Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar m. m

1927-02-18 · 50 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:166, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från

sådana egendomar m. m.; given Stockholms slott den 18

februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt i punkterna l:o—22:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Paul Hellström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 18 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Bibbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Bosén,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Hellström anför:

Innan jag anmäler ett flertal till behandling föreliggande ärenden rörande

försäljning av kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana

egendomar, anhåller jag att få redogöra för handläggningen av riksdagens

skrivelse den 10 mars 1926, nr 70, vari riksdagen anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte efter verkställd undersökning låta utarbeta en plan för styckning

av härför lämpade kronoegendomar samt för 1927 års riksdag framlägga

förslag i ämnet.

Pörenämnda riksdagsskrivelse var föranledd av följande inom riksdagen

1926 väckta motioner, nämligen dels de två likalydande motionerna 1: 90

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 142 häft. (Nr 166.)

^Riksdagens

skrivelse nr

70/1926 om

styckning av

kronoegendomar.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

och II: 130, i vilka hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att förslag skyndsammast framlades för riksdagen i fråga

om styckning och upplåtande av därtill lämpliga kronoegendomar till mindre

jordbruk, dels ock de två likalydande motionerna 1:148 och II: 189, vari hemställdes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl.

Maj:t efter verkställd undersökning måtte låta utarbeta en plan för styckning

av härför lämpade kronoegendomar samt för nästkommande riksdag

framlägga förslag i ämnet.

I utlåtande nr 14/1926 hemställde jordbruksutskottet, att motionerna

i fråga icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Vid utlåtandet var

emellertid fogad en reservation av fyra utskottsledamöter, vari uttalades,

bland annat, följande. Någon styckning av hel egendom eller försäljning

av jordområden av den storlek, att de kunde sägas utgöra fullständiga

jordbruk, hade ytterst sällan förekommit, delvis beroende på ringa efterfrågan.

Anledningen till att så få egnahemsspekulanter i dessa fall anmält

sig till erhållande av jord torde vara att söka i ovissheten om, huruvida

en jorduppdelning verkligen komme att ske, eller berodde på att några

särskilda för mindre jordbruk lämpliga områden icke varit ifrågasatta till

utbrytning. Det vore nödvändigt att i största möjliga mån skaffa utkomst

åt vårt befolkningsöverskott, och jordbruket torde därvidlag erbjuda de

största möjligheterna. I första hand borde de kronoegendomar, som lämnade

obetydlig nettoavkastning och vilkas åbyggnader under den närmaste

tiden otvivelaktigt komme att ådraga staten stora kostnader, utläggas till

självständiga mindre jordbruk av lämplig storlek, och dessa jordbruk borde

upplåtas till mindre bemedlade, kunniga och dugliga jordbrukare, efter

värdering med hänsyn tagen till den nybildade fastighetens avkastningsvärde.

Då det i vissa fall kunde tänkas, att spekulationsintressen skulle

kunna göra sig så gällande, att det med upplåtelsen avsedda syftemålet kunde

komma att äventyras, borde sådana villkor vid upplåtelsen uppställas, att

det upplåtna jordområdet komme att för framtiden bibehålla sin karaktär

av självständigt jordbruk. Med denna motivering hemställdes i reservationen,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t efter verkställd undersökning måtte låta utarbeta en plan för styckning

av härför lämpade kronoegendomar.

Riksdagen, vars beslut innefattade bifall till berörda reservation, avlät i

ämnet skrivelse med den hemställan, som inledningsvis återgivits.

Med anledning av riksdagsskrivelsen hava infordrade yttranden avgivits

den 16 april 1926 av domänstyrelsen och den 17 april 1926 av 1925 års

kolonisationssakkunniga. I dessa yttranden har förordats utredning i angiven

ordning rörande företintligheten av kronoegendomar lämpliga för

uppstyckning till mindre jordbruk. Nämnda sakkunniga ifrågasätta härjämte,

att Kungl. Maj:t framdeles vid lämplig tidpunkt ville föranstalta om

utredning även beträffande revision av gällande bestämmelser rörande sättet

för verkställande av upplåtelser från kronoegendomar; och ansåges en dylik

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.is proposition Nr 166.

utredning böra utföras i nära anslutning till en motsvarande undersökning

angående formerna och villkoren för upplåtelser från enskild jord, som

genom det allmännas bistånd uppbringades för ifrågavarande ändamål.

Den 30 april 1926 anmäldes ärendet inför Kungl. Maj:t av min företrädare

i ämbetet, som därvid till statsrådsprotokollet anförde, bland annat,

följande:

»Den av riksdagen sålunda uttryckta meningen, att kronoegendomarna

mera, än vad som för närvarande sker, må utnyttjas för skapandet av självständiga,

mindre jordbruk, delas av mig. För att nå detta mål måste

emellertid, såsom antydes i 1925 års kolonisationssakkunnigas bär ovan

berörda yttrande, en ingående revision ske av såväl gällande bestämmelser

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar som också av

statens anordningar för jords tillhandahållande för egnahemsändamål över

huvud taget. Den av riksdagen begärda planen för styckning av lämpliga

kronoegendomar synes därför icke kunna tjäna ett självständigt ändamål,

men lärer kunna bliva värdefull såsom ledning vid en allmän revision

av statens egnahemsanordningar.

Efter vad jag inhämtat, lära åtskilliga egnahemsverksamheten berörande

spörsmål vara föremål för övervägande inom förenämnda sakkunniga. Att

igångsätta någon ytterligare utredning rörande nyssnämnda verksamhet

torde därför böra anstå, tills resultatet av kolonisationssakkunnigas arbete

föreligger. Emellertid torde, såsom jag nyss antytt, en sådan utredning

som den av riksdagen ifrågasatta hava ett icke ringa intresse för bedömandet

av det behov av omläggning av statens egnahemsanordningar, som ett

bättre utnyttjande av kronojorden för egnahemsändamål kan medföra.

Jag ansluter mig alltså till tanken, att en dylik utredning nu bör igångsättas.

På det att något resultat av utredningen om möjligt må kunna

föreligga redan till nästkommande riksdag, torde det vara lämpligt, att utredningen

till en början företrädesvis inriktas på kronoegendomar, som

bliva arrendelediga inom de närmaste fem åren.

Utredningen torde i huvudsak böra omfatta: uppgifter om egendomarnas

belägenhet, beskaffenhet så till jord som åbyggnad, orts- och avsättningsförhållanden

samt avkastning, samt utlåtande för varje egendom, huruvida

den lämpligen kan tagas i anspråk för bildandet av självständiga mindre

jordbruk, i vilket fall bör uppgöras preliminär plan för styckning huvudsakligen

i lotter av den storlek, att en medelstor familj därå kan av jordbruk

få sitt uppehälle, med angivande av lotternas areal, jordens beskaffenhet

och huruvida åbyggnad linnes. I denna förberedande utredning lärer

däremot icke vara nödvändigt att taga ståndpunkt till frågan, huruvida

upplåtelsen i det enskilda fallet bör ske med äganderätt eller åborätt.

Utredningen i fråga torde böra uppdragas åt domänstyrelsen, som därvid

bör biträdas av ett antal i fråga om jordbruksekonomiska spörsmål sakkunniga

personer, vilket, med hänsyn till att även den praktiska förfarenheten

vid utstyckning av enskild jord för egnahemsändamål må bliva företrädd,

torde böra sättas till tre.»

Med bifall till departementschefens i ämnet gjorda hemställan fann

Kungl. Maj:t gott att dels uppdraga åt domänstyrelsen att, i överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet sålunda anfört,

låta verkställa utredning rörande under domänstyreisens vård ställda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

kronoegendomars lämplighet för styckning till mindre jordbruk samt vad

anginge egendomar, som bleve arrendelediga före den 14 mars 1932, därom till

Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande före den 1 december 1926, dels ock

bemyndiga domänstyrelsen att tillkalla högst tre sakkunniga personer att

inom styrelsen biträda vid utredningen.

Jämlikt berörda bemyndigande tillkallade domänstyrelsen ledamoten av

riksdagens första kammare lantbrukaren Elof B. Andersson i Fältenborg

samt ledamöterna av riksdagens andra kammare lantbrukarna C. Arv. Anderson

i Storegården och Nils Adler att såsom sakkunniga biträda vid

utredningen.

Domänstyrelsen har nu med skrivelse den 28 januari 1927 till Kungl.

Maj:t inkommit med utlåtande i ämnet och därvid överlämnat en av de

sakkunniga upprättad redogörelse, innehållande dels ett allmänt yttrande

rörande det av de sakkunniga verkställda uppdraget dels ock utlåtanden

med vissa detaljuppgifter m. m. för en var av dem undersökt egendom.

Av de sakkunnigas den 31 december 1926 dagteeknade yttrande, vilket inledes

med en redogörelse för utredningsarbetets planläggning och yttre

förlopp, inhämtas i huvudsak följande.

Åt de sakkunniga hade uppdragits att under 1926 verkställa besiktningar

å de kronoegendomar, som bleve arrendelediga före den 14 mars 1930, med

undantag dock för vissa särskilt angivna egendomar. Notarien i domänstyrelsen

Emil Holmström hade anbefallts av styrelsen att vid besiktningarna

vara de sakkunniga följaktig och hade utfört förekommande sekreterargöromål.

Under ciceronskap av vederbörande domänintendent hade de sakkunniga

besökt 310 arrendegårdar. För en var besökt egendom hade utlåtande med

förslag avgivits.

I utlåtandena hade meddelats upplysningar om respektive egendoms belägenhet,

beskaffenhet till jord och åbyggnad, orts- och avsättningsförhållanden

samt avkastning. Uppgifterna om jordens beskaffenhet hänförde sig i

regel blott till åkern. Såsom egendoms avkastning hade den arrendeavgäld

per år angivits, som enligt de sakkunnigas mening skäligen kunde påräknas.

Därjämte hade intagits uppgifter om den tid, för vilken egendomen för

närvarande vore utarrenderad, nuvarande arrendeavgift och taxeringsvärdet.

De egendomar, som de sakkunniga föresloge till uppdelning, vore i första

hand sådana, som med hänsyn till läge, beskaffenhet hos byggnader och

jord o. d. ej kunde lämna statsverket skälig avkastning. Styckning föresloges

däremot ej på sådant sätt eller under sådana förhållanden, att befintliga

byggnader ej kunde ekonomiskt utnyttjas. Hade de viktigare byggnaderna

varit fullgoda eller efter en eller annan komplettering tillräckliga,

hade styckning i regel ej ifrågasatts. Där uppdelning föreslagits, hade sådan

ej heller ansetts böra drivas längre, än som med hänsyn till befintliga

byggnaders utnyttjande och de lokala förhållandena i övrigt varit ändamålsenligt.

En följd härav hade blivit, att efter uppdelningen en del större

eller mindre rest- (eller huvud-) gårdar blivit kvar, som föreslagits antingen

till försäljning eller bibehållande i kronans ägo för att framdeles, när byggnaderna

ej längre vore dugliga, kunna ytterligare uppdelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 166.

Styckning till jordbruk både ej ifrågasatts, där egendomen på grund av

närbelägenhet till stad eller industrisamhälle kunde förväntas få tomtvärde och

möjligheter till spekulation i sådant värde kunde befaras uppstå. I några

fall hade, med hänsyn till skogsmarkens storlek och åkerjordens belägenhet

i förhållande till skogsmarken, försäljning av inägorna ej ansetts böra förordas.

I den mån så ansetts kunna ske utan åsidosättande av statens berättigade

intressen, hade hänsyn tagits till arrendatoms förmåga att förvärva

egendomen eller dess huvuddel, och hade på grund av bristande förmåga i

sådant hänseende hos arrendator enstaka egendomar, som eljest kunnat

ifrågasättas till styckning, föreslagits att bibehållas under ytterligare någon

tid. Det _ ansågeS'' nämligen ej vara lämpligt, då starkare skäl ej förelåge,

att försälja kronojord, när detta skulle medföra, att en dugande arrendator

av ekonomiska skäl nödgades frånträda arrendet.

Vid uppgörandet av själva styckningsplanen hade i möjligaste mån tillsetts,

att jord av olika slag tilldelats varje jordbruk. Nybildning av jordbruk

föresloges ej, där enbart mossjord, mullfattig sandjord eller alltför

styv lerjord stått till förfogande.

För de särskilda lotterna hade i regel endast angivits den ungefärliga

arealen åker. _ Vid den definitiva planläggningen borde tillses, att varje lott,

där så lämpligen kunde ske, tilldelades jämväl äng, odlingsmark, betesmark

och skog samt finge del i fiske eller annan förmån. Det vore en angelägenhet

av stor vikt för det mindre jordbrukets fortbestånd och utveckling,

iitt skogsmarken och skogen ej tilltoges för snäv. Där tillgång till skog’

funnes och så lämpligen kunde ske, borde varje jordbrukslott tilldelas skog

till erforderliga hägnader, reparationer och vedbrand samt erforderliga nybyggnader.

I den man användbara byggnader funnits, hade lägenheter utlagts med

dessa såsom stomme för fastighetsbildningen. För lotter, som saknade byggnader,

hade iakttagits, att de i görligaste mån tilldelades passande byggnadsplatser

och lämpliga områden för trädgård o. d. Likaså hade hänsyn

tagits till befintliga vägar och tillsetts, att såväl gemensamma som enskilda

utfartsvägar kunnat lämpligen anläggas.

Vid lotternas utläggning hade jordbruken i möjligaste mån tilltagits så

störa, att en familj därå kunde hava sin fulla sysselsättning och bärgning.

Åtskilliga lägenheter hade pa grund av olika orsaker — dock ej kunnat

erhålla den storlek eller blivit så ändamålsenligt utlagda, som varit önskhgt.

Där så av förhållandena varit lämpligt, hade hantverkar- eller arbetarlägenheter

med härför lämplig areal utlagts.

Utöver de egendomar, som sålunda föreslagits till styckning eller upplåtelse^

i en lott, hade försäljning utan styckning förordats beträffande en

del gårdar, som icke lämpade sig för uppdelning men antingen varit av

den ringa betydelse eller haft sådan belägenhet, att anledning icke förelåge

behålla dem i statens ägo, eller från vilka köpeskillingar kunnat påräknas,

vilkas normala ränteavkastning ansetts vara så mycket fördelaktigare än

den påräkneliga arrendeavgäl den. Då influtna köpeskillingar inginge i den

s. k. mai kinköpsf onden, kunde, i stället för de spritt belägna mindre värdefulla

arrendegardarna, skogsområden nyförvärvas i större sammanhängande

komplex, varmed följde en bättre ekonomisering av förvaltningen.

Till upplåtelse förordades

66 jordbrukslotter med en åkerareal av högst 3 hektar

293 » » » » » 3—15 »

96 » ;> » » » över 15 :>

»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

eller tillhopa 455 jordbrukslotter. Av dessa vore 360 helt eller delvis be
bvasda

och 95 obebyggda. . , . ,

Härutöver hade 45 skilda obebyggda åkerområden, i areal varierande

mellan 0.5 och 9 hektar, förordats till utökning och förstärkning av mtilllisgande

bebyggda mindre jordbrukslägenheter.

SVid bifall till förslaget komme av de undersökta 310 egendomarna 120

att avyttras i sin helhet (39 procent). ......... „

Det*vore rättvist och billigt, att möjligheterna ej onödigtvis försvarades

för vederbörande arrendator att vid kronojords försäljning komma i åtnjutande

av den av honom brukade gården (vid styckning huvudgärden).

Vid upplåtelser enligt gällande grunder for egnahemsforsaljningar från

kronoegendomar hade arrendator hembudsrätt i vissa fall. Uppfyllde han

ej däri stadgade betingelser för hembuds erhållande eller uppi a tes fastighet

Å annat Jtt än jämlikt eenahemsgrundema - såsom ä oBenUjg auktion

till den högstbjudande enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 18/4 — torelåge

ej någon författningsenlig hembudsrätt för arrendatorn. Emellertid

hade riksdagen i samband med lämnande av medgivande till försäljning i

enstaka fall funnit skäligt att, utöver författningarnas bestämmelser, medgiva

hembudsrätt för arrendator ej blott vid upplåtelse enligt egnahemsgrunderna

utan även vid försäljning av gårdar av större typ. I senare

fallet hade köpeskillingen fått erläggas i den ordning, som angaves i brevet

den 29 maj 1874, eller med 1/r> vid tillträdet och ‘/g under varje nästföljande

feDet: vore — på av de sakkunniga närmare utvecklade skäl — önskvärt, att

senast omförmälda förmånsrätt vid försäljning av kronans egendom eiholle

en vidsträcktare tillämpning. Den utvidgade förköpsrätt/® torde dock cj

kunna givas den allmänna giltighet, som optionsrätten vid utarrendering

erhållit i sjunde punkten av kungörelsen den 4 juni 1908

ändrade grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomaner. Fall kund

uppkomma, då härigenom statens möjligheter a\t på andarna senligt satt

disponera över fastigheten komme att beskaras. Med hänsyn tUl belägenhet

och andra förhållanden kunde egendomen hora upplatas till menighetei,

byggnadstomter e. d. En fortsatt uppdelning av kronans jord i mindre

jordbruk finge ej hindras. Frågan om förköpsrätt borde darfor Provas frår

fall till fall. För erhållande av förköpsrätt borde arrendatoi liava vinnlagt

sig om egendomens skötsel, utfört större täckdiknmgs- e ei anna

grundförbättringsarbete eller ägt fullt användbara hus vid garden. Likaså

borde förköpsrätt kunna medgivas av den anledning, att egendomen u

någon längre tid innehafts av arrendatorn eller dennes slakt. En^ tomt

sättning för förköpsrättens utvidgning maste givetvis vara, att saluvard

ringen skedde med största möjliga omsorg, sa att staten erholle fullt veder

lag för egendomen.

Domänstyrelsen har i förberörda skrivelse den 28Januari 1927 for egen

del anfört i huvudsak följande.

