Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av generalpoststyrelsen m. m

1927-03-11 · 42 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:208, Angående omorganisation av generalpoststyrelsen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

1

Nr 208.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av generalpoststyrelsen m. m.; given Stockholms slott

den 11 mars 1927.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 11 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

I skrivelse den 18 oktober 1926 har generalpoststyrelsen framlagt förslag

till omorganisation av styrelsen och postdirektionerna ävensom angående viss

ändring av indelningen i postdistrikt m. m.

över detta förslag har kommunikationsverkens lönenämnd den 22 november

1926 avgivit utlåtande, varefter generalpoststyrelsen ånyo yttrat sig den 17

december 1926 och därvid vidhållit sina i ovanberörda skrivelse den 18 oktober

1926 avgivna förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 179 höft. (Nr 208—209.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Tillika hava framställningar i ärendet inkommit från Posttjänstemännens

förening och Luleå köpmannaförening.

Innan jag övergår att behandla det föreliggande omorganisationsförslaget,

anhåller jag att i korthet få redogöra för den nuvarande organisationen av

generalpoststyrelsen och postdirektionerna m. m. ävensom för de huvudsakliga

förändringar, som i organisatoriskt hänseende vidtagits sedan den senaste

omorganisationen år 1909.

Nuvarande

organisa
tion.

Den centrala förvaltningen, generalpoststyrelsen, utgöres av en generaldirektör,

såsom chef för postverket, och fem byråchefer, såsom ledamöter av styrelsen

och chefer för var sin byrå. En av byråcheferna är förordnad att vara

generaldirektörens ställföreträdare. För deltagande i styrelsens behandling av

vissa ärenden rörande postsparbanken och postgirorörelsen förstärkes styrelsen

med tre postsparbanksfullmäktige.

Enligt gällande instruktion för generalpoststyrelsen avgöras de till styrelsens

handläggning hörande ärendena med vissa angivna undantag av generaldirektören

efter föredragning av byråchef, byrådirektör, förste intendent,

ombudsmannen, kamrer, sekreterare eller särskilt förordnad posttjänsteman.

Genom arbetsordningen eller särskilt beslut äger styrelsen överlämna åt nämnda

tjänstemän att avgöra viss grupp av ärenden, vilka ankomma på styrelsens

handläggning men icke äro av beskaffenhet att i varje fall påkalla styrelsens

egen prövning. Generaldirektörens ställföreträdare har i sådan egenskap

att i den omfattning generaldirektören bestämmer biträda honom vid ut
-

övningen av hans ämbete.

Fördelningen av ärendena mellan byråerna bestämmes enligt instruktionen

av styrelsen i arbetsordningen, och gäller härutinnan för närvarande följande.

Första byrån handlägger ärenden angående inrättande och indragning

av postanstalter samt om dessas indelning i klasser, antagande och utbildning

av samt avlöning, ledighet, avsked och pension för postverkets personal frågor

angående postbefordringen å järnväg och landsväg, sjöledes och med lutt artyg

samt i allmänhet ärenden angående postverkets personal och posttrali en.

Till andra byråns handläggning höra ärenden angående inkomstberäkning,

kapitalökningsanslag samt driftkostnadsstater för verket, fastighetsförvaltning

inventarier, förhyrande av postlokaler, anskaffande av blanketter,

persedlar och effekter av olika slag samt förbrukningsartiklar, stampelvasendet

frankoteckensförråd, folkpensionsutbetalnmgar, likvider med utländska

postförvaltningar, upprättande av postverkets huvudböcker, kassarorelse, revision

av medelsräkenskapshandlingar, förvaltning av pensionsfond och understödskassor

samt i allmänhet ärenden rörande postverkets medelsforvaltning

ävensom ärenden rörande ålderdomsunderstöd och ett stort antal frågor, haniorande

sig till vissa särskilda förmåner enligt avlöningsreglementet, såsom flyttningsbidrag,

läkarvård m. m. ,,,,,, i „„

Tredje byrån handlägger ärenden angående postverkets eller styrelsens

organisation, avslutande av internationella postavtal, postavgifter, postverkets

olika instruktioner, reglementen, cirkulär och taxor, statistiska ärenden, ar iv

och bibliotek samt i allmänhet ärenden avseende posttjänstens organisation samt

därmed de inrikes och utrikes postförfattningarna. 0 ...

Till fjärde byråns handläggning höra ärenden angående avskrivning,

avkortning och restitution, revision av vissa räkenskapshandlingar, upprattan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £08. 3

de och granskning av räkningar i förbindelse med utländska förvaltningar,

reklamationer, ersättning för bortkomna eller skadade försändelser och felaktigt

utbetalade postanvisningsmedel, tillgrepp av postförsändelser eller postverkets

medel, ärenden angående fel och försummelser av tjänsteman eller poststafionsförestandare

samt i allmänhet postverket berörande juridiska frågor.

Jemte byran slutligen handhar postsparbanken och postgirorörelsen.

Byråernas nuvarande avdelningar och uppsättning av personal av lägst 17 :e

lönegraden framgå av nedan angivna uppgifter:

Å första byrån äro anställda två sekreterare i 26:e lönegraden, den

ene för personalavdelningen och den andre för trafikavdelningen,

samt en sekreterare i 24 :e lönegraden såsom föreståndare för p o s tverkets

undervisningsanstalt. A såväl personal- som trafikavdelningen

finnas dessutom en notarie, en kontrollör och en förste postassistent.

Till byrån höra vidare militärassistenten och den å generaldirektörens expedition

tjänstgörande förste postassistenten.

_Å andra byrån finnas fyra avdelningar, vilka förestås av en byrådirektör

(28:e lönegraden), en förste intendent (27:e lönegraden) samt en

intendent, (för förrådet m. m.) och en sekreterare, bägge i 24:e lönegraden.

B y r å.d irektörens avdelning, som omfattar arbetet med generalavräkningar

med främmande, postförvaltningar, kassa- och räkenskapsväsendet,

medelsrevision, fondförvaltning och folkpensionsutbetalningar. består av följande

underavdelningar,° nämligen byrå direktörse xp editionen

med en revisor och bokhållare och en förste postassistent, huvudkassan

med len intendent (24:e lönegraden) såsom huvudkassör och en revisor och

bokhållare såsom kassakontrollant, medelsbokhåll arkontoret med

en revisor och bokhållare såsom föreståndare och en förste postassistent, m ed_e

1 s r e vi s^i on e n, uppdelad i två revisionslotter, vardera med en revisor

såsom föreståndare samt en kontrollör och en förste postassistent, samt p e nsionsavdelningen

med en revisor och en förste postassistent. — Under

förste intendenten höra fri märksförrådet med en kontrollör och stämpelexpeditionen

med en förste postassistent. — Börrådsintendenten har

under sig blankettförrådet under ledning av en aktuarie (21 :a lönegraden),

persedelförrådet med en förrådsförvaltare (21 :a lönegraden)

såsom föreståndare och en förste postassistent, blankettryckeriet med

b okbin de rie t med en aktuarie såsom ledare och en förste postassistent,

i rimärkstryc k.e rie t med en kontrollör såsom föreståndare samt verkst

a d en under ledning av en. verkstadsingenjör å extra stat. — Sekreteraren

tjänstgör a kansliet, där jämväl äro placerade två notarier, en kontrollör

och tva förste postassistenter.

Å_ tredje byrån äro anställda två sekreterare, den ene, i 26:e lönegraden,

huvudsakligen för ärenden angående den internationella posttjänsten

och den andre, i 24 :e lönegraden, företrädesvis för ärenden rörande den inrikes

posttjänsten, särskilt postala författningar och reglementen. Till byrån

hora kansliet, där förutom sekreterarna tjänstgöra en notarie, en kontrollör

och en förste postassistent, taxekontoret och statisti skakon to ret

vartdera med en förste aktuarie (24:e lönegraden) såsom föreståndare, värja''111™

a dessa kontor finnas en respektive två förste postassistentbefattningar

registrator kontoret med en registrator samt generalpoststyrelsens

a rkiv^och bibliotek, varest äro placerade två förste

postassistenter, den ene såsom föreståndare för avdelningen.

t ^ f^rd,e byrån äro placerade styrelsens ombudsman och en sekreterare

i 26:e lönegraden. Byråns avdelningar äro kansliet med två notarier

och en kontrollör, ombuds mansexpeditionen med en notarie

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

såsom biträde åt ombudsmannen, reklamationskontoret, som förestås

av en förste aktuarie i 24 :e lönegraden och varest dessutom tjänstgöra en

kontrollör och två förste postassistenter, inrik es postanv isning srevisionen,

utrikesrevisionen och tidningsrevisionen,

vilka var och en förestås av en revisor och å vilka finnas placerade respektive

en kontrollör, två förste postassistenter och två förste postassistenter.

Femte byrån är uppdelad i postsparbanksavdelningen

och postgirokontoret. Å byrån äro placerade en kamrer i 26:e lönegraden

och en sekreterare i 24 :e lönegraden. Å postsparbanksavdelningen

tjänstgöra en revisor, en kontrollör och en förste° postassistent samt å postgirokontoret

fyra tillförordnade kontrollörer och två förste postassistenter, därav

en tillförordnad.

I postalt hänseende är riket delat i sex distrikt, nämligen södra, västra

och östra distrikten, Stockholms distrikt samt mellersta och norra distrikten.

Distriktsförvaltningen inom varje distrikt utgöres av en postdirektion,

vars chef är en postdirektör med en överkontrollör såsom hans närmaste man och

ställföreträdare. Å postdirektionerna finnas en förste kontrollör, två eller

tre kontrollörer samt tre eller fyra förste postassistenter jämte erforderlig personal

av lägre grad.

Den nuva- Beträffande tillkomsten och utvecklingen av den nuvarande organisationen

™isattonens av generalpoststyrelsen och distriktsförvaltningarna, vilken organisation i hutillkomst

vudsak förskriver sig från år 1909, må erinras om följande:

utveckling. Vid 1909 års omorganisation av postverket minskades genom sammanslag*

ning av dåvarande kansli- och trafikbyråerna antalet byråer i generalpoststyrelsen

från fem till fyra, nuvarande första, andra, tredje och fjärde byråerna,

därvid första byrån motsvarar berörda sammanslagna byråer. Vidare

ersattes de då befintliga fem postinspektionerna samt de under särskilda postdirektörer

lydande förvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö med de

nuvarande sex postdirektionerna. I samband härmed genomfördes från och

med år 1910 en decentralisation av åtskilliga ärenden från generalpoststyrelsen

till distriktsförvaltningarna. .

Emellertid växte postverkets rörelse snabbt genom dels posttrafikens ökning

och dels tillkomsten av nya arbetsuppgifter och verksamhetsgrenar. Med anledning

av stämpelväsendets överflyttning till postverket höjdes från och med

år 1918 intendentsbefattningen för frimärksförrådet å andra byrån till sekreterarbefattning

med årligt tilläggsarvode av 500 kronor. Samtidigt nyinrättades

å nämnda byrå den nuvarande förrådsintendentsbefattningen för handläggning

av ärendena angående upphandling och förråd samt för övervakande

av den då nytillkomna verkstaden och tryckeriet.

För att bereda minskning i byråchefens å första byrån arbetsuppgifter framlades

på hemställan av generalpoststyrelsen för riksdagen år 1918 förslag om

inrättande av en byrå för trafikärenden. Förslaget avslogs av riksdagen,

som ifrågasatte, om icke genom decentralisering av åtskilliga mindre viktiga

ärenden generalpoststyrelsens arbetsmängd skulle kunna i ej ringa mån be
^MecT

anledning av detta riksdagens uttalande genomfördes från och med

den 1 februari 1919 ytterligare decentralisation av ärenden från generalpoststyrelsen

till distriktsförvaltningarna samt från dessa till lokalförvaltningarna

(postmästarna).

I samband med 1919 års lönereglering för kommumkationsverken vidtogos

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj Hs proposition nr 208.

5

från och med den 1 juli 1920 vissa smärre organisatoriska ändringar beträffande

generalpoststyrelsen och distriktsförvaltningarna. Å första byrån utbyttes

den notarietjänst, vars innehavare var föreståndare för postverkets undervisningsanstalt,

mot en sekreterarbefattning. Å andra byrån höjdes kamrerartjänsten

till byrådirektörsbefattning och ovanberörda sekreterartjänst för frimärksförrådet

och stämpelärendena till förste intendentsbefattning. Å tredje

byrån nyinrättades den nuvarande sekreterarbefattningen för den inrikes posttjänsten.

Därjämte nyinrättades en förste kontrollörsbefattning vid var och

en av postdirektionerna.

För utövande av den direkta tillsynen av verkstadsdriften förordnades jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande från och med den 1 februari 1923 på viss

tid en verkstadsingenjör, vilken befattning alltjämt uppehälles.

Med ingången av år 1923 tillkom i anledning av postsparbankens inordnande

i postverket den nuvarande femte byrån, under vilken med ingången av år 1925

den då nyinförda postgirorörelsen förlädes.

Genom beslut den 24 augusti 1920 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté —

vilken antog benämningen 1920 års postkommitté och sedermera ersattes av

1923 års postkommitterade — att i enlighet med vissa angivna grunder verkställa

utredning och avgiva förslag bland annat rörande förekomsten av överkvalificerad

arbetskraft inom postverkets olika förvaltningar samt i vad mån

och på vad sätt denna arbetskraft kunde ersättas med efter arbetets art lämpad

arbetskraft.

Kommitterade avgåvo den 31 maj 1923 utlåtande och förslag angående revision

av vissa personalförhållanden inom postverket samt ifrågasatte därvid i

organisatoriskt hänseende dels en fortsatt decentralisation av ärenden från generalpoststyrelsen

till distriktsförvaltningarna samt från dessa till överpostmästarna

och postmästarna, dels en lämpligare fördelning av ärendena mellan

styrelsens byråer, dels ock en ändrad distriktsindelning i syfte att vinna en

uppdelning av norra distriktet.

Sedermera har generalpoststyrelsen i skrivelser den 17 januari och den 21 november

1925 avgivit förslag till utvidgad befogenhet för överpostmästarna

samt till ändrad distriktsindelning.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 4 juni 1926 i samband med omklassificering

av postkontoren bemyndigat generalpoststyrelsen att utan hinder av de av

Kungl. Maj :t tidigare utfärdade bestämmelser beträffande de styrelsen underlydande

förvaltningarnas verksamhet utfärda föreskrifter angående ökad befogenhet

för postmästarna.

I sin skrivelse den 18 oktober 1926 anför generalpoststyrelsen till en

början:

Vid prövning av frågan om ytterligare överflyttning av ärenden från styrelsen

till underordnade organ hade styrelsen kommit till den uppfattningen,

att en sådan åtgärd icke skulle vara ur ekonomisk synpunkt fördelaktig och

att styrelsen således även framdeles borde handlägga i stort sett samma ärenden

som hittills. I fråga om ärendenas fördelning mellan de olika postala förvaltningsinstanserna

skulle visserligen avsevärda inskränkningar i kostnaderna

för postdirektionerna uppstå genom dessas uteslutande såsom mellaninstans

beträffande vissa grupper av ärenden. Emellertid hade styrelsen efter

en ingående prövning av spörsmålet funnit, att en dylik beskärning av postdirektionernas

nuvarande verksamhetsområde icke skulle vara lämplig. I stället

hade styrelsen för avsikt att åvägabringa en strängare arbetsfördelning vid

ärendenas behandling mellan de olika förvaltningsinstanserna och i övrigt en

större förenkling i utredningsförfarandet utan att eftersätta kravet på utredningens

fullständighet och tillförlitlighet. Detta skulle kunna ske därigenom,

Före
liggande
omorga
nisations
förslag.

Allmänna

synpunkter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

att deri del av förekommande utredningar och dylikt, som krävde särskild kännedom

om de lokala förhållandena, i första hand utfördes av postmästarna. På

grund av förut omförmälda bemyndigande av Kungl. Maj:t den 4 juni 1926

hade styrelsen för avsikt att inom den närmaste tiden giva postmästarna ökad

befogenhet. Beträffande överpostmästarna ansåge styrelsen, att den utvidgning

av deras befogenhet, som styrelsen ifrågasatt i sin skrivelse den 21 november

1925, borde genomföras.

Styrelsen anser sig alltså icke böra föreslå några mera genomgripande förändringar

av 1909 års organisation av postverkets olika förvaltningsinstanser

utan inskränker sig till vissa förenklingar i de nuvarande formerna för samarbetet

mellan förvaltningsinstanserna. I samband härmed framhåller styrelsen

önskvärdheten av att erhålla full befogenhet att utfärda instruktioner för postdirektionerna

liksom för övriga underlydande myndigheter.

Beträffande behövligheten av en omorganisation av generalpoststyrelsen anför

styrelsen till en början bland annat följande:

Sedan 1909 års omorganisation hade posttrafiken visat en synnerligen stark

stegring, varjämte åtskilliga nya och för den egentliga poströrelsen främmande

arbetsuppgifter tillförts postverket. På grund härav hade styrelsens arbete

och ansvar i hög grad ökats. I samma riktning hade ock verkat vissa andra

omständigheter, som icke stode i direkt samband med poströrelsens intensitet

och omfattning, nämligen förskjutningen av arbetsuppgifter från tjänstemän

med högre till tjänstemän med lägre utbildning med därav nödvändiggjord

skarpare differentiering av arbetsuppgifterna, förbättrandet av landsbygdens

postförhållanden, införandet av postdiligenstrafik och luftpostbefordran, postverkets

övertagande i allt större utsträckning av tillverkningen av för postdriften

erforderliga inventarier och effekter, blanketter och frankotecken samt

den starka ökningen av postverkets fastighetsbestånd.

