Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen

1927-02-24 · 50 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 39 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:188, Med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

1

Nr 188.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920

om val till riksdagen; given Stockholms slott den 24

februari 1927.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t

härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändring

i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen.

Under Hans Maj:ts

Man allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Johan C. W. Thyrén.

Bihang till riksdagens protokoll 102 7

1 saml,

160 höft. (Nr 188.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 188,

Förslag
till
Lag
om

ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) om

val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 55, 58, 59, 60, 61, 65, 69, 70, 76, 78, 79, 81 och

87 §§ i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen skola, 59, 60, 61, 6o,

69, 70, 76, 79 och 87 §§ — 59, 79 och 87 §§ i deras lydelse enligt lagen den

6 juni 1924 (nr 173) samt 69 § i dess lydelse enligt lagen den 17 juni 1921

(nr 316) — i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

55 §.

När val till andra kammaren skall äga rum, läte Konungens befallningshavande

därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna och

införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

1) antalet av dem, som skola, väljas inom valkretsen;

2) dag och tid för valet;

3) valstället för varje valdistrikt; samt

4) tid och ställe för rösternas sammanräknande inför Konungens befallningshavande;

skolande sammanräkningen utsättas att äga rum så snart ske

kan.

Kungörelsen skall tillika innehålla erinran om den skyldighet, som jämlikt

70 § åligger valförrättare att ofördröjligen till Konungens befallningshavande

insända det eller de förseglade omslag, vari valsedlar och i vissa fall valkuvert

inlagts, ävensom valprotokoll och röstlängd.

58 §.

Valet skall börja klockan nio förmiddagen och fortgå till klockan tre eftermiddagen

samt därefter fortsättas å landet från klockan fem till klockan åtta

och i stad från klockan fem till klockan nio eftermiddagen.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga, äge

Konungens befallningshavande att därom på framställning av valförrättaren

förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst tva timmar

före klocken tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan

fem eftermiddagen och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

3

59 §.

Vid-----kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller

annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning).

Ovanför partibeteckningen må förekomma en kartellbeteckning (beteckning

i ord för två eller flera vid valet samverkande partier) och mellan

partibeteckningen och namnen en fraktionsbeteckning (beteckning i ord för viss

grupp av valmän eller viss meningsriktning inom partiet).

Namnen — •—• -— — -— avser.

Valsedel — -----åsyftas.

60 §.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek

och beskaffenhet, tillhandahallas väljarna för det ändamål, varom i 61 §

förmäles. Ej må vid valet andra kuvert brukas.

Omedelbart —-----— torn.

61 §.

Envar —----valkuvert.

I vallokalen -------iakttagas.

Efter det väljaren vid någon av omförmälda särskilda platser inlagt sin valsedel

i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan dröjsmål personligen

kuvertet till ordföranden. Sedan denne förvissat sig om, att den, som

vill rösta, är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, och tillsett, att

kuvertet är på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,

i sammanhang varmed i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning,

att rösträtten utövats.

Valkuvert, som är å utsidan märkt med något kännetecken, varde ej mottaget.

65 §.

Äkta — -----— fall varde det ej mottaget.

Sedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är utan annat märke

än ändamålsbeteckningen, nedlägges detsamma i valurnan, i sammanhang varmed

i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning, att rösträtten utövats.

Är---— —• ändamålsbeteckningen, varde det ej mottaget.

69 §.

När -—- —- — --avslutad.

Omedelbart —------- — valet.

Sedan de i andra stycket föreskrivna åtgärder vidtagits, skola valsedlarna

uttagas ur valkuverten samt för en förberedande sammanräkning av rösterna

ordnas efter de å valsedlarna förekommande väljarbeteckningama (kartell-,

parti- och fraktionsbeteckning).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar eller jämte valsedel papper

eller annat, skall valkuvertets innehåll åter inläggas i kuvertet, varefter detta

inlägges i ett nytt kuvert, som tillslutes och lägges åsido. Dylikt kuvert

skall av valförrättaren förses med anteckning, utvisande det valdistrikt, där

förrättningen äger rum. Anteckning, som nu sagts, må jämväl ske medelst

intryckande av en stämpel. År eljest anledning antaga att valsedel är ogill,

skall jämväl förfaras på sätt nyss sagts. Valsedel, vilken inlagts i kuvert,

som sålunda lagts åsido, må ej medtagas vid sammanräkningen. De valsedlar,

som medtagits vid sammanräkningen, inläggas härefter i ett eller flera hållfasta

omslag, varvid iakttages, att valsedlar tillhörande skilda väljarbeteckningar

icke må läggas i samma omslag. Å omslaget skall antecknas valsedlarnas

väljarbeteckning ävensom antalet valsedlar och valdistriktet. De valkuvert,

som ansetts innehålla ogiltiga valsedlar, skola jämväl inläggas i särskilt

omslag, varå antecknas antalet dylika valkuvert ävensom valdistriktet.

Övriga valkuvert skola genom valförrättarens försorg förstöras. Ett

eller flera dylika omslag skola inläggas i gemensamt ytteromslag, vilket^ skall

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta

sigillen skola därefter i protokollet avtryckas.

Sedan sammanräkningen verkställts, skall i protokollet angivas:

1) det antal röster, som vid sammanräkningen tillfallit varje väljarbeteckning;
2)

antalet valkuvert, innehållande valsedlar, vilka ansetts ogiltiga; samt

3) antalet förseglade ytteromslag, vari valsedlar eller valkuvert inlagts.

Kan sammanräkningen icke bringas till slut å den dag valet ägt rum, eller

varder eljest nödigt att sammanräkningen uppskjuta eller avbryta, skola alla

valsedlar och valkuvert inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två

närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar

skola därefter läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas,

innan valförrättaren inför öppna dörrar förvissat sig om att de åsätta sigillen

äro obrutna.

70 §.

Sedan------sammanräknande.

Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande

dels det eller de förseglade omslag, som i 69 § avses, dels ock valprotokollet

och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

76 §.

Det åligger Konungens befallningshavande att i god tid före röstsammanräknandet

tillse, att valprotokoll, röstlängd och omslag, som i 69 § avses, inkommit

från alla valdistrikt samt, där så ej skett, från försumlig valförrättare

infordra vad som felas. Konungens befallningshavande verkställe även förberedande

granskning av nämnda handlingar. Befinnas dessa därvid icke vara

i behörigt skick, införskaffa Konungens befallningshavande, där så prövas

nödigt, på lämpligt sätt erforderliga upplysningar rörande anledningen härtill.

Då-----las.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

78 §.

Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs, de innerkuvert,

som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, samt valsedlarna uttagits ur

dessa kuvert och ur de från valförrättama insända valkuverten samt jämte de

från valförrättama insända valsedlarna granskats, pröve Konungens befallningshavande

valsedlarnas giltighet och meddele de beslut, vartill valsedlarna

och protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 76 § inhämtade upplysningar,

må giva anledning.

79 §.

Ogill — -— ---med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas

i ett valkuvert flera än två valsedlar, vare de alla ogilla.

81 §.

1. För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter väljarbeteckning,

varom i 59 § andra stycket sägs, sålunda, att valsedlar med samma första

beteckning sammanföras i särskilda grupper (A-grupper).

Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra beteckning, ordnas Agruppens

sedlar efter sådan beteckning (B-grupper). Till A-gruppen hörande

sedlar med endast en beteckning anses tillhöra en särskild B-grupp.

Förekomma inom B-grupp valsedlar med en tredje beteckning, ordnas Bgruppens

sedlar efter sådan beteckning (C-grupper). Till B-gruppen hörande

sedlar med endast två beteckningar anses tillhöra en särskild C-grupp.

2. a) För varje C-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning mellan namnen å gruppens valsedlar.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först

å sedeln.

C-gruppens valsedlar ordnas i namngrupper så, att sedlar med samma första

namn bilda en namngrupp.

Valsedlarna inom varje namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först

på namngruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,

bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.

Den eller de namngrupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och namn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Eungl. Maj:ts proposition nr 188.

da valsedlar ordnas i nya namngrupper så, att sedlar, som vid den pågående

sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en namngrupp; däremot

bibehållas övriga befintliga namngrupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad namngrupp räknas, och deras antal utgör

namngruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den namngrupp eller sammanlagda

rösttalet för de namngruper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke namngrupp

av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad

plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal

med det. tal, som motsvarar den del namngruppen tagit i besättandet av

plats eller platser, som utdelats (namngruppens platstal), ökat med 1, eller, om

flera namngrupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet

av förut utdelad plats, med dessa namngruppers sammanlagda platstal, ökat

med 1. Platstalet för en namngrupp beräknas sålunda, att namngruppens rösttal

delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före namngruppens

bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst erhåller plats i ordningen.

d) Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet.

Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

3. För varje B-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning mellan namnen å gruppens valsedlar. Därvid anses

namnen å varje C-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 2 mom. bestämda

ordning och tillämpas i övrigt de i nämnda mom. angivna grunder.

4. För varje A-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning mellan namnen å gruppens valsedlar. Därvid anses

namnen å varje B-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 3 mom. bestämda

ordning och tillämpas i övrigt de i nämnda mom. angivna grunder.

5. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika Agrupperna

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den A-grupp, vilken

för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som

blivit en A-grupp tilldelad, besättes genast så, att A-gruppens första plats tillerkännes

den, vars namn är det första i ordningen inom A-gruppen, A-gruppens

andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, A-gruppens tredje plats

den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå

att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en

eller flera andra A-grupper.

Jämförelsetalet är lika med A-gruppens rösttal, så länge A-gruppen ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje

gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av

A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser

från två A-grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats,

vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 7

tre A-grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare

efter samma grund.

Har en A-grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar

antalet namn å A-gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse

utesluten.

6. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står främst

i ordningen inom den A-grupp, som, enligt vad i 5 mom. sägs, har största jämförelsetalet.

7. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom

lottning.

87 §.

1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget eller

eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, då skall

Konungens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig förrättning, så kungjord,

som i 26 § sägs, verkställa ny röstsammanräkning inom den A-grupp,

för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera A-grupper,

skall sammanräkningen ske inom den A-grupp, från vilken plats först tilldelades

honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka

upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid

den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen.

Varje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den

av de förut ej valde, vilkens namn står främst på sedeln. Den, som erhållit

högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika

rösttal skilje lotten.

Efter — ---— — försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt 1 mom.,

avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd; och skall vid

den nya röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

vilka upptaga den först avgångnes namn och på grund därav gällde för detta

namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom

A-gruppen.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1927; dock att hittills gällande bestämmelser

i fråga om röstsammanräkning och val skola lända till efterrättelse,

därest röstsammanräkning, som i 87 § avses, eller nytt val, varom i 89 § sägs,

företages innan nya allmänna val till riksdagens andra kammare äga rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Formulär 2.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av ledamot i

riksdagens andra kammare å---(vallokalen) i

---(orten) den---(dag, månad och år).

Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes

denna dag, sammanträdde klockan — —--den för sådant ändamål

utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»;

eller i stad, som består av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»; eller

i stad, där magistrat ej finnes, »stadsstyrelsen»).

Valet fortgick till klockan —--eftermiddagen med uppehåll---d

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _2

Vid valet avlämnades i vederbörlig ordning ----3 valkuvert. Antalet

av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet, utgjorde

— ---3.

____ 4

Vid jämlikt 69 § vallagen företagen preliminär röstsammanräkning tillföllo

nedan angivna antal röster följande väljarbeteckningar (kartell-, parti- och

fraktionsbeteckning):

___________5 6

Antalet valkuvert, innehållande valsedlar, vilka ansetts ogiltiga, utgjorde

----3.

Antalet förseglade ytteromslag, vari valsedlar eller valkuvert inlagts, utgjorde

— —---3. Omslagen förseglades med----7 sigill, som här

nedan finnas avtryckta.

__________8

Vid protokollet

N. N.

(Avtryck (Avtryck

av av

sigill.) sigill.)

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas.

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N. N. N.

Anvisningar:

1 Här angives tiden, varunder uppehåll i förrättningen ägt rum.

2 Har någon förvägrats att ntöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn och

orsaken till denna vägran, här anmärkt.

3 Antalet.

4 Skalle antalet valkuvert icke vara lika med antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden

deltagit i valet, angives här sannolika anledningen till detta förhållande.

Här upptages kartell-, parti- och fraktionsbeteckningen.

6 Antal röster.

|7 Antalet, som skall vara minst två.

8 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att böra i protokollet antecknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 24 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anmäler che- Riksdagens

fen för justitiedepartementet, statsrådet Thyrén, riksdagens skrivelse den 6 ii^4 nr^319.

juni 1924 (nr 319), däri riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa

utredning, huruvida sådan ändring skulle kunna företagas i lagen om

val till riksdagen, att resultatet av val till andra kammaren tidigare än nu sker

bleve bekant, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Eöredraganden anför:

»Uti en vid 1924 års riksdag inom första kammaren av herr Gustav Hans- Motion 1924.

son m. fl. väckt motion (nr 28), hemställdes, att riksdagen måtte vidtaga sådana

ändringar i lagen om val till riksdagen, att i densamma stadgades, att

valnämnd, efter det valkuverten räknats och deras antal antecknats i protokollet,

skulle öppna kuverten och företaga en sammanräkning för utrönande

av huru rösterna fördelade sig emellan de olika partibeteckningarna, samt därom

gorå anteckning i valprotokollet och sedan detta skett inlägga de olika valsedelstyperna

i omslag för att i vederbörlig ordning insända dem till Konungens

befallningshavande.

Till stöd för sitt förslag anförde motionärerna följande:

»En olägenhet, som härflyter ur de nu gällande bestämmelserna angående

val till riksdagen, är att ganska lång tid förflyter emellan röstavlämning och

sammanräkning. Denna långa väntetid inverkar tvivelsutan menligt på väljarkårens

intresse för själva valförrättningen. Om i stället en anordning lagligen

möjliggjordes, som tillåter en första sammanräkning av rösterna omedelbart

efter röstavlämningens slut, komme intresset för valförrättningen att bli

starkare._ Det säger sig självt, att valmetoden icke medger en detaljerad sammanräkning

i omedelbar anslutning till rösta vlämningen, men däremot torde

näppeligen några vägande skäl kunna anföras gentemot en lagbestämmelse,

som berättigar valnämnderna att offentligen och omedelbart efter röstavlämningens

slut öppna valkuverten och utröna fördelningen av rösterna de olika

partibeteckningarna emellan. Vi ha icke förbisett, att resultatet av en dylik

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Konstitu
tionsutskottet
1924.

första sammanräkning, sådant det framträder vid en hopsummering av siffrorna

från de olika valdistrikten, endast i undantagsfall kan bli fullt exakt,

enär ju sedermera hänsyn måste tagas dels till de valsedelsförsändelser, som

kunna insändas direkt till Konungens befallningshavande, dels även till möjligheten

att vissa sedlar kunna kasseras vid den slutliga sammanräkningen

inför Konungens befallningshavande, men i trots härav säkerställer en dylik

första sammanräkning inom de respektive valdistrikten dock i stort sett det

syfte, man med densamma önskar vinna.»

I utlåtande (nr 32) över motionen anförde konstitutionsutskottet bl. a. följande

:

Före det proportionella valsättets genomförande gällde — bortsett från de

fall där indirekt valsätt användes ■— i avseende å andrakammarvalen den regeln,

att de i varje valdistrikt (landskommun eller stad) avgivna rösterna

omedelbart infördes i inför kommunalstämmans ordförande eller magistraten

förda protokoll, på grundval av vilka röstsammanräkningen för valkretsen i

dess helhet sedermera verkställdes, på landet av domhavanden, i städerna av

magistraten i den största av de i valkretsen ingående städerna. Valets resultat

blev med detta förfarande i regel omedelbart bekant genom meddelanden i tidningspressen

om röstsiffrorna i de särskilda kommunerna. Då det proportionella

valsättet infördes, blev däremot i avseende å valens förrättande den ordningen

stadgad, att visserligen valsedlarna skulle avgivas inför magistraterna

i städerna och särskilda valnämnder i varje landskommun, men röstsammanräkningen

förrättas av Konungens befallningshavande, till vilken de i kuvert

inlagda valsedlarna insändas.

I den föreliggande motionen erinrades därom, att den gällande ordningen för

sammanräkningsförfarandet medförde ett fördröjande av valresultatets bekantgörande,

som menligt inverkade på intresset för valet.

Utskottet delade motionärernas mening om önskvärdheten därav att ett snabbare

offentliggörande av valresultatet kunde ernås. En alltför lång tidsutdräkt

därmed måste befaras medföra minskning i intresset för valen och torde stå

i mindre god överensstämmelse med den ökade omedelbara verkan, som dessa

erhållit genom det i tillämpningen erkända sambandet med regeringsbildandet.

För vinnande, åtminstone i viss mån, av tidigare kännedom om valet syntes

den av motionärerna ifrågasatta utvägen kunna tagas under övervägande.

Lika med motionärerna hölle utskottet visserligen före, att det ej kunde ifrågakomma

att låta valnämnden och magistraten på så sätt företaga en sammanräkning,

att denna sammanräknings resultat sedermera komme att läggas till

grund för den av Konungens befallningshavande verkställda slutliga sammanräkningen.

Med hänsyn till det proportionella valsättets beskaffenhet syntes

ej annat kunna komma i fråga, än att den primära valmyndighetens sammanräkning

borde bliva enbart preliminär och till en viss grad summarisk. I

vilken form en sålunda till syftet begränsad sammanräkning lämpligen kunde

stadgas, vore ett spörsmål, som torde tarva noggrant övervägande. Någon anledning

att antaga, att valnämnder och magistrater ej skulle vara kompetenta

att handhava den ifrågavarande uppgiften, torde knappast förefinnas. Däremot

torde vissa andra omständigheter böra tagas i betraktande. Nu gällande

ordning förutsatte, att Konungens befallningshavande skulle kunna pröva vissa

för frågan om valsedlarnas giltighet avgörande förhållanden, så t. ex. huruvida

flera valsedlar förekommit i samma kuvert samt huruvida valkuverten varit

av behörig beskaffenhet. Den nu ifrågasatta ordningen torde nödvändiggöra

viss jämkning i fråga om denna prövning. En överflyttning till den primära

valmyndigheten av prövningen av valkuvertens beskaffenhet syntes ej böra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

11

möta betänklighet. Prövningen av frågor, som hänförde sig till valsedlarnas

beskaffenhet och till förefintligheten av två valsedlar i samma valkuvert, syntes

nödvändigtvis få bibehållas hos Konungens befallningshavande. Vad beträffade

duplettvalsedlar torde det förfarande vid den preliminära sammanräkningen

kunna ifrågasättas, att dylika sedlar, utan att tagas i beräkning, åter

inlades i kuvertet. I fråga om andra valsedlar av beskaffenhet att uppenbarligen

ej kunna komma att tagas i beräkning, torde särskilda bestämmelser erfordras

i syfte att dylika sedlar bleve vid nämnda sammanräkning avskilda.

Föreskrift syntes böra meddelas, att om nu avsedda förhållanden anteckning

skulle göras i valprotokollet. o . . ..

Det torde jämväl böra närmare övervägas, hur långt den preliminära sammanräkningen

borde sträckas, och särskilt huruvida den, utöver uträkning av

antalet röster med samma partibeteckning, även borde avse rösternas fördelning

mellan underpartier och fraktioner.

Utskottet hade sålunda icke funnit sig kunna tillstyrka en omedelbar lagändring

i enlighet med vad motionärerna föreslagit, utan ansåge frågan böra

underkastas närmare utredning.

Härvid torde även böra komma under övervägande, huruvida ej •—- oavsett

den möjlighet till påskyndad summarisk kännedom om^valet, som i anslutning

till motionärernas förslag kunde vinnas — genom vissa åtgärder i samband med

den slutliga sammanräkningen det definitiva valresultatet skulle kunna framläggas

med mindre tidsutdräkt än som nu vore sedvanlig. I sådant hänseende

torde kunna ifrågasättas skyldighet för den primära valmyndigheten att dagen

efter valet insända valsedlar och protokoll samt åläggande för Konungens befallningshavande

att så snart omständigheterna medgåve företaga sammanräkningen.

Utskottet gjorde därefter hemställan av den lydelse, den av mig nu anmälda

riksdagsskrivelsen utvisar. Båda kamrarna biföllo utskottets förslag.

Med anledning av riksdagens skrivelse utfärdade Kungl. Maj:t den 27 juni

1924 ett cirkulär till samtliga länsstyrelser, vari erinrades om angelägenheten

av att röstsammanräkningen vid då förestående val till andra kammaren företoges

så snart omständigheterna det medgåve.

Sedermera har inom justitiedepartementet enligt uppdrag av departementschefen

revisionssekreteraren S. Dahlqvist verkställt utredning rörande de ändringar

i vallagen, som kunde finnas påkallade för tillgodoseende av de i riksdagens

skrivelse framförda önskemålen.

