Sök i Ratio Lex

Angående utsträckt tillämpning av de militära avlöningsreglementena m. m

1926-02-05 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:70, Angående utsträckt tillämpning av de militära avlöningsreglementena m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

1

Kr 70.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utsträckt

tillämpning av de militära avlöningsreglementena

m. m.; given Stockholms slott den 5 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Den av 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för arméns och

marinens personal erhöll för det fast anställda manskapets vidkommande

definitiv karaktär (se S. F. S. 1921:389). Beträffande officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén

och marinen ansågs däremot löneregleringen, med hänsyn till den pågående

revisionen av vårt försvarsväsende, böra givas en provisorisk natur, i anledning

varav det nya avlöningsreglementet för sistnämnda personal av riksdagen

antogs allenast för år 1922 (se S. F. S. 1921: 388). Sedermera kar

nämnda avlöningsreglemente, med vissa däri vidtagna ändringar, jämlikt beBihang

till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 58 höft. (Nr 70.)

193 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utlåtande av

försvarsvis

endets

lönenämnd.

Allmänna

synpunkter.

2 Kungl. Majits proposition nr 70.

slut av 1922, 1923, 1924 och 1925 års riksdagar erhållit förlängd giltighet

under tiden till och med den 30 juni 1926.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 7 januari 1926 av de med

regleringen av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1926—1927 sammanhängande ärenden anförde jag, att i de förslag till avlöningsstater,

som av mig framlades, lönerna för officerare och underofficerare å

aktiv stat jämte vederlikar beräknats på grundval av löneplanerna i avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen. Till

frågan om avlåtande till riksdagen av proposition angående fortsatt giltighet

av nämnda reglemente samt angående vidtagande i de militära avlöningsbestämmelserna

av de ändringar, vilka betingades av den beslutade omorganisationen

av försvarsväsendet, hade jag för avsikt att i annat sammanhang

återkomma.

Jag anhåller nu att få underställa denna fråga Kungl. Maj:ts prövning.

Sedan Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 godkänt riksdagens beslut angående

försvarsväsendets ordnande, uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarsväsendets lönenämnd

att avgiva förslag till, bland annat, de ändringar i de militära avlöningsreglementena,

som föranleddes av den sålunda beslutade omorganisationen

av försvarsväsendet, ävensom till sådana ändringar i officersavlöningsreglementet,

vilka i övrigt kunde befinnas lämpliga att vidtaga i samband

med ett definitivt antagande av sistnämnda reglemente.

I anledning härav har lönenämnden den 18 december 1925 inkommit med

skrivelse i ämnet.

Beträffande förevarande frågors allmänna läge har lönenämnden i berörda

skrivelse anfört följande.

Sedan lönenämnden på grund av förut omförmälda uppdrag i särskilda skrivelser

till armé- och marinförvaltningarna den 15 september 1925 anhållit, att

ämbetsverken ville, efter vederbörande underordnade myndigheters hörande,

till nämnden inkomma med yttrande angående de önskemål, som på grund

av vunnen erfarenhet ansåges böra tillgodoses dels i avseende å manskapsavlöningsreglementet,

dels vid fastställandet av definitivt avlöningsreglemente

för officerare och underofficerare med vederlikar vid armén och marinen,

hade utlåtanden i ärendet avgivits av arméförvaltningen den 21 oktober och

av marinförvaltningen den 22 oktober 1925, varvid även de från de underordnade

myndigheterna infordrade yttrandena till nämnden överlämnats.

De sålunda till nämnden inkomna utlåtandena och yttrandena gåve vid

handen, att ändringar av såväl officersavlöningsreglementet som manskapsavlöningsreglementet

i skilda hänseenden ansetts påkallade. De framförda

förslagen avsåge, bland annat, omläggning av löneplanerna för såväl officerare

som manskap, ändring av bestämmelserna angående tillgodoräkning av

tjänstetid för uppflyttning i löneklass, omarbetning av bestämmelserna rörande

tjänstledighet och semester ävensom uppflyttning av beställningshavare

i högre lönegrad. Yissa av de i de båda reglementena föreslagna ändringarna

ägde sådant samband med varandra, att ändringar i officersavlöningsreglementet

icke syntes kunna vidtagas utan att samtidigt omarbetning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

skedrle av manskapsavlöningsreglementet. Såsom exempel härpå kunde

nämnas, hurusom ej mindre armé- och marinförvaltningarna än även ett

flertal myndigheter föreslagit ändring av den i 3 § 5 mom. av manskapsavlöningsreglementet

intagna bestämmelsen, att såsom tjänstetid icke finge

för kontraktsanställd beställningshavare beräknas tid, som infallit före den

1 november det år, under vilket han uppnådde 18 år. I sådant hänseende

hade föreslagits, att sagda åldersgräns måtte bestämmas till 17 år. Denna

bestämmelse ägde emellertid direkt samband med tillgodoräkningsbestämmelserna

i 7 § av officersavlöningsreglementet.

