteket. Om nybyggnad för stadsbiblioteket uppföres på

stiftsbibliotekets tomt och biblioteket ställes i nära förbindelse med och under

gemensam ledning med detta, förefinnas här alla förutsättningar för en

lycklig lösning även av den större uppgift, vars lösande här eljest torde bli

skjuten till eu oviss framtid: frågan om upprättandet av ett landsbiblioteTc i

Linköping.

Jag övergår härefter att redogöra för de framställningar och förslag, som

inkommit angående bättre vård och underhåll av biblioteket i Linköping.

I november 1924 ingick bibliotekarien vid stiftsbiblioteket, filosofie doktorn

Nils Gobom till domkapitlet med en framställning, däri han hemställde om

åtgärders vidtagande för beredande av dels förbättrade lönevillkor åt bibliotekarien,

dels medel till avlöning åt eu amanuens, dels ett anslag i och för

påbörjande av de nödvändigaste konserveringsåtgärderna i bibliotekets samlingar

samt för inköp av i första hand bibliografisk litteratur, allt att utgå

på extra stat.

I anledning av denna framställning avlät domkapitlet till Kungl. Maj:t

en skrivelse av den 26 november 1924, däri domkapitlet anhöll, att Kungl.

Maj:t måtte förelägga frågan för 1925 års riksdag.

Domkapitlet yttrar i sin skrivelse bland annat:

Linköpings stifts- och läroverksbibliotek omfattar f. n. över 2,300 nummer

handskrifter, över 130,000 tryckta volymer samt ett par tiotusental småskrifter

och dissertationer, upptagande ett hyllutrymme av c:a 3,500 meter.

Handskriftsbeståndets utomordentliga värde och dyrbarhet är välbekant för

forskare inom vitt skilda vetenskapsområden. Av det stora bokbeståndet

kan en del — helt naturligt med hänsyn till bibliotekets långa utvecklingshistoria

— ur allmän bibliotekssynpunkt karaktäriseras såsom relativt föråldrad

vetenskaplig litteratur; eu del åter utgöres av sällsynta, ofta mycket

dyrbara och från vetenskaplig och bokhistorisk synpunkt synnerligen värdefulla

äldre tryck; slutligen finnas högst avsevärda och omfattande samlingar

nyare arbeten av vetenskaplig och populärvetenskaplig art, företrädesvis

inom historia, biografi, resebeskrivningar, topografi, teologi, kyrko- och

religionshistoria, litteratur- och konsthistoria, vartill kommer eu tämligen

komplett svit äldre svensk skönlitteratur, utländska klassiker på originalspråken

och i översättning samt talrika tidskriftsserier.

De s. k. bibliotekssakkunniga hava framhållit, att Linköpings bibliotek

såväl genom sin storlek och de här förvarade samlingarnas värde som genom

sin självständiga ställning intager eu plats för sig bland de svenska

stiftsbiblioteken. Denna särställning torde även få anses erkänd av statsmakterna

redan genom den enligt 1819 ars interimsstat för rikets elementarläroverk

bibliotekarien i Linköping tillförsäkrade lönen av 30 tunnor spannmål

av statsmedel, på samma gång som väl häri även bör ses ett godtagande

av den synpunkt, uppfostringskommittén då velat anlägga på ifråga
-

Framstallning

frän

stiftsbibliotekarien

1924.

Domkapitlets

framställning

1924.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

varande institution, nämligen att den »mera vore att anse som eu dyrbar

vetenskaplig nationalegendom, än ett vanligt gymnasii-bibliothek». Bibliotekssakkunniga

ha också i sin allmänna historik uppvisat, huru vid skilda

tillfällen, då Linköpings stiftsbiblioteks ekonomiska förhållanden behandlats

av riksdagen, samma synpunkt andragits och vunnit instämmande.

Linköpings bibliotek har, trots utomordentliga svårigheter genom brist på

medel och personal, sökt fylla sin uppgift som levande kulturinstitution icke

blott genom att i görligaste mån tillmötesgå de ökade krav, som från allmänhetens

sida ställts på detsamma, utan även, i den utsträckning förhållandena

medgivit, genom egna initiativ sökt förkovra sina samlingar och

vidga ramen för sin verksamhet. Eu strävan i denna riktning kan siigas

utmärka särskilt de senare årens arbete. Då biblioteket under och omedelbart

efter krigsåren hotades av fullständig stagnation, lyckades dåvarande

bibliotekarien greve C. M. Stenbock genom vädjan till enskilda intresserade

bilda eu stödförening, Samfundet Linköpings stiftsbiblioteks vänner, som

dels möjliggjort utgivandet av eu årspublikation avsedd att väcka intresse

för bibliotekets verksamhet och sprida kännedom om dess samlingar, dels

också genom till förfogande ställda medel och genom gåvor kraftigt bidragit

till bokbeståndets förökande. Här må blott nämnas, att genom samfundets

mellankomst, förutom dyrbarare uppslagsböcker och moderna standardverk

i skilda vetenskaper, bl. a. framlidne professor A. Stilles stora historiska

bibliotek kunnat förvärvas. Av samfundets medel har även under

några år utgått 1,200 kronor till avlöning av biträde åt bibliotekarien. Att

denna hjälp från enskilt håll en gång kunnat påräknas i ett hotande nödläge,

vittnar otvivelaktigt i sin mån om den starka känsla för bibliotekets

nytta och värde, som råder i den ort och den bygd, vilkas bildningskrav

det närmast har att tillgodose. Även Linköpings stadsfullmäktige och Östergötlands

läns landsting ha visat sig uppskatta bibliotekets arbete och behjerta

dess svåra ekonomiska läge genom att vardera anslå, stadsfullmäktige

fr. o. m. 1919,o landstinget fr. o. in. 1920, 1,000 kronor årligen till

bibliotekets behov. Å andra sidan har som nämnts institutionen själv genom

flera åtgärder sökt tillmötesgå allmänhetens önskemål utöver vad tidigare

varit fallet. Då avsaknaden av biträdande arbetskraft förut omöjliggjort

utlämning av böcker till hemlån under mer än eu av de fyra timmar,

som biblioteket reglementsenligt hålles öppet, har under de senaste åren,

tack vare ovan nämnda enskilda gåvomedel till avlöning av biträde, expedieringen

av hemlån kunnat utsträckas över samtliga fyra timmar, uppenbarligen

till största gagn för särskilt skolornas lärare och elever. Under år

1924 har vidare ett talrikt och konstant besökt läs- och forskarrum med

ett referensbibliotek av c:a 100 hyllmeter kunnat ordnas. Slutligen kan

framhållas, att stiftsbiblioteket sökt träda i livligare förbindelse med allmänheten

även därigenom, att, då under år 1924 ett stadsbibliotek upprättats i

Linköping, förstnämnda biblioteks låneblanketter även tillhandahållas i det

senare, varjämte, enligt vad domkapitlet har sig bekant, stiftsbibliotekarien

åtagit sig överinseende över stadsbibliotekets bokinköp, för att dyrbara och

onödiga dubbelköp i görligaste mån må kunna undvikas. Ett samarbete i

den riktning, som bibliotekssakkunniga i sitt betänkande förordat, har sålunda

redan inletts mellan stiftsbiblioteket och det som folkbibliotek drivna

stadsbiblioteket. Tilläggas kan, att en förberedande undersökning pågår, i

avsikt att utreda frågan huruvida möjligheter finnas för en framtida närmare

lokal förening mellan de båda biblioteken, då stadsbiblioteket snart

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts proposition Nr 48.

står inför behovet att utbyta sina nuvarande provisoriska lokaler mot nya

och mera definitiva. Stiftsbibliotekets lånefrekvens utvisar även för den

sistförflutna tiden en högst avsevärd stegring, särskilt då hänsyn tages därtill,

att endast vetenskaplig och facklitteratur samt äldre skönlitteratur för

studiesyfte kunnat utlämnas. I jämförelse med år 1916, då senaste framställning

om arvodesökning åt bibliotekarien gjordes, har lånefrekvensen

under år 1923 stigit med i det närmaste 98 procent. Särskilt påfallande är

stegringen av till annan ort utsända lån, i det att dessa under 1916 endast

uppgingo till 32 men under tiden 1 januari—30 november 1924 till 315,

fördelade på 25 skilda orter. Under samma tid av år 1924 har för vetenskapligt

och studiesyfte från andra bibliotek och arkiv förmedlats 367 lån

varav 38 handskrifter, huvudsakligen från Kungl. biblioteket och de båda

universitetsbiblioteken, i ett par fall även från Preussisclie Staatsbibliothek i

Berlin och stadsbiblioteket i Hamburg. Eu viss måttstock på stiftsbibliotekets

betydelse i den interurbana biblioteksrörelsen ger antalet in- och utgående

tjänsteförsändelser, som under samma tid uppgått till 1,460 (korsband

oberäknade) mot 732 under hela året 1916.

Härmed synes det domkapitlet, som om Linköpings stiftsbiblioteks stora

vikt för såväl den vetenskapliga forskningen som för de allvarliga, allmänna

bildningsintressena vore ännu eu gång och i stegrad mån påvisad, ävensom

att bibliotekets vidmakthållande och ytterligare utveckling uppenbarligen

måste anses vara ett önskemål av vida mera än lokal räckvidd.

Domkapitlet lämnar härefter en översikt av bibliotekets inkomster och

utgifter för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 samt anför vidare:

Eu genom donation av bibliotekarien Segersteen bildad fond uppgick den

30 juni 1924 till 87,538: 25 kronor, men får ej tagas i anspråk förrän kapitalet

vuxit till 100,000 kronor, då 4/r, av räntan kan användas till bibliotekets

behov, därav dock endast Vä till tjänstemäns och betjänings avlöning. Avkastningen

av en annan, genom donation av kapten H. Westman uppkommen

och vid samma tid till 13,717: 78 kronor uppgående fond får till 8/4

användas i och för bokförvärv av viss art. Samfundet Linköpings stiftsbiblioteks

vänners kassor bygga till avsevärd del på gåvomedel, som naturligen

te sig olika under olika år. Ett tidigare från läroverket i form av

viss avgift för lärjunge utgående bidrag har sedan år 1919 upphört.

Enligt vad ovan visats, uppgår bibliotekariens lön, däri inberäknade de

såsom amanuensarvode avsedda 500 kronor, till sammanlagt 3,383 kronor

jämte dyrtidstillägg, vartill kommer det s. k. Pipers arvode å 117 kronor.

Att detta lönebelopp icke ens kan bereda bibliotekarien nödiga existensmedel,

än mindre utgöra tillnärmelsevis fullgod ersättning för den krävande

och såväl vetenskaplig som biblioteksteknisk fackutbildning fordrande tjänsten

ligger i öppen dag. Domkapitlet vill också på det kraftigaste understryka

det i bibliotekariens skrivelse framhävda absoluta behovet för Linköpingsbibliotekets

vidkommande av »fackutbildad bibliotekarie, som helt

kan ägna sin tid åt skötseln av biblioteket och åt de omfattande inre arbetsuppgifter,

som här vänta». Av dessa senare uppgifter torde för den

vetenskapliga forskningens del ingen framstå som nödvändigare än påbörjande

av katalogiseringen av det stora handskriftsbeståndet, som med vissa

undantag nu blott finnes ytterst summariskt förtecknat i handskrivna, på

1870-talet upprättade och sedan lika summariskt fortsatta liggare. Den,

med vissa nedan angivna inskränkningar, till fyra timmar fastställda dag
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

liga tjänstetiden tages nu mera än fullt ut i anspråk enbart för det rent

expeditionella arbetet. I detta sammanhang bör då tillfogas, att eu stor

del av den utgående korrespondensen utgöres av svar på förfrågningar föranledda

av bibliotekets vittbekanta samlingar av handskrifter och äldre tryck,

ofta erfordrande utom fackkunskaper vidlyftiga och genom den onöjaktiga

katalogiseringen tidsödande undersökningar. Den enligt reglementet medgivna

inskränkningen av bibliotekets öppethållande under de allmänna läroverkens

ferier till två timmar om dagen samt under högst en månad av sommaren

till endast två dagar i veckan, vardera dagen en timme, har i praktiken

visat sig ogenomförbar, då biblioteket särskilt under sommarmånaderna

besökes av forskare, och bibliotekarien sålunda även under denna tid blir

i det närmaste bunden av sin tjänst. Någon semester med bibehållen avlöning

är över huvud taget icke föreskriven för bibliotekarien, enär reglementet

endast medger honom »att under de allmänna läroverkens ferier åtnjuta

en månads ledighet årligen, därest han utan kostnad för det allmänna

eller biblioteket för tjänstens uppehållande under tiden anskaffar av domkapitlet

godkänd vikarie.» En avsevärd höjning av bibliotekariens lön förefaller

sålunda domkapitlet ur alla synpunkter väl motiverad.