Enligt vallagen (55 §) skall länsstyrelsen, när val till andra kammaren skall

äga rum, låta utfärda kungörelse därom. I denna kungörelse skola lämnas

vissa uppgifter rörande själva valet samt därjämte uppgift å tid och ställe

för rösternas sammanräknande. Därjämte skall i kungörelsen intagas eu erinran

till valförrättarna om deras i vallagen stadgade skyldighet att ofördröjligen

till länsstyrelsen insända valkuvert, valprotokoll och röstlängd.

Såsom valförrättare fungerar på landet en på visst sätt sammansatt valnämnd

samt i stad med egen jurisdiktion magistraten eller, där i staden äro

flera valdistrikt, vissa magistratens deputerade samt i stad, som ligger under

landsrätt, stadsstyrelsen (56, 90 och 91 §§). Rörande valnämndens sammansättning

är i 33 § stadgat, att dess ordförande jämte suppleant för honom utses

av länsstyrelsen. Övriga ledamöter i nämnden, fyra till antalet, jämte två

Gällande

bestämmel
ser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Preliminär

röstsam
manräk
ning.

Utredningen.

suppleanter väljas av kommunalfullmäktige eller i kommun, där fullmäktige

ej finnas, av kommunalstämma. Enligt 34 § skola i valnämnden minst tre

vara närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om vilken de

flesta röstande förena sig eller, vid lika rösttal, den mening ordföranden biträder.

Vid valnämndens sammanträden föres protokoll av ordföranden. Det

må nämnas att bland valnämndens uppgifter ingår —- förutom att vara valförrättare

— även att i första hand pröva anmärkningar mot röstlängden

(45 §).

Vid valförrättningens avslutande (69 och 70 §§) tillgår så att, sedan röstningen

förklarats avslutad, valkuverten uttagas ur valurnan och räknas oöppnade.

I protokollet över valförrättningen antecknas antalet valkuvert, varjämte

i protokollet lämnas uppgift å antalet av de personer, som enligt anteckningarna

i röstlängden deltagit i valet. Härefter inläggas valkuverten i omslag,

som förseglas. Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen med tillkännagivande

om tid och ställe, som utsatts för röstsammanräkningen. Valförrättaren

har sedan att ofördröjligen insända omslagen, däri valkuverten “ro

inlagda, jämte valprotokoll och röstlängd till länsstyrelsen.

Eör vinnande av en tidigare kännedom om valresultaten ansåg konstitutionsutskottet

i sitt förut återgivna utlåtande vid 1924 års riksdag huvudsakligen

två utvägar kunna komma i betraktande, nämligen dels verkställande av en

preliminär röstsammanräkning omedelbart efter valet, dels införande av föreskrifter,

som skärpte valmyndighetens skyldighet att snabbt insända valsedlar

och valprotokoll till länsstyrelsen.

Spörsmålet om anordnande av en dylik preliminär röstsammanräkning har

upptagits till behandling i den av revisionssekreteraren Dahlqvist verkställda

utredningen. Med erinran att en sådan preliminär eller förberedande sammanräkning

bör, för att syftet med densamma skall nås, ske i omedelbar anslutning

till röstavlämningen, varvid endast kunde ifrågakomma att anförtro den

åt valförrättarna, yttras i utredningen vidare:

»Enligt gällande bestämmelser skola vid valförrättningen valsedlarna avlämnas

i tillslutna kuvert, vilka omedelbart efter röstningens avslutande räknas

oöppnade och inläggas i ett eller flera omslag, vilka insändas till K. B. Vid valsedelsförsändelse,

därvid användes ett innerkuvert och ett ytterkuvert, brytes

dock ytterkuvertet av valförrättaren.

Därest en preliminär sammanräkning av valförrättaren skall företagas måste

givetvis valsedlarna av valförrättaren uttagas ur kuverten, varigenom sambandet

mellan valkuvert och valsedel brytes. En definitiv prövning av frågan,

huruvida valkuverten äro av behörig beskaffenhet, måste därför äga rum före

valsedlarnas uttagande och då verkställas av valförrättaren. Någon vidare

prövning av denna fråga torde alltså vid den slutliga sammanräkningen inför

K. B. icke kunna ifrågakomma, och torde det vid sådant förhållande knappast

vara erforderligt att valkuverten insändas till K. B. utom möjligen i vissa

undantagsfall, då sådant kan vara påkallat av särskild anledning, exempelvis

då valkuvert innehåller flera valsedlar eller andra papper än valsedel, i vilket

fall valkuvertet med innehåll torde böra insändas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

13

Angående valkuvert stadgas i 60 § vallagen att vid förrättningen skola

kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas

väljarna, och att valförrättaren skall, innan valkuvert utlämnas, därå intrycka

en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen äger rum. Enligt

61 § åligger det valförrättaren, då väljaren till honom överlämnar valkuvertet,

att tillse, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan

omärkt, och stadgas vidare, att valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är

å utsidan märkt med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Angående anordnandet av valsedelsförsändelse, som skall ingivas

till valförrättaren — detta kan äga rum i de fall, då äkta makar båda äro

röstberättigade och den ena av dem vill ingiva valsedel genom andra maken —

stadgas i 63 § andra stycket att för sådan försändelse skall användas ett innerkuvert

och ett ytterkuvert, som tillhandahålles genom statsverkets försorg.

Enligt 65 § skall, så framt valsedelsförsändelse skall kunna mottagas av valförrättaren,

ytterkuvertet vara sådant, som i 63 § andra stycket föreskrives,

samt därå vara tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt

skick. Om valsedelsförsändelsen finnes kunna mottagas, bryter ordföranden

ytterkuvertet, och har han därefter att tillse, att innerkuvertet är utan annat

märke än ändamålsbeteckningen, samt att förse detsamma med samma stämpel,

som övriga valkuvert. Slutligen stadgas i 65 § att, om innerkuvertet ej är

sådant som i 63 § andra stycket föreskrives, eller om å dess utsida finnes

annat märke än ändamålsbeteckningen, det ej må mottagas.

Av dessa stadganden framgår, att redan nu valförrättaren vid valkuvertets

mottagande verkställer en viss granskning av detsamma, vilken synes

vara av den omfattning, att en ytterligare granskning därav vid röstsammanräkningen

knappast kan vara erforderlig. Någon uttrycklig bestämmelse om

granskning vid röstsammanräkningen av de från valförrättarna inkomna valkuverten

finnes ej heller meddelad i vallagen. I varje fall synes den av valförrättaren

företagna granskningen av valsedelsförsändelses ytterkuvert icke

kunna komma under prövning vid röstsammanräkningen. Därest den av valförrättaren

företagna granskningen av valkuverten i samtliga fall anses böra

bliva definitiv, synes knappast någon uttrycklig bestämmelse härom erfordras

utan torde följa av den ändrade bestämmelsen att valförrättaren i och för en

förberedande sammanräkning skall uttaga valsedlarna ur kuverten och efter

en sådan sammanräkning inlägga valsedlarna i ett eller flera hållfasta omslag,

som förseglade skola insändas till K. B. En sådan bestämmelse innebär ändring

av 69 § vallagen, där jämväl övriga bestämmelser om vad som skall iakttagas

vid den förberedande sammanräkningen torde böra intagas.

Bestämmelserna i första och andra styckena av 69 § böra förbliva oförändrade.

Det synes nämligen självfallet att liksom nu valkuverten först böra

räknas oöppnade för konstaterande av deras antal och jämförelse med anteckningarna

i röstlängden.

Omedelbart sedan de i andra stycket föreskrivna åtgärder vidtagits skulle

valsedlarna uttagas ur sina valkuvert och en förberedande sammanräkning

därav verkställas, varom stadgande torde böra införas i ett nytt

tredje stycke. Någon för den slutliga sammanräkningen bindande prövning av

valsedlarnas giltighet bör givetvis därvid ej kunna ifrågakomma, men torde

dock böra stadgas att, därest vid den förberedande sammanräkningen det skulle

befinnas uppenbart, att valsedel enligt vallagens stadganden (79 §) är ogin,

sådan valsedel ej bör därvid medräknas utan vid sammanriikningen läggas

åsido, därvid i det fall, att valsedel är ogill på den grund att i ett valkuvert finnas

två eller flera valsedlar (>ller andra papper än valsedel, valkuvertets innehåll

åter inlägges i kuvertet för att i sådant skick insändas. Angående antalet

av dylika såsom uppenbart ogilla betraktade valsedlar skulle anteckning ske

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

i valpiotokollet med särskilt angivande av antalet valkuvert, däri funnits två

eller flera valsedlar eller annat papper.

För rösternas sammanräknande skulle vadsedlarna med undantag av dem, som

ansetts uppenbart ogiltiga, ordnas efter partibeteckning och sammanräkningen

avse utrönandet av antalet röster, som tillfallit varje parti, varom anteckning

skulle verkställas i protokollet. Även en dylik bestämmelse torde kunna infogas

i tredje stycket av 69 §. Härmed torde syftet med den preliminära sammanräkningen

hava i huvudsak ernåtts. Någon sammanräkning för bestämmande

av ordning mellan namnen å partiets valsedlar kan givetvis icke ifrågakomma.

Emellertid har ifrågasatts, huruvida icke den förberedande sammanräkningen

skulle kunna omfatta jämväl rösternas fördelning mellan underpartier och

fraktioner. Därest å valsedlar jämte partibeteckningen, som är obligatorisk,

förekomma inom parti underpartibeteckning eller inom underparti fraktionsbeteckning

skulle väl vid en preliminär sammanräkning, sedan valsedlarna ordnats

efter partibeteckning, ordnandet jämväl av partiets valsedlar efter underpartibeteckning

och av underpartiets efter fraktionsbeteckning, därvid sedlar

utan underpartibeteckning eller fraktionsbeteckning anses tillhöra ett särskilt

underparti eller en särskild fraktion, vara möjlig. Men för detta ändamål och

för sammanräkning av antalet röster, som tillfallit underparti eller fraktion,

torde dock erfordras ett så väsentligt ökat arbete, att tiden efter röstningens

avslutande måhända icke medgiver en sådan anordning. Sammanräkningen

skulle ju bliva mera detaljerad och en mera ingående granskning av valsedlarna

erforderlig än om vid sammanräkningen hänsyn endast behövde tagas till

partibeteckningen. Då redan arbetet med sedlarnas ordnande efter partibeteckning

och sammanräkning av antalet röster inom varje parti i åtskilliga valdistrikt

kan komma att taga i anspråk avsevärd tid, lärer det därför näppeligen

böra ifrågakomma att utsträcka den preliminära röstsammanräkningen

jämväl till underpartier och fraktioner.

Bestämmelserna om den preliminära sammanräkningen skulle, såsom redan

antytts, lämpligen kunna införas såsom ett nytt tredje stycke i 69 § av följande

lydelse:

Sedan de i andra stycket föreskrivna åtgärder vidtagits skola valsedlarna

för en förberedande sammanräkning av rösterna inom varje parti

uttagas ur valkuverten och ordnas efter partibeteckning. Finnes uppenbart,

att valsedel är ogill, må sådan valsedel icke medtagas i sammanräkningen

utan skall läggas åsido; anses valsedel ogill på den grund att i ett

valkuvert finnas två eller flera valsedlar skola valsedlarna åter inläggas

i kuvertet. I protokollet skall angivas ej mindre det antal röster, som vid

sammanräkningen tillfallit varje parti, än även antalet valsedlar, vilka

såsom uppenbart ogiltiga icke medtagits utan lagts åsido.

Därest röstsedlarnas ordnande jämväl efter underparti- och fraktionsbeteckning

och uträkning av antalet röster, som tillfallit underparti eller fraktion,

anses böra äga rum, torde stadgande härom böra införas i samma stycke.

Det nuvarande tredje stycket i 69 § synes böra nedflyttas såsom fjärde stycke

och erhålla följande ändrade lydelse:

Samtliga valsedlar inläggas härefter, de vid den förberedande sammanräkningen

medräknade och de därvid såsom uppenbart ogiltiga ansedda

var för sig i ett eller flera hållfasta omslag, som omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola

därefter i protokollet avtryckas. Därjämte skall i protokollet angivas

antalet omslag, vari valsedlarna inlagts.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

15

Till följd av bestämmelsen om valkuvertens öppnande redan vid valförrättningen

samt valsedlarnas och icke valkuvertens insändande erfordras ändring

i ytterligare några paragrafer i vallagen. I 55 § utbytes ordet »valkuvert»

mot ordet »valsedlar». I 70 § andra stycket bör i uttrycket »de förseglade

omslag, vari valkuverten äro inlagda» ordet »valkuvert» utbytas mot ordet

»valsedlarna». I 76 § utbytes likaledes i uttrycket »omslag, innehållande valkuvert»,

ordet »valkuvert» mot »valsedlar». 78 § torde böra erhålla följande

ändrade lydelse:

Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs, de innerkuvert,

som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, samt valsedlarna uttagits

ur dessa kuvert och jämte de från valförrättarna insända valsedlarna granskats,

pröve Konungens befallningshavande valsedlarnas giltighet och

meddele de beslut, vartill valsedlarna och protokollen, med hänsyn jämväl

till enligt 76 § inhämtade upplysningar, må giva anledning.

Införandet av bestämmelser om en preliminär eller förberedande sammanräkning

medför jämväl ändring ej mindre i det formulär till protokoll, som vid

valet skall hållas (69 § vallagen), än även i formuläret till det protokoll, som

enligt 83 § vallagen skall av K. B. föras vid förrättningen för rösternas sammanräknande.

»

Över det i utredningen framlagda förslaget hava efter remiss överståthållarämbetet

och samtliga länsstyrelser avgivit yttranden, av vilka här följande

sammandrag må meddelas.

Överståthållarämbetet: »Ehuru riksdagens skrivelse-----— egent
ligen

icke lärer avse förhållandet i de två städer, som bilda egna valkretsar,

eller Stockholm och Göteborg, så bör man tydligen även där söka tillmötesgå

önskningarna att så fort som möjligt få del av valresultatet. Yad nu Stockholm

beträffar så förrättas här valet till andra kammaren å den söckendag,

vilken infaller närmast före tredje söndagen i september månad. Valet pågår

oavbrutet från klockan nio förmiddagen till klockan nio eftermiddagen. Vid

sistnämnda tidpunkt hava i allmänhet ej alla röstande hunnit utöva sin rösträtt,

utan inträffar det ofta att själva valförrättningarna måste utsträckas en

å två timmar utöver fastställd tid. Därefter åtgår det jämväl någon tid för

räknandet av valkuvertens antal och detta antals jämförande med antalet avgivna

röster. I flera valdistrikt äro därför ej valförrättningarna avslutade förrän

inemot midnatt. Det torde då ej vara lämpligt att ytterligare pålägga valförrättarna

en sådan första sammanräkning, som uti den i ämnet i riksdagen

väckta motionen ifrågasatts utan lärer jämväl__den första sammanräkningen

böra företagas av Överståthållarämbetet. Att Ämbetet skulle företaga denna

förrättning redan på natten eller emellan söckendagen och söndagen eller under

söndagen lärer väl icke böra ifrågasättas, men torde hinder icke möta att börja

påföljande söckendags morgon. Erhåller då Ämbetet, såsom anledning är att

hoppas, en lämplig lokal av sådan storlek, att Ämbetet kan från sin plats övervaka

röstsammanräkningen, och det därjämte bliver möjligt att uppbringa den

lämpliga personalen, så bör den första sammanräkningen vara avslutad redan

vid slutet av sistnämnda dag. För vinnande av detta mål erfordras för Stockholms

vidkommande ingen lagändring.»

Länsstyrelsen i Stockholms län. Efter att hava framhållit att det redan

med nuvarande bestämmelser tillkomme valförrättaren att verkställa en prövning

av valkuverten, vilken prövning i fråga om ytterkuverten för valsedelsförsändelse

av äkta makar vore definitiv, uttalar länsstyrelsen som sin uppfattning,

att dä bestämmelserna om valkuvert vore av relativt enkel beskaf
-

Utlåtanden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. M.aj:ts proposition nr ISS.

fenhet, man syntes väl kunna överlämna denna prövning till valförrättaren.

Länsstyrelsen anför vidare: »Mera tveksamt kan det synas att åt valförrät
taren

överlämna prövning av huruvida valsedlar böra ogillas. Emellertid är

ju ej avsett, att denna prövning skall vara definitiv, utan att densamma skall

underställas länsstyrelsen. För att länsstyrelsen skall vara i full utsträckning

bibehållen vid möjligheten att företaga omprövning i detta avseende är det

nödvändigt -— på sätt i utredningen även föreslagits —- att samtliga de valsedlar,

som av valförrättaren ansetts såsom ogilla, åter inläggas i de valkuvert,

i vilka de från början varit inneslutna. Detta är särskilt angeläget i de

fall, då kassationsgrunden är att söka däruti, att i samma kuvert inneslutits

mer än en valsedel eller jämte valsedel annat papper. Det torde följaktligen

böra föreskrivas, att valförrättarna hava att i respektive valkuvert åter inlägga

de valsedlar, som av dem anses ogilla, samt att dessa valkuvert med sitt innehåll

vid översändande till länsstyrelsen inläggas i ett särskilt kuvert och därigenom

hållas skilda från de övriga, såsom giltiga betraktade valsedlarna.

Under förutsättning att detta iakttages vill det förefalla länsstyrelsen, som om

även i detta avseende den föreslagna anordningen icke skulle föranleda någon

nämnvärd risk.»

Vidkommande frågan huru långt valförrättaren borde åläggas genomföra

sammanräkningen, har länsstyrelsen funnit att sammanräkningen lämpligen

och utan nämnvärt merarbete borde kunna utsträckas att gälla även röstsedlarnas

fördelning efter underparti- och fraktionsbeteckning.

Länsstyrelsen i Uppsala län: »Intresset av snabb kännedom om valutgången

skulle — —--- —. uppenbarligen bliva väl tillgodosett, därest en förbere
dande

röstsammanräkning skulle kunna redan omedelbart efter det rösterna avlämnats

verkställas av valförrättaren. Mot ett sådant förfarande synes —

under förutsättning att därvid tillämpades föreskrifter av ungefär det innehåll,

som i den remitterade utredningen angivits — icke möta annan betänklighet

av principiell natur, än att valnämndens utsortering av ogilla valsedlar

skulle, komma att innebära ett mindre önskvärt föregripande av länsstyrelsens

prövning. Vad däremot det praktiska utförandet av den förberedande sammanräkningen

angår, torde, med hänsyn till svårigheten att allestädes erhålla

fullt, kompetenta ledamöter i valnämnderna, det kunna befaras, att sammanräkningen

på ett eller annat håll icke komme att äga rum med all den synnerliga

.noggrannhet och omtanke, som erfordras för att ej den slutliga sammanräkningen

skall försvåras och ett korrekt valresultat äventyras. Denna omständighet

liksom hänsynen till den begränsade tid, som i allmänhet skulle stå

valförrättaren till buds för sammanräkningen, torde nödvändiggöra att denna,

på sätt också i utredningen föreslagits, begränsas till att avse utrönande av

antalet röster som tillfallit varje parti. Även om sådan begränsning sker,

torde det emellertid, för förebyggande av svårartade misstag och fel, vara erforderligt,

att särdeles tydliga och mer än vanligt detaljerade föreskrifter och

anvisningar beträffande sammanräkningsförfarandet meddelas.

I sådant hänseende finner sig länsstyrelsen böra särskilt framhålla

att valkuverten böra, såsom hittills, räknas oöppnade och antalet jämföras

med anteckningarna i röstlängden;

att, sedan valsedlarna uttagits, sorterats och räknats, summan av de erhållna

röstsiffrorna böra jämföras med antalet av de tidigare räknade kuverten;

att, om siffrorna icke stämma, sannolika anledningen härtill bör uppgivas

till protokollet; samt

att varje partis valsedlar bör för sig inläggas i särskilt omslag, försett med

påskrift om antalet inneliggande sedlar.

Slutligen finner länsstyrelsen sig böra ifrågasätta om icke, därest valkuverten

komme att öppnas av valförrättaren, bestämmelsen om kuvertens stämplan
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts proposition nr 188.

17

de kunde bortfalla. För valförrättaren skulle härigenom kunna vinnas en icke

föraktlig besparing av tid och omtanke.»

