Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen

1927-02-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:131, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Uaj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen; given Stockholms

slott den 22 februari 1927.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap.

4 §> vattenlagen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Johan C. W. Thyr?».

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 112 höft (Nr 131)

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

"Kungl. Maj:ts proposition Nr 131i

F ö r s la g

... v,v - till ■ '' ••• • ... ''

” 1 a8

om ändrad lydelse av It kap. 4 § vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 4 § vattenlagen i dess lydelse enligt

lagen den 20 mars 1925 (nr 61) skall i nedan angivna del erhålla följandé

ändrade lydelse:

4 §.

Vattenrättsnämndemän utses för sex år, i Norrland ävensom Värmlands

och Kopparbergs län en för varje tingslag samt i övriga dfelar av riket

eu för varje domsaga, på det sätt som om utseende av ägodelningsnämndeman

finnes stadgat; dock att domhavanden föranstaltar om utseende av

valmännen och att vid sådan förrättning rösträtt tillkommer en var i

kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. Består domsaga, för

vilken allenast en vattenrättsnämndemän skall utses, av två eller flera

tingslag, förrättas valet av vattenrättsnämndemän inför den av domsagans

häradsrätter, som domhavanden bestämmer. Om valets utgång skall domhavanden

så snart ske kan meddela vattenrättsdomaren underrättelse.

Finner — — — nytt val.

Om skyldighet — — — tagit befattning.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet

träder i kraft.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 181.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meukling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Tillförordnade chefen för .justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anför:

»I 11 kap. 4 § vattenlagen är rörande val av vattenrättsnämndemän föreskrivet,

att de skola utses på det sätt, som om utseende av ledamot i

ägodelningsrätt finnes stadgat. Dock gäller den avvikelse, att, under det

ledamöter i ägodelningsrätt jämlikt 117 § skiftesstadgan utväljas genom

sockenfullmäktige efter förmedlade hemmanantalet, vid val av de sockenfullmäktige,

som skola utse vattenrättsnämndemän, envar som i kommunens

allmänna angelägenheter är röstberättigad skall äga en röst.

Enligt lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet kommer

ägodelningsrätt att bestå av en ägodelningsdomare — i allmänhet ordinarie

domaren i domsagan — samt tre ägodelningsnämndemän. Om utseende

av dessa nämndemän stadgas i 21 kap. 3 att valet verkställes genom

valmän, som på föranstaltande av ägodelningsdomaren utses på kommunalstämma

av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade, som

där äga eller innehava jordbruksfastighet. I köping, som utgör egen

kommun, tillkommer rösträtt envar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad. Envar, som deltager i valet, äger därvid en röst. Antalet

valmän och suppleanter för dem bestämmes efter folkmängden i kommunen

enligt vissa i lagen närmare angivna grunder.

För att bestämmelserna om utseende av vattenrättsnämndemän må lämpas

till nu berörda stadganden i den nya jorddelningslagen synes någon jämkning

av 11 kap. 4 § vattenlagen bliva erforderlig. Sålunda bör vid val

av de valmän, vilka skola utse vattenrättsnämndemän, utan åtskillnad

mellan köpingar och övriga kommuner rösträtt tillkomma envar i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigad. Vidare bör det åligga

domhavanden i stället för ägodelningsdomaren att föranstalta om val av

dessa valmän. I övrigt torde bestämmelserna i jorddelningslagen kunna

erhålla tillämpning i fråga om sättet för utseende av vattenrättsnämndemän.

I enlighet med vad nu anförts har jag låtit inom justitiedepartementet

upprätta förslag till lag om lindrad lydelse av 11 kap. i § vattenlagen.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över

förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

E. Lindström.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Marin proposition Nr 131.

5

Bilaga,

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 4 § vattenlagen i dess lydelse enligt

lagen den 20 mars 1925 (nr 61) skall i nedan angivna del erhålla följande

ändrade lydelse:

4 %.

Vattenrättsnämndemän utses för sex år, i Norrland ävensom Värmlands

och Kopparbergs län en för varje tingslag samt i övriga delar av riket

en för varje domsaga, på det sätt som om utseende av ägodelningsnämndeman

finnes stadgat; dock att valet verkställes genom valmän, som på

föranstaltande av domhavanden utses å kommunalstämma av de i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigade. Består domsaga, för

vilken allenast en vattenrättsnämndemän skall utses, av två eller flera

tingslag, förrättas valet av vattenrättsnämndemän inför den av domsagans

häradsrätter, som domhavanden bestämmer. Om valets utgång skall domhavanden

så snart ske kan meddela vattenrättsdomaren underrättelse.

Finner — — — nytt val.

Om skyldighet---tagit befattning.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å

landet träder i kraft.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 21 februari

1927.

Närvarande:

justitierådet von Seth,

regeringsrådet Planting-Gyllenbåga,

justitierådet Alexanderson,

justitierådet Tiselius.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

11 februari 1927, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. å § vattenlagen.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsrådet Hilding Forssman.

Lagrådet yttrade:

Jämkning i lydelsen synes önskvärd till tydligare utmärkande i vilka

avseenden bestämmelserna om utseende av valmän skilja sig från de

motsvarande i jorddelningslagen.

Ur protokollet:

Oskar Adelsohn.

V

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 131.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 22 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meueling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Thyrén, anmäler lagrådets den

21 februari 1927 avgivna utlåtande över det den 11 i samma månad till

lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av It kap. 4 §

vattenlagen.

Föredraganden hemställer’,''att förslaget, efter vidtagen .jämkning i det av

lagrådet anmärkta hänseende, måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen. s. 1 i texten
  2. 2LU 1927:19 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. i § vattenlagen. s. 5 i texten