Bibliotekarien har vidare i sin skrivelse påpekat, att biblioteket för fullgörande

av sin under senare år lyckligt inledda, yttermera vidgade verksamhet

till forskningens och allmänhetens gagn helt och hållet är beroende

av frivillig och med enskilda medel avlönad biträdande hjälp, samt framhållit

det principiellt oriktiga i detta förhållande. Ovan har anförts den

summa av 1,200 kronor, som genom Samfundet Linköpings stiftsbiblioteks

vänner kunnat ställas till förfogande för nämnda ändamål, ehuru självfallet

för denna ersättning biblioteksutbildad arbetskraft ej kunnat erhållas. Enligt

underrättelser, som nu föreligga, äro emellertid från början av år 1925

dessa medel ej längre att påräkna. De härigenom inträdande svårigheterna

ökas än mer av den omständigheten, att domkapitlets och bibliotekets vaktmästare,

vilken tidigare dagligen under en timme stått till bibliotekariens

förfogande i och för nedhämtning av rekvirerade böcker från de i övre våningen

belägna boksamlingarna, nu till följd av sin höga ålder ej längre

kan tagas i anspråk för detta ändamål. Med andra ord, härmed hotar eu

situation inträda, som uppenbarligen sträcker kraven på bibliotekariens tjänstgöring

utöver det rimligas och det möjligas gränser. Någon annan utväg än en

radikal inskränkning av allmänhetens tillträde till biblioteket synes under dessa

förhållanden knappast återstå, ehuru givetvis eu sådan nödtvungen åtgärd

måste betecknas som högst beklaglig i synnerhet efter ovan omförmälda

initiativ från bibliotekets sida i syfte att göra institutionen gagnande för

vidare kretsar. Domkapitlet finner det sålunda vara ådagalagt, att anställandet

av eu avlönad amanuens vid stiftsbiblioteket måste anses som en

oundgänglig förutsättning för upprätthållande av bibliotekets verksamhet,

och att medel härtill, i betraktande av institutionens gagn för det allmänna,

böra bestridas av statsverket.

Icke mindre välgrundat finner domkapitlet det i bibliotekariens skrivelse

framhållna behovet av anslag i och för påbörjande av systematiska inköp

samt till konserveringsarbeten. Vad sistnämnda arbete angår, bör här erinras

om, att bibliotekssakkunniga under sina inspektionsresor funnit stiftsbibliotekens

dyrbara och delvis oersättliga äldre bokskatter i sådant skick,

att ett avgörande ingripande från statsmakternas sida synts dem ofrånkomligt,

om ett oskattbart kulturarv skall kunna räddas från undergång. Yr
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

kande i denna riktning har även av sakkunniga framställts. För Linköpings

stiftsbibliotek, som omfattar de största och värdefullaste samlingarna,

gäller i högsta grad att dröjsmål här innebär överhängande fara. Då, såsom

av den meddelade tablån över bibliotekets stat för tiden 1 juli 1923

—30 juni 1924 framgår, ett överskott av 722: 54 kronor nu uppkommit,

mot avsevärd brist under föregående år, äger detta, enligt vad domkapitlet

inhämtat, sin uteslutande förklaringsgrund i den omständigheten, att bibliotekarien

inför nödvändigheten att vidtaga snara konserveringsåtgärder ansett

oundgängligt, trots uppenbara olägenheter, att inskränka bokinköpen för

bibliotekets egna medel till i huvudsak upprätthållande av redan påbörjade

subskribtioner samt att nästan helt inställa bindningen av löpande tidskrifter

etc. för att sålunda kunna disponera medel till anskaffning av för handskriftsbuntar

och äldre småtryck avsedda skyddskapslar, pärmar m. in., så

snart genom eu systematisk undersökning av samlingarna fastställts, hur

konserveringsarbetet med bästa möjliga resultat bör läggas.

Vad slutligen beträffar storleken av de anslagsbelopp, som skulle erfordras,

vill domkapitlet anföra följande:

Då bibliotekarien nu ifrågasätter att komma i åtnjutande av samma löneförmåner,

som bibliotekssakkunniga ansett sig böra föreslå såsom minimum

för landsbibliotekarie i Linköping (lönegraden närmast under förste bibliotekariernas),

synes detta väl motiverat med hänsyn till den omfattande och

med ett landsbiblioteks tillämnade funktion nära sammanfallande verksamhet,

som Linköpings stifts- och läroverksbibliotek, enligt vad ovan visats, redan

utövar. I fråga om amanuensens avlöning anser domkapitlet, att den av

bibliotekssakkunniga för samma ändamål föreslagna summan 3,000 kronor

likaledes kan tagas som norm. Vad slutligen angår anslaget till påbörjande

av konserveringsåtgärder och vissa inköp synes det domkapitlet, som om

det av bibliotekarien föreslagna beloppet 3,000 kronor, ehuru ingalunda tillräckligt,

dock i varje fall bör kunna tillåta konserveringsarbetets effektiva

igångsättande.

Skolöverstyrelsen, vars yttrande därefter inhämtades, avgav den 31 december

1924 sådant yttrande.

Efter att hava erinrat om Linköpingsbibliotekets särställning, som motiverade,

att detsamma skärskådades fristående från de övriga läroverksbiblioteken

och från bibliotekssakkunnigas förslag i övrigt, framhåller överstyrelsen

det statsintresse, som i det föreliggande fallet finge anses vara för handen,

samt yttrar ifråga om förslaget, bland annat, följande:

Det är utan vidare uppenbart, att det nu till bibliotekarien utgående beloppet,

3,500 kronor, jämte dyrtidstillägg å däri ingående statsmedel är otillräckligt

för en person, som äger fullt fackmässig biblioteksutbildning och

ägnar hela sin tid åt bibliotekets skötsel. Vad angår det belopp, vartill arvodet

skäligen bör höjas, skulle överstyrelsen ingalunda anse det i framställningen

i anslutning till bibliotekssakkunniga föreslagna beloppet i och för

sig för högt. Man bör dock undvika en anordning, som kan binda händerna

i fråga om det framtida ställningstagandet till förslaget om landsbibliotek.

Sakkunniga föreslå nämligen det nu ifrågavarande avlöningsbeloppet

under den förutsättningen, att biblioteket organiseras såsom landsbibliotek.

Biblioteket fyller visserligen redan i väsentliga delar ett landsbiblioteks upp
-

Skolöverstyrelsens

yttrande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

gifter, men relationen mellan landsbibliotekaries arbete och avlöning torde

icke böra på en särskild punkt fastslås på ett sätt, som vore ägnat att föregripa

prövningen av den föreslagna organisationen i hela dess sammanhang.

Avlöningen bör därför utgå enligt lönegraden B 22, dock allenast i lägsta

(21:a) löneklassen med 5,790 kronor och i högsta (24:de) löneklassen med

6,984 kronor. Överstyrelsen utgår härvid därifrån, att sagda belopp i sin

helhet beviljas av riksdagen på extra stat. Anslaget till läroverksbibliotekarier

rör sig med så blygsamma belopp, att den ökade tillgång av 1,383

kronor om året, som genom en dylik förändring skulle kunna komma dess

egentliga uppgifter till godo, skulle betyda en väsentlig förbättring.

Till biträde åt bibliotekarien utgår för närvarande ett årligt belopp av

1,200 kronor av enskilda medel. Enligt den underdåniga framställningen

är intet dylikt bidrag att påräkna efter utgången av år 1924. Sakkunniga

hava för närvarande nöjt sig med att föreslå ett för landsbiblioteken gemensamt

förslagsanslag å högst 10,000 kronor om året på extra stat, vilket anslag

skulle efter behov fördelas med högst 3,000 kronor till varje amanuens.

Under sådana omständigheter synes det överstyrelsen riktigast, att

man på nu ifrågavarande punkt stannade vid en anordning, analog med

den överstyrelsen tänkt sig i fråga om bibliotekariens avlöning. Om man

utgår därifrån, att ifrågavarande amanuensbefattning fortfarande, liksom för

närvarande är fallet, besattes med kvinnlig innehavare, att avlöningen anslås

på extra stat och bestämmes att enligt kungörelserna nr 451 och 778/1921

utgå enligt viss lönegrad, borde man då stanna vid en lönegrad, vars begynnelselön,

under förutsättning att tjänsten besattes med ordinarie innehavare,

komme något lägre än till 3,000 kronor. Den lönegrad, som närmast motsvarar

dessa förutsättningar, är C 5 (enligt 1925 års riksdags beslut B 10),

för vilken avlöningen på D-ort är i lägsta [11: e (10: e)] löneklassen 2,952

(2,940) kronor och i högsta (14: e) löneklassen 3,516 (3,672) kronor. Då nu

tjänsten skulle avlönas av anslag å extra stat, skulle avlöningen komma att

utgå enligt närmast lägre löneklass och sålunda utgöra lägst [10:e (9: e) löneklassen]

2,784 (2,802) kronor och högst (13: e löneklassen) 3,318 (3,474) kronor.

I fråga om vaktmästarens avlöning, vilken för närvarande utgår med 600

kronor om året på extra stat, föreslås i framställningen ingen ändring.

Till andra utgifter än avlöningar har biblioteket för närvarande intet annat

statsanslag än 527 kronor 6 öre om året av meranämnda läroverksanslag.

I övrigt besörjas dessa utgifter genom anslag av Östergötlands läns

landsting, Linköpings stadsfullmäktige, domkyrkan och stiftets byggnadskassa

samt donerade medel. Härutöver föreslås nu, att för år 1925 skulle

av statsmedel beviljas ett extra anslag av 3,000 kronor för nödvändiga konserverings-

och bindningsåtgärder samt inköp av bibliografiska hjälpmedel.

Överstyrelsen skulle, i anslutning till vad förut anförts angående ifrågavarande

läroverksanslag, anse högst önskvärt, att sagda anslag kunde för

sina egentliga uppgifter återfå jämväl nyssnämnda belopp av 527 kronor

6 öre, men vill dock icke sammankoppla frågan om eu sådan förändring av

mera stadigvarande natur med den nu väckta frågan om ett mera tillfälligt

anslag utan inskränker sig till att tillstyrka, att ett sådant må beviljas.

De anslag, som sålunda enligt överstyrelsens mening borde på extra stat

beviljas till Linköpings stiftsbibliotek, skulle alltså utgöra dels för år räknat:

till avlöning åt bibliotekarie ...................... kronor 5,790: —

» » » amanuens........................ » 2,784: —

» » » vaktmästare....................... » 600: —

Summa kronor 9,174

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

dels för ett år till konservering och bindning samt inköp av bibliografiska

hjälpmedel 3,000 kronor.

Slutligen vill överstyrelsen framhålla, att biblioteket bör underställas någon

statlig inspektion vilken tills vidare torde kunna utövas av överstyrelsen

genom dess bibliotekskonsulenter.

Vidare avgav riksbibliotekarien den 10 januari 1925 infordrat yttrande i

frågan och anförde därvid följande:

Skolöverstyrelsen anser, att hinder icke föreligger att redan nu upptaga

den av domkapitlet gjorda hemställan om beredande av ökade anslag för

stiftsbiblioteket till behandling och sålunda utbryta Linköpings stiftsbibliotek

ur sammanhanget med övriga planerade landsbibliotek, dock utan att vilja

föregripa frågan om dessa bibliotek i sin helhet. Detta överensstämmer med

bibliotekssakkunnigas förbehåll om ett successivt verkställande av den omfattande

organisationen, och det torde få anses såsom synnerligen lämpligt,

att landets största stiftsbibliotek får göra början. Jag får därför på det livligaste

tillstyrka, att frågan om anslag till Linköpings stiftsbibliotek redan

nu upptages till prövning av Kungl. Maj:t.

I sin hemställan har domkapitlet begärt anslag dels till löner, dels till

inköp och konserveringsarbeten. I och för löner begäres ett extra anslag å

sammanlagt 9,768 kronor, varav till bibliotekarien skulle utgå ett belopp av

6,168 kronor jämte dyrtidstillägg, till en amanuens 3,000 kronor jämte dyrtidstillägg

samt till vaktmästaren samma belopp som hittills eller 600 kronor.

Vid bestämmandet av lönerna till bibliotekarien och amanuensen har domkapitlet

följt bibliotekssakkunnigas förslag, i vilket bibliotekariebefattningen

placerats i lönegrad B 22 och ortsgrupp D. I händelse att Kungl. Maj:t

finner skäl att till 1925 års riksdag i proposition föreslå sålunda begärd

lönereglering för befattningshavare vid Linköpings stiftsbibliotek, synes denna

lönereglering dock endast kunna få provisorisk karaktär, i avvaktan på slutligt

förslag i fråga om ordnandet av läroverks- och landsbibliotekens framtida

ställning. Därför synas ock avlöningar till bibliotekarie och amanuens

vid biblioteket böra tills vidare utgå på extra stat, och vid sådant förhållande

torde hänsyn böra tagas till vad skolöverstyrelsen framhållit. Till systematiska

bokinköp och till konserveringsarbeten förnämligast på handskriftsavdelningen

begär domkapitlet ett anslag å 3,000 kronor. Med den

kännedom, som jag genom upprepade besök i stiftsbiblioteket personligen

förvärvat mig om de här förvarade samlingarna, får jag som min mening

uttala, att den begärda summan i och för sig är otillräcklig, men torde för

det avsedda ändamålet vara synnerligen behövlig, ja nödvändig.

