Angående istundsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm m. in
1926-01-29 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1926:71, Angående istundsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm m. in
Dokumentets text
Kungl. Majtfs proposition nr 71.
1
tfr 71.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående istundsättande
av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i
Stockholm m. in.; given Stockholms slott den 29
januari 1926.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Viktor Larsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 29 januari 1926.
N ärvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Under, statsråden
Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss. Möller,
Levinson.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för justitiedepartementet anför departementschefen, statsrådet Larsson.
I skrivelse den 26 juni 1924 framlade byggnadsstyrelsen till fullgörande
av utav Kungl. Maj:t den 3 juni 1921 givet uppdrag förslag till, bland annat,
inredande av bostad för ministern för utrikes ärendena i fastigheten nr 1 i
kvarteret Lejonet i Stockholm, det s. k. Arvfurstens palats, ävensom till
iståndsättande av fastigheten och förbättrande av utrikesdepartementets lokaler
därstädes, och äskade styrelsen för påbörjande av dessa arbeten
anslag för budgetåret 1925—1926.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 59 höft. (Nr 71.) ies ac
1924 års
förslag.
1925 åts
förslag.
2 Kung1. Maj:ts proposition nr 71.
Berörda förslag föranledde emellertid icke framställning till nästlidet års
riksdag.
I skrivelse den 15 september 1925 bär byggnadsstyrelsen hemställt, att
för den händelse Kung! Maj:t ej fnnne skäl hos 1926 års riksdag äska
medel till genomförande av det i ovanberörda skrivelse den 26 juni 1924
framlagda förslaget, för påbörjande av vissa i sagda förslag ingående nödvändiga
arbeten för förstärkning av grunden under ifrågavarande fastighet
måtte för budgetåret 1926 — 1927 anvisas ett belopp av 80,000 kronor.
Sedermera har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 27 november 1925 efter
verkställd förnyad utredning föreslagit, att omförmälda byggnad skulle i
dess helhet användas till beredande av förbättrade lokaler för utrikesdepartementet.
Styrelsen återgiver därvid till en början vad styrelsen i sin
förberörda skrivelse den 26 juni 1924 yttrade angående byggnadens tidigare
öden och inredning:
»Fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet, det s. k. Arvfurstens palats, utgöres
till sin äldre mot Fredsgatan vettande del av det Thorstenssonska palatset,
som vände sin gavel mot Gustaf Adolfs torg och som uppfördes under
senare delen av 1600-talet. Av detta återståo i oförändrat skick endast
portalerna mot Fredsgatan och mot gården. År 1783 övergick fastigheten
genom köp i prinsessan Sofia Albertinas ägo, varefter utfördes tillbyggnader
mot Gustaf Adolfs torg och mot Strömmen efter ritningar av arkitekten
Eric Palmstedt, därvid fasaden mot torget erhöll eu mot den mitt emot
belägna operabyggnaden svarande arkitektur. År 1794 togs palatset i sin
helhet i bruk. Fastigheten inlöstes år 1902 av statsverket för en köpeskilling
av 2,250,000 kronor och uttalade därvid riksdagen, att palatset alltjämt borde
bibehållas såsom en publik byggnad.
Den kulturhistoriskt intressanta byggnadens inre befinner sig sedan länge
i ett mindre tilltalande skick. Vid utrikesdepartementets inflyttning vidtogos
endast de mest trängande behövliga ändrings- och reparationsarbeten med
hänsyn till att lokalupplåtelsen betraktades såsom ett provisorium. Den av
Louis Masreliez utförda, konstnärligt synnerligen värdefulla inredningen i
byggnadens paradvåning 1 trappa upp befinner sig sålunda i samma bristfälliga
skick som vid departementets inflyttning, och våningens mot Gustaf
Adolfs torg vettande rum användas nu till departementets arkiv, som för
övrigt där är otillfredsställande förvarat. Ett av de förnämsta praktrummen
är avbalkat med eu trävägg för åstadkommande av ett tjänsterum och ett
toalettrum. Före statens övertagande av fastigheten hade dessutom delvis
genomgripande ändringsarbeten vidtagits. Så har exempelvis den ursprungliga
trappan i byggnaden mot Fredsgatan delvis ersatts med en järntrappa
i anslutning till den stora paradtrappan, och i några av rummen hava de
förgyllda, skulpterade dörr- och fönsteromfattningarna målats med vit oljefärg
och moderna kakelugnar uppsatts.