De riktlinjer, som de sakkunniga angivit sig hava följt vid utforan e

av sitt uppdrag, vore i huvudsak desamma, styrelsen uttalat sig tor vid de

överläggningar, styrelsen haft med de sakkunniga, om an s \ re sens upp

gift att bereda kronan högsta möjliga inkomst av små domaner gjor ,

styrelsen därvid ansett sig böra något starkare framhalta kronans ekono

mBeträffande skogstiIldelningen vid mindre jordbruks bildande vore det i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 166.

7

allmänhet ekonomiskt riktigare att hellre låta något större skogsarealer

ingå i försäljningen av jordbruksegendomama än att i kronans ägo behålla

små ensamt liggande skogar, för vilka förvaltningskostnaderna bleve relativt

höga.

Beträffande den av de sakkunniga berörda frågan om beredande av förköpsrätt

för arrendator vid försäljning av utav honom arrenderad fastighet

i större utsträckning än hittills, finge styrelsen framhålla, att gällande bestämmelser

om arrendators optionsrätt vid förnyad utarrendering tillkommit

efter långvariga meningsutbyten, därvid uttalanden gjorts både om

optionsrättens behövlighet och om dess skadlighet såsom medverkande till

en relativt låg avkastning av kronans jordbruksdomäner. Det vore svårt

att bedöma, huru den ifrågasatta utvidgningen skulle verka, men mer än

sannolikt vore, att den skulle medföra, att köpeskillingsbeloppen ofta bleve

lägre, än om hemmanen utbjudits på auktion. Nekas kunde dock ej, att

frågan om utsträckt hembudsrätt blivit mera aktuell, då det ställdes i utsikt,

att en betydande del av jordbruksegendomarna skulle säljas. Något

fastställande redan nu av noggranna regler för sådan förköpsrätt torde icke

böra förekomma, utan borde bestämmandet ske från fall till fall genom

beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Slutligen finge styrelsen framhålla, att det för närvarande ej vore möjligt

för styrelsen att yttra sig om den detaljplan till disposition av nu

ifrågavarande egendomar, som framlagts av de sakkunniga. Beträffande

ett flertal av de 310 egendomar, som de sakkunniga besiktigat, förelåge

ännu ej yttranden av vederbörande arrendeuppskattningsmän, skogsförvaltning

och länsstyrelse, vartill komme, att styrelsen först nyligen bekommit

de sakkunnigas förslag. I de till Kungl. Maj:t av styrelsen hittills avlåtna

skrivelser om disposition av utav de sakkunniga besiktigade egendomar,

både styrelsen kunnat följa de sakkunnigas förslag, och styrelsen hölle för

troligt att så även framgent i stort sett bleve förhållandet, men den frågan

undandroge sig för närvarande ett fullt exakt bedömande. Emellertid skulle

styrelsen låta sig angeläget vara att, så snart möjlighet därtill funnes,

underställa Kungl. Maj:ts prövning de sakkunnigas försäljningsförslag, i

den mån de ej redan blivit Kungl. Maj:t underställda.

De sakkunnigas utredning är verkställd i närmaste överensstämmelse med Departement»- de grunder, som angivits vid ifrågavarande utrednings beslutande. Enligt chetendessa

skulle utlåtanden avgivas rörande skilda kronoegendomars lämplighet

för bildande av självständiga mindre jordbruk samt preliminära styekningsplaner

uppgöras, och skulle undersökningen till en början inriktas på egendomar,

som bleve arrendelediga före den 14 mars 1932. Med hänsyn till

arbetets omfattning hava de sakkunniga under 1926 medhunnit undersökning

endast av egendomar arrendelediga före den 14 mars 1930. Jag förutsätter

emellertid, att domänstyrelsen med biträde av de sakkunniga fortsätter

och avslutar undersökningen enligt uppgjord plan.

De av de sakkunniga uppdragna allmänna riktlinjerna beträffande utväljandet

av de egendomar, som lämpligen böra styckas eller eljest försäljas,

ävensom upprättandet av ändamålsenliga styclmingsplaner synas böra bringas

till vederbörande länsstyrelsers och uppskattningsmäns kännedom, att av

dem beaktas vid uppgörande av förslag till kronoegendomars fortsatta

disposition.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 166.

De utlåtanden, som av de sakkunniga upprättats rörande inom den närmaste

tiden arrendelediga egendomar, hava i ett stort antal fall utmynnat

i förslag om respektive egendomars styckning eller, där så ansetts påkallat,

försäljning i odelat skick. Där styckning ifrågasatts, har en preliminär

exploateringsplan framlagts. Ehuru det icke enbart på grundval av de

sakkunnigas nämnda utlåtanden kan bedömas, huruvida deras försäljningsförslag

böra följas i alla detaljer, synes dock berörda å ort och ställe verkställda

förundersökning vara en god utgångspunkt för upprättandet genom

uppskattningsmännen av definitiva försäljningsförslag. Undersökningen torde

vara ägnad att i hög grad underlätta och påskynda hithörande försäljningsfrågors

lösning. I anslutning härtill torde jämväl domänstyrelsen höra

anbefallas att anmoda vederbörande länsstyrelser att genom uppskattningsmännen

skyndsamt gå i författning om fullföljande av de stycknings- och

försäljningsförslag, som framlagts av de sakkunniga, samt att så snart ske

kan till Kungl. Maj:t inkomma med härav föranledda slutliga försäljningsförslag.

För detta arbetes utförande böra förrättningsmännen erhålla vederbörlig

del av de sakkunnigas utredning i och för beaktande.

Jag har för avsikt att senare i dag göra hemställan om Kungl. Majds

beslut i överensstämmelse med vad av mig nu anförts.

På det att de utav de sakkunniga nu framlagda preliminära försäljningsförslagen

må i god tid bringas till den jordsökande allmänhetens kännedom,

torde det vara lämpligt, att en förteckning över ifrågavarande egendomar,

försedd med belysande detaljuppgifter om respektive egendomar och

inledd med en lättfattlig redogörelse för förfarandet vid försäljning av

kronojord, snarast upprättas, tryckes och sprides bland allmänheten. Jag

har gått i författning om igångsättnande av detta arbete.

Vidare synes av vikt, att utredning snarast igångsättes, i vad mån gällande

bestämmelser rörande planläggning, beslutande och verkställande av

upplåtelser av jord från kronans jordbruksdomäner böra ändras i syfte att

ernå smidigare former, större enkelhet, mera affärsmässighet och ökat tillgodoseende

av de sociala synpunkterna vid hithörande verksamhets bedrivande.

Jag har igångsatt erforderliga förarbeten för uppgörande av eu

plan för dylik utredning samt hyser förhoppning att inom en nära framtid

kunna för Kungl. Maj:t ånyo anmäla detta ärende.

I samband därmed torde även vara lämpligt att upptaga frågan om vidgad

förköpsrätt för vissa arrendatorer. Intill dess en utredning i ämnet

skett, torde, såsom i ärendet föreslagits, i varje särskilt uppkommande fall

få prövas, huruvida en dylik vidgad rätt bör medgivas.

Ehuru jag sålunda icke nu för Kungl. Maj:t framställer något yrkande

av beskaffenhet att böra föranleda framställning till riksdagen, har jag här

velat lämna en redogörelse för den i ärendet verkställda utredningen samt

de åtgärder, vartill denna hittills ansetts böra föranleda, på det frågans läge

må bringas till riksdagens kännedom.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

9

Jag övergår nu till behandling av de av mig inledningsvis antydda

ärendena, därvid jag vill erinra, att ett flertal, senare inkomna framställningar

om försäljningar av kronoegendomar eller delar därav föreligga, vilka

jag, efter det beredningen av desamma slutförts, snarast kommer att anmäla

till prövning.

l:o.

Med bifall till Kungl. Majrts i proposition den 23 mars 1925, nr 206, [1.]

framställda förslag, har riksdagen, enligt anmälan i skrivelse den 3 juni nZ~k.

1925, nr 259, medgivit, att lotterna nr 1, 2, 3, 5, 6 och 7 å en av t. f. holms län.

distriktslantmätaren John Svärdson år 1923 upprättad karta finge på närmare

angivna villkor från kronoegendomen 2 mantal Husby nr 2 och 3

i Husby-Lyhundra socken av Stockholms län försäljas, däribland lotten

nr 3 till Syninge mejeriaktiebolag mot en köpeskilling av 3,680 kronor,

lotten nr 5 till Helmer Andersson mot en köpeskilling av 530 kronor samt

lotten nr 6 till Johan Norrman mot en köpeskilling av 1,000 kronor.

Enligt vad domänstyrelsen i skrivelse den 9 juli 1926 anmält hava av

förutnämnda 6 lotter allenast nr 1, 2 och 7 sedermera försålts, medan

lotterna nr 3, 5 och 6, vilka hava en areal av respektive 0.870, 0.543 och

och 1.242 hektar, alltjämt kvarstå oavyttrade. Förut angivna spekulanter

å sistnämnda tre områden hava nämligen vägrat antaga dem av länsstyrelsen

i länet å de olika lotterna gjorda hembud, Syninge mejeriaktiebolag

och Johan Norrman under uppgift att de bestämda köpeskillingarna

vore för höga och Helmer Andersson enär han numera försålt

sin inom socknen belägna jordbruksfastighet.

I nämnda skrivelse har domänstyrelsen vidare anfört bland annat följande.

Med skrivelse den 27 maj 1926 hade länsstyrelsen till styrelsen överlämnat

tre till länsstyrelsen inkomna köpeanbud, av Syninge mejeriaktiebolag

å lotten nr 3 med 1,500 kronor, av hemmansägareu G. W. Jansson i Husbyby

å lotten nr 5 med 100 kronor samt av Johan Norrman å lotten nr 6

med 750 kronor.

Av omförmälda anbudsgivare vore Syninge mejeriaktiebolag och Johan

Norrman förut hembudsberättigade köpare till de lotter, varå anbud av dem

sålunda avgivits.

Sedermera hade länsstyrelsen med skrivelse den 9 juni 1926 till styrelsen

överlämnat ytterligare ett köpeanbud av Ivar Johansson i Husby by å lotten

nr 6 med 1,000 kronor.

Som en försäljning av ifrågavarande tre lotter i enlighet med det härom

av Kungl. Maj:t och riksdagen fattade beslut icke kunnat komma till stånd,

ansåge styrelsen lämpligast, att lotterna upplätes efter fri tävlan.

Med anmälan därjämte att domänstyrelsen föranstaltat om skötsel och

vård av ägolottorna till den 14 mars 1928, har styrelsen hemställt, att

ifrågavarande tre lotter finge var för sig å offentlig auktion till den högstbjudande

försäljas under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava de angivna speku- Departementslanterna

till ifrågavarande områden nr 3, 5 och 6 å kronoegendomen ehefen
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

[2.]

Mässi inge nr 2

i Uppsala län.

Husby icke antagit dem av länsstyrelsen gjorda hembud. I det sålunda

inträdda läget synes i överensstämmelse med domänstyrelsens förslag lämpligast,

att lotterna utbjudas på offentlig auktion till upplåtelse efter fri

tävlan.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lotterna nr 3, 5 och 6 å den i ärendet företedda

kartan må från kronoegendomen 2 mantal Husby nr 2

och 3 i Husby-Lyhundra socken av Stockholms län var

för sig å offentlig auktion till den högstbjudande förförsäljas

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor.

2:o.

Kronoegendomen r,/8 mantal Hässlinge nr 2 i Lillkyrka socken av Uppsala

län är till den 14 mars 1928 upplåten på arrende mot en årlig avgäld av

1,020 kronor.

Uppskattningsförrättning har å egendomen verkställts under år 1925. Av

instrument över nämnda förrättning med därtill hörande handlingar, däribland

en över egendomen år 1917 av distriktslantmätaren M. Mörtsell upprättad

karta jämte beskrivning, inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen är belägen vid allmän väg 1.4 mil från Enköping, l.i mil

från Grillby järnvägsstation och 0.6 mil från lastageplats vid Mälaren.

Förlagd i två, på ett avstånd av 1 kilometer från varandra belägna skiften

omfattar engendomen en areal av 54.080 hektar, därav 24.795 hektar åker

och tomt, 3.80» hektar äng, 23.880 hektar avrösningsjord och 1.596 hektar

impediment. Egendomens åker besväras i hög grad av bergbackar och jordfasta

stenar. Skogen är obetydlig. Avverkningen åtgår i sin helhet för egendomens

behov. Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen. Egendomen

äger andel i utdelning från häradsallmänning. Samtliga byggnader å egendomen

med undantag av ett arrendatorn tillhörigt brygghus ägas av kronan.

Byggnaderna äro i försvarligt stånd men gamla och för egendomens skötsel

otillräckliga. Egendomen är i trängande behov av ny ladugård och loge.

En för nämnda ändamål uppgjord ritning jämte kostnadsförslag slutande å

5,329 kronor 75 öre är bifogad uppskattningsinstrumentet. Förutom ladugård

och loge torde under närmaste framtiden stallet å egendomen, som är

gammalt, behöva nybyggas. Egendomen är taxerad till 26,700 kronor.

Upp skattning smännen, som åsatt egendomen ett arrendevärde av 860

kronor, hava med hänsyn till kostnaderna för de oundgängligen nödvändiga

nybyggnaderna ansett egendomens försäljning vara för statsverket fördelaktigast.

Egendomen liar av uppskattningsmännen åsatts ett saluvärde av

31,000 kronor, därvid skogen enligt av jägmästaren verkställd beräkning

uppskattats till 15,406 kronor samt allmäningsutdelningen kapitaliserats

efter 5 procent till 1,280 kronor.

Vederbörande domänintendent ävensom länsstyrelsen, som icke har något

att erinra mot den gjorda uppskattningen, hava icke funnit anledning föreligga

att bibehålla egendomen i kronans ägo.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 166.

överjägmästaren har emellertid ifrågasatt lämligheten av uppskattning

av skogen efter realisationsvärde. Uppskattad efter lämnad avkastning,

vilket synts överjägmästaren riktigare, har skogen befunnits äga ett värde

av allenast 8,125 kronor. Någon sänkning i det av uppskattningsmännen

egendomen i dess helhet åsätta saluvärde har överjägmästaren dock icke

ansett erforderlig, då egendomens byggnader synts honom väl lågt värderade.

Domänstyrelsen har i yttrande i ärendet den 17 april 1926 uttalat sin

anslutning till uppskattningsmännens försäljningsförslag.

Sedan härefter handlingarna i ärendet överlämnats till domänstyrelsen

för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det styrelsen den 30 april

1926 givna uppdrag att verkställa utredning om under styrelsens vård

ställda kronoegendomars lämplighet för styckning till mindre jordbruk, har

styrelsen låtit de av styrelsen i anledning av uppdraget tillkallade sakkunniga

besiktiga egendomen.

De sakkunniga, som med hänsyn till den samlade ägofiguren icke funnit

egendomen lämpad för styckning, hava tillstyrkt egendomens försäljning i

en lott. De hade dock funnit det egendomen åsätta saluvärdet av 31,000

kronor vara väl högt. Med godtagande av det av överjägmästaren angivna

värdet å egendomens skog, 8,125 kronor, ansåge de egendomens saluvärde

icke böra beräknas högre än till 25,000 kronor.

Under åberopande av de sakkunnigas yttrande har domänstyrelsen i utlåtande

den 27 november 1926 förklarat sig vidhålla sitt tidigare gjorda

uttalande beträffande egendomens försäljning, och har styrelsen icke funnit

något att erinra mot det av de sakkunniga förordade saluvärdet

På skäl, som i ärendet anförts, finner jag lämpligt, att egendomen i dess

helhet försäljes å offentlig auktion till den högstbjudande. Saluvärdet synes

även mig böra reduceras till 25,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen s/8 mantal Hässlinge nr 2 i Lillkyrka

socken av Uppsala län må, med tillträdesrätt den

14 mars 1928, å offentlig auktion till den högstbjudande

försäljas under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor.

3:o.

Kronoegendomen 1js mantal Furholmen eller Fruholmen nr 1 i TrosaVagnhärads

socken av Södermanlands län är utarrenderad under tio år från

den 14 mars 1921 mot ett årligt arrende av 1,000 kronor. Egendomen, som

förut lytt under Tullgarns kungsgård, förklarades av 1877 års riksdag skola,

jämte åtskilliga andra under Tullgarn hörande fastigheter, överlämnas till

domänstyrelsen att förvaltas för statens räkning. Sedermera har Kungl.

Maj:t den 18 juni 1920 efter riksdagens medgivande bemyndigat Tullgarns

Departements
chefen.

[3.|

Furholmen

eller Fruholmen

nr 1

i Södermanlands

län.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

slottsförvaltning att såsom, bidrag till underhåll och vård av Tullgarns slott

med tillhörande byggnader, parkanläggningar och trädgård m. m. hos länsstyrelsen

i länet lyfta de arrendemedel, som inflöte bland annat från ifrågavarande

egendom.

Egendomen, som är belägen vid Tullgarnsviken 8 kilometer från Vagnhärads

järnvägsstation och 9 kilometer från Trosa, har enligt beskrivningen

till en av förste lantmätaren Axel W. Lodén 1897 över egendomen upprättad

karta en areal av 91.3 71 hektar och består enligt samma beskrivning

dels av hemskiftet om 86.186 hektar, därav 16.425 hektar åker, 0.192 hektar

odlingsmark (nu odlad), 1.9 8 3 hektar äng, 67.0 9 2 hektar skogs- och betesmark

och O.432 hektar impediment samt en holme i Östersjön om 0.0 6 2 hektar

och dels av en utäga, benämnd Kärret, om 5.18 5 hektar. Enligt ett av

överlantmätaren i Södermanlands län utfärdat intyg har vid ett den 3 maj

1916 fastställt laga skifte å Äda skifteslag ifrågavarande utäga under litt.

Ä utbrutits samt innehåller enligt beskrivningen till laga skiftet en areal

av 5.42 6 5 hektar därav åker 5.3715 hektar och skogsmark O.0550 hektar.

Vid den uppskattningsförrättning, som föregick egendomens utarrendering

från den 14 mars 1921, ifrågasattes försäljning av utägan Kärret till ägaren

av den utägan till huvudsakliga delen omgivande marken (hemmanet

Åda), godsägaren Ernst Isoz, och saluvärderades därvid utägan efter 700

kronor per hektar till 3,600 kronor. Någon sådan försäljning kom emellertid

då ej till stånd.

