Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av ett mellan Sverige och Grekland avslutet handelsavtal

1927-01-04 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:21, Angående godkännande av ett mellan Sverige och Grekland avslutet handelsavtal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

1

Nr 21.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av

ett mellan Sverige och Grekland avslutet handelsavtal; given

Stockholms slott den 4 januari 1927.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsärenden

för den 4 september 1926 och denna dag samt med överlämnande

av ett den 10 september 1926, under förbehåll av riksdagens godkännande,

mellan Sverige och Grekland avslutet handelsavtal med tillhörande

slutprotokoll och signaturprotokoll vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens

godkännande av berörda avtal och protokoll.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1927

t samt.

i9 höft. (Nr 21.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

(Autentisk text.)

(konvention de Commerce entre la

Suéde et la Gréce.

Sa Majesté le Roi de Suéde et le

Président de la République Hellénique,

désireux de favoriser les relations

économiques entre les deux

Pays, ont résolu de conclure une

Convention de Commerce et ont

nommé å cet effet pour leurs Plénipotentiaires

respectifs, savoir:

Sa Majesté le Roi de Suéde:

Son Excellence Monsieur le Baron

Jonas Magnus Alströmer, Son Envoyé

Extraordinaire et Ministre

Plénipotentiaire prés de la République

Hellénique, et

le Président de la République

Hellénique:

Son Excellence Monsieur Pericles

A. Argyropoulos, Ministre des Affaires

Etrangéres,

lesquels, dument autorisés å cet

effet, sont convenus des dispositions

suivantes:

Article premier.

1) Les ressortissants de chacune

des Hautes Parties Contractantes

seront traités sur le territoire de

1’autre Partie, sous tous les rapports

(Svensk översättning.)

Handelsavtal mellan Sverige och

Grekland.

Hans Maj:t Konungen av Sverige

och Hellenska Republikens President,

i önskan att främja de ekonomiska

förbindelserna mellan de båda

länderna, hava beslutat att ingå

ett handelsavtal och hava för detta

ändamål till sina befullmäktigade

ombud utsett:

Hans Maj:t Konungen av Sverige:

Sin Envoyé extraordinaire och Ministre

plénipotentiaire hos Hellenska

Republiken, Friherre Jonas Magnus

Alströmer, och

Hellenska Republikens President:

Hans Excellens Pericles A. Argyropoulos,

Minister för Utrikes Ärendena,

vilka, vederbörligen befullmäktigade

för ändamålet, överenskommit

om följande bestämmelser:

Artikel 1.

1) Medborgare, tillhörande endera

av de höga fördragsslutande parterna,

skola å den andra partens

område i alla avseenden och särskilt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

3

et notamment en ce qui concerne

1’établissement et 1’exercice de métiers

ou professions, du commerce,

de 1’industrie et de la navigation,

le droit d’acquérir et de posséder

des biens mobiliers et immobiliers

et d’en disposer, ainsi que leur situation

juridique, leurs droits et

leurs intéréts, au moins aussi avantageusement

que les ressortissants de

la nation la plus favorisée.

2) Ils seront libres de régler leurs

affaires sur le territoire de 1’autre

Partie, soit personnellement, soit par

un intermédiaire de leur propre

choix, sans étre soumis å cet égard

å d’autres restrictions que celles

prévues par les dispositions de droit

commun en vigueur sur le dit territoire.

Ils auront, en se conformant

aux lois du pays, le droit

d’ester en justice et libre accés

auprés de toutes les autorités.

3) Ils n’auront å payer sur le

territoire de 1’autre Partie, ni pour

leur personne, ni pour 1’exercice de

leur métier ou profession, de leur

commerce ou de leur industrie, ni

encore en ce qui concerne leurs

biens mobiliers et immobiliers,aucun

impöt, taxe ou droit d’aucune sorte,

autre ou plus élevé que ceux qui

sont ou seront pergus des ressortissants

de la nation la plus favorisée.

4) Les dispositions du présent artide

ne restreindront en rien le

droit de chaque Partie de refuser

aux ressortissants de l’autre Partie,

dans des cas déterminés, soit en

vertu d’une sentence judiciaire, soit

pour des raisons de sureté publique

ou de prévoyance sociale, et notam
-

vad angår grundande och utövande

av hantverk, yrke, handel, industri

och sjöfart, rätt att förvärva och

besitta lös och fast egendom samt

att däröver förfoga, ävensom vad beträffar

deras rättsliga ställning,

deras rättigheter och intressen, behandlas

minst lika gynnsamt som

medborgare,tillhörande mest gynnad

nation.