Till följd härav och då utrikesdepartementet har behov av mera ändamålsenliga
lokaler, synes det byggnadsstyrelsen ofrånkomligt, att ett inredande
i fastigheten av bostad för utrikesministern kombineras med arbeten för
förbättring av departementets lokaler och beredande av möjlighet för lokalutvidgning,
ävensom för ett värdigt iståndsättande av byggnaden i dess
helhet, och vill styrelsen särskilt framhålla, att med ett dylikt iståndsättande
icke längre kan anstå utan fara för den märkliga byggnaden.»
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 71.
Styrelsen erinrar vidare, att 1920 års riksdag på tilläggsstat för år 1920
under sjunde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 697,270 kronor
för vissa inrednings- och reparationsarbeten i för statsdepartement m. il.
statsinstitutioner avsedda lokaler och att av detta anslag ett belopp av
145,000 kronor avsetts till utvidgning och förändring av utrikesdepartementets
lokaler m. m.'' Sedan styrelsen erhållit ovanberörda, av Kungl. Maj:t
den 3 juni 1921 lämnade uppdrag, hade styrelsen i skrivelse den 6 september
1921 meddelat, att utrikesdepartementet vore i trängande behov av att
taga i besittning de lokaler inom fastigheten, som genom sjöförsvarsdepartementets
och marinstabens1 utrikesavdelnings avflyttande blivit lediga. För
sådant ändamål erfordrades emellertid vissa mindre ändrings- och förbättringsarbeten,
vilka på intet sätt kunde anses föregripa vare sig genomförandet
av ett mer omfattande förslag till lokalernas lämpligaste anordnande
för utrikesdepartementet eller ovanberörda utredning beträffande utrikesministerbostadens
förläggande till fastigheten. I enlighet med styrelsens
förslag hade Kungl. Maj.t den 13 oktober 1921 uppdragit åt styrelsen
att låta utföra vissa mindre ändrings- och reparationsarbeten inom fastigheten
samt bemyndigat styrelsen att för ändamålet av ovanberörda anslagsmedel
å 145,000 kronor taga i anspråk ett belopp av högst 40,000 kronor.
Styrelsen övergår härefter till den nu verkställda utredningen rörande
byggnadens användning samt anför beträffande en därvid ifrågasatt tillbyggnad
å fastighetens gård följande:
»Vid utförandet av den nya utredningen har det visat sig, att ett beredande
av ändamålsenliga lokaler för utrikesdepartementet icke låter sig
göra med mindre, i likhet med i det tidigare förslaget, den nuvarande byggnaden
tillbygges med en flygelbyggnad utmed brandmuren mot granntomten,
vilken flygel skulle sammanbinda den nuvarande byggnadens båda yttre
partier och skapa en helt kringbyggd gård. Då bostad åt utrikesministern
nu är utesluten, kunde man hava väntat, att också byggnadsmassorna kunnat
minskas med ett denna bostad motsvarande kubikutrymme och följaktligen
någon tillbyggnad icke heller behövt ifrågakomma. Detta skulle säkerligen
också blivit fallet, om byggnaden icke ur kulturhistorisk synpunkt varit av
alldeles särskild art med ett flertal stora rumsenheter, som icke kunna uppdelas
i smärre och vilkas användning av denna anledning är ytterst begränsad.
Detta gäller särskilt de stora rummen i våningen 1 trappa upp utmed Gustaf
Adolfs torg, men även rummen mot Strömgatan, vilka icke gärna kunna
användas till — än mindre uppdelas i — ämbets- och tjänsterum i vanlig
bemärkelse, och vilka följaktligen också omöjliggöra varje bekväm förbindelseled
i denna våning (huvudvåningen) mellan lokaler i byggnadens mot Strömmen
och Fredsgatan belägna delar. Särskilt med hänsyn till att utrikesdepartementet,
i olikhet med andra departement, behöver ett centralt beläget, för
departementets olika avdelningar lätt tillgängligt utrymme till arkivsal för
ut- och ingående expeditioner, vilken sal samtidigt bör ligga i omedelbar
närhet till en större arkivdepå, har det visat sig nödvändigt att medelst
en tillbyggnad åvägabringa bekväma förbindelseleder mellan den nuvarande
byggnadens skilda delar.