Med skrivelse den 12 februari 1926 har förenämnde Isoz till domänstyrelsen

överlämnat en av honom gjord, till Kungl. Maj:t ställd ansökning,

däri anförts huvudsakligen följande.

Isoz innehade arrenderätten till ovanberörda kronoegendom alltsedan år

1881. Anledningen till att han förskaffat sig brukningsrätten till krono

egendomen vore utägan Kärrets belägenhet huvudsakligen inom Åda egendom

med underlydande, som tidigare tillhört sökandens fader och nu ägdes av

sökanden. Berörda förhållande vållade obehag vid drivandet av betesdjuren

mellan kronoegendomens huvudgård och den omkring 2 1/a kilometer därifrån

belägna utägan. Vägen mellan huvudgården och utägan ginge i huvudsak

över Åda tillhörig delvis odlad mark. Vägens längd och därå befintliga

svåra backar föranledde, att transporterna mellan huvudgården och utägan

bleve mycket tunga och besvärliga. Utägan saknade åbyggnad och utgjordes

nu av åker, till större delen av god beskaffenhet, förutom en del så kallad

lövsand, varå grödan under torra somrar brändes bort. Ägan vore sedan

första tiden efter det sökanden övertagit arrendet av egendomen täckdikad

och brukad tillsammans med åker, tillhörig Äda egendom. Under åberopande

härav anhölle sökanden att få köpa utägan mot ett pris, beräknat

efter 800 kronor per hektar, eller det belopp, vartill densamma kunde komma

att av uppskattningsnämnd värderas, eller ock att, för den händelse nämnda

framställning ej vunne bifall, han måtte få på längre tid arrendera utägan

utan sammanhang med kronoegendomen i övrigt.

Vid ansökningen har fogats en karta över utägan, utvisande bland annat

dess belägenhet i förhållande till kronoegendomen i övrigt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166. 13

Domänstyrelsen liar med skrivelse den 24 april 1926 till Kungl. Maj:t

överlämnat handlingarna i ärendet jämte två därtill hörande kartor ävensom

infordrade yttrande från vederbörande domänintendent, länsstyrelsen i

länet, vederbörande skogsstatstjänstemän samt Tull garns slottsförvaltning.

Domänintendenten har, med vitsordande av förberörda av Isoz lämnade

uppgifter, förordat bifall till ansökningen samt i övrigt yttrat bland annat.

Ägan, om vars avskilda läge domänintendenten erinrade, lämpade sig ej

att bruka tillsammans med huvudgården samt ej heller till eget hem, då

åbyggnad och skog saknades samt ägan för övrigt vore för liten för sådant

ändamål. Med det av sökanden erbjudna priset uppginge köpeskillingen i

avrundat tal till 4,350 kronor, eller mer än vad marken i och för sig vore

värd. Beloppet torde erläggas kontant.

Ansökningen har tillstyrkts jämväl av länsstyrelsen, vederbörande skogsstatstjänstemän

samt Tullgarns slottsförvaltning.

Domänstyrelsen har, då områdets avskiljande ansetts kunna ske utan

skada för egendomen och mot det föreliggande förslaget ingen erinran gjorts,

biträtt framställningen.

Sedan härefter handlingarna i ärendet överlämnats till domänstyrelsen för

att tagas i övervägande vid fullgörande av det styrelsen den 30 april 1926

givna uppdrag att verkställa utredning om under styrelsens vård ställda kronoegendomars

lämplighet för styckning till mindre jordbruk, har domänstyrelsen

med skrivelse den 23 oktober 1926 överlämnat samt åberopat ett

inför styrelsen den 8 juni 1926 hållet protokoll, enligt vilket de i anledning

av nyssberörda uppdrag inom styrelsen tillkallade sakkunniga förklarat sig

finna ifrågavarande område på grund av läge och beskaffenhet ej lämpa sig

till upplåtelse till självständigt jordbruk, varjämte den av Isoz erbjudna

köpeskillingen synts vara fullt tillfredsställande; och har styrelsen vidhållit

sin förut i ärendet angivna ståndpunkt.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit tillstyrker jag den före- Departement*- slagna försäljningen. chefen.

Såsom ovan berörts, äro de arrendemedel, som inflyta från egendomen

Furholmen, anslagna till underhåll och vård av Tullgarns slott m. m. Genom

ifrågavarande försäljning kommer området för egendomen att minskas och

sålunda även arrendet för egendomen att bliva lägre. Lämpligt synes vara,

att ersättning härför beredes genom rätt för slottsförvaltningen att uppbära

viss ränta av köpeskillingen för den försålda utägan, vilken ränta skäligen

synes böra bestämmas till fem procent, att utgå av domänfonden enligt

samma grunder som de genom Kungl. Maj:ts omförmälda beslut den 18 juni

1920 till Tullgarns slott m. m. anslagna arrendemedel. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgivm,

dels att ovanberörda till kronoegendomen 1/2 mantal

Furholmen eller Fruliolmen nr 1 iTrosa-Yagnhärads socken

av Södermanlands län hörande utägan Kärret om 5.4 2 65

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

[4.]

Valla nr 2

Södermanlands

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

hektar må från egendomen avstyckas och till godsägaren

Ernst Isoz försäljas mot en köpeskilling av 4,350 kronor

samt under villkor i övrigt, att utägan må med äganderätt

tillträdas den 14 mars 1931, att köpeskillingen vid

tillträdet kontant erlägges till länsstyrelsen i länet, att

utägan säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, att

köparen skall svara för de å området för tiden eftei

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att

köparen skall ensam vidkännas alla med områdets avskiljande,

lagfart å fånget och andra med köpet förenade

utgifter,

dels ock att ett belopp motsvarande fem procent ränta

å berörda köpeskilling må årligen ur domänfonden utgå

till Tullgarns slottsförvaltning för det ändamål och enligt

de grunder, som i Kungl. Maj:ts förberörda beslut den

18 juni 1920 förutsättas.

4:o.

Kronoegendomen 7» mantal Valla nr 2 i Björkviks socken av Södermani

lands län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende av

625 kronor. ...... .

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av förste lantmätaren Herb. Kob. Linder 1907 upprättad karta över

egendomen med beskrivning samt en av distriktslantmätaren Gustaf Villén

1924 upprättad karta med handlingar angående laga delning av den landvinning

vid sjön Yngaren, som är samfälld för nämnda och övriga hemman

i Valla, inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen är belägen invid allmän väg 4.3 mil från Nyköping, 2.8 md

från Katrineholm och 1.8 mil från Ålberga järnvägsstation samt lnnehaller

en areal av 32.8485 hektar, varav 0.553 hektar tomt, 28.786 hektar åker,

0.0 3 8 hektar äng, 2.2 9 9 hektar hagmark och 0.69 o hektar impediment jamte

tillkomna landvinningar vid sjön Yngaren om 0.4 8 25 hektar, a sistberorda

karta betecknade med litt. A.

Egendomens åbyggnad är knappast tillräcklig för behovet. Åkerjorden ar

av tämligen god beskaffenhet; betet är obetydligt. Skog saknas. Landvinningen

kan på grund av avståndet från huvudgården, 1.5 kilometer, ej med

fördel brukas till densamma och har städse vant instängd tillsammans

med annan landvinning tillhörande en granngård.

Taxeringsvärdet å egendomen är 24,800 kronor.

Uppskattningsmännen, som arrendevärderat egendomen till 900 kronor

och föreslagit såsom särskilt arrendevillkor visst byggnadsarbetes utförande,

varför kronans kostnad skulle uppgå till ett belopp, motsvarande två ars

arrenden eller tillhopa 1,800 kronor, hava emellertid, da intet skal kunde

anföras för bibehållandet av denna skoglösa och avlägset belagna egendom

i kronans hand och då nu utgående arrende stode på 600 kronorsgransen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

och räntabiliteten stannade vid 3 procent netto, ansett sig jämväl böra företaga

saluvärdering av egendomen. Därvid hava de kommit till ett saluvärde

för huvudgården av 24,200 kronor, därav 1,000 kronor för kapitaliserad

allmänningsutdelning samt 300 kronor för landvinningen, som anses i varje

fall böra avsöndras och försäljas för sig; och bör enligt uppskattningsmännens

mening försäljningarna ske å offentlig auktion enligt brevet den 29 maj 1874.

Emellertid tillstyrkes ett av lantbrukaren Schenström, som är rågranne,

avgivet anbud å landvinningen med nämnda belopp, 300 kronor, att kontant

erläggas, då därmed stängsel- och vägfrågan bäst löstes.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot uppskattningsmännens

yttrande och förslag, och har vederbörande över jägmästare

tillstyrkt förslaget med särskilt framhållande av, att det av uppskattningsmännen

beräknade nettot, 3 procent, torde, då administrations- och byggnadskostnader

avdroges, med sannolikhet ej uppnås.

I skrivelse den 15 januari 1926 har domänstyrelsen förklarat sig anse

egendomens försäljning vara för kronan mera ekonomisk än dess fortsatta

utarrendering och egendomens beskaffenhet ej inbjuda till uppdelning i

annan mån än genom det framlagda förslaget skett. Domänstyrelsen har

hemställt, att ifrågavarande kronoegendom måtte å offentlig auktion enligt

de i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1874 stadgade villkor försäljas till den

högstbjudande med tilltrådesrätt den 14 mars 1928 och med iakttagande att

förenämnda landvinning skulle utbjudas för sig och egendomen i övrigt för sig

Sedan handlingarna i ärendet därefter remitterats till domänstyrelsen för

utredning, huruvida egendomen lämpligen borde för försäljning uppdelas i

egnahemslägenheter, och domänstyrelsen, efter vederbörandes hörande, i utlåtande

den 30 april 1926 föralarat sig vidhålla sin i ärendet förut gjorda

hemställan, har ärendet ånyo överlämnats till styrelsen för att tagas i övervägande

vid fullgörande av det styrelsen den 30 april 1926 givna uppdrag

att verkställa utredning om under styrelsens vård ställda kronoegendomars

lämplighet för styckning till mindre jordbruk.

Med anledning härav hava de vid nämnda uppdrags fullgörande av styrelsen

tillkallade sakkunniga verkställt besiktning av egendomen, därvid

de funnit densamma icke lämpa sig för styckning i mindre lotter, enär den

bildade ett lämpligt bondejordbruk med samlad ägofigur samt tillräcklig

åbyggnad. De sakkunniga förorda det vid uppskattningsförrättningen 1925

uppgjorda försäljningsförslaget, dock att huvudgården ansetts böra betinga

ett pris av 28,000 kronor.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 26 november 1926 åberopat sin

tidigare gjorda hemställan.

Jag biträder förslaget om egendomens försäljning och har intet att erinra Departementsmot

det högre saluvärde å huvudgården, som åsatts av de sakkunniga. Jag chefen''

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 16 Kontrollera mot PDF

[5.]

Görtorp nr 1

med Vallerängstorp

i

Östergötlands

län.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

att kronoegendomen 1/i mantal Valla nr 2 i Björkviks

socken av Södermanlands län må å offentlig auktion

enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor

försäljas till den högstbjudande med tillträdesrätt

den 14 mars 1928 och med iakttagande att förenämnda

landvinning skall utbjudas för sig och egendomen i

övrigt för sig.

5:o.

Kronoegendomen ''/s mantal Görtorp nr 1 med Vallerängstorp i Skedevi

socken av Östergötlands län är utarrenderad för tiden från den 14 mars

1908 till den 14 mars 1928 emot ett årligt arrende av 730 kronor.

Från arrendet är undantagen bland annat en jämlikt Kungl. Maj:ts brev

den 19 april 1907 försåld lägenhet, kallad Fagerviksstugan, med en areal

av 1.2 3 0 hektar, därav 0.41 hektar åker och tomt, 0.819 hektar avrösningsjord

och O.ooi hektar impediment.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren E. Christoffersson 1925 över

egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 12 kilometer från Vingåkers järnvägsstation

och 35 kilometer från Katrineholm, innehåller en areal av 177.440 hektar,

därav 29.596 hektar tomt och åker, 3.231 hektar äng, 134.928 hektar avrösningsjord

och 9.6 8 5 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava i anledning av därom gjorda framställningar

föreslagit upplåtelser av följande områden av egendomen, nämligen

a) de områden, vilka, å kartan med gul färg belagda, omfatta ägofigurerna

nr av 3, 129—138, av 186 med en arealav 2.803 hektar, varav 1.035 hektar

åker och 1.7 6 8 hektar avrösningsjord, vilka områden ägaren av förberörda

jordbrukslägenheten Fagerviksstugan, Axel Lind, förklarat sig önska förvärva

för utökning av sin angränsande lägenhet. Området har saluvärderats

till 4,100 kronor, därav 3,384 kronor för växande skog,

b) det område, som, å kartan likaledes angivet med gul färg, omfattar

ägofigurerna nr av 3 samt 4, 5 och 6 om 0.2 9 4 hektar, därav 0.2 5 4 hektar åker,

O.oio hektar äng och O.030 hektar avrösningsjord, vilket område ägaren av

angränsande lägenheten Nyängslund med en areal av omkring 1.5 hektar

åker, Gust. Zetterström, önskar förvärva för utökning av sin lägenhet. Området

har saluvärderats till 155 kronor. Skog saknas.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till uppskattningsmännens förslag i vad

det avser sistnämnda upplåtelse, men beträffande tillägget till Fagerviksstugan

— med hänvisning dels till en efter uppskattningsförrättningen avgiven

förklaring av förbemälde Lind att det vore honom för dyrt att köpa

skogen, dels till jägmästarens avstyrkande ifråga om skogsområdets försäljning

— hemställt, att endast det område, som å kartan omfattade ägofigurerna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

17

nr 129—13S med en areal av 1.035 hektar åker, måtte till Lind upplåtas för

en köpeskilling av 620 kronor. Häri har överjägmästaren instämt.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 30 april

1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet

för styckning till mindre jordbruk hava, efter besiktning av egendomen,

biträtt länsstyrelsens förslag, vari jämväl domänstyrelsen instämtd

Med avseende å vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl.

Majd måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda två områden om respektive 1.035 och

O.294 hektar må vart för sig från kronoegendomen Va

mantal Görtorp nr 1 med Vallerängstorp i Skedevi socken

av Östergötlands län försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt beträffande förstnämnda område

för Axel Lind och beträffande det sistnämnda för

Gust. Zetterström.

6:o.

Sedan J. P. Alexandersson, Bo, Stenberga, hos Kungl. Majd anhållit om

tillstånd att inköpa den av honom innehavda lägenheten Rosenlund, tillhörande

kronoegendomen ::/.i mantal Bo nr 1 i Stenberga socken av Jönköpings

län samt infordrade utlåtanden i ärendet avgivits av ett flertal

myndigheter, fann Kungl. Majd den 30 april 1926 gott att i enlighet med

domänstyrelsens hemställan bemyndiga styrelsen att, under förutsättning

att sökanden förbunde sig bekosta förrättningen, låta i den ordning, som

vore stadgad i fråga om saluvärdering av mindre kronoegendomar, verkställa

uppskattning av saluvärdet av ifrågavarande lägenhet, eventuellt med

det förändrade område, som uppskattningsmännen vid besök å platsen kunde

förorda till upplåtelse.

Sedan uppskattningsförrättning hållits den 25 juli 1926, har domänstyrelsen

med skrivelse den 4 september 1926 överlämnat instrument över förrättningen

jämte övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland två kartor,

den ena över egendomen i dess helhet, upprättad 1968 av förste lantmätaren

Yngve Ostwald, och den andra över lägenheten i fråga, upprättad 1926 av

distriktslantmätaren Edw. Ekberg.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Sökanden, som tidigare innehaft arrendet av kronoegendomen i dess helhet,

har vid överlåtelse av arrendet till den nuvarande arrendatorn förbehållit

sig rätt att utan ersättning disponera lägenheten intill utgången av nu

löpande arrendeperiod.

Lägenheten, som till någon del gränsar intill allmänna vägen, är belägen

nära Stenberga kyrkoby, 1 mil från Virserum järnvägsstation och 2.5 mil

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. Ih2 höft. (Nr 166.) 2

Departements - chefen.

[6.]

Bo nr 1 i

Jönköpings

län.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

från Vetlanda. Den är bebyggd med ett större ocli ett mindre boningshus

samt nödiga uthusbyggnader, vilket allt tillhör sökanden. Utfartsvägen

från kronoegendomen till allmänna vägen mot Stenberga sträcker sig snett

över lägenheten. En del av boställets mark nordost om lägenheten är så

belägen, att särskild utfartsväg därifrån bör beredas över lägenheten till

ovannämnda utfartsväg från kronoegendomen. En sådan väg är utlagd på

1926 års karta över lägenheten. Största delen av området sluttar starkt

från vägen mot väster.

Enligt beskrivningen till 1908 års karta bestod området vid denna tid av

0.17 4 hektar tomter och trädgård, 0.3 6 9 hektar åker, 0.2 4 1 hektar hårdvallsäng,

0.614 hektar sidvallsäng och 0.0 2 8 hektar väg eller av sammanlagt

1.42 6 hektar. Sedermera har en del ängsmark uppodlats utav sökanden.

Å 1926 års karta över lägenheten angives arealen till 1.40 8 hektar. De å

denna karta angivna gränserna och således även nämnda areal hava varit

grundläggande vid värderingen.

Jordmånen är av god beskaffenhet men delvis rätt stenbunden och lågt

belägen.

Vid försäljning av lägenheten anse uppskattningsmännen ovannämnda

utfartsvägar — den förstnämnda till 5 meters bredd och den senare till 4

meters bredd — böra förbehållas. Sedan vägarna frånräknats utgör lägenhetens

areal 1.33 8 3 hektar.

Uppskattningsmännen, som till bedömande upptagit frågan, huruvida ett så

stort område borde upplåtas till en bostadslägenhet eller möjligen minskas

med den del därav, som är belägen öster om den större utfartsvägen, hava,

då det sökanden tillhöriga mindre boningshuset vore beläget å denna del

och detsamma vore behövligt för lägenheten såsom bostadshus åt en handlande,

vilken hade butik i den större byggnadens undre våning, ansett sig

böra tillstyrka, att området försåldes odelat. På grund av områdets läge

och beskaffenhet hava uppskattningsmännen ansett största delen därav böra

beräknas äga något tomtvärde samt värderat detsamma på följande sätt:

8,500 kvadratmeter å 20 öre ................................................... kronor 1,700: —

4,883 » » 9 » .........................................................»_____439: 47

summa kronor 2,139: 4 7.

