Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om statlig inkomstoch förmögenhetsskatt

1927-02-22 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:103, Med förslag till förordning om statlig inkomstoch förmögenhetsskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

1

Nr 103.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt; given Stockholms

slott den 22 februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt SS höft. (Nr 103.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Förslag

till

Förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelse.

1 §.

Till staten skall erläggas inkomst- och förmögenhetsskatt enligt i denna

förordning givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till inkomst-

och förmögenhetsskatt stadgas i gällande taxeringsförordning.

Skattepliktig inkomst.

2 §.

Om vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst, så ock om beräkning

av sådan inkomst, därom skall gälla vad i 17—44 §§ kommunalskattelagen

är stadgat, dock med följande undantag:

till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres vad som tillflutit

den skattskyldige genom restitution av allmänna skatter, för vilka avdrag

åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av annan

fastighet eller inkomst av rörelse får icke frånräkna® det inkomstbelopp,

som skall anses beskattat genom fastighetsskatt, och skall i följd härav

såsom inkomst av förvärvskälla, som nu sagts, anses den enligt de i kommunalskattelagen

meddelade bestämmelser beräknade nettointäkten.

3 i

Bestämmelserna i 3 §, 4 § andra stycket samt 64—67 §§ kommunalskattelagen

skola äga motsvarande tillämpning vid taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt.

Likaledes skola, i den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen skola

tillämpas vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, anvisningarna

till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

4 $.

1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster

från olika förvärvskällor får avdrag ske för

underskott, som förutom i fall, varom i 31 § förmäles, uppkommit vid

beräkning av skattskyldigs inkomst från annan förvärvskälla än dels

icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom ävensom deltagande

i lotteri, dels ock fastighet och rörelse i utlandet;

allmänna skatter, som av den skattskyldige under beskattningsåret här

1 riket erlagts, med undantag av kronoutskylder.

Skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av

beskattningsåret, äger jämväl njuta avdrag för periodiskt understöd eller

därmed jämförlig periodisk utbetalning samt för avgifter för pensionsförsäkring

och för annan pensionsförsäkring, allt i den omfattning, som i 46 §

2 mom. kommunalskattelagen sägs.

2 mom. Gift kvinna äger ock, där sådana förhållanden äro förhanden,

som i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen angivas, tillgodonjuta avdrag,

som där sägs.

5 §.

Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor,

minskat i förekommande fall med avdrag, som i 4 § omförmälas,

utgör taxerad inkomst.

Skattskyldighet för inkomst.

6 $.

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej

annat föreskrives i denna förordning eller i särskilda bestämmelser, meddelade

i den ordning, 29 och SO §§ angiva:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst

av tjänst;

för härifrån åtnjuten royalty och ersättning för utnyttjande av patent,

mönster eller dylikt;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här

i riket eller härstädes befintliga tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

för vad som tillflutit den skattskyldige genom restitution av allmänna

skatter, för vilka avdrag åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag,

kommanditlotter och andelar i ekonomiska föreningar, såvitt företagen

äro svenska;

b) svenska aktiebolag, solidariska bankbolag och sådana bolag, som enligt

särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska

föreningar, samfund, stiftelser, verk, iinrättningar och andra inländska

juridiska personer, därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov

avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt andra

likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma

räkning:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för härifrån åtnjuten royalty och ersättning för utnyttjande av patent,

mönster eller dylikt;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här

i riket eller härstädes befintliga tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

för vad som tillflutit den skattskyldige genom restitution av allmänna

skatter, för vilka avdrag åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag,

kommanditlotter och andelar i ekonomiska föreningar, såvitt företagen

äro svenska.

2 mom. Vanliga handelsbolag, enkla bolag och rederier taxeras icke,

utan hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas inkomst mod belopp,

som för en var motsvarar hans andel av bolagets eller rederiets inkomst.

Ej heller skall så kallat gruvbolag taxeras, utan skola dess delägare

taxeras en var för den inkomst, han åtnjutit av bolagets verksamhet.

Kommanditbolag skall för den del av bolagets inkomst, som belöper å

kommanditdelägarna, taxeras i enlighet med vad om aktiebolag är sagt,

varemot den del av kommanditbolagets inkomst, som belöper å de solidariska

delägarna, fördelas till beskattning dem emellan på sätt om handelsbolag

är stadgat.

3 mom. Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet

inträffade, oskift dödsbo efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den

avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet,

och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i

denna förordning skolat gälla för den avlidne.

7§.

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

5

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital;

b) utlänning eller i utlandet bosatt svensk medborgare, vilken givit eller

medverkat vid offentlig föreställning, som avses i gällande förordning angående

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter:

för inkomst av föreställning, för vilken dylik avgift utgjorts eller beträffande

vilken befrielse från avgift jämlikt särskilt stadgande i samma

förordning åtnjutits;

c) staten:

för all inkomst;

d) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap:
för

all inkomst;

e) kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma

stiftelser ävensom stipendiefonder, pensionsanstalter, som icke äro understödsföreningar

eller bolag, sjukkassor, understödsföreningar, vilka

icke äro pliktiga att årligen försäkringstekniskt beräkna sin försäkringsfond,

Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

allmänna hypotekskassan för Sveriges städer, hypoteksföreningar,

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, sådana

ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring av egendom å landsbygden, å

vilka lagen om försäkringsrörelse icke äger tillämpning, ävensom sådana

ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag, som avses i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete:

för all inkomst;

f) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i

5 § 1 mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom.

avsedda ändamål;

g) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilka icke

driva bank-, emissions- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse:

för utdelning från svenska aktiebolag, svenska solidariska bankbolag,

svenska kommanditbolag och svenska ekonomiska föreningar;

h) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle

icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet

skall utgöra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Alt personer, om vilka i 27 § förmäiles, äro frikallade från skattskyldighet

för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 103.

Skattepliktig förmögenhet.

8 §.

Skattepliktig förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges

nedan i 9 § 1 mom. angivna tillgångar, i den mån samma värde överstiger

kapitalvärdet av hans skulder.

9 i

1 mom. Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår

av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet, frälseränta inbegripen;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs

förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom levande

och döda inventarier, råämnen, varor, förbrukningsartiklar och dylikt,

gruvor*, patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark

samt rätt till stenbrott och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller nedlagts i

obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått av andra

fordringar eller av aktier, banklotter eller andelar i ekonomiska föreningar,

bolag eller rederier, i den män samma kapital icke är att hänföra till

i c) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga

bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inventarier,

såsom ekipage, ridhästar, automobiler, lustjakter och dylikt, så

ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 13 § skall

likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst

belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som

icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande

förmån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande

och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för

tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

2 mom. Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptagas icke:

a) kapitalvärdet av kapitalförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner samt till pension och annan förmån, som

åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande, ävensom till sådan

livränta, varom förmäles i 32 § 2 mom. a—c) kommunalskattelagen;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest densamma

är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdet

av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000

kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen;
e)

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den

skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt ej

ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten

tillgängliga;

g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) bär ovan, därest sammanlagda

värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1,000 kronor;

h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom

rätt till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel och dylikt;

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för

den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa

eller därmed jämförlig, för den skattskytdiges löpande utgifter

avsedd kassa.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §.

Värdesättning av tillgångar, som i 9 § 1 mom. omförmälas, skall ske med

hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång, och skall därvid

iakttagas följande:

Fastighet, frälseränta inbegripen, upptages till det taxeringsvärde, som

vid nämnda tidpunkt varit för densamma gällande. Var sådant värde då

ej åsatt eller har under beskattningsåret omständighet inträffat, som kan

under eu taxeringsperiod påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten

till det taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver ''densamma åsatt.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall upptagas till det värde, som rättigheten

med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför

återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar,

i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget

affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är

nedlagd.

Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse,

upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret

upplupen men ej förfallen ränta.

Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden

före förfallodagen, uppskattas till belopp, som efter en räntefot av fem

procent utgör fordringens förhandenvarande värde enligt vid denna förordning

fogad tabell I. Osäker fordran upptages till det belopp, varmed

den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.

Värdepapper, som noteras å inländsk eller utländsk börs, upptages till

det noterade värdet, såframt antagas kan, att detta motsvarar vad som må

hava varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Annan för evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller förmån än frälseränta

uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den uppgått under

beskattningsåret.

Kapitalvärdet av på livstid eller viss tid utgående ränta, avkomst eller

förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskattningsåret,

och en räntefot av fem för hundra om året enligt de vid denna

förordning fogade tabellerna II, III och IV.

Rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid, men ändock

är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabellerna

m och IV, såsom om de skolat utgå för den berättigades livstid, dock

högst till tio gånger det värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.

År rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda,

att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens

kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten

oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter

den yngstes ålder.

_ övrig lös egendom upptages till det värde, som den kan anses hava betingat

vid försäljning under normala förhållanden.

11

f

Vid förmögenhetsberäkningen skola den skattskyldiges skulder upptagas

till sitt kapitalvärde, sådant detta var vid beskattningsårets utgång.

Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall

upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men

ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen

och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom

av kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan

utgiva undantagsförmåner, pension, livränta eller därmed jämförlig

avgift skall vad i 10 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av

fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande

tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så

ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller

vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed

jämförliga skulder.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även den skattskyldiges oguldna,

på grund av taxering under beskattningsåret eller något föregående år utgående

allmänna skatter. Äro grunderna för skatternas debitering vid

förmögenhetsberäkningens uppgörande ännu icke bestämda, må skatterna

beräknas efter senast fastställda debiteringsgrunder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

9

Skattskyldighet för förmögenhet.

12 §.

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, så framt

ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade i den ordning

29 och 30 §§ angiva:

a) fysiska personer, vilka varit här i riket bosatta vid beskattningsårets

utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet varit bär

i riket bosatta:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig

här eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet

äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ägare av för

gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar

samt andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för

delägarnas gemensamma räkning, ävensom stiftelser, samtliga dock endast

såvitt de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig

här eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke varit här i riket bosatta vid beskattningsårets

utgång, ävensom oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet

icke varit här i riket bosatta, samt utländska bolag:

för förmögenhet, som vid beskattningsårets utgång varit här i riket

nedlagd.

Medlem av konungahuset är frikallad från utgörande av skatt för förmögenhet.

För skattskyldiga, om vilka i 27 § 1 mom. förmärs, bestämmes skyldigheten

att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma mom. meddelade

föreskrifter.

2 mom. Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:

a) tillgångar, som omförmälas i 9 § 1 mom. a)—c), försåvitt desamma

finnas här i riket; samt

b) svenska aktier, svenska banklotter och andelar i svenska ekonomiska

föreningar, bolag och rederier, i den mån dessa tillgångar icke ingå under

a) i detta mom.

När skattskyldighet föreligger allenast för här i riket nedlagd förmögenhet,

får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som

häftar vid dylik förmögenhet.

(Se vidare anvisningarna.)

13 $.

I fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet likställes med

ägare:

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller med stadgad

åborätt; innehavare av så kallad ofri tomt i stad och den som eljest innehar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt; innehavare av skogsområde,

som blivit av staten upplåtet till bergshanteringens understöd;

b) efterlevande make, som på grund av inbördes testamente besitter förmögenhet,

så ock den, som på grund av testamente eller annorledes är för

sin livstid berättigad åtnjuta avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten

tillagts hans bröstarvinge eller bröstarvinges avkomling.

14 $.

Har skattskyldig hemmavarande barn, »om vid taxeringsårets ingång

icke fyllt 21 år, skall, därest barnet icke självt skall taxeras till inkomstoch

förmögenhetsskatt, den .skattskylldige taxeras järnväg för barnets förmögenhet.

Beräkning av inkomst- och förmögenhetsskatt.

15 %.

Till grund för beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatt skall läggas

sammanlagda beloppet av den skattskyldiges taxerade inkomst samt en

sextionde! av hans och i förekommande fall hans omyndiga barns skattepliktiga

förmögenhet. Är han skattskyldig allenast för inkomst eller allenast

för förmögenhet, skall till grund för skattens beräkning läggas inkomsten

eller en sextionde! av förmögenheten efter ty nyss är sagt.

Det sålunda bestämda beloppet utgör taxerat belopp och skall utföras

i jämna tiotal kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt

tiotal kronor, bortfaller.

16 $.

1 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under

hela beskattningsåret, äger att å det taxerade beloppet åtnjuta statligt

orlsavdrag (grundavdrag och familjeavdrag), vars storlek bestämmes med

hänsyn till de ortsgrupper, varom förmäles i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Grundavdraget utgör i ortsgrupp It 500 kronor, i ortsgrupp II: 700 kronor,

i ortsgrupp Hl: 900 kronor, i ortsgrupp IV: 1,100 kronor och i ortsgrupp

V: 1,300 kronor.

Skattskyldig, vilken under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med sin hustru eller under året haft hemmavarande eller av den

skattskyldige helt eller delvis underhållet barn under 16 år, vilket ieke

haft minst 450 kronors inkomst, är berättigad att, utöver grundavdrag, åtnjuta

familjeavdrag. Familjeavdraget utgör i ortsgrupp I: för hustru

250 kronor, för ett barn 250 kronor och för varje ytterligare barn 200 kronor;

i ortsgrupp II: för hustru 300 kronor, för ett barn 300 kronor och för

varje ytterligare barn 200 kronor; i ortsgrupp III: för hustru 350 kronor,

för ett barn 350 kronor och för varje följande barn 250 kronor; i ortsgrupp

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

IV: för hustru 400 kronor, för ett barn 400 kronor och för varje följande

barn 300 kronor; samt i ortsgrupp V: för hustru 450 kronor, för ett barn

450 kronor och för varje följande barn 350 kronor.

Skattskyldig, som under beskattningsåret haft husföreståndarinna hos

sig anställd, äger, därest han varit ogift (varmed jämställes änkling, änka

eller frånskild) och haft hemmavarande barn, för vilket han varit berättigad

erhålla avdrag, att för husföreståndarinnan åtnjuta samma familjeavdrag,

som tillkommer skattskyldig för hustru.

För barn, vilkas föräldrar icke varit under beskattningsåret gifta med

varandra eller, ehuru gifta med varandra, levt åtskilda, skall, därest

enligt ovan givna bestämmelser båda föräldrarna skulle vara berättigade

till avdrag för barnet, avdraget tillkomma fadern, om denne haft barnet i

sin vård under hela eller större delen av beskattningsåret, men eljest modern.

2 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt allenast

under en del av beskattningsåret, äger att å det taxerade beloppet åtnjuta

statligt ortsavdrag, utgörande för varje kalendermånad eller del

därav, varunder han varit här i riket bosatt, en tolvtedel av det enligt bestämmelserna

i 1 mom. utgående avdrag. Det avdragsbelopp, som sålunda

erhålles, avrundas nedåt till jämna femtiotal kronor.

3 mom. Bestämmelserna i 49 § 1 mom. kommunalskattelagen skola äga

motsvarande tillämpning vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

4 mom. Har, på sätt i 49 § 2 mom. kommunalskattelagen sägs, skattskyldigs

taxerade inkomst blivit på grund av där omförmäld omständighet nedsatt

med visst belopp utöver ortsavdrag, må sådan nedsättning med högst

en och en halv gånger samma belopp ske jämväl i det till inkomst- och

förmögenhetsskatt taxerade beloppet. Det Inlopp, varmed nedsättning sålunda

medgives, skall fastställas i jämna femtiotal kronor.

17 §.

1 mom. Såsom beskattningsbart belopp skall upptagas:

a) för fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon

del av beskattningsåret:

det taxerade beloppet, minskat med avdrag, som i 16 § omförmäles;

b) för annan skattskyldig:

det taxerade beloppet.

2 mom. Fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon

del av beskattningsåret och vilkens taxerade belopp icke uppgår till

600 kronor, skall icke utgöra inkomst- och förmögenhetsskatt.

I övrigt inträder skatteplikt i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatt:

för fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del

av beskattningsåret:

då det beskattningsbara beloppet uppgår till minst 10 kronor;

för annan skattskyldig:

då det beskattningsbara beloppet uppgår till minst 100 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

18 $.

Inkomst- och förmögenhetsskatt utgår med viss i särskild ordning bestämd

procent av ett för den skattskyldige fastställt grundbelopp, som

uträknas enligt nedan angivna grunder.

a) För fysiska personer, dödsbon, svenska ekonomiska föreningar och

utländska bolag utgör grundbeloppet:

för den del av det beskattningsbara beloppet, som icke överstiger 2,000

kronor, 2 procent;

för den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger

2,000 kronor

men

icke

10,000 kronor

....................... 3 X

10,000

»

»

»

20,000

» .....................

....................... 4 X

20,000

»

»

»

40,000

» .....................

....................... 5 %

40,000

»

»

»

60,000

» .....................

....................... 6 X

60,000

»

»

»

100,000

» .....................

....................... 7 X

100,000

»

»

»

150,000

» ......................

....................... 8 X

150,000

»

»

»

200,000

» ......................

...................... 9 X

200,000

»

»

»

300,000

» ......................

....................... 10 x

300,000

»

»

»

400,000

» ......................

....................... 11 X

400,000

»

»

»

600,000

» ......................

...................... 12 x

600,000

»

»

800,000

» ......................