Trots detta hade få förändringar av organisatorisk natur sedan år 1909 vidtagits.

Den biträdande personal i styrelsen, som icke sysselsattes med arbetsuppgifter,

vilka stode i närmaste samband med postanstalternas arbete, hade

under åren 1910—1925 ökats från 92 till 108 eller med endast 16 personer.

Denna ökning folie uteslutande på postverkets nya verksamhetsgrenar, medan

den för verkets ledning sysselsatta personalen snarare något minskats.

Generalpoststyrelsen framhåller härefter, att en omorganisation av styrelsen

i första rummet betingades av nödvändigheten att bereda lättnad å de avdelningar

inom styrelsen, som under de senaste åren betungats av en alltför stor

arbetsbörda. Då någon ytterligare decentralisation till distriktsförvaltningarna

icke nu borde företagas, särskilt som därigenom styrelsens plan att beskära

postdirektionernas personalbestånd skulle förryckas, bleve organisationsfrågan

avgränsad till att gälla spörsmålet om en lämplig fördelning

av de nuvarande arbetsuppgifterna på styrelsens

olika avdelningar.

I samband härmed har styrelsen övervägt möjligheterna att åstadkomma

besparingar inom styrelsen samt därvid kommit till det resultat,

att icke oväsentliga sådana besparingar skulle kunna vinnas genom dels en

starkare differentiering av arbetsuppgifterna, dels en gynnsammare rekrytering

av styrelsens personal och dels införande av vissa förenklingar i styrelsens

arbetssätt. Härom anför styrelsen i huvudsak:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

7

Arbetet i styrelsen borde uppdelas i två huvudgrupper, nämligen dels sådant

arbete, som krävde särskilda förutsättningar i administrativt och kameralt

hänseende, och dels arbete, för vars utförande huvudsakligen erfordrades erfarenhet

och rutin inom visst begränsat arbetsområde, varefter arbetet inom

varje grupp skulle differentieras så starkt, att såvitt möjligt intet arbete utfördes

av tjänsteman i högre ställning än som vore strängt nödvändigt för arbetets

behöriga utförande. Efter härav föranledda förskjutningar av befattningar

från högre till lägre tjänstegrader skulle återstå ett relativt litet antal

befattningar inom högre lönegrader, där tjänstemännen skulle sysselsättas uteslutande

med kvalificerade göromål.

Genomförandet av denna plan förutsatte särskilda åtgärder för en ändamålsenlig

rekrytering av styrelsens personal. Medan tidigare för inträde i styrelsen

i regel fordrats juridisk examen, vidtogs i samband med 1909 års omorganisation

den ändringen, att styrelsen — med undantag beträffande vissa specialbefattningar

— skulle rekryteras med postalt utbildad personal. Härigenom

avsågs att vinna ett utbyte mellan de olika förvaltningsinstansernas arbetskrafter,

så att styrelsen skulle tillföras sakkunskap i praktiskt postala ting

samt distrikts- och lokalförvaltningarna administrativ erfarenhet från styrelsen.

För att säkerställa en god rekrytering av mera krävande befattningar i

styrelsen vore det oeftergivligen nödvändigt, att den till grund för nyssberörda

reform liggande cirkulationsprincipen strängt genomfördes i praktiken. Denna

cirkulation borde omfatta samtliga biträdande tjänstemän inom 15 :e—22 :a

lönegraderna. Då befattningar inom 21 :a lönegraden saknade motsvarighet

vid de underlydande förvaltningarna, skulle i nämnda lönegrad inom styrelsen

bibehållas endast de befattningar, som hade antingen att närmast under sekreterare

handlägga allmänna kansligöromål eller att förrätta göromål, som i allmänhet

ankomme på revisor, registrator eller liknande tjänstemän.

I avsikt att förenkla arbetssättet och åstadkomma besparingar föresloge

styrelsen, att föreståndarna för vissa avdelningar inom nuvarande byråer meddelades

vidsträckt befogenhet att själva avgöra eller i styrelsen föredraga de

till avdelningen hörande ärenden samt att dylik avdelning skulle förestås av

tjänsteman i 26 :e—28 :e lönegraden. Dennes närmaste man komme att i stor

utsträckning utföra sekreterargöromål och att vid förfall för föreståndaren

inträda i dennes ställe; i sådana fall borde den biträdande befattningen tillhöra

22 :a lönegraden. Vidare föresloge styrelsen, att vissa revisionsavdelningar,

vilka nu förestodes av tjänstemän i 21 :a lönegraden, skulle sammanföras till

större enheter med tjänstemän i 22 :a lönegraden såsom föreståndare.

Sedan såsom en följd av differentieringen av arbetsuppgifterna antalet befattningar

i 15 :e och högre lönegrader nedbringats till det minsta möjliga, återstode

en betydande arbetsmängd att fördela på lägre tjänstegrader. Den biträdande

personalen inom dessa grader, för närvarande kontors- och kanslibiträden,

postexpeditörer och ■— några få — förste postexpeditörer, hade att handlägga

arbetsuppgifter av synnerligen skiftande art. Under det att för vissa

befattningar icke behövde uppställas fordringar på något högre mått av teoretisk

utbildning utan endast krav på ordning och noggrannhet, funnes å andra

sidan i flera avseenden mycket krävande befattningar, t. ex. sådana, där befattningarnas

innehavare oundgängligen måste äga goda kunskaper i främmande

språk, eller sådana, med vilka vore förenad förmanskap för annan personal

eller ansvar för stora ekonomiska värden. Beträffande vissa av dessa

befattningar vore det nödvändigt med postal fackutbildning, medan för andra

dylik utbildning icke kunde anses erforderlig.

För sistnämnda slag av arbetsuppgifter vore icke någon tjänstegrad förutsedd

beträffande postverket, utan dessa arbeten vore för närvarande fördelade

mellan kanslibiträden och postexpeditörer. För att bereda de tjänstemän, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Förslagets

huvuddrag.

sysselsattes med arbeten av ifrågavarande slag, en riktigare placering på löneskalan,

hemställde styrelsen i skrivelse den 28 december 1925, att -— såsom

också från kommunikationsverkens lönenämnds sida föreslagits — vid postverket

måtte, såsom redan skett beträffande de andra kommunikationsverken,

inrättas befattningen kansliskrivare med placering i 11 :e lönegraden. Denna

fråga behandlades i proposition nr 184 till 1926 års riksdag i samband med

en ifrågasatt uppflyttning av postexpeditörsbefattningarna från 11 :e till högre

lönegrad, och anförde därvid departementschefen, att då han icke ansåge sig

kunna förorda en allmän uppflyttning av sistnämnda befattningar, skäl icke

förelåge till inrättande av en ny befattning i samma lönegrad, kansliskrivare,

och syntes för övrigt frågan om behovet av denna nya befattning böra ytterligare

utredas.

Det syntes styrelsen ur alla synpunkter lämpligast, att för framtiden benämningen

postexpeditör icke användes för andra tjänstemän än sådana, som

genomgått den för antagandet till postexpeditör föreskrivna postala utbildningskursen,

och att frågor avseende dessa tjänstemäns avlöningsförhållanden

kunde behandlas utan att ett beslut avseende dem behövde medföra konsekvenser

beträffande andra befattningar. Med hänsyn härtill och då åtskilliga

arbetsuppgifter skulle komma att överföras från högre till lägre befattningar,

funne styrelsen det vara av behovet påkallat att till sitt förfogande hava lämpliga

befattningar, som kunde övertaga dessa arbetsuppgifter.

Slutligen anför styrelsen:

Ehuru styrelsen i stor utsträckning överlämnat avgörandet av vissa grupper

av ärenden åt tjänstemän i styrelsen, upptoges verkschefens tid i stor utsträckning

av föredragningen av ärenden av jämförelsevis mindre principiell eller

ekonomisk betydelse. Sålunda avgjordes av honom under år 1925 omkring

8,000 ärenden.

Med utgångspunkt från önskvärdheten att från verkschefen avlyfta avgöranderätten

i andra ärenden än dem, som vore av särskild vikt, hade styrelsen

övervägt ett förslag, som i huvudsak innebure styrelsens organiserande på tre

avdelningar, en för administrativa ärenden, en för kamerala ärenden och en

för ärenden angående postsparbank och postgirorörelse. Chefen för varje avdelning

skulle själv bereda och föredraga de till hans område hörande viktigaste

ärendena, medan övriga ärenden skulle föredragas av föreståndarna för vederbörande

underavdelningar inför styrelsen eller beträffande ärenden av mindre

vikt inför avdelningschefen.

Ehuru den ifrågasatta organisationen medförde vissa fördelar, har styrelsen

med hänsyn till att förslagets genomförande skulle innebära en avvikelse

från de inom den svenska statsförvaltningen i allmänhet tillämpade organisationsformer

icke ansett sig böra grunda ett omorganisationsförslag på nämnda

plan utan begränsat sig till att föreslå vissa ändringar inom ramen av nuvarande

organisation.

De organisatoriska ändringar inom generalpoststyrelsen,

som sålunda föreslås, äro i huvudsak följande:

Andra byrån befrias från ärendena angående räkenskapsväsendet, kassa och

revision eller de ärenden, som nu handläggas å byrådirektörens avdelning, och

förläggas dessa ärenden till fjärde byrån. Genom att sålunda räkenskapsväsendet

och revisionsarbetet sammanföras till en byrå och genom vissa förändringar

inom sistnämnda verksamhetsgren skulle ökad koncentration och för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

9

enkling i arbetet å dessa områden med åtföljande personalbesparingar vinnas.

För att fjärde byrån skall kunna mottaga denna ökade arbetsmängd, överflyttas

från denna byrå till tredje byrån reklamationskontoret, som handlägger

ärenden angående reklamationer samt angående ersättning för bortkomna eller

skadade försändelser, samt till första byrån ombudsmansexpeditionen, varjämte

ombudsmannen skulle själv övertaga föredragningen av vissa ärenden av rättslig

art, som nu efter yttrande av honom föredragas av chefen för fjärde byrån.

Slutligen skulle handläggningen av trafikärendena å första byrån överlämnas

åt en byrådirektör, varigenom byråchefen därstädes skulle erhålla lättnad i

sin arbetsbörda.

Vad beträffar distrikten, föreslår generalpoststyrelsen i anslutning till

de av styrelsen förut omförmälda förenklingarna i arbetsformerna betydande

personalindragningar vid postdirektionerna. Därjämte föreslås beträffande

Stockholms distrikt, att postdirektionen skall handhava ledningen av poströrelsen

inom det under postkontoret Stockholm 1 lydande landsområdet samt av

de för huvudstadens postkontor gemensamma angelägenheterna, varigenom

överpostmästarbefattningen vid nämnda postkontor kunde utbytas mot postmästarbefattning

av klass 1 A. Slutligen föreslår styrelsen norra postdistriktets

uppdelning i två distrikt.

Genom de föreslagna förändringarna inom styrelsen samt vid postdirektionerna

och postkontoret Stockholm 1 beräknar styrelsen, att personalen skulle

kunna minskas med omkring 45 tjänstemän samt att årliga driftkostnadsbesparingar

skulle uppkomma till belopp av omkring 375,000 kronor, varav 325.000

kronor i avlöningskostnader och 50,000 kronor i minskade kostnader för tjänsteresor

m. m.

Lönenämnden, som granskat generalpoststyrelsens förslag huvudsakligen beträffande

förändringarna i däri avsedda befattningshavares tjänste- och löneställning,

anför, att lönenämnden funne det till grund för förslaget liggande

syftemålet att söka åvägabringa förenklingar i ärendenas handläggning i avsikt

att ernå ökad praktisk ändamålsenlighet och på samma gång tillgodose

kravet på besparingar inom statsförvaltningen synnerligen beaktansvärt. Beträffande

den av generalpoststyrelsen hävdade cirkulationsprincipen uttalar lönenämnden,

att dess godtagande i av styrelsen avsedd omfattning enligt lönenämndens

mening skulle medföra åtskilliga i och för sig opåkallade konsekvenser.

Posttjänstemännens förening uttalar en bestämd gensaga mot införande av en

cirkulation sådan som den av generalpoststyrelsen föreslagna, vilken enligt föreningens

mening skulle innebära, att tjänstemän, som icke nått över 22 :a lönegraden,

skulle vara nödsakade att, när så funnes önskvärt, förflyttas till annan

tjänstgöring. Föreningen förordar i stället en s. k. utbildningscirkulation, som

skulle innebära, att flera tjänstemän än för närvarande finge genom kortare

eller längre tjänstgöring inom olika förvaltningsgrenar förvärva sådan mångsidigare

utbildning, att de bleve kompetenta att erhålla även tjänster inom

annan förvaltningsgren än de från början tillhört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mai:ts proposition nr 208.

I anledning härav anför generalpoststyrelsen, att även enligt styrelsens mening

det i cirkulationsprincipen innefattade utbytet av arbetskrafter som regel

borde avse tjänstemännens utbildning och sålunda i allmänhet omfatta yngre

tjänstemän.

Departe- Sedan åtskilliga år tillbaka har ett flertal frågor avseende postverkets orgamentschefen.

njga£jon arbetsförhållanden varit föremål för utredning och prövning. I

avvaktan på lösningen av vissa av dessa frågor har med avgörandet av en del

med verkets organisation sammanhängande spörsmål måst anstå, och vissa

andra frågor hava kunnat vinna endast en provisorisk lösning. Det är emellertid

uppenbart, att tillvaron av svävande förslag till omorganisation medför avsevärda

olägenheter för ett ämbetsverk och särskilt för ett affärsdrivande verk

samt att sådana olägenheter ökas ju längre tid som förflyter innan ett avgörande

kommer till stånd. Det synes därför av vikt, att postverkets organisationsfrågor

nu ordnas i den utsträckning det är möjligt. Härigenom vinnes

cck, att verkets olika förvaltningar befrias från att, såsom under en längre tid

skett, ägna betydande tid och arbete åt organisationsspörsmål.

Hör ett snart genomförande av organisatoriska förändringar inom postverket

föreligga jämväl ur andra synpunkter vägande skäl. Till följd av den

starka utveckling, som postverket sedan 1909 års omorganisation undergått såväl

genom själva posttrafikens ökning som ock på grund av tillkomsten av

nya, omfattande arbetsuppgifter och verksamhetsgrenar, har behovet av en jämnare

fördelning av ärendena mellan generalpoststyrelsens byråer blivit synnerligen

kännbart. Det kraftiga framåtskridande, som Norrland under de senaste

årtiondena företett och som gjort sig särskilt märkbart i de två nordligaste

länen, har kommit behovet av en förändrad postdistriktsindelning i landets

norra delar att framstå såsom alltmera trängande. De ekonomiska förhållanden,

som efter kristiden inträtt, påkalla åtgärder i syfte att genom förenklingar

och omläggningar i arbetet vinna besparingar i driftkostnaderna inom

statsförvaltningen.

Det förslag till förändringar inom postverket, som generalpoststyrelsen nu

framlagt, synes mig snarare innebära en anpassning av nämnda verk efter de

förändrade förhållanden, som enligt vad ovan anförts i olika avseenden inträtt,

än en omorganisation i egentlig mening. Även om, såsom i det följande skall

närmare utvecklas, jag anser mig böra förorda avvikelser beträffande vissa

detaljer, synes mig förslaget i stort sett väl avvägt och av beskaffenhet att tillgodose

de behov och önskemål, som nyss angivna förändrade förhållanden

framkallat. Med hänsyn härtill och då de föreslagna ändringarna varken

torde kunna befaras medföra några konsekvenser för andra verk eller ur löneregleringssynpunkt

synas giva anledning till principiella betänkligheter, anser

jag mig kunna förorda, att förenämnda förslag i huvudsak nu bringas till genomförande.

Enligt förslaget skulle den till grund för rekryteringen av generalpoststyrelsens

personal liggande principen om utbyte av tjänstemän mellan styrelsen

och underlydande förvaltningar tillämpas i större utsträckning än hittills varit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

11

fallet. Ett lämpligt avvägt sådant utbyte av arbetskrafter mellan de olika förvaltningarna

synes ock ägnat att medföra fördelar, varför några berättigade invändningar

häremot icke torde kunna göras. Om cirkulationen, såsom synes

vara avsett, huvudsakligen skall åsyfta tjänstemännens utbildning, lärer emellertid

anledning icke föreligga att allenast för cirkulationsprincipens skull vidtaga

uppflyttningar i lönegrad. Vad särskilt angår inrättande i styrelsen av

befattningar i 22 :a lönegraden, kan jag ansluta mig till förslaget endast såvitt

fråga är om uppflyttande av sådan befattning, som på grund av indragning

av annan befattning eller annan åtgärd i samband med omorganisationen skulle

få sina arbetsuppgifter väsentligt ökade.

Beträffande slutligen förslaget om inrättande av kansliskrivarbefattningar

vid postverket synes vid den omläggning av arbetet inom styrelsen, som innefattas

i det av mig förordade omorganisationsförslaget, behov numera föreligga

av en befattning inom 11 :e lönegraden, för vilken postal fackutbildning icke

erfordras. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att befattningen kansliskrivare,

vilken finnes vid de andra kommunikationsverken, inrättas jämväl inom

postverket. Beträffande antalet av dessa befattningar torde jag få uttala mig

längre fram.