Uppskattningsmännen föreslå ett saluvärde å jordområdet av 2,150 kronor.

Uppskattningsmännens förslag har biträtts såväl av vederbörande länsstyrelse

som ock av domänstyrelsen.

Icke heller jag har något att erinra mot förslaget, varför jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det område av kronoegendomen s/i mantal Bo nr

1 i Stenberga socken av Jönköpings län, vilket angives

å förenämnda av distriktslantmätaren Edw. Ekberg år

1926 upprättade karta, må med undantag för angiven

mark för utfartsvägar försäljas till J. P. Alexandersson

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

19

7:o.

Kronoegendomen förra län smans bostället Va mantal Hultsjö nr 3 Bergagården

i Hultsjö socken av Jönköpings län är för tiden från den 14 mars

1922 till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 685 kronor utarrenderad

till Paul Johansson, vilken jämväl arrenderade bostället från den 14

mars 1921, då det indrogs till statsverket, till ovan förstnämnda dag och

därförut av boställshavaren.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av lantmäteriauskultanten Frey Hoffner 1920 upprättad

karta över inägorna samt rågångarna omkring egendomen jämte beskrivning

med ändring 1926 av distriktslantmätaren Olof Bolin och av denne 1926

upprättat ägostyckningsförslag, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 1.2 mil från Stockaryds järnvägsstation, innehåller

en areal av 66.322 hektar, därav 9.984 hektar åker och tomt, 6.428

hektax* äng, 49.670 hektar avi‘ösningsjord och O.240 hektar impediment.

Äbyggnaderna äro i gott stånd och tillräckliga med undantag att nytt

svinhus och vedbod erfordras.

Ä egendomen finnes en lägenhet, benämnd Näset, med åbyggnad tillhörande

änkan Johanna Magnusson.

Taxeringsvärdet är för inägorna 11,800 kronor och för skogen 14,800

kronor.

o Uppskattningsmännen hava anfört, att egendomens inägor icke kunde

påräknas giva den avkastning i arrende, som svarade mot ränteavkastningen

å försäljningsvärdet, och någon annan värdeökning än den, som möjligen

kunde uppstå genom ett fallande penningvärde, kunde ej heller påräknas.

På grund därav och då huvudgården borde bibehållas i en brukningsdel,

hava uppskattningsmännen ansett, att denna med lämpligt område

skogs- och betesmark borde försäljas för sig och lägenheten Näset med ett

kärr, som är beläget inuti denna, jämte någon skogsmark särskilt för sig.

Beträffande den övriga delen av egendomen, utgörande skogsmark i två

skiften, vore densamma visserligen till arealen ringa, men då den nästan i

sin helhet utgjordes av fastmark, produktiv för skogsbruk samt beväxt med

medelålders och yngre skog, och då den vore omgiven av ecklesiastika skogar,

hava uppskattningsmännen föreslagit, att densamma måtte bibehållas

i kronans ägo.

Det av uppskattningsmännen förordade förslaget till egendomens styckning

är av följande innehåll, därvid den växande skogens värde upptagits

i enlighet med av vederbörande jägmästare verkställd, av överjägmästaren

tillstyrkt beräkning:

Litt. å kartan

Are

al li o

5 t a r

Saluvärde

kronor

därav

för skog

åker

och tomt

äng

\ avrös.- 1 jord

.

imp.

summa

A (huvudgården) ............

8.004

ti. 0 8(1

3 4.000

0.118

28.2 02

21,400

5,350

B (Näset) ........................

3.980

0.848

3.600

0.122

5.950

1,950

651

C ................................

—

—

—

—

32.no

—

—

[7.1

Hullsjö nr 3

Bergagdrden

i Jönköping8

län.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Vid uppskattningsförrättningen hava egendomens arrendator och lägenhetens

innehavare anhållit att få förvärva respektive litt. A och litt. B. Uppskattningsmännen

hava, enär nuvarande arrendatorn under sm arrendetid

nedlagt stora kostnader på stenbrytning och förbättring av jordbruket, tillstyrkt

försäljning till honom av lotten litt. A, varjämte de förordat hembud

åt innehavaren av ägolotten litt. B.

Länsstyrelsen liar icke haft något att erinra mot förslaget.

Överjägmästaren i Smålands distrikt har ställt sig tveksam inför förslaget

att försälja lägenheten Näset, vilken knappast torde kunna bestå såsom

självständigt jordbruk med en åkerareal om ej fullt 2 hektar. På grund

härav har han, jämväl med hänsyn till lägenhetens läge emellan och intill

den ecklesiastika skogen Hultsjö prästgård och Hultsjö Pilagården, ansett

lämpligast, att lägenheten tillsammans med skogsmarken, utgörande så gott

som enbart produktiv mark, bibeliölles i kronans ägo för att förvaltas såsom

kronopark. I övrigt liar överjägmästaren icke haft något att erinra i

anledning av förslaget.

De av domänstyrelsen i enlighet med Ivungl. Maj:ts brev den 30 april

1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet

för styckning till mindre jordbruk, vilka under 1926 besiktigat egendomen,

hava, då kronan icke torde hava något intresse av att behålla egendomen

med ''dess jämförelsevis obetydliga areal, ansett sig böra biträda uppskattningsmännens

förslag.

Jämväl domänstyrelsen förordar uppskattningsmännens förslag.

Även jag anser mig böra förorda uppskattningsmännens förslag; och

kommer jag framdeles, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger,

att underställa Kungl. Maj:t frågan om dispositionen av lotten litt. C.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen V2 mantal Hultsjö nr 3

Bergagården i Hultsjö socken av Jönköpings län blivit

fördelad i förberörda tre lotter,

lotten litt. A må försäljas

antingen till egendomens arrendator, Paul Johansson,

för en köpeskilling av 21,400 kronor att erläggas med

en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel

den 14 mars varje av nästföljande fem år samt

under villkor i övrigt,

att lotten försäljes i det skick, vari den vid tillträdet

befinnes,

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i

i länet, som har att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen

erlagts och köparens skuldförbindelse a ateistoden

därav avlämnats, å lotten utfärda köpebrev,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

21

att lotten skall i jordeboken upptagas under titel allmänt

frälse,

att köparen skall svara för de å lotten för tiden efter

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt

att köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart

å fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

kostnaderna för inteckning i lotten till säkerhet för

berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Johansson icke begagnar sig av

omförmälda medgivande att förvärva lotten för förenämnde

köpeskilling, å offentlig auktion till den högstbjudande

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor, med tillträdesrätt för köparen den 14 mars

1929; samt

lotten litt. B må försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

8:o.

Den 14 januari 1921 förordnade Kungl. Maj:t, att från den mot ett årligt

arrende av 500 kronor då utarrenderade kronoegendomen V2 mantal

Albo nr 3 Södergård i Kulltorps socken av Jönköpings län de egendomen

underlydande torpen Håkansnäs med en areal av 27.7so hektar och Nya

Svenstorp med en areal av 29.5 0 5 hektar skulle vart för sig upplåtas enligt

gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar

samt att egendomen i övrigt skulle i kronans ägo bibehållas

och ånyo utarrenderas.

Med anledning härav har egendomen med undantag av nämnda torp

upplåtits på arrende för tiden till den 14 mars 1929 mot en årlig avgift

av 1,140 kronor, som för de tre sista arrendeåren nedsatts till 815 kronor.

Vid gjorda utbud av torpen hava antagliga anbud icke erhållits, vadan

de i skilda perioder utarrenderats och utlöper den sista perioden nämnda

den 14 mars 1929. Ärliga arrendet utgår för närvarande för Håkansnäs

med 225 kronor och för Nya Svenstorp med 150 kronor.

A egendomen i dess helhet har under 1926 hållits uppskattningsförrättning.

Av instrumentet över nämnda förrättning jämte därtill hörande

handlingar, däribland en av distriktslantmätaren K. E. F. Lilliecrona

1926 kompletterad karta över inägorna samt yttergränserna omkring

skogsmarken till egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat

följande.

Egendomen är belägen O.y mil från Bredaryds järnvägsstation och innehåller

en areal av 272.834 hektar, därav 34.423 hektar tomt och åker, 3.55 7

hektar äng, 232.7 02 hektar skogs- och betesmark och 2.152 hektar impediment.

[8.J

Albo nr 3

Södergård i

Jönköpirgs

län.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att inga andra områden måtte

egendomen frånstyckas och försäljas än de härför förut avsedda torpen

Håkansnäs och Nya Svenstorp, dock med minskning i de dem genom förra

försäljningsbeslutet tillagda utmarksområden, så att Håkansnäs komme att

omfatta ägofig. å kartan nr 101—138, av 154, 155—163, av 171, 172 -174,

av 175, av 177, 178 a—184 a, 201, 202 a och 203 med en areal av 19.2 2 6

hektar, därav 5.914 hektar åker och tomt, 0.578 hektar äng, 11.862 hektar

betesmark och 0.8 7 2 hektar impediment, samt Nya Svenstorp ägofig. nr

139 — 153, av 154, 164—170, av 171, av 175, 176, av 177, 178 b—184 b.

185 -200, 202 b och 204 med en areal av 20.40 5 hektar, därav 5.7 9 7 hektar

tomt och åker, 0.713 hektar äng, 13.5 3 7 hektar skogs- och betesmark och

0.3 5 8 hektar impediment.

Torpen hava saluvärderats Håkansnäs till 9,005 kronor, därav 4,656 kronor

för växande skog, och Nya Svenstorp till 6,550 kronor, därav 2,868 kronor

för växande skog.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt hembud till innehavaren av torpet

Håkansnäs, som innehaft detta torp under många år, och ansett, att innehavaren

av torpet Nya Svenstorp, som vid arrendeperiodens slut innehaft

sitt torp endast fyra år, det oaktat borde erhålla hembud, alldenstund torpet

vid hans övertagande av detsamma låg i vanhävd, så att endast två kor

kunde vinterfödas därå, men blivit så förbättrat av honom, att därå nu

kunde vinterfödas en häst och tre kor.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra mot

uppskattningsmännens förslag.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den

30 april 1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars

lämplighet för styckning till mindre jordbruk, vilka under 1926 besiktigat

egendomen, hava tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 17 januari 1927 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

Jämväl jag tillstyrker, att ifrågavarande båda torp må försäljas såsom

egnahemslägenheter. Det synes mig skäligt, att jämväl nuvarande innehavaren

av torpet Nya Svenstorp må erhålla hembudsrätt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande två torp må vart för sig med

förut angivna begränsade arealer från kronoegendomen

V2 mantal Albo nr 3 Södergård i Kulltorps socken av

Jönköpings län försäljas enligt gällande grunder för

upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt jämväl för nuvarande innehavaren

av torpet Nya Svenstorp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

23

9:o.

Sedan kronofogden Axel Sjöström hos Kungl. Maj:t gjort framställning [9-]

om tillstånd att inköpa visst område av kronoflygsandsfältet Gamla Espet fandsfiatit

nr 1 i Ähus socken av Kristianstads län, har domänstyrelsen den 24 Gamla Espet

januari 1927 avgivit remissutlåtande i ärendet och därvid överlämnat av Kristianstads

vederbörande jägmästare och överjägmästare avgivna yttranden ävensom en Un.

förklaring från kronofogden Sjöström, att han vore villig inköpa området

till ett pris av 3,000 kronor."

Området i fråga är beläget i södra delen av kronoflygsandsfältet Gamla

Espet mot Yngsjö hys ägor och omfattar enligt en handlingarna i ärendet

bilagd, av t. f. distriktslantmätaren J. Woldt år 1924 upprättad karta en

sammanlagd areal av I.2010 hektar betecknad med a och b. Härav har den å

kartan med a betecknade delen, utgörande 0.6168 hektar, utarrenderats till

Sjöström m. fl. på en tid av 49 år från den 14 mars 1914 mot en årlig avgäld

av 65 kronor. Sjöström är numera ensam innehavare av kontraktet. Han

har å det arrenderade området uppfört boningshus och ekonomibyggnad samt

anlagt trädgård m. m.

Då Åhus byamän sedan gammalt äga rätt till tånghämtning vid stränderna

av Gamla Espet är den mellan saluområdet och Östersjön belägna

flygsandsdynen icke avsedd att ingå i försäljningen.

Vederbörande’ jägmästare och överjägmästare tillstyrka framställningen,

då försäljningen icke vore till någon olägenhet för kronan. Marken efter

stranden vore mycket mager och steril samt å vissa ställen ren flygsand,

varjämte skogen närmast kusten i allmänhet vore dålig och utsatt för havsvindarna.

Området med därå växande skog har av jägmästaren saluvärderats till i

runt tal 3,000 kronor.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker framställningen.

I enlighet med myndigheternas förslag vill jag förorda ifrågavarande för- Departementssäljning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen chefm.

medgiva,

att ifrågavarande å den av t. f. distriktslantmätaren

J. Woldt år 1924 upprättade kartan med a och b betecknade

område må frånskiljas kronoflygsandsfältet Gamla

Espet nr 1 i Åhus socken av Kristianstads län och med

tillträdesrätt den 14 mars 1928 försäljas till kronofogden

Axel Sjöström för en köpeskilling av 3.000 kronor att

betalas kontant vid tillträdet och under villkor i övrigt,

att köparen dels ensam vidkännes kostnaderna för avstyckning

och lagfart samt övriga med köpet förenade

utgifter ävensom håller och ensam bekostar lämplig

hägnad kring området, dels ock medgives rätt att som

utfartsväg anlita, jämväl med personautomobil, den förbi

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

[10.]

Herrevadsklosters

kungsgård

nr 1 i

Kristianstads

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

slåtterlägenheten Kurran å kronoflygsandsfältet ledande

vägen, dock utan skyldighet för kronan att för köparens

rakning bidraga med vägens iståndsättande eller underhåll,

ävensom att vid stranden utanför området hålla

badbrygga.

10:o.

Hos Kungl. Maj:t har trädgårdsmästaren Carl Dahlqvist, Herrevadskloster,

i skrivelse den 12 december 1925 anhållit om medgivande att inköpa en av

honom arrenderad tomt, i areal innehållande omkring 0.427 hektar, åkronoegendomen

Herrevadskloster i Kristianstads län. Ä tomten har sökanden

uppfört bonings-, ekonomi- och växthus; och har jorden dära uppodlats av

honom och hans familj.

Häröver har domänstyrelsen den 4 november 1926 avgivit remissutlåtande

och därvid överlämnat i ärendet infordrade yttranden från, bland

andra, vederbörande skogsstatstjänstemän och domänintendent, arméförvaltningens

fortifikations- och intendentsdepartement samt länsstyrelsen i Kristianstads

län.

Inledningsvis anför domänstyrelsen i ärendet följande.

Den 7 april 1899 förordnade Kungl. Maj:t, att förra överstelöjtnantsbostället

7 yt mantal Herrevadsklosters kungsgård nr 1 i Biseberga socken av Kristianstads

län med därunder lydande lägenheten Havgärd i Sönnarslövs socken

och samma län skulle, med undantag för vissa för militära behov erforderliga,

i brevet närmare angivna byggnader, lägenheter, jordområden m. m., av

domänstyrelsen utarrenderas för förenade mötespassevolansfondens räkning

för tiden från den 14 mars 1901. I enlighet härmed utarrenderade domänstyrelsen

nämnda kronoegendom för tiden den 14 mars 1901 till den 14 mars

1921, därvid egendomens skogs- och hagmark jämte ett torp, Stenholmen,

undantogs från arrendet av huvudgården och ställdes under skogsstatens

vård och förvaltning. Genom kontrakt den 7 maj 1907, gällande till den 14

mars 1921, upplät styrelsen till sökanden Dahlqvist visst område av nämnda

skogs- och hagmark för uppförande av bostadshus och anläggning av trädgård.

Detta område utvidgades sedermera genom olika upplåtelser till

sökanden, vilkens arrende slutligen omfattade omkring 0.4 2 v hektar, allt

gällande till den 14 mars 1921.

Sedan styrelsen i skrivelse den 30 mars 1917 underställt Kungl. Maj:ts

prövning frågan om disposition av kronoegendomen Herrevadskloster för

tiden efter den 14 mars 1921 föreskrev Kungl. Maj:t den 15 november 1918,

bland annat, att de delar av den från arrendet av egendomen undantagna,

under skogsstatens vård och förvaltning ställda skogs- och hagmarken, vilka

å en vid styrelsens skrivelse fogad karta utmärkts med helt grön färg, skulle,

med undantag av, bland annat, den till sökanden upplåtna tomten och trädgården

av omkring 0.42 7 hektars areal, tills vidare upplatas till remontdepån

vid Herrevadskloster, samt att övriga delar av ifrågavarande skogs- och

hagmark allt fortfarande och intill dess annorlunda kunde varda föreskrivet

skulle ställas under skogsstatens vård och förvaltning. I samband därmed

fann Kungl. Maj:t en av sökanden gjord framställning om medgivande att

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

med äganderätt förvärva, bland annat, förberörda tomt och trädgård, icke

föranleda till någon åtgärd.

Domänstyrelsen hade därefter ånyo utarrenderat ifrågavarande tomt och

trädgård till sökanden för tiden den 14 mars 1921 till den 14 mars 1981

mot en årlig avgäld av 70 kronor. Områdets belägenhet framginge av

styrelsens skrivelse bilagt »utdrag ur karta över Herrevadskloster» jämfört

med likaledes bilagt »utdrag ur karta över kronodomänen Herrevadskloster,

upprättad år 1920 av F. A. Bergman». Nämnda kartor utvisade, att det

område, sökanden önskade förvärva, begränsades i norr av landsväg samt

norr därom belägen, huvudsakligen av depån disponerad mark, i öster av

en av depån disponerad »genomsläppsgata» ävensom öster om gatan belägen

mark, ställd under skogsstatens vård och förvaltning, samt i söder och väster

av mark, disponerad av depån. Området vore alltså strängt taget helt beläget

inom mark, som vore upplåten till depån.