Vid bestämmandet av storleken av denna tillbyggnad ha olika förslag
upprättats inom styrelsen. Sålunda har man i ett förslag utgått från bredden
av den nuvarande stallbyggnaden eller omkring 4 meter i invändigt mått.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 71.
Enligt detta förslag skulle emellertid efter nuvarande lokalbehov det sammanlagda
utrymmet inom byggnaden omedelbart komma att tagas i anspråk utan
tillgång till några reservlokaler, varjämte alla framtida utvidgningsmöjligheter
vore stängda, då tillbyggnadsmöjligheterna redan utnyttjats. Likaledes förutsätter
detta förslag, att regeringsrätten och lagrådet, som nu hava lokaler
inom byggnaden, beredas lokaler på annat håll.
Ett planläggande av lokaler för departementet efter dylika förutsättningar
måste emellertid betraktas såsom föga förutseende, och styrelsen har därför
en bestämd uppfattning, att sagda flygelbyggnad omedelbart måste givas ett
mera effektivt djup, som möjliggör ett utnyttjande av densamma till annat
ändamål än enbart för arkiv, för vilket det mindre djupet givetvis är användbart.
Kostnaden för de på detta sätt erhållna lokalerna med utgångspunkt
från effektiv golvyta ställer sig också gynnsammare med den djupare än den
smala flygeln. Styrelsen har därvid stannat vid en bredd, ej understigande
6 meter i invändigt mått, vilken kan utnyttjas till ett tjänsterum med innanför
nde korridor.
ärigenom har gården på smalaste stället sammanträngts till 14 meters
bredd. Oaktat överintendentsämbetet på sin tid uttalat betänkligheter mot
en dylik flygel med hänsyn till storleken av gårdsutrymmet, har styrelsen,
då i föreliggande förslag i bottenvåningen mot gården ej äro inrymda några
bostads- eller tjänsterum med undantag för ett rum för passbyrån, som
emellertid är beläget mot söder och på kortsidan av den 32 meter långa
gården, ej tvekat att i likhet med i 1924 års förslag föreslå uppförandet av
en flygelbyggnad.
Genom detta tillskott till utrikesdepartementets lokaler blir det även
möjligt, att regeringsrätten och lagrådet kunna i huvudsak bibehålla de
lokaler de för närvarande disponera, dock med några mindre förändringar,
varom mera nedan. Styrelsen vill jämväl i detta sammanhang erinra om
att styrelsen i skrivelse den 19 november 1925 angående den framtida
dispositionen av Kosenhaneska huset och gamla kungshuset å Riddarliolmen
utgått ifrån, att regeringsrätten och lagrådet lämpligen böra kvarbliva i Arvfurstens
palats.
Den föreslagna tillbyggnaden är tänkt att uppföras till samma taklisthöjd
som byggnaden i övrigt samt skulle innehålla, utom källare, sex bottnar,
som förläggas i samma höj dlägen som huvudbyggnadens bottnar och redan
befintliga, mellan dessa bottnar belägna entresolers bjälklag (i byggnadens
mot Fredsgatan belägna del är i våningen 1 trappa upp bjälklaget i partiets
västra del beläget omkring 1.2o meter högre än övriga bjälklaget).»
I fråga om dispositionen av de genom tillbyggnaden utökade lokalerna
för utrikesdepartementet yttrar styrelsen:
»Vid disposition av de sålunda om- och tillbyggda lokalerna har byggnadsstyrelsen
liksom vid uppgörande av 1924 års förslag haft i sikte nödvändigheten
att det gamla palatset återställes i ett värdigare skick. Jämväl det
nya förslaget omfattar sålunda i huvudsak förstärkning av grunden, genomgripande
iståndsättning av byggnaden, införande av värmeledning, komplettering
av sanitära installationen, omläggning av de elektriska ledningarna samt
ett iståndsättande av de konstnärliga rumsinteriörerna.
Då i det tidigare förslaget palatsets statrum i våningen 1 trappa upp
anknötos som representationsvåning till utrikesministerns boställsvåning,
ingå dessa rum i det nya förslaget som en representations-, mottagningsocli
konferensvåning i samband med utrikesministerns arbetsrum. Detta
senare har förlagts i hörnrummet med fönster mot Gustaf Adolfs torg och
Strömmen, och är statvåningen, omfattande 4 större rum, tillgänglig från
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 71.
den gamla stora huvudtrappan. Tjänstelokalerna fördela sig i övrigt på
denna våning och dess entresoler, bottenvåningens entresolvåning, våningen
''1 trappor upp med entresoler samt ett fåtal rum i bottenvåningen, utgörande
sammanlagt 56 rum. Av övriga utrymmen i bottenvåningen utnyttjas 13 rum
till fyra bostadslägenheter för portvakt, vaktmästare och maskinist samt 2 rum
för pappersförråd och 2 rum för köks- och serveringslokaler till representationsvåningen.
