Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1927— 1928 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster

1927-02-11 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:141, Med förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1927— 1928 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till grunder

för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1927—

1928 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie

präster; given Stockholms slott den 11 februari 1927.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiatikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majestäts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

februari 1927.

N är varande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Heleström, Rosen, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför: Tillfällig

Jag anhåller nu att få anmäla frågan om beredande av tillfällig löneför- ,löneförbättbättring

under ecklesiastikåret 1927—1928 åt de präster, som fått sina löne- "herdar och”

förmåner reglerade i enlighet med 1910 års prästerliga avlöningslagar. komministrar

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 121 höft. (Nr 141—142.) 1 pastoraUiUL

prästmän.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141.

De grundläggande författningsbestämmelserna rörande den till prästerskapet

utgående "tillfälliga löneförbättringen återfinnas i den med riksdagen

och kyrkomötet utfärdade lagen den 19 november 1920 (nr 842) angående

tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster.

I denna lag stadgas, att till kyrkoherdar, komministrar och ständiga

adjunkter i nyreglerade pastorat ävensom till kontraktsprostar skall jämlikt

av Konung, riksdag och kyrkomöte beslutade grunder samt enligt

av Konungen utfärdade närmare bestämmelser utgå tillfällig löneförbättring

för ecklesiastikåret 1920—1921. För tiden efter ecklesiastikåret 1920—1921

skall, där löneförbättring av tillfällig eller stadigvarande beskaffenhet beviljats

statens befattningshavare, tillfällig löneförbättring, jämlikt av Konungen

och riksdagen beslutade grunder och enligt av Konungen utfärdade närmare

bestämmelser, utgå till omförmälda präster.

Angående sättet för gäldandet av den till prästerna utgående tilllalliga

löneförbättringen föreskrives, att dylik löneförbättring åt kyrkoherdar, komministrar

och ständiga adjunkter skall för varje pastorat, såvitt angar dess

prästerskap, bestridas, i den mån sådant erfordras, medelst församlingsavgifter

och övriga till prästerskapet anslagna avlöningstillgångar på sätt och

i den ordning 11 § 1 mom. samt 19 och 20 §§ prästlöneregleringslagen

stadga. Har för bestridande av, jämte avlöning, tillfällig löneförbättring åt

nu nämnda präster såsom församlingsavgifter inom ett pastorat utdebiterats

sammanlagt större belopp än som motsvarar 6 öre för varje helt eller påbörjat

tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp, skall ersättning av

kyrkofondens medel beredas pastoratet för det överskjutande beloppet, tillfällig

löneförbättring åt kontraktsprostar gäldas från kyrkofonden

Med föranledande av stadgandena i ovanberörda lag utfärdades i överensstämmelse

med av riksdagen och kyrkomötet godkända grunder för den

tillfälliga löneförbättringens utgående under ecklesiastikåret 1920—1J21 kungörelse

i ämnet, även den dagtecknad den 19 november 1920 (nr 84o). 1

kungörelsen intogos med stöd av bestämmelserna i 12 och 13 §§ prastlöneregleringslagen

samt i 6 § 8 mom. kyrkofondslagen föreskrifter dels om ti

fällig löneförbättring jämväl åt extra ordinarie prästmän, vilkas arvoden

utgå0 jämlikt 1 § 3 mom. adjunktsavlöningsförordningen (adjunkter i egentlig

bemärkelse) eller jämlikt nyssnämnda stadgande i kyrkofondslagen (kontraktsadjunkter

m. fl.), vilken löneförbättring utgår ur kyrkofonden, dels ock

angående viss förhöjning av vikariearvode.

Från och med ecklesiastikåret 1926—1927 uppbär ytterligare en grupp

präster tillfällig löneförbättring, nämligen extra ordinarie prästmän, vilka

åtnjuta sjuklediglietsarvode. Denna löneförbättring utgår ur kyrkofonden.

De för ecklesiastikåret 1926—1927 gällande bestämmelserna i förevarande

avseende finnas intagna dels i kungörelse den 20 juni 1924 (nr 311)

angående tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster

m. m„ dels i kungörelse den 18 juni 1926 (nr 289) angående tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg åt extra ordinarie prästmän, vilka åtnjuta

sj ukledighetsarvode.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Enligt kungörelsen nr 311 år 1924 utgår tillfällig löneförbättring till

följande prästerliga befattningshavare: 1) kyrkoherdar och komministrar i

nyreglerade pastorat; 2) ständiga adjunkter i nyreglerade pastorat; 3) adjunkter

i egentlig bemärkelse; 4) stifts- och kontraktsadjunkter in. fl. samt

o) kontraktsprostar.