Jag får därför tillstyrka bifall till den av domkapitlet i Linköping gjorda

underdåniga hemställan om de begärda anslagen till stiftsbiblioteket, beträffande

lönerna med den ovan gjorda inskränkningen i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag.

I sin skrivelse har skolöverstyrelsen slutligen framhållit, att biblioteket

bör underställas någon statlig inspektion. I avvaktan på genomförandet

av den av bibliotekssakkunniga föreslagna landsbiblioteksorganisationen

föreslår styrelsen, att en sådan inspektion tills vidare skall utövas av

styrelsen genom dess bibliotekskonsulenter. Häremot får jag inlägga

en bestämd gensaga. Skolöverstyrelsen har i sin skrivelse på flera

ställen framhållit, att stiftsbiblioteket i Linköping icke är något läroverks
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 39 höft. (Kr 48.) 3

Riksbibliote

karlens yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

1925 års

riksdag.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

bibliotek, utan nu är helt löst från all särskild förbindelse med Linköpings

läroverk. Icke heller ha bibliotekssakkunniga, såsom av skolöverstyrelsens

yttrande skulle kunna framgå, föreslagit att inspektionen över landsbiblioteken

skulle utövas av skolöverstyrelsen, utan har därtill föreslagit en särskild

biblioteksstyrelse med riksbibliotekarien som ordförande. Skulle någon

särskild inspektion i detta fall vara behövlig, vilket knappast synes mig nödvändigt,

då'' stiftsbiblioteket direkt sorterar under domkapitlet och bibliotekarien

är redovisningsskyldig inför detta, borde en sådan inspektion fast

mera tillkomma riksbibliotekarien. Stiftsbiblioteket i Linköping står i livligaste

kontakt med kungl. biblioteket, särskilt genom vidsträckta låneförbindelser

men även på annat sätt. Så torde kännedomen om stiftsbibliotekets

samlingar vara långt större inom kungl. biblioteket än hos bibliotekskonsulenterna,

då bl. a. riksbibliotekarien utgivit katalog över en viktig del

av bibliotekets samlingar samt författat en utförlig historik över biblioteket.

Det föreslagna anslaget å 3,000 kronor skall vidare användas också i och

för konserveringsarbeten förnämligast av handskriftssamlingen. Det är självklart,

att i sådana frågor större kompetens är att finna i kungl. biblioteket

än hos bibliotekskonsulenterna, utanför vilkas egentliga verksamhetsområde

dessutom dylika frågor ligga. Jag får därför hemställa, att inspektionen

över stiftsbiblioteket i Linköping, därest Kungl. Maj:t finner densamma vara

av nöden, uppdrages åt riksbibliotekarien.

Den nu senast berörda framställningen från domkapitlet i Linköping inkom

emellertid till Kungl. Maj:t så sent, att någon framställning till 1925

års riksdag icke kunde avlåtas.

Till sistnämnda års riksdag framlade Kungl. Maj:t i stället förslag om det

sedvanliga anslaget å 2,600 kronor, att utgå för budgetåret 1925—1926 till

arvodesökning åt bibliotekarien och till arvode åt vaktmästaren vid biblioteket.

Emellertid väcktes inom riksdagen två motioner om anslag till upprätthållande

av bibliotekets verksamhet (I: 102 och II: 65), i vilka under

förebringande av olika motiveringar samstämmigt hemställdes, att riksdagen

ville besluta, att för upprätthållande av Linköpings stifts- och läroverksbiblioteks

verksamhet ett extra anslag av 5,000 kronor måtte utgå för budgetåret

1925—1926 i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

kunde finna gott föreskriva.

Det i motionerna framförda yrkandet avsåg, att utöver det av Kungl.

Maj:t begärda anslaget av 2,600 kronor skulle anvisas ytterligare 5,000 kronor.

Detta belopp skulle enligt motionen I: 102 tillgodoföras bibliotekets

verksamhet i allmänhet, men enligt motionen II: 65 var beloppet närmare

preciserat att utgå med 2,000 kronor till tillfällig löneförbättring åt bibliotekarien

samt med 3,000 kronor till påbörjande av konserveringsåtgärder i fråga

om bibliotekets värdefulla äldre samlingar och till nödvändiga bindningsåtgärder.

I anledning av de sålunda framförda förslagen yttrade riksdagen, på sätt

framgår av dess skrivelse nr 8 A, följande:

Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping står i avseende å omfattning

och samlingarnas dyrbarhet i främsta ledet av våra landsortsbibliotek. En
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!. May.ts proposition Nr 48.

ligt riksdagens mening förefinnas goda skäl för ett understödjande av detta

bibliotek om ock ej fullt i den utsträckning, som nu motionsvis föreslås.

Det är riksdagen visserligen icke obekant, att utredning och förslag föreligga

om en statlig organisation av samtliga våra stifts- och läroverksbibliot.ek och

om ett understödjande av dessa bibliotek förmedelst allmänna medel, i följd

varav det skulle kunna synas mindre välbetänkt att, innan ett förslag från

Kungl. Maj:ts sida i ämnet föreligger, beträffande ett av dessa bibliotek vidtaga

särskilda åtgärder. Linköpingsbiblioteket intager dock enligt riksdagens

förmenande en sådan särställning, ej minst genom sin livaktiga verksamhet

och stigande lånefrekvens, att dylika åtgärder åtminstone i viss begränsad

utsträckning kunna anses fullt motiverade.

Vad som för ifrågavarande bibliotek för närvarande är utan gensägelse

av den största betydelsen är ordnandet av bibliotekariefrågan. Stiftsbibliotekariens

totala årslön utgöres nu av 3,500 kronor, och, såsom i motionen

II: 65 fram hålles, lär det ej vara möjligt att för detta arvode behålla den

nuvarande bibliotekarien eller förvärva kvalificerad innehavare av befattningen.

Riksdagen har vid detta förhållande ansett sig böra på det sätt tillmötesgå

motionärernas yrkanden, att riksdagen beviljar 1,500 kronor att utöver

det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet å 2,600 kronor utgå till avlöningsförbättring

åt bibliotekarien. Efter vad riksdagen inhämtat, lärer ett

bifall till detta förslag icke kunna anses föregripa den nu pågående utredningen

av organisationen av läroverks- och landsbibliotek.

Riksdagen beslöt alltså i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda

motioner att till arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket

i Linköping och till arvode åt vaktmästaren vid samma

bibliotek anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 4,100 kronor,

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott

föreskriva.

Genom beslut den 22 maj 1925 ställde Kungl. Maj:t detta anslag till förfogande

av domkapitlet i Linköping att användas till arvodesökning åt bibliotekarien

med 3,500 kronor samt till arvode åt vaktmästaren med 600 kronor och

utgå med iakttagande av de genom ovanberörda beslut den 30 september

1910 beträffande ifrågavarande bibliotek meddelade bestämmelser.

I skrivelse den 23 september 1925 har nu domkapitlet i Linköping upprepat

sin framställning om vidtagande av åtgärder för uppehållande av verksamheten

vid stiftsbiblioteket, därvid domkapitlet nu föreslår inrättande av

ett landsbibliotek i Linköping i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Domkapitlet upprepar i huvudsak vad domkapitlet i sin förra framställning

anförde om stiftsbibliotekets betydelse och allmänna ställning samt

meddelar nu vissa nyare siffror i avseende å lånefrekvens m. m. Domkapitlet

anför:

I jämförelse med år 1916, då en framställning om arvodesökning åt bibliotekarien

gjordes, har lånefrekvenseu under år 1924 stigit med i det närmaste

120 procent. Särskilt påfallande är stegringen av till annan ort utsända

lån, i det att dessa under 1916 endast uppgingo till 32 men under

1924 till 417, fördelade på ett 30-tal skilda orter. Under samma år har för

Förnyad

framställning

från domkapitlet

i

Linköping.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

vetenskapligt och studiesyfte från andra bibliotek och arkiv förmedlats 367

lån, varav 38 handskrifter, huvudsakligen från Kungl. biblioteket och de

båda universitetsbiblioteken men även från andra svenska och utländska institutioner.

En viss måttstock på stiftsbibliotekets betydelse i den interurbana

biblioteksrörelsen ger antalet in- och utgående tjänsteförsändelser, som

under samma tid uppgått till 1,588 (korsband oberäknade) mot 732 under

år 1916. Motsvarande antal redan för första halvåret 1925 är 1,211, vilket

ger vid handen en alltjämt fortgående stark ökning.

Domkapitlet berör vidare frågan om bibliotekets ställning samt lämnar

vissa meddelanden om det ifrågasatta stadsbiblioteket i Linköping och föreslår

nu inrättande av ett landsbibliotek därstädes. Domkapitlet yttrar bland

annat:

Domkapitlets senaste framställning åsyftade endast att söka åvägabringa

ett provisorium avsett att under budgetåret 1925—1926 möjliggöra fortsättande

av bibliotekets verksamhet utan inskränkningar och under samma

ledning samt påbörjande av vissa oundgängliga konserver! ngsarbeten

och inköp. I sitt den 17 december 1924 till Kungl. Maj:t avgivna

underdåniga yttrande över bibliotckssakkunnigas betänkande bar domkapitlet

ansett sig för Linköpingsbibliotekets vidkommande böra livligt tillstyrka den

av sakkunniga föreslagna omorganisationen till s. k. landsbibliotek, under

framhållande av att ifrågavarande stiftsbibliotek redan nu kan anses i avsevärd

utsträckning fylla de uppgifter, som enligt sakkunnigas förslag skulle

tillkomma ett blivande landsbibliotek.

Nu äger domkapitlet ett ytterligare skäl, utom tidigare anförda, för sin

anhållan om ärendets skyndsamma behandling, nämligen det förhållandet,

att stadsfullmäktige i Linköping i en av domkapitlet tillstyrkt framställning

hos kammarkollegium anhållit, att viss del av konsistoriebyggnadens tomt

måtte med nyttjanderätt upplåtas till staden, så länge området komme att av

staden användas för biblioteksändamål. Av nämnda skrivelse bifogade handlingar

framgår, att stadsfullmäktige vid sammanträde den 9 juni 1925 beslutat,

att, därest nyssnämnda framställning vunne bifall, bos Kung!. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, att dels i Linköping ett landsbibliotek

komme att inrättas i huvudsaklig överensstämmelse med bibliotekssakkunnigas

förslag, och dels beslut härom kunde komma att fattas senast under

loppet av år 1926, i vilket fall stadsfullmäktige förklara sig beredda att, sedan frågan

blivit i enlighet härmed vederbörligen avgjord, å ovan åsyftade tomtområde

snarast möjligt låta uppföra byggnad för stadsbiblioteket i huvudsaklig överensstämmelse

med redan i skiss föreliggande, av bibliotekskonsulenterna i

skolöverstyrelsen godkända ritningar, samt att bestrida den genom nybyggnaden

förorsakade kostnaden, högst 215,000 kronor, av nöjesskattemedel.

Av den meddelade beskrivningen över stadsbiblioteksbyggnaden framgår

vidare, att denna är avsedd att uppföras i direkt anslutning till stiftsbiblioteket,

varigenom de blivande bibliotekslokalerna skulle bilda ett sammanhängande

komplex, samt att vissa högst önskvärda förbättringar inom stiftsbibliotekets

nuvarande lokaler — kiss, inredning av större brandfritt handskriftsrum

m. m. —• upptagits i den beräknade kostnadssumman.

I fråga om reglemente och stat för det föreslagna landsbiblioteket i Linköping

yttrar domkapitlet vidare:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition Nr 48.

Med hänsyn till att stiftsbiblioteket, i motsats till andra stifts- och läroverksbibliotek,

nu helt står under domkapitlets myndighet, vill domkapitlet

åt sig förbehålla rätten att utse en ledamot i den nya lokala biblioteksstyrelsen.

Domkapitlet vill för sin del påyrka samma kompetensfordringar för

bibliotekarien som för amanuens vid de vetenskapliga biblioteken, filosofie

licentiatexamen. Beträffande bibliotekariens tjänsteställning och lönevillkor har

domkapitlet ansett vägande skäl finnas för hans jämställande med lektorerna

vid de allmänna läroverken. Bibliotekssakkunniga hava föreslagit placering av

landsbibliotekarierna i lönegrad närmast under förstebibliotekariema vid statsbiblioteken

eller i dåvarande lönegrad B 14, varvid dock förutsättes att, därest

förstebibliotekariema framdeles komme att placeras i högre lönegrad, landsbibliotekarierna

böra följa en grad (eventuellt för Kalmar och Visby två

grader) efter. Då vid den av 1925 års riksdag beslutade löneregleringen

för statsbiblioteken förstebibliotekariema placerats i graden B 26, skulle härigenom

även enligt sakkunnigas förslag eu förbättring av landsbibliotekariens

lönevillkor äga rum (motsvarande graden B 25). Domkapitlet vill emellertid

understryka, att därest statsbibliotekens löneschema skall tagas till norm - vilket efter nu verkställd reglering måhända bör anses riktigare än jämförelsen

med läroverkens lektorer — enligt domkapitlets mening intet vägande

skäl finnes för att landsbibliotekarien i Linköping såsom ansvarig

Vårdare av eu av rikets största och värdefullaste bok- och handskriftssamlingar

skulle placeras i lägre lönegrad än förstebibliotekariema och landsarkivarierna.

