Sök i Ratio Lex

Angående istundsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm m. in

1926-01-29 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:71, Angående istundsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtfs proposition nr 71.

1

tfr 71.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående istundsättande

av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i

Stockholm m. in.; given Stockholms slott den 29

januari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 januari 1926.

N ärvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Under, statsråden

Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss. Möller,

Levinson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för justitiedepartementet anför departementschefen, statsrådet Larsson.

I skrivelse den 26 juni 1924 framlade byggnadsstyrelsen till fullgörande

av utav Kungl. Maj:t den 3 juni 1921 givet uppdrag förslag till, bland annat,

inredande av bostad för ministern för utrikes ärendena i fastigheten nr 1 i

kvarteret Lejonet i Stockholm, det s. k. Arvfurstens palats, ävensom till

iståndsättande av fastigheten och förbättrande av utrikesdepartementets lokaler

därstädes, och äskade styrelsen för påbörjande av dessa arbeten

anslag för budgetåret 1925—1926.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 59 höft. (Nr 71.) ies ac

1924 års

förslag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

1925 åts

förslag.

2 Kung1. Maj:ts proposition nr 71.

Berörda förslag föranledde emellertid icke framställning till nästlidet års

riksdag.

I skrivelse den 15 september 1925 bär byggnadsstyrelsen hemställt, att

för den händelse Kung! Maj:t ej fnnne skäl hos 1926 års riksdag äska

medel till genomförande av det i ovanberörda skrivelse den 26 juni 1924

framlagda förslaget, för påbörjande av vissa i sagda förslag ingående nödvändiga

arbeten för förstärkning av grunden under ifrågavarande fastighet

måtte för budgetåret 1926 — 1927 anvisas ett belopp av 80,000 kronor.

Sedermera har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 27 november 1925 efter

verkställd förnyad utredning föreslagit, att omförmälda byggnad skulle i

dess helhet användas till beredande av förbättrade lokaler för utrikesdepartementet.

Styrelsen återgiver därvid till en början vad styrelsen i sin

förberörda skrivelse den 26 juni 1924 yttrade angående byggnadens tidigare

öden och inredning:

»Fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet, det s. k. Arvfurstens palats, utgöres

till sin äldre mot Fredsgatan vettande del av det Thorstenssonska palatset,

som vände sin gavel mot Gustaf Adolfs torg och som uppfördes under

senare delen av 1600-talet. Av detta återståo i oförändrat skick endast

portalerna mot Fredsgatan och mot gården. År 1783 övergick fastigheten

genom köp i prinsessan Sofia Albertinas ägo, varefter utfördes tillbyggnader

mot Gustaf Adolfs torg och mot Strömmen efter ritningar av arkitekten

Eric Palmstedt, därvid fasaden mot torget erhöll eu mot den mitt emot

belägna operabyggnaden svarande arkitektur. År 1794 togs palatset i sin

helhet i bruk. Fastigheten inlöstes år 1902 av statsverket för en köpeskilling

av 2,250,000 kronor och uttalade därvid riksdagen, att palatset alltjämt borde

bibehållas såsom en publik byggnad.

Den kulturhistoriskt intressanta byggnadens inre befinner sig sedan länge

i ett mindre tilltalande skick. Vid utrikesdepartementets inflyttning vidtogos

endast de mest trängande behövliga ändrings- och reparationsarbeten med

hänsyn till att lokalupplåtelsen betraktades såsom ett provisorium. Den av

Louis Masreliez utförda, konstnärligt synnerligen värdefulla inredningen i

byggnadens paradvåning 1 trappa upp befinner sig sålunda i samma bristfälliga

skick som vid departementets inflyttning, och våningens mot Gustaf

Adolfs torg vettande rum användas nu till departementets arkiv, som för

övrigt där är otillfredsställande förvarat. Ett av de förnämsta praktrummen

är avbalkat med eu trävägg för åstadkommande av ett tjänsterum och ett

toalettrum. Före statens övertagande av fastigheten hade dessutom delvis

genomgripande ändringsarbeten vidtagits. Så har exempelvis den ursprungliga

trappan i byggnaden mot Fredsgatan delvis ersatts med en järntrappa

i anslutning till den stora paradtrappan, och i några av rummen hava de

förgyllda, skulpterade dörr- och fönsteromfattningarna målats med vit oljefärg

och moderna kakelugnar uppsatts.

