Sök i Ratio Lex

Angående delaktighet i statens pensions anstalt för överläkare vid vissa statsunderstödda kustsanatorier samt för vissa döv stumpräster

1927-02-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:124, Angående delaktighet i statens pensions anstalt för överläkare vid vissa statsunderstödda kustsanatorier samt för vissa döv stumpräster

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition Nr 124.

1

Nr 124.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående delaktighet i

statens pensions anstalt för överläkare vid vissa statsunderstödda

kustsanatorier samt för vissa döv stumpräster;

given Stockholms slott den 11 februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekmak, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin,

Almkvist, Ltberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:

I skrivelse den 26 maj 1926, nr 260, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående inordnande i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. under ändrat namn av statens pensionsanstalt av vissa grupper

av befattningshavare jämte i ämnet väckta motioner har riksdagen anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande beredande av pensionsrätt

i statens pensionsanstalt för dels överläkare vid statsunderstödda

kustsanatorier, dels ock dövstumpräster ävensom för riksdagen snarast möjligt

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 107 höft. (Nr 124.) 1

Angående

delaktighet i

statens pensionsanstalt

för överläka

re vid vissa

statsunderstödda

kustsanatorier

samt för vissa

dövstum

präster.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 124.

Vad angår överläkarna vid statsunderstödda kustsanatorier avser riksdagens

skrivelse allenast överläkare vid sådana statsunderstödda kustsanatorier,

vilka äro underkastade tuberkulossjukhusstadgans bestämmelser men icke

ägas av landsting eller stad, som ej deltager i landsting. I sin nämnda

skrivelse anför riksdagen beträffande dessa läkare, att riksdagen finner goda

skäl föreligga för beredande av pensionsrätt åt dem enligt i huvudsak

samma grunder, som i Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition föreslagits

beträffande överläkare vid svenska livförsäkringsbolags sanatorieförenings

sanatorium.

Vidkommande dövstumprästerna anför riksdagen i skrivelsen, att delaktighet

i statens pensionsanstalt borde beredas sådana dövstumpräster, för

vilka den ifrågavarande befattningen utgjorde uteslutande eller huvudsaklig

sysselsättning. Mot förslaget kunde måhända anföras, att ett ordnande

av denna pensionsfråga skulle kunna anstå i avvaktan på den väntade

omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet i samband med föreslaget

förstatligande av detsamma. Enligt riksdagens mening vore emellertid

frågan av den vikt, att ett längre uppskov om möjligt borde undvikas.

Genom beslut den 18 juni 1926 anbefallde Kungl. Maj:t nensionsanstaltens

styrelse att snarast möjligt verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma

med utredning i de av riksdagen angivna hänseendena, och borde styrelsen

vid utredningens verkställande samråda med medicinalstyrelsen och

skolöverstyrelsen.

Med skrivelse den 30 oktober 1926 har styrelsen för statens pensionsanstalt

inkommit med den begärda utredningen, vilken innefattas i två promemorior,

upprättade efter samråd med medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen och

i överensstämmelse med deras uttalade mening.

Beträffande frågan om pensionsrätt åt överläkare vid statsunderstödda hustsanatorier

anföres därvid:

De statsunderstödda kustsanatorier, som för närvarande finnas, äro till

antalet tre och ägas samt underhållas av föreningar med bidrag jämväl från

landsting. Statsunderstödet utgår i form av byggnadsbidrag samt visst bidrag

per dag till vårdkostnaden; särskilt statsbidrag till överläkarens avlöning

åtnjutes icke och minimiårsavlöning är icke fastställd i författning.

Kustsanatoriernas verksamhet regleras genom tuberkulossjukhusstadgan, vilket

bl. a. innebär, att överläkare utnämnes av Konungen. Med hänsyn till

att således för dessa överläkarbefattningar detaljerade regleringsbestämmelser

äro fastställda i författning, synes — i likhet med vad som nu gäller för

överläkare vid tuberkulossjukhus, som äges av landsting — pensionsrätt i

statsanstalten böra kunna medgivas utan sådan särskild reglering, som enligt

§ 5 i pensionsanstaltens reglemente fordras för befattning, för vilken minimiårsavlöning

icke är fastställd i författning.