Domkapitlet vill sålunda föreslå lönegraden B 26 för landsbibliotekarien

i Linköping.

Anslagen till amanuens och vaktmästare synas böra utgå i enlighet med

bibliotekssakkunnigas förslag, med iakttagande av föreskrifterna i nu gällande

lönereglemente.

Vad slutligen angår det av sakkunniga påyrkade anslaget till konservering

av stiftsbibliotekens äldre bok- och handskriftsbestånd, 25,000 kronor om aret

att utgå å extra stat under 5 år, vill domkapitlet understryka behovet av

dylika åtgärder samt föreslå, att till nämnda ändamål måtte för Linköpingsbibliotekets

vidkommande beviljas 3,000 kronor om året att utgå å

extra stat under 5 år.

Domkapitlets förslag går sålunda i första rummet ut på

dels att i Linköping må inrättas ett landsbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse

med bibliotekssakkunnigas förslag, under förutsättning att Linköpings

stad i enlighet med stadsfullmäktiges beslut snarast möjligt uppför

biblioteksbyggnad i anslutning till nuvarande stiftsbiblioteket,

dels och att till bestridande av härmed förbundna kostnader må beviljas

å ordinarie stat:

till bokinköp, bindning etc.......................kronor 10,000: -

» avlöning åt bibliotekarie (lönegrad B 26, ortsgrupp D) » 7,860: —

» avlöning åt vaktmästare (lönegrad B 5, ortsgrupp D) . » 2,250:

Summa kronor 20,110: —

å extra stat:

arvode åt amanuens..................

till konserveringsåtgärder årligen under 5 år

kronor 3,000: -—

» 3,000: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts proposition Nr 48.

I sin skrivelse har emellertid domkapitlet även framlagt ett alternativt

förslag, för den händelse frågan om inrättande av ett landsbibliotek icke

skulle vinna bifall, därvid domkapitlet beräknar kostnaderna för bibliotekets

fortsatta verksamhet med bibehållande av dess nuvarande ställning. Domkapitlet

yttrar härutinnan.

Därest Kungl. Maj:t likväl icke skulle kunna bifalla domkapitlets i första

hand gjorda hemställan, inträder åter för stiftsbibliotekets vidkommande det

läge, som föranledde domkapitlets framställning av den 26 november 1924

rörande ökade anslag å extra stat, men med den förändring, att denna anslagsökning

nu icke torde böra få karaktären av provisorium utan — då

frågan om en framtida kommunal medverkan i sådant fall måste te sig

synnerligen oviss — snarare bör upptagas till de belopp, som kunna anses

motsvara stiftsbibliotekets verkliga behov för fortsatt drift, och ifråga om

anslagen till bibliotekariens avlöning och bokinköp å ordinarie stat.

En översikt av bibliotekets inkomster och utgifter för tiden 1 juli 1924

■—30 juni 1925 ter sig sålunda (bortsett från ovan nämnda av statsmedel

utgående avlöningsbelopp):

Inkomster:

Anslag enligt Kungl. brevet av den 27 februari 1891 . . . kronor 527: 06

» från Östergötlands läns landsting........... » 1,000: —

» » Linköpings stadsfullmäktige............ » 1,000: —

» » domkyrkan........................ » 25: —

» » stiftets byggnadskassa till värme och lyse . » 745:40

Upplupna räntor .............................. » 1,008:84

Summa kronor 4,306: 30

Utgifter:

Bokhandelsräkningar och prenumeration..............kronor 1,150:22

Bokbinderiräkningar och renovering................. » 1,016: 12

Katalogiseringshjälp ............................ » 550: —

Värme och lyse............................... » 745: 40

Städning..................................... » 450: —

Rengöring................................... » 90:67

Telefonavgifter................................. » 163: 10

Pipers arvode till bibliotekarien Vi—S1/ia 1924, x/i—3%s 1925 » 175: 50

Bokföringsarvode.............................. » 100: —

Diverse frakter................................ » 102:37

Inventarier, reparationer av hyllor etc................ » 127:02

Blanketter, skrivmaterial etc....................... » 79:47

Renskri vningsarbete.....:....................... » 27:40

Reseräkningar (bibliotekarien)...................... » 79: —

Summa kronor 4,856: 27

Den summa, biblioteket för närvarande disponerar över till bibliotekets

förökande och till inköp av litterära hjälpmedel, har visat sig nödtorftigen

räcka till upprätthållande av prenumeration å vissa tidskrifter

samt till inköp av ett och annat enstaka bokverk. Statsanslaget enligt

kungl. brev av den 27 februari 1891 å 527 kronor 6 öre till kostnader

för lokalens uppvärmning, bindning av böcker m. fl. erforderliga utgifter

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung!. Maj:ts proposition Nr 48.

har visserligen genom kungl. brev av den 24 mars 1916 befriats från

posten värme och lyse, som nu täckes ur stiftets byggnadskassa, men summan

ifråga förslår självfallet ej ens till inbindning av genom prenumeration

eller gåvor inkommande arbeten. De genom Westmanska fonden och Samfundet

Linköpings stiftsbiblioteks vänners kassor förmedlade inköpen hava

vid flera tillfällen riktat biblioteket med stora och värdefulla förvärv, men

vad biblioteket framför allt behöver är, såsom redan i yttrande den 6

november 1908 av överbibliotekarien vid kungl. biblioteket betonats, ett fast

årligt anslag, som möjliggör systematiska inköp, dels avsedda att fylla institutionens

ofrånkomliga men starkt försummade behov av uppslagsböcker och

bibliografisk handapparat, dels åsyftande förvärv av nyare vetenskapliga

standardverk och tidskrifter inom de vetenskapsområden, som ligga bibliotekets

kundkrets närmast.

Då domkapitlet nu vid en hemställan om anslag — icke såsom provisorium

utan såsom utgående på ordinarie stat till båda här ovan nämnda

kategorier av systematiska inköp anser sig böra stanna vid eu summa a^

5,000 kronor, är domkapitlet fullt medvetet om otillräckligheten även av

denna summa, i synnerhet som hänsyn måste tagas därtill, att det sedan

1919 årligen av Linköpings stadsfullmäktige beviljade anslaget av 1,000

kronor med all sannolikhet kommer att indragas till förmån för det kommunala

biblioteket, därest ej det föreslagna landsbiblioteket nu kommer till

stånd. Domkapitlet har emellertid härvid ansett sig böra räkna med den

omständigheten, att om några år ränteavkastningen av den Segersteenska

fonden kommer att giva ett tillskott, varigenom den för inköp disponibla

totalsumman skulle te sig någorlunda tillfredsställande.

Därjämte erfordras dels till konservering av stiftsbibliotekets gamla bokbestånd

ett anslag av 3,000 kronor årligen att utgå på extra stat under .)

år, dels ock i enlighet med domkapitlets år 1924 gjorda framställning arvode

till eu amanuens.

I fråga om anslaget till vaktmästaren anser sig domkapitlet för närvarande

ej böra föreslå någon ändring, då pensionering av nuvarande vaktmästaren

först synes böra ordnas.

Domkapitlets alternativa förslag går alltså ut på utverkande hos 192(5 års

riksdag av följande anslag

A ordinarie stat:

till avlöning åt bibliotekarie (lönegrad B 26, ortsgrupp D) kronor 7,860: —

» bokinköp (och bindning)...................... t>,000:

Summa kronor 12,860: —

å extra stat:

till arvode åt amanuens.......

» » vaktmästaren . . .

» konservering och bindning

handskriftsbestånd årligen

..................kronor 2,802: —

.................. » 600: —

av bibliotekets bok- och

under 5 år. . .........3,000:

Summa kronor 6,402: —

Över domkapitlets sistnämnda framställning har riksbibliotekarien den 5

oktober 1925 avgivit infordrat yttrande och därvid på det livligaste tillstyrkt

det första alternativet: stiftsbibliotekets organisation som landsbibliotek.

Förnyat ytt

rande av

rikabibliotekarien.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

Framställning

från de

kommunala

myndigheterna

i Linköping.

Stadsbiblioteket

därstädes.

Den i domkapitlets senaste framställning berörda frågan om stadsbiblioteket

i Linköping har aktualiserats genom en till Kungl. Maj:t ingiven,

framställning från stadsfullmäktige i nämnda stad.

Med skrivelse den 7 november 1925 har länsstyrelsen i Linköping överlämnat

en av stadsfullmäktige därstädes gjord, av magistraten tillstyrkt

framställning, däri hemställts, att Kungl. Maj.t måtte vidtaga sådana åtgärder,

att dels i Linköping ett landsbibliotek komme att inrättas i huvudsaklig

överensstämmelse med bibliotekssakkunnigas förslag, dels ock beslut

kunde komma att fattas senast under loppet av år 1926, i vilket fall stadsfullmäktige,

sedan frågan blivit i enlighet härmed avgjord, förklarat sig

beredda att på närmare angivet sätt snarast möjligt låta uppföra biblioteks
-

byggnad.

Jag anser det vara på sin plats att i korthet redogöra för biblioteksfrågans

behandling i Linköping.

Sedan stadsfullmäktige uppdragit åt styrelsen för Linköpings stadsbibliotek

att verkställa utredning rörande definitivt ordnande av Linköpings stadsbiblioteksfråga,

avgav nämnda styrelse i maj 1925 yttrande och förslag i

ämnet.

Lr biblioteksstyrelsens yttrande tillåter jag mig återgiva följande:

Redan vid de undersökningar rörande stadsbiblioteksfrågan, som tidigare

förekommit, har det för vederbörande framstått som en omständighet värd

särskilt beaktande, att i Linköping förut finnes en av vårt lands mera betydande

biblioteksinstitutioner, stiftsbiblioteket, som avgiftsfritt utlämnar

boklån till inom staden och stiftet bosatta personer samt för studieändamål

förmedlar lån från andra bibliotek. I kommitterades den 21 april 1923 avgivna

förslag till inrättande av ett stadsbibliotek framhålles sålunda önskvärdheten

av att samarbete med stiftsbiblioteket från början eftersträvas, och

den av stadsfullmäktige tillsatta styrelsen har såtillvida realiserat detta

önskemål som stiftsbibliotekarien utsetts till ledare för stadsbiblioteket.

Enligt styrelsens mening äro i själva verket för Linköpings vidkommande

skälen för ett samarbete med stiftsbiblioteket så starka, att en definitiv lösning

av stadsbiblioteksfrågan helst synes böra innebära, att en blivande

nybyggnad om möjligt förlägges i omedelbar anslutning till och direkt förbindelse

med stiftsbiblioteket. Det torde nämligen icke kunna förnekas,

att, därest en sådan sammanbyggnad med därav underlättat samarbete kunde

åstadkommas, en mångfald påtagliga fördelar stode att vinna, såsom förbilligade

byggnads- och driftkostnader, besparingar ifråga om personalen

och möjlighet till bättre utnyttjande av dennas arbetstid, för låntagarna

bekväm tillgång till ett mycket omfattande bokbestånd, i vilket även den

nyare, allmänbildande litteraturen är rikligt företrädd. Härtill kommer såsom

eu mera generell synpunkt, att det måste anses organisatoriskt olämpligt

att i en stad av Linköpings storlek på skilda håll driva tvenne institutioner,

som, efter vad erfarenheten redan utvisat, till stor del hava samma

publik med i viss utsträckning sammanfallande intressen. Att förbise denna

sistnämnda synpunkt och att sålunda här söka uppdraga en bestämd gränslinje

mellan ett uteslutande vetenskapligt och ett rent populärt bibliotek

vore också att underkänna riktigheten och värdet av en strävan, som under

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungi. Maj:ts proposition Kr 48.

senare tid gjort sig allt starkare gällande, nämligen att på de punkter, där

så ske kan, söka anknyta det folkliga bildningsarbetet till och göra det''

samma delaktigt av det mera vetenskapliga arbetets hjälpmedel och resultat.

Med dessa fakta för ögonen har styrelsen ansett lämpligast inrikta sig på

att med hänsyn till juridiska, byggnadstekniska och ekonomiska omständigheter

undersöka möjligheten av en nybyggnad för stadsbiblioteket i direkt

anslutning till stiftsbiblioteket.

Beträffande den juridiska sidan har det synts kunna påräknas, att staden

för den ifrågasatta byggnaden vilken skulle komma att uppföras å jord,

tillhörig stiftets byggnadskassa, d. v. s. av kyrkonatur, skall erhålla upplåtelse

av erforderligt område att av staden innehavas, så länge området användes

för biblioteksändamål. En sådan upplåtelse måste anses för staden

erbjuda fullgod framtida trygghet.