Länsstyrelsen i Södermanlands län: »En------förberedande sam
manräkning

torde sannolikt utan någon risk kunna överlämnas åt vederbörande

valförrättare. Valförrättaren bör dock icke ingå i någon prövning av valsedels

giltighet. Genom valkuvertens öppnande inför vederbörande valförrättare

efter röstavlämningens slut kommer K. B:s arbete vid själva röstsammanräkningen

i viss mån att underlättas. Nu åtgår som bekant vid röstsammanräkningen

inför K. B. en hel del tid för brytandet av de inom samtliga valdistrikt

avlämnade valkuverten. För öppnandet av valkuverten har K. B. måst anskaffa

åtskilliga extra biträden. Genom den föreslagna åtgärden torde K. B.

kunna verkställa röstsammanräkningen utan att behöva anlita extra personal

i någon större utsträckning, varför statsverket härigenom även komme att göra

besparingar. Den inför valförrättarna verkställda förberedande sammanräkningen

av valsedlar bör inskränka sig till ett utrönande av det antal röster, som

tillfallit varje parti. Däremot torde icke sammanräkningen jämväl böra omfatta

rösternas fördelning mellan fraktioner och underpartier. En dylik sammanräkning

skulle mången gång bliva allt för omfattande och även kanske

bereda valförrättaren svårigheter.»

Länsstyrelsen i Östergötlands län har framhållit att genom valkuvertens

öppnande vid själva valförrättningen för den sammanräknande myndigheten

besparas mycket arbete och tidsutdräkt. Det vore enligt länsstyrelsens uppfattning

ej omöjligt att låta även uträkningen av underpartiernas och fraktionernas

röstsiffror företagas vid valförrättnigen. Då erfarenheterna från de senaste

landstingsmannavalen gåve vid handen att valnämnderna i det stora hela

taget väl gått i land med sina uppgifter vid dessa val samt de nya uppgifterna

enligt det föreliggande förslaget knappast vore mera komplicerade än valförrättarnas

tidigare åligganden, ansåge länsstyrelsen att en lagstiftning i huvudsaklig

överensstämmelse med förslaget borde — åtminstone försöksvis — genomföras.

Länsstyrelsen i Jönköpings lön har erinrat om att valförrättaren enligt förslaget

skulle verkställa definitiv granskning av valkuverten samt lägga åsido

de uppenbart ogilla valsedlarna, inlagda i sina kuvert, varefter dessa i särskilt

förseglat omslag skulle insändas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen anför

vidare:

»Det förefaller betänkligt att överlämna detta förfaringssätt åt valnämnderna,

särskilt dem å landsbygden. Stundom inträffar, att valnämnderna förbise

skyldigheten att åsätta valkuverten valdistriktets stämpel. Vidare stämma

emellanåt ej uppgifterna i valnämndernas protokoll om antalet valkuvert

med antalet kuvert, som inkommit till K. B. Införas de föreslagna ändringarna.

vinnes ej någon kontroll över kuvertens stämpling och verkliga antal. Eu

dubbelsedel kan lätt av ovana händer läggas bland övriga valsedlar. Det kan

ock inträffa, att de såsom ogilla ansedda valsedlarna vid omskakning under postbehandling

eller införande på annat sätt till K. B. utfalla ur sina öppnade kuvert

och sammanblandas. Därest, såsom meningen synes vara, den i lagarna

den 21 maj 1926 vidtagna ändringen i kommunallagarna, att, om i ett valkuvert

finnas två likalydande valsedlar, en sedel skall räknas, jämväl införes i vallagen,

kan eu sammanblandning av sådana valsedlar med andra dylika föranleda

valtrassel. Den förberedande sammanräkningen av valnämnderna kan även

föranleda tidsödande skriftväxling mellan K. B. och valnämnderna, vilket kan

få till följd, att K. B. utsätter längre tid än förut fiir den slutliga sammanräkningen.

och att denna således fördröjes.»

Bihang till riksdagens protokoll 1987. 1 samt. 160 käft. (Nr 188.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Enligt länsstyrelsens mening vore det för valsäkerheten bäst, att någon

förberedande sammanräkning genom valnämndernas försorg icke komme till

stånd.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: »De föreslagna ändringarna, avseende en av

valförrättarna företagen preliminär sammanräkning av de avgivna rösterna,

komma givetvis att medföra ett ej oväsentligt dubbelarbete med granskning och

räkning av valsedlarna. Därest denna olägenhet skulle anses fullt uppvägas av

de fördelar, som med förslagets genomförande skulle vinnas, vill länsstyrelsen

beträffande detaljerna i förslaget erinra följande. Den valförrättare åliggande

skyldigheten att i sammanräkningen icke medtaga valsedel, då det funnes

uppenbart, att valsedeln vore ogin, synes böra utsträckas att omfatta alla fall,

då hos valförrättaren uppstår tvekan om valsedels giltighet. Vidare synes den

nya bestämmelsen i 69 § fjärde stycket böra erhålla sådan formulering, att

därav tydligt framgår, att de valkuvert, i vilka de ogilla ansedda valsedlarna

varit inneslutna, skola tillsammans med de ogilla valsedlarna insändas till länsstyrelsen.

»

Länsstyrelsen i Kalmar län: »Det bar visat sig, att de uppgifter, som

redan nu påvila valnämndsordförandena, av dem i många fall skötas på ett

mindre tillfredsställande sätt. Trots att noggranna cirkulär med åtföljande

formulär till protokoll utsändas före valen, förekomma ofta anmärkningar mot

protokollets avfattning, valkuvertens inläggning och försegling och dylikt.

Därest mera krävande uppgifter skulle påläggas valnämndsordförandena genom

skyldighet för dem att verkställa en, låt vara, preliminär röstsammanräkning

och därmed sammanhängande prövning av valsedlarnas giltighet, vilken

grannlaga uppgift givetvis förutsätter särskilt god urskillning hos vederbörande,

skulle det, enligt länsstyrelsens övertygelse, bliva synnerligen svårt för

länsstyrelserna att i många kommuner finna lämpliga personer till detta uppdrag.

För länsstyrelserna bleve säkerligen arbetet med de slutgiltiga röstsammanräkningarna

ej i någon mån underlättat, snarare kanske tvärtom. Eventuella

felaktigheter, som vidlåda de preliminära sammanräkningarna kunna

mången gång medföra ökat arbete för länsstyrelsen med därav orsakad tidsutdräkt.

Under alla förhållanden torde de ej utan noggrann kontroll kunna

läggas till grund för länsstyrelsens slutliga sammanräkningar. På grund av

vad sålunda anförts och då det i riksdagens skrivelse angivna önskemålet, nämligen

en tidigare kännedom om valresultatet, ej vinnes genom den föreslagna

anordningen, enär den definitiva sammanräkningen av valet för hela valkretsen

ändock måste verkställas av länsstyrelserna, anser sig länsstyrelsen för sin

del ej kunna förorda densamma. Länsstyrelsen anser sig slutligen vilja uttala,

att så länge arbetet med och ansvaret för sammanräkningarna av valen

till riksdagens andra kammare skall påvila länsstyrelserna, någon eftergift ej

bör ske i de bestämmelser, som nu äro lagfästa såväl vad beträffar valhemlighetens

betryggande som vinnande av ett fullt exakt valresultat; och enligt länsstyrelsens

förmenande torde det för allmänheten vara av större intresse att äga

garanti för ett korrekt valresultat än att kanske en eller annan dag tidigare

än eljest erhålla kännedom om vissa preliminära valuppgifter, som enligt sakens

natur icke kunna vara fullt tillförlitliga och vilka i varje fall endast avse

rösternas fördelning på de olika partierna.»

Länsstyrelsen i Gotlands län har icke haft något annat att erinra mot förslaget

än att för underlättande av den slutliga sammanräkningen valnämnden

borde, sedan den förberedande sammanräkningen ägt rum, inlägga valsedlarna

för de olika partierna i skilda omslag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

19

Länsstyrelsen i Blekinge län har funnit sig bestämt böra avråda från förslaget

att lägga den föreslagna preliminära röstsammanräkningen i händerna

på valnämnderna, vilka icke alltid kunde förutsättas äga nödiga kvalifikationer

härför. Risken vore stor att valsedlarna komme länsstyrelsen till hända

i ett skick, som betydligt försvårade den egentliga sammanräkningen. Därjämte

kunde sådana misstag och förbiseenden förelöpa, som förryckte valresultatet.

Då det visat sig att valnämnderna ej så sällan icke ens kunde räkna rätt

beträffande antalet avlämnade valkuvert, finge man ej ställa alltför stora anspråk

på deras kompetens och arbetsförmåga. De numera förekommande flertalet

beteckningar å valsedlarna försvårade även i sin mån sammanräkningsproceduren.

Länsstyrelsen i Kristianstads län: »Ehuru något hinder mot genomförandet

av de föreslagna ändringarna icke synes möta, torde dock enligt länsstyrelsens

mening vissa olägenheter bliva förknippade med desamma. Först och

främst lärer man icke kunna undgå en viss risk att valsedelsmaterialet kan

bringas i oordning och till och med en och annan valsedel komma undan. Även

om den av valmyndigheterna verkställda sammanräkningen skulle utföras med

den allra största omsorg, kan det vidare tänkas, att den slutliga av länsstyrelsen

verkställda sammanräkningen giver ett annat resultat än valmyndigheternas.

Ett mandat kan ofta bero på en eller ett par röster. Den obetydligaste

oriktighet vid den preliminära sammanräkningen kan sålunda giva ett oriktigt

resultat. Härvid spelar också den av länsstyrelserna verkställda valsedelsgranskningen

och därav beroende valsedelskassering in. Vilken missräkning

och vilka fatala påföljder en eventuell justering av det första resultatet kan

vålla, är lätt att inse. Slutligen torde också anordningen med valkuvertens

öppnande av valmyndigheterna vara ägnad att i betänklig grad äventyra valhemligheten.

Särskilt synes detta lätt kunna bliva fallet i små kommuner.

Å andra sidan torde enligt länsstyrelsens mening något verkligt behov av ett

snabbare sammanräkningsförfarande knappast kunna anses föreligga. Här i

länet var vid senaste riksdagsmannavalet sammanräkningen utsatt till femte

dagen efter valet. Möjligen skulle förrättningen kunnat företagas ännu en dag

tidigare, sålunda på fjärde dagen efter valet. Något verkligt behov att än

tidigare erhålla kännedom om valets utgång torde väl icke med fog kunna

påstås förefinnas.»

Länsstyrelsen i Malmöhus län: »Inför förslaget att utvidga valförrättarnas

befattning med valkuvert och valsedlar ställer sig K. B. synnerligen tveksam.

Valförrättarna hava visserligen redan nu en viss granskningsskyldighet beträffande

valkuvertens beskaffenhet, och det hade möjligen icke varit något att

erinra emot ett förslag att göra denna granskning slutgiltig, vid det förhållande,

att ogiltighetsförklaringar på grund av anmärkning mot valkuverten torde

vara sällsynta. Men att lägga arbetet med brytande av valkuverten å de kommunala

valförrättarna anser K. B. otillfredsställande. Först och främst ger

den erfarenhet K. B. förvärvat ifråga om valförrättarna å landsbygden anledning

att betvivla, att dessa alltid skulle tillfredsställande utföra nu ifrågavarande

arbete. K. B. kan vidare icke underlåta att uttala den farhåga, att

det t. ex. på grund av bristande kontroll vid valnämndens arbete skulle kunna

inträffa att valsedlar komme den sammanräknande myndigheten tillhanda i annat

skick än det, vari de befunnit sig vid brytandet av kuvertet. Även om de

föreslagna bestämmelserna fullständigades med ett stadgande, att valförrättaren

hade att om anledningen till ogillande verkställa anteckning beträffande

varje särskild valsedel, t. ex. å valkuvertet, som i detta fall skulle medfölja

till sammanräkningsmyndigheten, torde det dock kunna inträffa, att sistnämnda

myndighet bleve villrådig om orsaken till valnämndens ogillande av viss

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

valsedel. Denna omständighet borde säkerligen medföra, att sammanräkningsmyndigheten

måste hålla de av valnämnden såsom ogilla förklarade valsedlar

isär från övriga, valsedlar, även efter det sammanräkningsförrättningen avslutats,

vilken åtgärd skulle verka i hög grad betungande för myndigheten. Därest

vid denna förrättning kontrollräkningen av valnämndens uträkning eller granskningen

av de ogiltigförklarade valsedlarna skulle uppvisa ett resultat, som i

avsevärd grad avveke från det av valnämnden redovisade, kan det ävenledes

befaras, att härigenom anledningarna till obefogade besvär över valet komme

att ökas. För övrigt torde kunna påstås, att två myndigheters befattning med

valarbetet på det sätt, som nu föreslagits, i och för sig är att beteckna som

en olämplig anordning.»

Länsstyrelsen i Hallands län har funnit tillräcklig ättledning att vidtaga

några mera genomgripande förändringar i nu gällande bestämmelser i vallagen

ej föreligga. Enligt länsstyrelsens mening vore det fullt tillräckligt att genom

ändring i vallagen möjlighet bereddes länsstyrelserna att företaga röstsammanräkningen

så fort ske kan.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: »Vissa olägenheter komma---

att vara förbundna med den ifrågasatta, anordningen. Först och främst innebär

densamma ett ej obetydligt arbete för valförrättarna. Skall nämligen den

första sammanräkningen bliva av verklig betydelse, torde, därest två eller flera,

partier samverka, bliva nödvändigt att uträkna icke blott röstsiffrorna för vederbörlig

kartell utan även för de samverkande partierna. På valförrättarnas

noggrannhet ställer den föreslagna åtgärden ytterligare skärpta krav. Uteslutet

är i allt fall icke, att valsedlarnas användning vid två skilda sammanräkningar

kan åstadkomma viss oreda.. Ehuru K. B. sålunda hyser betänkligheter

mot förslaget, vill K. B. dock icke motsätta sig dess genomförande, då

en utbredd önskan om dess tillämplighet synes förefinnas, och, såsom konstitutionsutskottet

erinrat, valresultatet visat sig äga direkt samband med regeringsbildandet.

Införandet av en preliminär röstsammanräkning påfordrar, såsom

också i utredningen framhållits, vissa ändringar i vallagen. Särskilt bör

det åligga valförrättaren att i protokollet verkställa noggranna anteckningar

rörande det som vid sammanräkningen förekommit. Därjämte böra sådana bestämmelser

meddelas vid valsedlarnas översändande till länsstyrelsen, att de

valsedlar, som medräknats vid den preliminära sammanräkningen, på betryggande

sätt hållas avskilda från de valsedlar, som valförrättaren ansett ogiltiga.

Även synes det bliva nödvändigt, att, för det fall själva sammanräkningen behöver

avbrytas, föreskrift meddelas, huru valsedlarna vid sådant förhållande

skola förvaras. Lämpligen bör formulär till protokoll utfärdas.»

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har ifrågasatt valdagens förläggande till första

söndagen i juli månad, i vilket fall den föreslagna provisoriska sammanräkningen

genom valnämnderna kunde förväntas bidraga till intensifiering av valintresset

och höjandet av valdeltagandet. Som en isolerad åtgärd befarar länsstyrelsen

att den förmår uträtta mycket litet av vad förslagsställarna avsett.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har funnit sig böra starkt ifrågasätta, huruvida

valnämnderna kunna anses äga nöjaktig kompetens att anförtros den behandling

av valsedelsmaterialet, som föranledes av den föreslagna preliminära

beräkningen av valresultatet. Med skäl måste fastmera därav befaras ett äventyrande

av valresultatet. Vinsten av anordningen syntes därför ringa i förhållande

till de med anordningen förenade stora riskerna. Länsstyrelsen a.nsåge

sig därför böra för närvarande avstyrka reformerna.

Länsstyrelsen i Värmlands län: »Den ifrågasatta nya anordningen skulle

----enligt K. B:s mening medföra olägenheter. De oavlönade valnämn
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

21

dernas arbete skulle därigenom icke oväsentligt ökas, och valsedlarnas användning

vid två skilda valförrättningar måste befaras kunna i många fall vålla

oreda. Redan med det nuvarande förfaringssättet har det visat sig, att valnämnder

icke alltid följa givna föreskrifter; och man måste därför ställa sig

tveksam, om alla valnämnder kunna fylla de ytterligare krav på noggrannhet

och uppmärksamhet, som den nya anordningen förutsätter. K. B. finner sig

fördenskull icke kunna biträda förslaget. Därest emellertid förslaget anses

böra genomföras, lärer det kunna ske endast under fullt betryggande former i

huvudsaklig anslutning för övrigt till vad föreliggande förslag därom upptager.

»

Länsstyrelsen i Örebro län har funnit att det föreslagna förfarandet otvivelaktigt

måste betecknas såsom enkelt och praktiskt. Emellertid syntes förslaget

ur andra synpunkter ägnat att väcka starka betänkligheter. Länsstyrelsen anför

härom:

»Då K. B. enligt förslaget fortfarande skulle hava att besörja den slutliga

sammanräkningen och att ansvara för dess riktighet, måste det bestämda krav

kunna uppställas, att inga sådana åtgärder därförut vidtagas, som kunna försvåra

denna sammanräkning eller äventyra dess behöriga gång. K. B. har

alltför stor och bekymmersam erfarenhet av de vanskligheter, som äro förenade

med även det första uppräknandet och sorterandet av valsedlarna och de i

sammanhang därmed erforderliga avgöranden, för att kunna förorda, en anordning,

enligt vilken valsedelsmaterialet inkommer på sådant sätt, att de från början

i varje fall föreliggande förhållandena icke låta sig med säkerhet överblickas;

och även om, såsom tydligen avsetts, valnämnderna skulle hava att

lägga å sido valkuvert och valsedlar, beträffande vilka anledning till tvekan

i ett eller annat avseende funnes föreligga, för att i befintligt skick till K. B.

för prövning överlämnas, håller K. B. före, att med dessa nämnders ofta ringa

vana i dylika ärenden ett felaktigt förfarande härutinnan lätt kan förekomma.

Än vidare bör bemärkas, att en vid själva valförrättningen verkställd sammanräkning

av röstsedlarna icke kommer att omfatta de valsedelsförsändelser, som,

enligt vad därom finnes stadgat, kunna vara av vissa befattningshavare med

flera insända direkt till K. B. Slutligen kan K. B. icke underlåta att framhålla,

hurusom en på föreslaget sätt verkställd sammanräkning, vilken icke

sällan komme att äga rum sent på natten i olämpliga lokaler och utan erforderlig

kontroll, knappast skulle stå i överensstämmelse med de synnerligen

stränga, bestämmelser till skydd för ett riktigt valresultat, som eljest äro gällande.

»

På anförda skäl kunde K. B. ej förorda här ifrågavarande del av förslaget.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har avstyrkt förslaget om preliminär röstsammanräkning

genom valförrättarnas försorg. Det måste enligt länsstyrelsens

förmenande särskilt tagas i betraktande, att det kunde finnas åtskilliga valnämnder,

som ännu icke vore tillräckligt insatta i alla de valtekniska bestämmelser,

vilkas tillämpning kunde ifrågakomma vid röstsammanräkningen. Ett

feltag eller en felbedömning av valnämnden kunde lätt leda till avsevärda

olägenheter vid den slutliga sammanräkningen.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: »Även om den ''olägenhet’ som härflyter

av nu rådande tidsperiod mellan röstavlämningen och sammanräkningen, icke

lorde vara av den betydelse för valet, som motionärerna tillmäta densamma,

måste dock medgivas, att allmänhetens intresse av valutgången motiverar ett

snabbare konstaterande av densamma än som nu är möjligt. Härvid kan dock

ej bliva fråga om annat än ett summariskt uträknande av de olika partiernas

röstetal eller, efter vederbörlig lagändring, de olika A-gruppernas röstetal.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

På grund härav har allmänheten sedan att verkställa sill beräkning av platsernas

fördelning mellan partierna (A-grupperna). Något preliminärt ordnande

av namn inom grupperna är ju ej tänkbart och för övrigt ej av nöden.

Allmänhetens intresse av valutgången torde till största delen vara tillfredsställt

genom vetskapen av platsernas fördelning mellan de vid valet uppträdande

partierna eller partigrupperna. Frågan om kassation av valsedel bör i

varje fall överlåtas till länsstyrelsens prövning. Anteckning bör ske i valnämndens

protokoll om såväl uppenbara som tvistiga fall. Valkuvertet bör

alltid åtfölja valsedel, varom hos valnämnd uppstått fråga om kassation.»

För övrigt hade länsstyrelsen intet att erinra mot vad i utredningen föreslagits.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län: »Emot förslaget att, till vinnande av en tidigare,

endast approximativ kännedom om valet, anförtro valförrättarna en preliminär

och till viss grad summarisk sammanräkning, synes inga betänkligheter

böra möta. Emellertid bör, enligt länsstyrelsens förmenande, denna förberedande

sammanräkning utan olägenhet kunna omfatta jämväl rösternas fördelning

mellan underpartier och fraktioner. En sådan fördelning torde nämligen

i allmänhet kunna utan större arbete och tidsutdräkt ske samtidigt med

valsedlarnas uttagande ur valkuverten, granskning och fördelning efter första

partibeteckning. Skulle en sådan ytterligare fördelning av röstsedlarna i något

enstaka fall taga i anspråk någon längre tid, behöver dock detta ej föranleda

valförrättningens utsträckande inpå natten, om, såsom länsstyrelsen i annat

sammanhang föreslagit, det nu stadgade långa eftermiddagsuppehållet i

valförrättningen borttages eller avsevärt minskas, och tiden för röstavlämningens

avslutande på grund härav framflyttas.»