I skrivelse till domänstyrelsen den 18 maj 1925 hade sökanden anhållit

att få inköpa ifrågavarande område.

Vederbörande sJcogsstatstjänstemän framhöllo i däröver avgivna yttranden,

att försäljning av området, varå sökanden hade uppfört boningshus och uthus,

kunde ske utan olägenhet för skogsskötseln.

Styrelsen inhämtade därefter yttranden från arméförvaltningens fortifikations-

och intendentsdepartementet, som med eget utlåtande överlämnade

yttranden av vederbörande depåchef, chefen för remonteringsstyrelsen samt

inspektören för kavalleriet.

Depåchefen hade intet att erinra mot bifall till ansökningen i vad den

avsåg det genom domänverket utarrenderade området. Därest vid bifall till

ansökningen sökanden skulle hemställa om inköp jämväl av ett av honom

av remontdepån arrenderat område om cirka 1.5 hektar, betecknat såsom

avd. 320 a å förenämnda av F. A. Bergman upprättade karta, ansåg depåchefen

en dylik ansökning icke böra bifallas.

Chefen för remonteringsstyrelsen avstyrkte ansökningen under anförande,

bland annat, att det vore olämpligt att avsöndra område inom en större

ägofigur.

Inspektören för kavalleriet avstyrkte ansökningen under uttalande, att en

försäljning av området icke vore ur kronans synpunkt önskvärd.

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement meddelade

i yttrande den 11 november 1925, att departementen på skäl, som anförts

av de myndigheter, som till departementen i ärendet avgivit yttranden, samt

med hänsyn därtill, att Kungl. Maj:t genom brev den 15 november 1918

avslagit av sökanden förut gjord ansökan om inköp av, bland andra, ifrågavarande

område, icke ansa ge ansökningen böra vinna bifall.

På grund av de av de militära myndigheterna avgivna yttrandena beslöt

domänstyrelsen den 3 december 1925, att ansökningen icke skulle föranleda

styrelsens vidare åtgärd.

Det torde här böra anmärkas, att vid behandlingen den 15 november 1918

av frågan om dispositionen av kronoegendomen Herrevadskloster Kungl. Maj:t

jämväl anbefallde kammarkollegium att verkställa utredning angående ägandeoch

dispositionsrätten till egendomen. I den 20 april 1921 avgivet yttrande

anför kollegiet, att äganderätten till, bland annat, Herrevadskloster nr 1

tillkommer kronan.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition Nr 166.

Av de över nu ifrågavarande ansökning av domänstyrelsen inhämtade

yttranden framgår, bland annat, följande.

Jägmästaren meddelar, att den mark, varå sökanden uppfört växthus, är

belägen inom det område, som å Bergmans karta betecknats som avd. 320 a,

vilket område disponeras av depån och av depån utarrenderas till sökanden.

Jägmästaren, som vidhåller att en försäljning av det till sökanden av domänverket

utarrenderade området kunde ske utan olägenhet för skogsskötseln,

anför, att området utgjordes av en backsluttning mot söder, förut skogsmark,

men numera av sökanden uppodlad och planterad med fruktträd. Jordmånen

utgjordes av grusblandad sand av ej synnerligen god beskaffenhet. Avståndet

till Ljungbyheds järnvägsstation vore omkring 1.5 kilometer. Med hänsyn

till läget och områdets karaktär av byggnadstomt ävensom dess förhandenvarande

tillstånd syntes ett pris av omkring 1,200 kronor per hektar vara

rimligt.

Överjägmästaren instämmer i jägmästarens yttrande.

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement anföra, att

departementen, ehuru de ansåge ömmande omständigheter tala för att sökanden

medgåves rätt friköpa ifrågavarande tomt, likväl, med hänsyn till vad de

förut anfört rörande den av sökanden hos domänstyrelsen gjorda ansökningen

om förvärv av samma område, ansåge sig för sin del icke kunna tillstyrka

bifall till framställningen.

Landsfiskalen i orten tillstyrker ansökningen under framhållande, bland

annat, att sökanden, som vore skuldsatt, skulle kunna förbättra sin ekonomi,

om han genom köp finge förvärva tomten.

Domänintendenten i länet anser förklarligt, att sökanden, som snart under

tjugu år arrenderat området, odlat och planterat detsamma samt därå uppfört

dyrbara byggnader, genom köp av marken önskade för sig och sina anhöriga

bevara värdet av det därå nedlagda arbetet. En försäljning av tomten vore

enligt domänintendentens mening utan olägenhet för såväl skogsstaten som

remontdepån.

Länsstyrelsen i länet har under åberopande av de av landsfiskalen och

domänintendenten anförda skälen hemställt, att sökanden måtte erhålla tillstånd

att mot skälig köpeskilling förvärva äganderätt till området ifråga.

Domänstyrelsen har funnit försäljning av det ansökta området i vad det

avser mark under skogsstatens vård och förvaltning, kunna ske utan olägenhet

för skogsskötseln vid egendomen. Enär emellertid områdets omfattning

icke tydligt framginge av ansökningen, har styrelsen genom vederbörande

jägmästare anmodat sökanden låta genom lantmätare utstaka och kartlägga

det område, han önskar förvärva; och har styrelsen vid sin skrivelse fogat

av sökanden på egen bekostnad anskaffad, av distriktslantmätaren John

Grenholm år 1926 upprättad karta över området, samt av vederbörande

skogsstatstjänsteman upprättad värdering av området enligt denna karta

ävensom en skriftlig förklaring från sökanden angående köpevillkoren.

Enligt Grenholms karta omfattar området 0.5 5 6 hektar. Jägmästaren, som,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 166.

27

enligt vad ovan nämnts, ansett det ansökta området vara värt 1,200 kronor

per hektar, har nu, med hänsyn till områdets karaktär av huvudsakligast

trädgård och tomt samt att all uppodling och plantering skett genom sökanden,

uppskattat värdet till 1,000 kronor per hektar eller för hela området i avjämnat

tal till 550 kronor, vilket belopp sökanden förklarat sig villig betala.

Länsstyrelsen har med överlämnande av domänintendentens yttrande förklarat

sig icke hava något att erinra emot, att köpeskillingen för ifrågavarande

område fastställes till av jägmästaren senast föreslaget belopp, som

jämväl av domänintendenten ansetts skäligt. Mot jägmästarens värdering

av området har icke heller domänstyrelsen haft något att erinra.

Såsom av utredningen framgår är det till försäljning ifrågasatta området

beläget huvudsakligen inom den till remontdepån upplåtna marken och sålunda

i och för sig mindre lämpat för avsöndring. Enär emellertid detsamma

gränsar till allmän landsväg och icke erfordras vare sig för depåns eller skogsstatens

räkning, vill jag, med hänsyn jämväl till de ömmande omständigheter

som tala för bifall till sökandens framställning, tillstyrka områdets

försäljning till senast föreslagen köpeskilling av 550 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det område om 0.5 5 6 hektar av förra överste,

löjtnantsbostället 7 1/., mantal Herrevadsklosters kungsgård

nr 1 i Kiseberga socken av Kristianstads län, som

angives å en av distriktslantmätaren John Grenholm år

1926 upprättade karta, må till Carl Dahlqvist försäljas mot

en köpeskilling av 550 kronor att kontant erläggas till

länsstyrelsen i Kristianstads län vid tillträdet och under

villkor i övrigt, att köparen vidkännes alla med områdets

avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader samt

uppsätter och för framtiden underhåller lämpligt stängsel

omkring området.

ll:o.

Vid en år 1926 å kronoegendomen */, mantal Fröslöv nr 10 litt. A i Valleberga

socken av Kristianstads län hållen förrättning för uppgörande av

förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1929 av denna egendom,

som lämnar 3,000 kronor i årligt arrende, har förslag väckts om försäljning

av tomtområden från egendomen. I skrivelse den 14 januari 1927 har domänstyrelsen

underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid överlämnat

ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Johan

Söderquist år 1926 kopierad och kompletterad karta över egendomen jämte

beskrivning.

Departementschefen.

[ii.]

Fröslöv nr 10

litt. A i

Kristianstads

län.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

[12.]

Araskoga

nr 3 i

Malmöhus

län.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen omkring 2 kilometer från Hedvigsdals järnvägsstation,

har en sammanlagd areal av 59.365 hektar, därav 58.2 4 8 hektar

tomt och åker, 0.4 6 6 hektar äng och 0.6 51 hektar impediment.

Egendomen ligger i ett sammanhängande skifte av lämplig storlek för

drivande av ett mindre jordbruk samt är försedd med goda åbyggnader.

På grund härav hava uppskattning smännen icke ansett lämpligt, att något

större område av egendomen frånstyckades för bildande av egnahemslägenheter.

Ett söder om den genom egendomen löpande allmänna landsvägen

beläget, obebyggt mindre åkerområde hava uppskattningsmännen däremot

föreslagit till försäljning, uppdelat i tre mindre bostadslägenheter med följande

arealer och saluvärden:

Beteckning å kartan

Ägofigur

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Arrendevärde

kronor

F.................................

54

0.7 3

876

35

G.................................

53

0.96

1,160

45

H.................................

....... av 52

0.847

1,020

42

Länsstyrelsen i länet har förordat bifall till uppskattningsmännens dispositionsförslag.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 30 april

1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet

för styckning till mindre jordbruk hava, efter besiktning å egendomen och

tagen del av uppskattningsmännens dispositionsförslag, förklarat sig icke

hava något att erinra mot detsamma.

Jämväl domänstyrelsen har förordat det uppgjorda förslaget till egendomens

disposition och har icke haft något att erinra mot de åsätta saluvärdena.

I enlighet med vad myndigheterna tillstyrkt hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda tre, med litt. F, G och H betecknade

lotter må var för sig med ovan angivet område från

kronoegendomen "j- mantal Fröslöv nr 10 litt. A i Valleberga

socken av Kristianstads län försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar.

12:o.

Kronoegendomen ljL mantal Araskoga nr 3 i Brandstads socken av Malmöhus

län är utarrenderad under 20 år från den 14 mars 1914 mot årligt

arrende av 1,270 kronor.

Hos länsstyrelsen i nämnda län har smeden O. Oskarsson i Araskoga i

skrivelse den 19 april 1926, med förmälan att han under 15 år bedrivit

smidesrörelse i förhyrd bysmedja i Araskoga by och haft bostad i till denna

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

hörande bostadshus men väntade att bliva uppsagd till avflyttning från

bostadshuset, anhållit om tillstånd att köpa 36 ar jord från nämnda kronoegendom

för att bilda ett eget hem och kunna hava sin hostad i omedelbar

närhet av rörelsen, vilken fortfarande skulle bedrivas i den förhyrda smedjan.

Vid ansökningen hade fogats förklarande av kronoegendomens arrendator,

att han ej betingade sig någon ersättning av kronan för mistad jordrymd

och brukningsrätt å området, under villkor att inga utgifter för

ifrågavarande avsöndring bleve honom påförda.

Sedan vederbörande domänintendent, efter remiss, tillstyrkt ansökningen

samt avsöndringsförriittning verkställts av distriktslantmätaren B. Sundberg,

har på länsstyrelsens anmodan förrättats saluvärdering å lägenheten.

Därvid antecknades, att densamma, som å en av bemälde Sundberg upprättad

karta betecknats med litt. A och innehölle en areal av 0.3 7 3 hektar,

bestode av mark av medelgod beskaffenhet men ganska stenbunden och

kuperad. Saluvärdet uppskattades till 1,000 kronor; och tillstyrktes försäljningen

med hembudsrätt för sökanden, som ansåges böra erlägga köpeskillingen

kontant vid tillträdet.

Kostnaderna för avsöndrings- och saluvärderingsförrättningarna hava bestritts

av sökanden.

Handlingarna i ärendet jämte den av bemälde Sundberg upprättade kartan

över lägenheten hava av länsstyrelsen överlämnats till domänstyrelsen med

skrivelse den 26 oktober 1926, däri länsstyrelsen, som icke haft något att

erinra mot uppskattningsmännens förslag, hemställt att, då sökanden syntes

vara mindre bemedlad, försäljningen måtte ske i enlighet med de för egnahemsförsäljning

stadgade grunder.

Med skrivelse den 26 november 1926 har domänstyrelsen underställt ansökningen

Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen tillstyrkt lägenhetens

försäljning till sökanden mot en köpeskilling av 1,000 kronor att erläggas

kontant vid tillträdet,

I likhet med myndigheterna vill jag förorda försäljning av ifrågavarande Departementslägenhet,

och synes, i enlighet med vad domänintendenten och övriga upp- chefen.

skattningsmän samt domänstyrelsen föreslagit, köpeskillingen böra erläggas

kontant vid tillträdet. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att ifrågavarande å distriktslantmätaren E. Sundbergs

i ärendet företedda karta med litt. A betecknade orn
•

råde om 0.3 7 3 hektar må från kronoegendomen Ara
skoga

nr 3 i Brandstads socken av Malmöhus län försäljas

till O. Oskarsson mot en köpeskilling av 1,000

kronor att erläggas kontant vid tillträdet samt i övrigt

under villkor, att området säljes i det skick, det vid

tillträdet befinnes, att köpeskillingen skall erläggas till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

länsstyrelsen i länet, att området får tillträdas den 14

mars 1934 eller dessförinnan å tid, varom köparen kan

träffa avtal med vederbörande arrendator, att, därest

sådan överenskommelse träffas, köparen därom omedelbart

underrättar länsstyrelsen, samt att köparen skall

svara för de å området för tiden efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder ävensom ensam vidkännas

alla med områdets avskiljande, lagfart å fånget och

andra med köpet förenade utgifter.

13:o.

[13.] Vid en år 1926 å kronoegendomen 11 ]2 mantal Skee nr 1 i Harplinge

äkee nr l i socken av Hallands län hållen förrättning för uppgörande av förslag till

HaUands län. fgrnya(j utarrendering från den 14 mars 1927 av egendomen, som lämnar

1,900 kronor i årligt arrende, har fråga väckts om försäljning av vissa

områden från egendomen, och har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl.

Maj:ts prövning samt därvid överlämnat uppskattningsinstrumentet jämte

länsstyrelsens däröver avgivna utlåtande ävensom en av t. f. distriktslantmätaren

Erik Stigman åren 1924—1925 över egendomen upprättad karta

med tillhörande beskrivning.

Av dessa handlingar inhämtas bland annat.

Egendomen, som är belägen 2.5 kilometer från Harplinge station å Västkustbanan

innehåller en arel av 72.6 9 55 hektar samt består dels av hemskiftet

med en areal 69.4630 hektar, därav 66.7900 hektar åker och tomt,

0.4270 hektar äng och 2.2 460 hektar impediment, dels ock av fyra mindre

lotter om sammanlagt 3.23 2 5 hektar i byalagets utskiftade mossar, nämligen

två lotter om tillsammans 1.3165 hektar i den s. k. Stubbamossen och

en lott i vardera av Ekesmossen och Fällgrensskiftet om respektive 1.6 290

hektar och 0.2 870 hektar.

Å egendomen finnas inga torp eller bebyggda lägenheter.

Av ägoinnehavet är emellertid den så kallade Ekesmosselotten sedan år

1886 brukad av Johan August Andreasson, arrendator av en angränsande,

å enskilt hemman befintlig och av honom bebyggd lägenhet.

Fällgrensskiftet, beläget inom annat hemmans åkerskifte, har sedan 15 år

tillbaka brukats av ägaren till detta hemman Sven Magnus Fällgren.

Ett å kartan under ägofiguren nr 47 redovisat område om O.I800 hektar

har sedan ett 10-tal år brukats av skomakaren Martin Albin Andersson,

ägare av en nämnda område angränsande, bebyggd lägenhet Harplinge

nr 530.

Samtliga ovannämnda personer hava hos uppskattningsmännen gjort framställning

att få inköpa respektive av dem brukade områden, Andreasson

under förklaring att han med stöd av lagen den 26 mars 1920 om rätt i

vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet

område ämnade tillösa sig den av honom för närvarande arrenderade, till

Ekesmosselotten angränsande lägenheten.

Dessutom har grovarbetaren Hjalmar Fällgren hos uppskattningsmännen

anhållit få från egendomen inköpa ett emellan den så kallade strandvägen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition Nr 166.

31

och egendomens södra rågång liggande område, bestående av ägofigurerna

nr 41, 42, 44—46 och omfattande 1.9 8 30 hektar, varjämte lantbrukaren

Erik V. Andersson gjort framställning att få förvärva ett område mellan stora

landsvägen och vattendraget Skintan, redovisat under ägofigurerna nr 25—31.

Uppskattning smännen hava föreslagit försäljning efter hembud av följande

områden till nedanangivna saluvärden:

Ägofigur

nr

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Hemb judes

49—67

1.6-it 0

600

Joh. Aug. Andreasson

48

0.2 8 T 0

300

Sven Magn. Fällgren

47

0.1800

150

Martin Alb. Andersson

41, 42,

44—46

1.98 80

1,200

Hjalmar Fällgren

Länsstyrelsen har biträtt av uppskattningsmännen föreslagna försäljningar.

De av domänstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 30 april 1926 tillkallade

sakkunniga för verkställande av utredning av de under styrelsens

förvaltning ställda kronoegendomarnas lämplighet för styckning till mindre

jordbruk hava icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.

Ehuruväl domänstyrelsen finner de av uppskattningsmännen åsätta saluvärdena

jämförelsevis låga, anser styrelsen sig dock böra biträda försäljningsförslaget.

Försäljningarna syntes böra ske i enlighet med grunderna för

egnahemsupplåtelser och efter hembud till förordade personer. Styrelsen

har därjämte meddelat, att styrelsen föranstaltat om egendomens skötsel till

den 14 mars 1928.

I anslutning till myndigheternas förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t Departementsmåtte

föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att ovanberörda fyra lotter må var för sig och till

angivna saluvärden från kronoegendomen 11/,2 mantal

Skee nr 1 i Harplinge socken av Hallands län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med rätt till hembud

för de av uppskattningsmännen förordade personer.