...................... 13 x

800,000

»

»

»

1,000,000

» ......................

...................... 14 X

1,000,000

»

...................... 15 X,

dock att grundbeloppet icke må i något fall överstiga 12 procent av det

beskattningsbara beloppet.

b) För svenska aktiebolag, svenska solidariska bankbolag och svenska

kommanditbolag, vad beträffar försäkringsaktiebolag för den del av inkomsten,

som belöper på aktieägarna i denna deras egenskap, utgör grundbeloppet:
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai ds proposition Nr 103. 13

När inkomstprocenten

Grundbeloppet

utgör i pro- cent av det

beskattnings- bara beloppet

När inkomstprocenten

Grundbeloppet

utgör i pro- cent av det

beskattnings- bara beloppet

överstiger

ej överstiger

överstiger

ej överstiger

4

1.50

22

23

7.60

4

4 Va

1.60

23

24

7.76

4 •/«

4''/>

1.70

24

25 Va

7.90

41/»

4 8/a

1.80

25 Va

27

8.05

4 8/<

5

1.90

27

28 V*

8.20

5

5 V»

2.oo

28 ''/a

30

8 85

5 ‘/a

5 V»

2.20

30

32

8.50

5 */a

6

2.40

32

34

8.66

6

6 l/a

2.60

34

36

8.80

6 */s

6 Va

2.so

36

39

8.95

6 */•

7

3.oo

39

42

9.io

7

7 Va

3.20

42

46

9.25

7 ‘/b

7 Va

3.40

46

50

9.40

7 Va

8

3.60

50

55

9.55

8

8 V»

3.80

55

60

9.70

8 l/a

9

4.oo

60

65

9.86

9

9 Va

4.20

65

70

lO.oo

9 Va

10

4.4 0

70

75

10.16

10

10Va

4.60

75

80

10.80

10 Va

11

4.80

80

85

10.45

11

11 V*

5.oo

85

90

10.60

11 Va

12

5.20

90

95

10.7 5

12

12 Va

5.40

95

100

10.90

12 Va

13

5.60

100

105

11.00

13

13 */s

5.80

105

no

11.10

13 */a

14 Va

6.oo

no

115

11.20

14 V»

15

6.20

115

120

11.80

15

16

6.40

120

125

11.40

16

17

6.60

125

130

11.60

17

18

6.80

130

135

11.60

18

19

7.oo

135

140

11.70

19

20

7.16

140

145

11.80

20

21

7.80

145

150

11.90

21

22

7.45

150

—

12.oo

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

varvid dock iakttaga, att skattens grundbelopp icke må i något fall med

mera än halva den överskjutande inkomsten överstiga det grundbelopp, som

högst skolat påföras bolaget, därest dess inkomst både varit allenast så

stor, att bolaget varit att hänföra till närmast lägre skatteklass.

Med inkomstprocent förstås här det procenttal, efter helt år räknat, som

det beskattningsbara beloppet eller, om bolaget haft intäkt av utdelning,

för vilken jämlikt 7 § g) skatteplikt icke föreligger, det beskattningsbara

beloppet med tillägg av behållen inkomst av utdelningen utgör av bolagets

kapital.

Till kapital, varom bär är fråga, räknas för aktiebolag och solidariska

bankbolag såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond. Aktie- eller

lottkapitalet upptages till det belopp, som angivits i ingående balansräkningen

för beskattningsåret eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år

undergått förändring, till medelstorleken därav under nämnda år. På

samma sätt förfares vid beräkning av reservfonden. Vad angår kommanditbolag

räknas till kapital, varom här är fråga, kommanditdelägarnas insatser

i bolaget, beräknade på sätt om aktie- eller lottkapital nyss är sagt.

c) För svensk försäkringsanstalts inkomst, i den mån den icke belöper

på aktieägare i denna deras egenskap, utgör grundbeloppet sex procent

av det beskattningsbara beloppet.

d) För andra skattskyldiga än dem, som avses under a)—c) här ovan,

utgör grundbeloppet tre procent av det beskattningsbara beloppet,

(Se vidare anvisningarna.)

19 $.

1 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras

en var för sin inkomst och förmögenhet samt mannen därjämte för

boets gemensamma inkomst och förmögenhet. Har vid dylik taxering avdrag,

varom i 4 § 1 mom. förmäles, eller skuld, som i 8 § avses, helt eller delvis

ej kunnat avgå å den därtill närmast berättigade makens inkomst eller

förmögenhet, må bristen avräknas å den andra makens inkomst eller förmögenhet.

Avdrag, varom stadgas i 16 §, ävensom beskattningsbart belopp

skall beräknas för makarna gemensamt, och skall skatt beräknas efter det

sålunda bestämda beskattningsbara beloppet samt, därest någondera maken

det påfordrar, fördelas dem emellan efter förhållandet mellan deras taxerade

belopp.

2 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt åtskilda, skola i

fråga om taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt anses såsom av varandra

oberoende skattskyldiga.

20 §.

För varje år bestämmes den för alla skattskyldiga enhetliga procent

av de i 18 § omförmälta grundbelopp, med vilken inkomst- och förmögenhetsskatt

skall det året utgå.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition Nr 103.

Eftertaxering.

21 §.

Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid

taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig,

underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav föranletts,

att han icke blivit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras

till inkomst- och förmögenhetsskatt att utgå med det belopp,

som genom berörda förfarande undandragits statsverket.

Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxeringen

rätteligen bort äga rum. Har den skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen

hans dödsbo, dock att sådan taxering icke må ske senare än två år efter

utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom blivit

ingiven för registrering.

Beskattningsort.

22 §.

1 mom. Skattskyldig taxeras enligt denna förordning ii hemortskommunen.

Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i Stockholm.

2 mom. Eftertaxering, som i 21 § omförmäles, skall ske där, varest taxeringen

bort verkställas, om den skett i rätt tid.

Allmänna bestämmelser.

23 §.

Har behållningen i boet efter avliden skattskyldig, som vid dödsfallet

varit här i riket bosatt, ej överstigit 20,000 kronor, och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må dödsboet kunna

av beskattningsnämnd helt eller delvis befrias från skattskyldighet

för sådan den avlidnes inkomst eller förmögenhet, som skolat upptagas

till beskattning under det år, han avlidit, eller under året näst därefter.

Fråga om befrielse, som här avses, upptages beträffande inkomst och

förmögenhet, som skolat taxeras under dödsåret, av beskaltningsnämnd

för detta eller nästpå följande år, samt beträffande inkomst och förmögenhet,

som skolat taxeras under året efter dödsåret, av beskattningsnämnd för

detta år.

24 §.

För inkomst- och förmögenhetsskatt, som påförts avliden person eller

på grund av bestämmelserna i G § 3 mom. oskift dödsbo efter honom,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

svare dödsboet ej med mera än tillgångarna i boet. Är boet skiftat, svare

bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans lott belöper och icke

i något fall med mera än hans lott i boet utgöir.

Lag samma vare om inkomst- och förmögenhetsskatt, som på grund av

eftertaxering påförts i stället för avliden person hans dödsbo.

25 §.

Vad i denna förordning stadgas om person, som är här i riket bosatt,

skall jämväl äga tillämpning å person, som i Sverige stadigvarande vistas

utan att vara härstädes bosatt.

26 §.

Å svensk medborgare, som tillhör svensk beskickning hos utländsk makt

eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning

och som på grund av sin tjänst är bosatt utomlands, skall tillämpas

vad i denna förordning stadgas angående här i riket bosatt person.

Vad nu sagts gäller jämväl sådan persons hustru samt barn under 16 år,

därest de äro svenska medborgare och bo hos honom.

27 §.

1 mom. Person, som tillhör främmande makts härvarande beskickning

eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning,

och som icke är svensk medborgare, anses i beskattningshänseende icke

vara här i riket bosatt. Sådan person är frikallad från skattskyldighet ej

mindre för de inkomster och den förmögenhet, för vilka med anledning

härav skatteplikt ej föreligger, än även för inkomst genom utdelning å

svenska aktier, lotter i svenska solidariska hankbolag, kommanditlotter i

svenska kommanditbolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar,

ävensom för förmögenhet, som utgöres av dylika aktier, banklotter,

kommanditlotter och andelar. Skatt skall av person, varom nu är fråga,

utgöras i den kommun här i riket, där han senast under beskattningsåret

haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat,

stadigvarande vistats.

Vad ovan sagts gäller jämväl sådan persons hustru samt barn under 16

ar, därest de bo hos honom och icke äro svenska medborgare.

2 mom. Svensk medborgare, som tillhör främmande makts härvarande beskickning

eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets- betjäning,

är frikallad från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos

den främmande makten.

