Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag för undervisning i slöjd åt vid vissa sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern

1926-02-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:89, Angående statsbidrag för undervisning i slöjd åt vid vissa sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 89.

11

Nr 89.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsbidrag för

undervisning i slöjd åt vid vissa sjukvårdsanstalter intagna

barn i skolåldern; given Stockholms slott den 12

februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1919 års riksdag

(riksdagens skrivelse nr 8 A punkten 210) bland annat, att sjukvårdsanstalt,

till vars verksamhet anslag av statsmedel utginge, kunde efter särskild prövning

av Kungl. Maj:t tillerkännas rätt att erhålla bidrag till avlönande av

lärare, som vore anställd för meddelande av undervisning åt vid anstalten

intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare.föreskrifter, Kungl. Maj:t

kunde finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen efter samma grunder och

Statsbidrag

för undervisning

i slöjd

åt vid vissa

sjukvårds

anstalter intagna

barn i

skolåldern.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ktmgl. May.ts proposition Nr ti,9.

i samma ordning, som vore eller kunde bliva stadgade angående statsbidrag

till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor och småskolor, varjämte

riksdagen till avlönande av ifrågavarande lärare på extra stat för år 1920

anvisade ett förslagsanslag å 20,000 kronor. Allt sedan dess har av riksdagen

medel beviljats för ändamålet. Det för budgetåret 1925—1920 anvisade

beloppet utgör 23,000 kronor och samma belopp har av Kungl. Maj:t

äskats för budgetåret 1926—-1927.

Genom särskilda beslut, den 31 december 1920 beträffande de med vanföranstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg förenade skol- och

uppfostringshemmen för vanföra barn, den 28 januari 1921 beträffande

kustsanatoriet i Apelviken, den 18 november 1921 beträffande kronprinsessan

Victorias kustsanatorium i Barkåkra och den 7 april 1922 beträffande

Eugeniahemmets skola har Kungl. Maj:t sedermera medgivit, att statsbidrag

finge, så länge riksdagen beviljade härför erforderliga medel, utgå till avlönande

av de lärare vid ifrågavarande sjuk vårdsanstalter, som vore anställda

för meddelande av undervisning åt därstädes intagna barn i skolåldern;

och skulle statsbidraget utgå huvudsakligen efter samma grunder och i

samma ordning, som vore eller kunde bliva stadgade angående statsbidrag

till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor och småskolor. Tillika meddelade

Kungl. Maj:t därvid vissa närmare föreskrifter och villkor för statsbidragets

utgående.

Hos Kungl. Maj:t har nu direktionen för kustsanatoriet Apelviken hemställt,

att till avlönande av lärare i slöjd åt vid vanföranstalter och kustsanatorier

intagna barn i skolåldern statsbidrag måtte få utgå från anslaget

till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola.

Till stöd härför har direktionen anfört följande:

Kustsanatoriet Apelviken åtnjuter sedan ett par år statsbidrag till avlönande

av lärare åt vid sanatoriet intagna barn i skolåldern, men hitintills

har sådant bidrag till avlönande av lärare i slöjd icke utgått. Ett tydligt

behov av undervisning i slöjd föreligger emellertid ej blott ifråga om intagna

barn i skolåldern utan även för patienter, som äro över skolåldern,

för vilka slöjdundervisning skulle medföra den stora fördelen att bereda

dem nödig sysselsättning, varvid särskilt är att beakta, att det stora flertalet

patienter i allmänhet vårdas å sanatoriet eu längre tid.

Den 1 december 1924 var fördelningen av sanatoriets patienter efter ålder

följande: 9—14 år: 142 och över 14 år: 160.

Av dessa patienter torde endast få, c:a 5 procent, varit så sjuka, att de

icke kunnat deltaga uti någon undervisning i slöjd. Den ifrågasatta slöjdundervisningen

kan nog i allmänhet endast kortare tid ske uti särskilda klasser,

men direktionen hade tänkt sig saken ordnad så att anställda lärarinnor

finge dagligen leda och övervaka patienternas arbete i slöjd, så att

dessa höllos sysselsatta under de timmar, som icke äro upptagna av sjukdomsbehandling

i olika former. För nöjaktig sådan undervisning, handledning

och övervakning av patienterna torde krävas två fullt kvalificerade

slöjdlärarinnor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 89. 13

Nu torde kunna invändas, att den behövliga slöjdundervisningen kunde

bekostas av sanatoriet ensam, och om nu än detta skulle låta sig göra trots

det nedsatta driftkostnadsbidraget från staten, som medfört ökade eller åtminstone

oförändrade bidrag från landstinget och patienterna själva, så

torde det möta svårigheter erhålla fullt kompetenta lärare, då dessa vid eu

fullt privat anställning icke kunde erhålla den rätt till tjänstårsberäkning

och pension, som medföljer anställning vid kommunala skolor. Med fullt

fog torde kunna göras gällande att ifrågavarande slöjdundervisning bör

komma i åtnjutande av statsbidrag i likhet med den övriga skolundervisningen

för patienterna å sanatoriet.

