Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor m. m

1927-02-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:204, Med förslag till förordning om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.

1

Nr 204.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor m. m.;

given Stockholms slott den 22 februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

dels förordning om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor;

dels förordning om ändrad lydelse av 3 § första stycket i förordningen

den 23 oktober 1908 (nr 128, sid. 1) angående bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter;

dels ock förordning angående det belopp, varmed kommunal inkomstskatt

för gemensamt kommunalt ändamål skall utgöras.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt.

17.'') höft. (Nr 20’i.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 204.

Förslag

till

Förordning

om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor.

Härigenom förordnas som följer:

Där i allmän förordning eller av Kungl. Maj:t, myndighet eller menighet

meddelat beslut är stadgat, att utskyld eller annan avgift skall utgå i

visst förhållande till bevillningstaxeringsvärde, bevillningstaxerad inkomst,

bevillning eller fyrktal, skall så anses, som om taxering av fastighet, för

vilken fastighetsskatt skall utgöras, och taxering till kommunal inkomstskatt

avser taxering till bevillning, samt att bevillning utgöres med 1 öre

för varje åsatt skatteöre;

dock skall, där fråga är om utgörande i förhållande till taxering till

bevillning av avgifter i enlighet med resolutioner, grundade å förordningen

den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster,

till bevillning uppskattad inkomst ersättas med till kommunal inkomstskatt

uppskattad inkomst av rörelse, av tjänst, av tillfällig förvärvsverksamhet och

av kapital samt till bevillning beskattningsbar inkomst ersättas med det

belopp, varmed den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt beskattningsbara

inkomst må överstiga hans till dylik skatt uppskattade inkomst

av jordbruksfastighet och av annan fastighet.

Där i allmän författning föreskrives, att utlagor skola utgå efter de

för kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder, skall, för det fall

att särskild utdebitering av sådana utlagor äger rum, med kommunalutskylder

förstås sådana utskylder till kommun, som utgöras i förhållande

till de enligt kommunalskattelagen påförda skattekronor och skatteören.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928 men äger ej tillämpning

i fråga om utskyld eller annan avgift, som skall utgå på grund

av dessförinnan verkställd taxering. Genom förordningen upphäves förordningen

den 28 oktober 1910 (nr 118) angående särskild grund för beräkning

av rösträtt och utgörande av utskyld eller annan avgift i förhållande

till allmänna bevillningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 204.

3

Förslag

till

Förordning

ona ändrad lydelse av 3 § första stycket i förordningen den 23 oktober

1908 (nr 128, sid. 1) angående bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter.

Härigenom förordnas, att 3 § första stycket i förordningen den 23 oktober

1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

i dess lydelse enligt förordningen den 23 december 1920 (nr 859) skall i

nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse.

B. Bevillningsavgift av vissa handlande och handelsexpediter.

3 $. \

Utlänning eller sådan i utlandet bosatt svensk undersåte, som icke för

det år, varför uppbörd av kommunal inkomstskatt senast ägt rum, erlagt

dylik skatt, skall, då han reser omkring i landet och — — — dylik

handel stadga.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.

Förslag

till

Förordning

angående det belopp, varmed kommunal inkomstskatt för gemensamt

kommunalt ändamål skall utgöras.

Härigenom förordnas, att kommunal inkomstskatt, som jämlikt bestämmelserna

i 59 § 3 mom. och 69 § kommunalskattelagen skall utgå för gemensamt

kommunalt ändamål, skall utgöras med fem öre för varje skatteöre,

som påförts för den till sådan skatt beskattningsbara inkomsten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 22 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anför efter gemensam

beredning med cheferna för justitie-, social- och ecklesiastikdepartementen

:

Det förslag till kommunalskattelag, som Kungl. Maj:t beslutat förelägga Förordning

riksdagen, innebär, bland annat, avskaffande av den nuvarande bevillnings- g^un^erTrir

taxeringen. I övergångsbestämmelserna till förslaget till förordning utgörande av

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt har i anledning därav före- vissa utla0°rslagits,

att bevillningsförordningen skall upphävas.