3 mom. Olönad utländsk konsul, vare sig han är svensk eller utländsk

medborgare, beskattas icke för de förmåner, som han åtnjutit på grund

av tjänst hos den främmande makten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

28 $.

Där för tillämpningen av denna förordning erfordras tabeller eller föreskrifter

utöver vad de vid förordningen fogade tabellerna och anvisningarna

innehålla, äger Konungen utfärda sådana tabeller eller föreskrifter.

Om undantag från denna förordnings bestämmelser i vissa fall.

29 §.

Därest inkomst eller förmögenhet, för vilken inkomst- och förmögenhetsskatt

utgöres, tillika är underkastad statlig beskattning i annat land, äger

Konungen att, till förekommande av eller lindring i dylik dubbelbeskattning,

med nämnda lands regering träffa överenskommelse om fördelning i

beskattningshänseende mellan berörda land och Sverige av inkomsten eller

förmögenheten eller ock att, under förutsättning av ömsesidighet i tillämpliga

hänseenden, förordna, att viss inkomst eller viss förmögenhet eller inkomst

eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis vara fri från

beskattning här i riket.

I fall, varom ovan förmäles, må Konungen förklara, att inkomst- och

förmögenhetsskatt skall av skattskyldig utgöras till högre belopp än gällande

bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma

att uppgå till större andel, procentuellt beräknad, av det på grundval av

överenskommelsen eller förordnandet fastställda beskattningsbara beloppet,

än skatten skulle utgjort av det beskattningsbara belopp, som skulle

hava fastställts, om hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller förordnandet.

Överenskommelse med främmande stats regering i fråga, varom ovan

förmäles, skall upphöra att gälla senast vid det årsskifte, som infaller närmast

efter det en uppsägningstid av högst sex månader tilländalupit.

Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga

för tillämpning av överenskommelser eller förordnanden, varom i

denna paragraf stadgas.

30 §.

Under förutsättning av ömsesidighet må Konungen medgiva befrielse

från utgörande av skatt för inkomst av främmande stat tillhörig, för dess

beskickning eller konsulat härstädes avsedd fastighet, så ock för förmögenhet,

bestående av sådan fastighet.

31 $.

Skall i anledning av överenskommelse eller beslut, varom i 29 § eller

30 § sägs, inkomst, som enligt denna förordning är skattepliktig, ej här i

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 88 höft. (Nr 103.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

riket beskattas, får underskott, som uppkommer vid inkomstberäkningen,

icke vid taxering avräknas å inkomst, som skall här beskattas.

Skuld, som häftar vid förmögenhet, vilken jämlikt överenskommelse eller

beslut, varom i 29 § eller 30 § sägs, icke skall här i riket beskattas, får icke

vid taxering här i riket avräknas från annan förmögenhet.

32 %.

Om skattskyldig blivit genom beslut av vederbörande myndigheter beskattad

för samma inkomst eller förmögenhet såväl här i riket som i utländsk

stat, må Konungen på ansökan av den skattskyldige efter vederbörandes

hörande kunna, därest ömmande omständigheter eller eljest synnerliga

skäl föreligga, förordna om efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt

till undvikande av eller lindring i dubbelbeskattningen. Har

skatt redan erlagts, återbekommes skatten i den ordning, som för restitution

av kronoutskylder stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928.

Genom förordningen upphävas:

förordningen den 28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst- och förmögenhetsskatt,

sådan den lyder efter de ändringar i eller tillägg till densamma, som

innehållas i senare därom utfärdade författningar;

förordningen den 28 oktober 1910 (nr 116) angående bevillning av fast egendom

samt av inkomst, sådan den lyder efter de ändringar i eller tillägg till

densamma, som innehållas i senare därom utfärdade författningar;

förordningen den 22 maj 1925 (nr 155) med föreskrifter angående medgivande

i vissa fall av undantag från gällande bestämmelser om inkomstoch

förmögenhetsskatt m. m., sådan den lyder efter senare i densamma

gjorda ändringar.

Restitution av skatt, som avses i 19 § 2 mom. förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt sådant detta lagrum lydde enligt

förordning den 31 oktober 1919 (nr 733), (B-skatt), skall fortfarande

äga rum i den ordning, varom stadgas i förordningen den 14 maj 1926

(nr 126) om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt och skall därvid å grundbeloppet tillämpas

det procenttal, som jämlikt 20 § i den nya förordningen blivit bestämt att

gälla för det år, under vilket utdelning, som föranlett restitution, ägt rum.

Beträffande efterbeskattning av bevillning för inkomst samt av in korn stoch

förmögenhetsskatt, som skolat utgöras enligt de äldre förordningarna,

skola dessa fortfarande äga tillämpning.

Vad som stadgas i punkterna 3, 5 och 6 av de särskilda övergångsbestämmelser,

som skola iakttagas vid kommunalskattelagens tillämpning, skall

gälla jämväl vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Den så kallade lappskatten i Västerbottens och Norrbottens län skall

upphöra att utgå.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

19

Anvisningar

till 9 §.

1. Tillgång, som efter ty i denna paragraf sägs skall ingå ,i förmögenhets

be räkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskattningsåret

icke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och andra

värdehandlingar skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav ej

influtit under året.

2. Såsom affärsbruk i rörelse får anses gälla, att tillgångar, som äro avsedda

till stadigvarande bruk i rörelsen, upptagas till anskaffningsvärdet,

därå årliga avskrivningar göras för utrangering, slitning och annan värdeminskning.

Emellertid förekommer understundom, att avskrivningar

å tillgångar till stadigvarande bruk i rörelsen icke verkställas eller göras

i större omfattning, än som varit av förhållandena påkallad. Härtill

skall hänsyn tagas vid värdesättningen av tillgångarna, så att vederbörliga

avskrivningar alltid beräknas men tillika hållas inom skäliga

belopp.

Lager av råämnen eller varor värderas såsom helhet utan hänsyn

till påräknelig vinst vid försäljning i detalj.

I fråga om värdesättning av tillgångar inom jordbruk med binäringar

samt skogsbruk gäller, att levande inventarier sättas till sitt värde i

allmänna marknaden, och att vid värdesättning av döda inventarier

samma förfarande följes, som ovan är för rörelse angivet.

3. Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är

ovisst, antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor

bestämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det

visserligen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när,

skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att

fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse

endast för beräkningen av dess förhanden varande värde (10 §).

4. Rättighet skall anses vara bestämd att tillgodonjutas för tid, som icke

kommer att utlöpa inom fena år efter beskattningsårets utgång, även för

det fall att viss tid icke blivit bestämd, men anledning icke förefinnes att

antaga, att rättigheten kommer att upphöra tidigare än efter det femte årets

utgång.

till 12 §.

Såsom här i riket nedlagd förmögenhet anses icke vad utom riket bosatt

svensk medborgare eller utlänning placerar i svenska obligationer

eller i inteckningar i här belägen fastighet eller vad han har innestående

på bankräkning här i riket eller eljest har att här fordra, där fordringen

icke grundar sig på affärsverksamhet, som han, ensam eller jämte

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

annan, här utövat. Ej heller föranleder den omständigheten, att utom

riket bosatt svensk medborgare eller utlänning under vistelse här i riket

medfört värdehandlingar eller annan lös egendom eller att han anförtrott

dylik egendom i vård hos annan härstädes, att egendomen blir att anse såsom

här i riket nedlagd förmögenhet.

till 18 §.

1. För försäkringsaktiebolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall den

enligt 30 § 2 mom. kommunalskattelagen beräknade del av inkomsten, som

motsvarar en tredjedel av den beräknade räntan å premiereserv och premieåterbäringsreserv,

icke anses belöpa å aktieägarna i denna deras egenskap.

I vad mån annan inkomst skall anses belöpa på aktieägarna i denna

deras egenskap, får avgöras enligt de för bolaget gällande grunder eller

bolagsordning. På grund härav kommer för bolag, som meddelar livförsäkring

och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring, att som

aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det belopp, vilket genom bolagsstämmas

beslut tillförts dem av beskattningsårets vinst, däri icke inberäknat

vid beskattning avdragsgilla avsättningar till aktieägarnas fonder.

2. På sätt framgår av 6 § 2 mom., skall kommanditbolag taxeras blott

för den del av bolagets inkomst, som belöper å kommanditdelägarna, och

skall alltså endast på denna del av inkomsten tillämpas den i 18 § h)

angivna skatteskalan. För den del av kommanditbolagets inkomst, som

belöper på de solidariska delägarna, skola dessa taxeras.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

21

Tabell I

utvisande kapitalvärdet, etter en räntefot av 5 procent, av en etter förloppet av

nedanstående antal år till betalning förfallen fordran eller skuld å 100 kronor,

därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen.