Jag övergår härefter till detaljerna i generalpoststyrelsens förslag samt gör

därvid början med de ifrågasatta organisatoriska förändringarna och därav

föranledda ändringar i personaluppsättningen inom varje särskild byrå i

styrelsen.

Generalpoststyrelsen.

Generalpoststyrelsen föreslår, att den å andra byrån placerade byrådirektörsbefattningen

- vilkens arbetsuppgifter, ärendena angående räkenskapsväsendet,

kassan och revisionen, komme att övertagas av fjärde byrån — skulle

överflyttas till första byran, där innehavaren av denna befattning skulle komma

att handlägga trafikärendena, samt att sekreterartjänsten för dessa

ärenden indrages. Ridare föreslår styrelsen, att å trafikavdelningen inrättas

en förste kontrollörsbefattning, varigenom notarietjänsten å samma avdelning

kan indragas, samt att förste postassistentbefattnmgen å generaldirektörens

expedition utbytes mot en förste postexpeditörsbefattning. Beträffande ombudsmannen,

som skulle överflyttas från fjärde till första byrån, ifrågasättes

benämningen byrådirektör och ombudsman, varjämte styrelsen föreslår, att

befattningen såsom ombudsmannens biträde, nu en notarie i 21 :a lönegraden,

uppflyttas i 22 :a lönegraden med benämningen förste kontrollör.

Till stöd för vad sålunda föreslagits anför styrelsen i huvudsak:

Den gestaltning, första byrån erhöll vid 1900 års omorganisation, då personal-

och trafikärendena, efter att förut hava tillhört skilda byråer, sammanfördes

under en och samma byråchef, hade aldrig visat sig fullt ändamålsenlig,

även om olägenheterna härav under de första åren efter omorganisationens

genomförande icke trädde så tydligt i dagen som sedermera. Personal- och

trafikärendena vore av sådan betydelse, att de var för sig krävde den för ärendenas

behandling närmast ansvariga tjänstemannens odelade uppmärksamhet

Första

byrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr SOS.

och intresse. För att bereda byråchefen minskning i arbetsbördan föreslog

Kungl. Maj:t på framställning av styrelsen år 1918 riksdagen att inrätta eri

särskild trafikbyrå, vilket förslag dock ej vann riksdagens bifall.

Trots den decentralisation av vissa ärenden, som i anledning av riksdagens i

samband med nyssnämnda avslagsbeslut gjorda uttalande vidtogs, kvarstod

alltjämt behovet av en ändrad organisation av första byrån, och år 1921 hemställde

styrelsen i sådant syfte, att sekreterarbefattningen å trafikavdelningen

måtte utbytas mot en byrådirektörstjänst. Lönenämnden avstyrkte framställningen

med motivering, att frågan kunde antagas bliva föremål för prövning

av 1920 års postkommitté samt att det allmänna depressionsläget manade till

försiktighet med organisatoriska förändringar. I proposition nr 195 till 1922

års riksdag anförde departementschefen, att, ehuru bärande skäl syntes hava

framförts för framställningen, han med hänsyn till vad lönenämnden anfört

ansåge förslag i ämnet ej då böra föreläggas riksdagen.

1923 års postkommitterade anförde, att med hänsyn till redan verkställd och

av kommitterade ifrågasatt ytterligare decentralisation av ärenden till distriktsförvaltningarna

anledning icke förelåge att dela första byrån eller bereda dess

chef mera kvalificerat biträde med större föredragningsskyldighet. Yad sålunda

av kommitterade ifrågasatts hade styrelsen icke funnit kunnat läggas

till grund för en lösning av första byråns organisationsfråga.

De skäl, som tidigare åberopats för trafikärendenas frånskiljande från byråchefens

handläggning, ägde fortfarande oförminskad giltighet. Visserligen

hade den decentralisation av ärenden, som hittills ägt rum från styrelsen till

postdirektörerna, i vissa avseenden minskat det löpande arbetet å byrån och

måhända kunnat förebygga ökning av de biträdande arbetskrafterna på byrån.

Något egentligt inflytande på de arbetsuppgifter, som ålåge byråchefen såsom

närmast ansvarig för de postala trafikanordningarna, hade decentralisationen

däremot icke utövat.

Sedan styrelsens föregående framställningar i fråga om första byråns organisation

avgåvos, hade omständigheter tillkommit av beskaffenhet att än

vidare understryka kravet på ändringar i den av styrelsen tidigare angivna

riktningen.

Sålunda hade vissa frågor angående personalen blivit av mera invecklad art

än tidigare, såsom den alltjämt pågående differentieringen av arbetsuppgifterna

och deras därav följande förskjutning från högre befattningar till lägre,

återbesättandet av ledigblivna befattningar samt tillämpningen för postverkets

del av arbetstidslagen samt av avlöningsbestämmelserna. Beträffande

trafikärendena vore att särskilt omnämna den utveckling, landsbygdens postförhållanden

på grund av den ständigt stegrade användningen av motorfordon

för postbefordran för närvarande genomginge. Den av postverket bedrivna

diligenstrafiken hade fått en för varje år allt större betydelse, och vore ärendena

angående denna trafik centraliserade hos styrelsen, en anordning, som

visat sig fördelaktig och syntes böra bestå. Vidare vore att märka styrelsens

medverkan i vinterväghållningen i vissa nordliga län och befattningen med

ärenden angående lufttrafiken, vilken med tiden torde komma att bliva av allt

större betydelse för posttrafiken.

Styrelsen funne det sålunda till fullo ådagalagt, att behovet av särskilda

anordningar för trafikärendenas handläggning i styrelsen kvarstode med oförminskad

styrka, och syntes denna fråga, såvitt nu kunde förutses, för en avsevärd

tid framåt kunna på ett tillfredsställande sätt ordnas genom placerande

å första byrån av en byrådirektörsbefattning.

Då byrådirektörens närmaste man å trafikavdelningen komme att i stor utsträckning

förrätta sekreterargöromål och måste kunna inträda i hans ställe,

syntes denne befattningshavare böra sättas i förste kontrollörs tjänstegrad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 808.

13

På ombudsmannens närmaste man måste ställas samma kompetensfordringar

som på ombudsmannen själv. Med hänsyn härtill och till arten av denna befattningshavares

utbildning -— såväl postal som juridisk — och då ombudsmansexpeditionen

efter omorganisationen komme att få i vissa avseenden mera

maktpåliggande göromål än nu, borde befattningen höjas till 22 :a lönegraden.

Lönenämnden avstyrker generalpoststyrelsens förslag om placerande å första

byrån av en byrådirektörsbefattning för trafikärenden, ombudsmannens

förändrade benämning samt notariebefattningarnas å trafikavdelningen och hos

ombudsmannen uppflyttande i lönegrad. Beträffande byrådirektörsbefattningen

anför lönenämnden, att i betraktande av det nära sambandet mellan personal-

och trafikärendena det ur administrativ synpunkt förefölle mindre riktigt

att till väsentlig del frånskilja den senare gruppen av ärenden från byråchefens

handläggning samt att beskaffenheten och omfattningen av personäloch

trafikärendena ej heller syntes utgöra tillräcklig grund att frångå den

nuvarande organisationsformen med två föreståndare närmast under byråchefen

för respektive avdelningar. Förbises finge ej heller, att en höjning av

sekreterarbefattningen å trafikavdelningen säkerligen skulle medföra krav

på liknande uppflyttningar av motsvarande befattningar inom andra verk.

Posttjänstemännens förening ifrågasätter bibehållande av notariebefattningen

å trafikavdelningen jämväl efter inrättande av den föreslagna förste kontrollörstjänsten

därstädes.

I anledning av vad lönenämnden uttalat framhåller generalpoststyrelsen, att

de ärenden, som skulle överflyttas till byrådirektören eller ärendena angående

poststationema samt angående postföringen å landsväg, sjö- och luftledes, icke

hade direkt samband med personalärendena, vilka berörde den fast anställda

personalen och avsåge förhållandena vid postdirektionerna, postkontoren, postexpeditionerna

och järnvägsposten.

Då frågan om omorganisation av generalpoststyrelsens första byrå i syfte

att minska byråchefens arbetsbörda vid tidigare tillfällen varit under prövning,

har det bland annat framhållits, att frågan skulle kunna lösas genom en

decentralisation av ärenden från styrelsen till distriktsförvaltningama. Efter

frågans behandling vid 1918 års riksdag kom även en dylik decentralisation

till stånd. Det kunde därför tänkas, att det nu åter framträdande behovet av en

lättnad i byråchefens arbete skulle kunna tillgodoses genom ett ytterligare

överflyttande av ärenden från styrelsen till distriktsförvaltningama. Då emellertid

därigenom skulle försvåras de personalindragningar vid postdirektionerna,

som ingå i styrelsens omorganisationsförslag och som jag anser mig

böra i princip förorda, lärer en dylik fortsatt decentralisation tills vidare icke

böra ifrågasättas.

Om sålunda någon minskning av första byråns arbetsuppgifter för närvarande

icke torde kunna åvägabringas, synes annan utväg för avlyftande av

byråchefens arbetsbörda böra sökas. I sådant hänseende har generalpoststy
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Andra

byrån.

relsen föreslagit, att byråchefen för att kunna mera odelat ägna sig åt de ofta

invecklade och tidsödande personalärendena befrias från handläggning av de

trafikärenden, som icke sammanhänga med personalärendena. Då trafikärendena

icke lämpligen torde kunna överflyttas å någon annan byrå, anser jag

mig böra förorda, att handläggningen och föredragningen av ifrågavarande

slag av trafikärenden överlämnas till byråchefens närmaste man å trafikavdelningen.

Med hänsyn dels till det ökade arbete och ansvar, som trafikavdelningens

under de senaste åren utvidgade arbetsområde medfört för denne befattningshavare,

och dels till den ökade föredragningsskyldighet, som nu skulle

åläggas honom, synes en något bättre löneställning böra beredas honom. Generalpoststyrelsen

har i sådant hänseende föreslagit, att befattningen skulle höjas

till byrådirektörsbefattning, varvid för ändamålet skulle överflyttas den å

andra byrån placerade byrådirektörsbefattningen. Emellertid skulle enligt

styrelsens förslag till övergångsanordningar i anledning av omorganisationens

genomförande denna befattning under tiden till år 1930 disponeras å fjärde

byrån. På grund härav och då den nu förordade handläggningen av trafikärendena

synes höra tills vidare anordnas såsom ett försök, torde lämpligen

kunna förfaras så, att ifrågavarande befattningshavare förordnas att tillsvidare

i egenskap av byrådirektör handlägga och föredraga berörda trafikärenden,

varvid sekreterarbefattningen å trafikavdelningen icke uppehälles.

Därest riksdagen icke uttalar någon erinran mot den sålunda förordade anordningen,

har jag för avsikt att framdeles föreslå Kungl. Maj:t fatta beslut i

enlighet härmed.

Då det vore avsett, att bemälde tillförordnade byrådirektör skulle förutom

de göromål, som tillkomma honom i egenskap av föredragande, fortfarande förrätta

de sekreteraren nu åliggande göromålen, torde notariens å trafikavdelningen

arbetsuppgifter bliva i stort sett desamma som för närvarande. Någon

anledning att vidtaga en ändring i sistnämnda befattningshavares tjänsteställning

synes mig därför icke föreligga.

Med hänsyn till den ändrade ställning, som styrelsens ombudsman vid bifall

till omorganisationsförslaget skulle komma att intaga, synes han på sätt styrelsen

hemställt böra benämnas byrådirektör och ombudsman. Vad beträffar

den å ombudsmansexpeditionen anställde notarien, har visserligen enligt vad

jag inhämtat ökningen i arbetet å nämnda expedition nödvändiggjort, att denne

befattningshavare i viss utsträckning måste utföra ombudsmannen åliggande

arbetsuppgifter. Då emellertid efter den föreslagna överflyttningen av vissa

åligganden från chefen för fjärde byrån till ombudsmannen ytterligare en biträdande

arbetskraft å ombudsmansexpeditionen lärer bliva erforderlig, torde

i avvaktan på utredning härutinnan någon förändring beträffande notariens

tjänsteställning icke nu böra vidtagas.

Enligt omorganisationsförslaget skulle den under byrådirektören hörande

avdelningen å andra byrån överflyttas till fjärde byrån samt byrådirektörsbefattningen

till första byråns trafikavdelning.

Beträffande de kvarvarande avdelningarna föreslår generalpoststyrelsen, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S208.

15

förrådsintendentens avdelning uppdelas i två avdelningar med var sin föreståndare,

vilken skulle i styrelsen föredraga till Hans verksamhet hörande ärenden.

Den ena avdelningen, omfattande postverkets industriella verksamhet,

nämligen verkstaden och tryckerierna, skulle ställas under en särskild föreståndare

med teknisk kompetens, vilken skulle utöva ledningen av och äga

närmaste ansvaret för nämnda verksamhets rätta skötsel. För den andra avdelningen,

omfattande upphandlingen och förrådsväsendet, skulle förrådsintendenten

vara föreståndare, och skulle denna befattning uppflyttas från 24 :e

till 26 :e lönegraden, varjämte såsom hans närmaste man skulle anställas en

kontrollör. De å blankett- och persedelförrådet befintliga föreståndarbefattningarna

i 21 :a lönegraden, aktuarien respektive förrådsförvaltaren, skulle

ersättas med befattningar av lägre grad, nämligen å blankettförrådet en förrådsmästare

i 12 :e lönegraden och å persedelförrådet en materialförvaltare i

15 :e lönegraden. De båda nuvarande förste postassistentbefattningarna, den

ena å förrådsintendentens och den andra å förrådsförvaltarens expedition, skulle

indragas. Med anledning av den arbetsminskning, som genom de organisatoriska

ändringarna av upphandlings- och förrådsväsendet samt den industriella

verksamheten komme att uppstå å kansliet, skulle den ena notariebefattningen

därstädes kunna indragas.

Till stöd för dessa förslag anför generalpoststyrelsen bland annat följande

:

Sedan 1909 års omorganisation hade andra byråns verksamhetsområde i hög

grad utvidgats, dels genom tillkomsten av blankettryckeri jämte dithörande

bokbinderi, verkstad och frimärkstryckeri, dels genom en stark ökning av postverkets

fastighetsbestånd och dels genom tillkomsten av nya arbetsuppgifter,

nämligen bestyret med stämpelväsendet och utbetalning av folkpensioner. Så

utgjorde för närvarande beträffande tryckerierna och verksladen antalet personal

207, det nedlagda kapitalet 950,000 kronor och tillverkningsvärdet

1,751,000 kronor. Postverkets fastigheter voro år 1925 67 med ett bokfört

värde av 24.8 miljoner kronor; år 1915 voro motsvarande siffror 27 och 8 miljoner

kronor.

Nu omförmälda förhållanden hade nödvändiggjort en betydande ökning av

byråns arbetskrafter och därjämte medfört en stark stegring av byråchefens

arbetsbörda. Den lättnad, som genom den år 1920 tillkomna byrådirektörsbefattningen

bereddes byråchefen i handläggningen av ärenden rörande kassa-,

revisions- och räkenskapsväsendet, uppvägdes dock av den ökning, som sedermera

inträtt särskilt beträffande fastighetsförvaltningen och den industriella

verksamheten.

Beträffande frågan, huruvida postverket borde för framtiden fortsätta med

den jämförelsevis nya verksamhet, som innefattades i verkstaden samt blankett - och frimärkstryckerierna, eller huruvida denna industriella verksamhet borde

avvecklas och postverket, såsom tidigare varit fallet, skulle för fyllandet av

sitt behov av inventarier, blanketter och frankotecken vara helt hänvisad till

enskilda företag, ville styrelsen framhålla, att berörda verksamhet, när den

begränsades till de arbeten, som erfordrades speciellt för postdriften, borde

kunna giva ett bättre ekonomiskt resultat än om den överlätes till olika enskilda

företagare. Förutsättningen härför vore emellertid givetvis, att verksamheten

utövades på ett ekonomiskt riktigt sätt. I detta avseende hade styrelsen

oavlåtligt strävat efter att uppnå ett tillfredsställande resultat, och an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj :ts proposition nr 208.

såge styrelsen på grund av verkställda undersökningar, att postverkets industriella

verksamhet vore för statsverket ekonomiskt fördelaktig. Ett sedan

länge närt önskemål hade emellertid varit dels att den industriella verksamheten

skulle erhålla en fackmässig ledning, som skulle övervaka, att verksamheten

såväl ur teknisk som ekonomisk synpunkt dreves fullt rationellt,

dels att denna verksamhet helt skildes från upphandlings- och förrådsverksamheten.

På grund av verkstadens och tryckeriernas starka utveckling samt med anledning

av det stora arbete, som upphandlingsverksamheten numera krävde,

hade förrådsintendentens arbetsfält blivit så omfattande, att det icke vore möjligt

för honom att i önskvärd omfattning övervaka och leda arbetet inom alla

de honom underställda avdelningarna. Då upphandlings- och förrådsärendena

krävde intendentens personliga handläggning och övervakande, hade ledningen

av de industriella anläggningarna därför i stor utsträckning måst läggas i

händerna på föreståndarna för verkstaden och tryckerierna. I flera hänseenden

vore ett dylikt förhållande emellertid icke lämpligt. För de olika anläggningarna

erfordrades en sammanhållande ledning, som kunde övervaka

arbetet och ägna vederbörlig kontroll åt att driften såväl ur ekonomiska som

tekniska synpunkter vore rationellt ordnad. För detta ändamål vore givetvis

lämpligast att äga tillgång till en ingenjörsutbildad person, vilken genom tidigare

verksamhet förvärvat vana såsom arbetsledare och som i övrigt besutte

nödiga kvalifikationer.