De av armé- och marinförvaltningarna förordade ävensom i förberörda

yttranden i övrigt upptagna förslagen till ändringar i avlöningsreglementena

vore delvis, av den art, att definitiv ståndpunkt till desamma icke kunde

tagas utan ingående undersökningar och överväganden. Ehuruväl nämnden

vid de förberedande arbetena kommit till den uppfattningen, att, oavsett

den beslutade omorganisationen av försvarsväsendet, vissa ändringar av såväl

officers- som manskapsavlöningsreglementet vore av behovet påkallade,

hade dock nämnden funnit det vara uteslutet att kunna till Kungl. Maj: t i

så god tid inkomma med slutligt förslag till de ändringar i reglementena,

som föranleddes av omorganisationen eller eljest borde vidtagas, att ändringarna

i fråga kunde föreläggas 1926 års riksdag. Nämnden ville ock i detta

sammanhang erinra om, att Kungl. Maj:t tid efter annan till nämnden överlämnat

framställningar att tagas i övervägande vid fullgörande av förberörda

uppdrag, vilkas handläggning krävde avsevärd tid och arbete. För övrigt

hyste lönenämnden den uppfattningen, att, även om det ur befattningshavarnas

synpunkt och jämväl av andra skäl kunde anses önskligt, att ett definitivt

fastställande av avlöningsbestämmelserna för officerare och underofficerare

in. fl. nu ägde rum, tidpunkten ännu icke kunde anses vara inne att giva

bestämmelserna i fråga definitiv karaktär. Enligt nämndens mening borde

nämligen definitiva avlöningsbestämmelser icke komma till tillämpning å

annan personal än den, som efter den nya försvarsorganisationens genomförande

komme att vara uppförd å aktiv stat. I sådant hänseende vore att

beakta, att den nya organisationen i huvudsakliga delar torde bliva genomförd

först under hösten 1927. Slutligen syntes ock böra framhållas, att i

vissa avseenden hinder förelåge för att avlöningsbestämmelserna för officerare

och underofficerare m. fl. nu definitivt utformades. Den nya organisationen

kunde nämligen icke anses ännu vara så i detalj fastställd, att det

exempelvis vore möjligt att taga slutgiltig ståndpunkt till vissa beställningshavares

placering i lönegrad, rätt till uppflyttning i löneklass o. s. v. Även

i fråga om vissa beställningars benämning förelåge ännu ovisshet.

Med. hänsyn till det sålunda anförda borde enligt nämndens mening giltighetstiden

för avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare pa aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

nu blott provisoriskt förlängas, på sätt hittills skott, för ett år eller alltså

för budgetåret 1926—1927, och syntes de särskilda avlöningsbestämmelser

för. nämnda beställningshavare, som föranleddes av den nya försvarsorganisationen,

och i fråga om vilka bestämmelser lönenämnden nu avgåve förslag,

ävenledes givas allenast provisorisk karaktär. Vad manskapsavlöningsreglementet

anginge, inskränkte sig ock nämndens förslag för närvarande till de

ändringar i reglementet, som vore en följd av försvarsväsendets omorganisation,

samt till de nya bestämmelser, som av denna organisation föranleddes.

I fråga om av lönenämnden uppgjorda författningsförslag har nämnden

därefter anfört följande.

Beträffande först officersavlöningsreglementet föranledde de vid 1925 års

Motivering

till forfattningsforslagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 70.

riksdag beslutade ändringarna av rikets försvarsorganisation dels en utsträckt

tillämpning av reglementet å vissa beställningshavare, dels ändring av vissa

bestämmelser i reglementet, dels ock slutligen komplettering av nu gällande

tjänsteförteckning. De liärav föranledda nja avlöningsbestämmelserna samt

ändringarna i de nu gällande, vilka bestämmelser och ändringar syntes böra

underställas riksdagens prövning i samband med förslag om provisorisk förlängning

av reglementet, hade synts nämnden lämpligast böra meddelas i en

särskild kungörelse, vartill förslag av nämnden utarbetats. Förslag till kungörelse

angående förlängd giltighetstid av officersavlöningsreglementet hade

även uppgjorts.