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

i

95.24

26

28.12

51

8.31

76

2.45

2

90.70

27

26.78

52

7.91

77

2.34

3

86.38

28

25.61

53

7.53

78

2.22

4

82.2 7

29

24.2 9

54

7.17

79

2.12

5

78.36

30

23.14

55

6.88

80

2.02

6

74.6 2

31

22.04

56

6.51

81

1.92

7

71.07

32

20.99

57

6.20

82

1.83

8

67.68

33

19.99

58

5.90

83

1.74

9

64.4 6

34

19.04

59

5.62

84

1.66

10

61.39

35

18.13

60

5.85

85

1.58

11

58.4 7

36

17.27

61

5.io

86

1.51

12

55.68

37

16.44

62

4.86

87

1.43

13

53.03

38

15.66

63

4.62

88

1.37

14

50.51

39

14.91

64

4.40

89

1.80

15

48.10

40

14.2 0

65

4.19

90

1.24

16

45.81

41

13.53

66

3.99

91

1.18

17

43.63

42

12.88

67

3.80

92

1.12

18

41.65

43

12.2 7

68

3.62

93

1.07

19

39.5 7

44

11.69

69

3.45

94

1.02

20

37.69

45

11.18

70

3.29

95

0.9 7

21

35.89

46

10.60

71

3.13

96

0.9 2

22

34.18

47

10.09

72

2.98

97

0.88

23

32.56

48

9.61

73

2.84

98

0.84

24

31.01

49

9.16

74

2.70

99

0.80

25

29.58

50

8.72

75

2.58

100

0.7 6

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Tabell II

utvisande kapitalvärdet, etter en räntefot av 5 procent, av en under nedanstående

antal år utgående, vid slutet av varje år till betalning förfallen ränta

(avkomst, förmån) å 1 krona.

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

i

0.95

26

14.38

51

18.34

76

19.51

2

1.86

27

14.64

52

18.4 2

77

19.58

3

2.72

28

14.00

53

18.49

78

19.66

4

3.55

29

15.14

54

18.67

79

19.58

5

4.8S

30

15.37

55

1—‘

00

Ä

09

80

19.60

6

5.08

31

15.59

56

18.70

81

19.62

7

5.7 9

32

15.8 0

57

18.76

82

19.68

8

6.40

33

I6.00

58

18.82

83

19.65

9

7.11

34

16.19

59

18.88

84

19.67

10

7.72

35

16.8 7

60

18.93

85

19.68

11

8.31

36

16.55

61

18.98

86

19.70

12

8.86

37

16.71

62

19.03

87

19.71

13

9.89

38

16.87

63

19.08

88

19.78

14

9.90

39

17.02

64

19.12

89

19.74

15

10.38

40

17.16

65

19.16

90

19.75

16

10.84

41

17.29

66

19.20

91

19.76

17

11.2 7

42

17.42

67

19.24

92

19.78

18

11.69

43

17.65

68

19.28

93

19.79

19

12.09

44

17.66

69

19.81

94

19.80

20

12.46

45

17.7 7

70

19.34

95

19.81

21

12.82

46

17.88

71

19.3 7

96

19.82

22

13.16

47

17.98

72

19.40

97

19.82

23

13.49

48

18.08

73

19.48

98

19.88

24

13.80

49

18.17

74

19.46

99

19.84

25

14.09

50

18.26

75

19.48

100

19.85

Utgar beloppet i stället vid början av varje år, erbålles kapitalvärdet genom att öka närmast

föregående tal med 1.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Tabell III

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en livränta eller

annan förmän, som vid slutet av varje år under en persons av mankön livstid

utg&r med belopp eller till värde av 1 krona.

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde |

1

Ålder |

Kapitalvärde

0

15.76

30

15.76

60

9.S5

90

1.85

1

17.24

31

15.6 5

61

9.56

91

1.72

2

17.52

32

15.58

62

9.27

92

1.59

3

17 60

33

15.41

63

8.96

93

1.48

4

17.63

34

15.2 7

64

8.6 7

94

1.35

5

17.62

35

15.18

65

8.36

95

1.25

6

17.60

36

14.99

66

8.05

96

1.17

7

17.56

37

14.84

67

7.73

97

1.12

8

17-61

38

14.6 9

68 j

7.43

98

1.08

9

17.46

39

14.53

69 |

7.11

99

0.90

1 10

17.38

40

14.86

70

6.80

100

0.81

11

17.81

41

14.20

71

6.48

101

0.6 9

12

17.28

42

14.02

72

6.17

102

0.55

13

17.14

43

13.85

73

5.86

103

0.40

14

17.05

44

13.66

74

5.55

104

0.23

15

16.95

45

13.47

75

5.2 5

16

16.86

46

13.2 7

76

4.96

17

16.7 7

47

13.07

77

4.66

18

16.69

48

12.86

78

4.3 8

19

16.62

49

12.64

79

4.11

20

16.55

50

12.41

80

3.8 5

21

16.49

51

12.18

81

3.60

22

16-48

52

11.96

82

3.85

23

16.87

53

11.71

83

3.12

24

16.30

54

11.46

84

2.89

25

16.22

55

11.21

85

2.69

26

16.14

56

10.96

86

2.50

27

16.05

57

10.69

87

2.82

28

15.96

58

10.41

88

2.14

29

15.86

69

10.18

89

1.98

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25.^ Utgår

den vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.376. Utgår den vid början av varje år, ökas

det med 1-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Tabell IV

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en livränta eller annan

förmån, som vid slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår

med belopp eller till värde av 1 krona.

1 Ålder

i-

| Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

i Kapitalvärde

J Ålder

J Kapitalvärde

0

16.13

30

I6.00

60

10.86

j 90

2.10 j

1

17.88

31

15.90

61

10.06

91

1.95

i 2

17.59

32

15.80

62

9.7 6

92

1.80

i 3

17.66

33

15.69

63

9.45

93

1.67 1

4

17.69

34

15.58

64

9.13

94

1.55 j

!

5

17.68

35

15.46

65

8.81

95

1 1.42 |

6

17.66

36

15.84

66

8.49

96

1.34

7

17.68

37

15.21

67

8.16

97

1.29 1

8

17.68

38

15.08

68

7.83

98

1.22 1

! 9

17.53

39

14.94

69

7.51

99

1.12 |

! 10

17.4 7

40

14.80

70

7.18

100

1.02

1 it

17.40

41

14.65

71

6.85

101

0.91 i

12

17.83

42

14.49

72

6.52

102

0.80

! 13

17.25

43

14.33

73

6.21

103

0.64

i 14

17.18

44

14.16

74

5.89

104

0.4 7

i 15

17.ll

45

13.98

75

5.5 7

105

0.26

: 16

17.04

46

13.79

76

5.27

1 17

16.9 7

47

13.59

77

4.97

! 18

16.91

48

13.39

78

4.70

19

16.84

49

13.18

79

4.41

20

16.7 7

50

12.96

80

4.14

21

16.71

51

12.74

81

3.88

22

16.04

52

12.50

82

3.68

23

16.57

53

12.26

83

3.39

24 i

16.50

54

12.01

84

3.16

25 :

16.42

55

11.75

85

2.96

26

16.84

56

11.49

86 j

2.76

27

16.27

57

11.22

87

2.58

28

16.18

58

10.94

88 j

2.41

29

16.09

59

10.66

89 1

2.2 5

Utgar livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0-2 5. Utgår

den vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.875. Utgår den vid början av varje år,

ökas det med 1.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

25

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 22 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thykén, Ribbing, Meukling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes- och socialdepartementen

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg:

Vid anmälan tidigare denna dag av förslaget till kommunalskattelag har

jag omnämnt min avsikt att för Kungl. Maj:t framlägga förslag till ny

förordning om en statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Jag har därvid

jämväl omnämnt, att den statliga skatteförordningen bör, i vad avser inkomstbeskattningen,

bygga på kommunalskattelagens bestämmelser, så att

den statliga skatteförordningen hänvisar till kommunalskattelagen i de avseenden,

där samma bestämmelser skola gälla för båda skatteformerna. I

överensstämmelse härmed kommer det förslag, jag nu går att anmäla, att i

formellt avseende nära ansluta sig till det av presidenten Petersson utarbetade

förslaget till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Jag övergår härefter till att redogöra för de olika bestämmelserna i förslaget

och kommer därvid att jämförelsevis utförligt behandla förmögenhetsbeskattningen,

enär denna saknar motsvarighet i kommunalskattelagen.

2 §.

Denna paragraf motsvarar 2 och 3 §§ i presidenten Peterssons förslag.

I förevarande paragraf sker anknytningen av den statliga inkomstbeskattningen

till den kommunala, i det att i paragrafen angives, att de i kommunalskattelagen

givna bestämmelser angående vad som är att hänföra till

skattepliktig intäkt, angående förvärvskällor, angående beräkningen av inkomst

m. m. skola gälla även vid statsbeskattningen, dock med vissa uttryckligen

angivna undantag.