I riksdagens skrivelse nr 260/1926 med bl. a. begäran om utredning

rörande pensionsrätt för överläkare vid de statsunderstödda kustsanatorierna

ifrågasattes att bereda dessa befattningshavare pensionsrätt enligt i huvud
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungs. May.ts proposition Nr 124.

sak samma grunder, som föreslagits (och numera fastställts) beträffande

överläkare vid svenska livförsäkringsbolags sanatorieförenings sanatorium.

Som emellertid de nu avhandlade kustsanatorierna — i motsats till vad som

gäller för nämnda sanatorieförenings sanatorium — åtnjuta stats- och landstingsbidrag

till vårdkostnaderna, synas de ifrågavarande överläkarna i peusionshänseende

hellre höra jämställas med överläkare vid tuberkulossjukhus,

som äges samt helt eller delvis underhålles av landsting eller stad, som ej

deltager i landsting.

Överläkare av sistnämnda slag, vilken utnämnes efter utgången av år

1926 och icke genom stadgandet i § 60 mom. 2 av pensionsanstaltens reglemente

är från delaktighet undantagen, är skyldig att tillhöra pensionsanstalten.

Ett liknande stadgande torde böra gälla i fråga om överläkarna

vid de statsunderstödda kustsanatorierna; enligt infordrade upplysningar är

pensionsfrågan för dessa läkare icke på annat sätt redan ordnad, varför

något stadgande om undantag från delaktighet ej behöver inflyta i nyssnämnda

§ 60 mom. 2.

Av Konungen utnämnd överläkare vid statsunderstött kustsanatorium, å

vilket i enlighet med vad därom är särskilt föreskrivet tuberkulossjukhusstadgan

äger tillämpning och som äges samt helt eller delvis underhålles av

förening, föreslås därför till delaktighet i pensionsanstalten genom inrymmande

i § 60 inom. 1 b) i anstaltens reglemente. De särskilda pensionsbestämmelserna

skulle härigenom i huvudsak bliva följande.

Tjänstepensionsunderlaget utgör 6,000 kronor och familjepensionsunderlaget

1,500 kronor.

Pensionsåldern är 65 år och för erhållande av hel tjänstepension fordras

30 tjänstår. Är tjänstårens antal mindre, avkortas pensionen försäkringstekniskt,

vilket i allmänhet medför en starkare minskning än om pensionen

avkortas proportionellt mot antalet felande tjänstår.

Tillstånd att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder må ej beviljas

med mindre medgivande därtill lämnats av medicinalstyrelsen och i intet

fall medgivas för längre tid än två år.

Förutom i de fall, då befattningshavare enligt de allmänna bestämmelserna

i pensionsanstaltens reglemente är skyldig att avgå, inträder rätt till

genast börjande pension även för den händelse överläkare tidigast 5 år före

pensionsålderns uppnående frivilligt avgår i följd av försvagad hälsa eller

minskad arbetsförmåga eller, där huvudmannen har rätt att uppsäga honom,

av huvudmannen uppsäges. Den vid sådan tidigare1 avgång utgående pensionen

beräknas på sådant sätt, att den försäkringstekniskt motsvarar den

försäkringsfond, som beräknas vara samlad för den avgående.

Den årliga tjänstepensionsavgift, som med i § 7 av reglementet omförmält

avdrag skall erläggas av befattningshavare, utgör 5 procent av tjänstepensionsunderlaget,

och hans årliga familjepensionsavgift 20 procent av familjepensionsunderlaget.

