Sök i Ratio Lex

Angående vissa inrikes postavgifter

1927-02-18 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:144, Angående vissa inrikes postavgifter

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma jas proportion nr 144.

Nr 144.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

inrikes postavgifter; given Stockholms slott den 18

februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 18 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Bibbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Bosén,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför departementschefen,

statsrådet Meurling följande:

Under kristiden höjdes de inrikes postavgifterna fyra olika gånger, nämligen

efter beslut av riksdagen under vart och ett av åren 1917—1920. För

1921 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag om ytterligare ökning av

vissa postavgifter, men lämnades detta förslag av riksdagen utan bifall.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 123 käft. (Nr 144.) 400 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Sedermera hava åtskilliga ändringar av postavgifterna vidtagits. Beträffande

de vanligaste postavgifterna har riksdagen åren 1922, 1924 och 1925

beslutat nedsättningar, och hava stadgandena om dessa postavgifter, vilkas

giltighetstid under kristiden med hänsyn till de täta prisfluktuationerna bestämts

för ett år i sänder, sammanfattats i en kungörelse den 29 maj 1925

(nr 149) utan begränsning av giltighetstiden. Därefter har riksdagen år 1926

beslutat en omläggning av assuransavgifterna i syfte att bereda postverket

möjlighet att med större framgång än dittills konkurrera med de enskilda

försäkringsanstalterna och därigenom åstadkomma ett bättre resultat av postverkets

assuransrörelse. Härav föranledd ändring i nyssberörda kungörelse

har stadgats i kungörelsen den 30 april 1926 (nr 99).

Yad angår avgifterna för postbefordran av tidning, hava dessa avgifter

ändrats av 1924 och 1925 års riksdagar. Sålunda bestämdes år 1924 i fråga

om postavgifterna vid postabonnemang å tidning, dels att den procentuella

delen av förskrivningsavgiften skulle sänkas från 4 till 2 procent och dels

att den i befordringsavgiften ingående viktavgiften skulle höjas från 12 till

17 öre för varje helt eller påbörjat kilogram av tidnings årsvikt; och i fråga

om samma avgifter vidtogs år 1925 den ändringen, att maximivikten

för tidningsexemplar, som skall befordras efter postabonnemang, höjdes

till 250 gram, varjämte medgavs 6 procent rabatt å vederbörande postavgifter

för vissa tidningsutgivare, som själva ombesörja de postabonnerade

tidningsexeinplarens inslagning till vederbörande abonnemangspostanstalter.

Beträffande avgifterna för utgivarkorsband infördes vidare år 1925 dels för

försändelse av högst 25 grams vikt utöver nuvarande viktavgift en särskild

avgift av 1 öre per försändelse, dels ock för sådana utgivarkorsband, som

sändas till vissa tidningars återförsäljare, eller s. k. kommissionärskorsband,

en lägre avgift av 18 öre för varje vikt av 1 kilogram eller del därav. Bestämmelserna

angående villkoren för postbefordran av tidning hava i avvaktan

på erfarenhet av verkningarna av de åren 1924 och 1925 beslutade

ändringarna fastställts att gälla för ett år i sänder, senast genom kungörelse

den 30 april 1926 (nr 100) intill utgången av år 1927.

I skrivelse den 11 februari 1927 har generalpoststyrelsen meddelat, att styrelsen

vid de av styrelsen verkställda beräkningar angående postverkets ekonomiska

resultat, som läge till grund för det i riksstaten för budgetåret

1926—1927 och i det till årets riksdag framlagda förslag till riksstat för

budgetåret 1927—1928 upptagna inkomstöverskottet av postverkets rörelse,

utgått ifrån att nu gällande postavgifter komme att tillämpas oförändrade

intill utgången av budgetåret 1927—1928. Beträffande postavgifterna i tidningsrörelsen

erfordrades emellertid med hänsyn till deras giltighetstid framställning

till 1927 års riksdag.

I fråga om dessa postavgifter må erinras, att generalpoststyrelsen efter

överläggning med särskilda av chefen för kommunikationsdepartementet utsedda

sakkunniga med skrivelse den 11 mars 1924 avgav förslag till ny tidningsförordning.