Inkomstskattesakkunniga hava föreslagit, att avdrag skall få ske för alla

under beskattningsåret erlagda utskylder, alltså i motsats till vad nu gäller

jämväl för kronoutskylder, samt att såsom inkomst genom tillfälliga vinster

skall beskattas intäkt genom restitution av utskylder, för vilka avdrag

tidigare åtnjutits. En av de sakkunniga var skiljaktig och ansåg på skäl,

som utvecklats i en särskild vid de sakkunnigas betänkande fogad promemoria,

avdrag icke böra medgivas för kronoutskylder.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Departements
chefen.

Presidenten Petersson har ansett sig böra i sitt förslag bibehålla nuvarande

bestämmelser i detta avseende orubbade, och är för den skull enligt hans

förslag avdrag för kronoutskylder icke medgivet.

Inkomstskattesakkunnigas förslag på denna punkt har tillstyrkts uti flera

inkomna utlåtanden, bland annat kammarrättens, under det att i andra utlåtanden

vissa betänkligheter mot detsammma kommit till synes.

Jag har icke kunnat ansluta mig till inkomstskattesakkunnigas förslag

att vid beskattningen medgiva avdrag för kronoutskylder. Härvid har det

avgörande icke så mycket varit, att en dylik avdragsrätt kanske ej kan

anses ur teoretisk synpunkt motiverad, utan fastmera att de rent praktiska

konsekvenserna av avdragsrätten skulle bliva omfattande. En dylik avdragsrätt

skulle vid oförändrad skatteskala medföra icke blott en minskning av

de beskattningsbara beloppen utan jämväl, på grund av skattens progressiva

karaktär, en minskning av progressionen. För den härigenom minskade

skatten kunde ersättning vinnas antingen genom höjning av den procent av

skattens grundbelopp, som uttages, eller ock genom höjning av den indirekta

beskattningen. Ingen av dessa utvägar finner jag tilltalande. En rätt till

avdrag för kronoutskylder borde i stället, på sätt reservanten inom de inkomstskattesakkunniga

framhållit, logiskt leda till skärpning av skatteskalan.

En dylik skärpning i förening med vidgad rätt till utskyldsavdrag skulle

dock i många fall medföra större orättvisor än nu gällande bestämmelser,

särskilt i fråga om skattskyldiga, vilkas inkomster variera inom så vida

gränser, att deras inkomst under något år icke förslår till täckande av

de under samma år erlagda, på tidigare års flerdubbelt större inkomster

belöpande skatter.

Förutsättningen för rätt till avdrag för utskylder är enligt det nu framlagda

förslaget, liksom enligt inkomstskattesakkunnigas och presidenten

Peterssons förslag, att utskylderna erlagts under beskattningsåret, och är avdrag

alltså icke medgivet för utskylder, som väl förfallit under beskattningsåret

men då icke guldits. Har skattskyldig uppburit bidrag av skatteutjämningsmedel,

får tydligen blott avdragas det erlagda nettobeloppet, d. v. s. vad

som återstår efter avdrag av utjämningsbidraget.

I likhet med inkomstskattesakkunniga har jag funnit uttrycklig bestämmelse

böra intagas därom, att till skattepliktig intäkt är att hänföra intäkt

genom restitution av allmänna skatter, för vilka avdrag tidigare åtnjutits.

Då någon fastighetsskatt icke utgår till staten, skall självfallet, i överensstämmelse

med vad nu gäller, avdrag vid statsbeskattningen icke äga rom

för något genom fastighetsskatt beskattat inkomstbelopp.

3 %.

Denna paragraf motsvarar 24 § i presidenten Peterssons förslag. Jag har

ansett det skola bidraga till ökad överskådligbet att redan här upptaga förevarande

bestämmelser för att på detta sätt i ett sammanhang i 2 och 3 §§ an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

giva de bestämmelser i kommunalskattelagen, som skola gälla jämväl vid

den statliga beskattningen.

4 §•

Förevarande paragraf handlar om de allmänna avdragen. Då dessa avdrag

icke till fullo överensstämma med de vid kommunalbeskattningen medgivna

avdragen, har någon generell hänvisning till kommunalskattelagen

icke kunnat ske.

För periodiskt understöd samt för pensions- och försäkringsavgifter får

avdrag åtnjutas i samma utsträckning som vid kommunalbeskattningen.

Likaledes äger gift kvinna liksom vid kommunalbeskattningen åtnjuta särskilt

avdrag med 200 kronor från inkomst av rörelse eller av eget arbete.

Liksom vid kommunalbeskattningen är avdrag icke medgivet för underskott,

som uppstått å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom

ävensom deltagande i lotteri eller å fastighet eller rörelse i utlandet. Däremot

får utan inskränkning avdrag ske för underskott å övriga förvärvskällor,

och återfinnas alltså icke de inskränkningar i avdragsrätten, som vid

kommunalbeskattningen blivit en följd av bestämmelserna om olika beskattningsorter.

Angående avdraget för utskylder hänvisar jag till vad jag vid 2 § därom

anfört.

6 §.

Från nuvarande lagstiftning har bibehållits den olikhet mot kommunalbeskattningen,

att här i riket icke bosatt svensk medborgare eller utlänning

är skattskyldig för utdelning å svenska aktier, svenska banklotter och andelar

i svenska ekonomiska föreningar. Med aktier hava jämställts kommanditlotter.

Dessutom har intagits föreskrift om skattskyldighet för restituerade

utskylder. Samma bestämmelser skola gälla jämväl för utländska

bolag.

Angående beskattningen av inländska juridiska personer hänvisar jag till

vad jag därom tidigare i dag anfört vid anmälan av förslaget till kommunalskattelag.

7 %.

I likhet med vad hittills varit fallet föreligger enligt de nu uppgjorda

förslagen en korrespondens mellan bestämmelserna om skattefrihet vid statsskatten

och bestämmelserna om hel eller partiell skattefrihet vid kommunalbeskattningen.

De under a), b), f) och h) meddelade bestämmelserna om skattefrihet överensstämma

med vad som gäller vid kommunalbeskattningen.

Att staten icke skall erlägga statsskatt, får anses självklart.

Yad de under d) och e) upptagna juridiska personerna angår, hava de vid

kommunalbeskattningen blott inskränkt skattskyldighet och böra de då, i

överensstämmelse vad hittills gällt i dylika fall, helt befrias från utgörande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

av statsskatt. Beträffande vilka juridiska personer böra åtnjuta denna

skattefrihet hänvisar jag till vad vid anmälan av förslaget till kommunalskattelag

anförts beträffande skattskyldigheten för juridiska personer.

I överensstämmelse med vad jag därom anfört vid anmälan av förslaget

till kommunalskattelag har i förevarande paragraf intagits bestämmelse om

skattefrihet för utdelning i vissa fall för svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar. Samma skattefrihet gäller jämlikt 6 § 2 mom. även

för kommanditbolag.

Den nuvarande skattefriheten för lappallmogen ifråga om inkomst av renskötsel

återfinnes icke i förslaget. Rörande anledningen härtill hänvisar

jag till vad jag därom anfört vid anmälan av förslaget till kommunalskattelag.

I samband härmed har i övergångsbestämmelserna upptagits föreskrift

därom, att den s. k. lappskatten skall upphöra att utgå.

9 §.

Den omständigheten, att i förslaget till kommunalskattelag icke upptagits

näringsskatt, har föranlett omarbetning av bestämmelserna i 1 mom. c) av

förevarande paragraf.

Till jordbruk Enligt presidenten Peterssons förslag skola lösa tillgångar, som höra till

''fukter och j°rdbruk med binäringar, beskattas såsom förmögenhet endast i den mån

förråd. näringsskattevärde skulle åsättas dem, och hava på den grund från skatteplikt

frikallats inneliggande gröda och andra alster av jordbruk med binäringar

ävensom förbrukningsartiklar, råvaror och råmaterial i jordbruksnäringen.

Jämlikt inkomstskattesakkunnigas förslag, anvisningarna till 13 §, räknas

beträffande produkter av fast egendom icke såsom förmögenhet de vid

beskattningsårets slut inneliggande lager och förråd av spannmål, foder- och

gödselmedel, bränsle m. m., som äro avsedda att under taxeringsåret successivt

förbrukas i den skattskyldiges hushåll eller i hans näringsdrift. Detta

sammanhänger därmed, att de sakkunniga ansett inkomst, som förvärvats

under beskattningsåret, icke böra inräknas i förmögenheten, enär denna inkomst

icke kunde betraktas utgöra ett kapital, som under beskattningsåret

bidragit till skapandet av fonderad inkomst.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har mot den av inkomstskattesakkunniga

föreslagna bestämmelsen anmärkt, bland annat, att den bästa kontrollen å

jordbrukares deklarationer just bestått däri, att taxeringsmyndigheterna vid

jämförelse mellan de båda sista deklarationerna kunnat taga i beräkning

spannmålslagrets storlek vid årets början och slut samt intäkten å försäljningen

under året. Med ledning härav samt kännedomen om arealen och

årsväxten hade då vissa slutsatser kunnat dragas om deklarationens riktighet

eller oriktighet. Det vore ju tydligt, att möjligheterna till sådan kontroll

ginge väsentligen förlorade genom den föreslagna bestämmelsen.