14:o.

Den 8 april 1925 fastställde Kungl. Maj:t hamnområde för Grebbestads

municipalsamhälle i Göteborgs och Bohus län. Kedan därförinnan har

municipalsamhället hos Kungl. Maj:t anhållit att få inköpa de inom nämnda

hamnområde belägna holmarna Vadskär och Kuskär.

Till följd av remiss hava utlåtanden häröver avgivits den 13 december

1923 av domänstyrelsen efter hörande av vederbörande skogsstatstjänstemän,

[14.]

Holmarna

Vadskär och

Kuskär i

Göteborgs och

Bohus län.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

den 29 september 1925 av länsstyrelsen efter hörande av fiskeriintendenten

i västra distriktet och övriga vederbörande samt den 9 september 1926 av

kammarkollegium, som därvid överlämnat yttranden i ärendet av lantmäteristyrelsen

samt sitt andra arkivkontor och advokatfiskalsämbete.

Vadskär är beläget omkring 120 meter utanför stranden till hemmanet Rörvik

nr 1 och innehåller en areal av omkring 1.000—1,500 kvadratmeter.

Holmen, som finnes till sitt läge redovisad å en av F. R. Busck år 1886

upprättad karta över områden kring strandlägenheten Grebbestad, utgöres

av en klippa utan jord; och finnas å densamma uppförda sjöbodar och magasin

samt en del andra anläggningar.

Kuskär med eu areal av omkring 130 kvadratmeter utgöres av två närmast

intill hemmanet Gissleröd belägna låga klippor, vilka vid högvatten

översköljas av havet. Omkring holmen fmnes ett grund, där hummerfiske

bedrives.

Granit användbar för industri finnes icke på någon av holmarna.

Äganderätten till holmarna har icke kunnat helt klarläggas. I fråga om

Vadskär synas vissa anspråk på äganderätten göras gällande av delägare i

hemmanet Rörvik. En av dessa, majoren O. Lydén, har förklarat att, därest

kronan utan vederlag till förmån för municipalsamhället avsäger sig äganderätten

till holmen, han är villig att under liknande villkor avsäga sig sin

eventuella rätt. Ägarna till Gissleröd hava förklarat sig icke göra ansjrråk

på äganderätt till Kuskär.

Vid länsstyrelsens utlåtande har fogats till länsstyrelsen ställda skrivelser

dels från Adolf Andersson i Grebbestad, som under 23 år använt viss del

av Vadskär för av honom bedriven hummeraffär och därå uppfört magasin

samt verkställt utfyllningar jämte sten- och brygganläggningar, med anhållan

att få inlösa det av honom disponerade området å holmen, dels ock

av Karl Henriksson, Pontus Hellman och Malkolm Hellman, Grebbestad, vilka

hemställt att få inlösa av dem använda tomtområden å Vadskär eller,

om detta ej kunde bifallas, att de måtte tillförsäkras rätt att jämväl för

framtiden disponera desamma.

Vederbörande jägmästare har tillstyrkt holmarnas försäljning till Grebbestads

municipalsamhälle för en köpeskilling av 700 kronor, varav för Vadskär

300 kronor och för Kuskär 400 kronor, avseende värdet av hummerfisket;

och har detta förslag biträtts av överjägmästaren och domänstyrelsen.

Grebbestads municipalstämma har på förfrågan meddelat att, om kronan

utan vederlag på municipalsamhället överläte sin rätt till holmarna, samhället

förbunde sig tillåta de personer, som nu använde områden å Vadskär,

att under deras återstående livstid fritt begagna ifrågavarande områden

i samma utsträckning som hittills. Om däremot samhället nödgades

erlägga den av jägmästaren föreslagna köpeskillingen, vilken syntes stämman

för hög, förbehölle samhället sig rätt att självt bestämma, huruvida och

på vilka vilkor nämnda personer framdeles finge nyttja områdena.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Majrts proposition Nr 166.

33

För egen del har länsstyrelsen anfört följande.

Av den verkställda utredningen i ärendet Unge anses framgå, att em

skild äganderätt till holmarna icke för närvarande kunde påvisas, och skulle

således kronan vara att anses som ägare till desamma.

Då kronan icke kunde väntas komma att taga holmarna i bruk och det

för ordnandet av Grebbestads hamnfråga vore av stor betydelse, att samhället

bleve ägare till desamma, samt dessutom kronans äganderätt till holmarna,

om ock sannolik, icke vore med full säkerhet konstaterad, ansåge sig länsstyrelsen

böra förorda, att ansökningen bifölles på det sätt, att kronan utan

vederlag på Grebbestads munieipalsamhälle överläte den rätt, kronan kunde

aga till holmarna.

Vid sådan utgång av frågan torde Adolf Anderssons och Karl Henrikssons

med fleras ansökningar att få förvärva ägande- eller besittningsrätt till

av dem nu använda områden å Vadskär icke påkalla annan åtgärd, än att

i blivande upplåtelsehandling omnämndes den av samhället lämnade förbindelsen

att tillåta de personer, som nu nyttjade områden å holmen, att under

deras återstående livstid fritt begagna ifrågavarande områden i samma

utsträckning som hittills.

Då obestridlig klarhet om kronans äganderätt till holmarna ej kunnat

vinnas, har såväl kammarkollegiet som lantmäteristyrelsen anslutit sig till

länsstyrelsens förslag, kollegiet under framhållande tillika att upplåtelsen avsåge

ett allmännyttigt ändamål och lantmäteristyrelsen att holmarnas värde

vore ringa.

På i ärendet anförda skäl tillstyrker även jag, att municipalsamhällets

ansökan bifalles på sätt länsstyrelsen föreslagit. Jag hemställer sålunda,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den rätt, Kungl. Maj:t och kronan må äga till

de i Tanums socken av Göteborgs och Bohus län belägna

holmarna Vadskär och Kuskär, må utan vederlag överlåtas

på Grebbestads munieipalsamhälle under villkor,

vad angår Vadskär, att samhället förbinder sig tillåta

de personer, som nu nyttja områden å holmen, att under

deras återstående livstid fritt begagna samma områden

i enahanda utsträckning som hittills.

15:o.

Den i Ransbergs socken av Skaraborgs län belägna kronoegendomen 1

mantal Fagersanna nr 2 Kolgården är med undantag bland annat av dels

tjugufem jämlikt Kungl. Maj ts brev den 4 juni 1920 till försäljning avsedda

lägenheter dels ock egendomens från den 14 mars 1921 till kronopark

avsatta skogsskifte jämte därå befintliga tre torplägenlieter med tillhörande

inägor, däribland Kalås, utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt

arrende av 900 kronor.

Jämlikt medgivande av domänstyrelsen den 22 juni 1923 uppå ansökning

av Ransbergs kommun att antingen få friköpa eller arrendera till nu löpande

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. U2 käft. (Nr 166.) Il

Departements
chefen.

[15.]

Fagersanna

nr 2 Nolgården

i

Skaraborgs

län.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Moj:ts proposition Nr 166.

arrendeperiods utgång ett område av egendomen om. 2 hektar för uppförande

av ett ålderdomshem har kommunen av egendomens arrendator arrenderat

området för nämnda tid.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland två kartor upprättade av extra lantmätaren E. O. Janson,

den ena 1916—1917 över egendomen med tillägg av 1918 och den andra

1923 över det till tomtplats för förberörda ålderdomshem avsedda området,

jämte tillhörande beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 32. kilometer från Skövde med statens järnvägsstation

Fagersanna å ägorna, innehåller 65.8 6 4 hektar, varav 34.0 9 2

hektar tomt och åker, 3.6 2 5 hektar äng och odlingsmark och 28.14 7 hektar

avrösningsjord.

Under erinran om Ransbergs kommuns förberörd» ansökning hava uppskattning

smännen anfört, att över området i fråga —• omfattande å egendomskartan

i väster av rödpriekad linje begränsad del av ägofigurerna nr

35, 37, av 38 och 44, därå ännu intet hus uppförts — av kommunen framdragits

vattenledning med själ v t ryck. Inom området läge delvis egendomens

egen vattenledning, som dragits från en bäck å angränsande enskilda egendomen

Ålgarås Millomgårdens mark, vilken bäck för ändamålet uppdämts.

Ägaren av denna gård vägrade dämning såsom skadande hans åker. Utan

dämning vore emellertid vattenledningen obrukbar. Vid sådana förhållanden

ville uppskattningsmännen föreslå, att det av kommunen nu arrenderade

området måtte till densamma försäljas med förbehåll om rätt för egendomen

att från kommunens vattenledning taga för egendomens behov nödigt vatten,

vilken rätt borde i området inteeknas. Då det av uppskattningsmännen

området åsätta saluvärdet utgjorde 2,400 kronor, men den framtida rätten

till vatten för egendomen torde kunna värderas till 800 kronor, borde försäljningspriset

för området bliva 1,600 kronor, under förutsättning att kommunen

förbunde sig förse kronoegendomen med vatten från sin över området

dragna ledning och medgåve till säkerhet därför servitutsinteckning i området,

ett förslag som av kommunen biträtts.

I anledning av det sålunda gjorda förslaget har vare sig länsstyrelsen

eller överjägmästaren haft något att erinra. Överjägmästaren har emellertid

framhållit, att samtliga de å skogsskiftet belägna, från arrendet undantagna

tre torpen icke erfordrades för skogens skötsel. Då ett av dem med fördel

skulle kunna undvaras, syntes böra övervägas, om ej torpet Kalås borde

efter erforderlig arrondering av gränserna säljas såsom eget hem. Torpet

vore för närvarande utarrenderat för skogsväsendets räkning till den 14

mars 1928 mot ett årligt arrende av 130 kronor.

I anledning härav har domänstyrelsen föranstaltat om förslag till försäljning

av torpet. Av instrumentet häröver med därtill hörande handlingar

framgår bland annat följande.

Torpet är beläget 34 kilometer från Skövde och 2 kilometer från Fagersanna

järnvägsstation. Av åbyggnaden, som tillhör kronan, är boningshuset

nybyggt 1923 men invändigt ej fullt färdigt; ladugården är äldre och i

gott skick. Torpet brukas av innehavaren, A. Sköld, och hans familjemedlemmar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

35

För lämplig arrondering mot kronoparken av torpet hava domänintendenten

i länet och vederbörande jägmästare enats om såväl å marken utstakade

som å förenämnda Jansons karta över egendomen inlagda linjer, efter vilka

gränser lantmätaren sedermera upprättat ägobeskrivning av den 3 januari

1927, upptagande en areal för torpet av 9.3 4 0 hektar, därav 4.17o hektar

åker och tomt, 0.4 7 7 hektar äng samt 4.6 9 3 hektar skogs- och betesmark.

Saluvärdet å torpet har uppskattats till 6,000 kronor, därav 1.004 kronor

85 öre för växande skog.

Torparen Sköld har anmält sig som köpare till torpet och hava uppskattningsmännen

tillstyrkt torpets försäljning till honom.

Då i övrigt av de från egendomen redan försålda tomterna ungefär hälften

ännu äro obebyggda, enär ingen byggnadsverksamhet i samhället förekommit

efter kristiden och inga tomter, som genom läge och beskaffenhet kunna vara

särskilt eftersökta, nu finnas kvar vid egendomen, hava uppskattningsmännen

ansett, att intet ytterligare område borde för ifrågavarande ändamål från

arrendet undantagas.

Emot förslaget och den verkställda värderingen rörande torpet, har länsstyrelsen

och över jägmästaren icke haft något att erinra.

De av domstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 30 april 1926

tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet för

styckning till mindre jordbruk, vilka erhållit del av handlingarna i ärendet,

ävensom domänstyrelsen hava icke haft något att erinra.

Med avseende å vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl. Maj:t DeparCementsmåtte

föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att från kronoegendomen 1 mantal Fagersanna nr 2

Kolgården i Ransbergs socken av Skaraborgs län må

frånskiljas och försäljas

dels ovan omförmälda område om 2 hektar till liansbergs

kommun mot en köpeskilling av 1,600 kronor samt

under villkor i övrigt, att området må tillträdas den

14 mars 1928, att köpeskillingen erlägges senast å tillträdesdagen

till länsstyrelsen i länet för att tillföras

domänfonden, alt kronan förbehålles rätt att för stamheminanet

från kommunens vattenledning taga för stamhemmanets

behov nödigt vatten, till säkerhet varför inteckning

må utan kommunens vidare hörande sökas i

området, att kommunen uppsätter och för framtiden

underhåller lämpligt stängsel i områdets gränser mot

kronans mark, samt att kommunen ensamt vidkännes

alla med områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade

utgifter;

dels ock torpet Kalas med ovannämnda område enligt

gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

[16.1

Bankebolet

nr 1 i Skaraborgs

län.

Departements
chefen.

16:o.

Kronoegendomen 1 mantal Bankebolet nr 1 i Ransbergs socken av Skara*

borgs län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende av

1,750 kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av

instrumentet över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande

handlingar, däribland en av e. lantmätaren E. O. Janson år 1917 över

egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 38 kilometer från Skövde och 6 kilometer

från Fagersanna järnvägsstation, har enligt nyssnämnda ägobeskrivning eu

areal av 334.743 hektar, därav 74.669 hektar tomt och åker, 1.674 hektar

äng, 252.740 hektar skogs- och hagmark samt 5.66o hektar impediment.

Med tillstyrkan av en av fröken Hilma Sclimiterlöw, som äger boningshuset

å den under egendomen lydande lägenheten Ledstugan, gjord ansökning

hava upp skattning smännen föreslagit försäljning av den tomtplats,

varå huset är beläget och vilken omfattar ägofiguren nr 2 å förberörda karta

och har en areal av 0.0 6 hektar. Saluvärdet å området har beräknats till

150 kronor; och har arrendeavgälden uppskattats till 3 kronor. Säljes området,

har detta ej ansetts böra inverka på storleken av arrendesumman för

huvudgården.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

föreliggande förslag.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 30 april

1926 tillkallade sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet

för styckning till mindre jordbruk, vilka under hösten 1926 besiktigat

egendomen, hava med hänsyn till egendomens tillräckliga och goda åbyggnad

funnit egendomen i övrigt böra ånyo utarrenderas.

Jämväl domänstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag.

Med tillstyrkande av ifrågavarande förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att omförmälda lägenhet Ledstugan må med ovan angivna

område från kronoegendomen 1 mantal Bankebolet

nr 1 i Ransbergs socken av Skaraborgs län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

37

17:o.

Kronoegendomen J/„ mantal Kedum nr 3 Stommen i Södra Kedums socken

av Skaraborgs län utarrenderades genom domänstyrelsens kontrakt den 29

oktober 1909 mot en årlig avgäld av 920 kronor under tjugu år från den

14 mars 1911 till K. A. Johansson, som från 1895 varit arrendator av egendomen

och därstädes med domänstyrelsens medgivande åt sig uppfört ett

boningshus. Från den 14 mars 1924 innehaves arrendet jämlikt styrelsens

transportresolution av Johan Adolf Johansson.

I en med länsstyrelsens i nämnda län resolution den 14 november 1925

till domänstyrelsen jämte yttranden av bemälde Johan Adolf Johansson och

domänintendenten i länet insänd ansökning har K. A. Johansson under erinran

om sin långa arrendetid anhållit att, då han nu uppnått hög ålder

och önskade ordna det så, att vid hans frånfälle inga svårigheter komme att

beredas hans efterlevande i anledning därav att nämnda honom tillhöriga

hus stode å ofri grund, tillstånd måtte lämnas honom att få inköpa det område

av egendomen, varå huset stode och som närmare angåves å en ansökningen

bifogad planskiss.

Enligt berörda yttranden har egendomens nuvarande arrendator medgivit

den ifrågasatta försäljningen mot det att han erhölle ett arrendeavdrag av

10 kronor, och har domänintendenten tillstyrkt ansökningen, då sökanden

under en lång följd av år väl hävdat egendomen och då området vore synnerligen

lämpligt att försälja och ej hade större värde för egendomen.

Med anledning härav har domänstyrelsen föranstaltat om saluvärdering

på sökandens bekostnad om området i fråga.

Av instrumentet över nämnda förrättning och av därvid fogade, av distriktslantmätaren

Gunnar Linde å 1926 upprättad karta över området samt

av förste lantmätaren A. ii. Öhrwall år 1908 justerad karta över stamhemmanet

inhämtas, bland annat, att området, som är beläget intill allmänna

landsvägen Stallberg-Helås vid Arentorps järnvägsstation och bebyggt, planerat

och delvis planterat, innehåller en areal av 0.iei7 hektar samt saluvärderats

till 646 kronor 80 öre.

Länsstyrelsen och domänstyrelsen hava tillstyrkt nämnda områdes försäljning,

länsstyrelsen mot det åsätta saluvärdet och domänstyrelsen mot en

till 650 kronor avjämnad köpeskilling; och förorda myndigheterna arrendeavdrag

för nuvarande arrendatorn på sätt av honom ifrågasatts.

Med avseende å vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande å de i ärendet företedda kartorna

med litt. a betecknade område om 0. i e 17 hektar må från

kronoegendomen mantal Kedum nr 3 Stommen i

Södra Kedums socken av Skaraborgs län avskiljas och

[17.]

Kedum nr 3

Stommen i

Skaraborgs

län.

Departementseke

fen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

118.]

Holeby nr 1

i Skaraborgs

län.

.''Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

till förbemälde K. A. Johansson försäljas för en köpeskilling

av 650 kronor samt under vilkor i övrigt att

köpeskillingen skall kontant erläggas senast å tillträdesdagen

och inbetalas till länsstyrelsen för att tillgodoföras

domänfonden, att området må tillträdas den 14 mars

1931 eller därförinnan å tid, varom överenskommelse

kan träffas med egendomens arrendator, att, därest sådan

överenskommelse träffas, köparen därom omedelbart underrättar

länsstyrelsen, att köparen skall uppföra och för

framtiden underhålla lämplig hägnad i områdets gräns

mot kronoegendomens mark i övrigt, samt att köparen

skall ensam vidkännas de med områdets avskiljande och

lagfart å fånget förenade kostnader.

18:o.

