Sök i Ratio Lex

Angående ändring i villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden

1926-01-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:66, Angående ändring i villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 66.

1

Nr 60.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående ändring i villkoren

för lån från norrländska nyodlingsfonden; given Stockholms

slott den 29 januari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 januari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet framlagd proposition, nr 54, har

1925 års riksdag medgivit, att från allmänna nyodlingsfonden må beviljas —

förutom nyodlingslån i enlighet med tidigare bestämmelser — jämväl betesförbättringslån,

avsedda för befordrande av en rationell beteskultur å icke

odlad jord. Riksdagen har därvid förklarat, att från och med budgetåret

1925—1926 tillsvidare lån må ur sagda fond beviljas i mån av tillgång

och intill ett belopp av 500,000 kronor för budgetår, därav för utlämnande

av nyodlingslån 200,000 kronor och betesförbättringslån 300,000 kronor.

I kungörelse den 21 augusti 1925 (nr 396) angående ändrade villkor för lån

från allmänna nyodlingsfonden har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 55 höft. (Nr 66.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 66.

rörande beviljandet av dylika betesförbättringslån för befordrande av en

rationell beteskultur å icke odlad jord inom andra delar av riket än Norrland

och Dalarna. Dessa bestämmelser äro i huvudsak av följande innebörd.

Lån kan under vissa villkor tilldelas hushållningssällskap, som förklarat

sig villigt att utlämna betesförbättringslån till ägare eller brukare av jord.

Vid utlämnande av lån bör företräde lämnas sådan ägare eller brukare av

jord, som innehar högst 50 hektar åker eller annan odlad jord, och bör lån

i första hand avse förbättring av mark, som redan förut har karaktär av

betesmark. Lån må ej beviljas låntagare till högre belopp än 2,000 kronor

för ett år, och den sammanlagda skuld, vari låntagare häfta r för olika betesförbättringslån,

må ej överstiga 5,000 kronor. Betesförbättringslån må kunna

uppgå till högst hälften av den beräknade kostnaden, dock icke till mer än

250 kronor för hektar av den för förbättring avsedda arealen. Vid beräkning

av nämnda kostnad upptages kostnad för röjning, dikning, planering,

kalkning och grundgödsling av betesmarken ävensom fröanskaffning och

stängseluppsättning, i den mån nämnda åtgärder äro av behovet påkallade

för åstadkommande av en rationell betesvall, för uppodling och dikning

likväl under villkor, att lån eller anslag icke på annat sätt utgår för

täckande av ifrågavarande kostnad. Lån må innehavas två år från lyftningsdagen

räntefritt och utan amorteringsskyldighet. Därefter skall vid utgången

av vart och ett av de därpå följande fem åren dels återbetalas en femtedel

av det ursprungliga lånebeloppet, dels ock gäldas ränta å oguldet kapitalbelopp.

Plan för förbättringsarbetet ävensom kostnadsförslag skola vara uppgjorda

av person, som besitter vissa för ändamålet nödiga insikter. Slutligen

skall låntagare förbinda sig att under viss tid i fullgott skick underhålla

den med anlitande av lånet förbättrade betesmarken.

Lantbruksstyrelsen har i en den 16 september 1925 avlåten framställning

— under erinran att lantbruksstyrelsen tidigare tillstyrkt, att den del

av allmänna nyodlingsfonden, som vore avsedd för befordrande av rationell

beteskultur, måtte få disponeras även för Norrland och Dalarna — anfört

bland annat följande.

Vid det förhållandet, att det huvudsakliga skälet till uppdelning av allmänna

nyodlingsfonden syntes vara att söka däri, att nämnda fond blivit

jämförelsevis obetydligt utnyttjad, och de disponibla tillgångarna ä fonden

sålunda vore relativt avsevärda, ville lantbruksstyrelsen icke underlåta att

framhålla, att en liknande uppdelning av norrländska nyodlingsfonden jämväl

kunde synas påkallad, enär densamma under de senaste två åren icke

tagits i anspråk till mer än omkring 50 procent av det av riksdagen medgivna

lånebeloppet, vilket sedan år 1922 uppgått till 1,000,000 kronor årligen.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig emellertid icke för närvarande, innan

erfarenhet vunnits om verkningarna av de ändrade bestämmelser för erhållande

av bidrag från avdikningsanslagen, vartill förslag komme att inom den

närmaste tiden av lantbruksstyrelsen avlämnas, kunna tillstyrka en liknande

uppdelning av norrländska nyodlingsfonden.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställde lantbruksstyrelsen, att

Kung]. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, varigenom betesförbättringslån måtte

kunna bliva tillgängliga jämväl för Norrland och Dalarna.

I särskilda av Gävleborgs, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens läns

hushållningssällskap gjorda framställningar har jämväl hemställts om åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 66. 3

gärder för att möjlighet måtte öppnas att utlämna betesförbättringslån till

jordbrukare inom Norrland och Dalarna.

Av Gävleborgs läns hushållningssällskap har sålunda framhållits, hurusom

från hushållningssällskapets sida åtgärder vidtagits för undervisning

i och propaganda för rationell beteskultur å icke odlad jord. Dylika åtgärder

liksom ock vissa anordnade försök verkade dock långsamt; iordningsställandet

av de naturliga betesmarkerna krävde nämligen ofta avsevärt arbete och

även direkta kapitalutlägg. Tillgång på för ändamålet tjänlig odlad mark

funnes emellertid i betydande utsträckning.

Kopparbergs läns hushållningssällskap har såsom skäl för betesförbättringslåns

beviljande till jordbrukare inom nämnda län åberopat, hurusom jordbruksdriften

inom länet huvudsakligen vore inriktad på animalisk produktion.