Såsom förut nämnts, föranledde de vid 1925 års riksdag beslutade

ändringarna av rikets försvarsorganisation, bland annat, att officersaylöningsreglementet

erhölle en utsträckt tillämpning. Enligt Kungl. Maj:ts

av riksdagen bifallna förslag skulle arméns flygtrupper och marinens flygväsende

utbrytas ur armén och marinen samt sammanslås till ett i förhållande

till dessa fristående vapen. För handläggning av ärenden rörande

flygvapnets organisation, utbildning och utrustning samt luftstridskrafternas

användning ävensom för behandling av flygvapnet berörande tekniska och

ekonomiska frågor skulle inrättas eu flygstyrelse, för vilken chefen för flygvapnet

skulle vara chef och som skulle organiseras på en militärbyrå, eu

teknisk byrå och en intendenturbyrå.

Med hänsyn härtill och då avlöningsbestämmelserna för officerare in. fl.

vid armén och marinen syntes böra vinna tillämpning jämväl å flygvapnets

personal, borde särskild föreskrift härom meddelas. I förslaget till kungörelse

angående utsträckt tillämpning av officersavlöningsreglementet m. m.

hade nämnden sålunda intagit ett stadgande av innehåll, att vad i avlöningsreglementet

stadgades beträffande där avsedda beställningshavare skulle i

tillämpliga delar gälla för motsvarande beställningshavare vid flygvapnet.

Försvarsväsendets omorganisation föranledde ock, såsom förut antytts,

ändring av vissa bestämmelser i officersavlöningsreglementet.

I 9 § 1 mom. av avlöningsreglementet stadgades, bland annat, att innehavare

av till 4. lönegraden hänförd beställning såsom chef för artilleristaben

eller chef för artilleri- och ingenjörhögskolan finge åtnjuta lön i 12. löneklassen

enligt löneplanen för officerare in. fl. (0), även om han icke på grund

av 6 § 2 mom. vore berättigad därtill, samt att vad sålunda stadgats jämväl

skulle gälla beträffande major (kommendörkapten av 2. graden), vilken förordnades

eller placerades i befattning såsom chef för särskilt för sig bestående

militär kår, byråchef i arméförvaltningen, avdelningschef i marinförvaltningen,

avdelningschef vid generalstabens huvudstation, avdelningschef

i marinstaben, chef för sjökrigshögskolan eller chef för sjökrigsskolan. Vidare

stadgades i sagda mom., att den, som jämlikt nämnda bestämmelse

tillträtt lön i 12. löneklassen, finge bibehålla denna lön, så länge han kvarstode

i 4. lönegraden.

Då den löneställning, som enligt nu nämnda stadgande tillkomme där

omförmälda beställningshavare, jämväl syntes böra tillkomma major (kommendörkapten

av 2. graden), som förordnats eller placerats såsom byråchef

i flygstyrelsen, hade nämnden i sitt förberörda förslag till kungörelse angående

utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet m. m. intagit ett stadgande

i sådant syfte.

I detta sammanhang ansåge sig nämnden böra omförmäla, att inom nämnden

fråga väckts att tilldela chefen för flygskolan samma löneställning, som

nyss nämnts, men hade nämnden för närvarande saknat material att taga

ställning till denna fråga, varför med dess avgörande syntes få anstå till det

definitiva fastställandet av avlöningsreglementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Katigt. Maj:ts proposition nr 70.

Enligt Rungl. Maj:ts av riksdagen godkända förslag skulle vissa kompaniofficerare,

som förordnats till adjutanter eller lärare vid vissa skolor, undertiden

för förordnandet frånträda inneliavande lön på stat vid vederbörligt

truppförband ocli i stället åtnjuta i skolornas stater upptagna arvoden,

Detsamma gällde adjutanten vid militärbefälet för Övre Norrland och syntes.

enligt vad Kungl. Maj:ts proposition nr 50 till 1925 års riksdag och första

särskilda utskottets utlåtande nr 1 vid samma riksdag gåve vid handen,

vara avsett att tillämpas i fråga om kaptener och löjtnanter vid Luftvärnsartilleriregementet.

I sagda utskottsutlåtande hade ock uttalats, att den

för stridsvagnsbataljonen avsedda personalen förutsatts att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t ägde att utfärda, kvarstå vid vederbörliga

infanteri truppförband och på stridsvagnsbataljonens stat uppbära arvoden

till lönerna motsvarande belopp, mot vilket uttalande erinran från riksdagens

sida icke framställts. Bestämmelsen om arvoden av enahanda art som

de nu berörda återfunnes i 36 § av officersavlöningsreglementet, avseende

vissa. där omförmälda beställningshavare vid armén och marinen. Stadgandet

i fråga syntes sålunda böra utsträckas att gälla jämväl för nu nämnda

beställningshavare. Lönenämnden, som ansett en uppräkning av beställningshavarna

obehövlig, hade i förslaget till kungörelse fördenskull intagit

en bestämmelse om att till vissa beställningshavare vid militärbefälet för

Orre Norrland, vissa skolor, Svea livgarde (stridsvagnsbataljonen) och Luftvärnsartilleriregementet

skulle, i enlighet med föreskrifterna i vederbörande

stat, utgå arvoden till samma belopp som den lön, vilken tillkomme beställningshavarna

i motsvarande lönegrad.