Med hänsyn till de anmärkningar, som av såväl reser
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

vanter bland de sakkunniga som av styrelserna för Publicistklubben och

Svenska tidningsutgivareföreningen riktades mot förslaget, ansåg departementschefen

i proposition, nr 226, till 1924 års riksdag sagda förslag icke

utan ytterligare utredning böra läggas till grund för definitiva bestämmelser

i ämnet. I nämnda proposition föreslogs därför endast den provisoriska

åtgärden, att den i postavgiften vid postabonnemang ingående viktavgiften

skulle höjas från 12 till 15 öre. Med bifall till en med anledning härav

väckt motion beslöt emellertid riksdagen (skrivelse nr 277) ändring av postavgifterna

vid postäbonnemang å tidning på sätt ovan angivits. I samband

härmed anförde riksdagen, att den vidare utredning, som kunde komma

att föranstaltas, enligt riksdagens mening borde tills vidare begränsas att

avse ändringar i vissa angivna hänseenden samt att, därest sådana ändringar

bleve vidtagna, det syntes riksdagen, att, intill dess erfarenhet vunnits

om verkan såväl härav som av den av riksdagen beslutade ändringen i postavgiften

vid postabonnemang, en vidare utredning i hithörande ämnen lämpligen

borde tills vidare uppskjutas.

De sålunda ifrågasatta ändringarna genomfördes i huvudsak vid 1925 års

riksdag, som dels efter förslag av Kungl. Maj:t och dels på grund av motion

beslöt de ändringar i tidningsavgifterna, för vilka ovan redogjorts.

I skrivelse den 30 juni 1926 har Svenska tidningsutgivareföreningen anhållit

bland annat, att Kungl. Maj:t vid utfärdande av ny förordning rörande

tidningars befordran ville taga i övervägande möjligheten av en sänkning

av nuvarande avgifter.

I häröver den 26 oktober 1926 avgivet utlåtande har generalpoststyrelsen

anfört, att ehuru styrelsen ansåge, att nu gällande tidningsförordning i vissa

avseenden kunde behöva omarbetas, styrelsen å andra sidan funne, att de

utav riksdagen åren 1924 och 1925 beslutade ändringarna i de jämlikt tidningsförordningen

utgående avgifterna tillämpats allt för kort tid, för att

resultatet av dessa ändringar skulle kunna läggas till grund för ett mera

definitivt ordnande av hithörande frågor. Under sådana förhållanden och

med hänsyn till 1924 års riksdags uttalande i ämnet hade styrelsen icke

haft för avsikt att för Kungl. Maj:t framlägga förslag till ny tidningsförordning,

avsett att föreläggas 1927 års riksdag.

I sin förevarande skrivelse den 11 februari 1927 anför generalpoststyrelsen

beträffande tidningsavgifterna till en början följande:

Sedan generalpoststyrelsen avgav nyssberörda yttrande av den 26 oktober

1926, hade icke inträffat något, som gåve styrelsen anledning intaga annan

ställning till frågan om lämpligheten av att till 1927 års riksdag framlägga

förslag till ny tidningsförordning. Icke heller ansåge sig styrelsen böra

ifrågasätta någon ändring beträffande postavgifterna vid postabonnemang. I

detta hänseende borde anmärkas, att de inkomster av förevarande rörelsegren,

vilka med de av 1924 års riksdag bestämda avgifterna bort tillföras

postverket, blivit i viss mån reducerade genom den av 1925 års riksdag antagna

bestämmelsen om rätt för vissa tidningsutgivare att uppbära ersättning

för tidningsexemplarens inslagning till abonnemangspostanstalterna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Denna ersättning, 6 procent å postavgifterna vid postabonnemang, kunde

tillkomma utgivare av tidning, som utkomme minst 2 gånger i veckan. Den

inrikes tidningstaxan för år 1927 upptoge 1,397 tidningar eller tidningsupplagor,

av vilka 993 tilHiandahölles mot postabonnemang. Endast 312 av

dessa tidningar hade nyssnämnda periodicitet. Beträffande 99 tidningar begagnade

utgivarna sig av rätten att mot ersättning själva inslå tidningsexem]dåren.