Med hänsyn härtill syntes ifrågavarande föreståndare böra placeras i 27 :e

lönegraden med benämningen förste byråingenjör. Innehavaren av befattningen

borde i likhet med verkstadsingenjören anställas på viss tid.

I övrigt skulle organisationen av den industriella verksamheten bliva oförändrad

och sålunda verkstadsingenjörsbefattningen bibehållas under samma

villkor i lönehänseende som hittills.

Genom att den industriella verksamheten erhölle särskild ledning skulle förrådsintendenten

kunna ägna sig helt år upphandlings- och förrådsverksamheten,

vilken skulle givas en enklare och mera koncentrerad organisation än nu vore

fallet. Med hänsyn till nödvändigheten att för denna befattning förvärva och

behålla lämplig person, vilken hade såväl erfarenhet på det kommersiella området

som ingående kännedom om postdriften och för denna lämpliga materialier,

syntes denna befattning böra placeras i 26 :e lönegraden.

Lönenämnden har på anförda skäl ställt sig avvisande mot förslaget att anställa

en tekniskt utbildad föreståndare för postverkets industriella verksamhet

samt i stället ifrågasatt, att såsom föreståndare för andra byrån i dess

helhet skulle sättas en byråchef med erforderlig teknisk utbildning, varigenom

den föreslagna uppflyttningen i lönegrad av förrådsintendenten skulle kunna

undvikas.

Mot styrelsens förslag i fråga om ledningen av blankett- och persedelförråden

har lönenämnden intet att erinra.

Posttjänstemännens förening anser, att för undvikande av omgång vid rekvisitioner

från lokalförvaltningarna persedelförrådet bör såsom chef hava en

tjänsteman med oförändrade kvalifikationer och åtminstone samma befogenhet

som nu. Därjämte hemställer föreningen, att sekreteraren å andra byrån,

vilken synes böra bliva byråchefens ställföreträdare, placeras i 26 :e lönegraden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

17

Generalpoststyrelsen framhåller gentemot lönenämndens förslag att besätta

byrån med en tekniskt utbildad chef, att den största delen av de till byrån

hörande ämnesgrupperna jämväl efter bortflyttningen av kassa-, revisions- och

räkenskapsväsendet bestode av frågor av juridisk, administrativ och ekonomisk

natur.

Frågan om sammanförande till en byrå av räkenskaps- och kassaväsendet Departesamt

revisionsgöromålen hos generalpoststyrelsen har redan tidigare vid olika ment^hefen.

tillfällen varit föremål för utredning. Ett förslag i sådant hänseende framlades

sålunda av 1907 års löneregleringskommission men kom då icke till

utförande. Ett liknande förslag har sedermera väckts av 1923 års postkommitterade.

Genom den nu av generalpoststyrelsen ifrågasatta anordningen att

från fjärde byrån överflytta vissa göromål till första och tredje byråerna och

samtidigt därmed till fjärde byrån överföra räkenskaps- och kassaväsendet samt

de revisionsavdelningar, som nu tillhöra andra byrån, ernås den önskvärda koncentrationen

av arbetet inom sistnämnda verksamhetsområden samtidigt som

den välbehövliga minskningen i andra byråns arbetsuppgifter vinnes.

Vad beträffar de avdelningar, som efter räkenskaps-, kassa- och revisionsväsendets

bortflyttning skulle kvarbliva å andra byrån, finner jag den av

styrelsen föreslagna organisationen av upphandlings- och förrådsväsendet ändamålsenlig

och vill därför tillstyrka densamma. Med hänsyn dels till de kvalifikationer,

som måste fordras av förrådsintendenten, och dels till den förändrade

och mera ansvarsfulla ställning, som han efter omorganisationen skulle

komma att intaga, torde den föreslagna upp flyttningen av ifrågavarande befattning

i 26 :e lönegraden vara motiverad, varför jag biträder förslaget i denna

del.

Såsom ovan anförts, kommer genom kassa- och räkenskapsväsendets samt revisionsavdelningarnas

förflyttande till annan byrå andra byråns arbetsområde

att i avsevärd grad förminskas. Under sådana förhållanden synes det lämpligast

att avvakta verkningarna av denna åtgärd, innan frågan om några förändringar

beträffande ledningen av postverkets industriella verksamhet upptages

till prövning. Därest det framdeles skulle visa sig lämpligt att organisera

denna verksamhet i enlighet med generalpoststyrelsens förslag, lärer

bemyndigande att för viss tid anställa särskild person såsom ledare för postverkets

industriella företag kunna meddelas av Kungl. Maj:t.

Generalpoststyrelsen föreslår, att taxekontoret, vars arbetsuppgifter stå i Tredje

mycket nära samband med det egentliga kansliarbetet å byrån, in förlivas med byrån,

kansliet, där sekreterarna skulle övertaga de taxekontorets föreståndare åliggande

viktigaste arbetsuppgifterna och kontrollören tillsynen över det fortlöpande

taxearbetet. Härigenom skulle förste aktuariebefattningen å taxekontoret

kunna indragas. Vidare föreslås, att reklamationskontoret, som enligt

omorganisationsförslaget skall överflyttas till tredje byrån, skall självständigt

handlägga icke blott, såsom nu, reklamationsärenden utan jämväl de

flesta ersättningsärendena samt att för sådant ändamål såsom föreståndare för

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 179 höft. (Nr 208—209.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

kontoret placeras sekreteraren (i 26 :e lönegraden) å fjärde byrån, i samband

varmed förste aktuariebefattningen å kontoret skulle utbytas mot en förste

kontrollörsbefattning. De arbetsuppgifter, som nu åligga chefen å fjärde byrån

i fråga om ersättningsärendena, skulle, i den mån de icke lämpligen kunde

överlåtas å bemälde sekreterare, övertagas av chefen å tredje byrån.

Genom övertagande av dels åtskilliga, föreståndaren för taxekontoret nu

åliggande göromål och dels den föredragningsskyldighet, som i anledning av

taxekontorets indragning måste avlyftas från sekreteraren för internationella

ärenden, skulle sekreteraren för inrikes posttjänsten erhålla ett utvidgat arbetsområde.

Då byråchefen till följd av överflyttningen till denna byrå av reklamations-

och ersättningsärendena finge sina arbetsuppgifter avsevärt utökade,

måste åtskilliga ärenden, som nu avgöras av byråchefen eller av honom

föredragas i styrelsen, överflyttas på denne sekreterare. Med hänsyn

härtill och till de särskilda fordringar i fråga om mångsidig erfarenhet och

omdömesförmåga beträffande den praktiska posttjänsten, som maste ställas på

innehavaren av ifrågavarande sekreterarbefattning, föreslår styrelsen, att befattningen

uppflyttas i 26 :e lönegraden.

Beträffande statistiska kontoret hemställer styrelsen, att med hänsyn till de

krävande och viktiga utredningar av statistisk och ekonomisk art, som i stor

omfattning numera utföras av nämnda kontor och som ställa stora krav på

föreståndarens utbildning och omdöme, denna befattning måtte uppflyttas till

26 :e lönegraden. Behovet av ett biträde med statistisk utbildning anser styrelsen

tills vidare kunna tillgodoses genom anställande av en extra tjänsteman

med sådan utbildning, varemot de för det löpande statistiska arbetet

där placerade två förste postassistentbefattningarna skulle kunna ersättas med

tjänster i lägre grad.

Slutligen föreslår styrelsen, att registratorn skulle övertaga de viktigaste av

de arbetsuppgifter, som åligga den såsom föreståndare för arkivet och biblioteket

placerade förste postassistenten. Till följd härav och genom viss omläggning

av arbetet därstädes skulle såväl denna befattning som den andra där

befintliga förste postassistentbefattningen kunna indragas.

Lönenämnden ifrågasätter, huruvida å tredje byrån kan erfordras så stor

uppsättning personal i 26 :e lönegraden, som generalpoststyrelsen föreslagit,

eller tre sekreterare och en förste aktuarie. Då byråchefen givetvis bör handlägga

de viktigaste ärendena, synes, under förutsättning av arbetsuppgifternas

lämpliga fördelning i övrigt, jämte den redan nu i 26 :e lönegraden befintliga

sekreterarbefattningen för internationella ärenden ytterligare endast en sekreterartjänst

böra hänföras till nämnda lönegrad, varvid måhända den för reklamationskontoret

avsedda sekreterartjänsten borde ifrågakomma framför sekreterarbefattningen

för den inrikes posttjänsten.

Föreståndarbefattningen å statistiska kontoret anser lönenämnden i betraktande

av befattningshavaren hittills ålagda huvudsakliga arbetsuppgifter böra

åtminstone tills vidare bibehållas i nuvarande lönegrad. Skulle emellertid befattningens

innehavare i ökad omfattning komma att anlitas för större ekono
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

19

miska utredningar av olika slag eller andra därmed jämförliga, särskilt ansvarsfulla

och självständiga arbeten, syntes det böra framdeles tagas under

förnyat övervägande, huruvida icke en något högre löneställning än den nuvarande

borde tilldelas befattningen i fråga.

Beträffande registratorsbefattningen finner lönenämnden, att densamma bör

indragas och dess arbetsuppgifter övertagas av föreståndaren för arkivet och

biblioteket, vilken förändring synes böra vidtagas år 1928, då den nuvarande

registratorn uppnår pensionsåldern. Frågan om löneställningen för nämnda

förestandarbefattning efter mottagandet av registratorsgöromålen synes enligt

lönenämndens mening böra göras till föremål för ny utredning, därvid lägre

placering av befattningen än i 21 :a lönegraden torde komma att befinnas tillräcklig.

Posttjänstemännens förening anser, att även efter taxekontorets indragning

en tjänsteman i 24 :e lönegraden bör bibehållas såsom ledare för taxearbetet

samt att såsom närmaste man till förste aktuarien å statistiska kontoret bör

placeras en tjänsteman med postal fackutbildning i kontrollörs tjänsteställning.

Därjämte hemställer föreningen, att personalen å reklamationskontoret måtte

förstärkas med ytterligare en kontrollör.

Generalpoststyrelsen framhåller med anledning av lönenämndens uttalanden

angående antalet befattningar i 26 :e lönegraden, att uppflyttningen till nämnda

lönegrad av sekreterarbefattningen för den inrikes posttjänsten närmast är

att anse såsom en följd av indragningen av förste aktuarietjänsten å taxekontoret

samt att denna sekreterarbefattning och den såsom föreståndare å reklamationskontoret

avsedda sekreterartjänsten alldeles särskilt komma att påverkas

av den med omorganisationen förenade omläggningen av arbetet och därmed

följande personalindragningar, till följd varav dessa befattningar komma att,

till skillnad mot vad nu gäller, åläggas en mycket omfattande föredragningsskyldighet.

Den helt förändrade ställning, som dessa befattningshavare härigenom

komme att intaga, borde därför medföra motsvarande placering i lönegrad

av befattningarna eller i 26 :e lönegraden.

De föreslagna förändringarna beträffande tredje byrån, nämligen taxekonto- Departerets

införlivande med byråns kansli och reklamationskontorets överflyttande till mentschefen.

byrån, vilka förändringar skulle medföra betydande förenklingar i arbetssättet

och beaktansvärda personalbesparingar, synas mig ändamålsenliga och torde

därför böra komma till utförande.

Genom berörda ändringar skulle sekreteraren för den inrikes posttjänsten

komma att åläggas ökat arbete och ansvar. Med hänsyn härtill och då genom

ändringarna vinnes indragning av en tjänst i 24 :e lönegraden, synes en uppflyttning

av ifrågavarande sekreterartjänst befogad, varför jag kan biträda

generalpoststyrelsens förslag härutinnan.

Jämväl den sekreterare, som från fjärde byrån skulle överflyttas till tredje

byrån såsom föreståndare för reklamationskontoret, torde med hänsyn till den

större befogenhet och ansvar, som efter omorganisationen skulle komma att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

förenas med ledningen av berörda kontor, böra vara placerad i 26 :e lönegraden.

Då nämnde sekreterare redan nu är uppförd i sagda lönegrad, synes

alltså anledning saknas att ifrågasätta hans placering i annan lönegrad. På

grund av de ökade arbetsuppgifter, som skulle tillkomma reklamationskontoret

efter omläggningen, och till följd av ökad föredragningsskyldighet för föreståndaren

torde ledningen och övervakandet av det löpande arbetet komma

att i viss utsträckning överlämnas åt hans närmaste man. I huvudsak torde emellertid

sistnämnde befattningshavare komma att bestrida samma göromål, som

hittills utförts av befattningshavare i notariegrad å fjärde byrån, varför anledning

icke lärer förefinnas till placering i högre lönegrad än den 21 :a.

Vidkommande förste aktuarien å statistiska kontoret har enligt vad jag

inhämtat den omständigheten, att denna befattningshavare av styrelsens olika

byråer alltmer anlitas för större ekonomiska utredningar, medfört en lämplig

koncentration av detta slags arbete inom styrelsen och därmed viss personalbesparing

å byråerna. Då härigenom ökade krav måste ställas på ifrågavarande

befattningshavare i fråga om specialutbildning samt erfarenhet och omdöme i

ekonomiska frågor, torde det vara motiverat att tilldela befattningen en högre

löneställning. Styrelsens förslag i denna del synes mig alltså kunna godtagas.

Vad slutligen angår förslaget, att registratorn jämväl skulle vara föreståndare

för arkivet och biblioteket, finner jag detsamma ändamålsenligt. De sålunda

i en befattning förenade arbetsuppgifterna synas emellertid icke vara

av sådan beskaffenhet, att högre befattning än i 20 :e lönegraden erfordras för

ändamålet.

Sedan i enlighet med omorganisationsförslaget från fjärde byrån bortflyttats

ombudsmansexpeditionen och reklamationskontoret samt dit flyttats de under

byrådirektören å andra byrån hörande avdelningarna, skulle byrån bestå av

följande avdelningar, nämligen kansliet, medelsbokhållarkontoret, huvudkassan,

avdelningen för folkpensionsärenden, medelsrevisionen, inrikes postanvisningsrevisionen,

utrikesrevisionen och tidningsrevisionen.

Generalpoststyrelsen anför, att å kansliet skulle handläggas dels de ärenden,

som nu på grund av de till byrån hörande revisionsavdelningarnas arbete förekomma

därstädes, dels ock de göromål, som nu handläggas å byrådirektörens å

andra byrån expedition. Med hänsyn till svårigheten att nu bedöma inverkan

på kansliets arbete av övriga ifrågasatta ändringar inom bj^rån föreslår styrelsen

nu endast, att såsom byråchefens närmaste man anställes en förste kontrollör,

varjämte å kansliet placeras dels den hos byrådirektören tjänstgörande

revisorn och bokhållaren och dels en kontrollör i utbyte mot förste postassistenten

hos byrådirektören. Då de nu å kansliet placerade befattningarna,

två notarier, en kontrollör och en postexpeditör, utföra sådana arbeten, som

enligt omorganisationsförslaget skulle övertagas av ombudsmansexpeditionen,

tredje byråns kansli och reklamationskontoret, anses dessa befattningar kunna

indragas.

I fråga om medelsbokhållarkontoret föreslår styrelsen med hänsyn till kontorets

kvalificerade och ansvarsfulla arbete höjning av föreståndarens närmaste

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 208.

21

man, en förste postassistent, till kontrollörs grad. Beträffande huvudkassan

åter, vilken efter överflyttningen till fjärde byrån icke skulle taga någon befattning

med stämpelväsendet, föreslår styrelsen utbyte av intendentsbefattningen

samt revisor- och bokhållartjänsten mot en förste kontrollörs- respektive en

kontrollörsbefattning.

Vidkommande revisionsarbetet föreslår styrelsen, att medelsrevisionens två

avdelningar sammanslas till en avdelning samt att denna och tidningsrevisionen

ställas under gemensamt föreståndarskap av en förste kontrollör. Närmast

under denne skulle såsom ledare av revisionsarbetet tjänstgöra två kontrollörer,

den ene å medelsrevisionen och den andre å tidningsrevisionen. Härigenom

skulle samtliga de tre revisorsbefattningarna å medels- och tidningsrevisionen

kunna indragas samt en kontrollörs- och en förste postassistentbefattning

å medelsrevisionen kunna utbytas mot två befattningar i lägre tjänstegrader.

— Vidare skulle den del av utrikesrevisionens arbete, som sammanhänger

med upprättandet av generala vräkningar med främmande postförvaltningar,

förläggas till kansliet, där nämnda avräkningar efter omorganisationen skulle

upprättas, och skulle återstående göromål å utrikesrevisionen, nämligen avräkning

och revision av de utländska postanvisningama, jämte inrikes postanvisningsrevisionen

sammanslås till en postanvisningsrevision och ställas under

ledning av en förste kontrollör. Å den nya postanvisningsrevisionen skulle

placeras kontrollören å inrikes postanvisningsrevisionen och en förste postassistent

å utrikesrevisionen, varemot en revisorsbefattning å inrikes postanvisningsrevisionen

samt en dylik befattning och en förste postassistentbefattning

å utrikesrevisionen skulle kunna indragas.

Lönenämnden anser sig icke kunna tillstyrka, att såsom byråchefens närmaste

man å kansliet placeras en befattningshavare i högre lönegrad än notarie.