För beredande av ett mera direkt tillträde till de egentliga ämbetsrummen,
belägna i våningen 2 trappor upp, och för åtskiljande av trafiken till dessa
från trafiken till representationsvåningen borttages den nuvarande, i fortsättningen
till den gamla huvudtrappan under senare tider uppförda järntrappan
och ersättes med eu nyuppförd trappa, belägen på ungefär samma
plats som eu tidigare i det Thorstenssonska huset befintlig trappa. I samband
härmed upptages i bottenvåningen den förutvarande portgången, som
förbinder de ännu mot Fredsgatan och gårdsplanen befintliga portalerna
till denna den äldsta delen av huset. Den nya trappan utgår från denna
portgång.
Den nya gårdsflygeln inrymmer i eu entresolvåning, belägen över våningen
1 trappa upp, en stor arkivsal, upptagande hela tillbyggnadens planutrymme,
och under denna fyra bottnar arkiv- och bibliotekslokaler. Över arkivsalen
ligga tjänsterum för arkivpersonalen och i översta våningen ämbetslokaler.
Arkiv- och bibliotekslokaler inrymma 2.040 hyllmeter, fördelade på 341 skåp.
Lokalerna i våningen 1 trappa upp i byggnadens mot Fredsgatan belägna
del äro, som ovan nämnts, avsedda att fortfarande disponeras av regeringsrätten
och lagrådet. Då emellertid lagrådets nuvarande mot gården belägna
sessionssal genom tillbyggnaden å gården förbygges, måste denna sal omläggas,
och skulle densamma enligt styrelsens förslag förläggas mot Fredsgatan,
. under det att utrymmet mot gården användes till förrum och bibliotek.
Regeringsrättens sessionssal och förmak bibehållas oförändrade, utom att
förmakets nuvarande dörr till vaktmästarrum igensättes och trappan mellan
förmaket och vaktmästarrummet borttages, men härjämte anordnas i ett
genom huvudtrappans omläggning nybildat utrymme ett nytt rum, vilket
såväl som det förutvarande vaktmästarrummet entresoleras, och avses det
nya rummet med entresoler att användas för biblioteksändamål. Därjämte
inrättas en ny gemensam toalett genom avbalkning av ett utrymme från
nuvarande vaktmästarrum. De nuvarande lokalerna, som upptaga ett effektivt
utrymme av 313 kvadratmeter, komma härigenom att ökas till 381 kvadratmeter.
^ Såsom reservutrymme finnas 5 rum å vinden i byggnadens mittparti mot
Gustaf Adolfs torg. Sedan detta en gång tagits i bruk, lärer ytterligare
utrymmen för en eventuell utvidgning av depiartementet icke kunna åstadkommas
utan att antingen regeringsrätten eller lagrådet, eller ock båda,
beredes plats annorstädes.
Det sålunda nu uppgjorda förslaget till disposition av förutvarande och
nytillkomna utrymmen inom Arvfurstens palats framgår av bilagda 10 blad
ritningar.»
Vidkommande kostnaderna och tiden för utförandet av de av styrelsen
föreslagna arbetena anför styrelsen:
»Kostnaden för genomförande av nu ifrågavarande ombyggnadsarbeten
belöpa sig till följande belopp:
6
Kungl. Maj:t» proposition nr 11
Departements
chefen.
Kronor.
Förstärkning av grunden ....................................................................... 230,000
Nybyggnadsarbeten................................................................................... 250,000
Ombyggnadsarbeten ............................................................................... 238,000
Värmeledning ocli sanitära installationer.............................................. 95,000
Elektriska ledningar och hissar.............................................................. 47,000
Restaurering av fasader ............................................................... 45,000
Restaurering av representationsrummen............................................... 35,000
Arkivinredning ....................... 35,000
Summa 975,000
Tiden för utförandet av ifrågavarande arbeten är beroende av tidpunkten
för vidtagande av grundförstärkningsarbetena, vilka i sin tur sammanhänga
med när den nya bron till Helgeandsholmen kan komma till utförande.