Utlagor eller andra avgifter äro emellertid ofta nog bestämda i förhållande

till bevillningstaxeringen eller dylikt. Så är exempelvis enligt

äldre löneregleringsresolutioner prästerskapets avlöning eller viss del därav

bestämd på sådant sätt, att de skattskyldiga hava att erlägga prästlöneavgifter

i visst förhållande till påförd bevillning, till bevillning uppskattad

eller beskattningsbar inkomst eller till fyrktal, grundat på bevillningstaxeringen.

Av de resolutioner, varom här är fråga, torde visserligen

efter utgången av år 1927 återstå endast inemot ett tjugotal. För åtskilliga

av dessa har emellertid bevillningstaxeringen alltjämt betydelse. Även

andra avgifter torde vara pålagda i förhållande till sådan taxering.

Enligt § 5 i förordningen den 2 november 1883 angående allmänt ordnande

av klockarnes löneinkomster (nr 61, sid. 1) skall den till klockare i

penningar utgående lön av församlingen sammanskjutas efter de grunder,

som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro stadgade.

I lag den 16 oktober 1908 angående sättet för organistlöns utgående

(nr 110, sid. 5) bar föreskrivits, att till organist utgående lön skall av

församlingen sammanskjutas efter samma grunder.

Enligt lag den 5 juni 1909 angående skyldighet att deltaga i kostnaden

för byggnad och underhåll av tingshus och häradsfängelse (nr 55, sid. 1)

skola i dylik kostnad alla de, vilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,

deltaga efter de grunder, som för sådana utskylders utgörande

i allmänhet äro stadgade.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.

I lag samma dag angående byggande och underhåll av kyrka med vad

därtill hörer så ock av särskild sockenstuva (nr 55, sid. 2) föreskrives, att

kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer, så ock

sockenstuva, skola, där icke annorlunda är särskilt förordnat, uppehållas

och byggas på deras kostnad, vilka inom församlingen erlägga kommunalutskylder,

efter de grunder, som för sådana utskylders utgörande i allmänhet

äro stadgade; dock att de, vilka äga åtnjuta de genom prästerskapets

privilegier förunnade förmåner, ej äro skyldiga att i den kostnad

deltaga i vidsträcktare mån, än som med samma privilegier må vara förenligt.

I lag samma dag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll av prästgård (nr 55, sid. 3) heter det slutligen:

Där enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar

det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra husen å

prästgård, skola i sådan kostnad alla de, vilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder, deltaga efter de grunder, som för sådana utskylders

utgörande i allmänhet äro stadgade; dock vare de, vilka äga åtnjuta de

genom prästerskapets privilegier förunnade förmåner, skyldiga att i den

kostnad deltaga endast i den mån de ej äro därifrån enligt samma privilegier

befriade.

Vad de nu berörda utskylderna beträffar, vill jag här erinra, hurusom

grunderna för gäldande av avlöning åt klockare och organist förr varit

mera obestämda, medan däremot i byggningabalkens 26 kap. voro meddelade

föreskrifter angående deltagande i kostnad för byggnad av kyrka

och sockenstuva, prästgård och tingshus m. m. Denna skyldighet har

tidigare företrädesvis åvilat jorden men så småningom fördelats även på

övriga beskattningsföremål. Denna fördelning fullbordades genom särskilda

lagar den 26 april 1905. 1909 års nu gällande lagar i ämnet innebära i

detta avseende endast en redaktionell ändring.

Genom förordning den 19 november 1920 (nr 763) angående beräkning

av utlagor, som skola utgå i förhållande till 1921—1924 års taxering till

bevillning för inkomst eller efter de för utgörande av kommunalutskylder

stadgade grunder — vilken författning fortfarande jämlikt förordning den

14 maj 1926 (nr 129) om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder

för år 1927 m. m. äger giltighet — regleras för närvarande de

förhållanden, för vilka jag nu redogjort.