Till följd härav och då utrikesdepartementet har behov av mera ändamålsenliga

lokaler, synes det byggnadsstyrelsen ofrånkomligt, att ett inredande

i fastigheten av bostad för utrikesministern kombineras med arbeten för

förbättring av departementets lokaler och beredande av möjlighet för lokalutvidgning,

ävensom för ett värdigt iståndsättande av byggnaden i dess

helhet, och vill styrelsen särskilt framhålla, att med ett dylikt iståndsättande

icke längre kan anstå utan fara för den märkliga byggnaden.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Styrelsen erinrar vidare, att 1920 års riksdag på tilläggsstat för år 1920

under sjunde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 697,270 kronor

för vissa inrednings- och reparationsarbeten i för statsdepartement m. il.

statsinstitutioner avsedda lokaler och att av detta anslag ett belopp av

145,000 kronor avsetts till utvidgning och förändring av utrikesdepartementets

lokaler m. m.'' Sedan styrelsen erhållit ovanberörda, av Kungl. Maj:t

den 3 juni 1921 lämnade uppdrag, hade styrelsen i skrivelse den 6 september

1921 meddelat, att utrikesdepartementet vore i trängande behov av att

taga i besittning de lokaler inom fastigheten, som genom sjöförsvarsdepartementets

och marinstabens1 utrikesavdelnings avflyttande blivit lediga. För

sådant ändamål erfordrades emellertid vissa mindre ändrings- och förbättringsarbeten,

vilka på intet sätt kunde anses föregripa vare sig genomförandet

av ett mer omfattande förslag till lokalernas lämpligaste anordnande

för utrikesdepartementet eller ovanberörda utredning beträffande utrikesministerbostadens

förläggande till fastigheten. I enlighet med styrelsens

förslag hade Kungl. Maj.t den 13 oktober 1921 uppdragit åt styrelsen

att låta utföra vissa mindre ändrings- och reparationsarbeten inom fastigheten

samt bemyndigat styrelsen att för ändamålet av ovanberörda anslagsmedel

å 145,000 kronor taga i anspråk ett belopp av högst 40,000 kronor.

Styrelsen övergår härefter till den nu verkställda utredningen rörande

byggnadens användning samt anför beträffande en därvid ifrågasatt tillbyggnad

å fastighetens gård följande:

»Vid utförandet av den nya utredningen har det visat sig, att ett beredande

av ändamålsenliga lokaler för utrikesdepartementet icke låter sig

göra med mindre, i likhet med i det tidigare förslaget, den nuvarande byggnaden

tillbygges med en flygelbyggnad utmed brandmuren mot granntomten,

vilken flygel skulle sammanbinda den nuvarande byggnadens båda yttre

partier och skapa en helt kringbyggd gård. Då bostad åt utrikesministern

nu är utesluten, kunde man hava väntat, att också byggnadsmassorna kunnat

minskas med ett denna bostad motsvarande kubikutrymme och följaktligen

någon tillbyggnad icke heller behövt ifrågakomma. Detta skulle säkerligen

också blivit fallet, om byggnaden icke ur kulturhistorisk synpunkt varit av

alldeles särskild art med ett flertal stora rumsenheter, som icke kunna uppdelas

i smärre och vilkas användning av denna anledning är ytterst begränsad.

Detta gäller särskilt de stora rummen i våningen 1 trappa upp utmed Gustaf

Adolfs torg, men även rummen mot Strömgatan, vilka icke gärna kunna

användas till — än mindre uppdelas i — ämbets- och tjänsterum i vanlig

bemärkelse, och vilka följaktligen också omöjliggöra varje bekväm förbindelseled

i denna våning (huvudvåningen) mellan lokaler i byggnadens mot Strömmen

och Fredsgatan belägna delar. Särskilt med hänsyn till att utrikesdepartementet,

i olikhet med andra departement, behöver ett centralt beläget, för

departementets olika avdelningar lätt tillgängligt utrymme till arkivsal för

ut- och ingående expeditioner, vilken sal samtidigt bör ligga i omedelbar

närhet till en större arkivdepå, har det visat sig nödvändigt att medelst

en tillbyggnad åvägabringa bekväma förbindelseleder mellan den nuvarande

byggnadens skilda delar.