Styrelsen tillåter sig erinra därom, att styrelsen i ovanberörda skrivelse
den 15 september 1925 meddelat, att enligt vad styrelsen erfarit arbetena
med den nya bron efter vad dåmera kunde beräknas komme att igångsättas
i början av år 1927, och framhöll styrelsen, att det givetvis skulle vara av
stor betydelse, om grundförstärkningsarbetena kunde utföras samtidigt med
brobyggnadsarbetena, allra helst spårvägslinjen i Strömgatan vid detta tillfälle
måste flyttas, och hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
1926 års riksdag att till grundförstärkningen i fråga bevilja 230,000 kronor
och därav för budgetåret 1926—1927 anvisa 80,000 kronor. Då nu de övriga
här ovan föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena å fastigheten i fråga icke
lämpligen torde böra komma till utförande, förrän grundförstärkningsarbetena
äro i det väsentligaste utförda, kunna byggnadsarbetena beräknas igångsättas
under senare delen av år 1927 och så bedrivas, att de kunna slutföras under
år 1929. Då emellertid redan under nästkommande budgetår torde krävas
ett förberedande utredningsarbete, avseende upprättande av ritningar m. m.,
skulle under detta budgetår för detta ändamål och utöver det för grundförstärkningen
avsedda beloppet, 80,000 kronor, erfordras ett belopp av 30,000
kronor.»
På grand av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att till anordnande av utvidgade
och förbättrade lokaler för utrikesdepartementet i egendomen nr 1 i kvarteret
Lejonet ävensom till iståndsättande av nämnda fastighet, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med styrelsens nu framlagda förslag, bevilja ett
extra anslag av 975,000 kronor och därav för arbetenas påbörjande för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp av 110,000 kronor.
Styrelsen meddelar därjämte, att å ovanberörda, å tilläggsstat för år 1920
anvisade anslag å 697,270 kronor alltjämt förefunnes eu reservation å 112,103
kronor 78 öre. Därest sagda reservation skulle kunna tagas i anspråk för
nu ifrågavarande ändamål, anser styrelsen anslagsbehovet kunna minskas
med motsvarande belopp.
För den händelse Kungl. Maj:t icke skulle finna skäl avlåta proposition
i ämnet till 1926 års riksdag, framhåller styrelsen behovet av att medel
dock beviljas till förstärkning av grunden under egendomen i fråga, på sätt
styrelsen hemställt i ovanberörda skrivelse den 15 september 1925.
Det s. k. Arvfurstens palats är både på grund av läge och arkitektur eu
av huvudstadens förnämligaste byggnader. Jämväl dess inredning är, i den
Kungl. May.ts proposition nr 71. 7
mån den finnes kvar i sitt ursprungliga skick, av stort konstnärligt och
kulturhistoriskt värde. Till följd av att nödvändiga reparations- och underhållsarbeten
uppskjutits befinner sig emellertid fastigheten sedan eu tid
tillbaka i ett föga tillfredsställande stånd. Sålunda hava i grunden särskilt
under den mot Norrström vettande delen av byggnaden starka sättningar
ägt rum, vilka under årens lopp tilltagit i betänklig grad. Härigenom hava
sättsprickor uppstått, och byggnadens fasader vittna jämväl i övrigt om
bristande underhåll. Vad byggnadens inre beträffar, är flertalet av de gamla
praktrummen i våningen eu trappa upp numera i ett föga värdigt skick,
och kan deras användning delvis såsom lokaler för utrikesdepartementets
arkiv icke anses motsvara deras höga konstnärliga värde. Därtill kommer,
att nämnda rum ur brandsäkerhetssynpunkt måste betraktas såsom otillfredsställande
förvaringsrum för de dyrbara arkivalierna. De i byggnaden
inrymda ämbetslokalerna uppfylla ej heller rimliga anspråk, särskilt i fråga
om uppvärmning, belysningsanordningar och sanitära installationer.