Under år 1926 var motsvarande antal tidningar 84, och den

inkomstminskning, som därav förorsakades postverket, uppgick till 60,972

kronor. Visserligen borde denna minskade inkomst motsvaras av i viss mån

minskat arbete för postverket, men enär tidningsinslagningens verkställande

genom tidningens försorg ofta medförde betydande fördelar för tidningsutgivaren,

verkställde många tidningar redan förut denna inslagning, ehuru

ersättning härför icke utgick. På många håll inträdde därför ingen arbetsminskning

för postverket, och där sådan minskning inträdde, vore den för

obetydlig för ait i någon nämnvärd mån kunna inverka på personalförhållandena

vid vederbörande postanstalt. Särskilt vore härvid att märka, att

nu ifrågavarande bestämmelse hittills icke föranlett någon ändring beträffande

tidningsinslagningen vid de största postkontoren, Stockholm och Göteborg.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser styrelsen, att bestämmelserna

rörande postavgifterna vid postabonnemang å tidning, sådana de lyda

enligt 1924 och 1925 års riksdagars beslut, fortfarande böra äga tillämpning.

Beträffande avgiften för utgivarkorsband meddelar styrelsen, att det

år 1925 tillkomna billigare försändningssättet kommissionärskorsband kommit

till rätt stor användning, i det att under år 1926 såsom dylikt korsband

försändes mer än 2,057,(XX) kilogram tidningar samt avgiften härför uppgick

till något över 370,000 kronor. Pör övriga utgivarkorsband inflöto under

samma år omkring 1,838,000 kronor.

Vad angår ovan omförmälda, av 1925 års riksdag i fråga om utgivarkorsband

beslutade särskilda avgift av 1 öre för varje försändelse av högst 25

grams vikt, hemställdes i en vid 1926 års riksdag väckt motion (II: 268), att

berörda avgift måtte borttagas men att lättare utgivarkorsbandsförsändelser

skulle taxeras som om de hölle 25 gram per försändelse. Bevillningsutskottet

(betänkande nr 36) ansåg i betraktande av den korta tid, bestämmelsen

om sagda särskilda avgift varit gällande, det vara för tidigt att med

tillräcklig säkerhet bedöma, huruvida och på vad sätt en ändring av bestämmelsen

borde vidtagas. Utskottet uttalade vidare, att utskottet ansett

sig kunna utgå ifrån att generalpoststyrelsen komme att alltjämt hava sin

uppmärksamhet riktad på frågan samt, i den mån erfarenheten funnes därtill

giva anledning, framlägga förslag till ändring.

Generalpoststyrelsen anför nu i denna fråga följande:

»Mot anordningen med en tilläggsavgift av 1 öre för försändelse kan med

skäl anföras, att avgiften blir lägre för vissa försändelser över 25 gram än

för lättare försändelser. Denna oegentlighet framhölls också av generalpoststyrelsen

vid förslagets framställande, men frågan hade då blivit aktuell

därav, att vissa lätta försändelser utsändes i reklamsyfte, varemot styrelsen

beträffande tidningar av högre vikt än 25 gram saknade sådan erfarenhet, att

ett ingripande i fråga om dem var påkallat i samma mån som beträffande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

de lättare utgivarkorsbanden. Emellertid är det obestridligt, att systemet

verkar synnerligen ojämnt och att en ändring är önskvärd.

Under år 1926 försändes 1,837,653 utgivarkorsband, för vilka tilläggsavgift

utgick. Avgiften uppgick således endast till 18,376 kronor 53 öre. Att

beloppet blivit så ringa beror delvis därpå, att vissa tryckalster, som utgåvos

i reklamsyfte just med tanke på det billiga utgivarkorsbandsportot, numera

upphört att utgivas. Möjligen hava också vissa lättare tidningar lagt om

distributionen.

Bestämmelsens bibehållande är icke av någon ekonomisk betydelse för

postverket. Om bestämmelsen upphäves, synes det dock önskvärt, att i

stället införes någon bestämmelse, varigenom förebygges, att postverket ånyo

får till befordran mottaga stora mängder av publikationer, för vilkas behandling

postverket får snart sagt ingen ersättning.

När tilläggsavgiften sattes till 1 öre, torde man hava utgått ifrån att en

minimiavgift av 1 öre måste anses skälig för postverkets bestyr med en försändelse.