2) De skola hava frihet att personligen

eller genom efter eget val utsett

ombud ombesörja sina affärer å den

andra partens område, utan att i detta

avseende vara underkastade andra

inskränkningar än dem, som äro fastställda

genom allmänna lagar och

förordningar gällande å berörda område.

De skola, under iakttagande

av landets lagar, äga rätt att inför

domstol kära och svara samt hava

obehindrat tillträde till alla myndigheter.

3) De skola å den andra partens

område varken för sin person eller

för utövande av hantverk, yrke,

handel eller industri eller i avseende

å sin lösa eller fasta egendom

vara underkastade andra eller högre

skatter, avgifter eller pålagor, av

vad slag de vara må, än dem, vilka

uppbäras eller kunna komma att

uppbäras av medborgare, tillhörande

mest gynnad nation.

4) Bestämmelserna i denna artikel

skola icke medföra någon inskränkning

i vardera partens rätt att vare

sig på grund av domstols beslut eller

med hänsyn till den allmänna säkerheten

eller av socialpolitiska skäl

och särskilt med hänsyn till sundhets-

och sedlighetspolisväsendet i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

ment pour des motifs de police sanitaire

ou des moeurs, 1’autorisation

de séjourner sur son territoire.

Artide 2.

Les ressortissants de chacune des

Hautes Parties Contractantes seront

exempts sur le territoire de Fautre

Partie de tout service militaire personnel

obligatoire et de toute taxe

ou contribution remplaqant le dit

service.

En ce qui concerne d’autres prestations

et les réquisitions pour les

besoins de la force armée, ainsi que

tous einprunts et dons forcés imposés

par suite de circonstances exceptionnelles,

ils ne seront, sous

aucun rapport, en temps de paix ni

en temps de guerre, traités moins

avantageusement que les ressortissants

de Ia nation la plus favorisée.

Article 3.

1) Les sociétés anonymes et autres

sociétés commerciales, industrielles,

agricoles ou financiéres, y compris

les compagnies de navigation et les

sociétés d’assurances, qui ont leur

siége sur le territoire de l’une des

Hautes Parties Contractantes et y

sont légalement constituées, seront

également reconnues sur le territoire

de Fautre Partie comme possédant

une existence légale et y jouiront

notamment du droit d’ester en

justice.

2) Les sociétés susvisées jouiront

sur le territoire de Fautre Partie,

tant pour ce qui concerne leur admission

et leur fonctionnement qu’å

särskilda fall förvägra den andra

partens medborgare rätt att vistas

i landet.

Artikel 2.

Medborgare, tillhörande endera av

de höga fördragsslutande parterna,

skola å den andra partens område

vara befriade från all obligatorisk

personlig militärtjänst samt från

varje avgift eller pålaga, som utgår

i stället för dylik tjänst.

I avseende å andra prestationer

och rekvisitioner för krigsmaktens

behov samt alla tvångslån och

tvängsgärder under utomordentliga

omständigheter skola de i intet hänseende,

vare sig i freds- eller krigstid,

behandlas mindre gynnsamt

än medborgare, tillhörande mest

gynnad nation.

Artikel 3.

1) Aktiebolag och andra kommersiella,

industriella, lantbruks- eller

finansiella bolag, rederi- och försäkringsbolag

däri inbegripna, vilka

hava sitt säte inom endera av de

höga fördragsslutande parternas område

och därstädes äro lagligen stiftade

skola även inom den andra

partens område erkännas såsom lagligen

bestående och särskilt hava

rätt att inför domstol kära och

svara.

2) Ovannämnda bolag skola å den

andra partens område såväl vad deras

rätt att driva verksamhet samt deras

verksamhetsutövning angår som i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

5

tous autres égards, du traitement

de la nation la plus favorisée.

Artide 4.

1) Les produits du sol et de l’industrie

de la Gréce ne seront pas

assujettis å leur importation en

Suéde, et les produits du sol et de

1’industrie de la Suéde ne seront

assujettis å leur importation en

Gréce, å des droits ou taxes d’aucune

sorte autres ou plus élevés que les

produits similaires de la nation la

plus favorisée.