Beträffande huvudkassan finner lönenämnden icke anledning föreligga

att placera föreståndaren i högre lönegrad än därmed jämförliga tjänster

vid de andra kommunikationsverken eller 21 :a lönegraden, därvid befattningen

förslagsvis torde benämnas huvudkassör. Då vid nyssnämnda verk såsom

kassakontrollanter å respektive huvud- eller distriktskassor torde anlitas befattningshavare

i högst 17 :e lönegraden, synes revisor- och bokhållarbefattningcn

böra utbytas mot en förste postassistentbefattning.

Vad angår omorganisationen av revisionsarbetet, avstyrker lönenämnden inrättande

av en förste kontrollörsbefattning såsom föreståndare för medels- och

tidningsrevisionen, da arbetet här är av speciell natur och icke motiverar förekomsten

av en mera allmänt administrativ föreståndarbefattning mellan byråchefen

och de direkt ledande revisionstjänstemännen och då någon saklig gemenskap

mellan dessa revisioner ej heller torde kunna påvisas. Enligt lönenämndens

mening torde ledningen av medelsrevisionen kunna omhänderhavas

av allenast en revisor med en kontrollör såsom närmaste man och ledningen av

tidningsrevisionen såsom hittills. I fråga om den föreslagna postanvisningsrevisionen

anser lönenämnden med hänsyn till en redan påbörjad och sannolikt

fortgående nedgång i postanvisningsrörelsen föreståndaren icke böra givas hög
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. May.ts proposition nr 208.

re tjänsteställning än revisor. Styrelsens övriga förslag beträffande befattningarna

inom revisionsavdelningarna förklarar lönenämnden sig icke vilja motsätta

sig.

Posttjänstemännens förening anser, att den såsom byråchefens närmaste man

föreslagna förste kontrollörsbefattningen å kansliet bör höjas till sekreterartjänst

i 24 :e lönegraden samt att ytterligare en kontrollör bör anställas å

kansliet. Föreningen tillstyrker anställande av en förste kontrollör såsom chef

för medels- och tidningsrevisionerna men anser, att tidningsrevisionen fortfarande

bör förestås av tjänsteman i revisors grad och att personalbeståndet vid

medelsrevisionen icke bör eller kan minskas i avseende å antalet tjänster eller

försämras genom sänkning av tjänsteställningar. Beträffande den föreslagna

postanvisningsrevisionen ifrågasätter föreningen, att den förste postassistentbefattning,

som enligt generalpoststyrelsens förslag skulle flyttas dit från nuvarande

utrikesrevisionen, höjes till kontrollörs grad.

Generalpoststyrelsen anför beträffande den föreslagna förste kontrollörstjänsten

å kansliet, att det med hänsyn till byråchefens uppgift att bland annat

självständigt handhava kassaförvaltningen synes angeläget, att hans närmaste

man och ställföreträdare icke placeras i allt för låg tjänstegrad. Beträffande

huvudkassan anser styrelsen, att då utländska likvider vid de andra kommunikationsverken

icke tillnärmelsevis torde förekomma i samma utsträckning

som vid postverket, föreståndar- och kassakontrollantbefattningarna böra placeras

något högre än motsvarande befattningar vid nämnda verk.

Departe- Till följd av de förut omförmälda omflyttningarna mellan byråerna av vissa

mentschefen. avdelningar kommer fjärde byrån att få en helt ändrad karaktär. På grund av

den härav uppkomna svårigheten att i förväg avgöra, huru kansliet å denna

byrå slutligen bör ordnas, har det icke ansetts lämpligt att nu utrusta kansliet

med en sekreterare. Då emellertid den befattningshavare i högre grad, som

erfordras å kansliet, kommer att i viss omfattning utföra sekreterargöromål

samt är avsedd att vid förfall för byråchefen träda i hans ställe och därvid

bland annat kommer att självständigt handhava kassaförvaltningen, synes befattningen

icke böra givas en alltför låg löneställning. Med hänsyn härtill

torde styrelsens förslag om inrättande av en förste kontrollörsbefattning för

ändamålet kunna godtagas.

Vidkommande huvudkassan synes efter den föreslagna minskningen i arbetsuppgifterna

en högre lönegradsplacering för föreståndaren och kassakontrollanten

än vid de andra kommunikationsverkens motsvarande avdelningar näppeligen

vara befogad. Jag anser mig därför böra föreslå, att intendentsbefattningen

utbytes mot en befattning i 21 :a lönegraden samt revisor- och bokhållarbefattningen

mot en tjänst i 17 :e lönegraden, och synes föreståndaren för

kassan i likhet med vad förhållandet är i telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen

kunna benämnas huvudkassör.

Mot generalpoststyrelsens förslag om sammanförande av vissa revisionsavdelningar

till större enheter, vilket givetvis bör medföra ökad koncentration i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Eungl. Maj:ts proposition nr Z08.

23

arbetet och därmed möjlighet att åstadkomma besparingar, har jag intet att

erinra. I betraktande av det utvidgade arbetsområde och ökade ansvar, som

de bägge föreståndarna för de sammanslagna revisionsavdelningarna komme

att erhålla, torde en något bättre löneställning än den, föreståndarna för de nuvarande

mindre revisionsavdelningarna innehava, vara befogad. Med hänsyn

härtill och då genom sammanslagningen åtskilliga tjänster kunna indragas,

finner jag mig kunna tillstyrka, att ifrågavarande befattningar placeras i 22 :a

lönegraden.

Vad styrelsen i övrigt föreslagit beträffande befattningarna a fjärde byran

föranleder ingen erinran från min sida.

Vid införandet av postgirorörelsen förutsattes, att på grund härav icke Femte

skulle erfordras någon ökning av den ordinarie personalen vid postverket. I byrån,

enlighet härmed har inom generalpoststyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 19 december 1924 å postgirokontoret från och med år 1925 på

förordnande uppehållits fyra kontrollörsbefattningar och en förste postassistentbefattning,

varjämte en ordinarie förste postassistent anlitats till tjänstgöring

vid postgirokontoret utan att å den avdelning, där häri förut var placerad,

ersättas av annan tjänsteman.

I skrivelse den 28 september 1926 med förslag till personalstat för postverket

för första halvåret 1927 har generalpoststyrelsen med hänsyn till den tillfredsställande

utbredning, postgirorörelsen nått, hemställt, att vid bestämmande

av antalet ordinarie kontrollörs- och förste postassistentbefattningar måtte

för postgirokontoret avses fyra kontrollörs- och två förste postassistentbefattningar.

Vidare föreslår styrelsen i sin skrivelse den 18 oktober 1926, att tre befattningar

å femte byrån måtte uppflyttas i lönegrad. Dessa befattningar äro å

postsparbanksavdelningen kontrollören, vilken förestar bokföringen av motbokskontona,

och förste postassistenten, som för huvudboken, vilka befattningar

skulle höjas till revisors respektive kontrollörs grad, samt å postgirokontoret

den tillförordnade kontrollör, som förestår arbetet med kontobokföringen,

vilken befattning skulle uppföras å ordinarie stat och uppflyttas till revisors

grad. Till stöd för dessa förslag åberopar styrelsen, att postsparbankens och

postgirorörelsens snabba utveckling medfört ett sa starkt ökat arbete och ansvar

för ifrågavarande befattningshavare, att deras löneställning, vilken avpassades

efter postsparbanks- och postgirorörelsernas beräknade omfattning under

den första tiden, numera måste anses för låg.

Lönenämnden tillstyrker sistnämnda tre tjänsters uppflyttning i lönegrad.

Då postgirorörelsen numera utvecklats så, att ett stadigvarande behov av Departebefattningar

i kontrollörs- och förste postassistentgrad torde förefinnas å post- mentschefen.

girokontoret, vill jag tillstyrka, att å nämnda kontor i erforderlig omfattning

inrättas ordinarie sådana befattningar. Beträffande antalet av dessa befattningar

torde jag få återkomma i samband med personalstaten för senare halvåret

1927.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!,. Maj:ts proposition nr 208.

Av berörda kontrollörsbefattningar har en föreslagits skola höjas till revisors

grad. Då goda skäl synas anförda för såväl denna som övriga ifrågasatta

appflyttningar å femte byrån, anser jag mig böra förorda styrelsens förslag

i denna del.

I detta sammanhang torde jag få anmäla uppkommen fråga om rätt för

ovanbemälda tillförordnade kontrollörer och förste postassistent att för placering

i löneklass tillgodoräknas tid för förordnandena å postgirokontoret.

Vidkommande avlöningen vid berörda förordnanden har genom Kungl. Maj :ts

beslut den 19 december 1924 och den 18 december 1925 medgivits för år 1925

beträffande två av de tillförordnade kontrollörerna och för tiden från och med

år 1926 i fråga om samtliga ovanbemälda tillförordnade tjänstemän, att dylik

tjänsteman finge tills vidare under tiden för förordnandet tilldelas avlöningsförmåner

motsvarande dem, som skulle tillkommit honom, därest han varit ordinarie

innehavare av den på förordnande uppehållna tjänsten, dock med avdrag

av så stort belopp, att det, jämte å tjänstemannens ordinarie befattning belöpande

avgifter för egen samt änke- och pupillpensionering, motsvarade dylika

avgifter för den högre tjänsten.

I skrivelse den 10 december 1926 har generalpoststyrelsen hemställt, att en

var av ifrågavarande tjänstemän, vilka samtliga erhållit sina förordnanden

efter öppen tävlan, måtte, i likhet med vad som i samband med omklassificeringen

av postkontoren år 1926 föreskrevs beträffande vissa tillförordnade

postmästare och deras successorer, vid befordran till ordinarie kontrollör respektive

förste postassistent för placering i löneklass tillgodoräknas hela förordnandetiden

utan det i 12 § 1 mom. avlönings reglementet stadgade avdrag

av tre år.

Lönenämnden har i utlåtande den 22 januari 1927 avstyrkt ifrågavarande

framställning under framhållande bland annat, att ett bifall till framställningen

sannolikt skulle framkalla anspråk från andra håll på liknande tillgodoräknanden

av förordnandetid.

Även om ifrågavarande tillförordnade tjänstemän å postgirokontoret i avlöningshänseende

beretts en lika förmånlig ställning, som ovan omförmälda tillförordnade

postmästare m. fl. tjänstemän under åren 1920—1926 innehade i

avvaktan på den sistnämnda år genomförda omklassificeringen av postkontoren,

föreligga enligt min mening i detta fall icke sådana omständigheter, som

motivera en avvikelse från de allmänna reglerna för tillgodoräknandet av förordnanden.

Med hänsyn härtill och till de konsekvenser, som ett dylikt avsteg

från berörda regler skulle kunna medföra inom andra grenar av statsförvaltningen,

har jag icke ansett mig kunna tillstyrka vidtagande av åtgärd i anledning

av förevarande framställning.

i Beträffande övriga befattningar i styrelsen än de förut under de särskilda

lägre linie- byråerna angivna anför generalpoststyrelsen, att å femte byrån funnes å övergrad

än 17:e. gångsstat 6 revisorer och 15 befattningar i postexpeditörs grad, vilka överförts

till styrelsen i och med postsparbankens inordnande i postverket. Med

hänsyn till svårigheten att bedöma dessa befattningars framtida placering å

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

25

löneskalan hava desamma i den nya organisationen upptagits till samma antal

som nu.

Vidkommande befattningar i styrelsen av lägre grad än förste postassistent

anser styrelsen antalet dylika befattningar svårligen kunna bedömas förrän

efter omorganisationens genomförande, varför styrelsen nu endast kan angiva

ungefärliga siffror.

Sålunda beräknar styrelsen på grund av sänkning av vissa förste postassistentbefattningar

en ökning av postassistentbefattningarna från 4 till 7. Av

3 förste postexpeditörsbefattningar anses en kunna indragas. Antalet postexpeditörer

beräknas genom införandet av kansliskrivare kunna nedbringas

från 22 till 12. Av de nya kansliskrivarbefattningarna, i vilka skulle utföras

arbete, som nu förrättas av dels tjänstemän i högre grader och dels kanslibiträden,

anser styrelsen komma att erfordras ett antal av 27. På grund härav

kunna kanslibiträdesbefattningarna minskas från 63 till 45, varjämte antalet

kontorsbiträden synes kunna sänkas från 132 till 130.

Antalet befattningshavare i graderna från och med förste postassistent till

och med kanslibiträde, bortsett från teknisk personal, skulle alltså nedbringas

från 136 till 125.

Vaktpersonalen, nu 3 förste expeditionsvakter, 1 postiljon och 24 expeditionsvakter.

anser styrelsen på anförda skäl böra efter omorganisationen utgöras

av 4 förste expeditionsvakter, 6 postiljoner och 13 expeditionsvakter ävensom

5 kontorsvakter (ynglingar under 18 år).

Lönenämnden framhåller, att det icke synes böra ifrågakomma att till kansliskrivartjänster

utan vidare omvandla befattningar inom den nuvarande kanslibiträdesgraden,

vilken huvudsakligen är avsedd för göromål av mindre kvalificerad

art. Då det säkerligen icke komme att visa sig möjligt eller lämpligt

att till den egentliga posttjänsten förflytta de befattningshavare i postexpeditörs

tjänsteställning — i vissa fall utan postal utbildning — som nu uteslutande

sysselsättas med kontors- och expeditionsgöromål, syntes sådana befattningar

endast i mån av innehavarnas avgång böra förändras till kansliskrivartjänster.

Sistnämnda tjänster torde därför böra inrättas allenast successivt

och i den mån antingen vakans av nyss angivet slag uppkomme eller det med

hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning befunnes erforderligt att utbyta

lägre befattningar mot kansliskrivartjänster.

Vad styrelsen anfört i fråga om förevarande befattningars antal föranleder Departenu

intet annat uttalande från min sida än att man vid inrättandet av kansli- wenisc e/e»,

skrivarbefattningar i postverket torde böra framgå med försiktighet och sålunda

icke tillskapa flera dylika befattningar än som nödvändigt betingas av

de föreliggande arbetsuppgifternas omfattning och beskaffenhet. Till frågan

om antalet av dessa befattningar torde jag få återkomma i samband med personalstaten

för tiden efter den 1 juli 1927.

Den av mig förordade omorganisationen av generalpoststyrelsen synes lämp- Övergilng-sligen

böra genomföras den 1 juli 1927. nin^fr"

Beträffande fjärde byrån har emellertid generalpoststyrelsen föreslagit en

övergångsanordning, enligt vilken ombudsmansexpeditionen och reklamations
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

kontoret skulle kvarbliva å byrån till den tidpunkt under år 1930, då den nuvarande

chefen å byrån uppnår pensionsåldern. Däremot skulle överflyttningen

till fjärde byrån av byrådirektörens avdelning å andra byrån ske omedelbart

och i samband därmed den föreslagna sammanslagningen av revisionsavdelningarna

företagas. Under övergångstiden skulle byrådirektörsbefattningen

vara placerad å fjärde byrån, medan för handläggningen av trafikärendena

å första byrån skulle under nämnda övergångstid uppehållas en tillfällig

byrådirektörsbefattning i stället för den nuvarande sekreterarbefattningen.

Vad sålunda föreslagits föranleder ej erinran från min sida. På sätt förut

omförmälts har jag förordat en försöksanordning med en tillförordnad byrådiektör

å första byrån för handläggningen av trafikärenden.

I fråga om de befattningar, som skulle indragas, har generalpoststyrelsen

på anförda skäl framhållit, att det nu vore omöjligt att angiva, huru många av

dessa befattningar efter omorganisationens ikraftträdande kunde omedelbart

indragas och huru många av dem på grund av svårigheten att överföra befattningarnas

innehavare till andra befattningar måste uppföras på övergångsstat.

Styrelsen har därvid anfört, att om inom vissa lönegrader ordinarie

befattningshavare bleve övertalig i samband med omorganisationen, detta icke

borde utgöra hinder att efter prövning i varje särskilt fall besätta vakant

tjänst inom samma lönegrad genom befordran av för tjänsten fullt kompetent

befattningshavare.

Det synes mig lämpligt, att Kungl. Maj:t jämväl i fråga om befattningar,

vilkas antal fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen, efter förslag av generalpoststyrelsen

årligen tills vidare bestämmer övergångsstatens omfattning.

Då sålunda vissa av de erforderliga övergångsanordningarna kräva riksdagens

medgivande, torde bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj:t att i

huvudsaklig överensstämmelse med nu angivna grunder utfärda de bestämmelser,

som kunna erfordras för genomförande av den föreslagna omorganisationen

av generalpoststyrelsen.

Postdistrikten.

Av de förut omförmälda sex postdistrikten i riket hava de distrikt, som skulle

kunna beröras av de föreliggande förslagen till ändringar i distriktsindelningen,

följande omfattning, nämligen östra distriktet Södermanlands,

Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Gotlands län, Stockholms distrikt

Stockholms stad samt de närmast därintill belägna delarna av Stockholms

län, mellersta distriktet återstående delar av Stockholms län

ävensom Uppsala, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län samt

norra disriktet Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län. Distriktsförvaltningarna i dessa fyra distrikt äro förlagda till

respektive Linköping, Stockholm, Gävle och Sundsvall.