0 ver denna framställning hava yttranden avgivits av de folkskolinspektörer,

inom vilkas inspektionsområden sjuk vårdsanstalter av ifrågavarande

slag finnas inrättade, ävensom den 15 december 1925 av skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har därvid anfört:

Då direktionen i sin underdåniga framställning hemställer, att till avlönande

av lärare i slöjd åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna

barn i skolåldern statsbidrag måtte få utgå ur anslaget för slöjdundervisning

vid folkskola, mindre folkskola och särskild slöjdskola, förutsätter direktionen,

att särskilt statsbidrag till undervisning i slöjd vid ifrågavarande

sjukvårdsanstalters skolor för närvarande icke kan utgå. Det är också överstyrelsens

uppfattning, att det statsbidrag, som enligt ovan nämnda nådiga

brev utgår till avlönande av lärare vid sjukvårdsanstalternas skolor, icke kan

tillkomma särskilt anställda slöjdlärare, liksom att bidrag för ändamålet

icke heller kan utgå ur förslagsanslaget till undervisning i slöjd jämlikt

nådiga kungörelsen den 30 juni 1920 (n:r 572), enär slöjdundervisning, som

i denna kungörelse åsyftas, skall vara anordnad av skoldistrikt.

Av folkskolinspektörernas yttranden i ärendet framgår, att behov av särskild

slöjdundervisning förefinnes såväl vid kustsanatoriernas som vanföranstalternas

skolor, om än i mindre grad vid sistnämnda anstalter, enär

slöjden vid dessa till stor del lägges inom ramen av den vanliga skolundervisningen.

Dock förekommer redan nu särskild slöjdundervisning utanför

denna ram vid skolhemmet vid Hälsingborgs vanföranstalt.

1 och för sig synes det i hög grad önskvärt, att slöjdundervisning för

såväl gossar som flickor bör efter måttet av elevernas krafter förekomma i

så stor utsträckning som möjligt vid dessa skol- och uppfostringshem, där

uppfostran och den grundläggande undervisningen böra hava en övervägande

praktisk läggning. Helt säkert skulle slöjdundervisningen kunna

bättre komma till sin rätt såsom ett praktiskt uppfostringsmedel för de ej

fåtaliga ungdomsskaror, som befolka kustsanatorierna och vanföranstalterna,

om särskilt statsbidrag finge utgå för denna undervisning, enär det då

bleve möjligt att vid dessa anstalter anförtro slöjdundervisningen åt därtill

särskilt utbildade, fullt kompetenta lärare.

Enligt överstyrelsens uppfattning borde bidrag till denna undervisning

kunna utgå ur det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till anordnande av

slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola. Den härmed

förenade kostnadsökningen komme att bliva relativt obetydlig. I vad mån

en anslagsökning kunde komma att påkallas för detta ändamål torde få

framgå av erfarenheten under det första budgetåret, sedan en eventuell författningsändring

trätt i kraft.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 89.

För ändamålets vinnande skulle knappast någon annan författningsändring

vara erforderlig än att till nådiga kungörelsen den 30 juni 1920 (n:r

572) angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola fogades ett tillägg av innehåll, att vad i

samma kungörelse är stadgat skall i tillämpliga delar gälla även slöjdundervisning,

som anordnas i samband med statsunderstödd skolverksamhet vid

vissa sjukvårdsanstalter.

Statskontoret har den 30 december 1925 avgivit utlåtande i ämnet, därvid

statskontoret, som ansåge att statsbidrag till slöjdundervisningen vid

vanföranstalter och kustsanatorier icke borde ifrågakomma för lärjungar,

vilka överskridit 18 års ålder, i övrigt icke funnit anledning till erinran

mot vad skolöverstyrelsen i ärendet föreslagit.