Vid bestämmandet av storleken av denna tillbyggnad ha olika förslag

upprättats inom styrelsen. Sålunda har man i ett förslag utgått från bredden

av den nuvarande stallbyggnaden eller omkring 4 meter i invändigt mått.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Enligt detta förslag skulle emellertid efter nuvarande lokalbehov det sammanlagda

utrymmet inom byggnaden omedelbart komma att tagas i anspråk utan

tillgång till några reservlokaler, varjämte alla framtida utvidgningsmöjligheter

vore stängda, då tillbyggnadsmöjligheterna redan utnyttjats. Likaledes förutsätter

detta förslag, att regeringsrätten och lagrådet, som nu hava lokaler

inom byggnaden, beredas lokaler på annat håll.

Ett planläggande av lokaler för departementet efter dylika förutsättningar

måste emellertid betraktas såsom föga förutseende, och styrelsen har därför

en bestämd uppfattning, att sagda flygelbyggnad omedelbart måste givas ett

mera effektivt djup, som möjliggör ett utnyttjande av densamma till annat

ändamål än enbart för arkiv, för vilket det mindre djupet givetvis är användbart.

Kostnaden för de på detta sätt erhållna lokalerna med utgångspunkt

från effektiv golvyta ställer sig också gynnsammare med den djupare än den

smala flygeln. Styrelsen har därvid stannat vid en bredd, ej understigande

6 meter i invändigt mått, vilken kan utnyttjas till ett tjänsterum med innanför

nde korridor.

ärigenom har gården på smalaste stället sammanträngts till 14 meters

bredd. Oaktat överintendentsämbetet på sin tid uttalat betänkligheter mot

en dylik flygel med hänsyn till storleken av gårdsutrymmet, har styrelsen,

då i föreliggande förslag i bottenvåningen mot gården ej äro inrymda några

bostads- eller tjänsterum med undantag för ett rum för passbyrån, som

emellertid är beläget mot söder och på kortsidan av den 32 meter långa

gården, ej tvekat att i likhet med i 1924 års förslag föreslå uppförandet av

en flygelbyggnad.

Genom detta tillskott till utrikesdepartementets lokaler blir det även

möjligt, att regeringsrätten och lagrådet kunna i huvudsak bibehålla de

lokaler de för närvarande disponera, dock med några mindre förändringar,

varom mera nedan. Styrelsen vill jämväl i detta sammanhang erinra om

att styrelsen i skrivelse den 19 november 1925 angående den framtida

dispositionen av Kosenhaneska huset och gamla kungshuset å Riddarliolmen

utgått ifrån, att regeringsrätten och lagrådet lämpligen böra kvarbliva i Arvfurstens

palats.

Den föreslagna tillbyggnaden är tänkt att uppföras till samma taklisthöjd

som byggnaden i övrigt samt skulle innehålla, utom källare, sex bottnar,

som förläggas i samma höj dlägen som huvudbyggnadens bottnar och redan

befintliga, mellan dessa bottnar belägna entresolers bjälklag (i byggnadens

mot Fredsgatan belägna del är i våningen 1 trappa upp bjälklaget i partiets

västra del beläget omkring 1.2o meter högre än övriga bjälklaget).»

I fråga om dispositionen av de genom tillbyggnaden utökade lokalerna

för utrikesdepartementet yttrar styrelsen:

»Vid disposition av de sålunda om- och tillbyggda lokalerna har byggnadsstyrelsen

liksom vid uppgörande av 1924 års förslag haft i sikte nödvändigheten

att det gamla palatset återställes i ett värdigare skick. Jämväl det

nya förslaget omfattar sålunda i huvudsak förstärkning av grunden, genomgripande

iståndsättning av byggnaden, införande av värmeledning, komplettering

av sanitära installationen, omläggning av de elektriska ledningarna samt

ett iståndsättande av de konstnärliga rumsinteriörerna.

Då i det tidigare förslaget palatsets statrum i våningen 1 trappa upp

anknötos som representationsvåning till utrikesministerns boställsvåning,

ingå dessa rum i det nya förslaget som en representations-, mottagningsocli

konferensvåning i samband med utrikesministerns arbetsrum. Detta

senare har förlagts i hörnrummet med fönster mot Gustaf Adolfs torg och

Strömmen, och är statvåningen, omfattande 4 större rum, tillgänglig från

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

den gamla stora huvudtrappan. Tjänstelokalerna fördela sig i övrigt på

denna våning och dess entresoler, bottenvåningens entresolvåning, våningen

''1 trappor upp med entresoler samt ett fåtal rum i bottenvåningen, utgörande

sammanlagt 56 rum. Av övriga utrymmen i bottenvåningen utnyttjas 13 rum

till fyra bostadslägenheter för portvakt, vaktmästare och maskinist samt 2 rum

för pappersförråd och 2 rum för köks- och serveringslokaler till representationsvåningen.