För den byggnadstekniska delen av frågan har styrelsen anlitat arkitekten

E. Hahr i Stockholm för uppgörande av förslagsskisser jämte approximativa

kostnadsberäkningar. Den utformning av uppgiften, arkitekten närmast

tänkt sig, framgår av styrelsens yttrande bifogade ritningar och beskrivning,

varigenom synes vara ådagalagt, att eu estetiskt tilltalande, av

sakkunnig myndighet (bibliotekskonsulenten) tillstyrkt och såsom synnerligen

lycklig betecknad lösning av byggnadsproblemet kan åstadkommas på den

angivna platsen. Utrymme är i bibliotekslokalen beräknat för c:a 15,000

volymer till utlåning å öppna hyllor, vidare läsrumsavdelning med referensbibliotek

och ett 40-tal sittplatser, fullt tillräckliga bokmagasin och övriga

accessionsutrymmen, arbetsrum för personalen (alternativt förskämma),

uppackningsrum och studiecirkelrum. Genom tvenne hissar ernås den önskade

snabba och lätta förbindelsen med stiftsbibliotekets boksamlingar och mellan

nybyggnadens skilda våningar inbördes. I förslaget ingå vissa ändringar,

fallande inom den nuvarande stiftsbiblioteksbyggnaden, vilka betingas av

önskemålet att i största utsträckning tillvarataga de fördelar, som man

åsyftar att ernå genom den direkta samverkan mellan de båda biblioteken.

Genom värmecentralens och toalettavdelningens förläggande hit vinnas tydligen

avsevärda besparingar. Kostnaderna för utförandet av detta förslag

skulle enligt arkitektens beräkningar uppgå till c:a 200,000 kronor.

Enligt bibliotekskonsulentens yttrande .skulle skäl tala för en ökning av

våningshöjden 1 trappa upp med 1 meter för att möjliggöra att dessa lokaler

skulle kunna användas även för annat ändamål än till bokmagasin.

Arkitekten, som satts i tillfälle att taga del av dettu förslag, har beräknat,

att härav betingade ändringar, bland annat även omfattande trappan på

norra sidan och eu därmed sammanhängande ingång samt fönsteranordningen,

skulle draga eu merkostnad av c:a 15,000 kronor. Styrelsen anser

för närvarande ej skäl föreligga att taga definitiv ställning till detta förslag,

då särskilt frågan, huruvida eu läsesal för barn här bör inredas — vilket

önskemål närmast synes hava föranlett berörda erinran — utan olägenhet

torde kunna uppskjutas till övervägande vid en senare tidpunkt. För utlåning

av speciell ungdomslitteratur kan eu sektion av den allmänna utlåningsavdelningen

reserveras och hållas tillgänglig under viss tid på dagen.

Möjlighet till direkt ingång från rotundans norra sida torde dock i alla

händelser böra beredas.

Styrelsen konstaterar i varje fall, att kostnaderna för utförandet även av

detta dyrare alternativ stanna inom den summa, som representeras av

biblioteksfonden vid innevarande års slut. Enligt inhämtade upplysningar

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts proposition Nr 48.

utgjorde fondens odisponerade del den 31/i2 1924 165,000 kronor vartill

kommer ej fördelad skatt för samma år 30,000 kronor eller tillsammans

195,000 kronor. Under förutsättning av samma tillskott av nöjesskattemedel

för innevarande år skulle behållningen den 31/ia 1925 utgöra 232,750 kronor

samt under enahanda förutsättning och efter avdrag av 1926 års driftkostnader

och anslag till stadens biblioteksväsen (beräknade till 15,000 kronor)

den S1/i2 1926 259,400 kronor.

Av vad ovan anförts torde framgå, att uppförandet av en stadsbiblioteksbyggnad

i anslutning till stiftsbiblioteket måste anses vara en fullt framkomlig

väg till biblioteksfrågans lösning, vilken i och för sig — som ovan

visats — erbjuder mycket beaktansvärda fördelar. Styrelsen vill emellertid,

då driftkostnaderna för ett blivande, definitivt stadsbibliotek skola behandlas,

ytterligare erinra om ett par huvudpunkter i bibliotekssakkunnigas

betänkande och det utgångsläge i ekonomiskt avseende, som skulle skapas

genom ett förverkligande av deras förslag.

Vid inrättande av ett landsbibliotek skulle staten åtaga sig att för framtiden

i ekonomiskt avseende driva institutionen i dess dubbla funktion av folkligt

stadsbibliotek ocb landsbibliotek genom att svara för de största och

viktigaste utgiftsposterna: bokinköp och bindning, avlöning åt bibliotekarie,

en amanuens (närmast för förmiddagstjänstgöring) och eu vaktmästare (som

även skulle vara maskinist och eldare). Detta sätt att ordna ett stadsbibliotek

skulle sålunda i buvudsak innebära eu engångskostnad för vederbörande

kommun: byggandet, eventuellt tillbyggandet av lokalen, vartill skulle

komma vissa mindre poster i den årliga budgeten: värme, lyse, renhållning

samt ett tillägg till lönen för amanuensens eftermiddagstjänstgöring och

eventuellt behövlig extra arbetskraft, avsedd för den rent kommunala lånerörelsen.

Det bokbestånd, som -— ehuru i första hand tillgängligt för stadens invånare

— även skulle kunna tagas i anspråk för interurbana lån i studiesyfte

till andra bibliotek och boksamlingar inom landsbibliotekets område,

är sålunda avsett att uppkomma genom inköp för statsmedel; beträffande

utlåningen av för kommunala medel redan inköpta eller eventuellt i framtiden

förvärvade böcker torde vederbörande kommun kunna bestämma enligt

gottfinnande, vilket ej heller bibliotekstekniskt möter något hinder. Rörande

försändningen av de interurbana lånen synes intet annat vara ifrågasatt,

än att på landsbiblioteket som helhet skall överflyttas den tjänsteposträtt,

som nu tillkommer stiftsbiblioteket; återsändandet av lån betalas däremot

av vederbörande låntagare.

De summor, bibliotekssakkunniga räknat med såsom statsanslag till ett

landsbibliotek i Linköping, äro:

inköp, bindning och vissa expenser...................kronor 10,000

bibliotekariens lön enligt lönegrad B 22 (utom dyrtidstillägg) » 6,168

amanuensens lön (intet dyrtidstillägg)................. » 3,000

vaktmästaren enligt lönegrad B 5 (utom dyrtidstillägg) . . . . » 2,250

Summa kronor 21,418

Eu uppskattning av på stadens andel kommande poster torde approximativt

kunna angivas sålunda (varvid bemärkes, att det nu till stiftsbiblioteket

utgående anslaget å 1,000 ki-onor bortfaller):

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

värme, lyse, städning och renhållning c:a..............kronor 3,000

tillägg till amanuenslönen.......................... » 1,000

extra arbetskraft och vissa expenser c:a............... » 2,000

Summa kronor 6,000

Linköpings stadsbiblioteks stat för år 1925 belöper sig till 10,400 kronor,

varav 400 kronor statsanslag i form av bundna böcker. En definitiv statför

ett under både för- och eftermiddagar öppet bibliotek i egna lokaler

med därav betingade nya utgiftsposter (värme, lyse, städning och renhållning,

ytterligare extra arbetskraft, vaktmästare) samt skälig höjning av vissa

redan förefintliga poster, framför allt anslaget till bokinköp, torde icke böra

beräknas lägre än 18 ä 20,000 kronor. (Till jämförelse kan nämnas, att

stadsbiblioteket i Halmstad (1923 18,377 invånare) för år 1924 räknade med

eu budget av 17,000 kronor plus 1,000 kronor i dyrtidstillägg ur allmänna

staten, varav till bokinköp 8,000 kronor. De otillräckliga löneförhållandena

understrykas av vederbörande.)

Under förutsättning, att bibliotekssakkunnigas förslagsstat i huvudsak

skulle vinna statsmakternas bifall, torde det få anses uppenbart, att ur ekonomisk

synpunkt stadsbibliotekets inordnande i den föreslagna landsbiblioteksorganisationen

skulle erbjuda högst avsevärda fördelar. Styrelsen anser

för sin del också, att tanken på eu lösning av stadsbibliotekets lokalfråga

genom en nybyggnad i anslutning till stiftsbiblioteket i första hand bör

fullföljas genom att åt den så uppkomna enhetliga institutionen söka förvärva

ett landsbiblioteks ställning i anslutning till bibliotekssakkunnigas

förslag, detta så mycket mer som styrelsen ej kan finna, att vägande invändningar

kunna göras mot det av sakkunniga framlagda projektet till

reglemente och instruktion för landsbiblioteken. Sammansättningen av den

föreslagna lokala styrelsen för biblioteket — eu nämnd, bestående av utom

bibliotekarien fem medlemmar, valda två av stadsfullmäktige, två av läroverkskollegiet

(med hänsyn till stiftsbibliotekens tidigare karaktär av läroverksbibliotek),

och en av landstinget (väl med tanke på eventuellt anslag

från denna myndighet) — synes vara ägnad att i behövlig utsträckning

trygga det kommunala inflytandet.

Under framhållande av den tvingande nödvändigheten att snarast möjligt

åtgärder vidtagas- i syfte att ersätta det nuvarande provisoriet med eu definitiv

lösning av biblioteksfrågan, hemställde alltså biblioteksstyrelsen, att

stadsfullmäktige behagade besluta

att hos kammarkollegium hemställa, att den del av tomterna N:ris 34

och 35 S:ct Pers kvarter i Linköping, som å en framställningen bifogad

karta funnes utmärkt med röda linjer, måtte med nyttjanderätt upplåtas

till staden, så länge området komme att av staden användas för biblioteksän

damål;

att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana

åtgärder, att dels i Linköping ett landsbibliotek komme att inrättas i huvudsaklig

överensstämmelse med bibliotekssakkunnigas förslag, och dels beslut

härom kunde komma att fattas senast under loppet av år 1926, i vilket

fall stadsfullmäktige ville förklara sig beredda att, sedan frågan blivit i enlighet

härmed vederbörligen avgjord, å ovan åsyftade område av tomterna

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

N:ris 34 och 35 S:ct Pers kvarter snarast möjligt låta uppföra byggnad för

stadsbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse med bifogade ritningar;

att bestrida den genom nybyggnaden förorsakade kostnaden, högst 215,000

kronor, av nöjesskattemedel;

samt att vidtaga de åtgärder, som för realiserandet av ifrågavarande nybyggnad

kunde bliva erforderliga.

Frågan förelåg sedermera till behandling av stadens drätselkammare, som

i skrivelse till stadsfullmäktige anförde bland annat:

De av biblioteksstyrelsen framhållna allmänna synpunkterna för ett stadsbiblioteks

inrättande å ifrågasatt plats med anslutning till stiftsbiblioteket,

finner drätselkammaren väl motiverade och har därför ej något att däremot

erinra.

Ifrågasättas kan huruvida staden bör göra det förbehåll, att det av staden

redan inköpta bokbeståndet må reserveras endast för inom staden bosatta

personer eller få disponeras i den allmänna utlåningen. Då böcker enligt

sakkunnigas förslag endast skulle utlånas utom staden i och för studieändamål,

är redan därigenom skönlitteraturen i största utsträckning undantagen

sådan utlåning, och då dyrbarare verk torde få sin plats i referensbiblioteket,

komma ej heller dessa att beröras av nämnda utlåning. Drätselkammaren

anser på grund härav, att något särskilt förbehåll i berörda,

hänseende ej är av behovet påkallat. Beträffande eventuella framtida bokinköp

för av staden anslagna medel kan givetvis i fråga om sådan utlåning

i varje särskilt fall beslut fattas.

Då i de av biblioteksstyrelsen beräknade på stadens andel belöpande driftkostnaderna

uppgående till cirka 6,000 kronor ej inberäknats vissa underhållskostnader

av byggnaden, torde detta belopp få anses väl lågt, men karl

givetvis beloppets storlek ej redan nu med bestämdhet angivas. Dock vill

drätselkammaren påpeka, att, såsom biblioteksstyrelsen framhållit, stadens

utgifter, om biblioteksfrågan kommer att lösas på sätt föreslagits, bliva avsevärt

mycket lägre, än om staden kommer att inrätta eget stadsbibliotek.

Slutligen vill drätselkammaren instämma med biblioteksstyrelsen däri, att

den av bibliotekssakkunniga föreslagna lokala styrelsen för biblioteket synes

komma få en sådan sammansättning, att det kommunala inflytandet kan

anses tillräckligt betryggat.

Drätselkammaren hemställde alltså, att stadsfullmäktige måtte besluta i enlighet

med biblioteksstyrelsens hemställan samt att bemyndiga styrelsen att

vidtaga de åtgärder, som för realiserandet av ifrågavarande nybyggnad kunna

bliva erforderliga.

I anledning av vad sålunda förekommit tillstyrkte stadsfullmäktiges beredningsutskott

fullmäktige att besluta i enlighet med drätselkammarens hemställan

med de ändringar, dels att det till nybyggnad föreslagna beloppet,

215,000 kronor, skulle bestridas av biblioteksfonden, vilken sedermera som

hittills skulle tillföras viss del av de årligen inflytande nöjesskattemedlen,

dels ock, med hänsyn till stadens stora ekonomiska uppoffringar, att staden

skulle äga rätt utse minst halva antalet ledamöter i den lokala styrelsen

för biblioteket.

Stadsfullmäktiges beslut i frågan utföll i enlighet med drätselkammarens

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition Nr 48.

förslag med det tillägg, att det föreslagna beloppet, 215,000 kronor, skulle

bestridas ur biblioteksfonden.