Löneförbättringen utgår, för ecklesiastikår räknat, till kyrkoherde och komminister

med 650 kronor, om den jämlikt 3 och 4 §§ löneregleringslagen

fastställda kontanta lönen (således med bortseende från ålderstillägg, skjutsersättning

och hyresersättning) icke uppgår till 4,000 kronor, med 700

kronor, om den kontanta lönen uppgår till 4,000 kronor, men icke till

5,500 kronor, med 750 kronor, om den kontanta lönen uppgår till 5,500 kronor

men icke till 7,000 kronor, samt med 800 kronor, om den kontanta lönen

uppgår till eller överstiger 7,000 kronor. Åtnjuter befattningshavare förmån

eller inkomst utöver den fastställda lönen, kan löneförbättringen undergå

viss minskning eller till och med helt bortfalla. Till ständig adjunkt och

adjunkt i egentlig bemärkelse utgår löneförbättringen med 15 procent å

adjunktsarvodet (såväl grundbelopp som ålderstillägg och förhöjning i arvode

på grund av tjänstgöring vid två ordinarie befattningar), dock högst

300 kronor. För stifts- och kontraktsadjunkt m. fl. utgör löneförbättringen

15 procent å det fastställda arvodet (såväl grundarvode som ålderstillägg),

dock högst 470 kronor. Kontraktsprost slutligen äger såsom löneförbättring

uppbära ett belopp, motsvarande 25 procent å prostarvodet.

»Särskilda föreskrifter lämnas rörande löneförbättringens utgående vid förening

av tjänster.

1 kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 289), vilken kungörelse av Kungl.

Maj:t utfärdats med stöd av bestämmelserna i 12 och 14 §§ lagen om reglering

av prästerskapets avlöning, sådana dessa lagrum lyda enligt lag den

21 november 1925 (nr 458), stadgas, att extra ordinarie prästman, vilken

åtnjuter sjukledighetsarvode jämlikt bestämmelserna i §§ 1—5 av kungörelsen

den 21 november 1925 (nr 459) angående extra ordinarie prästmans

avlöningsförmåner under tjänstledighet på grund av sjukdom, äger uppbära

tillfällig löneförbättring enligt de grunder, som gälla för adjunkt i egentlig

bemärkelse.

Efter denna redogörelse för bestämmelserna rörande den till prästerskapet

under innevarande ecklesiastikår utgående tillfälliga löneförbättringen ber

jag att få övergå till frågan om löneförbättring för ecklesiastikåret 1927—

1928. Beträffande den i det föregående omnämnda förutsättningen för dess

utgående, nämligen att löneförbättring av tillfällig eller stadigvarande beskaffenhet

beviljats statens befattningshavare för motsvarande tid, vill jag

erinra om att Kungl. Maj:t i en förut denna dag avlåten proposition föreslagit

riksdagen medgiva, att tillfällig löneförbättring må under budgetåret

1927-—1928 utgå till vissa statens befattningshavare.

Vad beträffar grunderna för den tillfälliga löneförbättringens utgående har

prästernas löneförbättring för ecklesiastikåret 1926—1927 avpassats med

hänsyn till den löneförbättring, som under motsvarande tidsperiod utgår till

statens befattningshavare. I nyssnämnda proposition föreslås, att den statstjänstemannen

under budgetåret 1927—1928 tillkommande tillfälliga löneförbättringen

skall för därav berörda befattningshavare utgå efter i stort sett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj.ts proposition Nr 141.

samma grunder som under budgetåret 1926—1927. Med hänsyn härtill

torde för prästernas vidkommande böra för ecklesiastikåret 1927—1928 i

huvudsak tillämpas samma grunder för löneförbättringens utgående, som för

närvarande gälla. I ett avseende synes emellertid anledning till ändring förefinnas,

nämligen i det i det föregående berörda fallet, att löneförbättringen kan

under vissa förutsättningar undergå minskning eller helt bortfalla. I § 2

mom. 2 i kungörelsen den 20 juni 1924 (nr 311) stadgas härom;

Åtnjuter kyrkoherde eller komminister på grund av donation av enskild

någon särskild förmån utöver lönen, på sätt omförmäles i 7 § lagen om

reglering av prästerskapets avlöning, eller uppbär han utöver lönen inkomst

av prästänkesäte, eller har församling jämlikt 10 § sagda lag beviljat

honom förhöjning i lönen, skall den tillfälliga löneförbättringen icke

utgå med högre belopp än att den tillsammans med det belopp, som, på

sätt nyss är sagt, tillkommer vederbörande utöver lönen, uppgår till 800

kronor.