Genom den nya försvarsorganisationens ikraftträdande föranleddes vidare,

att vissa bestämmelser i avlöningsreglementet i fortsättningen icke bleve

tillämpliga, och borde de fördenskull upphöra att gälla, i den mån den nya

organisationen trädde i kraft.

Såsom ovan erinrats, stadgades i 9 § 1 mom., bland annat, att innehavare

av till 4. lönegraden hänförd beställning såsom chef för artilleristaben eller

chef för artilleri- och ingenjörhögskolan finge åtnjuta lön i 12. löneklassen

enligt löneplanen för officerare in. il., även om han icke på grund av 6 §

2 mom. vore berättigad därtill. Enligt Kungl. Maj:ts av riksdagen bifallna

förslag skulle emellertid enligt den nya försvarsorganisationen den å artilleristabens

stat uppförda chefsbefattningen besättas med en överste (lönegrad

O. 6), och a staten för artilleri- och ingenjörhögskolan hade chefsbefattningen

hänförts till lönegraden O. 5 (överstelöjtnants beställning). Förenämnda

stadgande syntes sålunda i och med den nya organisationens ikraftträdande

ej längre erfordras.

I 31 § av officersavlöningsreglementet stadgades vidare, bland annat, att

till innehavare av den med bataljonsläkares lön förenade överläkarbeställningen

vid garnisonssjukhuset i Stockholm utginge enligt av Kungl. Maj:t

meddelade närmare bestämmelser såsom förhöjning av lönen i vederbörlig

lönegrad ett arvode av 1,170 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts av riksdagen

godkända förslag skulle emellertid denna beställning förändras till en regementsläkarbeställning,

och saknade med denna förändrings inträde sagda

stadgande tillämpning.

Slutligen syntes på grund av omorganisationen böra föreskrivas, att stadgandet

i 36 § angående arvoden till cheferna för ridskolan och för remonteringsstyrelsen

samt chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

ävenledes skulle i och med den nya organisationens ikraftträdande upphöra

att gälla.

Den nya försvarsorganisationen föranledde även, såsom ovan anförts, viss

komplettering av nu gällande tjänsteförteckning. Då denna förteckning upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

toge beställningar, som med den nya organisationens genomförande komme

att försvinna eller ock utbytas mot andra, skulle det visserligen kunna ifrågasättas,

huruvida icke redan nu en ny tjänsteförteckning, ersättande den

gällande och upptagande endast de beställningar, som komme att finnas

enligt denna organisation, borde antagas. Då emellertid den nya försvarsorganisationen

i vissa hänseenden ännu icke blivit slutligen fastställd —■

lönenämnden syftade härvid särskilt å flygvapnets organisation — hade

nämnden för närvarande funnit sig icke böra framlägga förslag härom, utan

hade nämnden ansett mest praktiskt, att tills vidare i ett tillägg till tjänsteförteckningen

angåves vissa beställningar, som antingen tillkommit genom

den nya försvarsorganisationen eller genom densamma erhållit förändrad

placering i lönehänseende eller ock avsetts att ersätta vissa i nu gällande

tjänsteförteckning upptagna beställningar.

Lönenämnden hade i anledning härav utarbetat förslag till tillägg till den

vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen, kompletterande densamma

och avsedd att tillämpas, i den mån den nya organisationen trädde

i kraft.

Vid detta förslags uppgörande hade nämnden, vad lönegradsplaceringen

anginge, upptagit de beställningar, rörande vilkas placering 1925 års riksdag

antingen direkt uttalat sig eller ock genom beställningarnas benämning indirekt

fattat ståndpunkt, i de lönegrader, vartill de enligt riksdagens beslut

eller nyss angivna förhållande syntes böra hänföras. Till dessa beställningar

vore att räkna samtliga i förteckningen upptagna officers- och underofficersbeställningar

samt av civilmilitär personal m. fi. de till 3. och 11.

lönegraderna vid armén och 1.—9. lönegraderna vid flygvapnet hänförda beställningarna.

Vad övriga beställningar beträffade, hade nämnden i förteckningen

upptagit desamma i de lönegrader, vartill de vore hänförda enligt

de vid förenämnda proposition nr 50 till 1925 års riksdag fogade staterna.