Slutligen har skolöverstyrelsen i infordrat yttrande av den 1 december

1925 uttalat sig i anledning av stadsfullmäktiges framställning och därvid

anfört i huvudsak:

I flertalet län åvägabringas den erforderliga centralbiblioteksorganisationen

otvivelaktigt bäst genom att bygga centralbiblioteket på ett större stadsbibliotek

och lämna detta särskilt statsanslag för fyllande av berörda uppgift.

Därest man skulle välja denna form för angelägenhetens ordnande i Östergötlands

län, skulle detta emellertid medföra nödvändigheten av mera betydande

statliga anslag till tvenne olika bibliotek inom länet.

Överstyrelsen, som finner det vara uppenbart, att det är möjligt att för avsevärt

mindre kostnad vinna en effektiv lösning av dessa olika biblioteksfrågor

genom en sammanslagning av Linköpings stiftsbibliotek och Linköpings

stadsbibliotek samt överlåtande av centralbiblioteksuppgifterna på det sålunda

sammanslagna biblioteket, anser sig därför avgjort böra föreslå inrättande

av ett landsbibliotek i Linköping i enlighet med Linköpings stadsfullmäktiges

hemställan samt domkapitlets yrkande i dess förra alternativ.

Överstyrelsen uttalar efter prövning av ritningarna, vilka överstyrelsen

blivit satt i tillfälle att genomgå, att en byggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med dessa synes fullt tillräcklig för nuvarande behov, och att

utrymmena i allt väsentligt synas väl disponerade, men att vissa smärre

modifikationer dock äro önskvärda.

Enligt överstyrelsens mening vore det önskvärt, om det kunde föreskrivas

som villkor för inrättande av landsbibliotek, att ritningarna, innan de definitivt

fixeras, ingivas till Kungl. Maj:t för fastställande, varvid överstyrelsen

jämväl får hemställa att bliva satt i tillfälle att yttra sig i ärendet före

dess slutgiltiga avgörande.

I fråga om storleken av det årliga statsanslaget till bokinköp, inbindning

och vissa expenser anser överstyrelsen det av bibliotekssakkunniga föreslagna

beloppet, 10,000 kronor, ingalunda för högt tilltaget. Vid fixerandet av erforderligt

anslag för Linköpingsbibliotekets vidkommande måste hänsyn

bland annat tagas å ena sidan till behovet av ett nödtorftigt kompletterande

av boksamlingen med nyare litteratur på åtminstone vissa av de områden,

där Linköpingsbiblioteket har så rika äldre bokskatter, för att dessa senare

skola kunna fullt komma att utnyttjas, å andra sidan till den stora folkmängden

i det län, för vilket Linköpingsbiblioteket är avsett att fylla ett

centralbiblioteks uppgifter, samt till bibliotekets uppgift att samtidigt bli

folkbibliotek för staden. Ifrågavarande anslag torde böra erhålla reservationsanslags

natur.

Med avseende på landsbibliotekariens avlöning vill överstyrelsen livligt

förorda dennes placering i lönegrad B 26.

Skulle Kungl. Maj:t framlägga förslag om landsbibliotek i Linköping, utan

att samtidigt den av överstyrelsen i dess yttrande den 14 oktober 1924 föreslagna

omläggningen av folkbiblioteksväsendet förverkligas, kommer ett särskilt

anslag om högst 600 kronor för resekostnads- och traktamentsersättning

vid inspektion av chefen för Linköpings landsbibliotek att erfordras.

Vaktmästaren har av bibliotekssakkunniga föreslagits placerad i lönegrad

B 5. Häremot har överstyrelsen intet att invända. Titeln torde böra bli

expeditionsvakt.

Skola verst}- relsens ytt

rande över

stadsfullmäktigen

framställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

Med avseende på amanuensarvode förordade överstyrelsen i sitt yttrande

den 31 december 1924 angående anslag till Linköpings stiftsbibliotek in. in.

på däri anförda skäl, att amanuensen måtte placeras i lönegrad C 5 och

förutsatte därvid tjänstens uppförande på extra stat. Efter den nu företagna

löneregleringen skulle detta innebära lön, som skulle stiga från 10:de löncklassen,

där avlöningen på E-ort är 3,060 kronor, till 14:de löneklassen med

3,816 kronor.

Med hänsyn till omfattningen av de äldre samlingar, Linköpingsbiblioteket

äger, finner överstyrelsen ett belopp av 3,000 kronor årligen under 5 år

till konserveringsarbeten, vilket belopp utgör knappt Vs av det av bibliotekssakkunniga

föreslagna samlade beloppet, i varje fall ej för högt tilltaget.

Bibliotekssakkunniga ha föreslagit en reduktion av anslaget till läroverksbiblioteket

å de orter, där landsbibliotek inrättats. Om Linköpings stiftsbibliotek

förändras till landsbibliotek utan att samtidigt eller dessförinnan

en reglering av anslagen till läroverksbibliotek äger rum, finnas enligt överstyrelsens

mening inga skid till en reduktion av arvodesbeloppet, då de nu

utgående anslagen för ifrågavarande ändamål (150 kronor ur anslaget till

bibliotekariearvoden samt 100 kronor ur biblioteks- och materiellkassan) iiro

ytterst lågt tilltagna. För detta fall saknar frågan om eventuell reduktion

av det belopp, som användes till inköp och inbindning av böcker, all aktualitet,

eftersom detta för närvarande utgår ur biblioteks- och materiellkassan

efter rektors beprövande i varje särskilt fall.

Under denna förutsättning torde det för närvarande till Linköpings stiftsbibliotek

ur det till bibliotekarier vid läroverken anvisade anslaget om 16,000

kronor utgående beloppet om 1,910 kronor 6 öre böra bortfalla, varigenom

en, om än obetydlig, ökning skulle vinnas av det för närvarande alldeles

otillräckliga belopp, som kan disponeras för de ändamål, som sagda anslag

egentligen är avsett att tillgodose.

Beträffande den lokala biblioteksstyrelsens sammansättning finner överstyrelsen

det med hänsyn till den omständigheten, att stiftsbiblioteket för

närvarande helt står under domkapitlets tillsyn och förvaltning, väl motiverat,

att domkapitlet även i fortsättningen får utse en ledamot, varigenom

nämnden skulle komma att bestå av 6 ledamöter utom landsbibliotekarien.

Då reglemente för landsbiblioteket ej torde böra underställas riksdagen

utan fastställas av Kungl. Maj:t, torde det ej vara nödvändigt att redan nu

gå in på en detaljgranskning av det föreliggande förslaget, varför överstyrelsen

hemställer att sedermera bli satt i tillfälle att avgiva särskilt utlåtande

i denna punkt.

Överstyrelsen vill dock i anslutning till drätselkammarens uttalande ge uttryck

åt den meningen, att avsikten med det planerade landsbiblioteket är, att det

visserligen skall erhålla anslag från skilda håll men skall utgöra eu enhet

med uppgift att dels tillhandagå vetenskaplig forskning samt tillgodose stadsbefolkningens

behov av böcker, dels utgöra ett centrum för biblioteksverksamheten

i länet. Under sådana omständigheter synes det ej stå i god överensstämmelse

med bibliotekets syfte, att de från ett visst håll tillskjutna

bokanslagen skulle användas till inköp av litteratur, som skulle undantagas

från den allmänna lånerörelsen samt underkastas särskilda bestämmelser,

vilka dessutom skulle kunna komplicera utlåningsverksamheten.

Ur biblioteksverksamhetens synpunkt tala enligt överstyrelsens mening

starka skäl för en lösning snarast möjligt av biblioteksfrågan i Linköping.

En dylik är önskvärd ej blott med hänsyn till Linköpingsbiblioteket självt

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

utan lika mycket på grund av centralbiblioteksfrågans förut påpekade, avgörande

betydelse för utvecklingen av vårt lands folkbiblioteksväsen.

Även ur synpunkten av folkbibliotekens centralbiblioteksfråga är ett uppskov

enligt överstyrelsens mening ödesdigert. Det måste sålunda betraktas

såsom i hög grad angeläget, att ökade anslag lämnas till folkbiblioteksväsendet,

däribland även till vissa på kommunala bibliotek byggda centralbibliotek.

Och särskilt betydelsefullt ter det sig likaledes för överstyrelsen,

att ett första landsbibliotek inrättas på den ort, där förutsättningarna otvivelaktigt

måste betraktas som alldeles särskilt gynnsamma, såsom fallet obestridligen

är i Linköping. Härigenom kunna också värdefulla erfarenheter

vinnas i fråga om landsbiblioteksorganisationens lämpligaste utformning

överhuvud.

Därnäst uppställer sig emellertid spörsmålet, om landsbiblioteket omedelbart

bör träda i funktion i största möjliga utsträckning och åtaga sig alla

do biblioteket som landsbibliotek åliggande uppgifterna, eller om, till dess tillbyggnaden

står färdig eller åtminstone en tid framåt, stads- och stiftsbiblioteken

böra förvaltas som två fristående bibliotek. I sistnämnda fall borde

givetvis med de nytillkommande arbetsuppgifterna någon tid anstå.

Vid bedömandet av denna fråga må först erinras om vilka uppgifter som

enligt förslaget skulle ankomma på landsbibliotek. Bibliotekssakkunniga

hava i sådant avseende ifrågasatt (se sid. 00 i det föregående) att det skulle

åligga landsbibliotek bland annat:

att tjänstgöra som central för övriga inom bibliotekets område liggande

bibliotek och boksamlingar och som sådan tillhandagå med boklån i studieändamål,

med utsändande av vandringsbibliotek o. dyl. i enlighet med de

föreskrifter, som komma att utfärdas.

För vinnande av full överensstämmelse med de uppgifter, som överstyrelsen

förut föreslagit för kommunalt centralbibliotek, har överstyrelsen ansett,

att denna punkt borde erhålla ungefär följande formulering:

»att inom ett av Kungl. Maj:t bestämt område supplera de lokala bibliotekens

arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker, som behövas

i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek och genom biblioteksteknisk

vägledning enligt närmare föreskrifter för centralbibliotek, som skolöverstyrelsen

har att utfärda. Inom landsbibliotekens verksamhetsområde

skall inspektion av de statsunderstödda folk- och sjukhusbiblioteken med

undantag för de folkbibliotek, som åtnjuta 8,000 kronor i årligt statsbidrag

eller därutöver, verkställas av landsbibliotekarien eller med skolöverstyrelsens

medgivande annan därtill lämplig person inom landsbibliotekets personal

efter på förhand av skolöverstyrelsen granskad och godkänd plan och i enlighet

med av skolöverstyrelsen utfärdade bestämmelser angående biblioteksinspektion».

De nya arbetsuppgifter, som för ett landsbibliotek i Linköping skulle tillkomma

utöver dem, som redan för närvarande åligga stiftsbiblioteket, äro

framför allt bibliotekets folkbiblioteksuppgifter, dels som centralbibliotek, dels

som lokalt folkbibliotek för Linköpings stad.

Överstyrelsen vill som sin mening uttala, att anslagen till biblioteket böra

utgå efter de förändrade grunderna från och med budgetåret 192G—1927,

och att det nya biblioteket redan från och med denna tidpunkt i största

möjliga utsträckning bör åtaga sig de ett landsbibliotek åliggande uppgifterna.

Beträffande de egentliga s. k. centralbiblioteksuppgifterna synes det

emellertid knappast vara tänkbart, att de omedelbart i full utsträckning

s. 48 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

48 Kung!. Maj:ts proposition Nr 48.

skola kunna av biblioteket förverkligas. Det är nämligen av stor vikt, att

bibliotekets arbetskrafter under en kort tid kunna i största möjliga utsträckning

koncentreras på den omläggning av verksamheten, som måste äga rum.

Enligt överstyrelsens mening torde sålunda visserligen den direkta utlåningen

av böcker i studiesyfte till personer utanför staden omedelbart i full

utsträckning böra ske. Med utsändandet av vandringsbibliotek, utövandet

av biblioteksteknisk vägledning samt förrättandet av inspektion torde däremot

lämpligen böra anstå till den tidpunkt, förslagsvis ett halvt eller allra

högst ett år efter ovannämnda datum, då Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

att även dessa uppgifter skola övertagas av biblioteket.

I fråga om ledningen av de föreslagna landsbiblioteken vill överstyrelsen

särskilt understryka vikten för vårt lands folkbiblioteksarbete av att de önskemål

helt tillgodoses, som överstyrelsen i yttrandet den 21 september 1925

framställt för vinnande av tillbörlig enhetlighet i handläggningen av olika

folkbiblioteksärenden.

