Angående statsunderstöd ur fonden för bibanor i vissa delar av riket till Amål—Argängs järnvägsaktiebolag för utförande av ett hamnspär
1926-01-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1926:53, Angående statsunderstöd ur fonden för bibanor i vissa delar av riket till Amål—Argängs järnvägsaktiebolag för utförande av ett hamnspär
Dokumentets text
Kuncjl. Maj:ts proposition nr 53.
1
Nr 53.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsunderstöd
ur fonden för bibanor i vissa delar av
riket till Amål—Argängs järnvägsaktiebolag för utförande
av ett hamnspär; given Stockholms slott den
2,9 januari 1,926.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Viktor Larsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 29 januari 1926.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena TTndén, statsråden
Nothin, Svensson, Hansson, Linders. Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller.
Levinson.
Departementschefen, statsrådet Larsson anför:
Med bifall till Kungl. Maj:ts genom proposition, nr 130. framlagda förslag
beviljade 1909 års riksdag för anläggning av eu ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg ett belopp av 22,800,000 kronor under villkor, bland annat,
att kommuner eller enskilda förbunde sig att bestrida kostnaderna för de
åtgärder, som behövde vidtagas för att fartyg med 4 meters djupgående skulle
kunna ingå till och angöra hamnar vid Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken
och Åmål.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 44 käft. (Nr 53—54.) 159 26 1
2
Väg- och
vattenbi/ ggnadsstyrelscn
den 18/u 1919.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.
Sedan med anledning liärav staden Åmäl genom kungl. brev den 15 mars
1918 förständigats att före den 31 december samma år liava antagit plan för
fördjupning och förändring av stadens hamn, överlämnade Amåls stadsfullmäktige
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fem alternativa, av distriktscliefen
Th. Helleberg utarbetade arbetsplaner, avseende dels nyanläggningar
vid Örnäs, dels nyanläggningar och förbättringar vid den nuvarande hamnen.
Det såsom alternativ I betecknade förslaget innebar, att hamnen skulle förlängas
vid Örnäsviken 600 meter söder om den nuvarande hamnen och medelst
ett 1,000 meter långt hamnspår, delvis i tunnel under Kungsgatan i Amål,
förbindas med ändpunkten av Åmål—Årjängs järnvägs blivande utdragsspar.
Kostnaden för genomförandet av detta förslag beräknades av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
År 1919 till i>82,000 kronor, därav 244,000 kronor för järnvägsspåret.
Enligt det med alternativ V betecknade förslaget, som avsåg
utvidgning av den nuvarande hamnen vid Åmål, skulle hamnen komma att
sakna järnvägsförbindelse. Kostnaden för genomförandet av detta förslag
beräknades av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1919 till 239,000 kronor.
Stadsfullmäktige anliöllo, att de såsom alternativ I och A’ betecknade förslagen
måtte av styrelsen granskas och godkännas.
Av Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag väcktes emellertid förslag att i stället
utföra den ifrågasatta hamnanläggningen vid Näsviken invid Åmål. Hamnen
skulle i sådant fall få karaktär av exporthamn för Åmål—Årjängs järnväg
och förbindas med nämnda järnvägs planlagda järnvägsstation medelst ett
1,630 meter långt järnvägsspår.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 november 1919 anförde väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i anledning av sistnämnda förslag bland annat.
Första utbyggnaden av hamnanläggningen vid Näsviken beräknades medföra
en kostnad av 650,000 kronor, därav 228,000 kronor för järnvägsspåret,
medan de av stadsfullmäktige i Åmål förordade förslagen vid Ornäs, alternativen
I och V, skulle medföra det förra en kostnad av 582,000 kronor och
det senare en kostnad av endast 239,000 kronor. Bärande skäl talade visserligen
för, att hamnanläggningen borde komma till stånd vid Näsviken, men
omfattningen av Åmåls stads åtagande syntes styrelsen icke skäligen böra
utsträckas längre än till kostnaden för den nuvarande hamnens utvidgning
enligt förslaget alternativ Y eller 239,000 kronor. Då Amål—Arjängs järnvägsaktiebolags,
liksom staden Åmåls, finansiella ställning icke vore särdeles
god, syntes det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen svårligen kunna ifrågasättas,
att återstående beloppet 411,000 kronor bestredes ensamt av bolaget.
Staten syntes lämpligen böra bevilja bolaget lån för utförandet av liamnspåret
med 3/t av anläggningskostnaden och Åmåls stad ett statsbidrag, uppgående
till 2/3 av skillnaden mellan den beräknade kostnaden för första utbyggnaden
av hamnen, 650,000 kronor, och det staden åliggande bidraget,
239,000 kronor, varemot den återstående tredjedelen av sagda skillnad borde
bestridas av bolaget såsom dess bidrag för hamnens förläggande till Näsviken.