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: »Länsstyrelsen ställer sig •— — •—

synnerligen tveksam till lämpligheten av den ifrågasatta anordningen. Enligt

länsstyrelsens förmenande hava valnämnderna redan genom nu gällande bestämmelser

i vallagen så många och krävande uppgifter att fylla, att valnämnderna

icke därutöver böra åläggas att jämväl verkställa en preliminär röstsammanräkning.

Länsstyrelsen anser sig jämväl böra ifrågasätta huruvida valnämnd

med hänsyn till valsäkerheten i varje fall må anses kompetent att handhava

angivna uppgift. Därest emellertid de av länsstyrelsen anförda betänkligheterna

mot att anförtro valnämnd att verkställa en preliminär röstsammanräkning

icke skulle anses vara värda beaktande, vill länsstyrelsen framhålla

att en föreskrift om att valnämnd skall verkställa preliminär sammanräkning

otvivelaktigt kommer att medföra en icke så ringa försening av såväl

valsedelsomslagens översändande till K. B., som det definitiva valresultatets

framläggande.»

Länsstyrelsen i Jämtlands län: »Vad — -—- — angår frågan om en preli
minär

röstsammanräkning genom valnämnderna, tillåter sig K. B. först och

främst framhålla följande synpunkt, som icke berörts i utredningen. Den nuvarande

vallagen innehåller en rad föreskrifter med ändamål att trygga valhemligheten.

Dess bevarande har således — med skäl ■— ansetts utgöra ett

intresse av stor vikt. Det torde icke kunna undvikas, att en sammanräkning

genom valförrättarna, om också preliminär och begränsad till partisiffrorna,

kommer att innebära ett bestämt brytande med denna princip. Detta gäller

naturligtvis icke valdistrikt med ett jämförelsevis stort antal röstande och en

relativt genomförd fördelning av dem på de olika partierna, men i små valdistrikt,

där ett fåtal röstande skilja sig från en övervägande anslutning till ett

visst parti, är det alltför sannolikt att dessa lätt skola uppspåras, i stället för

att för närvarande sådana små röstsiffror i verkligheten pläga drunkna bland

de andra vid den stora sammanräkningen för valkretsen, även om det låter sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

23

göra att plocka ut dem ur tabellerna. Den lokala sammanräkningen kommer

således att leda till en starkare åtstramning av partibanden, en följd, som icke

är önskvärd. Detta är enligt K. B:s uppfattning ett starkt skäl mot den

föreslagna anordningen.»

Efter att hava berört frågan om den snabbare röstsammanräkningens inflytande

på valdeltagandet, hemställer länsstyrelsen att om den föreslagna ändringen,

oaktat de betänkligheter som däremot anförts finnes höra genomföras, vissa

ändringar beträffande de tekniska anordningarna måtte vinna beaktande. I

detta hänseende yttrar länsstyrelsen:

»I motsats till vad utredningen synes antaga, torde nuvarande praxis hava

omfattat den meningen, att valkuverten skola granskas vid den av K. B. verkställda

sammanräkningen. Om granskningen av valkuverten överlämnas åt

valnämnden, innebär detta således en ändring i vad som för närvarande skall

anses gälla. I och för sig synes icke större betänkligheter möta mot ändringen,

men det får dock icke förbises, att valprotokollen redan nu rätt ofta förete

åtskilliga felaktigheter och att förändringen, vilken måste draga med sig. åtskilliga

nya detaljbestämmelser ifråga om protokollens innehåll och avfattning,

därmed även medför ökade besvärsanledningar. Det i utredningen framkastade,

andra alternativet att kuverten ånyo skulle granskas vid sammanräkningen

skulle dock stöta på ännu större praktiska olägenheter. Den preliminära

sammanräkning, som överlämnas till valnämnderna, bör icke sträcka sig längre

än till fördelningen mellan de olika partigrupperna. Då K. B. uttalar denna

uppfattning, beror det icke endast på den avsevärt ökade arbetstiden för valnämnden

och därav följande svårighet att få lämpliga ledamöter i valnämnderna,

utan framför allt därpå, att erfarenheten från användningen av underparti-

och fraktionsbeteckningar vid valen innevarande höst givit vid handen,

att åtskilliga tvivelaktiga fall därvid kunna förekomma, som icke passa för

ett avgörande av valnämnderna. I detta sammanhang får ej heller förbises, att

när en preliminär sammanräkning en gång ägt rum, avvikelse därifrån vid den

definitiva sammanräkningen kommer att draga uppmärksamheten till bristen i

valförfarandet och därigenom framkalla valbesvär. Överhuvud, taget kan det

antagas, att ett uppdrag åt valnämnderna att verkställa preliminär uträkning

av partifördelningen inom distriktet kommer att medföra ett visst osäkerhetsmoment

i valförfarandet. Även denna omständighet bör vägas mot tidsvinsten.

»

Länsstyrelsen i Västerbottens län har ansett något hinder ej förefinnas mot

införande av den i utredningen i detta hänseende föreslagna anordningen. Därvid

borde föreskrivas att vid den förberedande sammanräkningen valsedlarna

borde ordnas efter samtliga de väljarbeteckningar, som kunde å dem förekomma.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har avstyrkt förslaget. . Länsstyrelsen finner

sig böra uttala sina tvivelsmål, huruvida en lagändring i angiven, riktning

kunde vara av någon nämnvärd betydelse såsom stimulans på det politiska

intresset hos väljarna i gemen. Därjämte syntes införandet av en preliminär

sammanräkning inför valnämnden komma att på ett betänkligt sätt rubba de

garantier mot missbruk, med vilka valhandlingen enligt nu gällande bestämmelser

vore kringgärdad. Oformligt syntes även vara att lägga i valnämndens

hand prövningen av frågan, huruvida de en gång mottagna och i urnan nedlagda

kuverten kunde godkännas. Valnämnden skulle i så fall påtagligen bliva

domare i egen sak. Länsstyrelsen framhåller slutligen, att den haft många

tillfällen att konstatera de olägenheter, som varit förbundna med ^de täta ändringarna

i gällande vallagar. Då länsstyrelsen ej kunde finna några bärande

skäl anförda för de nu ifrågasatta ändringarna, ansåge sig länsstyrelsen böra

avstyrka förslaget.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Departe
mentschefen.

Resultatet av valen till andra kammaren blir känt först genom de hos

länsstyrelserna någon tid efter valet verkställda röstsammanräkningarna. Då

såväl insändande av valhandlingama från de olika valdistrikten till vederbörande

länsstyrelse som ock själva röstsammanräkningen kräver åtskilliga dagar,

kommer helt naturligt i många fall en ej oväsentlig tid att förflyta, innan valresultatet

blir känt. Trots de åtgärder, som vid de senaste andrakammarvalen på

åtskilliga håll vidtogos för att förkorta denna tid, visar erfarenheten även

från dessa val, att det med nuvarande system knappast är möjligt att i önskvärd

mån ernå ett väsentligt snabbare offentliggörande av valresultaten.

Till belysande av det sagda må ur den officiella valstatistiken för 1924 års

andrakammarval meddelas följande uppgifter:

Inom 25 valkretsar ägde valet rum söndagen den 21 september, med det undantag

likväl, att inom 6 av dessa kretsar vissa städer fått valet förlagt till

närmast föregående lördag. De tre återstående valkretsarna valde helt och

hållet på en söckendag, nämligen Stockholms stad och Göteborgs stad fredagen

den 19 och Malmö m. fl. städer lördagen den 20 september. Den första röstsammanräkningen

tog sin början den 22 september, då de i Göteborgs stad avgivna

rösterna började räknas. Påföljande dag började sammanräkningen i Stockholms

stad och skånska fyrstadsvalkretsen. Den 25 september begynte de

första sammanräkningarna i landsbygdsvalkretsarna,.nämligen i Östergötlands,

Jönköpings och Gävleborgs län. Den 26 september påbörjades räkningarna i

icke mindre än 11 kretsar, den 27 i 2, den 29 i 4, den 30 i 2, den 1 oktober i 2

(Älvsborgs läns södra valkrets och Västerbottens län) samt slutligen den 3 oktober

i den sista kretsen, Norrbottens län.

Om det berättigade i önskemålet att valresultaten må bliva tidigare bekanta

än nu är fallet torde skilda meningar knappast förekomma. Lika allmänt lärer

emellertid erkännas, att en förändrad anordning i detta syfte icke bör genomföras,

om den kan medföra ett äventyrande av röstsammanräkningens tillförlitlighet.

I första hand måste därför prövas, huruvida i detta hänseeende betryggande

garantier stå att vinna.

Bland de utvägar, som för det angivna syftet kunde komma under övervägande,

har i riksdagsskrivelsen i främsta rummet hänvisats till en preliminär

röstsammanräkning, vilken i omedelbar anslutning till själva valförrättningen

skulle verkställas av vederbörande valförrättare. Härvid skulle valkuverten

brytas och sammanräkning ske av de olika partiernas röster. Huruvida sammanräkningen

borde utsträckas till att avse även underparti- och fraktionsbeteckningar

angavs i riksdagsskrivelsen såsom en av de punkter, i fråga om

vilka en närmare utredning borde komma till stånd.

Emot en dylik anordning har från några länsstyrelser gjorts gällande, att

valhemlighetens bevarande skulle komma att äventyras genom en röstsammanräkning

i de särskilda valdistrikten. Till stöd för denna uppfattning synes

dock knappast kunna åberopas något starkare skäl. Om de i lag stadgade

formerna för valsedlarnas inläggande i valkuvert bliva iakttagna — och härutinnan

förutsättes icke i detta sammanhang någon ändring — lärer valhemligheten

icke beröras av att valkuverten efter valets avslutande bliva öppnade

redan i vallokalen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

2f>

I fråga om valförrättarnas kompetens att företaga en preliminär sammanräkning

har från länsstyrelsernas sida ej framställts någon erinran såvitt angår

städerna. Däremot hava åtskilliga länsstyrelser uttalat den uppfattning, att

valförrättarna på landsbygden, valnämnderna, icke skulle vara vuxna den uppgift,

som vore avsedd att nu åläggas dem.

För bedömande av denna invändnings betydelse torde det vara av intresse att

jämföra det föreslagna förfarandet med den ordning för förrättande av andrakammarval,

som var gällande före det proportionella valsättets införande. Enligt

§ 16 riksdagsordningen i dess lydelse före 1909 skulle, därest i landskommun

direkta val till andra kammaren ägde rum, röstavlämningen ske inför

kommunalstämmans ordförande. De avgivna röstsedlarna sammanräknades

omedelbart efter valets slut av denne, som införde uppgift om sammanräkningens

resultat i ett valprotokoll, vilket insändes till domhavanden. Denne hade därefter

att med ledning av valprotokollens uppgifter uträkna valresultatet för

valkretsen.

Då man således före 1909 års valreform icke fann hinder för att ansvaret

för den definitiva valsedelssammanräkningen vilade å kommunalstämmoordföranden

ensam, synes det knappast kunna möta någon allvarligare betänklighet

att nu låta valnämnden, på vars sammansättning länsstyrelsen utövar ett väsentligt

inflytande, handhava en röstsammanräkning, som är allenast preliminär.

Emot denna jämförelse kan visserligen invändas, att det numera införda systemet

med valkuvert kan vara ägnat att försvåra sammanräkningen, i det att

brytningen av valkuverten måste verkställas av valnämnden. Då det ej torde

vara lämpligt att låta samtliga valkuvert medfölja till länsstyrelsen, måste

således — med vissa undantag till vilka jag skall återkomma och vilka avse de

fall då valförrättaren finner anledning antaga att valsedel är ogill — valsedeln

och valkuvertet definitivt åtskiljas vid den preliminära sammanräkningen.

Denna anordning förutsätter åter, att de till valkuvertets yttre beskaffenhet

anknutna ogiltighetsgrunderna måste slutligt prövas av valförrättaren,

dock endast såvitt han ej finner anledning ifrågasätta valkuvertets giltighet.

Emellertid är härvid att märka, att redan nu skyldighet åligger

valförrättaren att verkställa en dylik prövning och att i ett speciellt fall —

i fråga om valsedelsförsändelse för äkta makar — prövningen av det s. k.

ytterkuvertets lagenlighet är definitiv. Då prövningen av de vanliga valkuvertens

överensstämmelse med lagens fordringar torde ställa mindre krav på

valförrättarens omdöme, synes mig ur nu anförda synpunkt något avgörande

skäl ej kunna hämtas emot den föreslagna anordningen.

Därjämte är att märka, att valnämnderna redan nu hava att såsom första

instans pröva frågor av ofta invecklad beskaffenhet, nämligen rörande anmärkningar

mot röstlängden. Då någon erinran i fråga om valnämndernas

förmåga att härvidlag fullgöra sin uppgift ej framställts, synes mig någon

tvekan knappast behöva råda därom att valnämnderna även böra antagas äga

kompetens att på ett nöjaktigt sätt företaga den jämförelsevis enkla prövningen,

huruvida valkuvertens yttre beskaffenhet uppfyller lagens fordringar.

Vid bedömande av frågan om valnämndernas kompetens för här ifrågasatta

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

uppgifter, synes det anmärkningsvärt, att tämligen olika omdömen härvidlag

kommit till uttryck i länsstyrelsernas yttranden. Medan sålunda vissa länsstyrelser

bestämt avvisat tanken på en utvidgning av valnämndernas verksamhet,

hava andra länsstyrelser ansett sig kunna förorda, att den ifrågasatta

preliminära röstsammanräkningen skall avse ej endast, såsom i utredningen

närmast föreslagits, rösternas fördelning mellan de olika partierna utan även

valsedelsmaterialets uppdelning efter underparti- och fraktionsbeteckningar.

Om, såsom jag ärnar föreslå, vid den preliminära röstsammanräkningen inför

valförrättaren vissa åtgärder vidtagas för att denna sammanräkning må äga

rum under betryggande former, synes mig hinder icke böra möta mot förslagets

genomförande.

Såsom en fördel av den föreslagna anordningen torde ock kunna framhållas,

att därigenom en viss lättnad kommer att inträda i länsstyrelsernas arbete med

röstsammanräkningen. Det ofta synnerligen tidsödande arbetet med valkuvertens

brytande skulle nämligen icke komma att utföras hos länsstyrelsen.

Vad därnäst angår frågan, huru långt sammanräkningen bör sträcka sig

— om den bör begränsas till den första å valsedeln förekommande partibeteckningen

eller om den bör gälla även underparti- och fraktionsbeteckningarna —

vill jag, i anslutning till vad från några länsstyrelsers sida hemställts, förorda

det senare alternativet. Det är nämligen självfallet, att resultatet av en röstsammanräkning,

som allenast gäller den första beteckningen, skulle äga ett

jämförelsevis ringa intresse. Då denna beteckning säkerligen i många fall

kommer att avse en s. k. valkartell, är det för bedömande av partiernas ställning

givetvis nödvändigt att äga kännedom om huru det röstetal, som samlats

under denna gemensamma beteckning, fördelar sig på de i kartellen ingående

partierna. Därtill kommer, att valkarteller ofta ingås kretsvis, vilket föranleder

att siffror, som erhållits från kretsar, där partierna gått fram vart

för sig, ej skulle kunna sammanställas med motsvarande siffror från andra

kretsar, där kartellbildning ägt rum. Skall över huvud taget valförrättarna

åläggas bestyret med en förberedande röstsammanräkning, synes det mig vara

ett befogat krav, att denna verkställes på sådant sätt, att dess resultat kan

tillgodogöras i avsedd utsträckning. Jag delar också den uppfattning, som uttalats

av länsstyrelsen i Stockholms län, att en sammanräkning i den omfattning

jag föreslår skall visa sig möjlig att genomföra utan nämnvärt merarbete.

Beträffande de närmare bestämmelserna rörande förfarandet vid sammanräkningen

torde i huvudsak böra gälla följande. De valsedlar, ifråga om

vilka valförrättaren finner anledning antaga, att de äro ogiltiga — vare sig

anledningen må ligga i valkuvertets yttre beskaffenhet eller i dess innehåll —

böra ej ingå i den förberedande sammanräkningen utan därvid läggas å sido.

Bör att icke någon omständighet av betydelse vid den prövning länsstyrelsen

senare har att verkställa i fråga om valsedlarnas giltighet, skall bliva obeaktad,

torde i dylikt fall valsedeln åter böra inläggas i sitt valkuvert. Skulle i valkuvertet

hava nedlagts mer än en valsedel eller jämte valsedel annat papper

e. d., torde hela innehållet i valkuvertet böra åter inläggas däri. För att för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

27

hindra att under transporten ett valkuverts innehåll faller ut. synes valkuvertet

böra inläggas i ett nytt kuvert, som tillslutes.

I anslutning till från några länsstyrelsers sida gjord hemställan, vill jag

förorda, att efter den preliminära sammanräkningen varje partis valsedlar inläggas

i särskilda omslag, försedda med påskrift om partibeteckning, antal

valsedlar och valdistriktet. De valkuvert, vilka innehålla de såsom ogiltiga ansedda

sedlarna, böra ävenledes läggas i särskilt omslag, varå antecknas antalet

dylika valkuvert och valdistriktet. Ett eller flera dylika omslag torde därpå

böra inläggas i ett gemensamt ytteromslag, som förseglas i enlighet med vad

därom för närvarande är föreskrivet.

I protokollet bör anteckning göras om antalet valsedlar inom de karteller,

partier eller fraktioner, vilkas valsedlar gjorts till föremål för sammanräkning,

antalet valkuvert, innehållande valsedlar, vilka ansetts ogiltiga, samt antalet

förseglade ytteromslag.

Därest sammanräkningen icke kan bringas till slut å den dag, då valet hålles,

bör rörande valsedlarnas förvaring i huvudsak gälla samma regler som i motsvarande

fall gälla ifråga om sammanräkningar hos länsstyrelsen (84 §).

Föreskrifter i dessa hänseenden torde böra intagas i 69 §, varjämte i 55,

70, 76 och 78 §§ vissa formella jämkningar bliva erforderliga.

I 60 § vallagen är för närvarande stadgat, att innan valkuvert utlämnas valförrättaren

skall därå intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen

äger rum. Om nu valkuverten i regel ej längre skola medfölja till

länsstyrelsen utan makuleras omedelbart efter den preliminära sammanräkningen,

lärer valkuvertets stämpling i samband med valsedelns avlämnande bliva

onödig och bestämmelsen härom kunna utgå. Däremot synes lämpligt att,

när vid den preliminära sammanräkningen, valsedel ansetts ogiltig och följaktligen

åter inlagts i sitt valkuvert och detta i ett nytt kuvert, det sistnämnda

förses med anteckning, utvisande vederbörande valdistrikt. Vidare torde såsom

redan omnämnts de omslag, i vilka valsedlar och i vissa fall valkuvert inläggas,

böra förses med påskrift, utvisande bl. a. valdistriktets namn. Den föreslagna

ändringen i 60 § föranleder en mindre jämkning i 61 och 65 §§. I

I konstitutionsutskottets förut återgivna utlåtande ifrågasattes, huruvida ej

genom vissa åtgärder i samband med den slutliga sammanräkningen jämväl

det definitiva valresultatet skulle kunna framläggas med mindre tidsutdräkt

än som nu vore vanligt. I sådant hänseende ansåg utskottet kunna ifrågasättas

skyldighet för den primära valmyndigheten att dagen efter valet insända valsedlar

och protokoll, varjämte åläggande borde stadgas för länsstyrelserna att

så snart omständigheterna det medgåve företaga sammanräkningen.

I revisionssekreteraren Dahlqvists utredning har även detta spörsmål gjorts

till föremål för en undersökning, vilken lett till förslag att genom ändring i

det nuvarande kungörelseförfarändet angående valförrättningen bereda länsstyrelserna

tillfälle att tidigare än för närvarande är möjligt påbörja den slutliga

röstsammanräkningen.

Insändande

av valhandlingarna.

Utredningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

I utredningen yttras härom följande:

»Enligt gällande bestämmelser blir resultatet av val till andra kammaren

känt först genom den av K. B. verkställda sammanräkningen av rösterna.

Någon viss tid, inom vilken sammanräkningen skall vara verkställd, finnes

icke i lag stadgad, utan utsätter K. B. i den kungörelse — — —, som K. B.

enligt 55 § i lagen om val till riksdagen har att utfärda om valet, tid och ställe

för rösternas sammanräknande. I syfte att tiden mellan själva valet och röstsammanräkningen

icke må sättas längre än som är nödigt förekomma dock i

vallagen vissa bestämmelser. 1 70 § stadgas sålunda att, sedan valförrättningen

avslutats, därvid skall tillkännagivas tid och ställe, som blivit utsatt för

rösternas sammanräknande, valförrättaren ofördröjligen skall till K. B. insända

dels det eller de förseglade omslag, vari valkuverten äro inlagda, dels ock

valprotokollet och röstlängden. Och nämnda kungörelse skall tillika innehålla

erinran om den skyldighet, som jämligt 70 § åligger valförrättare. Enligt 76 §

åligger det K. B. att i god tid före röstsammanräkningen tillse, att valprotokoll,

röstlängd och omslag, innehållande valkuvert, inkommit från alla valdistrikt,

samt, där så ej skett, från försumlig valförrättare infordra vad som

felas. K. B. skall även verkställa förberedande granskning av nämnda handlingar.