För beredande av ett mera direkt tillträde till de egentliga ämbetsrummen,

belägna i våningen 2 trappor upp, och för åtskiljande av trafiken till dessa

från trafiken till representationsvåningen borttages den nuvarande, i fortsättningen

till den gamla huvudtrappan under senare tider uppförda järntrappan

och ersättes med eu nyuppförd trappa, belägen på ungefär samma

plats som eu tidigare i det Thorstenssonska huset befintlig trappa. I samband

härmed upptages i bottenvåningen den förutvarande portgången, som

förbinder de ännu mot Fredsgatan och gårdsplanen befintliga portalerna

till denna den äldsta delen av huset. Den nya trappan utgår från denna

portgång.

Den nya gårdsflygeln inrymmer i eu entresolvåning, belägen över våningen

1 trappa upp, en stor arkivsal, upptagande hela tillbyggnadens planutrymme,

och under denna fyra bottnar arkiv- och bibliotekslokaler. Över arkivsalen

ligga tjänsterum för arkivpersonalen och i översta våningen ämbetslokaler.

Arkiv- och bibliotekslokaler inrymma 2.040 hyllmeter, fördelade på 341 skåp.

Lokalerna i våningen 1 trappa upp i byggnadens mot Fredsgatan belägna

del äro, som ovan nämnts, avsedda att fortfarande disponeras av regeringsrätten

och lagrådet. Då emellertid lagrådets nuvarande mot gården belägna

sessionssal genom tillbyggnaden å gården förbygges, måste denna sal omläggas,

och skulle densamma enligt styrelsens förslag förläggas mot Fredsgatan,

. under det att utrymmet mot gården användes till förrum och bibliotek.

Regeringsrättens sessionssal och förmak bibehållas oförändrade, utom att

förmakets nuvarande dörr till vaktmästarrum igensättes och trappan mellan

förmaket och vaktmästarrummet borttages, men härjämte anordnas i ett

genom huvudtrappans omläggning nybildat utrymme ett nytt rum, vilket

såväl som det förutvarande vaktmästarrummet entresoleras, och avses det

nya rummet med entresoler att användas för biblioteksändamål. Därjämte

inrättas en ny gemensam toalett genom avbalkning av ett utrymme från

nuvarande vaktmästarrum. De nuvarande lokalerna, som upptaga ett effektivt

utrymme av 313 kvadratmeter, komma härigenom att ökas till 381 kvadratmeter.

^ Såsom reservutrymme finnas 5 rum å vinden i byggnadens mittparti mot

Gustaf Adolfs torg. Sedan detta en gång tagits i bruk, lärer ytterligare

utrymmen för en eventuell utvidgning av depiartementet icke kunna åstadkommas

utan att antingen regeringsrätten eller lagrådet, eller ock båda,

beredes plats annorstädes.

Det sålunda nu uppgjorda förslaget till disposition av förutvarande och

nytillkomna utrymmen inom Arvfurstens palats framgår av bilagda 10 blad

ritningar.»

Vidkommande kostnaderna och tiden för utförandet av de av styrelsen

föreslagna arbetena anför styrelsen:

»Kostnaden för genomförande av nu ifrågavarande ombyggnadsarbeten

belöpa sig till följande belopp:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:t» proposition nr 11

Departements

chefen.

Kronor.

Förstärkning av grunden ....................................................................... 230,000

Nybyggnadsarbeten................................................................................... 250,000

Ombyggnadsarbeten ............................................................................... 238,000

Värmeledning ocli sanitära installationer.............................................. 95,000

Elektriska ledningar och hissar.............................................................. 47,000

Restaurering av fasader ............................................................... 45,000

Restaurering av representationsrummen............................................... 35,000

Arkivinredning ....................... 35,000

Summa 975,000

Tiden för utförandet av ifrågavarande arbeten är beroende av tidpunkten

för vidtagande av grundförstärkningsarbetena, vilka i sin tur sammanhänga

med när den nya bron till Helgeandsholmen kan komma till utförande.

