Sök i Ratio Lex

Angående statsunderstöd ur fonden för bibanor i vissa delar av riket till Amål—Argängs järnvägsaktiebolag för utförande av ett hamnspär

1926-01-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:53, Angående statsunderstöd ur fonden för bibanor i vissa delar av riket till Amål—Argängs järnvägsaktiebolag för utförande av ett hamnspär

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsunderstöd

ur fonden för bibanor i vissa delar av

riket till Amål—Argängs järnvägsaktiebolag för utförande

av ett hamnspär; given Stockholms slott den

2,9 januari 1,926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 januari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena TTndén, statsråden

Nothin, Svensson, Hansson, Linders. Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller.

Levinson.

Departementschefen, statsrådet Larsson anför:

Med bifall till Kungl. Maj:ts genom proposition, nr 130. framlagda förslag

beviljade 1909 års riksdag för anläggning av eu ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg ett belopp av 22,800,000 kronor under villkor, bland annat,

att kommuner eller enskilda förbunde sig att bestrida kostnaderna för de

åtgärder, som behövde vidtagas för att fartyg med 4 meters djupgående skulle

kunna ingå till och angöra hamnar vid Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken

och Åmål.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 44 käft. (Nr 53—54.) 159 26 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Väg- och

vattenbi/ ggnadsstyrelscn

den 18/u 1919.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

Sedan med anledning liärav staden Åmäl genom kungl. brev den 15 mars

1918 förständigats att före den 31 december samma år liava antagit plan för

fördjupning och förändring av stadens hamn, överlämnade Amåls stadsfullmäktige

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fem alternativa, av distriktscliefen

Th. Helleberg utarbetade arbetsplaner, avseende dels nyanläggningar

vid Örnäs, dels nyanläggningar och förbättringar vid den nuvarande hamnen.

Det såsom alternativ I betecknade förslaget innebar, att hamnen skulle förlängas

vid Örnäsviken 600 meter söder om den nuvarande hamnen och medelst

ett 1,000 meter långt hamnspår, delvis i tunnel under Kungsgatan i Amål,

förbindas med ändpunkten av Åmål—Årjängs järnvägs blivande utdragsspar.

Kostnaden för genomförandet av detta förslag beräknades av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

År 1919 till i>82,000 kronor, därav 244,000 kronor för järnvägsspåret.

Enligt det med alternativ V betecknade förslaget, som avsåg

utvidgning av den nuvarande hamnen vid Åmål, skulle hamnen komma att

sakna järnvägsförbindelse. Kostnaden för genomförandet av detta förslag

beräknades av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1919 till 239,000 kronor.

Stadsfullmäktige anliöllo, att de såsom alternativ I och A’ betecknade förslagen

måtte av styrelsen granskas och godkännas.

Av Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag väcktes emellertid förslag att i stället

utföra den ifrågasatta hamnanläggningen vid Näsviken invid Åmål. Hamnen

skulle i sådant fall få karaktär av exporthamn för Åmål—Årjängs järnväg

och förbindas med nämnda järnvägs planlagda järnvägsstation medelst ett

1,630 meter långt järnvägsspår.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 november 1919 anförde väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i anledning av sistnämnda förslag bland annat.

Första utbyggnaden av hamnanläggningen vid Näsviken beräknades medföra

en kostnad av 650,000 kronor, därav 228,000 kronor för järnvägsspåret,

medan de av stadsfullmäktige i Åmål förordade förslagen vid Ornäs, alternativen

I och V, skulle medföra det förra en kostnad av 582,000 kronor och

det senare en kostnad av endast 239,000 kronor. Bärande skäl talade visserligen

för, att hamnanläggningen borde komma till stånd vid Näsviken, men

omfattningen av Åmåls stads åtagande syntes styrelsen icke skäligen böra

utsträckas längre än till kostnaden för den nuvarande hamnens utvidgning

enligt förslaget alternativ Y eller 239,000 kronor. Då Amål—Arjängs järnvägsaktiebolags,

liksom staden Åmåls, finansiella ställning icke vore särdeles

god, syntes det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen svårligen kunna ifrågasättas,

att återstående beloppet 411,000 kronor bestredes ensamt av bolaget.

Staten syntes lämpligen böra bevilja bolaget lån för utförandet av liamnspåret

med 3/t av anläggningskostnaden och Åmåls stad ett statsbidrag, uppgående

till 2/3 av skillnaden mellan den beräknade kostnaden för första utbyggnaden

av hamnen, 650,000 kronor, och det staden åliggande bidraget,

239,000 kronor, varemot den återstående tredjedelen av sagda skillnad borde

bestridas av bolaget såsom dess bidrag för hamnens förläggande till Näsviken.