Med nuvarande viktavgift för utgivarkorsband i allmänhet, 24 öre

per kilogram, uppgår avgiften till 1 öre för försändelse först när försändelsens

vikt är 41.6 6 gram. Beträffande alla försändelser av lägre vikt skulle

det således erfordras tilläggsavgift eller annan särskild taxenngsanordning,

för att postverket skulle få minst 1 öre för varje försändelse och en lättare

försändelse aldrig skulle draga högre porto än en tyngre försändelse av

samma slag. Då viktavgiften motsvarar 0.12 öre för en försändelse av 5

grams vikt men 0.9 öre för en 40-gramsförsändelse, är det praktiskt taget omöjligt

att skapa rättvisa genom upptagande av dels viktavgift och dels särskild

tilläggsavgift för varje försändelse.

Däremot kunde man tänka sig, att för försändelser av högst 40 grams

vikt utginge en försändelseavgift av 1 öre men ingen viktavgift. Mot ett

dylikt förfarande kan emellertid göras en invändning. Enligt bestämmelserna

i tidningsförordningens 11 § 1 mom., näst sista stycket, skall viktavgiften

beräknas efter sammanlagda vikten av de försändelser, som på en

gång avlämnas, och för varje gång beräknas för minst 2 kilogram. Om viktavgift

skulle utgå endast för försändelse över 40 grams vikt, kunde i vissa

fall avgift för minst 2 kilogram bliva oskäligt betungande för övriga samtidigt

avlämnade utgivarkorsband. Om huvudsakligen lättare försändelser

avlämnades men endast en av t. ex. 50 grams vikt, skulle för denna försändelse

betalas minimiavgift d. v. s. 48 öre. Donna oformlighet skulle emellertid

kunna undvikas genom att, med användandet av det utav motionären

vid 1926 års riksdag föreslagna förfarandet, uttaga endast viktavgift men

taxera alla utgivarkorsband av lägre vikt än 40 gram såsom om de vägde

40 gram. Genom en sådan taxa komme för varje utgivarkorsband att utgå

en avgift av minst 1 öre, och en lättare försändelse bleve aldrig — såsom

nu inträffar — dyrare än tyngre försändelse av samma slag.

Om man sätter den gräns, under vilken särskild, högre taxa skulle gälla,

till 40 gram, få försändelser i vikt mellan 26 och 40 gram vidkännas en avgiftsförhöjning,

varierande mellan 14 öre per kilogram för försändelser av

26 grams vikt och 1 öre likaledes per kilogram för 40-gramsförsändelser.

En mycket stor del tidningar hava en nummervikt, som ligger mellan 25

och 40 gram. Så är fallet med många 6-dagars tidningar och med flertalet

av de tidningar, som utkomma 3 respektive 2 gånger i veckan. Någon särskild

anledning att nu höja avgiften för ifrågavarande tidningar föreligger

icke.

En flyttning av nu ifrågavarande viktgräns från 25 till 40 gram skulle

dessutom medföra ökat arbete för postverket. Utgivarkorsband med att

exemplar i varje försändelse sändas visserligen i allmänhet av nyss nämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

tidningar (med nummervikt mellan 25 och 40 gram) endast i enstaka fall

(t. ex. till annonsörer), men om särskild taxering skulle verkställas beträffande

försändelser av högst 40 grams vikt, bleve det nödvändigt att varje gång utgivarkorsband

avsändes undersöka om dylika enstaka försändelser — vilka

för övrigt i många fall allt efter annonstillströmningen vägde under eller

över 40 gram — funnes med och att i förekommande fall verkställa särskild

taxering av dessa få försändelser. Ersättningen skulle näppeligen motsvara

arbetet, vartill komme besväret för utgivaren att alltid hålla reda på om

några försändelser av högst 40 grams vikt förekomme och att tillse, att dessa

i sådant fall bleve avlämnade för sig.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser sig generalpoststyrelsen

icke böra föreslå annan ändring i nu förevarande bestämmelse än att den

särskilda tilläggsavgiften av 1 öre för utgivarkorsband, vars vikt icke överstiger

25 gram, icke vidare skall utgå, men att viktavgiften för dylikt utgivarkorsband

beräknas såsom om försändelsen vägde 25 gram. En sådan

ändring av bestämmelsen medför visserligen någon inkomstminskning för

postverket. Såsom förut sagts tillförde under år 1926 den särskilda tillläggsavgiften

av 1 öre postverket en inkomst av omkring 18,000 kronor.