Uppdelning I sitt förut omförmälda betänkande den 31 maj 1923 framhöllo 1923 års postpostdistrlk

kmnmitterade de svårigheter för skötseln av det norra postdistriktet, som förtet

i två orsakades genom distriktets stora omfattning och genom att distriktsförvaltnin
distrikt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

27

gen vore förlagd nära distriktets sydöstra hörn. Kommitterade funno den enda

rationella åtgärden att avhjälpa dessa olägenheter vara att dela distriktet i två

distrikt, varvid det övre norra distriktet borde omfatta Västerbottens och Norrbottens

län med distriktsförvaltningen förlagd till Umeå eller Luleå och det

nedre norra distriktet Västernorrlands och Jämtlands län samt möjligen närliggande

delar av Kopparbergs och Gävleborgs län med distriktsförvaltningen

i Sundsvall eller Östersund. Denna uppdelning av norra post distriktet ansågo

kommitterade emellertid böra anstå, intill dess inlandsbanan åtminstone till sin

huvudsakliga sträckning blivit fullbordad. För att undgå ökning av postdistriktens

antal ifrågasatte kommitterade sammanslagning av Stockholms distrikt

med östra distriktet ävensom därav föranledda jämkningar i södra och

västra distrikten, och syntes en sådan sammanslagning utan svårighet låta sig

göra med hänsyn till den befogenhet att leda vissa löpande göromål för Stockholm

i dess helhet, som överpostmästaren i Stockholm enligt kommitterades

förslag skulle få.

I sina yttranden i anledning av kommitterades betänkande framhöll generalpoststyrelsen

lämpligheten av att bringa frågan om norra distriktets delning

till lösning inom den närmaste tiden. I sådant hänseende föreslog styrelsen

dels en minskning av distriktet till att omfatta Norrbottens och Västerbottens

län jämte närmast intill belägna delar av Västernorrlands och Jämtlands

län med distriktsförvaltningen förlagd till Umeå och dels en av berörda

minskning föranledd omreglering av vissa andra distrikt, däribland Stockholms

distrikt, vilket skulle bestå av Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala,

Västmanlands, Södermanlands och Gotlands län; och skulle denna utvidgning

av Stockholms distrikt möjliggöras genom att giva överpostmästaren i Stockholm

befogenhet att leda de löpande personal- och trafikangelägenheterna för

Stockholms stad och dess närmaste landsområde.

I sin förevarande skrivelse den 18 oktober 1926 anför generalpoststyrelsen,

att med hänsyn till den inskränkning i personalbehovet vid postdirektionerna,

som skulle bliva en följd bland annat av vissa av styrelsen ifrågasatta förenklingar

i arbetsformerna, den enklaste och ekonomiskt mest tillfredsställande

lösningen av frågan om postdistriktsindelningen i Norrland visat sig vara att

dela norra distriktet i två distrikt utan annan ändring av de övriga distriktens

gränser än att viss del av det mellersta distriktet lades till det sydligare av

de två nya distrikten. Härigenom skulle därtill vinnas den fördelen, att frågan

om ordnandet av postförhållandena i Stockholm icke behövde sammankopplas

med frågan om landsortsdistriktens omfattning.

Styrelsen föreslår därför, att norra distriktet uppdelas i övre norra

distriktet, omfattande Västerbottens och Norrbottens län, och nedre

norra distriktet, till vilket skulle hänföras Västernorrlands och Jämtlands

län ävensom från mellersta distriktet landskapet Hälsingland. Till stöd

för detta förslag anför styrelsen bland annat följande:

Vid norra distriktets tillkomst år 1893 hade största delen av Norrlands handel

och industri varit förlagd till Västernorrlands och Jämtlands län. Under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr. 208.

•28

de sista årtiondena hade emellertid, samtidigt som Norrland i sin helhet i olika

avseenden genomgått en kraftig utveckling, denna utveckling gjort sig särskilt

märkbar i de två nordligaste länen, Norrbottens och Västerbottens län. Sålunda

hade under tiden 1893—1925 i sistnämnda två län folkmängden ökats

med 62 procent och antalet poststationer nära sexdubblats, medan under samma

tid folkmängden i Västernorlands och Jämtlands län endast vuxit med 30

procent och poststationernas antal blott något mer än fördubblats.

Till följd av postdirektionens olämpliga läge så gott som alldeles invid

norra distriktets sydgräns samt till följd av distriktets stora ytinnehåll — distriktet

vore större än de fem övriga distrikten tillsammans — bleve inspektions-

och övriga tjänsteresor mycket tidskrävande och dyrbara. Under år

1925 åtgingo sålunda för dylika resor vid postdirektionen i norra distriktet ej

mindre än omkring 500 förrättningsdagar, och kostnaderna för resorna belöpte

sig till 21,900 kronor. Det vore härvid att märka, att antalet förrättningsdagar

representerade en motsvarande för arbetet å postdirektionskontoret

förlorad arbetstid, varigenom de på grund av resorna förorsakade kostnaderna

i verkligheten bleve större än vad här anförts.

Tjänsteresorna vid postdirektionerna måste i allmänhet förrättas av postdirektören

eller hans närmaste män, överkontrollören eller förste kontrollören.

Då i norra distriktet dessa tjänstemän i stor utsträckning vore frånvarande

från postdirektionskontoret, måste arbetet därstädes ofta nog överlåtas åt de

underordnade tjänstemännen. Förutom att detta med hänsyn till förhållandet

till de underlydande lokalförvaltningarna mången gång kunde vara mindre

lämpligt, medförde chefens och souschefernas frånvaro från förläggningsorten

en omständlighet i arbetssättet, som krävde stor personal och vållade dryga

kostnader.

Genom en minskning av norra distriktet skulle nu anförda kostnader i hög

grad minskas. Tjänsteresorna skulle bliva kortare, antalet förättningsdagar

mindre och postdirektören samt hans souschefer skulle mer kunna ägna sig åt

arbetet å förläggningsorten.

I motsats mot förut omförmälda tidigare förslag innebure den av styrelsen

nu ifrågasatta anordningen en ökning av antalet postdistrikt och postdirektioner

från sex till sju. Emellertid komme styrelsen i det följande att föreslå,

att överpostmästaren vid postkontoret Stockholm 1 indroges och att postdirektören

i Stockholms distrikt skulle övertaga åtskilliga av överpostmästarens

funktioner, vilket läte sig göra endast under förutsättning att till detta distrikt

icke, såsom tidigare ifrågasatts, lades något ytterligare landsområde. Om sålunda

större administrationskostnader uppstode i Norrland, skulle däremot

mindre dylika kostnader uppkomma i Stockholm. Styrelsen hölle emellertid

före, att besparingarna i Stockholm icke till någon del behövde tagas i anspråk

för bestridande av någon del av kostnaderna för de två postdirektionerna i

Norrland.

Av en upprättad tabell över areal, folkmängd och vissa postanordningar m. m.

i de nuvarande och de föreslagna postdistrikten framginge, att på de två nya

norrländska postdirektionerna komme ett i jämförelse med övriga postdirektioner

mycket ringa antal underlydande funktionärer och postanordningar. Då

på grund härav arbetet vid de nyinrättade postdirektionerna måste bliva av

en betydligt mindre omfattning än vid övriga motsvarande distriktsförvaltningar,

måste givetvis de två norrländska postdirektionerna erhålla en avsevärt

enklare organisation än som förekomme vid övriga postdirektioner.

Styrelsen beräknade sålunda å de nya postdirektionerna följande personal,

därvid för jämförelse angåves personalen vid den nuvarande postdirektionen i

norra distriktet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £08.

29

Nuvarande

De

nya distrikten

Befattning

norra

distriktet

tillhopa

nedre

norra

övre

norra

Postdirektör......

....... i

2

i

i

Overkontrollör.....

....... i

1

i

—

Förste kontrollör ....

....... i

1

—

i

Kontrollör.......

....... 2

—

—

—

Förste postassistent . . .

....... 3

4

2

2

Postassistent......

....... 2

—

—

—

Postexpeditör.....

....... 1

—

—

—

Överpostiljon.....

....... i

—

—

—

Kanslibiträde......

....... 2

O

tJ

1

1

Konrorsbiträde.....

O

2

1

1

Summa 16

12

6

«

Med hänsyn dels till distriktschefens ställning såväl gentemot personalen

som utåt och dels till vikten av att för dessa befattningar kunna förvärva särskilt

dugande och lämpliga personer torde de nya distriktscheferna icke böra

givas lägre tjänsteställning än cheferna för övriga distrikt eller 29:de lönegraden.

Då antalet större postkontor bleve mycket litet i övre norra distriktet,

syntes det tillräckligt att där såsom postdirektörens närmaste man anställa en

förste kontrollör.

Omförmälda minskning av personalen efter delningen med fyra personer

hade sin orsak däri, att genom de förut omförmälda, ifrågasatta omläggningarna

och förenklingarna i arbetssättet vid postdirektionerna betydande personalinskränkningar

skulle kunna göras vid dessa förvaltningar. Därest norra

distriktet bibehölles odelat och i sin nuvarande omfattning, beräknades nämnda

personalinskränkning i detta distrikt komma att omfatta en kontrollörsbefattning

och två postassistentbefattningar. Vid jämförelse mellan det nuvarande

och de nya distrikten borde man givetvis taga hänsyn härtill och sålunda räkna

med endast 13 personer vid postdirektionen i norra distriktet.

Att det oaktat personalstyrkan vid de nya postdirektionerna kunde beräknas

till sammanlagt mindre antal än vid den nuvarande postdirektionen berodde

därpå, att åtskilliga arbetsuppgifter, såsom kassaförvaltningen, handhavande

av förbrukningsartiklar för de underlydande postkupéerna o. d., skulle överflyttas

på vederbörande postkontor å förläggningsorten -—- vilka dock icke på

grund härav behövde någon ökning av sina arbetskrafter — att tjänsteresorna

vid de nya postdirektionerna komme att kräva avsevärt mycket mindre tid än

för närvarande i det odelade norra distriktet, att till följd därav vederbörande

postdirektör komme att i betydligt större utsträckning än med nuvarande distriktsindelning

kunna ägna sig åt det löpande arbetet å postdirektionen samt

att arbetsuppgifterna bleve i hög grad förenklade genom minskningen i antalet

underlydande personal och postanordningar.

Beträffande stationsorterna för de genom delningen uppkomna distrikten

anser styrelsen Sundsvall böra bibehållas såsom förläggningsort för postdirektionen

i nedre norra distriktet. Med hänsyn till att tyngdpunkten i övre norra

distriktet komme att ligga i det folkrikare och mera utvecklingskraftiga Västerbottens

län föreslår styrelsen, att postdirektionen i detta distrikt förlägges

till Umeå.

Vad angår den ekonomiska innebörden av styrelsens föreliggande förslag,

beräknar styrelsen med utgångspunkt från varje befattningshavares slutlön

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

samt nu utgående dyrtidstillägg avlöningskostnaderna för den nuvarande postdirektionen

efter vidtagna personalindragningar till 87,300 kronor och för de

två nya postdirektionerna till sammanlagt 90,000 kronor eller, därest postdirektionen

i övre norra distriktet skulle förläggas till Luleå, 92,100 kronor.

Denna ökning anser styrelsen emellertid komma att motvägas av en avsevärd

minskning i kostnaderna för tjänsteresor.

Lönenämnden ifrågasätter, huruvida icke ur såväl organisatorisk som statsekonomisk

synpunkt övervägande skäl finge anses tala för ett vidhållande av

generalpoststyrelsens tidigare förslag till distriktsindelning, enligt vilket det

nuvarande antalet distrikt skulle bibehållas oförändrat. Av vad styrelsen anfört

till stöd för sitt nu framförda förslag hade lönenämnden icke funnit sig

övertygad om nödvändigheten av att ett nytt postdistrikt inrättades genom delning

av det nuvarande norra distriktet. Skulle emellertid en dylik uppdelning

anses böra ifrågakomma, syntes icke föreligga anledning till erinran mot

de av styrelsen föreslagna personaluppsättningarna å de nya nedre norra och

övre norra distrikten. Lönenämnden ville emellertid fästa uppmärksamheten

på att i de av styrelsen framlagda kostnadsberäkningarna för de två postdirektionerna

i nämnda distrikt icke upptagits några kostnader för beredande

av lokaler åt ytterligare en postdirektion.

I anledning härav framhåller generalpoststyrelsen beträffande lokalkostnaderna

för postdirektionen i övre norra distriktet, att styrelsen ej heller räknat

med den minskning i lokalkostnaden, som borde uppkomma genom nedbringande

med mera än hälften av det nuvarande personalantalet vid postdirektionen i

Sundsvall, samt att styrelsen ansett, att det icke skulle nämnvärt inverka på

beräkningarnas exakthet, om man utginge från att de nytillkommande lokalkostnaderna

i Umeå skulle motvägas av det minskade lokalbehovet i Sundsvall.

Posttjänstemännens förening ansluter sig till generalpoststyrelsens tidigare

förslag i ämnet samt framhåller, att å bägge de nya postdirektionerna postdirektörens

närmaste man borde vara överkontrollör ävensom att därstädes borde

anställas en kontrollör.

Luleå köpmannaförening hemställer på anförda skäl, att postdirektionen i

livré norra distriktet måtte förläggas till Luleå.

Departe- Tidigare denna dag har jag i princip uttalat min anslutning till de av genementscliefen.

ralpoststyrelsen i dess förberörda skrivelse den 18 oktober 1926 framförda

förslagen till organisatoriska ändringar beträffande postverket. Beträffande

postverkets distriktsindelning i Norrland finner jag det alltså påkallat, att åtgärder

nu vidtagas för att avhjälpa de olägenheter, som på grund av norra postdistriktets

stora utsträckning och postdirektionens numera olämpliga förläggning

inom distriktet i hög grad försvåra distrikts förvaltningens uppgift att

leda och övervaka postförhållandena.

I detta syfte hava olika förslag framkommit. De av 1923 års postkommitterade

och tidigare av generalpoststyrelsen avgivna förslagen att minska norra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Eungl. Maj:ts proposition nr 208.

31

distriktets omfattning men samtidigt för att ej öka distriktens antal utvidga

Stockholms distrikt innebära enligt min mening icke någon lämplig lösning

av denna fråga. Ett bifall till dessa förslag skulle nämligen förutsätta en

utvidgning av överpostmästarens i Stockholm befogenhet och därmed inrättandet

av en onödig och kostsam organisation såsom instans mellan distriktsförvaltningen

och postanstalterna i Stockholm och dess närhet samt givetvis utesluta

möjligheten att indraga överpostmästartjänsten. Enligt styrelsens nu

föreliggande förslag åter torde kostnaderna för de nya postdirektionerna i

Norrland, särskilt med dessas av mig förordade förläggning, på grund av avsevärt

minskade resekostnader icke komma att överstiga motsvarande kostnader

för den nuvarande postdirektionen i norra distriktet, varjämte med bibehållande

av Stockholms distrikt i dess nuvarande omfattning en betydande

minskning av förvaltningsapparaten vid såväl postdirektionen som postkontoret

Stockholm 1 möjliggöres. Då sålunda förevarande förslag i postalt

hänseende torde erbjuda större fördelar och då det även ur ekonomisk synpunkt

icke kan anses oförmånligare än de nyssnämnda tidigare förslagen, anser

jag mig kunna förorda, att i enlighet med detta förslag det nuvarande norra

distriktet uppdelas i två distrikt, nedre norra och övre norra distriktet, med

av styrelsen föreslagen omfattning samt att för sådant ändamål ytterligare en

postdirektörsbefattning inrättas.

Beträffande förläggningen av distriktsförvaltningarna i de nya distrikten

synas goda skäl föreligga att bibehålla Sundsvall såsom stationsort för postdirektionen

i nedre norra distriktet. Däremot synas vissa skäl tala mot styrelsens

förslag att förlägga postdirektionen i övre norra distriktet till Umeå. Denna

stad måste såsom belägen vid distriktets södra gräns anses utgöra en föga

central förläggningsort för postdirektionen. En av de olägenheter, som nu

känneteckna norra distriktet och som man velat avhjälpa, nämligen postdirektionens

förläggning i distriktets utkant, skulle alltså vid bifall till förslaget

komma att vidlåda jämväl det nya nordligaste distriktet. Av övriga större

orter inom detta distrikt synas knappast andra än Boden och Luleå kunna

ifrågakomma såsom säte för postdirektionen. Boden erbjuder med sitt i distriktet

centrala och ur kommunikationssynpunkt synnerligen lämpliga läge

stora fördelar såsom förläggningsplats för en postdirektion och synes i detta

avseende äga ett bestämt företräde framför Luleå. Enligt vad jag inhämtat

torde lokaler för postdirektionen kunna genom förhyrning anskaffas i Boden

för en hyra, ungefärligen motsvarande årskostnaden för den utvidgning av den

planerade posthusbyggnaden i Umeå, som skulle erfordras för att inrymma

jämväl lokaler för en postdirektion. Beaktas bör ock, att den obetydligt högre

avlöningskostnad, 2,100 kronor, som föranledes av att Boden hänföres till högre

dyrortsgrupp än Umeå, torde uppvägas av minskningen i resekostnader. Med

hänsyn till nu anförda förhållanden och då det med norra distriktets uppdelning

avsedda syftet bäst skulle ernås med Boden såsom plats för det nordligaste

distriktets förvaltning, anser jag mig böra föreslå, att postdirektionen i detta

distrikt förlägges till nämnda stad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj ds proposition nr 208.

Förent- Generalpoststyrelsen föreslår, att vissa ärenden, som handläggas av såväl

^ganfsntio^" Postdirektionen i Stockholms distrikt som överpostmästaren vid postkontoret

nen av post- Stockholm 1, eller ärendena rörande postförhållandena inom det under nämnda

°deiia i" Postkontor lydande landsområdet koncentreras till postdirektionens handläggStockholms

ning, varigenom överpostmästarbefattningen kan indragas och ersättas med en

distrikt, postmästarbefattning av klass 1 A. Samtidigt härmed skulle den under nämnda

postkontor lydande avdelningen för ankommande utrikes paket förändras

till självständigt postkontor och befattningen såsom föreståndare för avdelningen,

nu förste kontrollör, utbytas mot en i samma lönegrad placerad befattning

såsom postmästare av klass 2. Därjämte föreslås indragning av överkontrollörsbefattningen

å postdirektionen samt en förste kontrollörsbefattning

å nämnda postkontor.