Emellertid lärer det icke kunna undgås, att den tid, som sålunda redan i valkungörelsen

måste bestämmas att föreligga mellan valförrättningen och

röstsammanräkningen, icke tillmätes alltför snävt, då det ju måste beräknas,

att under tiden valhandlingarna med visshet hinna inkomma från samtliga valförrättare.

Ä andra sidan kan icke K. B., även om samtliga valhandlingar tidigare

inkommit, företaga röstsammanräkningen förr än å den i valkungörelsen

utsatta dagen. Det vill därför synas som om den omständigheten, att K. B.

redan i valkungörelsen måste utsätta tid för röstsammanräkningen i en del

fall föranleder att röstsammanräkningen ej kan ske så tidigt som varit möjligt,

därest K. B. ägt företaga röstsammanräkningen så snart samtliga valhandlingar

inkommit.

En ändring av gällande bestämmelser i den riktning, att stadgandet i 55 §

om skyldighet för K. B. att i valkungörelsen utsätta tid och ställe för rösternas

sammanräknande utgår, och i stället i 77 § föreskrives, att sammanräknandet

skall av K. B. verkställas så snart ske kan, synes åtminstone i en del

fall kunna medföra att sammanräkningen kommer att företagas tidigare än

som med gällande bestämmelser är möjligt.

Berörda ändring medför, att stadgandet i 70 § om att vid valförrättningens

avslutande skall tillkännagivas tid och ställe, som blivit utsatt för rösternas

sammanräknande, utgår, och torde stadgandet i 76 § första stycket böra givas

det innehåll att i den mån valprotokoll, röstlängd och omslag, innehållande valkuvert,

inkomma från valdistrikten, K. B. skall verkställa förberedande granskning

av nämnda handlingar. Befinnas dessa därvid icke vara i behörigt skick,

skall K. B., där så prövas nödigt, på lämpligt sätt införskaffa erforderliga

upplysningar rörande anledningen härtill. Så snart beträffande valdistrikt,

från vilket nämnda handlingar ännu icke inkommit, anledning föreligger till

antagade att valförrättaren icke ställt sig till efterrättelse den honom åliggande

skyldighet i avseende å handlingarnas insändande, åligger det K. B. att från

försumlig valförrättare infordra handlingarna.

Även skulle, såsom riksdagen ifrågasatt, den i 70 § andra stycket stadgade

skyldighet för valförrättare att insända valhandlingarna lämpligen kunna givas

den lydelse att insändandet skall ske ofördröjligen och senast dagen efter valförrättningens

avslutande.

Enligt 85 § skall valets utgång kungöras omedelbart genom uppläsning av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

29

valprotokollet och är med protokollets uppläsning valförrättningen avslutad.

Är någon missnöjd med valet må han enligt 22 § riksdagsordningen anföra

besvär sist inom tio dagar efter valförrättningens slut.

Därest röstsammanräkningen och valförrättningens avslutande skulle kunna

företagas utan att ett kungörande av förrättningen behövde företagas, torde

dock böra ifrågasättas om icke skyldighet skulle stadgas för K. B. att omedelbart

efter valförrättningens slut låta på lämpligt sätt — genom anslag, kungörelse,

som uppläses i kyrkorna och införes i ortstidningar — kungöra dagen

för valförrättningens slut ävensom valresultatet, och skulle i detta fall nu stadgad

besvärstid av tio dagar kunna räknas från kungörandet. Ansåges kungörande

ej behöva ske, torde besvärstiden böra utsträckas till exempelvis en

månad, i likhet med vad som gäller för överklagande av val till riksdagsman

i första kammaren, och besvärstiden räknas från valförrättningens slut. Stadgande

om en sådan skyldighet för K. B. skulle lämpligen kunna införas såsom

andra stycke i 85 § vallagen. En förlängning av besvärstiden förutsätter

ändring av 22 § riksdagsordningen.»

I de över utredningen avgivna utlåtandena hava länsstyrelserna gjort vissa Utlåtanden,

uttalanden i fråga om snabbare insändande av valhandlingarna.

Länsstyrelsen i Stockholms län: »I utredningen föreslås till en början sådan

ändring av 55 och 77 §§ i vallagen, att länsstyrelsen ej skulle utsätta viss tid

för röstsammanräkningen utan företaga denna, så snart ske kunde. Under

förutsättning att jämväl i 76 § sådan ändring vidtoges, att icke valhandlingarna

från samtliga valdistrikt skola vara inkomna, innan sammanräkningen påbörjas,

skulle åtminstone för Stockholms läns vidkommande den fördelen vinnas,

att röstsammanräkningen skulle kunna påbörjas för åtskilliga valdistrikt,

från vilka valhandlingarna komma länsstyrelsen till hända dagen efter valet,

redan sistnämnda dag. Enligt vad erfarenheten från de senaste valen här i

länet giver vid handen, torde man kunna räkna med, att större delen av materialet

kommer länsstyrelsen till hända under loppet av de tre närmaste dagarna

efter valet, och återstoden, från längre avlägsna mindre skärgårdskommuner, under

loppet av fjärde dagen efter valet. Med den föreslagna anordningen, varigenom

successiv sammanräkning finge ske, allteftersom handlingarna inkomme.

skulle för detta läns vidkommande kunna antagas, att resultatet av valet med

avseende på rösternas fördelning å olika grupper kunde beträffande hela länet

vara bekant under loppet av fjärde dagen efter valet.»

Länsstyrelsen i Uppsala län har framhållit, att det syntes osannolikt, att

någon nämnvärd tid skulle vinnas genom den ifrågasatta ändringen av gällande

föreskrift om valhandlingarnas ofördröjliga insändande därhän, att handlingarna

skulle insändas ofördröjligen och senast dagen efter valförrättningens avslutande.

En sålunda avfattad bestämmelse skulle dessutom svårligen kunna

alltid efterlevas i kommuner, där daglig postgång icke funnes och därifrån

budskickning icke kunde utan betydande olägenhet eller kostnad anordnas.

Ej heller syntes förslaget därom, att röstsammanräkningen skulle kunna företagas

utan att dagen för förrättningen kungjorts, vara ägnat att medföra en

så avsevärd tidsbesparing, att fördelen därav kunde väntas uppväga den uppenbara

olägenheten av att tiden för sammanräkningsförrättningen, vilken vore av

offentlig natur och hittills varit av allmänheten omfattad med det livligaste

intresse, icke skulle vara på förhand bekantgjord eller ens bestämd.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har tillstyrkt de i ärendet föreslagna lagändringarna

.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har förklarat sig ej hava något att erinra

mot förslaget i här berörda delar. Huruvida det ifrågasatta kungörandet av

tiden för valförrättningens avslutande jämväl behövde innehålla det på icke

officiell, men fullt tillförlitlig väg kända valresultatet vore enligt länsstyrelsens

mening närmast en ekonomisk fråga.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har förklarat sig ej hava något att erinra

mot den föreslagna ändringen i 70 § andra stycket vallagen, att valförrättare

skulle hava skyldighet att till länsstyrelsen insända valhandlingarna senast dagen

efter valförrättningens avslutande.

Däremot har länsstyrelsen ej ansett sig böra tillstyrka de föreslagna ändringarna

i 55 och 77 §§, avseende sättet för valkungörelsens avfattning. I

denna fråga yttrar länsstyrelsen: »Då emellertid vallagen är byggd på principen

om offentlighet vid såväl valförrättningarna som sammanräkningen och

det i sådant avseende föreskrives i 77 § i vallagen, att sammanräknandet av

rösterna skall ske inför öppna dörrar, bör allmänheten erhålla kännedom

om tiden och stället för sammanräkningen. Sådan kännedom vinnes lämpligast

genom kungörelse i ortstidningarna. Denna kungörelse blir billigast

genom dess intagande i den allmänna valkungörelsen, och någon fördel synes

ej erhållas genom utfärdandet av en särskild senare kungörelse därom, såsom

numera stadgats angående landstingsmannavalen, vid vilka röstsammanräkningen

från och med i år verkställes av länsstyrelserna.»

Länsstyrelsen i Kronobergs län har tillstyrkt de föreslagna lagändringarna.

Länsstyrelsen i Kalmar län har erinrat om att röstsammanräkningen hos länsstyrelsen

skall äga rum inför öppna dörrar. Då allmänheten förty borde hava

kännedom om när sammanräkningen skulle äga rum, syntes ett eftergivande

av kravet på dess kungörande i förväg ej böra ske. Övriga i detta sammanhang

ifrågasatta åtgärder syntes länsstyrelsen ej vara av den betydelse att de

motiverade en lagändring.

Länsstyrelsen i Gotlands län har avstyrkt de föreslagna lagändringarna. Till

motivering anför länsstyrelsen följande: »Om-----—• röstsammanräk
ningen

företages omedelbart efter det samtliga valhandlingar inkommit samt

undergått förberedande granskning och erforderlig komplettering, torde den

härigenom uppkommande tidsvinsten väl i regel knappast kunna beräknas högre

än till åtta dagar. Men å andra sidan medför röstsammanräkningens företagande,

utan att tiden för förrättningen förut offentligen kungjorts, den verkliga

olägenhet att tiden för besvärs anförande måste förlängas.»

Länsstyrelsen i Blekinge län har ansett en ändring i bestämmelsen om skyldighet

för länsstyrelsen att redan i valkungörelsen utsätta tid för rösternas sammanräknande

hava fog för sig. Länsstyrelsen yttrar i detta sammanhang vidare:

»Bekantgörandet av tiden för sammanräkningen kunde lämpligen ske

genom ortspressen till och med så sent som å själva sammanräkningsdagen.

På så sätt skulle sammanräkningen kunna vidtaga omedelbart efter det valhandlingarna

inkommit från samtliga valdistrikt. Erfarenheten har visat, att

allmänheten har föga intresse för själva sammanräkningsförfarandet; de, som

å allmänhetens vägnar äro närvarande vid dessa förrättningar, utgöras huvudsakligen

av tidningarnas ombud. Likaledes anser länsstyrelsen, att stadgandet

om skyldighet för valförrättarna att insända valhandlingama lämpligen

bör givas den lydelse, att insändandet skall ske ofördröjligen och senast dagen

efter valförrättningens avslutande.»

Länsstyrelsen i Kristianstads län har avstyrkt de föreslagna lagändringarna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 188.

31

Länsstyrelsen i Malmöhus län har funnit förslaget om borttagande ur valförrättningskungörelsen

av uppgiften om tiden för sammanräkningens företagande

icke tilltalande, enär sammanräkningens egenskap av offentlig förrättning

syntes erfordra sådant kungörande. Länsstyrelsen föreslår i stället

att i lagen en viss tid angives, inom vilken sammanräkningarna senast skola

påbörjas, med rätt dock för sammanräkningsmyndigheten att uppskjuta förrättningens

avslutande till dess valsedlar och valprotokoll inkommit från samtliga

valdistrikt.

Länsstyrelsen i Hallands län har förklarat sig anse lagändringen böra begränsas

till att möjlighet beredes länsstyrelserna att företaga röstsammanräkningarna

så fort ske kan.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har avstyrkt den föreslagna ändringen

av 55 § vallagen. Stadgandet i denna § att i kungörelsen om valet skall

utsättas tid och ställe för röstsammanräkningen borde enligt länsstyrelsens förmenande,

bibehållas, då offentlighetsprincipen syntes fordra, att tiden och stället

för sammanräkningen i god tid förut bringas till allmänhetens kännedom.

Därmed skulle ock vinnas den fördelen att ändring i den nu stadgade besvärstiden

ej behövde vidtagas. I övrigt funne länsstyrelsen ur rent praktisk synpunkt

bibehållande av den nuvarande anordningen vara att föredraga framför

förslaget att företaga sammanräkningen så fort valhandlingar föreligga

i behörigt skick. Vid röstsammanräkningarna måste nämligen personer

utanför länsstyrelsen i stor utsträckning tagas i anspråk. Länsstyrelsen nödgades

därför redan på ett tidigt stadium träffa disposition härför, därvid

av naturliga skäl dagarna för sammanräkningen måste vara fixerade.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har även betonat betydelsen av sistberörda synpunkt.

Mot en bestämmelse, att valnämndsordföranden senast dagen efter valet

skall till länsstyrelsen insända valsedlar in. m. har länsstyrelsen förklarat

sig ej hava något att erinra.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har icke funnit anledning till erinran mot de

föreslagna lagändringarna i nu avsedda delar.

Länsstyrelsen i Värmlands lön har avstyrkt förslaget i förevarande del. Länsstyrelsen

framhåller att redan offentlighetsprincipen syntes påkalla, att tid

och ställe för röstsammanräkningen inför länsstyrelsen på förhand bekantgjorts.

Vidare erinras om nödvändigheten att på förhand träffa anordningar för erhållande

av den för sammanräkningens verkställande erforderliga personalen,

vilket förhållande påkallade att även dagarna för ifrågavarande förrättning

borde vara i förväg bestämda.

Länsstyrelsen i Örebro län: »Om — ---— — föreskrift i vallagen in
föres

därom, att valförrättarna skola ofördröjligen efter valets avslutande och

sist dagen därefter till K. B. insända valhandlingarna, lärer det i regel vara

K. B. möjligt att påbörja sammanräkningen senast på femte dagen efter valdagen.

Någon större svårighet att till dess införskaffa eventuellt saknade valhandlingar

eller i ett eller annat avseende erforderliga upplysningar torde

med de hjälpmedel, som i form av telefon och automobiler nu överallt stå till

buds, icke behöva föreligga. Och sedan sammanräkningen påbörjats, bör resultatet

av densamma, åtminstone så vitt angår partiställningen, kunna vara

känt på andra dagen därefter. — —--— Enligt K. B:s uppfattning sy
nes

hinder därför i varje fall icke böra möta för en sådan föreskrift i vallagen,

enligt vilken sammanräkningen, där särskilda förhållanden icke finnas

medföra hinder därför, skall av K. B. påbörjas senast å åttonde dagen efter

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

valförrättningarnas avslutande. Då det emellertid kan vara vanskligt att redan

innan valhandlingarna börjat inkomma utsätta dag för sammanräkningen,

torde den nuvarande bestämmelsen, att tid och ställe för rösternas sammanräkning

skola angivas i kungörelsen för valet, höra utgå. Att, såsom ifrågasatts,

företaga sammanräkningen utan föregående offentligt tillkännagivande synes

ej heller böra ifrågakomma. K. B. finner sig därför böra i detta hänseende

såsom lämpligt och för ändamålet fullt tillräckligt föreslå, att dylikt tillkännagivande

skall vara infört i en eller flera av länets mest spridda tidningar

senast två dagar före förrättningens påbörjande.»

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har förklarat sig ej hava någon erinran mot

vad i förevarande del av utredningen föreslagits.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har ej funnit anledning till erinran mot de

i utredningen föreslagna lagändringarna i syfte att påskynda det definitiva

valresultatet hos länsstyrelserna. Länsstyrelsen anser dock att även med nu

gällande bestämmelser berörda resultat kunde vinnas lika snabbt som efter sagda

lagändringars vidtagande. Förslaget om åläggande för länsstyrelsen att efter

valförrättningens slut låta på lämpligt sätt kungöra dagen härför ävensom valresultatet

funne länsstyrelsen lämpligt även med bibehållande av nuvarande

bestämmelse om kungörande av valförrättningens början.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: »Enligt länsstyrelsens förmenande

skulle det syfte, som avses med den ifrågasatta anordningen, nämligen att

resultatet av val till andra kammaren tidigare än nu sker må bliva bekant,

enklast vinnas genom sådan ändring av nu gällande bestämmelser, att stadgandet

om skyldighet för K. B. att i valkungörelsen utsätta tid och ställe

för rösternas sammanräknande utgår och i stället föreskrives, att sammanräkningen

skall av K. B. omedelbart verkställas allteftersom valomslagen inkomma

till K. B. Genom en bestämmelse i angiven riktning skulle röstsammanräkningen

inför K. B. kunna taga sin början redan å andra dagen efter valet och

det definitiva resultatet av valet i regel kunna föreligga å femte eller sjätte

dagen efter valets förrättande.»

Länsstyrelsen i Jämtlands län: »På sätt som anmärkts i den remitterade utredningen,

föranleder den omständigheten att K. B. redan i valkungörelsen

måste utsätta tid för röstsammanräkningen, att denna icke kan företagas så

snabbt som eljest understundom skulle kunna ske. Detta sammanhänger med

föreskrifterna i 76 § i vallagen, enligt vilka K. B. har att i god tid före röstsammanräkningen

tillse, att protokoll, röstlängd och valförsändelser inkommit

från alla distrikt samt, där så ej skett, infordra det felande. Då, såsom i

Jämtlands län, valdistrikt finnas i de egentliga ödebygderna, med långsam

postgång och valnämnder, som äro mindre vana att omhänderhava förrättningar

av ifrågavarande beskaffenhet, måste den utsatta tiden beräknas så, att

även från dessa distrikt valförsändelserna hinna in till K. B. och dessutom

något utrymme finnes för en eventuell nödig komplettering. Erfarenheten har

också visat, att en viss tidsfrist behövs för dessa ändamål. Någon vinst skulle

säkerligen kunna göras genom en ändring av nyssberörda stadgande. Möjligen

skulle man härvid kunna gå något längre än vad utredningen åsyftar,

åtminstone enligt dess motivering. Där synes nämligen, såvitt angår nu berörda

fråga, endast vara avsett, att föreskrifterna i 55, 70 och 77 §§ angående

tillkännagivandet på förhand av tiden för röstsammanräkningen skulle utgå.

Därutöver kan man, just med hänsyn till befintligheten av valdistrikt av nyss

antydda beskaffenhet, tänka sig den ändringen, att K. B. icke ovillkorligen

skulle behöva avvakta, att valhandlingarna inkommit från samtliga valdistrikt,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

33

innan sammanräkningen får taga sin början. Om K. B. i stället finge påbörja

sammanräkningen, oberoende av ett eller annat av de mest avlägsna och minst

befolkade valdistrikten, skulle i vissa fall någon eller några dagar kunna

vinnas för ett, visserligen provisoriskt resultat. Den definitiva sammanräkningen

och platsfördelningen kan självfallet icke äga rum, innan handlingarna

från valkretsens alla distrikt föreligga. När sammanräkningen sålunda må

kunna påbörjas, måste överlämnas åt K. B:s avgörande i varje särskilt fall.

Den i utredningen föreslagna formuleringen av 76 § 1 stycket torde kunna

användas även med den längre syftande ändring, K. B. här ifrågasatt. Mot

förslaget i vad det avser kungörandet av sammanräkningen och besvärstiden

har K. B. intet att erinra.»

Länsstyrelsen i Västerbottens län har tillstyrkt de föreslagna lagändringarna.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har avstyrkt förslaget i nu ifrågavarande del.

Emot det i utredningen framställda förslaget, att från den i 55 § omför- Departemälda

valkungörelsen skulle uteslutas uppgiften om tid och ställe för rösternas mentschefen

sammanräknande hos länsstyrelsen har gjorts gällande, att kungörelse om röstsammanräkningen

såsom en offentlig förrättning i varje fall borde utfärdas.

Vidare har av några länsstyrelser framhållits att, då extra personal måste anställas

för röstsammanräkningarna, det för länsstyrelserna vore nödvändigt

att i god tid fastställa en dag för sammanräkningens företagande. Med hänsyn

till vad sålunda erinrats har jag ansett någon ändring i 55 § ej böra vidtagas.

Under sådana omständigheter lärer även frågan om ändring av 77 §

förfalla.