2) L’exportation de produits å

destination du territoire de l’une

des Parties ne sera pas assujettie

dans l’autre Etat å des droits ou

taxes d’aucune sorte autres ou plus

élevés que ceux qui sont perqus å

1’exportation de produits similaires

å destination de la nation la plus

favorisée å cet égard.

3) Les objets passibles de droits

d’entrée qui seront importés d’un

pays dans l’autre comme écliantillons

jouiront de 1’exemption des droits

d’entrée et de sortie dans les mémes

conditions que les objets similaires

importés du territoire de la nation

la plus favorisée.

Artiele 5.

Les droits et taxes intérieurs perqus

pour le compte de l’Etat, des provinces,

communes ou des institutions

publiques, qui grévent ou pourraient

par la suite grever la production,

la préparation, le transport ou la

consommation d’un artiele, ne pourront

sous aucun prétexte frapper

les produits de l’autre Etat plus

alla andra avseenden åtnjuta mestgynnadnationsbehandling.

Artikel 4.

1) Svenska natur- och industrialster

skola vid införsel till Grekland

och grekiska natur- och industrialster

skola vid införsel till Sverige icke

vara underkastade andra eller högre

tullar eller avgifter, av vad slag de

vara må, än likartade produkter från

mest gynnad nation.

2) Utförsel av varor till den ena

partens område skall i den andra

staten icke vara underkastad andra

eller högre tullar eller avgifter, av

vad slag de vara må, än dem, vilka

uppbäras vid utförsel av likartade

varor till i detta avseende mest

gynnat land.

3) Tullpliktiga föremål, vilka införas

såsom prover från det ena landet

till det andra, skola, under samma

villkor som motsvarande föremål

införda från mest gynnad nation,

åtnjuta befrielse från införseloch

utförselavgifter.

Artikel 5.

Inhemska avgifter och skatter,

vilka inom den ena fördragsslutande

partens område, vare sig för statens

eller för provinsers, kommuners eller

offentliga institutioners räkning, för

närvarande äro lagda på eller framdeles

kunna komma att läggas på

tillverkning, beredning, transport

eller förbrukning av någon vara,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

lourdement ou d’une maniére plus

génante que les produits similaires

de la nation la plus favorisée.

Artide 6.

Les deux Parties Contractantes

s’engagent å n’établir ni å maintenir

aucune prohibition ou restriction

relative å leurs importations

ou exportation réciproques qui ne

s’appliquerait pas, dans les mémes

conditions, aux produits similaires

importés ou exportés en provenance

ou å destination de tout autre pays.

Des exceptions pourront étre faites,

toutefois, en ce qui concerne les prohibitions

ou restrictions visant:

a) la sécurité publique,

b) la santé publique ou la protection

des animaux et des végétaux

utiles contre les maladies, les insectes

nuisibles ou les parasites.

Artide 7.

En ce qui concerne les conditions

du transit, les deux Parties Contractantes

s’engagent å appliquer

réciproquement dans leurs relations

les dispositions de la Convention et

Statut sur la liberté du Transit,

signés å Barcelone le 20 avril 1921,

en se garantissant sous ce rapport

le traitement de la nation la plus

favorisée.

Artide 8.

1) Les navires et bateaux battant

le pavillon de l’une des Parties

må under ingen förevändning drabba

det andra landets produkter med

högre belopp eller på mera betungande

sätt än likartade produkter

från mest gynnad nation.

Artikel 6.

De båda fördragsslutande parterna

förbinda sig att icke införa eller

upprätthålla förbud eller inskränkningar

i avseende å den ömsesidiga

införseln eller utförseln, vilka

icke tillämpas på samma sätt i

avseende å införsel och utförsel av

likartade varor i handeln med varje

annat land.

Undantag kunna dock äga rum

beträffande förbud eller inskränkningar,

som avse

a) den allmänna säkerheten,

b) det allmänna hälsotillståndet

eller skyddande av djur och nyttiga

växter mot sjukdomar, skadliga insekter

eller parasiter.

Artikel 7.

Beträffande villkoren för transitering

förbinda sig de båda fördragsslutande

parterna att ömsesidigt

i förhållande till varandra

tillämpa bestämmelserna i konventionen

och stadgan angående transiteringsfrihet,

undertecknade i Barcelona

den 20 april 1921, varjämte

parterna i detta avseende ömsesidigt

tillerkänna varandra behandling

såsom mest gynnad nation.