Av Västerbottens läns hushållningssällskap har betonats, att den med

statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget inom länet i stor utsträckning

utförda torrläggningen av myrmarker liksom ock nyodlingen verkat

därhän, att betesförhållandena starkt ändrat karaktär. Det vore därför alldeles

påtagligt, att det inom närmaste tiden måste bliva av största vikt att

förbättra betesmarkerna. De öppnade möjligheterna att erhålla betesförbättringslån

bleve av desto större betydelse som jordbruken inom länet vore

övervägande små.

Jämväl Norrbottens läns hushållningssällskap har betonat, att betesmarkerna

inom länet på grund av den iikade uppodlingen alltmera inskränkts.

Mejeristatistik och resultaten från kontrollbokföringen visade ock, att de

otillräckliga och näringsfattiga betena vore den huvudsakliga anledningen

till låg avkastning och ett dåligt resultat av kreaturssköt.seln.

Statskontoret har i avgivet utlåtande den 29 oktober 1925 uttalat, att

statskontoret för sin del icke hade något att erinra mot, att betesförbättringslån

bleve tillgängliga jämväl för Norrland och Dalarna samt att erforderliga

åtgärder härför vidtoges. Statskontoret har därvid framhållit, att

hinder icke syntes möta att utan riksdagens hörande vidtaga sådan ändring

i gällande bestämmelser för lån från allmänna nyodlingsfonden, att betesförbättringslån

kunde från sistnämnda fond utgå jämväl till Norrland och

Dalarna.

Av utredningen i ärendet synes mig ådagalagt, att åtgärder pakallas för

att jämväl vederbörande hushållningssällskap i Norrland och Dalarna må

sättas i tillfälle att utlämna betesförbättringslån. Jag kan dock icke tillstyrka,

att härvid anlitas den av statskontoret antydda utvägen, nämligen

att för ändamålet tages i anspråk allmänna nyodlingsfonden, vilken är inrättad

och avsedd för befrämjande av jords uppodling i de sydligare delarna

av riket. I stället synes mig medgivande böra utverkas av riksdagen att

för ändamålet må anlitas den i motsvarande syfte för Norrland och Dalarna

inrättade norrländska nyodlingsfonden. Enligt vad lantbruksstyrelsen vitsordat

kan en uppdelning av sistnämnda fond så, att jämväl betesförbättringslån

må kunna utdelas från densamma, äga rum utan åsidosättande av

fondens hittillsvarande uppgift att tillgodose behovet av nyodlingslån.

Depnrtemnify
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 66.

I brist på närmare hållpunkter för bedömandet av den omfattning, vari

fonden kan komma att behöva anlitas för sitt nya ändamål, får jag föreslå,

att det för utlämnandet av betesförbättringslån avsedda årsbeloppet sättes

till 300,000 kronor. Med denna beräkningsgrund och med bibehållande därjämte

av det nuvarande totala maximibeloppet för utlåning från fonden —

enligt beslut vid 1921 års riksdag högst 1,000,000 kronor för år — skulle

alltså för de enligt tidigare gällande bestämmelser alltjämt oförändrat utgående

nyodlingslånen finnas disponibelt ett högsta årsbelopp av 700,000

kronor.

De sålunda angivna maximibeloppen torde hädanefter böra avse budgetårsperioder.

De ändringar i gällande villkor för lån från norrländska nyodlingslånefonden,

som härvid påkallas, torde till sin innebörd böra i huvudsak sammanfalla

med de bestämmelser, som av 1925 års riksdag i motsvarande avseende

för allmänna nyodlingsfondens del godkändes. 1 enlighet med vad

som för närvarande är fallet torde emellertid böra ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som kunna erfordi''as för vinnande

av det med ifrågavarande lånerörelse avsedda ändamål.

I överensstämmelse med vad som skett beträffande allmänna lyodlingsfonden

synes medgivande böra utverkas av riksdagen att, där a betesförbättringslån,

som av hushållningssällskap utlämnas från norrländska nyodlingsfonden,

uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att anvisa hushållningssällskapet

gottgörelse i viss begränsad omfattning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna, med tillämpning från och med budgetåret 1926—1927,

av mig tillstyrkta förändrade villkor för lån från norrländska nyodlingsfonden

samt medgiva, att Kungl. Maj:t må äga utfärda de ytterligare föreskrifter,

som i sådant hänseende kunna finnas erforderliga;

dels förklara, att från och med budgetåret 1926—1927 tillsvidare lån må

ur sagda fond beviljas i mån av tillgång och intill ett belopp av 1,000,000

kronor för budgetår, därav för utlämnande av nyodlingslån 700,000 kronor

och betesförbättringslån 300,000 kronor;

dels ock för tiden från och med den 1 juli 1926 medgiva, att, där ålån,

som av hushållningssällskap från ifrågavarande fond utlämnats för betesförbättringar,

uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att, på framställning

av hushållningssällskapet och efter prövning av de i varje särskilt

fall förekommande omständigheter, inom ramen av ett belopp av 5,000 kronor

för budgetår av fondens medel anvisa hushållningssällskapet gottgörelse

för den lidna förlusten med belopp, motsvarande för varje hushållningssällskap

en procent av den ej till betalning förfallna kapitalskuld, vari sällskapet

på grund av från fonden utbekomna statslån vid budgetårets början

häftat till staten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 66. 5

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh.s Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1926.

1 sand.

55 höft. (Nr 66.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:171 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts :proposition angående ändring i villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden. a1 i texten
  2. JoU 1926:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ändring i villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden. a1 i texten