Beträffande det här angivna fallet, att löneförbättring reduceras med hänsyn

till löneförhöjning, som jämlikt 10 § löneregleringslagen beviljats kyrkoherde

eller komminister, har centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen

i skrivelse den 18 februari 1926 anfört:

Genom förberörda bestämmelser annulleras i väsentlig mån den löneförhöjning,

som församlingen ansett skälig och av Kungl. Maj:t stadfästats,

ja det kan hända, att den så gott som helt och hållet försvinner. Härtill

kommer att som denna tillfälliga löneförhöjning skall utbetalas av pastoratet

utan anlitande av vanliga lönemedel, så får pastoratet utbetala summan,

men prästen får endast en del därav, resten ingår till kyrkofonden.

Detta förhållande måste betraktas som en uppenbar orättvisa mot såväl

präst som pastorat och innebär i själva verket ett upphävande av 10 §

löneregleringslagen. Detta frestar ock till ett kringgående av lagen.

Det sätt varpå detta missförhållande kan rättas synes vara att löneförbättring

får beräknas å löneförhöjning enligt 10 § löneregleringslagen på

samma sätt som på den andra lönen.

Över centralstyrelsens berörda framställning hava kammarkollegiet och

statskontoret den 27 maj 1926 avgivit gemensamt utlåtande och därvid

anfört:

Beträffande omförmälda bestämmelse i § 2 mom. 2 yttrades i motiven

till den i ämnet först utfärdade kungörelsen att densamma anslöte sig till

vad i mom. 6 i kungörelsen den 27 juni 1919 angående tillfällig löneförbättring

under år 1919 för viss personal inom den civila statsförvaltningen

föreskrivits beträffande lärare, som på grund av donation m. m. åtnjöte

högre inkomst å tjänsten än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkomme

motsvarande befattningshavare.

En jämlikt 10 § beviljad löneförhöjning medför i följd av nyssberörda §

2 mom. 2 oftast ej en ökning av lönen, motsvarande den beviljade förhöjningen.

Som exempel kan anföras följande. För en präst, som åtnjuter

tillfällig löneförbättring med 650 kronor, innebär en enligt sagda 10 § beviljad

löneförhöjning av 150 kronor eu verklig ökning av lönen till mot
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

svarande belopp, men en löneförhöjning därutöver till och med 800 kronor

föranleder ingen ytterligare ökning av lönen, därför att den tillfälliga löneförbättringen

minskas med motsvarande belopp. I den mån åter löneförhöjningen

i det nu tänkta fallet överstiger 800 kronor, medför det överstigande

beloppet en verklig ökning av lönen. Av det sagda följer att om en

församling önskar bereda sin präst eu verklig löneökning av 800 kronor,

måste församlingen bestämma löneförhöjningen till detta belopp med tillägg

av det bortfallande beloppet tillfällig löneförbättring, i det nu antagna fallet

650 kronor, eller tillhopa 1,450 kronor.

Det måste erkännas att en anordning av berörda beskaffenhet måste anses

synnerligen otillfredsställande och dessutom från församlingarnas sida framträda

som icke mindre obegriplig än obillig. Ämbetsverken anse därför att

ändring bör vidtagas i omförmälda § 2 mom. 2 i kungörelsen om tillfällig

löneförbättring i syfte att en jämlikt 10 § löneregleringslagen beviljad löneförhöjning

ej må minska den tillfälliga löneförbättringens belopp.

På grund av det anförda hemställa ämbetsverken, det täcktes Kungl. Maj:t

vid framläggande till 1927 års riksdag av förslag till grunder för tillfällig

löneförbättring under ecklesiastikåret 1927—-1928 åt kyrkoherdar och komministrar

i nyreglerade pastorat m. fl. beträffande dessa grunder föreslå

sådan ändring att förhöjning i lönen, som församling jämlikt 10 § lagen

om reglering av prästerskapets avlöning beviljat präst, uteslutes vid uppräkningen

i § 2 mom. 2 kungörelsen den 20 juni 1924 (nr 311) av de löneförmåner,

tillsammans med vilka den tillfälliga löneförbättringen får uppgå

till högst 800 kronor.