Huvudmannen erlägger i årlig pensionsavgift 5 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Jämväl i fråga om lindring i de för retroaktiv tjänstårsberäkning erforderliga

engångsavgifterna synas samma bestämmelser böra gälla som för

överläkare vid landstings tuberkulossjukhus. Detta innebär, att om befattning

före utgången av år 1928 anmäles till erhållande av pensionsrätt staten

efterskänker hälften av den del av engångsavgiften, som eljest skulle

hava påvilat huvudmannen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. Maj:ts proposition Nr 124.

Statens bidrag till den ifrågasatta pensioneringen i form av årliga pensionsavgifter

kan uppskattas till högst 200 kronor, om till erhållande av

pensionsrätt anmälas samtliga de tre överläkarbefattningar, som för närvarande

därtill kunna ifrågakomma. Detta bidrag kan uttagas av det för

dylika ändamål anvisade förslagsanslaget.

Även i fråga om engångsavgifter för tillgodoräknande av tidigare tjänstår

har föreslagits bidrag från staten. Då vid föregående tillfällen staten åtagit

sig någon del av erforderliga engångsavgifter, har i stället för en

engångsinbetalning av detta bidrag i allmänhet beslutats, att staten till pensionsanstalten

tillsvidare skulle erlägga allenast ränta å beloppet. Samma

förfaringssätt torde här böra ifrågakomma.

En överslagsberäkning har givit till resultat, att för de två överläkare,

som för närvarande finnas, det på ovanstående sätt beräknade statsbidraget till

engångsavgifter kan uppskattas till ungefär 700 kronor. Beloppet synes således

icke vara av den bet3rdenhet, att det behöver föranleda någon jämkning

av anslaget till ränta å bristen i pensionsanstaltens försäkringsfond.

I fråga om pensionsrätt åt döv stumpräster anför pensionsanstalten:

Dövstumskoldistrikt, som anordnar religionsvård åt sådana inom distriktet

boende dövstumma, vilka lämnat dövstum skolan, äger på vissa villkor till

bestridande av kostnaderna härför erhålla statsbidrag med hälften av distriktets

kostnader, dock högst med 2,000 kronor om året. Såsom villkor för

åtnjutande av sådant statsbidrag gäller,

att till dövstumpräst må antagas allenast prästman inom svenska kyrkan;

att dövstumpräst skall för viss tid eller tills vidare med viss uppsägningstid

antagas av vederbörande skolstyrelse i den ordning, som gäller angående

lärare vid dövstumskola;

att sålunda antagen dövstumpräst, vilken bör uteslutande ägna sig åt

religionsvård och undervisning åt dövstumma, skall verka genom predikande

och anordnande av nattvardsgångar samt genom enskild själavård och för

sådant ändamål på lämpliga tider och så ofta som möjligt besöka icke blott

de särskilda orter inom distriktet, på vilka flera dövstumma kunna samlas,

utan ock, där så prövas nödigt, enskilda hem, göra sig underrättad om

de dövstummas ställning och behov, tillhandagå dem med råd och upplysningar

i deras angelägenheter samt söka på allt sätt främja deras utveckling

i religiöst och sedligt avseende;

att, därest dövstumpräst har sig anförtrodd konfirmationsundervisning

eller annan undervisning vid distriktets dövstumskola, hans tjänstgöring vid

skolan skall så ordnas och begränsas, att han därigenom icke hindras i sin

egentliga kallelse;

att vederbörande skolstyrelse skall för dövstumpräst utfärda instruktion

och fastställa resplan; samt

att dövstumpräst skall om sin verksamhet årligen avgiva redogörelse, vilken

intages i den berättelse om döv stumundervisningens anordning och utveckling

inom distriktet, som det åligger skolstyrelse att vid varje läsårs

slut ingiva till ecklesiastikdepartementet.

Minimiårsavlöning är icke fastställd i författning och för erhållande av

pensionsrätt synes därför böra fordras, att befattningarna regleras i enlighet

med § 5 i pensionsanstaltens reglemente, vilken reglering torde böra godkännas

av skolöverstyrelsen.

Till erhållande av delaktighet i pensionsanstalten synas böra ifrågakomma

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 5

allenast sådana dövstumpräster, för vilka befattningen utgör huvudsaklig

sysselsättning.