Styrelsen tillåter sig erinra därom, att styrelsen i ovanberörda skrivelse

den 15 september 1925 meddelat, att enligt vad styrelsen erfarit arbetena

med den nya bron efter vad dåmera kunde beräknas komme att igångsättas

i början av år 1927, och framhöll styrelsen, att det givetvis skulle vara av

stor betydelse, om grundförstärkningsarbetena kunde utföras samtidigt med

brobyggnadsarbetena, allra helst spårvägslinjen i Strömgatan vid detta tillfälle

måste flyttas, och hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

1926 års riksdag att till grundförstärkningen i fråga bevilja 230,000 kronor

och därav för budgetåret 1926—1927 anvisa 80,000 kronor. Då nu de övriga

här ovan föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena å fastigheten i fråga icke

lämpligen torde böra komma till utförande, förrän grundförstärkningsarbetena

äro i det väsentligaste utförda, kunna byggnadsarbetena beräknas igångsättas

under senare delen av år 1927 och så bedrivas, att de kunna slutföras under

år 1929. Då emellertid redan under nästkommande budgetår torde krävas

ett förberedande utredningsarbete, avseende upprättande av ritningar m. m.,

skulle under detta budgetår för detta ändamål och utöver det för grundförstärkningen

avsedda beloppet, 80,000 kronor, erfordras ett belopp av 30,000

kronor.»

På grand av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att till anordnande av utvidgade

och förbättrade lokaler för utrikesdepartementet i egendomen nr 1 i kvarteret

Lejonet ävensom till iståndsättande av nämnda fastighet, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med styrelsens nu framlagda förslag, bevilja ett

extra anslag av 975,000 kronor och därav för arbetenas påbörjande för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp av 110,000 kronor.

Styrelsen meddelar därjämte, att å ovanberörda, å tilläggsstat för år 1920

anvisade anslag å 697,270 kronor alltjämt förefunnes eu reservation å 112,103

kronor 78 öre. Därest sagda reservation skulle kunna tagas i anspråk för

nu ifrågavarande ändamål, anser styrelsen anslagsbehovet kunna minskas

med motsvarande belopp.

För den händelse Kungl. Maj:t icke skulle finna skäl avlåta proposition

i ämnet till 1926 års riksdag, framhåller styrelsen behovet av att medel

dock beviljas till förstärkning av grunden under egendomen i fråga, på sätt

styrelsen hemställt i ovanberörda skrivelse den 15 september 1925.

Det s. k. Arvfurstens palats är både på grund av läge och arkitektur eu

av huvudstadens förnämligaste byggnader. Jämväl dess inredning är, i den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 71. 7

mån den finnes kvar i sitt ursprungliga skick, av stort konstnärligt och

kulturhistoriskt värde. Till följd av att nödvändiga reparations- och underhållsarbeten

uppskjutits befinner sig emellertid fastigheten sedan eu tid

tillbaka i ett föga tillfredsställande stånd. Sålunda hava i grunden särskilt

under den mot Norrström vettande delen av byggnaden starka sättningar

ägt rum, vilka under årens lopp tilltagit i betänklig grad. Härigenom hava

sättsprickor uppstått, och byggnadens fasader vittna jämväl i övrigt om

bristande underhåll. Vad byggnadens inre beträffar, är flertalet av de gamla

praktrummen i våningen eu trappa upp numera i ett föga värdigt skick,

och kan deras användning delvis såsom lokaler för utrikesdepartementets

arkiv icke anses motsvara deras höga konstnärliga värde. Därtill kommer,

att nämnda rum ur brandsäkerhetssynpunkt måste betraktas såsom otillfredsställande

förvaringsrum för de dyrbara arkivalierna. De i byggnaden

inrymda ämbetslokalerna uppfylla ej heller rimliga anspråk, särskilt i fråga

om uppvärmning, belysningsanordningar och sanitära installationer.