I nämnda förordning av år 1920 stadgas:

dels att, där fråga är om utgörande i förhållande till taxeringarna till

bevillning av avgifter i enlighet med resolutioner grundade å förordningen

den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster

eller förordningen den 1 november 1872 angående ordnande av prästerskapets

i de territoriella församlingarna i Stockholm avlöning, till bevillning

uppskattad inkomst skall ersättas med till bevillning uppskattad

inkomst av kapital och arbete samt till bevillning beskattningsbar inkomst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.

7

ersättas med det belopp, varmed den skattskyldiges till bevillning beskattningsbara

inkomst av fast egendom, kapital och arbete må överstiga hans

bevillningspliktiga inkomst av fast egendom;

dels att eljest, där ej annorlunda särskilt föreskrivits, vad i avseende å

utlagors utgörande i allmän författning eller annorledes stadgas om bevillningstaxerad

eller till bevillning beskattningsbar inkomst av kapital och

arbete, beträffande utlagor, som skola utgå i förhållande till taxeringarna

till bevillning under vart och ett av åren 1921 till och med 1924, i stället

skall gälla bevillningstaxerad eller till bevillning beskattningsbar inkomst

av fast egendom, kapital och arbete;

dels ock att, där i allmän författning föreskrivits, att utlagor skola utgå

efter de för utgörande av kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder,

för det fall att särskild utdebitering av sådana utlagor äger rum, med

kommunalutskylder förstas sådana utskylder till kommun, som utgöras i

förhållande till beräknad inkomst av fast egendom och bevillningstaxerad

inkomst.

Vidare erinras här om förordningen den 21 oktober 1910 (nr 118) angående

särskild grund för beräkning av rösträtt och utgörande av utskyld eller annan

avgift i förhållande till allmänna bevillningen, vari stadgas, att, där enligt allmän

förordning eller av Kungl. Maj:t, myndighet eller menighet meddelat beslut

rösträtt skall beräknas eller utskyld eller annan avgift erläggas i förhållande

till bevillning, utan hinder av eljest gällande föreskrifter i sådant fall rösträtt

skall beräknas samt utskyld eller avgift erläggas, såsom om bevillningen

vore bestämd att utgå med sex öre för varje fulla etthundra kronor av

taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, fem öre för varje fulla etthundra kronor

av taxeringsvärdet å annan fastighet och frälseränta samt en för hundra av

taxerad beskattningsbar inkomst.

Det enklaste sättet att i det nya skattesystemet åstadkomma en motsvarig- Departementshet

till nuvarande hänvisningar till bevillningstaxeringen med mera torde chefenvara

att i en gemensam författning, som motsvarar förut till berörda båda

förordningar den 19 november 1920 samt den 28 oktober 1910 föreskriva, att i

sagda avseenden skall så anses, som om taxeringen enligt kommunalskattelagen

avsåge taxering till bevillning, och att bevillning utgjordes med 1 öre för

varje enligt nämnda lag åsatt skatteöre, samt meddela vissa undantagsstadganden

i anslutning till de nu gällande. Kommunalskattelagen är ju avsedd att

fylla samma syftemål som den nuvarande bevillningsförordningen och överensstämmer

för övrigt även till sitt reella innehåll nära med denna. Tvekan

angående lämpligheten att låta taxeringen till allmän kommunalskatt ersätta

taxeringen till bevillning synes kunna yppa sig närmast i avseende å den

del av fastighetsskatten på växande skog, som utbrutits och ersatts med en

skogsaccis. Härigenom uppstår ju minskning i det hittillsvarande normala

beskattningsunderlaget, som dock delvis kompenseras genom minskat procentavdrag.

Emellertid torde, om hänsyn tages till förhållandena en något

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.

längre tid tillbaka, någon verklig minskning av skatteunderlaget knappast

inträffa, då utan tvivel taxeringsvärdena å den växande skogen under

denna tid i allmänhet höjts vida mer än som svarar mot sänkningen av

repartitionsgrunden. En betydande del av denna höjning av taxeringsvärdena

å växande skog hänför sig till 1922 års allmänna fastighetstaxering,

d. v. s. till tiden efter år 1920. Anledningen till att skogsaccis ej synes böra

medräknas i fall, varom här är fråga, är uppenbarligen, att en uträkning och

debitering av dylik för nu berörda ändamål skulle möta svårigheter.