I fråga om dessa senare beställningar, nämligen radioingenjörs-, flygingenjörs-

och flygöveringenjörsbeställningarna, ville lönenämnden emellertid hava

uttalat, att, då förutsättningar av beskaffenhet, att man därpå kunde grunda

något bestämt omdöme rörande beställningarnas rätta placering i lönehänseende

ännu saknades, beställningarna icke syntes omedelbart böra besättas

med ordinarie innehavare, utan syntes allenast förordnande å beställningarna

böra tillsvidare meddelas av Kungl. Maj:t.

I detta sammanhang syntes emellertid böra framhållas, att då, enligt vad

lönenämnden inhämtat, omorganisation av armémusiken icke vore avsedd

att genomföras under nästkommande budgetår och då, så vitt nämnden

kunnat finna, i fråga om inplaceringen å tjänsteförteckningen av musikunderofficerare

och dessas benämning ytterligare utredning syntes vara erforderlig,

lönenämnden, vad underofficerarna anginge, i tillägget till tjänsteförteckningen

allenast upptagit de till inrättande beslutade musikstyckjunkarbeställningarna

vid kustartilleriet.

Vad härefter anginge manskapsavlöningsreglementet, föranledde den nya

försvarsorganisationen ävenledes en utsträckt tillämpning av detta reglemente

å flygvapnets personal, varjämte med hänsyn till vissa beställningars

tillkomst vid marinen ändring och komplettering av reglementet i vissa hänseenden

erfordrades. Förslag till de bestämmelser, som på grund härav

syntes böra utfärdas och som borde underställas riksdagens prövning, hade

uppgjorts av nämnden.

Beträffande först frågan om utsträckt tillämpning av manskapsavlöningsreglementet

å flygvapnets personal, gåve Kungl. Maj:ts förberörda proposition

nr 50 till 1925 års riksdag vid handen, att Kungl. Maj:t förutsatte, att

flygvapnets manskap skulle åtnjuta avlöning enligt den för manskap vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kun/jl. Maj:ts proposition nr 70. 7

armén fastställda löneplan (Ma). Utan att nu ingå i prövning, huruvida

icke en särskild löneplan möjligen borde fastställas för manskapet vid flygvapnet,

hade lönenämnden vid uppgörande av sitt nyssberörda förslag till

kungörelse utgått från, att de avlöningsbestämmelser, som nu gällde för

manskapet vid armén, tillsvidare borde vinna tillämpning å flygvapnets manskap.

Beträffande manskap, som från marinen överginge till flygvapnet,

syntes emellertid på grund av löneplanernas olika byggnad löneplanen för

arméns manskap icke utan vidare kunna tillämpas, vadan särskilda bestämmelser

härutinnan syntes böra utfärdas före början av nästkommande budgetår.

Lönenämnden både fördenskull i sitt förslag till kungörelse intagit

ett stadgande om att vad i avlöningsreglementet för fast anställt manskap

vid armén och marinen med däri sedermera gjorda ändringar stadgades beträffande

manskap vid armén skulle i tillämpliga delar gälla för manskap vid

flygvapnet med iakttagande av de särskilda föreskrifter, Kung! Maj:t funne

skäl utfärda beträffande manskap, som övergått från marinen till flygvapnet.

Såsom nyss nämnts, föranledde ock den nya försvarsorganisationen, att

med hänsyn till vissa beställningars tillkomst vid marinen manskapsavlöningsreglementet

ändrades och kompletterades i vissa hänseenden. De till

inrättande beslutade flaggkorprals- och högbåtsmansbeställningarna föranledde

sålunda ändring och komplettering av den i 2 § av reglementet intagna

löneplanen för marinens manskap. Även vid armén hade visserligen

en ny kategori manskapsbeställningar tillkommit, nämligen musikfurirer°av

1. klassen, men då den beslutade nya musikorganisationen för armén icke

vore _ avsedd att träda i tillämpning under nästkommande budgetår, syntes

ändring av löneplanen för arméns manskap av denna anledning nu icke behöva

vidtagas.

Med hänsyn till de vid marinen sålunda tillkomna beställningarna hade

lönenämnden i sitt förslag till löneplan för manskap vid marinen intagit

flaggkorprals- och högbåtsmansbeställningar samt de löner, beställningshavarna

jämlikt merberörda proposition ägde uppbära, varjämte nämnden i en

till löneplanen fogad anmärkning infört en bestämmelse, att högbåtsman

ägde att 36 månader, efter det sista löneförhöjningen i lönegraden tillträtts,

komma i åtnjutande av en lön till belopp av 1,896 kronor.