Bibliotekssakkunnigas förslag äger ett dubbelt syftemål. I första rummet

avser detsamma reorganisation av samt beredande av förbättrad ställning

och vård åt läroverksbiblioteken, såväl de gamla stiftsbiblioteken som även

vid andra läroverk än stiftsstädernas anknutna bibliotek. I samband med

denna åtgärd innebär emellertid förslaget även organiserande för skilda delar

av riket av en ny kategori bibliotek, s. k. landsbibliotek, med uppgift att

utgöra ett mellanled mellan de stora statsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken

samt att verka som ett slags centralbibliotek för smärre bibliotek

och boksamlingar i orterna. Landsbiblioteken, vilka skulle inrättas successivt,

skulle åvägabringas i första rummet genom att de största och mest

betydande stifts- och läroverksbiblioteken förvandlades till fullt fristående och

självständiga bibliotek, men även genom att vissa större stads- och provinsbibliotek

organiserades såsom dylika centralbibliotek. Vid landsbiblioteksorganisationens

genomförande skulle läroverksbiblioteken begränsas till att

omfatta vad som för dessa undervisningsanstalter vore till omedelbart gagn.

I princip kan de sakkunnigas förslag sägas hava vunnit anslutning från

de i ämnet hörda myndigheterna, även om i vissa punkter, framför allt beträffande

förslagets ekonomiska konsekvenser, åtskilliga gensagor framkommit.

Även jag måste för min del skänka mitt erkännande åt det från kulturell

synpunkt högeligen behjärtansvärda förslaget att låta särskilt de

gamla stiftsbibliotekens rika bokbestånd och dyrbara handskriftssamlingar

erhålla en tillfredsställande vård och göra desamma mera tillgängliga för

forskningen, på samma gång jag instämmer i tanken att låta dessa bibliotek

i större utsträckning bliva vad de en gång varit, nämligen »levande»

bibliotek, ej begränsade till en liten och utvald forskarkrets, utan utvidgade

att tjäna som ett led i arbetet för den allmänna folkbildningens höjande.

Beträffande läroverksbiblioteken hava från de sakkunnigas sida flera goda

förslag framkommit, vilka förtjäna att tagas under närmare övervägande,

då tidpunkten härför kan befinnas lämplig. För närvarande torde frågan

om ett bättre tillgodoseende av läroverksbiblioteken böra något anstå, i all

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. May.ts proposition Nr 48.

synnerhet som det omfattande spörsmålet om en ny läroverksorganisation

kan tänkas inverka på hithörande angelägenheter, och sistnämnda spörsmål

synes åtminstone böra till sina allmänna huvuddrag vara klarlagt, innan

några mera omfattande åtgärder i nu berörda hänseende vidtagas. Men uppenbarligen

föreligger här ett i hög grad behjärtansvärt behov, och ett mera

avsevärt uppskov torde ej vara tillrådligt.

I nu förevarande sammanhang torde intresset böra koncentreras på de

av de sakkunniga föreslagna s. k. landsbiblioteken. De sakkunniga hava

uppdragit konturerna till en omfattande och betydelsefull biblioteksorganisation,

men hava icke framlagt några mera definitiva förslag, helt naturligt

för övrigt, då organisationen tänkts skola successivt genomföras och de lokala

förutsättningarna endast kunna tänkas så småningom bliva åvägabragta.

De föreslagna landsbiblioteken skulle hava en dubbel funktion, nämligen

dels att vårda och för forskningen tillhandahålla de gamla stifts- och läroverksbibliotekens

bokbestånd, i någon mån kompletterat med modernare

litteratur, dels ock utgöra ett centralbibliotek för supplerande av de lokala

folkbibliotekens uppgifter inom ett större område. Den dualism, som genom

dessa dubbla uppgifter till synes förefinnes, har på sina håll ingivit vissa

betänkligheter. För egen del kan jag icke dela dessa, då jag håller före,

att den föreslagna organisationen tvärtom kan vara till fromma för bibliotekens

utveckling, i det att de olika uppgifterna kunna och böra veika be

fruktande på varandra. Emellertid är det obestridligt, att den ena sidan av

landsbibliotekens funktioner, nämligen uppgiften att tjänstgöra såsom ett

centralbibliotek, sätter dem i visst förhållande till en annan, ungefär samtidigt

föreslagen biblioteksorganisation, de av de s. k. folkbildningssakkunniga

ifrågasatta centralbiblioteken. Dessa båda organisationsformer böra,

såsom skolöverstyrelsen framhållit, icke utesluta varandra. Det är givet, att

de lokala förhållandena i varje fall få fälla utslaget, vilkendera som är att

föredraga. I allt fall vill jag betona det för biblioteksutvecklingen i landet

betydelsefulla, som ligger däri, att möjlighet snart må kunna

låta landsbibliotekstypen och centralbibliotekstypen tillämpas parallellt.

Jag anser nämligen tidpunkten ännu ej vara inne att taga eu mera definitiv

ståndpunkt till vare sig den ena eller den andra biblioteksorganisationens

planläggning och genomförande. Av vikt är emellertid, att snarast

en början sker och åtminstone ett provinsbibliotek kommer till stånd, vars

utveckling kan tjäna till ledning för ett vidare bedömande av denna för

vår allmänna folkbildning ytterst betydelsefulla fråga.

Den första förutsättningen för en organisation av nu ifrågavarande slag

har ansetts böra utgöras av ekonomisk samverkan mellan staten och de

lokala myndigheterna. Jag ansluter mig utan tvekan till denna uppfattning,

som grundar sig på de föreslagna bibliotekens uppgifter att tjäna

såväl ett statligt som ett kommunalt intresse. Emellertid vill jag nu allenast

inskränka mig till detta allmänna uttalande; i vilken utsträckning en kom
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 39 käft. (Nr 48.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

munal medverkan bör påfordras och huru de olika grunderna för fördelandet

av utgifterna mellan stat och kommun skola tillämpas, därom anser

jag mig icke nu böra göra något mera detaljerat uttalande. Förhållandena

kunna vara olika på olika orter och böra bedömas med hänsyn till förefintliga

lokala omständigheter.

Så snart likväl själva grundförutsättningen är för handen, d. v. s. en

kommun eller en kommunal samfällighet visar sig böjd för att medverka

till en lösning av biblioteksfrågan inom sitt område, exempelvis genom erbjudanden

att bestrida vissa engångskostnader eller vissa årliga underhållskostnader

eller bådadera, anser jag all anledning förefinnas för staten att till

närmare prövning i varje fall upptaga spörsmålet.

Nu senast angivna förutsättning föreligger beträffande Linköpingsbiblioteket,

vilket dessutom av alla sakkunniga myndigheter ansetts

vara det, som först borde bliva föremål för omprövning och eventuell omorganisation

i det av de bibliotekssakkunniga angivna syftet. Såsom förhållandena

utvecklat sig i Linköping, där kommunen på ett i hög grad

erkännansvärt sätt förklarat sig villig göra stora ekonomiska uppoffringar

för att få sin biblioteksfråga löst, anser jag någon tvekan icke förefinnas

att nu upptaga till närmare omprövning det framförda spörsmålet om Linköpingsbibliotekets

organisation. Detta spörsmål bör bedömas dels med utgångspunkt

från vissa av bibliotekssakkunniga och skolöverstyrelsen angivna

allmänna förutsättningar, dels och framför allt med aktgivande å de i det

föreliggande fallet förhandenvarande omständigheterna. Jag vill med eftertryck

betona, att, därest detta bibliotek varder organiserat på sätt jag omedelbart

vill förorda, denna organisationsform ingalunda med nödvändighet

bör bliva normgivande för den blivande utvecklingen, även om erfarenheter

från densammas verksamhet givetvis kunna hämtas. Såsom jag redan angivit,

bör varje fråga om organisationen av ett landsbibliotek eller centralbibliotek

bedömas med särskild hänsyn till de å vederbörande ort förhandenvarande

förhållanden.

Linköpings stiftsbibliotek är, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,

helt och hållet skilt från läroverkets bibliotek, vadan i nu förevarande sammanhang

någon hänsyn till det sistnämnda icke synes behöva tagas. Stiftsbibliotekets

allmänna ställning i vår nuvarande biblioteksorganisation och

dess utomordentliga betydelse från nationell forskningssynpunkt och för de

stigande bildningssträvandena i landet hava i det föregående av vederbörande

sakkunniga myndigheter så ingående utvecklats och så starkt

betonats, att jag kan inskränka mig att hänvisa till vad härom uttalats.

Genom besök å ort och ställe har jag dessutom gjort mig övertygad

om bibliotekets ytterst värdefulla bokbestånd och om de möjligheter,

som förefinnas för en omorganisation av biblioteket i anslutning till de

framlagda planerna. Med de rika resurser i avseende å äldre bokbestånd,

varöver biblioteket på vissa områden förfogar, vore det enligt min mening

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

beklagligt, om icke biblioteket sattes i stånd att bibehålla och utveckla sin

ställning som ett levande bibliotek. Det måste därför betecknas såsom en

lycklig omständighet, att genom en sammanslagning av stiftsbiblioteket och

det nya stadsbiblioteket i Linköping utsikter öppnas att kunna skapa eu

organisation, som såväl i sig inrymmer de uppgifter, som förut tillkommit

stiftsbiblioteket, som även övertager de allmänna åligganden, som tänkts

skola tillkomma ett centralbibliotek eller ett provinsbibliotek — vilket namn

man nu än må giva åt den ifrågasatta biblioteksformen.

Stadsbiblioteket i Linköping är en relativt nyligen skapad institution. Det

är avsett för boklån åt personer bosatta inom Linköpings stad, elever vid

stadens olika läroanstalter däri inbegripna. Läsrummet är tillgängligt för

allmänheten utan inskränkning. För närvarande är biblioteket öppet alla

vardagar kl. 5—8 e. in. samt fyra dagar i veckan även kl. 1 2. Bokbe
ståndet,

som huvudsakligen utgöres av skönlitteratur och populärvetenskap,

omfattade i november 1925 c:a 5,400 volymer. Lånefrekvensen och antalet

besök har senaste året stigit avsevärt; under år 1924 utgjorde antalet

utlånade volymer 29,214 och för tiden Vi 80/n 1925 41, (10; antalet besök

utgjorde år 1924 34,890 och för tiden 1/i so/n 1925 41,599.

staden har biblioteket under senaste två år till bokinköp och bokbindning

åtnjutit ej mindre än 30,400 kronor.

Såsom jag förut angivit, innebär bibliotekssakkunnigas förslag i avseende

å tillkomsten av de s. k. landsbiblioteken en ekonomisk samverkan mellan

staten och vederbörande kommun. Vad de sakkunniga härutinnan föreslagit

har tjänat som ledning för de erbjudanden, som Linköpings stad nu ansett

sig böra göra.

Den väsentligaste av dessa förutsättningar är lokalfrågan. Jag har förut

erinrat, hurusom stadsfullmäktige anslagit ett belopp av 215,000 kronor till

uppförande av en biblioteksbyggnad, avsedd att uppföras i omedelbar anslutning

till stiftsbibliotekets nuvarande byggnad. Då den avsedda tillbyggnaden

skulle komma att förläggas å jord av kyrkonatur, hava stadsfullmäktige

hos kammarkollegium hemställt, att det härför erforderliga området

måtte med nyttjanderätt upplåtas till staden, så länge området komme att

av staden användas för biblioteksändamål. Framställningen har tillstyrkts

av Linköpings domkapitel på vissa närmare angivna villkor, innefattande

vissa utfästelser från stadens sida, ävensom att byggnadsritningarna underställdes

domkapitlets godkännande. Sedan de kommunala myndigheterna

förklarat sig godtaga de av domkapitlet uppställda villkoren, har kammarkollegiet

i skrivelse den 19 november 1925 underställt ärendet Kungl. Maj:ts

prövning och därvid, under förutsättning att biblioteksfrågan vinner sin lösning

på angivet sätt, förklarat sig icke hava något att erinra mot den sökta

upplåtelsen under villkor, att staden för området årligen till stiftets byggnadskassa

erlägger avgäld, som av domkapitlet efter vederbörandes hörande

fastställes i spannmål eller annan lämplig räntepersedel att lösas med pen
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

ningar efter den årliga markegången, samt att avgälden må vid början av

varje ny tioårsperiod kunna med hänsyn till då rådande förhållanden höjas

ävensom i övrigt på av domkapitlet föreslagna villkor. Därest den av mig

här nedan föreslagna biblioteksorganisationen vinner riksdagens bifall, har

jag för avsikt att underställa nu senast berörda angelägenhet Kungl. Maj:ts

prövning, därvid jag ämnar förorda den äskade markupplåtelsen på de i

ärendet angivna villkoren. Vad emellertid frågan om byggnadsritningarnas

fastställande beträffar, vill jag erinra, att skolöverstyrelsen av angivna skäl

funnit önskvärt, att ritningarna fastställas av Kungl. Maj:t. Jag har häremot

intet att erinra; och torde, innan beslut härutinnan av Kungl. Maj:t

fattas, såväl domkapitlet som överstyrelsen beredas tillfälle att inkomma

med de erinringar, som kunna befinnas påkallade.

Linköpings stadsfullmäktiges beslut torde vidare innebära ett åtagande

från fullmäktiges sida av de utgifter, som i enlighet med bibliotekssakkunnigas

förslag skulle åligga de kommunala myndigheterna vid inrättande av

landsbibliotek: uppvärmning, belysning och renhållning samt behövlig arbetskraft

utöver den av staten bekostade. Jag har nu endast velat erinra härom

och återkommer längre fram härtill vid tal om frågan om bibliotekets

stat och övriga utgifter.