Ett liknande spörsmål uppställer sig även beträffande de utlagor, som

skola utgå i förhållande till de för kommunalutskylder stadgade grunder.

Dessa äro i allmänhet, i den mån de särskilt debiteras, av ringa storlek,

och jag tvekar beträffande dem ej att förorda, att skogsaccis för här avsedda

ändamål ej skall tagas i beräkning.

Berörda förordning den 19 november 1920 skall utan uttryckligt stadgande

ej tillämpas å utskylder för senare år än år 1927. Denna förordning

behöver alltså ej upphävas. Förordningen den 28 oktober 1910 bör däremot

uttryckligen upphävas. Det må anmärkas, att de i densamma innehållna

stadganden om grunden för rösträtt upphört att gälla genom den kommunala

rösträttsreformen.

Det må ock erinras, att vissa fall, då bevillningstaxeringen äger betydelse

för fastställande av beräkningsgrund för värde av fast egendom, torde böra

regleras genom en särskild lag, varom förslag torde komma att framläggas

av chefen för justitiedepartementet.

Förordning

om ändrad

lydelse av 3

§ i förordningen

den

23 oktober

1908 angående

bevillningsavgifter

fSr särskilda

förmåner och

rättigheter.

Även i förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128, sid. 1) angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter erfordras i anledning av den

allmänna bevillningens bortfallande viss ändring. Angående motiveringen

för denna ändring tillåter jag mig i huvudsak hänvisa till kommunalskattekommitténs

betänkande (sid. 489). Här bör dock tilläggas, att en närmare

överensstämmelse med nu gällande regler vinnes, om anknytning sker till

taxeringen till kommunal inkomstskatt, än om hänsyn tages till taxeringen

till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Förordning I förslaget till kommunalskattelag har ifrågasatts, att i vissa fall, där ej

angående det nå„on bestämd kommun kan sägas hava ett mera utpräglat berättigat intresse

belopp, var- °

med kommu- att uppbära kommunalskatt, de skattskyldiga i stället skola hava att utgöra

"skatt1 för * skatt för gemensamt kommunalt ändamål. Sålunda stadgas, att under tid,

gemensamt då skattskyldig ej varit här i riket bosatt, denne skall erlägga sådan skatt

kommunalt fö vjss inkomst av tjänst och inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet (59 §

ändamål skall , , , , , v . . „ . ,

utgöras. 3 mom. förslaget till kommunalskattelag). Vidare skall i 69 § samma lag
förslag

omförmälda personer (svenska medborgare, som tillhöra svensk beskickning

hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens

eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst äro bosatta

utomlands, ävensom vissa medlemmar av sådana personers familjer)

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.

för angivna inkomster utgöra skatt för gemensamt kommunalt ändamål.

Lika rimligt som jag finner det vara, att de personer, varom här är fråga,

ej helt befrias från kommunalskatt, lika rimligt finner jag, att kommunalskatt

för dem beräknas efter en relativt låg skatteprocent, och jag föreslår

i dylikt avseende en utdebiteringssats av fem öre per skatteöre. Stadgande

i dylikt avseende torde böra införas i en särskild förordning.

Föredraganden uppläser härefter inom finansdepartementet utarbetade förslag

till dels förordning om ändrade grunder för utgörande av vissa utlagor,

dels förordning om ändrad lydelse av 3 § första stycket i förordningen den

23 oktober 1908 (nr 128, sid. 1) angående bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, dels ock förordning angående det belopp, varmed

kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål skall utgöras,

samt hemställer, att dessa förslag måtte i proposition föreläggas riksdagen.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla, och skall till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Regnér.

<)

Bihang till riksdagens protokoll 1927

1 samt.

175 höft. (Nr 20'',.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. 1SärU 1927:7 Memorial, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första särskilda utskottets utlåtande nr 1 i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med f s. 2 i texten