Åmåls stadsfullmäktige hava i skrivelse den 7 april 1922 meddelat, att
stadens önskan, att en blivande hamn måtte lända saväl järnvägen som staden
till nytta, väl tillgodosåges av en hamn vid Örnäs enligt alternativ I,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. J\faj:ts proposition nr 53.
men att staden icke vore villig tillsläppa medel till en hamn vid Näs viken.
Staden hemställde fördenskull att, för den händelse stadens åtagande att fördjupa
sin hamn ansåges böra ingå i utförandet av för staden och Åmål—
Arjängs järnväg gemensam hamn, Kungl. Maj:t måtte bestämma, att densamma
skulle förläggas till Örnäs enligt alternativ I.
Amål—Arjängs järnvägsaktiebolag har i yttrande den 31 maj 1923 med
hänsyn till den av staden sålunda intagna ståndpunkten hemställt, att Kungl.
Maj:t matte fastställa det av staden förordade förslaget om hamnens förläggande
vid Örnäs att lända till^ efterrättelse vid utförande av den föreskrivna
djuphamnsanläggningen i Åmål. Beträffande fördelningen av kostnaderna
för hamnens och hamnspårets anläggning ansåge bolaget att, då
bolaget icke komme att uppbära någon direkt inkomst av hamnrörelsen, det
ej heller borde deltaga i kostnaderna för själva hamnanläggningen utan
endast i kostnaderna för hamnspåret.
Jämväl magistraten i Åmål och länsstyrelsen i Ålvsborgs län hava förordat,
att Åmåls blivande djuphamn förlägges till Örnäs enligt alternativ I.
I förnyat utlåtande den 15 september 1925 har väg- och vattenbyggnads,
styrelsen anfört.
Iordningställandet av Åmåls djuphamn vore numera ett intresse ej endast
med hänsyn till uppfyllandet av 1909 års riksdags villkor för byggande av
Trollhätte kanal, utan även för att bringa den under anläggning varande
järnvägen från Åmål till Årjäng i förbindelse med sjöfarten å Vänern. Då
staten vore i liög grad ekonomiskt intresserad ej endast i kanaltrafikens utveckling
utan även i anläggandet av Åmål—Årjängs järnväg, syntes det även
vara av allmänt intresse att bringa frågan om Åmåls djuphamn till eu ur
bada de ovan nämnda synpunkterna lycklig lösning. Numera syntes möjlighet
föreligga att förena de av staden och järnvägsbolaget företrädda intressena
i en till järnvägen ansluten hamnanläggning vid Örnäs, i huvudsaklig
överensstämmelse med den av Hälleberg utarbetade arbetsplanen alternativ i.
Da valet av detta alternativ innebure en ej ringa kostnadsbesparing samt
da en tillfredsställande lösning av frågan jämväl syntes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
härigenom ernås, ville styrelsen för sin del förorda nämnda
alternativ. Vad det erforderliga förbindelsespåret till hamnen anginge, så
hade detsamma år 1919 beräknats kosta 244,000 kronor. Styrelsen'' hade
förut framhållit lämpligheten av att statsunderstöd ur bibanefonden lämnades
till nämnda anläggning i samma proportion, % av den beräknade kostnaden,
som tillämpats beträffande järnvägen i övrigt. Styrelsen hade kontrollräknat
den ovan angivna kostnadssumman, men icke funnit sig däri böra
förorda någon sänkning; s/4 av det sålunda angivna beloppet funnes i bibanefonden
tillgängligt. Kostnaden för själva hamnanläggningen beräknades
numera uppgå till 298,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnadsstvrelsen
hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t — under villkor att staden Åmål
och Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag före viss, av Kungl. Maj:t bestämd
tid förbunde sig att bygga hamn vid Örnäs med spåranslutning till Åmål—
Årjängs station i Åmål i huvudsaklig överensstämmelse med den av Helleberg
upprättade planen, alternativ I — måtte bevilja bolaget för utförande
Väg- och
vattenbyggnads
styrelsen
den 15 9 1923.
4
Vattenfalls
styrelsen.
Fullmäktige
i riksgäl ds - kontoret.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
av ovanberörda järnvägsspår ett statsunderstöd, motsvarande tre fjärdedelar
av den för spåret beräknade kostnaden 244,000 kronor, att utgå ur bibanefonden
och enligt de för denna fond gällande villkor.