Såsom framgår av den av mig förut lämnade redogörelsen, har stadsfullmäktiges

beslut om anvisande av medel för biblioteksbyggnad fattade under

förutsättning att ett beslut från statsmakternas sida angående inrättande av

landsbibliotek kommer till stånd redan under år 1926. Jag vill med anledning

härav påpeka betydelsen av ett skyndsamt ordnande av förevarande

angelägenhet, enär man annars skulle kunna tänkas stå inför den möjligheten,

att Linköpings stad på ett annat och från allmän synpunkt mindre

lyckligt sätt ordnade sin stadsbiblioteksfråga.

Övergår jag därefter till frågan om de uppgifter, som skulle tillkomma

det av stiftsbiblioteket och stadsbiblioteket sammanslagna nya biblioteket,

vill jag först erinra om de åligganden, som bibliotekssakkunniga ifrågasatt

skola tillkomma de av dem föreslagna landsbibiioteken (jfr sid. 12 i det

föregående). Skolöverstyrelsen har härutinnan föreslagit ett visst supplerande

tillägg, avseende ett förtydligande av de uppgifter, som skulle tillkomma biblioteket

såsom centralbibliotek. Det är företrädesvis dessa arbetsuppgifter, som

skulle tillkomma utöver dem, som redan nu åligga stiftsbiblioteket. Det synes

mig emellertid vara klart, att, därest ett bibliotek av nu skisserad beskaffenhet

kommer till stånd under budgetåret 1926—1927, dessa uppgifter icke omedelbart

kunna åläggas den nya institutionen. Till en början torde erfordras

en viss konsolidering i den nya organisationsformen, ernående av ett ökat

bokbestånd av framför allt modern litteratur och för personalen en ökad

förtrogenhet med biblioteksuppgifterna och arbetet i övrigt, innan man kan

tänka sig en så pass krävande utvidgning av verksamheten, som härmed

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

avses. Tidpunkten när dessa bibliotekets folkbiblioteksfunktioner lämpligen

böra träda i kraft torde Kungl. Maj:t böra bestämma på förslag av skolöverstyrelsen.

Jag vill dock uttrycka den förhoppningen att denna tidpunkt

icke bör framskjutas mer än som anses oundgängligt, utan biblioteket, så

snart omständigheterna det medgiva, får övertaga dessa funktioner, liksom

jag ävenledes vill betona betydelsen av att den i det föregående berörda

frågan om inrättande av s. k. centralbibliotek snart må bliva ur principiell

synpunkt löst i hela dess vidd.

Det föreslagna nya biblioteket — vilket med hänsyn till dess tillkomst

synes mig lämpligen kunna benämnas stifts- och landsbiblioteket i Linköping

— skulle närmast lyda under en lokal biblioteksnämnd eller biblioteksstyrelse.

Enligt bibliotekssakkunniga skulle denna styrelse bestå av bibliotekarien

jämte fem medlemmar, valda två av läroverkskollegiet, två av stadsfullmäktige

och en av landstinget. Domkapitlet har framställt önskemål att

få insätta en medlem i denna styrelse; i viss överensstämmelse härmed har

kyrkomötet anhållit, att i styrelsen måtte ingå en teologiskt sakkunnig representant

för domkapitlet. Givetvis kunna ifråga om denna styrelses sammansättning

olika kombinationer tänkas. Jag anser icke denna fråga nu

behöva avgöras, då densamma lämpligen bör upptagas till närmare omprövning

i samband med det reglemente, som torde böra i sinom tid av Kungl.

Maj:t fastställas för biblioteket. Dock vill jag förslagsvis angiva, att jag

tänker mig denna lokala styrelse böra bestå av, förutom bibliotekarien, en

representant för högre allmänna läroverket, en representant för domkapitlet

och två representanter för staden, vartill, därest landstinget kommer att

anvisa medel till bibliotekets underhåll — varom mera i det följande — eu

representant bör av landstinget insättas i styrelsen.

Mest betydelsefullt för biblioteket och dess framtida utveckling är frågan

om den personal, som bör knytas till detsamma. Bibliotekssakkunnigas förslag

innebär anställande av en bibliotekarie, en vaktmästare och en amanuens

— dessa avlönade med statsmedel — samt dessutom erforderliga

extra biträden, vilka skulle avlönas av kommunen.

I avseende å bibliotekariens avlöning och kompetens hava olika meningar

gjort sig gällande. Kompetensvillkoren torde böra överlämnas åt Kungl.

Maj:t att fastställa i samband med instruktionen för biblioteket. Bibliotekssakkunniga

hava för bibliotekarien föreslagit lönegraden B 25, medan sedermera

av ett flertal myndigheter ifrågasatts lönegraden B 26, d. v. s. samma

lönegrad, till vilken förste bibliotekarierna vid kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken

äro hänförda. Då det gäller chefsskapet över eu så omfattande

och kvalificerad institution som den nu ifrågasatta, där det nuvarande värdefulla

stiftsbiblioteket kommer att ingå såsom en väsentlig del, finner jag

lönegraden B 26 icke vara för högt tillmätt. Jag vill erinra, att landsarkivarierna

blevo vid 1925 års riksdag hänförda till denna lönegrad. Då jag

sålunda för ifrågavarande bibliotekarie tillstyrker lönegraden B 26, vill jag

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Klingl. Maj:ts proposition Nr 48.

understryka, att detta skett med väsentligt aktgivande på vården av det

nuvarande stiftsbiblioteket —• det femte i ordningen av landets större

bibliotek — och att ett bifall härtill icke får anses prejudicerande för motsvarande

krav från andra håll, där samma förutsättningar icke torde vara

för handen. Bibliotekarien bör utnämnas av Kungl. Maj:t, efter ansökan i

vanlig ordning och sedan yttranden avgivits av riksbibliotekarien och skolöverstyrelsen.

I avseende å det första besättandet av denna post anser jag

det vara av vikt, att en ordinarie bibliotekarie träder i funktion med det

snaraste, d. v. s. redan från och med den 1 juli 1926, detta med hänsyn

till det omorganisationsarbete, som redan från början bör ledas av den

ordinarie bibliotekschefen. Då den nuvarande, av domkapitlet utnämnde

bibliotekarien vid stiftsbiblioteket, filosofie doktor Nils Gobom, enligt vad

jag från sakkunnigt håll inhämtat, väl fyller de kvalifikationer, som

böra ställas på en bibliotekarie vid det blivande stifts- och landsbiblioteket,

och dessutom mer än någon annan, som kan ifrågakomma till befattningen,

är förtrogen med de lokala förhållandena, är jag böjd att, därest han därtill

förklarar sig villig, anmäla honom till erhållande av fullmakt å den

ordinarie tjänsten redan från och med den 1 juli 1926.

Likaledes förordar jag anställande av en vaktmästare med avlöning efter

lönegraden B 5. En dylik befattning är med hänsyn till bibliotekets omfattning

ofrånkomlig.

I avseende å det föreslagna amanuensarvodet vill jag till en början framhålla,

att jag finner anställandet av en amanuens nödvändigt med hänsyn

till storleken av det bibliotek, varom nu är fråga, och den betydande utlåning,

som, efter vad den hittillsvarande erfarenheten visat, med säkerhet

kommer att ske. Arvodet har av bibliotekssakkunniga beräknats till högst

3,000 kronor. Skolöverstyrelsen tänker sig amanuensen inplacerad i arvodesskalan

för extra ordinarie befattningshavare. Jag vill lika med överstyrelsen

tillstyrka ett arvode efter denna löneskalas löneklass 10, d. v. s. å

E-ort efter 3,060 kronor.

I den mån ytterligare extra arbetskrafter erfordras, skall deras avlönande

ankomma på Linköpings stad.

Något anslag till resekostnads- och traktamentsersättning åt den föreslagne

bibliotekschefen vid inspektion anser jag under det första året icke erforderligt.

1 fråga om ledningen av det föreslagna stifts- och landsbiblioteket har

jag nyss omnämnt den lokala biblioteksstyrelsen. Någon ytterligare administrativ

överbyggnad synes mig näppeligen erforderlig. Denna lokala styrelse

torde böra lyda direkt under Kungl. Maj:t, som i bibliotekets angelägenheter

ej lärer underlåta att höra de sakkunniga myndigheter, som finnas,

nämligen riksbibliotekarien och skolöverstyrelsen. Huru frågan om inspektion

av biblioteket skall ordnas är mera vanskligt att avgöra på grund av

dess dubbla uppgift att vara både vetenskapligt bibliotek och centralbibliotek

för folkbiblioteksverksamheten. Det vill emellertid synas mig, som om sär
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

skild inspektion av biblioteket i dess förra egenskap endast i undantagsfall

skulle vara erforderlig. Skola de nya uppgifter, som enligt den nu föreslagna

organisationen tillkomma biblioteket såsom centralbibliotek, vinna en

lycklig och förebildande lösning, kräves härför, så vitt jag kan finna, oundgängligen

ett ingående samarbete mellan biblioteket och skolöverstyrelsen,

närmast med överstyrelsens bibliotekskonsulenter. Icke minst torde detta

bliva fallet under den första tiden, då det gäller att planlägga och organisera

den kommande verksamheten. För en enhetlig och målmedveten ledning

av folkbiblioteksarbetet är det därför enligt min mening av vikt, att

de stödjepunkter, detta skulle erhålla i lands- och centralbiblioteken, icke

undandragas inspektion av bibliotekskonsulenterna. Detta sjmes mig dock

icke böra hindra, att Kungl. Maj:t för särskilt fall kan uppdraga åt riksbibliotekarien

att företaga inspektion av biblioteket.

Vad beträffar de ifrågasatta anslagen till bibliotekets vård och underhåll,

har jag funnit dessa synnerligen välmotiverade. Anslaget till bokinköp,

inbindning och vissa expenser bör lika med vad som föreslagits bestämmas

till 10,000 kronor. Till lconserveringsarbeten vill jag förorda ett belopp av

3,000 kronor, utan att dock därmed hava uttalat mig om behovet av fortsatt

anslag för ändamålet, varom särskild utredning torde böra i sinom tid förebringas.

Båda de nu ifrågasatta anslagen böra hava natur av reservationsanslag

och utgå det förra såsom ett ordinarie och det senare som ett extra

anslag.

Jag utgår vidare från att Linköpings stad, såsom framgår av handlingarna,

lämnar ersättning ej endast för erforderliga extra arbetskrafter utan ävenför

värme, lyse, städning, renhållning in. in. Vidare vill jag uttala önskvärdheten

av att Östergötlands läns landsting bidroge till bibliotekets underhåll,

ett anspråk som icke synes mig opåkallat, då biblioteket är avsett att

tillgodose ej endast Linköpings stad utan även länet i dess helhet. Såsom

jag nyss antytt, skulle landstinget i samband med beviljande av anslag

till biblioteket äga rätt att insätta en representant i den lokala biblioteksstyrelsen.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, vill jag föreslå följande

Stat för stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 10,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 500: —-

Arvode till amanuens.......................... » 3.060: —

Summa förslagsanslag kronor 14,060: —

Bokinköp, inbindning och vissa expenser, reservationsanslag kronor 10,000: —

Härtill skulle komma ett extra anslag å 3,000 kronor till konserveringsarbeten.

Sammanlagda kostnaden skulle belöpa sig till 27,060 kronor. I

statsverkspropositionen är för ändamålet beräknat ett belopp av 25,000 kronor.

Emellertid lär hinder ej möta att bereda plats å budgeten för det belopp, varmed

den nu angivna kostnaden överstiger den i statsverkspropositionen beräknade.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

Under åberopande av vad sålunda förekommit, hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, under förutsättning att Linköpings stadsfullmäktige

åtaga sig att inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd tid påbörja

uppförande av den i det föregående omförmälda biblioteksbyggnaden

i enlighet med ritningar, som må av Kungl. Maj:t

fastställas, samt att bestrida de kostnader för biblioteket,

som förut angivits,

dels besluta, att ett bibliotek, benämnt stifts- och landsbiblioteket

i Linköping, må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med de av mig i det föregående angivna grunder;

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartementen och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1926

äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid stifts- och

landsbiblioteket i Linköping;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid

nämnda bibliotek på följande sätt:

Lönegrad.

1 bibliotekarie...........................B 26

1 vaktmästare ........................... B 5

dels fastställa av mig i det föregående förordat förslag

till stat för samma bibliotek;

dels förklara, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22

februari 1921 nr 55 lämnade medgivanden i anledning av

den då beslutade löneregleringen för statsdepartement med

flera verk må i tillämpliga delar gälla även beträffande

ifrågavarande bibliotek;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik

stifts- och landsbiblioteket i Linköping uppföra till avlöningar

ett ordinarie förslagsanslag å 14,060 kronor och till

bokinköp, inbindning och vissa expenser ett ordinarie reservationsanslag

av 10,000 kronor;

dels oclc för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag

anvisa till vissa konserveringsarbeten vid stiftsoch

landsbiblioteket i Linköping ett belopp av 3,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall ävensom

förordna, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. A. Löwenhielm.

Stockholm 1926, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

260030

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1926:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av stiftsoch läroverksbiblioteket i Linköping. s. 1 i texten