Genom stadgandet i 10 § lagen om reglering av prästerskapets avlöning

har församling medgivits rätt att under närmare angivna förutsättningar

höja lön, som enligt sagda lag bestämts för viss tjänst. Verkan av

en sålunda tillkommen löneförhöjning kan emellertid genom omförmälda

bestämmelse i § 2 mom. 2 i kungörelsen om tillfällig löneförbättring

delvis eller helt utebli för vederbörande prästman, vilket ock av centralstyrelsen

samt kammarkollegiet och statskontoret påvisats, även om vad centralstyrelsen

i övrigt anfört ej fullt motsvarar de verkliga förhållandena.

Att på nyss angivet sätt först genom ett stadgande tillerkänna en församling

befogenhet att förbättra prästerskapets avlöning och sedan genom en annan

författningsbestämmelse neutralisera verkningarna av den sålunda särskilt

medgivna rätten, lärer icke kunna anses lämpligt. Jag ansluter mig därför

till det av ämbetsverken tillstyrkta förslaget, att momentet i fråga må erhålla

sådan ändrad lydelse, att tillfällig löneförbättring får utgå oberoende

av löneförhöjning jämlikt 10 § löneregleringslagen.

I detta sammanhang vill jag beträffande den tillfälliga löneförbättring, som

skall utgå för tiden från och med denl maj 1927, ytterligare påpeka följande.

Med hänsyn till den tillfälliga löneförbättringens egenskap av att vara en

tillhörighet till lönen åtnjutes dylik löneförbättring jämväl av avliden befattningshavares

tjänstårs- och nådårsberättigade stärbhusdelägare, varjämte tillfällig

löneförbättring utgår under tid, då prästerskapets Enke- och pupillkassa

enligt reglementet den 6 november 1874 åtnjuter den behållna inkomsten av

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

prästerlig- tjänst. Det har icke ansetts nödigt att i kungörelsen om tillfällig

löneförbättring intaga någon uttrycklig bestämmelse i detta hänseende.

Jämlikt beslut av riksdagen och kyrkomötet hava .numera meddelats ändrade

bestämmelser i fråga om den stärbhus efter präst tillkommande förmånen

av tjänst- och nådår ävensom i samband därmed beretts förbättrad

pensionering från nämnda kassa. Författningar i ämnet utfärdades den 17

december 1926. Genom kungörelse nr 528 tillerkändes därvid prästerskapets

änke- och pupillkassa ett års behållen inkomst dels av varje ordinarie

prästerlig befattning utom sådana, där vid först inträffande ledighet inkomsten

på grund av särskilda bestämmelser uppbäres av nådårsberättigat stärbhus,

dels ock av varje ständig adjunktsbefattning. Jämväl under det nya

vakansår, varunder kassan sålunda får uppbära behållen inkomst av prästerlig

tjänst, bör uppenbarligen tillfällig löneförbättring utgå. Av skäl som

framgår av det förut sagda torde emellertid någon bestämmelse härom icke

behöva intagas i kungörelsen om tillfällig löneförbättring.

Jag vill vidare framhålla, att det lärer få anses uteslutet att tillfällig

löneförbättring beräknas å de lönetillägg, som församlingarna jämlikt bestämmelse

i lag förutnämnda den 17 december 1926 (nr 526) skola från och

med den 1 maj 1927 utgöra till kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat i anledning av nådårsrättens upphörande ävensom till ständiga adjunkter.

Sagda lönetillägg äro nämligen i sak endast en avgift till prästerskapets

änke- och pupillkassa för beredande av pension ur kassans försäkringsfond.

Ej heller bör tillfällig löneförbättring beräknas å den arvodesförhöjning av

60 kronor, som på grund av stadgande i kungörelse den 17 december 1926 (nr 530)

angående ändrad lydelse av 1, 10 och 11 §§ i den s. k. adjunktsavlöningsförordningen

skall utgå till adjunkt i egentlig bemärkelse, som vunnit delaktighet i

förberörda fond. Syftet med arvodesförhöjningen är nämligen att minska vederbörandes

kostnader för avgifter till kassan. För att emellertid förebygga, att

misstag begås vid fastställandet av de belopp, vilka skola utgå som tillfällig

löneförbättring åt ständiga adjunkter och adjunkter i egentlig bemärkelse,

torde förtydligande bestämmelser i förevarande avseende böra meddelas. I fråga

om tillfällig löneförbättring till kyrkoherdar och komministrar synes med hänsyn

till avfattningen av bestämmelserna om sagda löneförbättring något motsvarande

förtydligande icke erfordras.