Till stöd för dessa förslag anför styrelsen i huvudsak följande:

Inom Stockholms distrikt funnes 27 postkontor, 4 postexpeditioner, 116 poststationer

samt 55 lantbrevbärare och liknande personal. Sammanlagda personalen

i tjänstemannaställning uppginge till omkring 1,200 personer. Å postdirektionen

i distriktet vore, förutom postdirektören och hans närmaste man,

överkontrollören, anställda 15 biträdande tjänstemän.

Postkontoret Stockholm 1, som förestodes av en överpostmästare (26:e_ lönegraden),

hade ända till den senaste tiden varit indelat i fem huvudavdelningar,

nämligen avdelningarna för avgående brevposter, ankommande brevposter, tidningar,

inrikes och avgående utrikes paket samt ankommande utrikes paket.

Av dessa hade avdelningarna för tidningar samt för inrikes och avgående utrikes

paket övertagits av det nyinrättade bangårdspostkontoret, som förestodes

av en tillförordnad postmästare av klass 1 A. Av de tre återstående avdelningarna,

vilka en var stode under direkt ledning av en förste kontrollör, vore avdelningen

för ankommande utrikes paket lokalt skild från postkontoret Stockholm

1 och kunde, då den hade från postkontoret i övrigt avgränsade arbetsuppgifter,

göras även i övriga avseenden oberoende av huvudpostkontoret. Avdelningen

borde såsom självständigt postkontor förestås av en postmästare i

samma lönegrad som förste kontrollör (postmästare av klass 2).

Förutom ledningen av postkontoret ålåge det överpostmästaren att beträffande

det postkontoret underlydande landsområdet utöva samma befogenhet

som postmästare i allmänhet, innefattande inspektion av postanordningarna,

inventering av underlydande postanstalter samt allmän tillsyn över postförhållandena

inom området. Till postkontorets område hörde ett 70-tal poststationer

och liknande postanstalter samt omkring 40. postlinjer. I angelägenheter

rörande nämnda landsområde utövades emellertid jämväl, från postdirektörens

sida en omfattande verksamhet, betingad av de nyanordningar, som ständigt

påkallades i de omkring huvudstaden liggande, snabbt tillväxande sam.

hällena. Då detta förhållande visat sig medföra onödig omgång och dubbelarbete,

syntes det styrelsen lämpligast, att alla frågor avseende, postförhållandena

inom distriktets landsområde handlades av en enda myndighet.

1923 års postkommitterade hade föreslagit, att överpostmästarna. d. v. s.

föreståndarna för postkontoren Stockholm 1, Göteborg 1 och Malmö 1, skulle,

förutom dem nu åliggande göromål såsom föreståndare för vederbörande postkontor

och under detta lydande landsområde. erhålla befogenhet att leda^ och

ordna vissa för postkontoren inom staden gemensamma angelägenheter, ^såsom

reservpersonalens disnonerande. brevbäring, posttransporter och brevlådtömning.

Styrelsen hade i sina skrivelser den 17 januari och den 21 november 1925

anslutit sig till detta förslag.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

33

Medan för överpostmästarna i Göteborg och Malmö den ökade befogenheten

icke skulle innebära någon nämnvärd ökning i dessa tjänstemäns arbetsuppgifter,

skulle däremot för överpostmästaren i Stockholm nu nämnda utvidgning

av arbetsområdet medföra en väsentligt ökad arbetsbörda. Anledningen

härtill vore, att i Göteborg och Malmö all brevbäring vore koncentrerad till

huvudpostkontoret, medan i Stockholm brevbäring skedde från sex olika postkontor,

samt att i Göteborg och Malmö inlämningen av postförsändelser och

posttrafiken i övrigt i avsevärt större utsträckning vore förlagd till huvudpostkontoret

än vad fallet vore i Stockholm. Av nu anförda orsaker hade överpostmästarna

i Göteborg och Malmö redan nu så gott som all personal i dessa

städer direkt under sig, och redan nu måste de sörja för reservpersonal för de

övriga, mindre postkontoren å orten.

I Stockholm skulle den sålunda ökade befogenheten för överpostmästaren

medföra, att den största delen av den arbetsbörda, som nu åvilade postdirektionen,

överflyttades på överpostmästaren och hans kanslipersonal, vadan så

få uppgifter skulle komma att återstå för distriktsförvaltningen, att det icke

skulle kunna ifrågakomma annat än att giva överpostmästaren de återstående

befogenheter, som vore förbehållna postdirektören. Härigenom skulle således

överpostmästarens och distriktschefens funktioner komma att utövas av en och

samma myndighet.

En dylik anordning tillämpades för närvarande, i det att styrelsen, efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 juni 1926, försöksvis vidtagit den åtgärden

att från och med den 1 juli 1926 låta postdirektören i Stockholms distrikt,

järnte honom såsom postdirektör åliggande göromål, förrätta de göromål,

som vore förenade med den för närvarande vakanta överpostmästartjänsten.

Överpostmästarens åligganden hade med biträde av vederbörande

avdelningsföreståndare uppehållits av postdirektören. Tillsynen över det

underlydande landsområdet, däri inbegripet inspektioner och inventeringar

av postexpeditioner och poststationer m. m., hade utövats av postdirektionen

i Stockholms distrikt. De frågor, som anginge det under postkontoret

Stockholm 1 lydande landsområdet, hade härigenom koncentrerats till

samma myndighet, som hade att leda och ordna de för stadens postkontor gemensamma

angelägenheterna, såsom reservpersonalens disponerande, brevbäring,

posttransporter och brevlådtömning.

I vad det gällde koncentration hos en och samma myndighet av ledningen

över de för huvudstadens postkontor gemensamma angelägenheterna och av tillsynen

över det till postkontoret Stockholm 1 hörande landsområdet hade försöksanordningen

visat sig ändamålsenlig och borde enligt styrelsens mening

bibehållas. Beträffande åter den omedelbara ledningen av postkontoret Stockholm

1 kunde ur principiell synpunkt göras vissa invändningar mot att postdirektören,

som räknade bland sina viktigaste åligganden att förrätta inspektion

och inventering av underlydande postanstalter, skulle beträffande visst

postkontor så att säga kontrollera sig själv. Med hänsyn till de många och

viktiga frågor, postdirektören hade att handlägga beträffande distriktets förhållanden

i allmänhet, kunde det vidare icke påräknas, att han skulle hava tid

övrig att utöva de funktioner, som sammanhängde med den omedelbara ledningen

av rikets största postkontor. Om han å andra sidan ägnade sitt huvudsakliga

intresse åt skötseln av postkontoret, måste hans uppgifter såsom

distriktschef ägnas mindre uppmärksamhet.

Den lämpligaste utvägen syntes därför vara, att ledningen av postkontoret

Stockholm 1 anförtroddes åt en postmästare. På grund av postkontorets stora

personal — för närvarande omkring 400 tjänstemän — och omfattningen av

poströrelsen vid postkontoret komme detta att även framdeles bliva det största

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 179 höft. (Nr 208—209.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

och mest betydande postkontoret i huvudstaden. Med hänsyn härtill kunde

det anses berättigat, att postmästaren vid detta postkontor bibehölles i samma

lönegrad som överpostmästare. Då han emellertid icke skulle hava att taga

befattning med ledningen av ett underlydande område och icke heller fullgöra

de särskilda åligganden, som vore avsedda att överlåtas åt överpostmästare,

ansåge sig styrelsen böra föreslå, att ifrågavarande postmästarbefattning

inplacerades i 25 :e lönegraden (postmästare av klass 1A).

Då genom en planerad ombyggnad av postkontorets lokaler den nuvarande

skarpt markerade skillnaden mellan avdelningarna för avgående och för ankommande

brevposter komme att bortfalla och sålunda personalen kunde disponeras

på ett mera rationellt sätt, erfordrades i stället för de nuvarande såsom

föreståndare för dessa avdelningar placerade två förste kontrollörerna endast

en dylik befattning såsom postmästarens närmaste man, vadan den andra förste

kontrollörsbefattningen kunde indragas.

Arbetet vid postdirektionen i Stockholms distrikt vore av mindre omfattning

och mera ensartat än vid övriga postdirektioner, varför i Stockholm icke

erfordrades någon sådan uppdelning av arbetet med distriktets ledning mellan

postdirektören och hans närmaste man, överkontrollören, som förekomme vid

de andra distriktsförvaltningarna. Då till följd härav nämnde överkontrollör

icke kunnat tilldelas så kvalificerat arbete, som vid den nuvarande organisationens

tillkomst varit avsett, kunde denna befattning indragas, varvid förste

kontrollören skulle bliva postdirektörens närmaste man och ställföreträdare.

Berörda indragning kunde emellertid ske allenast under förutsättning a,tt postdirektören

hade att fullgöra endast de göromål, som ankomme på distriktschef.

Beträffande väckt fråga att i stället för överpostmästaren indraga postdirektören

ville styrelsen framhålla, att denna fråga i själva verket endast gällde,

huruvida chefen för Stockholm postdistrikt skulle bibehållas i 29 :e lönegraden

eller givas lägre löneställning. Även om vissa av de postdirektören nu åliggande

göromålen skulle övertagas av styrelsen, kunde överpostmästaren icke

lämpligen givas en lägre löneställning än i 28 :e lönegraden. Skillnaden mellan

postdirektörs och överpostmästares avlöning bleve sålunda relativt obetydlig.

De frågor, som anginge postförhållandena i Stockholm med omnejd, torde jämväl

vara av den vikt för såväl det allmänna som den enskilde, att det icke syntes

kunna förebringas några skäl för att giva den, som närmast bure ansvaret

för postanordningarna inom detta område, en lägre löneställning än enligt 29 .e

lönegraden.

Lönenämnden anför, att under förutsättning att en organisation av Stockholms

distrikt enligt de av styrelsen angivna grunderna befunnes lämplig och

praktiskt genomförbar, det icke syntes lönenämnden vara något att invända mot

att föreståndaren för postkontoret Stockholm 1 såsom postmästare av klass 1 A

hänfördes till 25 :e lönegraden. Skulle däremot ledningen av sagda postkontors

landsområde komma att handhavas av kontorets föreståndare, torde ifrågavarande

befattning böra bibehållas såsom överpostmästartjänst i 26:e lönegraden.

Frånskiljandet från densamma av vissa arbetsuppgifter i anledning av det

nya bangårdspostkontorets inrättande syntes i varje fall icke böra inverka på

tjänstens benämning eller lönegradsplacering.

Vidare erinrar lönenämnden, att lönenämnden i utlåtande den 16 mars 1925

angående då ifrågasatta ändringar i distrikt sindelningen förordat, att samtliga

postkupéer i de från Stockholm utgående och dit ankommande järnvägstågen

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts proposition nr 808.

35

skulle läggas under postdirektörens i Stockholm förvaltningsområde. Denna

omläggning anser lönenämnden böra vidtagas, även om någon förändring i övrigt

av Stockholmsdistriktet icke skulle ifrågakomma.

Posttjänstemännens förening ifrågasätter bibehållande av såväl överkontrollören

å postdirektionen som överpostmästaren och de båda förste kontrollörerna

å postkontoret Stockholm 1, varjämte föreningen anser redogöraren vid nämnda

postkontor böra hava förste kontrollörs tjänsteställning. Tillika framhåller

föreningen vikten av att järnvägspostpersonalen vid de från Stockholm utgående

järnvägslinjerna förlägges under Stockholms distrikt.

T \ TJf Ju tldlgare Principuttalande anser jag, att då Stockholms

distrikt bibehalles oförändrat till sitt område, en ändrad organisation av postorhallandena

därstädes kan och bör vidtagas för att vinna förenkling av de

nuvarande forvaltningsanordningarna icke blott vid postdirektionen utan även

vid postkontoret Stockholm 1. Av vad generalpoststyrelsen anfört framgår

eme ertid, att dem sadant syfte försöksvis tillämpade anordningen att låta

pos direktören förrätta samtliga de med överpostmästarbefattningen vid postontoret

Stockholm 1 förenade göromål såväl ur organisatorisk som praktisk

synpunkt befunnits mindre lämplig. En dylik anordning synes därför icke böra

bibehållas. Genom att i stället, på sätt styrelsen nu ifrågasatt, på postdirektören

överflytta endast de ärenden, som röra postförhållandena i det berörda

postkontor underlydande landsområdet, och ersätta överpostmästaren med en

p stmastarbefattning av klass 1 A vinnes enligt min mening en ändamålsenlig

lösning av förevarande organisationsfråga, varför jag anser mig böra förorda

styrelsens förslag härutinnan.

Sedan generalpoststyrelsens nu föreliggande förslag avgavs, har fråga uppstatt

om indragning av de s. k. Stockholmsavdelningarna, vilka inom de till

Stockholm ingående postkupéerna förarbeta den till Stockholm adresserade

no taem lTSan m fj!äfande Under Stockholms postdistrikt av de ambulanta

po,stanstalterna a de från huvudstaden utgående järnvägslinjerna - en fråga, som

Z 1 l0rfmndr nySS återgivna yttrande - därigenom kom
t

ett delvis nytt läge. Da det först efter närmare utredning kan bedömas, i

vad man nu berörda anordningar kunna öva inflytande på de arbetsuppgifter,

avvaktlg8:a H l mng’ haP jag anS6tt det vara mest ändamålsenligt att

avvakta resultatet av den i dessa frågor nu pågående utredningen, innan frå
dfsGiS

LutgmngJ,V ÖVerk0ntr0;lÖrStjänSten vid postdirektionen i Stockholms

distrikt upptäges till provning. Efter vad jag inhämtat skulle, därest överkontrollorstjansten

tillsvidare bibehålies, sådana åtgärder vidtagas, att den med

vid noswTrekt Jan "T 11/ldragning avsedda besparingen i personalkostnader

vid postdnektionen astadkommes pa annat sätt.

Vad styrelsen! övrigt i samband härmed föreslagit i fråga om utbyte eller

dragning av tjänster vid postdirektionen och omförmälda postkontor föraneder

ingen erinran från min sida. De nu förordade ändringarna torde höra

tillampas från och med den 1 juli 1927.

Departe
mentschefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Indragning''

av vissa befattningar

vid postdirektionerna.

Såsom förut omnämnts har generalpoststyrelsen till följd av de omläggningar

och förenklingar i arbetssättet vid postdirektionerna, som styrelsen förmält sig

vilja genomföra, ansett sig kunna föreslå betydande personalindragningar vid

dessa förvaltningar. Härom anför styrelsen i huvudsak följande:

Under tiden 1910—1926 hade personalen vid de sex postdirektionerna ökats

från 87 till 112. Av ökningen, 25 personer, vilken huvudsakligen tillkommit

under krisåren, komme 14 på befattningshavare i lägst postexpeditörs grad och

11 på tjänstemän i lägre grader.

Flera omständigheter talade för att en reducering av personalen vid postdirektionerna

nu kunde vidtagas. I detta hänseende ville styrelsen först framhålla,

att det allmänna läget i fråga om postverkets verksamhet gåve förutsättningar

för en dylik personalreducering. Arbetsmängden vid postdirektionerna

vore i viss utsträckning beroende av huruvida några större förändringar

påginge i fråga om omfattningen av postverkets driftsanordningar._ Efter den

utbyggnadsperiod av postverket, som ägt rum under årtiondena närmast före

världskriget samt efter de förändringar, som vidtagits under krisårens abnorma

trafikförhållanden, syntes postanordningarna och posttrafiken nu hava

kommit i ett tämligen definitivt jämviktsläge, med all sannolikhet för en lång

tid framåt. Postnätet torde nu, om man undantoge vissa delar av det överstä

Norrland, hava fått sin slutgiltiga omfattning. ^ I stort sett torde nämligen,

utom i sagda del av landet, järnvägsbyggandet få anses avslutat, och de Övriga

faktorer, som skulle inverka på postnätets utveckling eller omläggning

samt på postanordningarnas omfattning, nämligen en starkare utveckling

av näringslivet och en mer betydande folkökning, komme helt säkert

icke att göra sig mer avsevärt gällande. En följd °av nu anförda förhållanden

torde bliva, att det betydande arbete, som förut alegat postdirektionerna

på grund av postnätets och de redan ''befintliga postinrättningarnas utökning,

numera i stort sett bortfallit. Såväl beträffande personal som postanordningar

torde förhållandena inom distrikten bliva i det närmaste oföränd

rade. Postdirektionernas arbete komme alltså huvudsakligen att bestå i att

inom en till omfattningen i det närmaste oförändrad ram ombesörja de löpande

göromålen. . j i •

Jämte nu anförda mer allmänna omständigheter, som talade för en nedskrivning

av distriktsförvaltningarnas förvaltningsapparat, hade åtskilliga under

de senaste åren vidtagna åtgärder bidragit till arbetets minskning och förenkling.

Sålunda hade enhetliga avlöningsbestänunelser numera inforts för föreståndarna

för lantpoststationer samt för gående lantbrevbärare varigenom

postdirektionernas arbete med lanttrafikärendena i hög grad förenklats. Den

rikliga tillgången på arbetskraft, en faktor med vilken man utan tvivel kunde

räkna för lång tid framåt, hade dessutom medfört en stor lättnad för postdirektionerna

i deras uppgift att tillhandahålla''reservpersonal för lokalförvaltningarna

och järnvägsposten. Tillkomsten under de senare aren av bestämmelser

om utvidgad befogenhet för postdirektionerna och postmästarna hade vi

dåre icke obetydligt minskat arbetet vid distriktsförvaltningarna.