I kungörelsen den 4 maj 1923 (nr 101) om ändrad lydelse av 2 § i rnanskapsavlöningsreglementet,

genom vilken kungörelse de nu utgående manskapslönerna

fastställts, hade i anslutning till motsvarande bestämmelser i

kungörelsen den 9 juni 1922 (nr 333) införts ett stadgande, att i fråga om

manskap, som icke tagit anställning eller rekapitulerat efter utgången av

juni månad 1923 och som ej heller efter samma tidpunkt karlskrivits från

skeppsgossekåren, dittills gällande bestämmelser skulle tillämpas. Då den

nya löneplanen för manskap vid marinen icke borde föranleda ändring

i dessa bestämmelser, hade lönenämnden i sitt förslag angående utsträckt

tillämpning av manskapsavlöningsreglementet samt ändrad lydelse av 2 §

i samma reglemente, att träda i kraft den 1 juli 1926, såsom övergångsbestämmelse

intagit ett stadgande, att ifråga om manskap, som icke tagit anställning

eller rekapitulerat efter utgången av juni månad 1923 och som ej

heller efter samma tidpunkt karlskrivits från skeppsgossekåren, dittills gällande

bestämmelser skulle lända till efterrättelse.

Slutligen syntes, med hänsyn till att korpral, som före befordran till

flaggkorpral åtnjutit lön enligt den löneplan, som gällt före den 1 juli

1922, vid sådan befordran skulle kunna komma att erhålla lägre lön än vad

honom dessförinnan tillkommit, såsom övergångsbestämmelse böra stadgas,

att, därest sa skulle ske, han icke finge lida minskning i den avlöning, han

omedelbart före befordran ägt uppbära.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Såsom förut erinrats, har den av 1921 års riksdag beslutade löneregleringen

för personal vid armén och marinen erhållit definitiv karaktär beträffande

manskapet, under det att avlöningsbestämmelserna för officerare

och underofficerare med vederlikar antagits år för ar. Härvid har förutsatts,

att frågan om sagda avlöningsbestämmelsers definitiva fastställande skulle

upptagas i samband med den nya försvarsorganisationens genomförande.

Lönenämnden har nu funnit det böra ytterligare anstå med framläggande

för riksdagen av sådana definitiva bestämmelser.

Ehuru det givetvis från vissa synpunkter vore önskvärt, att definitivt avlöningsreglemente

för officerare och underofficerare med vederlikar kunde

föreläggas 1926 års riksdag, synas dock, på sätt lönenämnden närmare framhållit,

åtskilliga skäl tala häremot. Särskilt torde böra beaktas den omständigheten,

att de sista överföringarna till övergångsstat icke komma att

äga rum förrän under budgetåret 1927—1928. Då den definitiva löneregleringen

är avsedd att träda i tillämpning endast beträffande den personal,

som efter övergången till den nya organisationen kommer att kvarsta a aktiv

stat, bör redan av denna anledning ikraftträdandet av ett sådant avlöningsreglemente

äga rum först sedan överföringen av personal till övergångsstat

helt verkställts. Jag finner mig vid sådant förhållande böra ansluta mig till

lönenämndens förslag om ytterligare förlängning av det provisoriska officersavlöningsreglementets

giltighetstid. Eramställning härom torde alltså böra

göras hos riksdagen. I sammanhang härmed torde böra framläggas de av

den nya organisationen betingade avlöningsbestämmelserna. Berörda bestämmelser,

som innefatta dels eu utsträckt tillämpning av officersavlöningsreglementet

å vissa beställningshavare, dels ändring av vissa föreskrifter i

reglementet, dels ock komplettering av nu gällande tjänsteförteckning, böra

givetvis även vara av provisorisk karaktär. Lönenämnden har sammanfört

dessa bestämmelser i ett särskilt kungörelseförslag.

Såsom framgår av lönenämndens motivering, hava uti sistnämnda förslag

i huvudsak iakttagits samtliga de organisationsförändringar, som komma att

utöva inflytande i avlöningshänseende. Sedan numera i statsverkspropositionen

tagits närmare ståndpunkt beträffande tiden för genomförandet av de

olika organisationsförändringarna, torde anledning saknas att i förevarande

sammanhang taga hänsyn till andra organisationsförändringar än dem, som

avses att bliva genomförda redan under budgetåret 1926 1927. På grund

härav torde vissa jämkningar böra företagas i lönenämndens förslag. Sålunda

torde i bestämmelsen om att till vissa beställningshavare skola, i enlighet

med föreskrifterna i vederbörliga stater, utgå arvoden till samma belopp

som den lön, vilken tillkommer beställningsliavarna i motsvarande

lönegrad, icke behöva beröras militärbefälet för Övre Norrland, Svea livgarde

(stridsvagnsbataljonen) och T juft värn sartilleriregementet. Vidare torde

den nuvarande föreskriften angående arvode till chefen för remonteringsstyrelsen

böra bibehållas. Slutligen torde i tjänsteförteckningen under rubriken

Officerare m. fl. icke behöva upptagas beställningar för militärbefälhavaren

för övre Norrland, brigadchefer och musikdirektörer vid infanteri

regementena.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds proposition nr JO.