Artikel 8.

1) Fartyg, förande den ena fördragsslutande

partens flagga, och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 21.

7

Contractantes et leurs cargaisons

jouiront, sous tous les rapports,

dans les ports et dans les eaux

territoriales de 1’autre Partie, du

meme traitement que les båtiments

nationaux et leurs cargaisons, quel

que soit le lieu de départ ou de

destination des dits navires, quel

que soit aussi le lieu d’origine ou

de destination de leurs cargaisons.

Ils ne seront notamment assujettis,

sur le territoire de 1’autre Partie, å

aucune taxe ou charge, quelle qu’en

soit 1’espéce ou la dénomination,

perpue ou å percevoir, soit au profit

de 1’Etat soit au profit de provinces,

de communes ou d’institutions quelconques,

autres ou plus élevés que

celles qui seront applicables aux

navires nationaux et å leurs cargaisons.

2) En ce qui eoncerne le placement

des navires et bateaux, leur

chargement et déchargement dans

les ports, rades, havres et bassins,

et en général pour toutes les formalités

et dispositions auxquelles peuvent

étre soumis les navires, leurs

équipages et leurs cargaisons, il est

convenu qu’il ne sera accordé aux

bätiments nationaux aucun privilége

ni aucune faveur qui ne le soit

également å ceux de l’autre Etat.

3) Tout privilege et toute exonération

que l’une des Parties Contractantes

pourra accorder, sous l’un

des rapports susvisés, å une tierce

Puissance, seront appliqués, simultanément

et sans réserves, å 1’autre

Partie.

4) Il est fait exception, toutefois,

aux stipulations du présent artide

en ce qui eoncerne le cabotage et

les faveurs qui, dans l’un ou l’autre

deras last skola i den andra partens

hamnar och territorialvatten i alla

hänseenden åtnjuta samma behandling

som landets egna fartyg och

dessas last, oavsett varifrån fartygen

avgått eller varthän de äro

destinerade och oavsett varifrån

lasten förskriver sig eller varthän

den är bestämd. Särskilt skola de

å den andra partens område icke

vara underkastade andra eller högre

avgifter eller pålagor, av vad slag

eller benämning de vara må, och

vare sig de nu eller framdeles utgå

till förmån för staten eller för

provinsers, kommuners eller vilka

som helst institutioners räkning, än

dem, vilka tillämpas ifråga om landets

egna fartyg och dessas last.

2) Vad beträffar anvisande av

plats åt fartyg, deras lastning och

lossning i hamnar, på redd, i dockor

och bassänger samt i allmänhet

alla formaliteter och föreskrifter,

vilka fartyg samt deras besättning

och last kunna bliva underkastade,

är det överenskommet, att åt inhemska

fartyg icke skall medgivas

någon företrädesrätt eller förmån,

som icke likaledes tillerkännes det

andra landets fartyg.

3) Varje företrädesrätt och befrielse,

som den ena av de fördragsslutande

parterna i ovannämnda

hänseenden kan komma att medgiva

en tredje makt, skall samtidigt

och ovillkorligt jämväl tillerkännas

den andra parten.

4) Från bestämmelserna i denna

artikel göres likväl undantag ifråga

om kustfart samt de förmåner, vilka

i någotdera landet beviljats eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

des deux pays, ont été aecordées

ou pourront étre aecordées par la

suite å la péche nationale et å ses

produits.

Article 9.

1) La nationalité des navires et

bateaux sera, de part et d’autre,

admise d’aprés les documents et

certificats délivrés å cet effet par

les autorités compétentes des Etats

respectifs, conformément aux lois

et réglements de chaque pays.

2) Les lettres de jauge et autres

documents relatifs å la jauge délivrés

par l’une des Parties Contractantes,

seront reconnus par l’autre

Partie, conformément aux arrangements

spéciaux qui seront conclus

entre les Parties Contractantes.

Article 10.

1) Les Parties Contractantes s’accordent

réciproquement la faeulté

d’entretenir des consuls généraux,

consuls et viceconsuls dans tous les

ports et places commerciales de

l’autre Partie ou le droit de nommer

des représentants consulaires a été

accordé å une tierce Puissance.