Angående medelvikten av sådana försändelser, för vilka tilläggsavgiften utgick,

saknas uppgift, men det är att antaga, att om viktavgiften utgått icke

efter den verkliga vikten utan som om varje försändelse vägt 25 gram skulle

postverket tillförts i vildavgift omkring 5,000 kronor mer än vad nu var

fallet. Enligt dessa beräkningar skulle således den nu ifrågasatta ändringen

angående vissa utgivarkorsbands taxering medföra eu inkomstminskning för

postverket av omkring 13,000 kronor för år (18,000 — 5,000). Något som helst

ekonomiskt skäl står således icke hindrande i vägen för vidtagandet av

ändringen, vilken onekligen innebär en rättvisa.»

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att nu

gällande avgifter för postabonnemang å tidning och för tidnings försändande

såsom utgivarkorsband måtte äga försatt tillämpning till och med den 31

december 1928, dock med den av styrelsen föreslagna ändring beträffande

avgiften för utgivarkorsband med en vikt av högst 25 gram.

Då bestämmelsen om en särskild avgift vid utgivarkorsband av 1 öre för

varje försändelse av 25 grams vikt och därunder genom beslut av 1925 års

riksdag infördes, betecknades detta såsom ett försök, syftande till att rätta

det av 1924 års riksdag anmärkta missförhållandet, att skälig ersättning icke

tillgodokom postverket för dess arbete med utbärandet av vissa smärre

tryckalster. I sitt förslag till berörda bestämmelse framhöll emellertid

generalpoststyrelsen, att bestämmelsen vore behäftad med vissa brister. Den

erfarenhet, som numera föreligger, utvisar, att försändningen med posten av

berörda smärre tryckalster på grund av den särskilda avgiften betydligt nedgått

men att bestämmelsens tillämpning jämväl medfört vissa ojämnheter,

vilka göra en ändring påkallad. Det förslag till dylik ändring, som generalpoststyrelsen

nu framlagt, synes ock ägnat att avhjälpa olägenheterna med

det nuvarande systemet utan att ökat arbete vållas postverket. Ehuru godtagandet

av den föreslagna nya bestämmelsen skulle medföra mindre inkomst

för postverket än den nu utgående särskilda avgiften, synes det av vikt, att

en ändring i förevarande avseende nu vidtages, och jag anser mig därför

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144. 7

böra tillstyrka styrelsens föreliggande förslag. Den sålunda förordade ändringen

torde lämpligen böra träda i kraft den 1 juli 1927.

Vad beträffar giltighetstiden för postavgifterna vid tidningsbefordran,

synes vad nu förekommit beträffande avgiften för lättare utgivarkorsband

tala för att ett mera slutgiltigt fastslående av ifrågavarande postavgifter icke

ännu bör ske. Jag anser mig alltså böra föreslå, att giltighetstiden för de

nuvarande tidningsavgifterna — med däri av mig förordad ändring — utsträckes

endast till och med utgången av år 1928. Av vad nu anförts följer,

att förberörda framställning av Svenska tidningsutgivareföreningen tills vidare

icke torde böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen besluta,

att kungörelsen den 29 maj 1925 (nr 150) om vissa ändringar

i förordningen den 17 juni 1916 (nr 216) angående villkoren

för postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter,

vilken kungörelse gäller till och med den 31 december 1927,

skall äga fortsatt tillämpning till och med den 31 december

1928, dock skall dels vad i 8 § stadgas icke tillämpas beträffande

sådana abonnemang för år 1929, som verkställas under år 1928,

dels ock 11 § 1 mom. a) med tillämpning från och med den

1 juli 1927 erhålla följande ändrade lydelse:

a) för utgivarkorsband i allmänhet:

12 öre för varje vikt av ett halvt kilogram eller del av halvt

kilogram, varvid utgivarkorsband, vars vikt understiger 25 gram,

taxeras som om det vägde 25 gram.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:88 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa inrikes postavgifter. a1 i texten
  2. BevU 1927:27 Betänkande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående vissa inrikes postavgifter. s. 1 i texten