Genom den preliminära röstsammanräkning, som jag tidigare förordat, torde

allmänhetens intresse av att snabbt vinna kännedom om partiställningen vid

valet i det väsentligaste vara tillgodosett. Något behov av att skärpa föreskriften

om valförrättarnas skyldighet att snabbt insända valhandlingarna till

länsstyrelsen torde, därest en dylik sammanräkning kommer till stånd, näppeligen

föreligga. Ej heller finner jag anledning att nu upptaga den av vissa

länsstyrelser förordade anordningen att sammanräkningen hos länsstyrelsen

skulle ske successivt i den mån valhandlingarna inkomma. Med ett dylikt system

torde f. ö. vissa ej oväsentliga praktiska olägenheter vara förbundna. Däremot

vill jag i anslutning till vad från konstitutionsutskottets sida ifrågasatts

föreslå, att i 55 § vallagen intages en föreskrift att röstsammanräkningen skall

av länsstyrelsen utsättas att äga rum så snart ske kan. I

I detta sammanhang torde jag få i viss del anmäla jämväl riksdagens skri- Riksdagens

velse den 24 februari 1926 (nr 44) i anledning av väckta motioner om änd- 1<ärivelsll

ring i 58 § första stycket vallagen. ’ nr

I denna skrivelse har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville rörande bestämmelserna

om tiden för val till andra kammaren samt kommunala val låta

verkställa utredning i vissa angivna hänseenden ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Till grund för riksdagsskrivelsen lågo två motioner, av vilka den ena, väckt

i andra kammaren av herr Wiklund (nr 18), åsyftade ett förtydligande av

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 160 käft. (Nr 188.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

vallagens föreskrift om uppehåll i valförrättning på grund av allmän gudstjänst,

och den andra, väckt i samma kammare av herr Ljunggren (nr 206)

gällde en utsträckning av tiden för röstningen genom uteslutande ur vallagen

av föreskriften om uppehåll i valförrättningen under vissa tider på dagen.

Uppehåll i Jag torde till en början få upptaga det förstnämnda spörsmålet.

valförrätt- Efter en erinran att i 58 § i lagen om val till riksdagen vore meddelad den

YllyYlfl T) fl''

grund av föreskrift, att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles »inom valdistriktet»,

gudstjänst, uppehåll skall göras för den tid gudstjänsten pågår framhöll motionären, att

Motion 1926. en granskning av stadgandets tillämpning vid 1924 års val till andra kammaren

inom Västerbottens läns valkrets visade, att stor meningsskiljaktighet rått

i fråga om stadgandets tillämpning. Ett stort antal valnämnder hade tolkat

ifrågavarande stadgande på sådant sätt, att uppehåll ansetts böra ske allenast

då församlingens kyrka varit belägen inom valdistriktets gränser, medan andra

valnämnder åter, vilka gjort uppehåll i valet, oaktat allmän gudstjänst icke

förrättats å plats inom valdistriktet, däremot utgått från den uppfattningen, att

kyrklig förrättning av ifrågavarande beskaffenhet avsåge vederbörande församling,

och på grund härav ansett, att uppehåll borde göras så snart sådan

gudstjänst hölles i församling, inom vars område valdistriktet läge, även om

gudstjänsten ägde rum å plats belägen utom valdistriktet. Därjämte hade i en

del fall uppehåll ägt rum, icke med hänsyn till gudstjänsten i församlingens

utom valdistriktet belägna kyrka, utan på grund av någon vid sidan härav inom

valdistriktet hållen predikan eller dylikt.

Motionären har vidare anfört:

»Även om frågan---icke har större praktisk betydelse inom landets

alla valkretsar, torde den likväl, med hänsyn till vad ovan anförts, vara förtjänt

av att uppmärksammas från statsmakternas sida. I händelse av överklagande

kan, som bekant, underlåtenhet från valförrättarens sida att ställa sig

vallagens föreskrifter om tid för valet till efterrättelse, tillsammans med andra

felaktigheter vid valförrättningens anordnande under vissa betingelser medföra

vittgående rättsverkningar. Bortsett härifrån och från. de olägenheter,

som äro förknippade redan med valets överklagande, måste i fråga om.reglerandet

av med valförfarandet sammanhängande förhallanden en fast ordning framstå

som ett framträdande önskemål. Under nuvarande förhållanden föreligger

uppenbarligen i många fall ovisshet i förevarande avseende för valmännen om

vid vilken tid de lämpligen kunna begiva sig till valstället för utövande av den

dem tillkommande valrätt, vilket särskilt på landet, där man ofta har .att f ärdas

avsevärda sträckor, måste innebära en icke ringa olägenhet. Från olika

sidor framstår därför vikten av att, på ett eller annat sätt, rättelse sker i ovan

anmärkta missförhållanden.

Stadgandet om uppehåll i valet under gudstjänsttid inkom i vår rätt i sammanhang

med det ordnande av valförhållandena, som skedde genom vallagen

den 26 maj 1909, vars 46 § överensstämmer med 58 § i nu gällande vallag.

Någon motivering till stadgandet, ägnad att skingra den oklarhet, som i ovan

angivet avseende föreligger, möter icke i till vederbörande lagstiftningsärenden

hörande handlingar.

Då i lag den 18 mars 1910 stadgas, att konsistorium, där sådant av omständigheterna

föranledes, äger förordna, att för tva eller flera församlingar ma

förrättas gemensam högmässa i en av dem, synes härav indirekt framgå regeln,

enligt vilken sådan gudstjänst bör anses avse vederbörande församling. Guds
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

35

tjänsten förrättas således i själva verket icke inom vare sig det ena eller andra

valdistriktet, utan inom den kyrkliga kommunen, vilka territoriella indelningar

ju i vissa valkretsar sällan eller aldrig täcka varandra.

Med utgångspunkt häri torde man, lättare än av lagstadgandets mindre

val valda ordalag, kunna fastställa dess rätta innebörd. Härav synes nämligen

följa, att uppehåll i valet bör göras, så snart valdistriktet eller någon del av

detsamma faller inom församling, där allmän gudstjänst förrättas, under den

tid, sådan gudstjänst pågår. Om gudstjänstens förrättande äger rum i kyrka,

belägen inom eller utom valdistriktets gränser, torde härvid vara utan betydelse.

En sådan tillämpning står också i god överensstämmelse med den tanke,

som uppenbarligen ligger till grund för ifrågavarande stadgande.

Av det ovan anförda torde framgå, att vallagens bestämmelser i ämnet icke

äro så tydliga, som önskvärt vore. Erfarenheterna från Västerbottens läns valkrets

torde få anses ^ giva anledning till antagande, att valnämnderna i icke

ringa utsträckning måste befaras sakna förmåga att riktigt bedöma stadgandets

innebörd och att rätt uppfatta dess grunder, varför, om stadgandet skall verka

nöjaktigt, noggrannare och tydligare bestämmelser äro erforderliga. Att en

enhetlig tillämpning kräves, av tillbörlig hänsyn till de röstberättigades tid och

bekvämlighet, har ovan blivit berört, liksom att oriktig tillämpning i händelse

av överklagande under vissa förhållanden kan leda till hela valets upphävande.

Det bör tillses, att bestämmelserna ej tillämpas allenast undantagsvis eller i

vissa fall, varigenom stadgandets syfte endast delvis uppnås. Det vore då

bättre, att bestämmelserna om uppehåll i valet under gudstjänsttid finge helt

utgå. Då emellertid en sådan åtgärd, åtminstone för närvarande, icke torde

böra sättas i fråga, bör tillses, att, på ett eller annat sätt, nödiga garantier vinnas,

så att icke valmännen genom ovissa eller obestämda valtider finna utövandet

av sin valrätt försvårad.

För att råda hot på den olikhet, som gjort sig gällande vid stadgandets tilllämpning

inom olika valdistrikt, kunna olika utvägar tänkas. På grund av

stadgandets mindre tydliga avfattning läge måhända närmast till hands, att

rättelse åvägabragtes genom vidtagandet av en lagändring, som läte innehållet

framstå med full klarhet. Stadgandet borde i så fall erhålla en lydelse, enligt

vilken uppehåll i valförrättningen göres för den tid, gudstjänst pågår i de församlingar,

som till valdistriktet höra, eller inom församling, till vilken valdistriktet

eller del av detsamma hör, el. dyl.»

Motionären påpekade i fortsättningen önskvärdheten av att i sammanhang

med en ändring i vallagen jämväl motsvarande stadganden i kommunallagarna

bleve föremål för ändring, varefter motionären berörde möjligheten att för

andrakammarvalens del i administrativ ordning meddela föreskrifter, ägnade

att undanröja olägenheten av förevarande lagstadgande. I sådant hänseende

ifrågasatte motionären bl. a. antingen utfärdande av en föreskrift, att gudstjänst

å valdagen borde hållas under de tider, då uppehåll i valförrättningen

ägde rum eller meddelande av en bestämmelse, att i kungörelsen angående valförrättningen

för varje valdistrikt borde intagas uppgift om tid för uppehåll

på grund av gudstjänst eller ock meddelande av vissa direktiv i en av justitiedepartementet

utgiven promemoria till ledning för valförrättare.

Konstitutionsutskottet yttrade i sitt i ärendet avgivna utlåtande (nr 7) angå- Konstituende

förevarande motion följande: tionsntskottet

'' 1926.

»Det nu gällande stadgandet i § 58, första stycket, i lagen om val till riksdagen,

enligt vilket, blår allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Utlåtanden.

uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår’, har, såsom motionären betonar,

varit föremål för skilda tolkningar. Å ena sidan har man nämligen ansett, att

uppehåll i valet borde göras endast i det fall, då den kyrka, inom vilken gudstjänst

hölles, vore belägen inom valdistriktets gräns, å andra sidan har man

hållit före, att uppehåll i valet borde göras i alla de fall, då gudstjänst hölles

i församling, inom vars område valdistriktet folie, även om vederbörande kyrka

vore belägen utom valdistriktet. Någon ledning vid avgörandet av denna tolkningsfråga

står, såsom även motionären framhåller, icke att finna i förarbetena

till ifrågavarande lagstiftning; ej heller har frågan vid något tillfälle varit föremål

för regeringsrättens prövning.

En bokstavlig tolkning av ifrågavarande bestämmelse synes närmast giva

vid handen, att uppehåll i val skall ske i de fall, då gudstjänsten hålles å plats

inom valdistriktets gräns. En dylik tolkning lär emellertid knappast stå i överensstämmelse

med bestämmelsens uppenbara syfte att förebygga, att valhandlingen

hindrar församlingsbor att deltaga i gudstjänsten; från denna utgångspunkt

borde tydligen val ej få förrättas a tid, da inom församlingen gudstjänst

äger rum. Särskilt i de nu vanliga fall, då en^ församling är uppdelad

i ett flertal valdistrikt, synes det icke rimligt, att, då gudstjänst hålles inom

församlingen, uppehåll i valet endast göres i det valdistrikt, där kyrkan är belägen,

under det att valet pågår i övriga valdistrikt. Vid bestämmelsens tillkomst

år 1907 sammanföll valdistriktet såsom regel med församlingen.^

Den tveksamhet rörande ifrågavarande bestämmelses innebörd, som sålunda

föreligger, bör enligt utskottets mening undanröjas genom lagändring. Att,

såsom motionären ifrågasätter, åvägabringa ett förtydligande i administrativ

väg — exempelvis genom direktiv i den till ledning för valförrättare utgivna

promemorian — lär icke vara att anbefalla, da pa detta sätt en tolkning av ett

oklart lagstadgande icke bör och med bindande verkan icke kan astadkommas.

Utskottet föreslår därför, att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhaller om utredning

och förslag i ämnet. Härvid böra jämväl motsvarande bestämmelser i de kommunala

författningarna bliva föremål för prövning.»

Såsom framgår av vad jag redan tidigare yttrat blev denna hemställan av

riksdagen bifallen.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 9 juli 1926 anbefallt länsstyrelserna att inkomma

med yttrande i anledning av nämnda riksdagsskrivelse. Av utlåtandenas

innehåll torde jag här få lämna följande sammandrag.

ÖverståthåJlar ämbetet: »Då det, på sätt riksdagen yttrat, måste anses vara

vallagens uppenbara syfte att förebygga att valhandlingar hindra församlingsbor

att deltaga i gudstjänsten, lärer det vid det förhållande att skilda lagtolkningar

gjort sig gällande vara enklast att förebygga sådana genom att, såsom

ock riksdagen synes hava tänkt sig, stadga, att val ej må förrättas å tid, då

inom församlingen gudstjänst äger rum.»

Länsstyrelsen i Stockholms län har förordat, att i bestämmelserna om valkungörelses

innehåll (55 §) göres sådan ändring att i kungörelsen med bestämda

klockslag angives, när uppehåll för gudstjänst äger rum. Vida,re borde enligt

länsstyrelsens mening bestämmelserna om uppehåll i valförrättningen på grund

av gudstjänst givas sådan avfattning, att av desamma tydligt framginge,_ att

uppehåll skulle göras för en tid, då allmän gudstjänst påginge inom församling,

till vilken valdistriktet eller del av detsamma hör.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

37

Länsstyrelsen i XJppsala län har ansett att — oavsett belägenheten av den

plats, där gudstjänsten hålles -—• hänsyn borde tagas till gudstjänst för valdistriktet

d. v. s. gudstjänst i den kyrka, dit för valdagen valdistriktets innevånare

äro hänvisade.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har ifrågasatt, huruvida ej bestämmelserna

om uppehåll i valförrättning för den tid allmän gudstjänst pågår kunde

utgå ur författningarna.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har funnit önskvärt, att enahanda bestämmelser

för uppehåll i valförrättning, som nu gälla för kommunala val, bleve

utfärdade att gälla även för val till andra kammaren.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har framhållit, att vid en ändring av stadgandet

i 58 § vallagen hänsyn borde tagas till att fall kunde förekomma, då, där

två eller flera församlingar äro förenade till ett pastorat, gudstjänsten för en

församling av någon anledning förlädes till en annan församlings i pastoratet

kyrka. Även i detta fall syntes valförrättningen ej böra pågå inom den förra

församlingen medan gudstjänst hålles i den senare.

Länsstyrelsen i Kronobergs lön har tillstyrkt den av motionären i ämnet

föreslagna ändringen av 58 § vallagen.

Länsstyrelsen i Kalmar län har hemställt, att ändring måtte ske i 58 § därhän

att uppehåll i valförrättningen skall göras för den tid gudstjänst pågår inom

församling, till vilken valdistriktet eller del av detsamma hör.

Länsstyrelsen i Gotlands län: »Ett flertal av stiftets pastorat omfattar

mera än två församlingar och i följd därav måste sammanlysning av gudstjänst

för ett par församlingar skiftesvis äga rum. I överensstämmelse med

grunden för föreskriften om uppehåll i valförrättning vid gudstjänst bör i detta

fall sådant uppehåll göras i bägge de församlingar, för vilka den sammanlysta

gudstjänsten är avsedd, oavsett i vilkendera församlings kyrka gudstjänsten

avhålles. Det ligger emellertid nära till hands att antaga att detta ej alltid

iakttages.»

. Under åberopande av det anförda har länsstyrelsen tillstyrkt sådan ändring

i vederbörande författningsrum att det fullt tydligt utsäges att i valdistrikt

uppehåll i valförrättning skall göras under pågående gudstjänst, avsedd för

församling, till vilken valdistriktet hörer.

Länsstyrelsen i Blekinge län har ifrågasatt, huruvida — förutom det föreslagna

förtydligandet av bestämmelsen om uppehåll i valförrättning under den

tid allmän gudstjänst pågår — även sistnämnda uttryck borde strängare fixeras.

I sådant hänseende föreslår länsstyrelsen, att i stället borde väljas »högmässogudstjänst».

Vidare borde, för undvikande av allt missförstånd och för allmänhetens

underrättande i den kungörelse om valet, som jämlikt 55 § vallagen

skall av länsstyrelsen utfärdas, för varje valdistrikt utsättas klockslagen för

detta uppehåll.

Länsstyrelsen i Kristianstads län: »Stadgandet i 58 § i lagen om val till

riksdagen, att där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet, uppehåll

skall göras för den tid gudstjänsten pågår, innebär, såsom i riksdagsskrivelsen

anförts, en otydlighet, vilken synes böra genom lagändring undanröjas.

Det naturliga och med stadgandets syfte mest överensstämmande synes vara,

att uppehåll i valförrättningen skall göras då gudstjänst hålles i den kyrka,

som valdistriktets innevånare normalt äro hänvisade att besöka. Fall förekomma

emellertid, då inom en församling finnas flera kyrkor, i vilka gudstjänst

hålles samma dag. Gudstjänst hålles till exempel i den ena kyrkan

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S8.

10.30 förmiddagen och i den andra klockan 1 eftermiddagen. Att då göra

uppehåll i valförrättningen under båda gudstjänsterna vore både onödigt och

till hinder för valet. Med hänsyn till sådana fall skulle möjligen stadgandet

kunna formuleras så, att därest allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet

eller utom valdistriktet, men avsedd för valdistriktets invånare,

uppehåll skall göras för den tid gudstjänsten pågår.»

Länsstyrelsen i Malmöhus län har förklarat sig ej hava något att erinra emot

ett förtydligande av ifrågavarande bestämmelse i vallagens 58 §, varjämte länsstyrelsen

har funnit föreskrift böra meddelas om intagande av noggranna

tidsuppgifter i kungörelsen om valet.

Länsstyrelsen i Hallands län har framhållit, att det gällande stadgandets mening

måste anses hava varit att föreskriva uppehåll med valförrättning under

gudstjänsttid i församlingen, oavsett inom vilket valdistrikt kyrkan är belägen.

Då emellertid olika tolkningar av uttryckets innebörd gjort sig gällande, syntes

ett förtydligande av detsamma vara av behovet påkallat. För att råda bot på

de i motionerna påtalade olägenheterna med nuvarande bestämmelser om valtiderna

har länsstyrelsen funnit ingen annan utväg stå till buds än att ändra

dessa bestämmelser, i vad de avsåge uppehåll under valdagens eftermiddag, sålunda,

att detta uppehåll i stället för att, såsom nu är fallet, avse på landet

tiden klockan 2—6 och i stad tiden klockan 2—5 eftermiddagen, komme att

gälla för såväl stad som landsbygd allenast tiden 2—4 eftermiddagen. I samhanhang

härmed har länsstyrelsen föreslagit, att bestämmelsen om uppehåll

under gudstjänsttid måtte begränsas till högmässogudstjänst.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ansett det med visshet kunna

antagas, att avsikten med ifrågavarande stadgande varit, att uppehåll i valförrättningen

skulle göras, då allmän gudstjänst hålles för församling, vartill

valdistriktet hör, vare sig gudstjänstlokalen vore belägen inom eller utom valdistriktet

eller inom eller utom församlingen. Länsstyrelsen yttrar vidare:

»Därest flera gudstjänstlokaler finnas inom samma församling och allmän gudstjänst

där hålles å olika tider, kunna givetvis svårigheter uppkomma att medhinna

valet under den tid, som står till buds. Enahanda kan förhållandet bliva,

om i ett valdistrikt ingå delar av olika församlingar och allmän gudstjänst icke

hålles samtidigt i de skilda församlingarnas kyrkor. Emellertid torde härigenom

uppkommande olägenheter kunna undanröjas om genom vederbörande domkapitels

försorg åtgärder vidtagas för att den allmänna gudstjänsten inom de

olika gudstjänstlokalerna eller inom de olika församlingarna under valdagen

hållas på samma tid eller, därest detta icke låter sig göra, gemensam gudstjänst

anordnas i den utsträckning, detta är erforderligt.»

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har erinrat om att enligt den uppfattning, som

kommit till uttryck i riksdagens förberörda skrivelse, syftet med det stadgade

uppehållet i valförrättningen skulle vara att förebygga, att valhandlingen hindrade

församlingsbor att deltaga i gudstjänsten. Emellertid förklarar sig länsstyrelsen

hava funnit, att ifrågavarande uppehåll icke kunde motiveras av nämnda

skäl. Däremot funne länsstyrelsen det vara överensstämmande med god ordning,

att den profana förrättning, som valförrättningen vore. avbrötes, då gudstjänst

förrättades i kanske omedelbart grannskap av vallokalen. Med denna

uppfattning överensstämde, att valförrättningen endast borde avbrytas i det fall,

att allmän gudstjänst förrättades å plats inom valdistriktets gräns. Då detta

överensstämde med lagens formulering, ville länsstyrelsen icke förorda någon

ändring i förevarande avseende i 58 § av lagen om val till riksdagen men däremot

sådan ändring i 11 § 2 mom. b) av lagen om landsting, 29 § 5 mom. a)

i Kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet och 24 § 2 mom. i Kungl.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

39

förordningen om kommunalstyrelse i stad, att dessa lagrum bringades till överensstämmelse

med motsvarande bestämmelse i lagen om val till riksdagen.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har hemställt att åtgärder måtte vidtagas för

att gudstjänsten bleve förlagd så tidigt på dagen, att den kunde vara avslutad,

då valförrättningen skulle börja.

Länsstyrelsen i Värmlands län har framhållit, att syftet med förevarande

bestämmelse i 58 § vallagen syntes vara, att en valförrättning icke skulle utgöra

hinder för valmännen att bevista den allmänna gudstjänsten inom den

församling de tillhöra, vare sig gudstjänstlokalen vore belägen inom eller utom

det valdistrikt, där förrättningen äger rum. Länsstyrelsen yttrar vidare: »För

nämnda ändamål är icke heller tillfyllestgörande den föreskrift, som i motsvarande

fall gäller enligt förordningen om kommunalstyrelse på landet eller att

’där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom kommunen, göres uppehåll för

den tid gudstjänsten pågår’. Sålunda finnas inom länet några kommuner, vilka

sakna egen kyrka och i kyrkligt hänseende äro förenade med annan kommun;

och sådana eller liknande förhållanden äro säkerligen rådande även annorstädes.