Länsstyrelsen i Örebro län har anmärkt, att, då enligt häda förslagen

tillgångar i jordbruk med binäringar i viss utsträckning undantoges från

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 103.

skatteplikt, men samtidigt avdrag medgåves för alla skulder, förmögenhetsberäkningen

icke bleve riktig.

Kammarrätten har ifrågasatt, huruvida skäl förelåge att i avseende å

förmögenhetsberäkningen frångå gällande bestämmelser, bland annat i fråga

om skatteplikt för jordbrukares inneliggande lager av gröda och andra produkter.

Jag har icke kunnat ansluta mig till den av inkomstskattesakkunniga för- Pepartementsfäktade

åsikten, att tillgångar, som härröra från beskattningsårets inkomst. chetcn''

ej böra beskattas såsom förmögenhet. Det är väl riktigt, att dessa tillgångar

i många fall icke skapat ny, fonderad inkomst under beskattningsåret och att

för den skull beskattning icke bör äga rum, om man ser förmögenhetsbeskattningen

enbart från den synpunkten, att den skall medföra en hårdare

beskattning av verklig fonderad inkomst i förhållande till arbetsinkomst.

Emellertid är den svenska förmögenhetsskatten icke konsekvent utformad

såsom en skatt på fonderad inkomst, utan skatt utgår jämväl för tillgångar,

vilka icke lämnat någon inkomst, och skatten tar hänsyn enbart till förmögenhetsförhållandena

vid beskattningsårets slut, utan att avseende fästes

vid de förändringar, som förmögenheten under året undergått. Vid dylikt

förhållande synes det icke motiverat att från beskattning undantaga vissa

tillgångar på den grund, att de härröra av beskattningsårets inkomst. Dylika

undantag från skatteplikten skulle även försvåra tillämpningen av förordningen.

Det särskilda skäl, som presidenten Petersson haft för den av honom

föreslagna undantagsbestämmelsen, eller önskvärdheten av kongruens mellan

de för näringsbeskattningen och de för förmögenhetsbeskattningen gällande

regler, föreligger icke längre. På grund av vad jag nu anfört och då, på

sätt länsstyrelsen i Malmöhus län framhållit, vissa möjligheter till kontroll

av jordbrukares inkomstdeklarationer i annat fall skulle ga förlorade, har

jag ansett även sådana till jordbruk med binäringar hörande tillgångar som

förråd av produkter, fodermedel, råvaror m. m. böra liksom hittills inräknas

i de skattepliktiga tillgångarna.

Enligt inkomskattesakkunnigas förslag skola vid förmögenhetsbeskattningen Andelar i

såsom tillgångar upptagas aktier, lotter i solidariska bankbolag samt andelar bolagi

andra bolag och i ekonomiska föreningar, detta i överensstämmelse med nuvarande

bestämmelser. Av 9 § d) och 12 § 2 mom. i presidenten Peterssons

förslag, jämförda med anvisningen till 6, 12 och 18 §§, synes framgå, att

enligt detta förslag i vissa fall skall såsom tillgång upptagas värdet av andel

i en juridisk person men i andra fall såsom tillgång upptagas viss bråkdel

av den juridiska personens förmögenhet, beräknad efter de i fråga om fysisk

person gällande bestämmelser. När det är fråga om delägarskap i aktiebolag,

bankbolag och ekonomisk förening, skall eu delägare bland sina tillgångar

upptaga aktien, lotten eller andelen efter dess börsvärde eller eljest

påräkneliga värde. Är det åter fråga om handelsbolag eller rederi, skall

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

bolagets eller rederiets förmögenhet beräknas på det sätt, som gäller i fråga

om enskild person, och därefter skall detta värde fördelas på delägarna i

förhållande till deras andelar i bolaget. Beträffande kommanditbolag tilllämpas

båda metoderna. Bolagets förmögenhet beräknas, och på de solidariska

delägarna fördelas den del av densamma, som motsvarar deras andel

i bolaget; vad som motsvarar kommanditdelägarnas andelar fördelas däremot

icke på dem, utan såsom tillgång för dem skall upptagas värdet av

kommanditlotterna, beräknat efter de grunder, som gälla i fråga om värdesättning

av aktier.

Departements- Jag har icke ansett skäl föreligga att vid förmögenhetsbeskattningen med
/»Vi

oför» _ _ l • l

dela olika regler för beskattningen av andelar i olika slags bolag. I det

ena som i det andra fallet är det andelen i bolaget, som utgör tillgång för

delägaren, ty denne äger icke en viss bråkdel av varje bolaget tillhörig till

gång. Den praktiska skillnaden mellan de båda alternativen lär visserligen

icke vara stor, men fall torde dock kunna inträffa, då den blir synbar.

För den skull hava bestämmelserna i förevarande avseende avfattats i överensstämmelse

med vad inkomstskattesakkunniga föreslagit, och har i följd

härav 2 mom. i 12 § enligt presidenten Peterssons förslag såsom obehövligt

icke medtagits. Att det är bolagsandelen, som skall upptagas såsom tillgång,

hindrar givetvis icke, att värdesättningen av andelen i regel och där

förefintliga bolagskontrakt eller dylikt ej föranleda undantag, bör ske på

det sätt, att först bolagets behållna förmögenhet uppskattas och därefter

varje andel anses vara värd en given bråkdel av denna förmögenhet.

Enligt inkomstskattesakkunnigas förslag skola såsom förmögenhet beskattas

patent- och förlagsrätter men däremot icke rätt till firmanamn, varumärke,

mönsterskydd, tidningstitel och dylikt. Presidenten Petersson har föreslagit

skattefrihet för alla dessa slag av tillgångar, i den mån de icke skola åsättas

näringsskattevärde.

Vad först angår patent- och förlagsrätter synas dylika rättigheter böra beskattas,

när de utgöra tillgång i en rörelse, men torde de i annat fall böra

bliva skattefria. En patent- eller förlagsrätt i uppfinnarens eller författarens

hand synes näppeligen vara av den beskaffenhet, att den bör göras till

föremål för förmögenhetsbeskattning; därjämte skulle värdesättningen i

dylikt fall ofta möta mycket stora svårigheter. Övriga här ifrågavarande

rättigheter synas böra, liksom nu är fallet, vara fritagna från skatteplikt.

Matt till ränta Inkomstskattesakkunniga hava, i överensstämmelse med nu gällande bestämbegränsade

ruelse r, under 13 § 1 mom. 2:o g) och h) i sitt förslag såsom förmögenhetsrättigheter.

skattepliktiga tillgångar upptagit vissa tidsbegränsade rättigheter, såvida de

skola tillgodonjutas för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer

att utlöpa inom fem år efter nästföregående års utgång. Presidenten Pe
-

Patent- och

förlagsrätter

m. rrv.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

tersson har däremot ansett dylika tidsbegränsade rättigheter böra vara

skattepliktiga endast i fall näringsskattevärde skall åsättas dem.

Jag har icke funnit skäl föreligga att medgiva en sådan utsträckning av

skattefriheten som presidenten Petersson föreslagit och har därför i det nu

framlagda förslaget i huvudsak upptagit de av inkomstskattesakkunniga i

förevarande avseende föreslagna bestämmelserna. Vad särskilt angår livränta

på grund av försäkring skall, på sätt jag omnämnt vid redogörelsen

för försäkringsanstalters beskattning, försäkringens kapitalvärde icke beskattas

hos försäkringsanstalten, och någon anledning finnes då icke att

under alla förhållanden frikalla livräntan från beskattning jämväl hos försäkringstagaren.

Sådana försäkringar, som avses i 32 § 2 mom. a—c) i förslaget

till kommunalskattelag, torde dock icke höra träffas av förmögenhetsskatt,

utan endast sådana livränteförsäkringar, som avses i 32 § 2

mom. d) böra vid förmögenhetsbeskattningen räknas såsom tillgångar. I

likhet med vad nu gäller torde livsvarig livränta liksom ock annan för

den berättigades livstid utgående avkomst eller förmån böra frikallas från

beskattning, där värdet av vad som årligen åtnjutes understiger 1,000

kronor.