Vid nu angivna förhållanden synes det uppenbart, att man icke utan att
äventyra denna kulturhistoriskt märkliga byggnads bestånd kan underlåta
att vidtaga åtgärder för dess iståndsättande. Det må ock sägas, att skyldig
hänsyn för de konstnärliga och kulturella värden, som här stå på spel, kraftigt
talar för att nu söka gottgöra den mindre tillfredsställande behandling,
för vilken byggnaden varit utsatt. Det förslag till åtgärder, som byggnadsstyrelsen
framlagt, avser eu genomgripande restaurering av byggnaden inoch
utvändigt samt modernisering av vissa anordningar ävensom uppförande
av en tillbyggnad å fastighetens gård. Sålunda skulle bland annat förenämnda
praktrum pietetsfullt renoveras och erhålla den för deras storlek
och karaktär lämpliga användningen såsom representations-, mottagningsoch
konferensvåning och för sådana ändamål kunna komma till användning
jämväl för regeringen i dess helhet eller dess särskilda ledamöter. Tillbyggnaden
skulle innehålla rymliga och brandsäkra lokaler för utrikesdepartementets
arkiv och bibliotek samt i övrigt en del behövliga ämbetsrum
för departementet samtidigt som genom nämnda tillbyggnad önskvärda förbättringar
skulle vinnas i förbindelsen mellan den nuvarande byggnadens
vid Strömgatan och Fred sgatan belägna delar. Genom de föreslagna arbetena
skulle byggnaden alltså försättas i ett skick, som bättre än nu motsvarar
dess framträdande läge och nuvarande användning, varjämte utrikesdepartementets
lokalfraga skulle vinna en tillfredsställande lösning. Regeringsrätten
och lagrådet skulle i händelse av fortsatt förläggning till ifrågavarande fastighet
i stort sett bibehållas vid sina nuvarande lokaler. Vissa jämkningar
i byggnadsstyrelsens förslag beträffande dispositionen av sistnämnda lokaler
torde möjligen visa sig lämpliga, men i övrigt bär jag intet att erinra mot
det nu föreliggande restaureringsförslaget.
Kostnaderna för förslagets genomförande äro visserligen bet}‘dande. men
på grund av det långa dröjsmålet med byggnadens iståndsättande måste
restaureringsarbetena självfallet bliva både omfattande och dyrbara. Därest
åtgärder för byggnadens iståndsättande icke med det snaraste vidtagas, torde
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 71.
de nuvarande bristfälligheterna komma att ytterligare ökas och byggnadens
restaurering bliva än mera kostsam. Beaktas bör ock, att ett effektivt
iståndsättande av byggnaden medför mindre utgifter för underhåll. Slutligen
må framhållas, att ifrågavarande kostnader äro avsedda att fördelas på
flera budgetår.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser jag mig böra tillstyrka,
att förevarande fråga nu förelägges riksdagen samt att medel beredas till
arbetenas igångsättande. I sådant avseende har byggnadsstyrelsen för budgetåret
1926—1927 äskat 80,000 kronor för grundförstärkningsarbetenas påbörjande
samt därutöver ett belopp av 30,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat,
avser sistnämnda belopp, utom utförande av beräkningar och ritningar till
konstruktioner för grundförstärkningen och upprättande av uppmätningsritningar
över byggnaden samt detaljutredningar för ombyggnadsarbetena,
påbörjande av vissa renoveringsarbeten. De nu föreliggande kostnadsberäkningarna
äro emellertid i avseende på slutsumman att anse såsom definitiva
och väntas icke röna inverkan av nyssnämnda utredningsarbeten. För täckande
av det begärda beloppet, 110,000 kronor, erfordras icke anvisande av
nytt anslag, utan synes för dessa arbeten lämpligen kunna tagas i anspråk
den av byggnadsstyrelsen omförmälda reservationen, 112,103 kronor 78 öre,
å ovannämnda å tillläggsstat för år 1920 anvisade anslag å 697,270 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att för påbörjande av arbetena med iståndsättande av fastigheten
nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm samt utvidgning
och förbättring av utrikesdepartementets lokaler därstädes för
en beräknad kostnad av sammanlagt 975,000 kronor må användas
de besparingar om tillhopa 112,103 kronor 78 öre, som
uppkommit å det av riksdagen för vissa inrednings- och reparationsarbeten
i för statsdepartement m. fl. statsinstitutioner avsedda
lokaler å tilläggsstat för år 1920 anvisade reservationsanslag
å 697,270 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
och förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1926.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1926:124 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående iståndsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm m. m. s. 15 i texten
- SU 1926:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående iständsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm m. m. a1 i texten