Vattenfallsstyrelsen liar i utlåtande den 7 december 1925 tillstyrkt vad
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, som lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet,
hava i utlåtande den 30 december 1925 anfört.
I betraktande av den fördel, som eu direkt spåranslutning till den blivande
hamnen måste anses innebära för järnvägen Åmål—Årjäng, ville fullmäktige
icke motsätta sig beviljande av statsunderstöd åt Åmål—Årjängs
järnvägsaktiebolag för utförande av ifrågavarande järnvägsspår, ehuru fullmäktige
icke kunde undgå att hysa vissa betänkligheter mot ett ytterligare
understödjande av berörda bolag, som förut beviljats statslån och statsunderstöd
å tillhopa 5,600,000 kronor. Det ifrågasatta understödet å 183,000
kronor, motsvarande tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden för hamnspåret,
ansåge fullmäktige böra utgå ur bibanefonden. Då emellertid denna
vore avsedd för understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar
inom vissa deiar av landet samt ifrågavarande hamnspår ej syntes
kunna betraktas som en särskild järnvägsanläggning utan måste anses utgöra
eu del av järnvägen Åmål—Årjäng, erfordrades för understödets beviljande
särskilt medgivande av riksdagen. Därest hamnspåret komine till
stånd, borde detsamma sammanslås med huvudlinjen till en järnvägsfastighet
och riksgäldskontoret således för den del av nu ifrågavarande understöd,
som enligt bestämmelserna för bibanefonden skulle utgöra lån, erhålla säkerhet
i bolagets hela järnvägsanläggning.
I likhet med de hörda myndigheterna finner jag staden Åmåls åtagande
att anlägga djuphamn lämpligen böra, i enlighet med stadens önskan, fullgöras
genom utförande av omförmälda, av distriktschefen Hälleberg upprättade,
såsom alternativ I betecknade förslag, enligt vilket hamnen skall
anläggas vid Örnäs. Eu förutsättning för att hamnen med nämnda förläggning
skall kunna bliva till avsedd nytta för det uppland, som beröres av
Åmål—Årjängs järnväg, är emellertid att hamnen erhåller spårförbindelse
med denna järnväg. Av staden Åmål, som kommer att få vidkännas i
förhållande till stadens ekonomiska bärkraft betydande utgifter för hamnanläggningen,
lärer icke kunna påräknas något bidrag till kostnaderna för
hamnspårets framdragande, och Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolags ställning
är icke sådan, att bolaget utan betydande hjälp kan utföra denna anläggning.
Understöd från statens sida har därför ifrågasatts. Kung]. Maj:t har
redan genom särskilda resolutioner den 13 oktober 1916 och den 14 december
1923 beviljat Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag för utförande av järnvägsanläggning
från Åmål till Årjäng statslån och statsunderstöd ur bibanefonden
å sammanlagt 5,600,000 kronor. Det måste därför väcka vissa betänkligheter
att än mera öka statens understöd åt denna järnväg. Med hänsyn
till den ökning av banans trafikinkomster och den betydande lättnad för
godstrafiken, som tillkomsten av den ifrågasatta spårförbindelsen med hamnen
kan väntas medföra, vill jag dock ej motsätta mig väg- och vattenbygg
-
Kung!. Maj:ts proposition nr 53. 5
nadsstyrelsens förslag, att av den för spårförbindelsen erforderliga kostnaden,
244,000 kronor, tre fjärdedelar eller 183,000 kronor skola utgå ur bibanefonden
enligt de för denna fond gällande villkor. På sätt fullmäktige
i riksgäldskontoret anfört, lärer emellertid i förevarande fall för meddelande
av dylikt understöd riksdagens medgivande vara erforderligt. Därest sådant
medgivande erliålles, torde Kungl. Maj:t därefter till prövning i ett sammanhang
upptaga såväl frågan om statsunderstöd till ifrågavarande hamnspår
som frågan om statsbidrag till själva hamnanläggningen.
På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att till Amål—Ärjängs järnvägsaktiebolag må för utförande
av ett hamnspår från en tilltänkt hamnanläggning vid Örnäs
till Amål—Arjängs järnvägs station i Åmål utgå ett statsunderstöd
å 183,000 kronor ur fonden för bibanor i vissa delar av
riket.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1926:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition ang. statsunderstöd ur fonden för bibanor i vissa delar av riket till Åmål—Årjängs järnvägsakti a1 i texten
- SU 1926:153 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om statsunderstöd till Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag för utförande av ett hamnspår. s. 1 i texten