Vid nu angivna förhållanden synes det uppenbart, att man icke utan att

äventyra denna kulturhistoriskt märkliga byggnads bestånd kan underlåta

att vidtaga åtgärder för dess iståndsättande. Det må ock sägas, att skyldig

hänsyn för de konstnärliga och kulturella värden, som här stå på spel, kraftigt

talar för att nu söka gottgöra den mindre tillfredsställande behandling,

för vilken byggnaden varit utsatt. Det förslag till åtgärder, som byggnadsstyrelsen

framlagt, avser eu genomgripande restaurering av byggnaden inoch

utvändigt samt modernisering av vissa anordningar ävensom uppförande

av en tillbyggnad å fastighetens gård. Sålunda skulle bland annat förenämnda

praktrum pietetsfullt renoveras och erhålla den för deras storlek

och karaktär lämpliga användningen såsom representations-, mottagningsoch

konferensvåning och för sådana ändamål kunna komma till användning

jämväl för regeringen i dess helhet eller dess särskilda ledamöter. Tillbyggnaden

skulle innehålla rymliga och brandsäkra lokaler för utrikesdepartementets

arkiv och bibliotek samt i övrigt en del behövliga ämbetsrum

för departementet samtidigt som genom nämnda tillbyggnad önskvärda förbättringar

skulle vinnas i förbindelsen mellan den nuvarande byggnadens

vid Strömgatan och Fred sgatan belägna delar. Genom de föreslagna arbetena

skulle byggnaden alltså försättas i ett skick, som bättre än nu motsvarar

dess framträdande läge och nuvarande användning, varjämte utrikesdepartementets

lokalfraga skulle vinna en tillfredsställande lösning. Regeringsrätten

och lagrådet skulle i händelse av fortsatt förläggning till ifrågavarande fastighet

i stort sett bibehållas vid sina nuvarande lokaler. Vissa jämkningar

i byggnadsstyrelsens förslag beträffande dispositionen av sistnämnda lokaler

torde möjligen visa sig lämpliga, men i övrigt bär jag intet att erinra mot

det nu föreliggande restaureringsförslaget.

Kostnaderna för förslagets genomförande äro visserligen bet}‘dande. men

på grund av det långa dröjsmålet med byggnadens iståndsättande måste

restaureringsarbetena självfallet bliva både omfattande och dyrbara. Därest

åtgärder för byggnadens iståndsättande icke med det snaraste vidtagas, torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

de nuvarande bristfälligheterna komma att ytterligare ökas och byggnadens

restaurering bliva än mera kostsam. Beaktas bör ock, att ett effektivt

iståndsättande av byggnaden medför mindre utgifter för underhåll. Slutligen

må framhållas, att ifrågavarande kostnader äro avsedda att fördelas på

flera budgetår.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser jag mig böra tillstyrka,

att förevarande fråga nu förelägges riksdagen samt att medel beredas till

arbetenas igångsättande. I sådant avseende har byggnadsstyrelsen för budgetåret

1926—1927 äskat 80,000 kronor för grundförstärkningsarbetenas påbörjande

samt därutöver ett belopp av 30,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat,

avser sistnämnda belopp, utom utförande av beräkningar och ritningar till

konstruktioner för grundförstärkningen och upprättande av uppmätningsritningar

över byggnaden samt detaljutredningar för ombyggnadsarbetena,

påbörjande av vissa renoveringsarbeten. De nu föreliggande kostnadsberäkningarna

äro emellertid i avseende på slutsumman att anse såsom definitiva

och väntas icke röna inverkan av nyssnämnda utredningsarbeten. För täckande

av det begärda beloppet, 110,000 kronor, erfordras icke anvisande av

nytt anslag, utan synes för dessa arbeten lämpligen kunna tagas i anspråk

den av byggnadsstyrelsen omförmälda reservationen, 112,103 kronor 78 öre,

å ovannämnda å tillläggsstat för år 1920 anvisade anslag å 697,270 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för påbörjande av arbetena med iståndsättande av fastigheten

nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm samt utvidgning

och förbättring av utrikesdepartementets lokaler därstädes för

en beräknad kostnad av sammanlagt 975,000 kronor må användas

de besparingar om tillhopa 112,103 kronor 78 öre, som

uppkommit å det av riksdagen för vissa inrednings- och reparationsarbeten

i för statsdepartement m. fl. statsinstitutioner avsedda

lokaler å tilläggsstat för år 1920 anvisade reservationsanslag

å 697,270 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

och förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:124 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående iståndsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm m. m. s. 15 i texten
  2. SU 1926:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående iständsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm m. m. a1 i texten