Styrelsen hade vidare, i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelat bemyndigande,

för avsikt att utfärda föreskrifter angående _ ytterligare ökad befogenhet

för postmästarna. Därjämte komme en ytterligare arbetsminskning för

postdirektionerna att uppstå genom den avsevärda förenkling i handläggningen

av vissa ärenden, som styrelsen ansåge böra vidtagas, vilken förenkling jarnvaf

borde leda till att postdirektörernas och vederbörande biträdande tjänstemans

tjänsteresor finge en betydligt mindre omfattning än för närvarande.

Efter samråd med vederbörande postdirektörer har styrelsen därför beräknat,

att, sedan samtliga nu anförda ifrågasatta omläggningar blivit genomförda,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

37

skulle kunna indragas vid var och en av postdirektionerna i södra, västra, östra

och mellersta distrikten fyra befattningar, nämligen en kontrollörs- samt tre

postassistentbefattningar, vid norra distriktet efter uppdelningen i två distrikt,

såsom ovan omförmälts, två kontrollörer, två postassistenter, en postexpeditör

och en överpostiljon samt vid postdirektionen i Stockholm, förutom den förut

omförmälde överkontrollören, en förste postassistentbefattning och två befattningar

i lägre tjänstegrader.

Vad styrelsen .sålunda ifrågasatt synes mig ändamålsenligt och torde därför Departei

huvudsak böra genomföras. Styrelsens förslag i denna del torde böra prövas menlschefeni

samband med personalstaten för senare halvåret 1927.

I detta sammanhang torde slutligen jämväl till behandling företagas uppkommen

fråga om uppflyttning i högre klass av postkontoret i Liljeholmen.

Vid den omklassificering av postkontoren, som år 1926 fastställdes att tilllämpas

från och med den 1 juli samma år, hänfördes bland andra postkontoret

i Liljeholmen till klass 3. De i denna klass placerade kontoren hade i stort

sett ett efter vissa grunder beräknat poängtal från och med 120 till och med

159. Poängtalet för Liljeholmen utgjorde 121.

I skrivelse den 28 december 1926 har generalpoststyrelsen hemställt, att

Liljeholmens postkontor måtte från och med den 1 juli 1927 uppflyttas i klass

2. Till stöd härför har styrelsen anfört:

Uppflyttning

av

postkontoret

i Liljeholmen

till

klass 2,

»Den 1 oktober 1925 flyttades postkontoret, som dittills varit förlagt inom

Brännkyrka församling, till Högalids församling i Stockholm, där det inrymdes

inom egendomen nr 186 vid Hornsgatan. Denna ändrade förläggning av postkontoret

hade till följd, att det kom att betjäna ej endast, såsom förut, invånarna

i Liljeholmen och de söder därom belägna förorterna Gröndal, Aspudden, Mälarhöjden,

Midsommarkransen (med Tellusborg) och Segeltorp utan även eu

stor del av befolkningen i Högalids församling. Därmed inträdde omedelbart

en så betydande ökning av postkontorets rörelse, att dess poängtal, beräknat för

tiden 1 oktober 1925—30 september 1926, uppgått till 171 poäng. Med anledning

därav har ifrågasatts, huruvida icke postkontoret redan nu borde uppflyttas

i klass 2.

Postdirektören i Stockholms distrikt, vilken hemställt, att generalpoststyrelsen

måtte avgiva förslag till sådan uppflyttning av postkontoret, har i detta avseende

anfört, bland annat, följande:

''Vid flera tillfällen under de senaste åren har från befolkningens å Södermalm

sida framförts önskemål om att ytterligare ett postkontor måtte inrättas

vid Hornsgatan. Det nya postkontoret skulle för sådant fall förläggas någonstädes

i slutet av Hornsgatan i närheten av Hornstull, under det att postkontoret

Stockholm 17, vilket för närvarande är förlagt till Hornsgatan nr 71, skulle

flyttas något närmare Adolf Fredriks torg. Inrättandet av ett nytt postkontor

skulle emellertid Imva dragit med sig, förutom kostnader för lokal, ytterligare

en postmästaravlöning ävensom kostnader för biträdande befattningar i olika

grader. Genom den förflyttning av postkontoret i Liljeholmen till hitre sidan

av Liljeholmsbron vid Hornsgatan, som skedde från och med den 1 oktober

1925, undgick man att inrätta ett nytt postkontor inom denna del av Södermalm.

På grund av flyttningen har emellertid postkontoret i Liljeholmen numera fått

helt andra och mera vidgade uppgifter än som förut ålegat nämnda postkontor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Det är fortfarande liksom förut postkontor för Liljeholmsområdet och de stora

söder om Liljeholmen grupperade förorterna, men har därjämte blivit ett egentligt

Stockholmskontor och som sådant fått en del av Södermalm som helt nytt

postområde. På grund av den nya trafik, som sålunda tillfallit postkontoret,

har dess sammanlagda rörelse högst väsentligt ökats. Vid den nu verkställda

beräkningen rörande poströrelsens omfattning vid postkontoret under tiden

1 oktober 1925—1 oktober 1926 eller alltså under första året efter förflyttningen

har det, med tillämpande av enahanda grunder, som kommo till användning vid

senaste postkontorsklassificering, visat sig, att postkontorets poängtal på grund

av det utökade postområdet och den ökning av poströrelsen, som härigenom uppstått,

i ett enda slag ökats från 121 till 171. Postkontoret bör sålunda numera

rätteligen hänföras till andra klass.

Postdirektionen anser sig böra erinra därom, att den ökning av poströrelsen,

som inträtt efter förflyttningen på grund av postkontorets utökade verksamhetsområde,

icke endast kommer att äga fortbestånd utan med all säkerhet

kommer att år för år ytterligare formeras dels på grund av den allt fortgående

utvecklingen av de södra förstadssamhällena och dels genom ytterligare bebyggelse

i utkanterna av Södermalm vid Hornstull’.

För egen del får generalpoststyrelsen framhålla, att postkontoret i Liljeholmen

genom förflyttningen fått en så ändrad ställning, att det i viss mån kan

anses såsom ett nytt postkontor. Genom förflyttningen har ock inrättandet av

ett ytterligare postkontor kunnat undvikas. Det synes därför billigt, att postmästaren

vid postkontoret får en mot den honom ålagda utökade uppgiften

svarande ökning av sin lön. En uppflyttning av postkontoret från tredje till

andra klassen skulle tillföra honom en inkomstökning — dyrtidstillägg inräknat

■— av omkring 1,070 kronor för år.

Det torde icke behöva befaras, att den inträdda ökningen av postkontorets

rörelse är av tillfällig beskaffenhet. Både de södra förorterna och Högalids församling

befinna sig i stark utveckling. Den åsyftade ändrade förläggningen

av postkontoret Stockholm 17, vilken är avsedd att företagas vid ingången av

oktober 1927, torde ock i sin mån komma att medföra en ökning av rörelsen vid

postkontoret i Liljeholmen. Det må för övrigt meddelas, att under de två

månader av år 1926 — oktober och november — som förflutit efter den tid, för

vilken den nya poängberäkningen uppgjorts, rörelsen vid postkontoret avsevärt

överstigit rörelsen därstädes under motsvarande månader av år 1925. Om postkontorets

poängtal beräknas, icke, såsom skett, för tiden 1 oktober 1925—30 september

1926, utan för tiden 1 december 1925—30 november 1926, uppgår det

sålunda till 176 poäng. Ur besparingssynpunkt har generalpoststyrelsen bestämt,

att poststationen i Fittja, som nu lyder under postkontoret i Älvsjö,

skall jämte postföringslinjen till Fittja från och med den 1 april 1927 förläggas

under postkontoret i Liljeholmen. Denna förändring kommer att tillföra postkontoret

ett ytterligare poängtal av 6.

Det kan möjligen anmärkas, att en omflyttning i klass av ett postkontor ej

bör vidtagas, innan ny allmän omklassificering av postkontoren vidtages. Riksdagen

har emellertid i sin skrivelse angående omklassificering av postkontoren

m. m., nr 213, gjort följande uttalande: ''Måhända skall det visa sig, att efter

genomförandet av det föreliggande omklassificeringsförslaget en omflyttning i

klass av en eller annan anstalt kan på grund av inträffade växlingar i trafikrörelsen

eller av eljest på anstaltens placering i klass inverkande omständigheter

bliva av behovet påkallad. I fråga om anstalter av sådan klass, att föreståndarbefattningarnas

antal skall underställas riksdagens prövning, lärer Kungl.

Maj :t icke underlåta att, för så vitt en sådan omflyttning förutsätter ändring i

antalet dylika föreståndarbefattningar, för riksdagen framlägga förslag i nu

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

39

berörda hänseende. I övrigt lärer Kungl. Maj:t vara oförhindrad att, där grundad

anledning därtill förefinnes, i samband med prövning av personalstaterna

vidtaga mindre jämkningar i klassindelningen. Hinder möter sålunda icke att

redan nu överflytta ett postkontor från en klass till en annan. Särskilt i ett

sadant fall som det föreliggande, då ett postkontors ändrade rörelse beror av

en vidtagen, mera avsevärd ändring av dess område, synes en omflyttning i

klass av postkontoret, redan innan en allmän omklassificering kommer till stånd,

vara befogad.»

Lönenämnden har i utlåtande den 11 januari 1927 anfört följande:

»Lönenämnden måste ställa sig betänksam i fråga om lämpligheten av att

redan nu företaga ändring i den av 1926 års riksdag beslutade allmänna omklassificeringen

av postkontoren. Då emellertid den av styrelsen påvisade utökningen

av postkontorets i Liljeholmen verksamhetsområde är så stark, att

den på en gång lyft upp nämnda postkontor från att vara bland de minsta

inom sin klass betydligt över den lägre poänggränsen inom närmast högre klass

— ett förhållande, som torde mycket sällan komma att inträffa — har lönenämnden

icke ansett sig böra framställa någon erinran mot att frågan om

höjning i klass av sagda postkontor förelägges 1927 års riksdag till bedömande.

I betraktande av det för ifrågavarande postkontor senast gällande poängtalet

(171) och den väntade ytterligare höjningen därav torde kontoret, på sätt

styrelsen föreslagit, böra från och med den 1 juli 1927 hänföras till klass 2

(poängskala 160—199).

Lönenämnden har under hand inhämtat närmare upplysning i vad mån rörelsen

vid andra postkontor än Liljeholmen rönt inverkan av eller kan väntas

komma att undergå förändringar på grund av de i styrelsens föreliggande

skrivelse omförmälda anordningarna. Enligt vad postdirektören i Stockholms

distrikt meddelat, beröras förutom postkontoret i Liljeholmen allenast postkontoren

Stockholm 17 och Stockholm 4 av sagda anordningar. Postkontoret

Stockholm 17, som vid 1926 års klassificering bibehölls i klass 3 (poängskala

120—159), ehuru dess poängtal utgjorde allenast 111, utvisar för perioden

Vio 1925—3% 1926 poängtalet 117, vilket tal efter den av styrelsen tillämnade

förflyttningen av kontoret väntas komma att stiga till omkring 135. Kontoret

torde sålunda fortfarande böra tillhöra klass 3. Rörelsen vid postkontoret

Stockholm 4, vilket kontor år 1926 på grund av det för år 1923 uträknade

poängtalet, 214, hänfördes till klass I B (poängtal av minst 200), torde antagligen

komma att undergå någon obetydlig minskning, medförande en sänkning

av poängtalet med högst omkring 4 enheter. Även efter en dylik nedgång

torde ^kontoret sålunda enligt de allmänna grunderna för klassificeringen böra

bibehållas i klass I B.

o De i styrelsens föreliggande framställning angivna förändringarna synas

sålunda — så vitt av de utav postdirektören i Stockholm meddelade uppgifterna

kan bedömas — icke komma att medföra någon inverkan beträffande

klassificeringen av andra postkontor än Liljeholmen.»

Den omklassificering, som föregående år genomfördes, avsåg att åstadkom- Departema

en rättvis uppdelning av postanstalterna på de olika, för föreståndarens mentschefen

löneställning bestämmande klasserna och grundade sig på en med hänsyn till

då föreliggande förhållanden gjord jämförelse mellan samtliga postanstalters

rörelse. Det lärer därför vara uppenbart, att en rubbning på enstaka punkter

i regel bör undvikas, innan en ny allmän klassificering, grundad på en liknande

allmän jämförelse, kommer till stånd, enär det i annat fall kan befaras,

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj :ts proposition nr 208.

att därigenom och med hänsyn till poströrelsens allmänna utveckling det riktiga

förhållandet anstalterna emellan rubbas. Enbart en vid viss anstalt konstaterad

trafikökning bör sålunda icke föranleda denna anstalts uppflyttning.

Allenast då särskilda förhållanden tillkommit, synes en förändring undantagsvis

kunna vara påkallad.

Beträffande nu föreliggande fall framgår av handlingarna, att vid beslutet

om den nya klassificeringen hänsyn icke kunnat tagas till verkningarna av

den kort därförut skedda förflyttningen och därmed följande utökningen av

verksamhetsområdet för Liljeholmens postkontor. Numera har det emellertid

visat sig, att på grund av nämnda förändring postkontorets rörelse uppgått till

sådan omfattning, att kontoret kan anses fullt jämställt med de större kontoren

inom klass 2. Det är jämväl berättigad anledning antaga, att kontorets

rörelse icke kommer att nedgå. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som

sålunda föreligga och då några konsekvenser av postkontorets höjning i klass

icke torde behöva befaras, anser jag mig kunna tillstyrka, att omförmälda

postkontor från och med den 1 juli 1927 uppflyttas till klass 2.

Vid bifall till vad sålunda här ovan i olika hänseenden förordats skulle

förändringarna i antalet nedannämnda befattningar vid postverket bliva följande:
-

Lönegrad

Befattning

Nuvarande

antal

Föreslaget

antal

Ökning

Minsk-

ning

29

Postdirektör...........

6

7

i

_

28 |

Ombudsman...........

1

—

—

i

Byrådirektör och ombudsman . . .

—

1

i

—

1

Förste aktuarie..........

—

1

i

—

26 ]

Intendent ............

—

1

i

—

Sekreterare ...........

4

5

i

—

1

Överpostmästare.........

3

2

—

i

25

Postmästare av klass 1 A.....

7

8

i

—

I

Förste aktuarie.........

3

—

—

3

24 1

Intendent ............

2

—

—

2

1

Sekreterare ...........

4

3

—

1

22 {

Förste kontrollör.........

14

14

—

—

Postmästare av klass 2......

49

51

2

—

Aktuarie............

2

1

—

1

Förrådsförvaltare.........

1

—

—

1

Huvudkassör...........

—

1

1

—

21

Notarie.............

8

6

—

2

Registrator...........

1 ''

—

—

1

Revisor.............

7

4

—

3

Revisor och bokhållare......

3

2

—

1

Summa

115

107

9

17

Den av mig sålunda förordade omorganisationen skulle i jämförelse med den

av generalpoststyrelsen föreslagna ställa sig något gynnsammare i driftkost - nadshänseende.

Genomförandet av de av mig förordade förslagen skulle medföra vissa förändringar

i den vid gällande avlöningsreglemente för kommunikationsverken

fogade tjänsteförteckningen. I överensstämmelse med vad nästlidet år skedde

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

41

beträffande av omklassificeringen av postkontoren m. m. föranledda ändringar

i nämnda avlöningsreglemente torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att i berörda

tjänsteförteckning vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens i

förevarande ämnen fattade beslut.

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i skilda avseenden anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

l:o) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1927,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk fogade tjänsteförteckningen skola vid

postverket upptagas följande nya befattningar, nämligen:

i 26:e lönegraden: förste aktuarie, intendent,

* 21:a

»

: huvudkassör,

» 15:e

: materialförvaltare,

» 12:e

»

: förråd smästare,

» ll:e

2>

: kansliskrivare;

att den i nyssnämnda förteckning vid postverket upptagna

befattningen ombudsman skall erhålla benämningen byrådirektör

och ombudsman;

att ur tjänsteförteckningen skola vid postverket utgå följande

befattningar, nämligen:

ur 24:e lönegraden: förste aktuarie, intendent,

* 21 :a » : förrådsförvaltare, registrator;

2:o) besluta, att antalet av följande befattningar vid postverket

skall från och med den 1 juli 1927 utgöra:

postdirektör ...................................... 7

byrådirektör och ombudsman ........................ 1

förste aktuarie .................................... 1

intendent ........................................ 1

sekreterare i 26:e lönegraden ........................ 5

överpostmästare .................................. 2

postmästare av klass 1 A.............-............... 8

sekreterare i 24 :e lönegraden ........................ 3

postmästare av klass 2.............................. . 51

aktuarie ......................................... 1

huvudkassör ...................................... 1

notarie .......................................... 6

revisor .......................................... 4

revisor och bokhållare............................... 2;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.

3:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av ovanberörda ändringar

erfordras; samt

4:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen vidtaga de ändringar, som

föranledas av riksdagens beslut beträffande befattningar vid

postverket.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:198 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar i den vid lagen den 4 juni 1920 s. 9 i texten
  2. Rskr. 1927:178 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av generalpoststyrelsen m. m. a1 i texten
  3. SU 1927:83 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av generalpoststyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 22 i texten