Jag övergår härefter tillfrågan om kostnaden för dentillfätlig alöneförbättringen.

Enligt vad av det redan sagda framgår, fördelas ifrågavarande kostnad i

vissa fall mellan pastoraten och kyrkofonden under det densamma i andra fall

utgår allenast av nämnda fond. Med ledning av en av kyrkofondskommittén

verkställd undersökning och kalkyl rörande ifrågavarande kostnad för ecklesiastikåret

1923—1924 och densammas fördelning, vars resultat finnes intaget i det

vid Kungl. Maj:ts proposition den 16 mars 1923, nr 178, i utdrag fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, härinom ecklesiastikdeparte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

mentet verkställts beräkning i nämnda avseenden i vad rör ecklesiastikåret

1927—1928. Resultatet av denna beräkning framgår av nedan intagna tablå.

Kyrkoherdar, komministrar, ständiga

adjunkter...................

Adjunkter i egentlig bemärkelse.....

Kontraktsadjunkter m. fl...........

Kontraktsprostar.................

Sjuklediga e. o. präster............

Summa

Totalbelopp

Av totalbeloppet bestri- des av

pastoraten

kyrkofonden

Kronor

Kronor

Kronor

1,525,000

40.000

5,000

16.000

1,200

705,000

820,000

40.000

5,000

16.000

1,200

1,587,200

705,000

882,200

Såsom synes av tablån uppgår totalkostnaden till 1,587,200 kronor, av

vilket belopp 882,200 kronor kunna beräknas komma att belasta kyrkofonden.

Rörande kyrkofondens förmåga att bära de fonden åliggande utgifterna för

den tillfälliga löneförbättringen har kyrkofondskommittén utförligt yttrat sig

i sitt den 17 november 1919 avgivna betänkande VI angående tillfällig löneförbättring

åt här förevarande prästmän. Till detta kommitténs yttrande,

vilket finnes i huvudsakliga delar intaget i det vid propositionen nr 336 till

1920 års riksdag fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, sid.

31—34, ber jag få hänvisa. Det torde vara tillräckligt att allenast erinra

därom, att på grund av löneförbättringens karaktär förutsattes, att densamma

skulle utgå före dyrtidstillägget, d. v. s. att dyrtidstilläggets storlek

finge lämpas efter fondens förmåga att jämte fastställda löner och tillfällig

löneförbättring ävensom fonden eljest åliggande utgifter bestrida jämväl

dyrtidstillägget.

Enligt å statskontorets fondbyrå verkställda approximativa beräkningar

uppgick kyrkofondens behållning den 31 december 1925 till omkring

30.256.000 kronor. Fondens fordran hos domänstyrelsen kunde samma dag

uppskattas till cirka 6,400,000 kronor. Den 31 december 1926 hade enligt

å fondbyrån verkställda beräkningar fondens behållning ökats till omkring

33.200.000 kronor. Fordringarna hos domänstyrelsen kunde då approximativt

beräknas till 4,728,000 kronor.

I förevarande sammanhang torde det vara riktigast att icke räkna med

de hos domänstyrelsen innestående medlen, enär enligt 1910 års ecklesiastika

lönelagstiftning med begreppet kyrkofonden endast avses de medel, som befinna

sig under statskontorets förvaltning. Kyrkofondens inkomster under

år 1926 kunna alltså anses hava överstigit dess utgifter -— dyrtidstillägget

inberäknat — för samma tid med 2,944,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Någon anledning till tveksamhet förefinnes alltså icke rörande kyrkofondens

förmåga att bära den på fonden belöpande andelen av kostnaden

för ifrågavarande löneförbättrings utgående under ecklesiastikåret

1927—1928.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den

19 november 1920 (nr 842) angående tillfällig löneförbättring

åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster,

må under ecklesiastikåret 1927—1928 utgå tillfällig löneförbättring

efter de allmänna grunder, som av mig i det föregående

angivits.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, gilla ävensom förordna, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1927—1928 åt kyr a1 i texten
  2. SU 1927:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1927—1928 åt kyrkoherdar och k s. 11 i texten