På sätt framgår av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,

delar jag den av lönenämnden uttalade uppfattningen, att de nytillkomna

radioingenjörs-, flygingenjörs- ock flygöveringenjörsbeställningarna tillsvidare

böra tillsättas allenast på förordnande.

I fråga om manskapsavlöningsreglementet inskränker sig lönenämndens

förslag till de bestämmelser, som äro nödvändiga på grund av försvarsväsendets

omorganisation. Sagda förslag föranleder från min sida icke någon

erinran.

Sedan departementschefen härefter uppläst

dels förslag till kungörelse angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

m. m. (bilaga A),

dels ock förslag till kungörelse angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 (nr 389) för fast anställt manskap vid

armén och marinen samt ändrad lydelse av 2 § i samma reglemente (bilaga

B),

hemställer departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att förenämnda avlöningsreglemente den 29 juni 1921 för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv

stat m. fl. vid armén och marinen med i nämnda reglemente vidtagna

ändringar må äga provisorisk tillämpning under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927,

dock att, i den mån de vid 1925 års riksdag beslutade ändringarna av försvarsväsendets

organisation träda i kraft, vad i nyssnämnda under bilaga A

upptagna kungörelseförslag stadgas skall lända till efterrättelse;

2) godkänna innehållet i omförmälda under bilaga B upptagna kungörelseförslag.

Yad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. G. 0. Montgomery.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Bil. A.

Förslag

till

kungörelse angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den

29 juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmiiitära

heställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen m. m.

Härigenom förordnas, att, i den mån de vid 1925 års riksdag beslutade

ändringarna av försvarsväsendets organisation under budgetåret 1926—1927

träda i kraft, här nedan meddelade bestämmelser skola lända till efterrättelse

vid tillämpningen av avlöningsreglementet den 29 juni 1921 för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv

stat m. fl. vid armén och marinen.

1. Yad i avlöningsreglementet stadgas beträffande där avsedda beställningshavare

skall i tillämpliga delar gälla för motsvarande beställningshavare

vid flygvapnet.

2. Föreskrifterna i 9 § 1 mom. i avlöningsreglementet skola gälla jämväl

beträffande major (kommendörkapten av 2. graden), vilken förordnas

eller placeras som byråchef i flygstyrelsen.

3. Till vissa beställningshavare vid arméns undervisningsverk skola,

i enlighet med föreskrift i vederbörlig stat, utgå arvoden till samma belopp

som den lön, vilken tillkommer beställningshavare i motsvarande lönegrad;

skolande beträffande ifrågavarande beställningshavare de i 1 och 2 kap. av

avlöningsreglementet meddelade bestämmelser i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

4. Följande stadganden i avlöningsreglementet skola upphöra att gälla,

nämligen

a) stadgandet i 9 § 1 mom. om rätt för innehavare av till 4. lönegraden

hänförd beställning såsom chef för artilleristaben eller chef för artilleri- och

ingenjörhögskolan att åtnjuta lön i 12. löneklassen enligt den under 5 § intagna

löneplanen för officerare m. fl. (O);

b) stadgandet i 31 § angående rätt för innehavare av beställningen såsom

överläkare med bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm att

såsom förhöjning av lönen i vederbörlig lönegrad uppbära särskilt arvode;

samt

c) stadgandet i 36 § angående arvoden till chefen för ridskolan samt

chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

5. I nedanstående tillägg till den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

angivas vissa beställningar, som antingen tillkommit genom

den nya försvarsorganisationen eller genom densamma erhållit förändrad

placering i lönehänseende eller ock äro avsedda att ersätta vissa i nu gällande

tjänsteförteckning upptagna beställningar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 70.

Officerare in. fl. (O).

11

Lönegrad.

Bes

tällningar

vid

armén.

marinen.

flygvapnet.

l:a lönegraden ..............

_

_

_

2:a lönegraden ...............

Musikdirektör vid

flottan.

Löjtnant.

Marinintendent av 2.

graden.

3:e lönegraden ...............

Kapten.

Marinintendent av 1.

graden.

4:e lönegraden ...............

Chefen för ridskolan.

Maj or.

Kommendörkapten

av 2. graden.

Förste marininten- dent av 2. löne- klassen.

S:e lönegraden ...............

Chefen för artilleri- och ingenjörhög- skolan.