Den här föreliggande framställningen om rätt för vanföranstalter och

kustsanatorier att, i likhet med vad som gäller i fråga om av skoldistrikt

anordnad slöjdundervisning, åtnjuta statsbidrag för undervisning i slöjd, som

vid dessa sjukvårdsinrättningar anordnas för där intagna barn i skolåldern,

synes mig väl befogad. Den skolverksamhet, som bedrives vid dessa

inrättningar, är avsedd att för barnen utgöra en ersättning för folkskolans

undervisning, av vilken de eljest under långa tider skulle vara i

avsaknad. Då statsmakterna genom 1919 års beslut principiellt bestämt

sig för att lämna berörda undervisningsverksamhet sitt ekonomiska stöd,

synes mig ingen anledning förefinnas att från detta stöd undantaga slöjdundervisningen,

som just för ifrågavarande barn kan bliva till stor nytta i

framtiden och dessutom bereder dem eu välbehövlig omväxling i sjukhusvistelsen.

Det liar i ärendet ifrågasatts att 1919 års beslut skulle kunna tolkas så,

att däri inbegripes medgivande för ifrågavarande sjukvårdsinrättningar att

erhålla statsbidrag jämväl för undervisning i slöjd. Att en dylik tolkning

icke kan vara riktig synes mig emellertid tydligt framgå av Kungl. Maj:ts

proposition nr 144 till 1919 års riksdag, som påtagligen icke avser annat

än statsbidrag för avlönande av lärare i de obligatoriska läsämnena. Det

torde därför vara nödvändigt att utverka riksdagens medgivande till att

sjukvårdsanstalt, som av Kungl. Maj:t tillerkänts rätt att erhålla statsbidrag

till avlönande av lärare, som är anställd för meddelande av undervisning åt

vid anstalten intagna barn i skolåldern, må åtnjuta statsbidrag jämväl för

undervisning i slöjd, som anordnas för dessa barn i samband med nämnda

statsunderstödda skolverksamhet. Statsbidraget torde höra utgå efter i huvudsak

samma grunder, som gälla i fråga om slöjd vid folkskola. I övrigt

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter

i ämnet.

Statsbidrag till sjukvårdsanstalt för nu ifrågavarande ändamål synes mig,

på sätt skolöverstyrelsen föreslagit och statskontoret tillstyrkt, böra utgå av

det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd vid folkskola, mindre

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition Nr 89.

folkskola eller särskild slöjdskola. Vid framläggandet av 1919 års förslag

framfördes visserligen åtskilliga betänkligheter mot att till ett anslag sammanföra

utgifterna för det allmänna folkskoleväsendet och för skolverksamheten

vid sjukvårdsanstalterna, detta närmast på grund av denna verksamhets

tillfälliga karaktär. I fråga om slöjdundervisningen synas mig

samma betänkligheter icke kunna anföras, då det om all sådan undervisning,

vare sig den förekommer vid vanlig folkskola eller vid sjukvårdsanstalt,

gäller, att den i det särskilda fallet är en anordning, vars tillvaro är

beroende av vederbörande lokala skolmyndighets fria prövning och således

icke har samma obligatoriska karaktär som undervisningen i läsämnen.

En genom skolöverstyrelsens försorg verkställd beräkning, som jag låtit

införskaffa, ger vid handen, att de utgifter, slöjdundervisningen vid omförmälda

sjuk vårdsanstalter under nuvarande förhållanden skulle medföra för

statsverket, uppgå till högst omkring 2,300 kronor. Med hänsyn till denna

summas relativa obetydlighet synes med anledning av det nu ifrågasatta

medgivandet icke behöva ske någon höjning av förenämnda ordinarie förslagsanslag,

vilket för budgetåret 1926—1927 av Kungl. Maj:t i annat sammanhang

föreslagits skola ökas till 2,880,000 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att av det å riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola må, enligt

de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva, utgå bidrag jämväl till undervisning i

slöjd, som av sjukvårdsanstalt, vilken av Kungl. Maj:t tillerkänts

statsbidrag till avlönande av lärare för vid anstalten

intagna barn i skolåldern, för sådana barn anordnas i samband

med nämnda statsunderstödda skolverksamhet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majestät Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Ödmann.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj\ts proposition angående statsbidrag för undervisning i slöjd åt vid vissa sjukvårdsanstalter intagna barn i sk s. 8 i texten
  2. SU 1926:98 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för undervisning i slöjd åt vid vissa sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern. s. 1 i texten