I fråga om de särskilda pensionsbestämmelserna synas dövstumprästerna

lämpligen kunna hänföras till kap. IV i pensionsanstaltens reglemente, där

för närvarande bland andra återfinnas dövstumlärarna, med vilka dövstumprästerna

synas böra i pensionshänseende jämställas, och de särskilda pensionsvillkoren

skulle då i huvudsak bliva följande.

Tjänstepensionsunderlaget bestämmes enligt § 23 i reglementet, vars huvudstadgande

innebär, att tjänstepensionsunderlaget fastställes till 2/s av den

vid regleringen fastställda minimiårsavlöningen.

Familjepensionsunderlaget skall utgöra 300 kronor + 20 procent av

tjänstepensionsunderlaget.

Pensionsåldern är 60 år, vilken ålder möjligen kan synas väl låg, men

som dock torde kunna försvaras av att tjänstgöringen är ambulatorisk och

därför ställer större krav på befattningshavarens vigör.

För hel pension fordras 33 tjänstår, och är dessas antal mindre, avkortas

pensionen i regel proportionellt mot antalet felande tjänstår.

För beviljande av tillstånd för dövstumpräst att efter uppnådd pensionsålder

kvarstå i befattningen synes böra fordras, att det tillstyrkts av skolöverstyrelsen,

varom bestämmelse bör inflyta i § 50.

Den årliga tjänstepensionsavgift, som med i § T omförmält avdrag skall

erläggas av befattningshavaren, utgör 3 V3 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Den årliga familjepensionsavgiften är under tjänstetiden 40 kronor -f2

2/s procent av tjänstepensionsunderlaget och efter avgång med genast börjande

tjänstepension 30 kronor + 2 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Huvudmannen erlägger i årlig pensionsavgift 6 2/3 procent av tjänstepensionsunderlaget

(sista ordet i § 51, lärare, bör utbytas mot ordet befattningshavare).

Förutom i de fall, då enligt de allmänna bestämmelserna i pensionsanstaltens

reglemente skyldighet att avgå föreligger, inträder rätt till genast

börjande pension även för den händelse befattningshavare tidigast 5 år före

pensionsålderns uppnående frivilligt avgår i följd av försvagad hälsa eller

minskad arbetsförmåga. Den vid sådan tidigare avgång utgående pensionen

beräknas på sådant sätt, att den försäkringstekniskt motsvarar den försäkringsfond,

som beräknas vara samlad för den avgående.

I fråga om de för retroaktiv tjänstårsberäkning erforderliga engångsavgifterna

synes skäligen böra medgivas samma lindring, som nu gäller för

dövstumlärarbefattning, som icke varit förenad med pensionsrätt i dövstumlärarnas

pensionsanstalt. Detta innebär, att, om befattning före den 1 januari

1929 anmäles till erhållande av pensionsrätt, staten efterskänker den

del av engångsavgiften, som huvudmannen eljest skulle hava haft att vidkännas,

och att således i engångsavgift erlägges allenast ett belopp, som

motsvarar de pensionsavgifter, som av befattningshavaren skulle hava erlagts,

om befattningen varit förenad med pensionsrätt under den tid, den

retroaktiva tjänstårsberäkningen avser. Anmäles befattningen först efter

den 31 december 1928, efterskänker staten hälften av huvudmannens andel

i engångsavgiften.

Vad beträffar statens framtida kostnader för den ifrågasatta pensioneringen

är att märka, att de i det föregående föreslagna årliga pensionsavgifterna

beräknas vara tillräckliga för sitt ändamål utan tillskott av statsmedel.

I fråga om engångsavgifter för tillgodoräknande av tidigare tjänstår före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

slås däremot, i likhet med vad vid föregående tillfällen ägt ruin, att staten

till pensionsanstalten tillsvidare skulle erlägga allenast ränta å beloppet.