Av vad jag vid anmälan av förslaget till kommunalskattelag anfört rörande

försäkringsanstalters beskattning framgår, att i försäkringsanstalternas

ränteskatt ingår jämväl förmögenhetsskatt, och skall i anledning därav värdet

av en kapitalförsäkring icke räknas såsom skattepliktig tillgång hos

försäkringstagaren.

Vad angår skatteplikt för smycken samt för yttre inventarier, som äro

avsedda för ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet, har

jag ansett det lämpligen höra, på sätt inkomstskattesakkunniga i fråga om

smycken föreslagit, medgivas skattefrihet, därest sammanlagda värdet av

dessa tillgångar icke överstiger 1,000 kronor. Anledning synes icke föreligga

att under förmögenhetsbeskattningen indraga dylika tillgångar, när

de representera blott ett obetydligt värde.

10 %.

I fråga om grunderna för värdesättning av skattepliktiga tillgångar kan

jag i stort sett ansluta mig till vad presidenten Petersson därutinnan föreslagit.

Endast ett par detaljer torde böra här beröras.

Då någon värdering av tillgångar för näringsskatt icke skall äga rum,

hava i förordningen intagits bestämmelser om värderingen av tillgångar,

som höra till jordbruk med binäringar eller till rörelse.

Jag har under nästföregående paragraf omnämnt, att från förmögenhetsskatt

icke böra undantagas sådana tillgångar, som härröra av beskattningsårets

inkomst. Undantag härifrån synes dock böra göras i fråga om upplupen,

men ej förfallen ränta på fordringar, som icke höra till rörelse.

Kapital
försäkringar.

Yttre inventarier.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Dylik ränta skall enligt förslaget till kommunalskattelag icke upptagas

såsom inkomst och synes då ej heller böra räknas såsom förmögenhetstillgång.

I överensstämmelse med vad nu gäller och jämväl presidenten Petersson

föreslagit har fördenskull i det nu framlagda förslaget upptagits den

bestämmelsen, att fordran, som löper med ränta, skall upptagas till sitt

kapitalbelopp utan tillägg av upplupen ej förfallen ränta, och skall motsvarande

gälla i fråga om avdrag för skuldräntor.

Särskilda bestämmelser erfordras rörande värdesättningen av de under

9 § 1 mom. f) och g) upptagna tillgångarna, och synas dessa bestämmelser

kunna avfattas i huvudsak i överensstämmelse med vad inkomstskattesakkunniga

föreslagit.

11 §.

För undvikande av upprepningar har i denna paragraf vidtagits den ändring

i förhållande till presidenten Peterssons förslag, att i fråga om beräkningen

av kapitalvärdet av skuld och av förpliktelse att utgiva ränta,

avkomst eller förmån hänvisning skett till de i 10 § meddelade bestämmelserna

om värdesättning av motsvarande förmåner.

12 §.

Angående inländska juridiska personers skattskyldighet för förmögenhet

hänvisar jag till vad jag därom anfört vid anmälan av förslaget till kommunalskattelag.

14 $.

Beträffande skattskyldighet för hemmavarande omyndiga barns förmögenhet

hava nu gällande bestämmelser bibehållits.

16 §.

Vad angår bestämmelserna om ortsavdrag hänvisar jag till vad jag därom

anfört vid anmälan av förslaget till kommunalskattelag.

Jag har anslutit mig till den av presidenten Petersson framförda tanken,

att en lindring vid statsbeskattningen på grund av ömmande omständigheter

bör göras beroende därav, att likartad lindring medgivits jämväl vid

kommunalbeskattningen. Ehuru enligt det nu framlagda förslaget det icke

föreligger någon fix, för alla fall lika proportion mellan statsbeskattningens

och kommunalbeskattningens ortsavdrag, synes man dock lämpligen kunna

vinna det önskade målet genom en föreskrift, att avdraget för ömmande

omständigheter får vid statsbeskattningen utgöra högst en och en halv

gånger det vid kommunalbeskattningen av sådan orsak medgivna avdraget.

17 §.

I överensstämmelse med vad som föreslagits i fråga om kommunalbeskattningen

har för här i riket bosatt fysisk person gränsen för skatteplikts

inträde satts vid ett taxerat belopp av 600 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

33

18 §.

I förhållande till nu gällande bestämmelser upptager det nu framlagda

förslaget de ändringar, att dels för enskilda och därmed likställda skattens

grundbelopp i fråga om den del av det beskattningsbara beloppet, som icke

överstiger 2,000 kronor, satts till 2 procent, dels ock ändrade skattesatser

införts för vissa slag av juridiska personer. Angående skälen till de sålunda

föreslagna ändringarna hänvisar jag till vad jag därom anfört vid

anmälan av förslaget till kommunalskattelag.

På sätt jag i annat sammanhang framhållit skall vid bestämmande av

skatteprocenten för aktiebolag och därmed likställda hänsyn i vissa fall tagas

icke blott till det beskattningsbara beloppet utan jämväl till behållen utdelning

å aktier m. m. Såsom ett kortfattat uttryck för det förhållande, vari

det beskattningsbara beloppet, i förekommande fall ökat med behållen utdelning,

står till kapitalet, användes i det nu framlagda förslaget ordet »inkomstprocent».

Därest beskattningsåret, såsom fallet kan vara exempelvis

vid omläggning av räkenskapsår, överstigit eller understigit 12 månader bör,

på sätt i praxis skett, hänsyn härtill tagas vid beräkning av inkomstprocenten.

Föreskrift i sådant avseende har intagits i förslaget.

19 §.

Jag har ansett mig kunna biträda det av presidenten Petersson beträffande

taxering av äkta makar, som leva tillsammans, framställda förslaget, att

skuld, som icke kunnat avgå å den därtill närmast berättigade makens förmögenhet,

skall avräknas å den andre makens förmögenhet.

22 §.

Beträffande föreskrifterna i denna paragraf hänvisas till vad därom yttrats

vid anmälan av förslaget till kommunalskattelag samt vad den inom

finansdepartementet utarbetade promemorian angående åtgärder till undvikande

av eller lindring i internationell dubbelbeskattning med mera därom

innehåller.

23 §.

Den i 23 § andra stycket av presidenten Peterssons förslag intagna bestämmelsen

återfinnes icke i det nu framlagda förslaget. Rörande skälet

härtill hänvisar jag till vad jag anfört om orsaken till att den likartade

bestämmelsen i 52 § av kommunalskattekommitténs förslag till kommunalskattelag

icke intagits i förslaget till kommunalskattelag (55 §J

26 och 27

Innehållet i dessa paragrafer är i huvudsak överensstämmande med vad i

69 och 70 §§ förslaget till kommunalskattelag föreskrives. Angående de

punkter, vari förevarande stadganden skilja sig från föreskrifterna i beBihanq

Ull riksdagens protokoll 1927. I sand. SS höft. (Nr 103.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. May.ts proposition Nr 103.

rörda paragrafer i förslaget till kommunalskattelag hänvisas dels till promemorian

angående åtgärder till undvikande av eller lindring i internationell

dubbelbeskattning med mera, dels ock till vad jag beträffande motsvarande

paragrafer i kommunalskattelagen anfört.

30 §.

Eu motsvarande bestämmelse linnes meddelad i 73 § förslaget till kommunalskattelag.

I sitt utlåtande över promemorian angående åtgärder till undvikande av

eller lindring i internationell dubbelbeskattning med mera anmärkte kammarrätten,

att även i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt borde

intagas ett dylikt stadgande.

Vad kammarrätten sålunda anfört har jag ansett böra beaktas.

32 §.

Beträffande innehållet i denna paragraf hänvisar jag till vad därom anförts

i den allmänna motiveringen till förslaget till kommunalskattelag samt

under 31 § i promemorian angående åtgärder till undvikande av eller lindring

i internationell dubbelbeskattning med mera.

Det nu framlagda förslaget saknar motsvarighet till 26 § andra stycket

av nu gällande inkomstskatteförordning och till 25 § i presidenten Peterssons

förslag. Jag har nämligen ansett en bestämmelse i förevarande avseende,

avfattad i överensstämmelse med vad presidenten Petersson föreslagit,

böra intagas i kommunalskattelagen (67 §), och kommer denna bestämmelse

på grund av 3 § i nu förevarande förslag att gälla jämväl för statsbeskattningens

del.

Härefter uppläser föredragande departementschefen ett inom finansdepartementet

utarbetat förslag till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och föreslår, att förslaget måtte i proposition föreläggas riksdagen.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla, och skall till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

E. Regnér.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. 1SärU 1927:7 Memorial, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första särskilda utskottets utlåtande nr 1 i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med f s. 1 i texten
  3. 1SärU 1927:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kgynmunalskattelag m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 2 i texten