K. B. får förty föreslå, att ifrågavarande stadganden ändras därhän att,

där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom församling, som valdistrikt helt

eller delvis tillhör, uppehåll i valet skall göras för den tid gudstjänsten pågår.

Om för ett valdistrikt skulle finnas flera gudstjänstlokaler, i vilka gudstjänst

icke förrättas samtidigt, eller om inom gemensam gudstjänstlokal å valdagen

hållas flera gudstjänster, torde de olägenheter för valet, som därigenom uppstå,

kunna undanröjas genom hänvändelse till vederbörande domkapitel för

meddelande av för tillfället lämpliga bestämmelser rörande gudstjänsttiderna.»

Länsstyrelsen i Örebro län har hemställt, att därest en ändring i vallagen

funnes böra ske, stadgandet måtte få följande lydelse: »dock att där allmän

gudstjänst å valdagen hålles inom församling, vari distriktet eller del därav

ingår, uppehåll göres för den tid, gudstjänsten pågår».

Länsstyrelsen i Västmanlands län har yttrat, att, därest bestämmelsen om

uppehåll i valet under tiden för allmän gudstjänst tillkommit uteslutande för

att bereda valmännen möjlighet att både bevista gudstjänsten och deltaga i

valet, nämnda bestämmelse syntes kunna helt utgå. Med nuvarande samfärdsmöjligheter

torde det endast i sällsynta undantagsfall saknas möjlighet för

valmännen att å valdagen bevista gudstjänsten och deltaga i valet. Om emellertid

bestämmelsen ansåges icke böra helt upphävas torde dock en begränsning

kunna göras, så att uppehåll i valförrättningen inskränktes till allenast

högmässogudstjänst, varvid till undvikande av missförstånd borde angivas, at£

bestämmelsen om sådant uppehåll skulle tillämpas inom församlingens alla

valdistrikt. Vidare borde tiden för gudstjänsten fixeras till bestämda klockslag.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har ej haft något att erinra mot den föreslagna

lagändringen.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har framhållit att syftet med ifrågavarande

stadgande i 58 § vallagen lämpligen syntes kunna vinnas genom förbud mot

valförrättning å tid »då inom församling gudstjänst äger rum». Ordet gudstjänst

syntes i tydlighetens intresse böra utbytas mot högmässogudstjänst.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ifrågasatt, huruvida den föreslagna

ändringen i vallagen vore av behovet påkallad. Syftet med ändringen skulle

enligt länsstyrelsens förmenande enklast och bäst nås genom att uti den inom

justitiedepartementet utarbetade P. M. angående vad valförrättarna hava att

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majsts proposition nr 188.

Departe
mentschefen.

iakttaga vid valförrättning intoges fullständiga upplysningar om hur valförrättarna

i förevarande avseende skulle, förfara.

Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bestämmelsen i 58 § vallagen om uppehåll

i valförrättning under gudstjänsttid hade — yttrar länsstyrelsen -—- inom Jämtlands

län tolkats så att uppehåll i valet gjorts å tid, då inom den församling,

till vilken valdistriktet eller någon del därav hörde, gudstjänst ägde rum. Enligt

länsstyrelsens förmenande överensstämde också denna tolkning med stadgandets

innebörd. Då av utredningen framginge, att skilda meningar gjort sig

gällande angående den rätta tolkningen, syntes en ändring av lydelsen böra ske.

Länsstyrelsen i Västerbottens län: »Visserligen är det så, att inom en stor

del av Västerbottens län de flesta valdistrikten äro belägna på sådant avstånd

från kyrka, att befolkningen, därest rösträtten skall utövas, är förhindrad att

alls begiva sig till kyrkan samma dag. Men då i dessa trakter är vanligt att

enskilda andaktsövningar äga rum hos byamännen i tur och ordning under

samma tid, som gudstjänsten försiggår i kyrkan, synes det bäst överensstämma

med den tanke, som legat till grund för stadgandet i ifrågavarande paragraf,

att denna gives sådan avfattning att uppehåll i valet kommer att äga

rum i alla valdistrikt inom församlingen under gudstjänsttiden. Då det icke

alltid är givet att en kommuns indelning i valdistrikt sammanfaller med kommunens

indelning i kyrkligt hänseende bör vid formuleringen av detta lagstadgande

hänsyn tagas härtill.»

Länsstyrelsen i Norrbottens län: »Med hänsyn till allmänhetens bekvämlighet

och för att underlätta möjligheterna att deltaga i valet måste det givetvis

anses vara ett önskemål, att förrättningen under den för valet bestämda dagen

pågår under en gång för alla bestämda tider och så vitt möjligt utan avbrott.

Särskilt för avlägset boende väljare, vilka icke så noga kunna beräkna tiden

för sin ankomst till valstället, kan det vara förenat med besvär och obehag av

varjehanda slag att vid framkomsten finna vallokalen stängd. De nuvarande

bestämmelserna föra med sig, att det i allmänhet blir två uppehåll i valförrättningen,

en för gudstjänsten och en för middagsrasten. Kunde dessa uppehåll

sammanföras till ett och fixeras till viss tid på dagen, lika för hela landet

och för skilda slag av val, skulle därmed de överklagade olägenheterna i

stort sett vara undanröjda, För ändamålet kräves, att den allmänna gudstjänsten

å valdagen förlägges till viss bestämd tid på dagen förslagsvis klockan 12.

Den rätt, som nu vid vissa val tillkommer val förrättaren att bestämma tider

för valet, borttages, och för alla direkta val, såväl politiska som kommunala,

bestämmas valtiderna i lag till exempelvis 9—12 f. m. och 3—8 e. m. Föreskrifterna

om uppehåll för allmänna gudstjänsten .skulle med en sådan anordning

kunna bortfalla.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava länsstyrelserna i Södermanlands

och Västmanlands län ifrågasatt, huruvida föreskriften i 58 § vallagen

om uppehåll i valförrättning under den tid allmän gudstjänst pågår borde

bibehållas. Berörda stadgande röner nämligen i sin praktiska tillämpning

en avsevärd inskränkning genom den rätt att avlämna valsedel, som enligt

68 § samma lag är tillagd väljare, vilken då uppehåll i valet skall göras pr

tillstädes i vallokalen eller å anvisad plats därintill.

Själva valförrättningen kan således komma att pågå samtidigt med gudstjänsten,

och valförrättarna kunna därigenom hindras att bevista denna. Det

torde ej heller varit i syfte att bereda valförrättarna tillfälle att besöka gudstjänsten,

som stadgandet i fråga kommit till, utan avsikten därmed torde när
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

41

mast hava varit att trygga valmännens möjlighet att å valdagen besöka kyrkan.

Men för detta ändamål är det uppenbarligen varken nödvändigt eller ändamålsenligt

att själva valförrättningen avbrytes under gudstjänsttiden. Det

gäller i stället att tillse, att vallokalen under den övriga delen av dagen hålles

öppen i sådan utsträckning, att den, som önskar övervara gudstjänsten, likväl

kan hinna deltaga i valet. För att tillgodose detta önskemål ämnar jag i det

följande förorda en förlängning av valtiden med två timmar på landet och

en timme i stad. Vinner detta mitt förslag bifall, torde valmännens intresse

i att på valdagen kunna bevista gudstjänsten, bliva bättre beaktat än enligt

nu gällande bestämmelser, varför stadgandet om uppehåll i valförrättning under

gudstjänst torde kunna utgå.

Såsom förut nämnts, berördes i 1926 års riksdagsskrivelse även frågan om utsträckt

utsträckning av tiden för röstningen. I den till grund för riksdagens behand- tid för röstning

av denna fråga liggande motionen (II: 206) hemställdes:

att riksdagen måtte besluta: att § 58, första stycket, i vallagen skulle er- Motion 1926.

hålla följande ändrade lydelse:

»Valet skall börja klockan nio förmiddagen och fortgå å landsbygden

till klockan åtta och i stad till klockan nio eftermiddagen; dock att, där

allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet, uppehåll göres

för den tid gudstjänsten pågår.»

Till stöd för denna hemställan anfördes i motionen följande:

»Av stor betydelse för hela samhällsutvecklingen är, att största möjliga antal

av de röstberättigade medborgarna deltaga i de valhandlingar, vilka äro grundläggande

för sammansättningen av landets lagstiftande församling. I syfte att

främja en allmän uppslutning vid valurnorna av politiskt vakna medborgare

hava också efter hand vissa åtgärder vidtagits, varibland må nämnas uppdelning

av valdistrikt, vilka, på grund av sin geografiska utsträckning eller olämpliga

kommunikationer, orsakat väljarna oskälig tidsutdrägt. Ytterligare åtgärder

av enahanda innebörd äro dock, enligt mångas mening, erforderliga.

Från åtskilliga håll av landet — särskilt dem, där stora avstånd spela in —

ha nämligen försports olägenheter av de avbrott i valhandlingen, som nu äro

föreskrivna. I lag om val till riksdagen den 26 november 1920 är ju stadgat

icke blott att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet,

uppehåll skall göras för den tid gudstjänsten pagar, utan att dessutom ett

ytterligare uppehåll i valhandlingen skall göras, på landsbygden uppgående

till icke mindre än fyra timmar.

Senast vid 1924 års riksdagsmannaval härjade på valdagen i vidsträckta

trakter — hela västliga delen av landet —- ett svårt oväder med skyfallsliknande

regn. Man må icke förtänka de röstande, som kanske efter en lång färd

anlänt till sina valställen kort efter det avbrott i valakten skett klockan 2 eftermiddagen,

om de känt sig missmodiga vid den vissa utsikten till kanske mer

än fyra timmars väntan, ibland måhända utan möjlighet att erhålla tak över

huvudet, och med hemfärd först sedan mörkret fallit på. Sådant är onekligen

ägnat att mer än nödvändigt påfresta det medborgerliga intresset. När därtill

kommer, att sysslor vänta i hemmet, inträffar ej sällan, att den röstberättigade

måste återvända med oförrättat ärende, utan möjlighet att senare avgiva sin röst.

I huvudstaden med dess koncentrerade valdistrikt, med dess snabba och

talrika kommunikationsmedel, pågår valförrättningen utan avbrott från klockan

9 förmiddagen till klockan 9 eftermiddagen. Det borde icke vara omöjligt

att tillämpa en liknande anordning över hela landet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Den invändningen kan göras, att valförrättarna icke böra åläggas tjänstgöra

så pass lång tidsföljd utan avbrott för vila och intagande av måltid. Därmed

kan emellertid utan svårighet ordnas genom lämplig arbetsfördelning mellan

valförrättarna, därvid deras suppleanter i erforderlig utsträckning kunna

tagas i anspråk.

Ett önskemål kunde också vara, att gudstjänsterna på valdagen allmänt

förlädes till sådan tid på förmiddagen, att desamma i minsta görliga mån komme

i kollision med tiden för valförrättningen. Det kan dock förutsättas, att särskild

lagstiftning därom för närvarande icke är erforderlig, enär erfarenheten

visat, att åtminstone på en del håll en framställning härom till vederbörande

domkapitel rönt tillmötesgående behandling.»

Konatitu- Konstitutionsutskottet yttrade i sitt utlåtande (nr 7) i anledning av motiotionsntskottet

nen följande:

»Om tiden för val stadgas i meromnämnda paragraf i vallagen, att ''valet skall

börja klockan nio förmiddagen och fortgå till klockan två eftermiddagen samt

därefter fortsättas å landet från klockan sex till klockan åtta och i stad från

klockan fem till klockan nio eftermiddagen’. Enligt detta stadgande göres alltså

uppehåll i valet, å landet mellan klockan två och klockan sex eftermiddagen

samt i stad mellan klockan två och klockan fem eftermiddagen. I motionen föreslås,

att bestämmelsen om dylikt uppehåll skulle borttagas, och att sålunda

valet såsom regel skulle fortgå utan avbrott mellan klockan nio förmiddagen

och å landsbygden klockan åtta samt i stad klockan nio eftermiddagen.

Det långa uppehållet i valet under eftermiddagen, som för närvarande är

regel, torde, särskilt på de håll å landet, där avstånden till vallokalerna äro

stora och kommunikationerna bristfälliga, stundom medföra icke obetydliga

olägenheter för valmännen. Den möjlighet till jämkning i tiden för valets förrättande,

varom i andra stycket 58 § stadgas, kan knappast anses tillfyllest

för dylika fall, i all synnerhet som det härvid ankommer på valförrättaren att

föreslå ändringar i valtiden. Ur praktisk synpunkt torde ej en utsträckning av

valtiden erbjuda alltför stora svårigheter; genom en lämplig arbetsfördelning

mellan valförrättarna synes ock en tillfredsställande anordning i detta hänseende

kunna åstadkommas.

Emellertid anser sig utskottet icke böra tillstyrka, att, såsom motionären föreslår,

bestämmelserna om visst uppehåll i valförrättningen helt borttagas. Härigenom

kunna nämligen alltför störa svårigheter för valförrättarna uppstå utan

att några motsvarande fördelar för valmännen vinnas. Utskottet anser denna

fråga böra bliva föremål för en närmare undersökning och föreslår för den

skull en hemställan till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i

ämnet.»

Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

Utlåtanden. Av de i denna fråga avgivna utlåtandena från länsstyrelserna torde jag här

få lämna följande översikt.

Överståthållarämbetet har förklarat sig ej kunna dela den i riksdagens skrivelse

uttalade uppfattningen, att visst uppehåll borde ske i valförrättningen,

då eljest alltför stora svårigheter för valförrättarna kunde uppstå utan att

några motsvarande fördelar för valmännen vunnes. Med hänsyn till att det

funnes såväl en suppleant för ordförande i valnämnden som två suppleanter

för de fyra ledamöterna i nämnden har ämbetet ansett, att det ej skulle möta

några svårigheter att låta valförrättningen pågå hela dagen emellan klockan

nio förmiddagen och klockan nio eftermiddagen, vilket borde vara så mycket

lättare som valet icke finge äga rum under gudstjänsttid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

43

Länsstyrelsen i Stockholms län har med hänsyn till den erfarenhet, som

vunnits från den hittills tillämpade begränsningen av valtiden, ej funnit det

vara av behovet påkallat, att valförrättarna, åtminstone inom de talrika små

valdistrikten, skulle åläggas att ovillkorligen låta valförrättningen pågå under

så lång tid, som i motionen föreslås. Länsstyrelsen yttrar vidare:

»I detta sammanhang torde även böra uppmärksammas det under utredning

varande förslaget om åläggande för valförrättarna att omedelbart efter förrättningens

avslutande vid riksdagsmannaval företaga en preliminär sammanräkning

av röster. Ett genomförande av detta förslag skulle medföra en förlängning

av valförrättarnas arbetstid å valdagen på minst en eller två timmar,

i det att valförrättningen komme att pågå från klockan 9 förmiddagen ända

till klockan 10 eller 11 eftermiddagen med uppehåll endast för gudstjänsttid.

En dylik förlängning av valtiden bör enligt länsstyrelsens åsikt icke göras

obligatorisk annat än möjligen för valdistrikt med större folkmängd. Små

valdistrikt böra beredas möjlighet att, såsom nu är fallet, begränsa tiden dock

med iakttagande av viss minimitid. Sådan minimitid är — såsom ovan nämnts

— bestämd för kommunala val till två timmar före klockan 3 eftermiddagen

samt två timmar efter klockan 5 eftermiddagen för landsbygden och efter klockan

7 eftermiddagen för stad. För andrakammarval är minimitiden två timmar

före klockan 3 eftermiddagen och en timme efter klockan 6 eftermiddagen. Länsstyrelsen

anser, att bestämmelserna om minimitid böra vara likformiga för båda

valen och att minimitiden bör sättas till vad som för närvarande är stadgat

beträffande kommunala val.

Länsstyrelsen i Uppsala län: »Här i länet synes en förlängd tid för val i

de flesta fall icke vara erforderlig. Ej heller torde det möta någon svårighet

för valmännen att undvika väntan under det långa uppehållet. Ombyte av valförrättare

medför vissa lätt insedda olägenheter, särskilt i lantdistrikt, där

önskvärd rutin icke alltid kan hos samtliga ledamöter i valnämnden påräknas.

Den nu medgivna möjligheten att för vissa kommuner bestämma jämkning i

valtiden måste anses vara tillfyllest, åtminstone om jämkningen icke göres

ovillkorligen beroende av valförrättarens initiativ.

Länsstyrelsen i Södermanlands län: »I städerna torde knappast någon olägenhet

för valmännen föranledas av ett längre avbrott i valtiden mitt på dagen.

Tvärtom torde det av flertalet valmän i städerna anses önskvärt att, då valet

äger rum å söndag, kunna få avgiva sin röst tidigt på förmiddagen eller sent

på eftermiddagen och således få använda största delen av dagen efter egen

önskan. I detta län, där de röstande å landsbygden icke hava synnerligen

lång väg till vallokalerna, torde ett längre avbrott i valtiden icke medföra

avsevärd olägenhet för valmännen. Men i andra delar av riket, där avstånden

äro stora och kommunikationerna mindre goda, kan ett dylikt längre avbrott

vara till ganska stor olägenhet för åtskilliga valmän å landsbygden. Som

valförrättningar av ifrågavarande slag förekomma i regel endast en eller två

gånger vart annat år, synes det knappast kunna anses obilligt mot valnämndernas

ledamöter, om i lag föreskrives, t. ex. att dylika val å landsbygden skulle,

där ej K. B. på förslag av valförrättare funne skäligt annorlunda förordna,

fortgå utan avbrott eller med högst en timmes uppehåll och under en sammanlagd

tid av minst fem eller sex timmar.»

Länsstyrelsen i Östergötlands län har ansett sig ej höra göra någon erinran

mot förslaget om valtidens förlängning, även innefattande en väsentlig inskränkning

av avbrottstiden. Genom en lämplig arbetsfördelning mellan valförrättarna

syntes nämligen en tillfredsställande anordning vid valen säker
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

ligen kunna åstadkommas och i allt fall vunnes därigenom trygghet för att

minsta möjliga olägenheter för valmännen förelåge.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har tillstyrkt sådan ändring i 58 § vallagen

att i första stycket stadgas, att valet skall börja klockan nio förmiddagen och

fortgå till klockan tre eftermiddagen med uppehåll dock för gudstjänsttid

samt därefter fortsättas å landet från klockan fem till åtta eftermiddagen och

i stad från klockan fem till klockan nio eftermiddagen. Vidare borde enligt

länsstyrelsens mening andra stycket i samma paragraf erhålla den ändrade

avfattning att tillträde till valet skulle finnas minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: »Då här i länet icke försports något behov

av utsträckning i tiden för valförrättningen, ställer sig länsstyrelsen tveksam

mot en ändring i sådant hänseeende. Skulle emellertid dylik utsträckning

anses nödig, synes enligt länsstyrelsens förmenande nu föreskrivet uppehåll i

valförrättningen icke böra helt borttagas men torde detta uppehåll kunna inskränkas

till tiden mellan klockan tre och fem eftermiddagen.»

Länsstyrelsen i Kalmar län har funnit några vägande skäl för den ifrågasatta

ändringen ej hava anförts. Såvitt länsstyrelsen hade sig bekant, hade

något behov av utsträckning av valtiden ej heller gjort sig gällande. Snarare

hade man i småkommunerna på landsbygden ansett onödigt att hålla vallokalerna

öppna även efter klockan sex e. m. Då dessutom valförrättarna icke

syntes kunna åläggas att tjänstgöra så lång tid, utan nödigt avbrott för vila

och intagande av måltid, kunde länsstyrelsen för sin del ej biträda förslaget i

denna del.

Länsstyrelsen i Gotlands län har framhållit, att erfarenheten i länet icke påvisat

förefintligheten av behov av en förlängning av tiden för valet. Den tid,

som tillmätts för detta, syntes i regel med hänsyn till kommunernas jämförelsevis

ringa folkmängd hava varit fullt tillräcklig. K. B. hade icke heller

haft någon anledning att tillämpa föreskriften i 58 § andra stycket i vallagen

i syfte att utsträcka förrättningstiden.

Länsstyrelsen i Blekinge län: »En utökning av nuvarande tiden för valförrättningen

har ■— -—- — från de flesta håll inom länet mötts av en bestämd

gensaga. Erfarenheten har tvärtom i många fall visat, att en inskränkning i

tiden kan vara motiverad. Under alla förhållanden synes det vara högst önskvärt,

att något uppehåll i förrättningen fortfarande stadgas, fastän uppehållet möjligen

eller till och med helst kan inskränkas att omfatta allenast två timmar.