Kronoegendomen 1 mantal Noleby nr 1 i Sunuersbergs socken av Skaraborgs

län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld av

2,100 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av lantmäteriauskultanten

Gunnar Linde år 1920 över egendomen upprättad karta med

beskrivning, inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Lidköping, har en areal av

67.896 hektar, därav 44.740 hektar åker och tomt, 17.208 hektar betesmark,

5.630 hektar skogsmark och 0.318 hektar impediment.

Från nuvarande innehavaren av den omkring 5 kilometer från huvudgården

belägna utägan Ulvedalen J. O. Eriksson har inkommit framställning att

få inköpa utägan. Eriksson äger bebyggd, omedelbart härintill belägen jord,

innehållande omkring 5 hektar åker, vilket jordområde av uppskattningsmännen

ansetts icke kunna föda en familj. Framställningen tiilstyrkes av

uppskattningsmännen.

Utägan Ulvedalen omfattar å kartan ägofigurerna nr 102—130 och har

en areal av 6.15 8 hektar, därav 2.8 6 8 hektar åker, 3.2 8 8 hektar betesmark

och O.002 hektar impediment. Områdets saluvärde har beräknats till 2,600

kronor, därav 209 kronor 50 öre för växande skog.

Vederbörande länsstyrelse och över jägmästare hava icke haft något att

erinra mot uppskattningsmännens förslag, liksom ej heller de av domänstyrelsen

i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 30 april 1926 tillkallade

sakkunniga i fråga om vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till

mindre jordbruk, vilka besiktigat egendomen. Jämväl domänstyrelsen har

biträtt uppskattningsmännens försäljningsförslag.

Med anslutning till samma förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition Nr 166.

39

att ifrågavarande område må med ovan angiven areal

från kronoegendomen 1 mantal Noleby nr 1 i Sunnersbergs

socken av Skaraborgs län försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnakemslägenheter från

kronoegendomar med hembudsrätt för J. O. Eriksson.

19:o.

Vid eu under år 1924 hållen uppskattningsförrättning å kronoegendomen L19-]

''‘U mantal Horn nr 6 i Rytterns socken av Västmanlands län ansökte, bland }J°rn n\ 6 *

i oti. .. . . Västmanland*t

andra, btromsholms mejeriförening u. p. a. och handlanden C. O. Lindberg, län.

Strömsholm, att få från egendomen inköpa vissa, med sökandena tillhöriga

hus bebyggda lägenheter, vilka å en av distriktslantmätaren Ragnar Grebius

är 1923 över egendomen upprättad karta betecknats med litt. A respektive litt.

B. Uppskattningsmännen ansågo sig icke kunna tillstyrka ansökningarna

men funno hinder icke möta mot arrendeupplåtelse av områdena i fråga.

Länsstyrelsen ansåg, att en försäljning av lägenheterna kömme att försvära

en breddning av landsvägen, som löpte utmed lägenheternas nordöstra

sidor och vars bredd snarare understege 8 meter, vadan det knappast kunde

anses lämpligt, att staten medverkade till att innehavarna av lägenheterna

skulle beredas vinst vid eventuell vägomläggning.

Med avseende å vad vid arrendeuppskattningen förekommit anhöllo förbcmälda

lägenhetsinnehavare i ansökning den 14 januari 1925 hos Kungl.

Maj:t om rätt att till skäligt pris få inköpa lägenheterna med de förändrade

arealer, som angivits i ett sammandrag till den vid ovannämnda uppskattningsförrättning

uppgjorda ägobeskrivningen, enligt vilken lägenheterna skulle

omfatta litt. A. 0.178 hektar och litt. B 0.5 o o hektar.

Anbefalld att häröver avgiva utlåtande anmodade domänstyrelsen domänintendenten

och länsstyrelsen att yttra sig i ärendet.

Domänintendenten förklarade sig beträffande sökandenas framställning icke

hava något att anföra utöver vad i arrendeuppskattningsinstrumentet funnes

omförmält.

Länsstyrelsen åberopade sitt förut avgivna yttrande i vad detta berörde

den av mejeriföreningen gjorda framställningen samt överlämnade en till

länsstyrelsen ingiven ytterligare ansökan av förbemälde Lindberg, däri

denne anhölle att få inköpa den del av den till honom upplåtna lägenheten,

som icke komme att beröras av en blivande väganläggning. Det ansökta

området, som å ett ansökningen bifogat kartutdrag angivits med heldragna

gröna linjer, innehöll enligt kartutdraget åtecknad beskrivning 0.44 2 hektar.

Länsstyrelsen tillstyrkte försäljning av området.

Domänintendenten förklarade i yttrande över Lindbergs senaste ansökning

att han, ehuru med fasthållande av sin enligt uppskattningsinstrumentet

angivna ställning till frågan, icke hade något att erinra mot det gjorda

undantaget av mark för framtida väganläggning; och hade domäninten
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1GG.

denten saluvärderat lägenheten litt. B (ägofig. nr 32—34), som efter nu angivna

förminskning komme att omfatta 0.316 hektar, till 2,690 kronor.

Domänstyrelsen fann sig med avseende å vad i ärendet förekommit kunna

tillstyrka försäljning allenast av lägenheten litt. B med ägoareal och salupris

enligt domänintendentens förslag.

Förslaget framfördes av Kungl. Maj:t till riksdagen i en den 23 mars

1925 avlåten proposition nr 206, punkt 19, och vann riksdagens bifall; varefter

Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 meddela förordnande i ämnet.

I gemensam skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 januari 1 926 hava mejeriföreningen

och Lindberg ånyo gjort framställning om förvärv, föreningen

av lotten litt. A (ägofig. nr 29 och 30; areal 0.14 0 hektar) och Lindberg av

återstående del av lotten litt. B (ägofig. nr av 33 och av 34; areal 0.o-u

hektar), eventuellt med den inskränkning att sökandena tillförbundes att tåla

för vägbreddning erforderligt intrång eller ock att för vägbreddning intill två

meter erforderligt område undantoges från upplåtelsen. Områdena i fråga äro

till sökandena utarrenderade på fem år från den 14 mars 1927 för respektive

200 och 25 kronor i årlig avgäld. A lotten litt. A finnes en mejeribyggnad

jämte uthus, och å ifrågavarande område av fig. nr 34 har uppförts en uthusbyggnad

såsom förlängning av en intilliggande byggnad å Lindbergs

lägenhet.

Domänstyrelsen har, i likhet med vederbörande domänintendent och länsstyrelse,

i remissutlåtande den 19 februari 1926 avstyrkt bifall till framställningarna.

Anbefalld att efter vederbörande vägstyrelses hörande avgiva förnyat utlåtande

i ärendet, anför länsstyrelsen, med överlämnande av särskilda av

vägstyrelsen i Snevringe härad avgivna yttranden, i skrivelse den 21 maj

1926 följande.

Vid besök å platsen hade länsstyrelsen inhämtat, att för erforderlig breddning

av vägen en jordremsa av 2 meters bredd utefter tomterna i fråga

måste anses fullt tillräcklig. Det skäl för avslag å ansökningen, som av

länsstyrelsen tidigare åberopats, måste därför nu anses undanröjt.

Uti sitt senast i ärendet avgivna yttrande hade vägstyrelsen förklarat sig

vilja inköpa denna för vägens framtida breddning erforderliga jordareal och

till dess breddningen vidtagits lämna tomtinnehavarna fri utfartsväg däröver.

Länsstyrelsen hade nämligen för sin del ansett det lämpligare, att vägstyrelsen

redan nu förvärvade jordremsan ifråga än att densamma bibehölles

i kronans ägo.

Länsstyrelsen hade intet att erinra emot försäljning till Strömsholms

mejeriförening av ett jordområde omfattande ägofigurerna nr 29 och 30 å

akten bilagd karta och innehållande 14 ar sedan därifrån avskiljts en två

meter bred jordremsa invid landsvägen utefter lägenheten. Nämnda jordremsa,

som i areal innehölle 0.7 4a ar hemställde länsstyrelsen måtte upplåtas

till Snevringe härads väghållningsdistrikt med skyldighet att, till dess

jorden ifråga utlagts till allmän väg, tillåta fri utfartsväg över densamma.

Priset för lägenheten och jordremsan ansåge länsstyrelsen böra bliva detsamma,

som fastställts för övriga från Horn upplåtna i närheten belägna

tomter eller 85 öre för kvadratmeter.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Beträffande handlanden Lindbergs ansökning om förvärv av ytterligare

jord ansåge sig länsstyrelsen icke kunna tillstyrka densamma. Något större

behov för Lindberg att äga jämväl denna jordareal torde icke föreligga.

Däremot kunde jordremsan ifråga bliva till nytta för kronan nämligen såsom

gemensam båt- och strandplats för de lägenheter, som vore avsedda att

från egendomen upplåtas från område, beläget på andra sidan den förbi

lägenheterna ledande landsvägen.

Domänstyrelsen har i förnyat yttrande i ärendet den 13 december 1926

biträtt länsstyrelsens senast uttalade ståndpunkt.

Av skäl, som i ärendet anförts, tillstyrker jag försäljning allenast i den Departementsomfattning

länsstyrelsen föreslagit och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t chef£nmåtte

föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen s/4 mantal Horn nr 6 i

Rytterns socken av Västmanlands län må försäljas

dels till Snevringe härads väghållningsdistrikt det

å den i ärendet företedda kartan med mörkröd färg utmärkta,

för breddning av landsvägen avsedda område

om 74.2 kvadratmeter av ägofiguren nr 29 mot en köpeskilling

av 65 kronor och på villkor i övrigt, att området

må tillträdas räknat från den 14 mars 1927, att köpeskillingen

skall erläggas kontant vid tillträdet till länsstyrelsen

i länet samt att väghållningsdistriktet skall

vara skyldigt att, till dess marken i fråga utlagts till

allmän väg, tillåta fri ut farts väg över densamma;

dels ock till Strömsholms mejeriförening u. p. a. det

område, som å nämnda karta omfattar ägofiguren nr

30 och återstående delen av ägofiguren nr 29 om tillhopa

1,325.8 kvadratmeter, mot en köpeskilling av 1,130

kronor samt under villkor i övrigt, att området må

tillträdas räknat från den 14 mars 1927, att köpeskillingen

skall erläggas kontant vid tillträdet till länsstyrelsen

i länet samt att föreningen skall uppsätta och

för framtiden underhålla lämpligt stängsel i områdets

gräns mot kronoegendomen.

20:o.

Redan tidigare har fråga varit uppe om försäljning av kronoegendomen

1 mantal Virsta nr 1 i Björskogs socken av Västmanlands län. Med riksdagens

medgivande beslöt nämligen Kungl. Maj:t den 17 juni 1921, att egendomen

skulle under i beslutet närmare angivna villkor och förbehåll försäljas

i tre lotter. I anledning därav vidtog också domänstyrelsen anbefallda

försäljningsåtgärder. Då emellertid antagligt anbud ej kunde erhållas, kom

[20.]

Virsta nr X

i Västmanlands

län.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

någon försäljning ej till stånd. Egendomen liar därför upplåtits på förnyat

arrende mot en årlig arrendeavgift av 900 kronor. Nu löpande arrendeperiod

utgår den 14 mars 1927; men har domänstyrelsen gått i författning

om skötsel och vård av egendomen till den 14 mars 1928.

I skrivelse den 23 oktober 1926 har domänstyrelsen ånyo underställt

Kungl. Maj:ts prövning frågan om egendomens försäljning.

Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition den 11 februari 1921, nr 87

punkt 7, består egendomen av två särskilda, 3 kilometer från varandra belägna

skiften, nämligen huvudgården jämte egendomens utmark samt skiftet

Kronängen. Huvudgården är belägen 6 kilometer från Köpings stad och 3

kilometer från Valskogs järnvägsstation. Hela egendomen har en areal av

63.587 hektar därav, 31.5 8 6 hektar åker, 0.538 hektar äng, 31.085 hektar avrösningsjord

och 0.3 7 8 hektar impediment. Från Åkerbo häradsallmänning,

däri egendomen har del, åtnjutes i årlig utdelning in natura 4 å 6 kubikmeter

virke.

Av förenämnda proposition inhämtas vidare bland annat följande.

Under åren 1918 och 1919 hade å egendomen hållits arrendeuppskattning.

Uppskattningsmännen hade då framhållit egendomens otillfredsställande och

otidsenliga åbyggnader, vars upphjälpande ansetts draga en kostnad av omkring

36,000 kronor förutom erforderligt virke, åkerjordens av naturen visserligen

icke vanlottade beskaffenhet men till avsevärd del för nöjaktig torrläggning

och därav följande möjlighet för allmän förbättring ogynnsamma

belägenhet samt slutligen egendomens på grund av åkerinnehavets fördelning

i två från varandra vitt skilda områden kostsamma brukning, vilken senare

olägenhet, även om de förstnämnda skulle kunna tänkas överkomliga, alltid

komme att kvarstå som en i hög grad inkomstminskande faktor. Med hänsyn

härtill hade uppskattningsmännen ansett sig böra avstyrka egendomens fortsatta

utarrendering såsom icke ens i framtiden bärande samt föreslå egendomens

försäljning.

Vid berörda arrendeuppskattning hade egendomen uppdelats i lotter enligt

två försäljningsalternativ. Enligt alternativ I skulle egendomen försäljas i

tre lotter, nämligen huvudgården, vilken å en av förste lantmätaren N. Th.

Schönström utförd kopia av en av extra lantmätaren Oscar Larsson år

1917 upprättad karta över inägorna till egendomen betecknats med litt. Ca,

innehållande en areal 23.346 hektar, därav 16.036 hektar tomt och åker,

0.384 hektar äng, 6.592 hektar avrösningsjord och O.334 hektar impediment,

samt saluvärderad till 22,190 kronor, därav 8,763 kronor för växande skog,

egendomens egentliga skogsmark, å kartan betecknad med litt. Ce, med en

areal av 21 hektar och saluvärderad till 38,370 kronor, därav 36,687 kronor

för växande skog, ävensom Kronängen, å kartan betecknad med litt. Cb,

innehållande en areal av 19.241 hektar, därav 15.550 hektar åker, O.154

hektar äng, 3.493 hektar avrösningsjord och O.044 hektar impediment, samt

saluvärderad till 25,135 kronor, därav 12,904 kronor för växande skog och

1,000 kronor för egendomens andel i Åkerbo häradsallmänning.

Enligt det andra försäljningsalternativet, alternativ II, skulle egendomen

uppdelas i fyra försäljningslotter, nämligen huvudgården och egendomens

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

43

egentliga skogsmark, vilka vardera skulle utgöra en lott av samma omfattning

som enligt alternativ I, en lott bestående av den del av Kronängen, som

å kartan betecknas med litt. Cba, innehållande en areal av 8.7 8 9 hektar,

därav 6.8 9 3 hektar åker, 0.154 hektar äng, 1.734 hektar beteshagar och

Q.oos hektar impediment, samt saluvärderad till 10,725 kronor, därav 5,554

kronor för växande skog och 500 kronor för andel i häradsallmänningen,

ävensom en lott, utgörande den återstående delen av Kronängen, å kartan

betecknad med litt. Cbb, med en areal av 10.452 hektar, därav, 8.6 5 7 hektar

åker, I.759 hektar beteshagar och backar och 0.0 3 6 hektar impediment,

samt med ett saluvärde av 14,505 kronor, därav 7,350 kronor för växande

skog och 500 kronor för andel i häradsallmänningen.

Uppskattningsmännen hade förordat egendomens försäljning enligt alternativ

I, vilket skulle innebära, att Kronängen skulle försäljas i odelat skick.

I propositionen föreslog Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, dels

att Kronängen med egendomens andel i häradsallmänningen finge försäljas

såsom en lott enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar dels ock att egendomen i övrigt finge å offentlig

auktion under de i Kungl. Maj:ts brev deri 29 maj 1874 stadgade villkor

såsom en lott försäljas till den högstbjudande, allt under i propositionen

närmare angivna villkor och förbehåll. Detta förslag blev av riksdagen

bifallet.

Såsom jag förut nämnt, förföll emellertid frågan om egendomens försäljning,

enär vid försäljningsutbud antagligt anbud ej erhölls.

Med hänsyn till egendomens arrendeledighet den 14 mars 1927 har emellertid

år 1924 ny arrendeuppskattning hållits å egendomen.

Uppskattningsmännen hava ansett, att de skäl för en försäljning av egendomen,

som framfördes vid 1918 och 1919 års arrendeuppskattning å egendomen,

alltjämt talade för en sådan åtgärd. Till ytterligare stöd härför

framhålles, att åbyggnaderna under senare tiden ytterligare försämrats.

För bedömande av lämpligaste sättet för egendomens uppdelning för försäljning

hava uppskattningsmännen upplyst, att av Kronängen lotten litt.

Cba brukades av ägaren till den i öster angränsande lägenheten Raknöäng

eller Byttmästarevreten, C. G. Sköld, att lotten litt. Cbb nyttjades av ägaren

till den söder och väster därom belägna egendomen U/I00 mantal Borsingby

nr 1 och x/s mantal Borsingby nr 2, P. J. Ljung, samt att bemälda

personer anhållit att få köpa var och en sin arrendelott för utökning av nn

ägd mark, vilken för vardera utgjorde 28 tunnland åker och enligt uppskattningsmännens

förmenande vore för ringa för att en familj därå skulle

kunna erhålla sin bärgning.

Med förordande av bifall till nu nämnda ansökningar hava uppskattningsmännen

föreslagit en försäljning av egendomen enligt ovannämnda alternativ.

II, därvid följande saluvärden åsatts de skilda lotterna, nämligen för

lotten litt. Ca 17,560 kronor, därav för växande skog 5,912 kronor, för lotten

litt. Ce 27,845 kronor, därav för växande skog 26,161 kronor, för lotten

litt. Cba 7,665 kronor, därav för växande skog 2,679 kronor, samt för lotten

litt. Cbb 10,080 kronor, därav för växande skog 3,560 kronor.

Köpare av lotten litt. Ca borde äga bekomma det foder, som egendomens

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. Maj:ts ''proposition Nr 166.

arrendator kontraktsenligt hade att lämna vid avträdet, nämligen 4,100 kilogram

hö, 4,100 kilogram råghalm och 3,800 kilogram havrehalm, vilket foderparti

inräknats i saluvärdet för lotten med 281 kronor.