Chefen för skjutsko- lan för infanteriet

och kavalleriet.

Chefen för underoffi- cersskolan m. m.

Överstelöjtnant.

Kommendörkapten

av 1. graden.

Förste marininten- dent av 1. löne- klassen.

6:e lönegraden ...............

Chefen för artilleri- staben.

Mil itärb efälhavaren

på Gotland.

Överste.

Kommendör.

7:e lönegraden ...............

—

—

—

8:e lönegraden ...............

Chefen för flygvap- j

net.

Underofficerare in. fl. (Uo).

Lönegrad.

Bes

tällningar

vid

armén.

marinen.

flygvapnet.

l:a lönegraden ...............

_

2:a lönegraden ...............

—

—

Sergeant.

3:e lönegraden ...............

—

Musiks tyckjunkare.

Fanjunkare.

4:c lönegraden ...............

—

Förrådsfö Tvättare.

Förrådsförvaltare.

Civilmilitär personal in. fl. (C).

Lönegrad.

Beställningar vid

armén.

marinen.

flygvapnet.

l:a lönegraden...............

2:a lönegraden ...............

3:e lönegraden ...............

V apenhantverkare.

Förrådsvaktmästare.

Vapenhantverkare.

Tyghan tv erkare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Lönegrad.

Bes

tällningar

vid

armén.

marinen.

flygvapnet.

4:e lönegraden ............

—

—

Verkmästare av 2.

klassen.

5:e lönegraden ............

—

—

—

6:e lönegraden ............

—

—

Verkmästare av 1.

klassen.

7:e lönegraden ............

—

—

—

8:e lönegraden ............

—

—

—

9:e lönegraden ............

—

—

B atalj onsläkare.

10:e lönegraden ............

—

—

Flygingenjör.

ll:e lönegraden ............

Överläkare vid garni- sonssjukhuset i

Stockholm.

Flygingenjör.

12:e lönegraden ...........

Kadi oingenjör.

—

Flygingenjör.

13:e lönegraden ............

—

—

Flygingenjör.

14:e lönegraden ............

—

—

Flygöveringenjör.

15:e lönegraden ............

—

—

—

16:e lönegraden ............

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

IO

O

Bil. B.

Förslag

till

kungörelse angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den

29 juni 1921 (nr 3S9) för fast anställt manskap vid armén och marinen

samt ändrad lydelse av 2 § i samma reglemente.

Härigenom förordnas, dels att vad i avlöningsreglementet den 29 juni

1921 för fast anställt manskap vid armén och marinen med däri sedermera

gjorda, ändringar stadgas beträffande manskap vid armén skall i tillämpliga

delar gälla för manskap vid flygvapnet, med iakttagande av de särskilda

föreskrifter, Kungl. Maj:t finner skäl utfärda beträffande manskap, som övergått

från marinen till flygvapnet, dels och att 2 § i nämnda reglemente skall

i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:

Lön utgår--— beräknad tjänstetid.

Löneplan för manskap vid armén (Ma).

Löneplan för manskap vid marinen (Mm).

Löne-

grad.

Beställningshavare.

Be-

gyn-

nelse-

lön.

Lön

efter en

tjänstetid av

12

måna-

der.

24

måna-

der.

36

måna-

der.

48

måna-

der.

60

måna-

der.

72 | 84 | 96 J

måna- måna- i måna- der. der. j der.

3

Flaggkorpral............

1,512

1,608

1,704

1.800 1,896 1,992

2

Korpral (högbåtsman)

1,140

1,140

1,140

1,320

1,416

1,512

1,608 1 1,704: 1.800

1

Menig.....................

600

720

840

1,020

1.116

1,212

1,308] 1,404] 1.500

Anm. Högbåtsman äger att 36 månader efter det sista löneförhöjningen i lönegraden tillträtts

komma i åtnjutande av en lön till belopp av 1,896 kronor.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1926, dock att i fråga om manskap,

som icke tagit anställning eller rekapitulerat efter utgången av juni

månad 1923 och som ej heller efter samma tidpunkt karlskrivits från skeppsgossekåren,

dittills gällande bestämmelser skola lända till efterrättelse.

Flaggkorpral, som vid befordran till denna beställning åtnjöt lön enligt

den före den 1 juli 1922 gällande löneplan, må icke, därest vid befordran

till flaggkorpral lönen enligt den i denna kungörelse fastställda löneplan

skulle komma att utgå med lägre belopp än vad honom dessförinnan tillkommit,

lida minskning i den avlöning, han omedelbart före befordran ägt

uppbära.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående utsträckt tillämpning av de militära avlöning sreglementena m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1926:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utsträckt tillämpning av de militära avlöningsreglementena m. in. s. 3 i texten