Åmåls stadsfullmäktige hava i skrivelse den 7 april 1922 meddelat, att

stadens önskan, att en blivande hamn måtte lända saväl järnvägen som staden

till nytta, väl tillgodosåges av en hamn vid Örnäs enligt alternativ I,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. J\faj:ts proposition nr 53.

men att staden icke vore villig tillsläppa medel till en hamn vid Näs viken.

Staden hemställde fördenskull att, för den händelse stadens åtagande att fördjupa

sin hamn ansåges böra ingå i utförandet av för staden och Åmål—

Arjängs järnväg gemensam hamn, Kungl. Maj:t måtte bestämma, att densamma

skulle förläggas till Örnäs enligt alternativ I.

Amål—Arjängs järnvägsaktiebolag har i yttrande den 31 maj 1923 med

hänsyn till den av staden sålunda intagna ståndpunkten hemställt, att Kungl.

Maj:t matte fastställa det av staden förordade förslaget om hamnens förläggande

vid Örnäs att lända till^ efterrättelse vid utförande av den föreskrivna

djuphamnsanläggningen i Åmål. Beträffande fördelningen av kostnaderna

för hamnens och hamnspårets anläggning ansåge bolaget att, då

bolaget icke komme att uppbära någon direkt inkomst av hamnrörelsen, det

ej heller borde deltaga i kostnaderna för själva hamnanläggningen utan

endast i kostnaderna för hamnspåret.

Jämväl magistraten i Åmål och länsstyrelsen i Ålvsborgs län hava förordat,

att Åmåls blivande djuphamn förlägges till Örnäs enligt alternativ I.

I förnyat utlåtande den 15 september 1925 har väg- och vattenbyggnads,

styrelsen anfört.

Iordningställandet av Åmåls djuphamn vore numera ett intresse ej endast

med hänsyn till uppfyllandet av 1909 års riksdags villkor för byggande av

Trollhätte kanal, utan även för att bringa den under anläggning varande

järnvägen från Åmål till Årjäng i förbindelse med sjöfarten å Vänern. Då

staten vore i liög grad ekonomiskt intresserad ej endast i kanaltrafikens utveckling

utan även i anläggandet av Åmål—Årjängs järnväg, syntes det även

vara av allmänt intresse att bringa frågan om Åmåls djuphamn till eu ur

bada de ovan nämnda synpunkterna lycklig lösning. Numera syntes möjlighet

föreligga att förena de av staden och järnvägsbolaget företrädda intressena

i en till järnvägen ansluten hamnanläggning vid Örnäs, i huvudsaklig

överensstämmelse med den av Hälleberg utarbetade arbetsplanen alternativ i.

Da valet av detta alternativ innebure en ej ringa kostnadsbesparing samt

da en tillfredsställande lösning av frågan jämväl syntes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

härigenom ernås, ville styrelsen för sin del förorda nämnda

alternativ. Vad det erforderliga förbindelsespåret till hamnen anginge, så

hade detsamma år 1919 beräknats kosta 244,000 kronor. Styrelsen'' hade

förut framhållit lämpligheten av att statsunderstöd ur bibanefonden lämnades

till nämnda anläggning i samma proportion, % av den beräknade kostnaden,

som tillämpats beträffande järnvägen i övrigt. Styrelsen hade kontrollräknat

den ovan angivna kostnadssumman, men icke funnit sig däri böra

förorda någon sänkning; s/4 av det sålunda angivna beloppet funnes i bibanefonden

tillgängligt. Kostnaden för själva hamnanläggningen beräknades

numera uppgå till 298,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnadsstvrelsen

hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t — under villkor att staden Åmål

och Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag före viss, av Kungl. Maj:t bestämd

tid förbunde sig att bygga hamn vid Örnäs med spåranslutning till Åmål—

Årjängs station i Åmål i huvudsaklig överensstämmelse med den av Helleberg

upprättade planen, alternativ I — måtte bevilja bolaget för utförande

Väg- och

vattenbyggnads

styrelsen

den 15 9 1923.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Vattenfalls
styrelsen.

Fullmäktige

i riksgäl ds - kontoret.

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

av ovanberörda järnvägsspår ett statsunderstöd, motsvarande tre fjärdedelar

av den för spåret beräknade kostnaden 244,000 kronor, att utgå ur bibanefonden

och enligt de för denna fond gällande villkor.