Det är orimligt att begära, att valförrättarna skola utan avbrott hålla ut så

gott som hela dagen, och utvägen att fördela arbetet mellan två eller flera personer

har särskilt på landsbygden av ansvarskännande valnämndsordförande

ansetts vara synnerligen betänklig. Det i sista stycket av 58 § förefintliga

stadgandet lämnar K. B. rätt att jämka tiderna för valförrättningarna, dock att

tillträde till valet skall finnas minst två timmar före klockan 3 e. m. och minst

en timme efter klockan 6 e. m. Sistnämnda tidsbestämning synes utan olägenhet

kunna ändras till klockan 5 e. m., då, enligt vad valnämndsordförandena

upplyst, valförättningens kvällstimmar i regel äro föga eller ej alls frekventerade.

»

Länsstyrelsen i Kristianstads län: »Vidkommande bestämmelserna -— ---

om tiderna för vals hållande hava flertalet av de valnämnder, som yttrat sig

i saken, förklarat sig anse det nuvarande uppehållet i valförrättningen behövligt.

Enligt länsstyrelsens mening torde förhållandena här i länet icke heller påkalla

någon ändring i gällande bestämmelser härutinnan. Skulle emellertid

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

45

med hänsyn till förhållandena på andra orter en lagändring i den riktning, som

i riksdagsskrivelsen angivits, finnas lämplig, torde ju valtiderna ändock med

tillämpning av stadgandet i 58 § andra stycket kunna bestämmas på sätt som

för varje valdistrikt anses tjänligast.»

Länsstyrelsen i Malmöhus lån: »Beträffande förslaget om utsträckning av

tiden för val till andra kammaren har K. B. icke inom länet förnummit någon

otillfredsställelse med nuvarande stadgande. Däremot har K. B. ofta hos

valförrättarna å landsbygden förmärkt en önskan att valtiderna så mycket som

möjligt begränsades. Enligt K. B:s förmenande är orsaken till detta förhållande

icke enbart att söka uti valförrättarnas önskan för egen del att i möjligaste

mån begränsa förrättningen utan främst däruti, att något verkligt behov

av den längre förrättningstiden icke förelegat. Erfarenheterna från detta län

kunna således icke åberopas till stöd för den föreslagna lagändringen, vadan

K. B. icke anser sig kunna tillstyrka, att utredning i ifrågavarande hänseende

verkställes.»

Länsstyrelsen i Hallands lån har — såsom jag redan tidigare nämnt — föreslagit

att uppehållet i valförrättningen måtte göras lika i stad och på landsbygden

och äga rum mellan klockan 2 och 4 eftermiddagen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: »En tillämpning av de av motionären

----föreslagna tiderna skulle givetvis bliva för valförrättarna synner
ligen

betungande; och något verkligt behov av den ifrågasatta utsträckningen

av tiden för valet har, åtminstone inom detta län, icke kunnat konstateras. Man

torde icke heller rimligen kunna begära, att valförrättarna skola tjänstgöra

hela dagen utan avbrott för vila samt för intagande av måltid. Riksdagen har

emellertid uttalat såsom sin mening, att genom lämplig arbetsfördelning mellan

valförrättarna en tillfredsställande anordning skulle i det av motionären angivna

hänseende kunna åstadkommas. Man torde därvid i likhet med motionären

hava tänkt sig, att suppleanter i erforderlig utsträckning skulle tagas i anspråk.

Erånsett att suppleanterna för valnämndens ledamöter icke torde böra inträda i

valnämnden i annat fall än vid förfall för vederbörande ordinarie ledamot, lärer

det icke heller vara lämpligt att låta olika personer leda valförrättningen. K. B.

anser därför att uppehåll under någon del av dagen bör göras i valet för att

bereda valförrättarna vila och tillfälle att intaga måltid. Dock torde valet å

landet i likhet med vad som är förhållandet i stad efter det stadgade avbrottet

efter klockan två eftermiddagen kunna utan olägenhet fortsätta redan från

klockan fem eftermiddagen. Skulle emellertid valförrättaren i något enstaka

fall finna, att tiden för valet bör utsträckas, torde han icke underlåta att med

tillämpning av bestämmelsen i andra stycket av 58 § i vallagen härom göra

vederbörlig framställning. K. B. får på grund av det anförda hemställa, att i

fråga om den i 58 § första stycket vallagen bestämda tiden för valet icke göres

annan ändring än att jämväl å landet valet äger rum mellan klockan fem och

sex eftermiddagen.»

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har förklarat sig på det bestämdaste vilja avstyrka

den föreslagna förlängningen av valtiderna, enär densamma vore i de

flesta valdistrikt alldeles överflödig och dessutom vore mer ägnad att slappa än

skärpa valförrättarnas uppmärksamhet. Förlängningen vore enligt länsstyrelsens

mening skadlig även ur den synpunkten, att därigenom en ordförande icke

komma att under hela valet bliva den för valet ansvarige. Med den för sin uppgift

icke över hövan starka sammansättning, som många valnämnder hade, innebure

denna anordning en ytterligare försvagning utan tillräcklig motsvarande

nytta, varför länsstyrelsen icke kunde anse den lämplig eller önskvärd.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har framhållit, att därest det av länsstyrelsen

väckta förslaget, att gudstjänsten å valdagen förlädes till förmiddagen vunne

beaktande, hela den övriga delen av dagen kunde disponeras för valhandlingen

och tiden för valet i övrigt bestämmas på det för varje kommun önskvärda sättet.

Länsstyrelsen i Värmlands län har ej funnit den av riksdagen ifrågasatta förlängningen

av tiden för riksdagsmannavalen vara av omständigheterna påkallad.

Därest emellertid med hänsyn till förhållandena inom andra län en förlängning

av tiden för ifrågavarande val ansåges önskvärd, syntes det länsstyrelsen

vara tillräckligt att •— med borttagande av den olikhet, som nu gällde för

valtiden å landet och i stad — det stadgades att valet jämväl å landet skulle

fortgå från klockan 5 till klockan 9 e. m.

Länsstyrelsen i Örebro län har avstyrkt lagändring för förlängning av valtiden.

Enligt länsstyrelsens uppfattning förelåge ej något behov av en dylik

ändring och för de distrikt, där på grund av förhandenvarande förhållanden en

oavbruten fortlöpande valförrättning skulle anses behövlig, funnes redan nu

möjlighet för länsstyrelsen att med tillämpning av bestämmelserna i 58 § andra

stycket vallagen besluta härom.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har tillstyrkt den i riksdagsmotionen föreslagna

lydelsen av 58 § första stycket.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har framhållit, att det förhållande, att valhandlingen

på grund av nuvarande bestämmelser bleve alltför splittrad under

vissa omständigheter kunde medföra avsevärda olägenheter för de väljande och

motverka ett deltagande i valet, vilket förhållande bekräftades av erfarenheten.

Länsstyrelsen yttrar vidare: »Visserligen måste tillses att valförrättarnas

arbete ej blir för tröttande, så att deras uppmärksamhet slappas, men

det synes länsstyrelsen, att både de väljandes och valförrättarnas berättigade

krav kunde tillgodoses genom en bestämmelse att valet i regel skulle fortgå

mellan klockan 9 förmiddagen och å landet klockan 8 samt i stad klockan 9

eftermiddagen med avbrott exempelvis mellan klockan 3 och 4 eftermiddagen

samt för den tid allmän gudstjänst pågår, där sådan hålles å valdagen.»

Länsstyrelsen i Gävleborgs län: »Det nu föreskrivna långa uppehållet i valet

under eftermiddagen synes i allmänhet genom en lämplig arbetsfördelningkunna

borttagas, eller där ett uppehåll undantagsvis anses erforderligt, inskränkas

till 1 ä 1 1I2 timme. Bestämmelserna om tiden för val böra sålunda

enligt länsstyrelsens åsikt innehålla att valet skall fortgå i oavbruten följd

med uppehåll blott för den tid högmässogudstjänst pågår inom församlingen,

med rätt dock för valförrättaren att, där så av särskild anledning skulle anses

nödvändigt eller lämpligt, göra ett extra uppehåll under 1, högst 1 Va

timme för middagsrast. Skulle uppkommet förslag om att en preliminär röstsammanräkning

skall verkställas av valförrättaren, vinna bifall, torde dock

valets avslutande böra framflyttas till en tidigare timma än nu stadgas, för

att berörda sammanräkning ej skall i vissa fall draga för långt ut på kvällen.

»

Länsstyrelsen i Jämtlands län: »Vad---angår de i 58 § första styc
ket

stadgade tiderna torde gällande föreskrift i detta avseende innebära, icke

att uppehåll måste ske mellan kl. 2 e. m. och kl. 6 respektive kl. 5 e. m., utan

att det är tillåtet att göra uppehåll å nämnda tider. I enlighet härmed torde

uppehållet hava förkortats i de fall. där det befunnits önskvärt med hänsyn

till antalet röstberättigade, kommunikationerna inom valdistriktet eller andra

orsaker. Härvid bör man också stanna. Att såsom inom riksdagen ifrågasatts

helt borttaga uppehållet, måste K. B. avstyrka. I många valdistrikt med

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

47

fåtalig befolkning kan det redan nu vara svårt att få en lämplig valnämnd.

Skulle uppehållen helt försvinna och därigenom dubblering av valnämndernas

personal bliva nödvändig, skulle säkerligen nämnda svårigheter uppträda på

ännu flera ställen.»

Länsstyrelsen i Västerbottens län har förklarat sig ej finna lämpligt att helt

borttaga det i 58 § vallagen stadgade uppehåll i valförrättningen. Däremot

borde enligt länsstyrelsens mening en viss inskränkning av detsamma kunna

ske. Det härigenom ökade arbetet för valnämndens ledamöter borde genom

lämplig fördelning av arbetet mellan dem, icke utgöra något hinder härför.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i sitt under närmast föregående avdelning

återgivna yttrande redan behandlat jämväl frågan om ändring av 58 §

vallagen i nu förevarande del.

Enligt de för närvarande i vallagens 58 § meddelade föreskrifterna om valtider

gäller, att valet — med uppehåll för tid, under vilken gudstjänst pågår

— skall äga rum :

på landet: klockan 9 f. m.—2 e. m. samt 6—8 e. m. (tillhopa 7 timmar),

i stad: klockan 9 f. m.—-2 e. m. samt 5—9 e. m. (tillhopa 9 timmar).

Emellertid kan länsstyrelse enligt andra stycket i samma paragraf på framställning

av valförrättare förordna om andra lämpliga valtider. Härvid är

dock såsom minimum stadgad en tid av fre timmar, av vilka två timmar skola

falla på tiden före klockan 3 e. m. och en timme efter klockan 6 e. m. 1 * 3

1 kommunalförfattningarna äro föreskrivna allenast vissa minimitider för

valen, nämligen fyra timmar, av vilka hälften skall falla på tiden före klockan

3 e. m. och hälften på tiden efter klockan 5 e. m. vad beträffar landstingsoch

kommunalfullmäktigeval samt efter klockan 7 e. m. i fråga om stadsfullmäktigeval

(lag om landsting den 20 juni 1924 11 § 2 mom. b); K. F. om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 § 29 mom. 4 samt K. F. om kommunalstyrelse

i stad samma dag § 23 mom. 2).

Av de länsstyrelser, som yttrat sig om valtidernas förläggande, hava några

föreslagit en förlängning av den första valtiden från klockan 2 till klockan 3

e. m. (länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs och Kopparbergs län). Vidare

har från några håll föreslagits, att på landet valet skulle åter taga sin

början å samma tid som i stad d. v. s. klockan 5 e. m. (länsstyrelserna i

Jönköpings och Kronobergs län samt i Göteborgs och Bohus län ävensom

länsstyrelsen i Värmlands län). Länsstyrelsen i Kopparbergs län har ifrågasatt

en ytterligare utsträckning av valtiden genom att valet både på landsbygden

och i städerna skulle åter börja redan klockan 4 e. m. Länsstyrelsen

i Hallands län har funnit det kunna övervägas, huruvida uppehåll borde göras

mellan klockan 2 e. m. och 4 e. m. Även en del andra länsstyrelser (länsstyrelserna

i Södermanlands och Gävleborgs län) hava föreslagit en begränsning

av uppehållet, nämligen till 1 ä l''/2 timme. Slutligen har länsstyrelsen

i Norrbottens län föreslagit följande tider: klockan 9 f. m.—12 m. samt

klockan 3—8 e. m.

Departe
mentschefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Ändringar

i vallagen

för vinnande

av

överensstämmelse

me kommunallagarna

m. m.

Riksdagens

skrivelse

1926 nr 238.

För att bereda dem, som å valdagen önska bevista högmässogudstjänsten, tillfälle

att efter denna deltaga i valet, torde det vara lämpligt, att den första delen

av valtiden förlänges med en timme eller från klockan 2 till klockan 3 e. m.

Då det vidare för valmännen på landsbygden torde vara önskligt att valförrättningen

påbörjas något tidigare än för närvarande är fallet, vill jag föreslå, att

valförrättningen på eftermiddagen tager sin början klockan 5 både i stad och

på landet.

I anslutning till vad länsstyrelserna i Stockholms och Jönköpings län förordat

anser jag mig böra föreslå, att de i andra stycket av 58 § stadgade minimitiderna

för valen jämkas till överensstämmelse med vad i sådant hänseende gäller

i fråga om de kommunala valen.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 107 till 1926 års riksdag beslöt

riksdagen (skrivelse nr 238) vissa ändringar i kommunalförfattningarna.

Propositionen avsåg huvudsakligen spörsmålet angående företagande av kommunal-

och stadsfullmäktigeval vid samma förrättning som val av landstingsmän,

varjämte i propositionen upptogs jämväl frågan om val av suppleanter för

landstingsmän. På föranledande av vissa inom riksdagen väckta motioner

föreslog konstitutionsutskottet i utlåtande (nr 27) att det år 1924 vid val

till andra kammaren införda systemet med s. k. underparti- och fraktionsbeteckningar

(se propositionen nr 179; konstitutionsutskottets utlåtande nr 28;

riksdagens skrivelse nr 202) skulle utsträckas att gälla jämväl kommunala val

och elektorsval. Utskottet uttalade emellertid som sin mening, att ifrågavarande

bestämmelser borde vinna en annan utformning än de erhållit i vallagen.

Utskottet yttrade härom bl. a. följande.

»Då olika politiska partier samverka i en valkartell — och detta är den

ojämförligt vanligaste formen för valsamverkan — kommer den såsom samlingsbeteckning

använda beteckningen att enligt lagens ord bliva partibeteckning,

under det att de särbeteckningar, som varje parti använder, lagtekniskt

bliva underpartibeteckningar. Att en dylik motsättning mellan lagens uttryckssätt

och allmänt vedertaget politiskt språkbruk icke är lämplig, torde

vara uppenbart. Utskottet föreslår därför en sådan utformning av vederbörande

bestämmelse, att partibeteckningen bibehålies såsom den obligatoriska

beteckningen, men att därjämte rätt gives att ovanför partibeteckningen utsätta

kartellbeteckning (beteckning i ord för två eller flera vid valet samverkande

partier) och mellan partibeteckningen och namnen fraktionsbeteckning

(beteckning i ord för viss grupp av valmän eller viss meningsriktning inom

partiet). Genom denna formulering vinnes överensstämmelse mellan lagens

beteckningssätt och de reala förhållandena. De beteckningar, som sålunda användas,

böra lämpligen, till skillnad från den förut omförmälda valbeteckningen,

benämnas väljarbeteckningar.»

I avseende å de ändringar i formellt hänseende, som utskottet sålunda förordade,

framhöll utskottet vidare, att utskottet funnit, att det vid sammanräkningsförfarandet

vore lämpligt att använda ett annat beteckningssätt än det

vid andrakammarvalen föreskrivna. Detta på grund därav, att valsedlarna

städse enligt nu tillämpade sammanräkningsförfarande måste ordnas efter sin

första beteckning, oavsett om denna, enligt den av utskottet föreslagna for
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

49

muleringen, vore kartell- eller partibeteckning. Utskottet hade därför ansett

det lämpligast att i lagbestämmelserna rörande sammanräkningsförfarandet

använda rent abstrakta benämningar; de grupper, som uppstode vid sammanförande

av valsedlar med samma första beteckning, kallades A-grupper, de

grupper, som bildades av inom en A-grupp befintliga sedlar med samma andra

beteckning, benämndes B-grupper, och de grupper, som bildades av inom en

B-grupp befintliga sedlar med samma tredje beteckning, kallades C-grupper.

I överensstämmelse med denna formulering hade utskottet jämväl, för att undvika

förväxling, benämnt de valsedelsgrupper, som vid sammanräkningsförfarandet

bildades med ledning av namnen å valsedlarna, och för att fastställa

namnföljden inom varje väljarbeteckningsgrupp, namngrupper. Härigenom

skulle enligt utskottets mening åvägabringas en klarläggande åtskillnad

mellan den del av sammanräkningsförfarandet, som gällde platsfördelningen

mellan de vid valet uppträdande politiska sammanslutningarna, och den

del av detta förfarande, som avsåge platsfördelningen inom vederbörande sammanslutningar.

Utskottet uttalade i sammanhang härmed också den meningen, att den utformning

av hithörande bestämmelser, som utskottet föreslagit för kommunalförfattningarnas

del, borde införas jämväl för andrakammarvalens vidkommande.

Med denna frågas lösning syntes emellertid kunna anstå till annan

riksdag under innevarande valperiod för andra kammaren.

Jämväl i ett annat hänseende föreslog utskottet en ändring i då gällande

föreskrifter om kommunala val. Enligt dessa bestämmelser skulle nämligen

om två eller flera valsedlar vore inlagda i samma valkuvert samtliga dessa

valsedlar vara ogilla. Utskottet föreslog nu den ändring, att av två i samma

kuvert befintliga likalydande valsedlar den ena skulle anses giltig. På detta

sätt bleve, framhöll utskottet, den kassationsgrund, som dittills föranlett de

flesta kassationerna, undanröjd.

Riksdagen biträdde i förevarande delar utskottets förslag.

I likhet med fjolårets riksdag finner jag det angeläget, att överensstämmelse Departemellan

vallagens och kommunalförfattningarnas stadgan den om partibeteck- rnentschefen.

ning och metoderna för röstsammanräkningens företagande fortfarande kommer

att föreligga. Jag vill därför förorda dels att i 59 § vallagen intages en

föreskrift om kartell-, parti- och fraktionsbeteckningar, överensstämmande med

vad kommunallagarna i sådant hänseende numera stadga, dels ock att i 81 §

vallagen företages sådan ändring, som den abstrakta »grupp»-beteckningens

genomförande kräver. Därvid torde vara nödvändigt, att de nuvarande hänvisningarna

till 19 och 20 §§ i vallagen utgå och i paragrafen intagas fullständiga

föreskrifter, huru vid sammanräkningen skall tillgå. Av de föreslagna

ändringarna föranledas mindre jämkningar jämväl i 69, 79 och 87 §§.

Slutligen synes det mig önskvärt, att den vid de kommunala valen genomförda

regeln att, där i ett valkuvert finnas två likalydande valsedlar, den ena av

dessa skall gälla, vinner tillämpning jämväl i fråga om andrakammarvalen.

I sådant syfte föreslår jag ändring i 79 § vallagen.

Bihang till riksdagens protokoll 7.927. 1 sand. 160 käft. (Nr 188.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Beträffande tiden för de nya föreskrifternas trädande i kraft vill jag föreslå,

att nämnda tidpunkt bestämmes till den 1 juni 1927. Härvid torde dock erfordras

den övergångsbestämmelse, att de äldre föreskrifterna skola gälla i fråga om

röstsammanräkning enligt 87 § eller nytt val enligt 89 §, därest dylik förrättning

skulle komma att äga rum innan nya allmänna val till andra kammaren

företagas.

I det vid vallagen fogade formulär till protokoll vid riksdagsmannaval (formulär

2) torde vissa formella jämkningar böra vidtagas, vartill förslag utarbetats

inom departementet.

Slutligen torde jag i detta sammanhang få påpeka, att det synes böra tagas

under övervägande, huruvida ej vissa av de i det föregående föreslagna ändringarna

i vallagen böra föranleda ändring jämväl i kommunalförfattningarna.

Särskilt lärer så vara fallet med den preliminära röstsammanräkningen -—

en fråga, som för övrigt är föremål för uppmärksamhet genom vissa vid innevarande

riksdag väckta motioner. Konstitutionsutskottet har i utlåtande (nr 2)

över dessa motioner tillstyrkt en utredning av frågan, därvid utskottet såsom

sin mening uttalat, att frågan om ändring i kommunallagarna i berörda hänseende

icke borde sammankopplas med frågan om snabbare offentliggörande

av valresultaten vid val till andra kammaren. Enligt vad jag inhämtat lärer

ock inom socialdepartementet komma att företagas i detta hänseende erforderlig

utredning. Då emellertid allmänna kommunala val ej äga rum förrän år

1930, torde frågan ej behöva underställas den nu samlade riksdagen.»

Departementschefen uppläser härefter inom justitiedepartementet upprättat

förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr

796) om val till riksdagen samt hemställer, att förslaget måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Stockholm 1927. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

270673

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. KU 1927:17 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1927:150 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till r a1 i texten