2) Les représentants consulaires

nommés par l’une des Parties Contractantes

bénéficieront sur le territoire

de 1’autre Partie, sous réserve

de réciprocité, des priviléges, droits

et immunités dont jouissent ou

pourront jouir par la suite les représentants

consulaires d’une tierce

Puissance.

Article 11.

Sauf stipulations contraires de la

présente Convention, les deux Par
-

framdeles kunna komma att beviljas

den inhemska fiskerinäringen

och dess alster.

Artikel 9.

1) Fartygs nationalitet skall ömsesidigt

erkännas på grund av de

handlingar och bevis, som av vederbörande

myndigheter i vartdera landet

blivit i enlighet med därstädes

gällande lagar och föreskrifter för

sådant ändamål utfärdade.

2) Mätbrev och andra mätningshandlingar,

vilka utfärdats av den

ena fördragsslutande parten, skola

av den andra parten godkännas i

enlighet med de särskilda överenskommelser,

som mellan de båda fördragsslutande

parterna må komma

att träffas.

Artikel 10.

1) De fördragsslutande parterna

tillerkänna varandra ömsesidigt

rättighet att utnämna generalkonsuler,

konsuler och vice konsuler i

samtliga den andra parten tillhörande

hamnar och handelsplatser,

där anställande av konsulära representanter

medgives någon tredje

makt.

2) Konsulära representanter, vilka

utsetts av endera av de fördragsslutande

parterna, skola inom den

andra partens område, under förutsättning

av reciprocitet, åtnjuta

samma privilegier, rättigheter och

immuniteter, som tillkomma eller

framdeles må tillerkännas konsulära

representanter för någon tredje makt.

Artikel 11.

Därest icke i detta avtal annorledes

bestämmes, tillförsäkra de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

9

ties Contractantes se garantissent

réciproquement, en tout ce qui concerne

les diverses formalités, administratives

ou autres, rendues nécessaires

par 1’application des dispositions

de la présente Convention,

le traitement de la nation la plus

favorisée.

Article 12.

Les dispositions de la présente

Convention relatives au traitement

de la nation la plus favorisée ne

pourront étre invoquées en ce qui

concerne les faveurs accordées ou

qui pourront étre accordées par la

suite å des Etats limitrophes, en

vue de faciliter le trafic frontiére

local.

Il est convenu, en outre, que la

Gréce ne pourra pas revendiquer,

en vertu des dispositions de la présente

Convention, le bénéfice des

faveurs accordées ou qui pourront

étre accordées par la Suéde au Danemark

et å la Norvége, ou å ees

deux pays, tant que les mémes

faveurs n’auront été accordées å

aueun autre Etat.

Article 13.

Les deux Parties Contractantes

conviennent de soumettre å l’arbitrage

tout différend relatif å l’interprétation

ou å 1’application des

dispositions de la présente Convention

qui pourrait s’élever entre elles

et n’aurait pu étre résolu par la

voie diplomatique.

Les différends ainsi soumis å l’arbitrage

seront réglés par la Cour

Permanente de Justice Internationale

instituée par le Protocole du

16 décembre 1920.

båda fördragsslutande parterna varandra

ömsesidigt mestgynnadnationsbehandling

i allt, som avser de

olika formaliteter, administrativa

eller andra, vilka påkallas genom

tillämpningen av i detta avtal ingående

bestämmelser.

Artikel 12.

Bestämmelserna i detta avtal angående

tillerkännande av mestgynnadnationsbehandling

kunna icke

åberopas ifråga om de förmåner,

vilka äro beviljade eller framdeles

kunna komma att beviljas angränsande

stater till underlättande av

lokalsamfärdseln på båda sidorna

om gränsen.

Det är vidare överenskommet, att

på grund av bestämmelserna i detta

avtal anspråk icke skall kunna från

grekisk sida göras på de förmåner,

som Sverige medgivit eller må

komma att medgiva Danmark eller

Norge eller båda dessa länder, sålänge

icke samma förmåner medgivits

ytterligare någon stat.

Artikel 13.

De båda fördragsslutande parterna

överenskomma att till skiljedom

hänskjuta varje tvist angående tolkningen

och tillämpningen av bestämmelserna

i detta avtal, som

eventuellt må uppkomma mellan

dem och vilken icke kunnat avgöras

på diplomatisk väg.