Vattenfallsstyrelsen liar i utlåtande den 7 december 1925 tillstyrkt vad

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet,

hava i utlåtande den 30 december 1925 anfört.

I betraktande av den fördel, som eu direkt spåranslutning till den blivande

hamnen måste anses innebära för järnvägen Åmål—Årjäng, ville fullmäktige

icke motsätta sig beviljande av statsunderstöd åt Åmål—Årjängs

järnvägsaktiebolag för utförande av ifrågavarande järnvägsspår, ehuru fullmäktige

icke kunde undgå att hysa vissa betänkligheter mot ett ytterligare

understödjande av berörda bolag, som förut beviljats statslån och statsunderstöd

å tillhopa 5,600,000 kronor. Det ifrågasatta understödet å 183,000

kronor, motsvarande tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden för hamnspåret,

ansåge fullmäktige böra utgå ur bibanefonden. Då emellertid denna

vore avsedd för understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar

inom vissa deiar av landet samt ifrågavarande hamnspår ej syntes

kunna betraktas som en särskild järnvägsanläggning utan måste anses utgöra

eu del av järnvägen Åmål—Årjäng, erfordrades för understödets beviljande

särskilt medgivande av riksdagen. Därest hamnspåret komine till

stånd, borde detsamma sammanslås med huvudlinjen till en järnvägsfastighet

och riksgäldskontoret således för den del av nu ifrågavarande understöd,

som enligt bestämmelserna för bibanefonden skulle utgöra lån, erhålla säkerhet

i bolagets hela järnvägsanläggning.

I likhet med de hörda myndigheterna finner jag staden Åmåls åtagande

att anlägga djuphamn lämpligen böra, i enlighet med stadens önskan, fullgöras

genom utförande av omförmälda, av distriktschefen Hälleberg upprättade,

såsom alternativ I betecknade förslag, enligt vilket hamnen skall

anläggas vid Örnäs. Eu förutsättning för att hamnen med nämnda förläggning

skall kunna bliva till avsedd nytta för det uppland, som beröres av

Åmål—Årjängs järnväg, är emellertid att hamnen erhåller spårförbindelse

med denna järnväg. Av staden Åmål, som kommer att få vidkännas i

förhållande till stadens ekonomiska bärkraft betydande utgifter för hamnanläggningen,

lärer icke kunna påräknas något bidrag till kostnaderna för

hamnspårets framdragande, och Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolags ställning

är icke sådan, att bolaget utan betydande hjälp kan utföra denna anläggning.

Understöd från statens sida har därför ifrågasatts. Kung]. Maj:t har

redan genom särskilda resolutioner den 13 oktober 1916 och den 14 december

1923 beviljat Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag för utförande av järnvägsanläggning

från Åmål till Årjäng statslån och statsunderstöd ur bibanefonden

å sammanlagt 5,600,000 kronor. Det måste därför väcka vissa betänkligheter

att än mera öka statens understöd åt denna järnväg. Med hänsyn

till den ökning av banans trafikinkomster och den betydande lättnad för

godstrafiken, som tillkomsten av den ifrågasatta spårförbindelsen med hamnen

kan väntas medföra, vill jag dock ej motsätta mig väg- och vattenbygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 53. 5

nadsstyrelsens förslag, att av den för spårförbindelsen erforderliga kostnaden,

244,000 kronor, tre fjärdedelar eller 183,000 kronor skola utgå ur bibanefonden

enligt de för denna fond gällande villkor. På sätt fullmäktige

i riksgäldskontoret anfört, lärer emellertid i förevarande fall för meddelande

av dylikt understöd riksdagens medgivande vara erforderligt. Därest sådant

medgivande erliålles, torde Kungl. Maj:t därefter till prövning i ett sammanhang

upptaga såväl frågan om statsunderstöd till ifrågavarande hamnspår

som frågan om statsbidrag till själva hamnanläggningen.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att till Amål—Ärjängs järnvägsaktiebolag må för utförande

av ett hamnspår från en tilltänkt hamnanläggning vid Örnäs

till Amål—Arjängs järnvägs station i Åmål utgå ett statsunderstöd

å 183,000 kronor ur fonden för bibanor i vissa delar av

riket.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition ang. statsunderstöd ur fonden för bibanor i vissa delar av riket till Åmål—Årjängs järnvägsakti a1 i texten
  2. SU 1926:153 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om statsunderstöd till Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag för utförande av ett hamnspår. s. 1 i texten