Som emellertid den nu avhandlade gruppen av befattningshavare är ganska

fåtalig, blir det på detta sätt beräknade statsbidraget till sitt belopp relativt

mindre betydande. En överslagsberäkning har givit till resultat, att om de

fem dövstumpräster, som nu synas kunna ifrågakomma till erhållande av

pensionsrätt, under nästkommande år anmälas till delaktighet, statens ränta

på anstaltens fondbrist skulle ökas med ungefär 1,600 kronor. Beloppet

synes således icke vara av den betydenhet, att det behöver föranleda en

jämkning av anslaget till ränta å fondbristen.

I ärendet hava yttranden avgivits den 5 januari 1927 av försäkringsinspektionen

och den 12 januari 1927 av statskontoret. Ingendera av dessa

myndigheter har haft något att erinra mot de av pensionsanstaltens styrelse

framlagda förslagen.

Jag delar den i riksdagens ovanberörda skrivelse uttalade uppfattningen rörande

önskvärdheten av att delaktighet i statens pensionsanstalt beredes

överläkare vid vissa statsunderstödda kustsanatorier ävensom vissa dövstumpräster.

Det av pensionsanstaltens styrelse utarbetade förslaget avser, att ifrågavarande

befattningshavare skulle inordnas, överläkarna under kap. VI och

dövstumprästerna under kap. IV av nu gällande reglemente för pensionsanstalten.

Styrelsen har därvid, i likhet med vad av riksdagen ifrågasatts, föreslagit

rätt till delaktighet i pensionsanstalten allenast för överläkare vid statsunderstödda

kustsanatorier, vilka äro underkastade tuberkulossjukhusstadgans

bestämmelser och icke ägas av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

samt för sådana dövstumpräster, för vilka befattningen utgör uteslutande

eller huvudsaklig sysselsättning. I fråga om överläkarna har styrelsen, då de

nu avhandlade kustsanatorierna — i motsats till vad som gäller för svenska

livförsäkringsbolags sanatorieförenings sanatorium — åtnjuta stats- och landstingsbidrag

till vårdkostnaderna, ansett, att dessa i pensionshänseende borde

jämställas med överläkare vid tuberkulossjukhus, som äges samt helt eller

delvis underhålles av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, och

icke, såsom av riksdagen ifrågasatts, med överläkare vid nämnda sanatorieförenings

sanatorium.

Mot vad pensionsanstaltens styrelse sålunda föreslagit har jag icke något

annat att erinra än att den för dövstumprästerna föreslagna pensionsåldern,

60 år, torde vara alltför låg. De av pensionsanstaltens styrelse för en så

tidig pensionering framförda skälen synas mig icke vara tillräckligt bärande

utan förordar jag att pensionsåldern för dövstumprästerna bestämmes till

65 år.

Inordnandet i statens pensionsanstalt av ifrågavarande överläkare och dövstumpräster

påkallar vissa mindre ändringar i det för anstalten gällande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 124. 7

reglementet. Därest förslaget av riksdagen godkännes, torde vid den utredning,

som på grund av Kungl. Maj:ts uppdrag för närvarande pågår beträffande

revision av nämnda reglemente, hänsyn böra tagas till här berörda

ändringar, som det därefter torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att överläkare vid statsunderstödda kustsanatorier, vilka

äro underkastade bestämmelserna i gällande tuberkulossjukhusstadga

och icke ägas av landsting eller stad, som

ej i landsting deltager, ävensom dövstumpräst, för vilken

befattningen utgör uteslutande eller huvudsaklig sysselsättning,

må, i väsentlig överensstämmelse med de av mig förordade

grunderna samt enligt de villkor och bestämmelser i

övrigt Kungl. Maj:t kan finna erforderliga, vinna delaktighet

i statens pensionsanstalt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj.t Konungen lämna bifall ävensom

förordna, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:113 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare vid vissa statsunderstödda kusts s. 1 i texten
  2. BU 1927:30 Bankoutskottets utlåtande Nr SO s. 1 i texten