Egendomens andel i Åkerbo häradsallmänning, vars kapitaliserade värde

beräknats år 1919 till 1,000 kronor och år 1924 till 600 kronor, föresloges

skola tilldelas lotterna litt. Cba och Cbb till hälften var, vadan i saluvärdet

för vardera lotten för denna förmån upptagits ett belopp av 300 kronor.

Vid försäljningen av lotten litt. Ca, som borde utbjudas till den högstbjudande,

borde förbehåll göras dels om rätt för köpare av lotten litt. Ce

att mot skyldighet att deltaga i vägunderhåll som utfartsväg begagna den

å kartan med ägofigur nr 15 betecknade mark och förstnämnda lotts väg

till landsvägen, dels ock om rätt för förre kronoarrendatorn J. E. Jonssons

ogifta dotter Vilhelmina Jonsson att under sin livstid avgiftsfritt hava en

Jonsson tillhörig stugubyggnad kvarstående å lotten och begagna densamma.

Lotten litt. Ce borde hembjudas Björskogs kommun och, om kommunen icke

önskade köpa densamma, utbjudas å offentlig auktion. Vid försäljningen av

samma lott borde Björskogs skytteförening förbehållas rätt att fortfarande

få för skjutbana disponera ett område å lotten om cirka 0.13 hektar, varom

tillstånd lämnats genom domänstyrelsens skrivelse till länsstyrelsen den 10

september 1909 och sedermera genom nytt rörande egendomen utfärdat

arrendekontrakt. Lotterna litt. Cba och Cbb borde upplåtas enligt kungörelsen

den 17 oktober 1913 (nr 271) med hembudsrätt för nuvarande innehavare;

och borde vid försäljningen av lotten litt. Cba förbehåll göras om

rätt för innehavare av lotten litt. Cbb att mot skyldighet att deltaga i vägunderhåll

som utfartsväg till landsvägen begagna den i västra gränsen av

lotten litt. Cba löpande vägen.

Länsstyrelsen ävensom vederbörande över jäg mästare hava icke haft något

att erinra emot det sålunda av uppskattningsmännen uppgjorda 1''örsäljningsförslaget.

Domänstyrelsen har anfört följande. Styrelsen hade lämnat Björskogs

kommun tillfälle att yttra sig rörande förslaget om kommunens inköp av

lotten litt. Ce. Sedan kommunen avböjt erbjudande i sådant hänseende, hade

styrelsen, enär två Uppsala universitet tillhöriga hemman angränsade kronoegendomen,

gjort förfrågan hos universitetet, huruvida något förvärv av

egendomen eller del därav kunde för universitetets räkning anses böra

ifrågakomma. Till svar härå hade universitetets drätselnämnd förklarat,

att nämnden, under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande därtill, vore

villig att för universitetets räkning inköpa förenämnda lott litt. Ce för en

köpeskilling av 25,800 kronor, under förbehåll dock antingen att någon

ytterligare avverkning av skogen å lotten icke skett, sedan densamma i oktober

1919 värderades av vederbörande jägmästare, eller att, om sådan avverkning

skett, det erbjudna beloppet minskades med det i viss ordning beräknade

värdet av vad som avverkats.

Enligt meddelande av jägmästaren hade å lotten litt. Ce sedan oktober

1919 företagits avverkning av skog till ett i sagda ordning uppskattat värde

av 3,001 kronor, vadan värdet å ägolotten, som vid 1924 års värdering upptagits

till 27,845 kronor, med nuvarande skogstillgång skulle utgöra i runt

tal 24,850 kronor. Då 1924 års värdering kunde anses väl hög för nuvarande

förhållanden, ansåge styrelsen den av universitetets drätselnämnd erbjudna

ersättningen, som med omkring 2,000 kronor understege nämnda

värdering, kunna vara skälig.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

45

I detta saluvärde å lotten inginge e;j någon del av värdet av kronoegendomens

andel i Åkerbo häradsallmänning. Enligt försäljningsförslaget skulle

nämligen denna andel fördelas mellan lotterna litt. Cba och Cbb. Enligt gällande

bestämmelser om ägostyckning vore en dylik uppdelning emellertid icke

medgiven. På grund härav måste varje försäljningslott erhålla andel i ovannämnda

allmänning. Av dennas uppskattade värde, 600 kronor, torde en

fjärdedel kunna antagas belöpa på varje lott. Saluvärdena å envar av

lotterna litt. Ca och Ce borde därför förhöjas med 150 kronor, varemot saluvärdena

å vardera av lotterna litt. Cba och Cbb borde minskas med samma

belopp. Med tagen hänsyn härtill hade domänstyrelsen följaktligen ansett,

att lotterna borde åsättas följande saluvärden, nämligen lotten litt. Ca 17,710

kronor, lotten litt. Ce i jämnat tal 23,000 kronor, lotten litt. Cba 7,515 kronor

samt lotten litt. Cbb 9,930 kronor.

Domänstyrelsen, som i övrigt icke hade något att erinra mot föreliggande

förslag, erinrade slutligen, att Kungl. Maj:t den 25 juni 1926 medgivit egendomens

arrendator att för egendomen söka och vinna delaktighet i odlingslån

för utförande av ett torrläggningsföretag, benämnt östtuna torrläggningsföretag,

med skyldighet för arrendatorn att, därest lån beviljades, gälda

de under återstående arrendetid å egendomen belöpande annuiteter å lånet.

De av domänstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 30 april 1926

tillkallade sakkunniga ifråga om vissa kronoegendomars lämplighet för styckning

till mindre jordbruk hava besiktigat egendomen och icke funnit något

att erinra, mot den föreslagna styckningen därav.

Emot det av domänstyrelsen framlagda förslaget till egendomens försälj- Departementsning

har jag intet att erinra och hemställer alltså, att Kung!. Maj:t måtte chefen.

föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Virsta nr 1 i

Björskogs socken av Västmanlands län blivit genom

vederbörlig lantmäteriförrättning fördelad i förenämnde

fyra med litt. Ca, Ce, Cba och Cbb betecknade lotter,

lotten litt. Ca må försäljas å offentlig auktion till

den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874

stadgade villkor med tillträdesrätt den 14 mars 1928

och med rätt att bekomma det foder, som arrendatorn

av egendomen har att vid avträdandet utan ersättning

lämna, samt med förbehåll att förre kronoarrendatorn

J. E. Jonssons ogifta dotter Vilhelmina Jonsson under

sin livstid må avgiftsfritt hava å ägolotten kvarstående

och begagna en Jonsson tillhörig stugubyggnad, att

ägolottens köpare skall ansvara för gäldande av därå

belöpande annuiteter å odlingslån för Östtuna torrläggningsföretag,

samt att köparen av litt. Ce skall äga att

mot deltagande i vägunderhåll till utfartsväg nyttja

ägofigur nr 15 av lotten litt. Ca och dennas utfartsväg

till allmänna landsvägen,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

[21.]

Köpings

Djurgård

under Strömsholms

kronopark

i Västmanlands

län.

lotten litt. Ce må försäljas till Uppsala universitet

mot en köpeskilling av 23,000 kronor, under villkor att

ägolotten säljes i det skick den vid tillträdet befinnes,

att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till

länsstyrelsen i länet, att köparen äger rätt att såsom

utfartsväg nyttja ägofigur nr 15 av lotten litt. Ca samt

dennas utfartsväg till allmänna landsvägen mot deltagande

i vägunderhåll, att Björskogs skytteförening må

på enahanda villkor, som hittills gällt, tillsvidare med

sex månaders ömsesidig uppsägning för skjutbana disponera

ett till densamma nu upplåtet område om cirka

0.13 hektar, att köparen skall svara för de å ägolotten

för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,

samt att köparen ensam skall vidkännas med

lagfart å fånget och övriga med köpet förenade kostnader,

samt

lotterna litt. Cba och Cbb må var för sig försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar dels med förbehåll om

skyldighet ej mindre för ägolotternas köpare att till lika

del vidkännas kostnaderna för det ägolotterna berörande

vattenavledningsföretaget Barkarö—Åsta—Granö, än även

för köpare av lotten litt. Cba att mot deltagande i vägunderhåll

lämna köpare av lotten litt. Cbb rätt till fri

utfartsväg mot allmänna landsvägen över den i köpet av

lotten litt. Cba ingående vägdelen i dess västra gräns,

dels ock med hembudsrätt beträffande lotten litt. Cba för

lottens nuvarande arrendator, ägaren av lotten angränsande

lägenheten Raknöäng eller Ryttmästarevreten, C.

G. Sköld, och beträffande lotten litt. Cbb för dess nuvarande

arrendator, ägaren av förenämnda, lotten angränsande

hemmanen Borsingby nr 1 och 2, P. J. Ljung.

21:o.

Sedan domänstyrelsen den 13 juni 1924, med anledning av ansökning

från ett flertal personer att förvärva mark från den till Strömsholms kronopark

hörande Köpings Djurgård, av Kungl. Maj:t bemyndigats att låta uppgöra

förslag till styckning i lämpliga ägolotter av nämnda fastighet, har

på styrelsens föranstaltande domänintendenten i Västmanlands m. fl. län

med biträde av vederbörande distriktslantmätare, jägmästare och uppskattningsmän

uppgjort förslag till fastighetens styckning samt värdesatt de

olika styckningslotterna.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Av värderingsinstrumentet och övriga handlingar i ärendet, däribland en

av distriktslantmätaren Pehr Båth år 1924 upprättad karta över Djurgården

av Köpings stad, inhämtas, bland annat, följande.

Området, som innehåller en areal av 39.20 hektar, varav 0.48 hektar mark

till vägar, utgör en del av tidigare till Strömsholms hingstdepå anslagna

utmärker, vilka 1914 ställdes under skogsstatens vård för att förvaltas tillsammans

med övriga delar av Strömsholms kronopark. Området omgives

å alla sidor av marker, tillhörande mindre jordägare. De övre centrala

delarna av området upptagas av stenig, högre belägen skogsmark, vilken åt

alla håll övergår i mera stenfria skogs- och ängsmarker, varav i sydöstra

hörnet en trekantig ägofigur upptagits till åker. Marken å ängs- och åkerjordarna

utgöres av bördig lermylla. Betet är allmänt taget gott. Taxeringsvärdet

utgjorde 1925 9,100 kronor. Genom väg av samfälld natur,

inlöpande i områdets norra och, med förgrening, södra delar, står området,

som är beläget omkring 3 kilometer i sydlig riktning från Köpings stad,

i förbindelse med staden.

Uypskattningsmännen, som ansett området icke vidare böra bibehållas i

kronans ägo pa, grund av dess obetydliga skogsvärde och omfattning samt

belägenhet avsides från kronans övriga utmarker inom orten, hålla före,

att detsamma efter uppdelning i lämpligt avvägda lotter väl ägnade sig för

försäljning till bostads- och mindre jordbrukslägenheter, varför även talade

närbelägenheten till Köpings stad. De hava förordat uppdelning av området

i 8 lotter, vilka borde försäljas till den högstbjudande jämlikt Kungl.

Maj:ts brev den 29 maj 1874. Nämnda lotter hava föreslagits skola erhålla

nedanstående arealer samt salu- och arrendevärden:

Lottens

Åker

.Ängsmark

Skogsmark

och impc-

Summa

Salu-

A rrendc- värde

littera

hektar

hektar

dimen t

hektar

hektar

värde

kronor

för år

kronor

A....................

i.—

3.400

4.400

1,565

50

B.....................

0.7 58

3.6 32

4.390

1,465

50

C .................

0.O9 9

5.831

5.9 3 0

3,700

35

1)...........

0.5 1 6

4.224

4.740

1,625

50

E.................

...............

—

3.620

3.6 20

2,260

50

F...................

—

5.3 0 0

5.300

3,505

50

G....................

—

5.260

5.2 6 0

3,060

50

fl ...................

0.093

3.937

5.080

3,325

50

1.0 5 0

2.4 6 C

35.2 0 4

38.7 2 0

20,505

385

Såsom samfälld har avsatts den till vägar avsedda marken.

Enligt kammarkollegiets beslut den 23 oktober 1917 hava kronojordlägenhetema

Byslätten, Djurgården och Köpingsön i kronans jordebok sammanförts

till en enhet och däri upptagits som en jordlägenhet under benämning

Köpingskomplexet Norra nr 1, beläget inom den jämlikt Kungl. Maj:ts brev

den 25 januari 1918 med Köpings stad införlivade Köpings socken.

Mot uppskattningsmännens styckningsförslag och värdesättningar har vare

sig länsstyrelsen eller domänstyrelsen haft något att erinra.

Den 30 januari 1926 har domänstyrelsen anbefallts att, sedan drätselkammaren

i Köping satts i tillfälle att i ärendet avgiva yttrande, till KungL

s. 48 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

[22.]

Storbyn nr 11

litt. DL i

Gävleborgs

län.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Maj:t inkomma med utredning, huruvida och i vad mån bestämmelser till

förhindrande av ett olämpligt bebyggande borde träffas vid försäljningen av

ifrågavarande område.

Med anledning härav har domänstyrelsen med skrivelse den 13 januari

1927 överlämnat av drätselkammaren förebragt utredning i ämnet. Styrelsen,

som icke haft något att erinra mot densamma, hemställer, att såsom villkor

för försäljningen bestämmes, att köpare skall vara skyldig att vid bebyggande

av sitt ägoområde inhämta byggnadsnämndens i Köping godkännande beträffande

byggnadernas utseende och belägenhet.

Av skäl, som uppskattningsmännen anfört, tillstyrker jag försäljningsförslaget

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att, sedan den till Strömsholms kronopark hörande

Köpings Djurgård uppdelats i ovan omförmälda åtta

lotter, desamma må var för sig med angivet område å

offentlig auktion till den högstbjudande försäljas under

de i brevet den 29 maj 1874 stadgade grunder med tillträdesrätt

vid köps avslutande och under villkor i övrigt,

att å lotterna befintliga kronan ej tillhörande byggnader

icke ingå i försäljningen,

att köpare skall vid bebyggande av sitt ägoområde

inhämta byggnadsnämndens i Köping godkännande beträffande

byggnadernas utseende och belägenhet,

att köpare av lotten litt. A tillförbindes medgiva

köpare av lotten litt. B fri utfartsväg efter litt. A:s norra

rågång till mötande gemensam väg,

att köpare av lotten litt. F tillförbindes medgiva

köpare av lotten litt. C fri utfartsväg efter lotten litt.

F:s östra rågång till mötande gemensam väg, samt

att köparna av lotterna litt. B och C äga rätt till fri

utfartsväg över respektive lotterna litt. A och F enligt

vad förut angivits.

22:o.

Vid den 2 juni 1925 fastställt laga skifte å inägor och liemskog till Färila

sockens stora skifteslag med därtill hörande byalag i Gävleborgs län erhöll

Kungl. Maj:t och kronan såsom ägare av förra militiebostället 3 öres- 20

penningland krono Storbyn nr 11 litt. DL (ll2) ett inägo- och ett skogsskifte,

belägna från varandra på ett avstånd av cirka 15 kilometer.

Till jägmästaren i Västra Hälsinglands revir har lägenhetsägaren Per

Olsson, Lillbyn per Färila, ingivit ett anbud å nämnda inägoskifte, lydande

å 1,700 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Ifrågavarande inägoskifte är beläget 1 kilometer söder om Färila kyrka och

omfattar, enligt en av distriktslantmätaren Hjalmar Kårlin år 1926 tagen

kopia av en vid omförmälda laga skifte använd karta med beskrivning,

5.628 hektar, varav 4.131 hektar åker, 0.695 hektar äng, 0.7os hektar avrösningsjord

samt O.004 hektar impediment. Åbyggnader saknas.

Området är utarrenderat till Per Olsson för tiden den 14 mars 1926 till

den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende av 80 kronor.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare anse det erbjudna priset

skäligt och förorda försäljningen av ifrågavarande inägoskifte på grund av

detsammas isolerade läge.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker försäljning.

Beträffande ifrågavarande egendoms kamerala ställning har från domänstyrelsen

meddelats följande upplysningar:

I skrivelse den 9 december 1892 hemställde domänstyrelsen, att de till

förut nämnda boställe hörande båda utskogsskiftena samt det mellan Töva

och Hova byar belägna skogsskiftet med en sammanlagd areal av 375.1

hektar måtte såsom kronopark åt staten bibehållas samt hemmanet i övrigt

efter skedd mantalsfördelning försäljas.

Genom brev den 20 januari 1893 förordnade Kungl. Maj:t, att ovannämnda

tre skogsskiften skulle vid arrendetidens slut från hemmanet avskiljas för

att ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning samt att

hemmanet i övrigt skulle försäljas.

Enligt länsstyrelsens i Gävleborgs län utslag den 16 november 1893 åsattes

de till kronan undantagna skogsskiftena S2/=SI mantal och den till försäljning

avsedda delen r,lV381 mantal. Sistnämnda fastighet blev sedermera försåld.

Den 21 december 1896 beslöt domänstyrelsen, att den under skogsstaten

ställda delen av hemmanet skulle benämnas kronoparken Storbyn.

Såsom ägare av kronoparken Storbyn har staten vid förut omförmälda,

den 2 juni 1925 fastställda laga skifte erhållit vissa markområden, vilka av

domänstyrelsen ansetts skola tilläggas kronoparken.

Med biträdande av förevarande förslag hemställer jag, att Kung]. Maj:t Departementsmåtte

föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att förberörda inägoskifte av kronohemmanet 3 öres20

penningland Storbyn nr 11 litt. DL (112) i Färila

socken, Gävleborgs län, må frånskiljas stamhemmanet och

försäljas å offentlig auktion till den höstbjudande på i

brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor och med

tillträdesrätt den 14 mars 1928.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under l:o—22:o här ovan antecknade ärenden.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1927. 1 samt. U2 höft. (Nr 166.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. May.ts proposition Nr 166.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:143 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 166, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana s. 4 i texten
  2. JoU 1927:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 166, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar m. m s. 1 i texten