Tvist, som sålunda skall hänskjutas

till skiljedom, skall avgöras av

den genom protokollet den 16 december

1920 upprättade fasta mellanfolkliga

domstolen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Artide 14.

La présente Convention sera ratifiée

pour la Suéde par S. M. le Roi

de Suéde avec 1’approbation du

Riksdag, et pour la Gréce par le

Président de la République apres

1’approbation du Parlement Hellénique.

Les ratifications en seront

écbangées å Athénes.

Elle entrera en vigueur quinze

jours apres 1’échange des ratifications

et restera exécutoire pendant

une année å partir de la date de

sa mise en vigueur, et ensuite

jusqu’å 1’expiration d’un délai de

trois mois, å compter du jour de sa

dénonciation par l’une des Parties

Contractantes.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

respeetifs ont signé la présente

Convention et y ont apposé

leurs cachets.

Fait å Athénes en double expédition,

le 10 septembre 1926.

./. M. Alströmer.

(L. S.)

P. A. Argyropoulos.

(L. S.)

Artikel 14.

Detta avtal skall ratificeras för

Sveriges del av Hans Ma j:t Konungen

av Sverige, med Riksdagens godkännande,

och för Greklands del av

Republikens President, efter Hellenska

Parlamentets godkännande.

Ratifikationshandlingarna skola utväxlas

i Athén.

Det skall träda i kraft femton dagar

efter ratifikationshandlingarnas

utväxling och förbliva gällande

under ett år, räknat från dagen för

dess ikraftträdande, samt därefter

intill utgången av tre månader

från den dag, då det av endera

fördragsslutande parten uppsagts.

Till bekräftelse härav hava de

befullmäktigade ombuden undertecknat

detta avtal och försett det

med sina sigill.

Som skedde i Athén i två exemplar

den 10 september 1926.

J. M. Alströmer.

(L. S.)

P. A. Argyropoulos.

(L. S.)

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Protocole Final.

A 1’occasion de la signature de la

Convention de Commerce entre la

Suéde et la Gréce les Soussignés

Plénipotentiaires sont convenus de

ce quit suit:

l:o) Le GouvernementSuédois s’engage

å ne pas soumettre les raisins

secs de Corinthe å un droit d’entrée

supérieur å 15 öre par kilogramme;

2:o) Le Gouvernement Hellénique

s’engage å ne pas soumettre les artides

énumérés ci-dessous å leur

importation en Gréce å des droits

supérieurs å ceux y indiqués, å savoir:
Droits

en

Clas- Ali- [''ni- drach
se

néa tés mes mé
talliques
45

Bois de sapin, de pin et

de hétre:

a ronds en troncs avec

ou sans écorce......... M3 2

b équarris grossiérement

å la hache.............. » 4

d bois pareil å l’alinéa

précédent c, raboté ou

autrement ouvré, mais

ne formant pas un artide

parfait, suit le régime

de droit du bois

brut coiTespondant,

augmenté de .......... 75%

88 k Lampes å acetyléne

avec leurs réservoirs,

eu métaux communs,

méme nickélés.........100 kg. 50

176 b Pate en masse, de tout

matiére végétale, de

couleur quelconque,

mécanique ou chimique,

séehe ou humide

ou en leuilles perforées,

ou eu petits morceaux

irréguliers, impropres

ä étre employés

comme papier

ou carton. Pate en

masse å filtrer

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av förestående

handelsavtal mellan Sverige och

Grekland hava undertecknade befullmäktigade

ombud överenskommit

om följande:

l:o) Svenska regeringen förhinder

sig att icke underkasta korinter

högre införseltull än 15 öre per

kilogram;

2:o) Hellenska regeringen förbinder

sig att vid införsel till Grekland

icke underkasta nedan uppräknade

artiklar högre tull än följande:

Tullsats

Ru- Mi’ ImetaU
brtk

ment utets- arach
enhet

mer

45 Gran-, tall-eller bokträ:

a rundvirke, i stammar,

med eller utan bark m3 2

b grovt bilat ............... » 4

d virke, liknande det under

nr 45 c upptagna,

hyvlat eller på annat

sätt bearbetat, dock

icke i färdigarbetade

föremål, förtullas som

motsvarande råämnen

med ett tillägg av 75%

88 k Acetylengaslampor med

behållare, av vanliga

metaller, även förnicklade

.....................100 kg. 50

176 b Pappersmassa, av alla

slags vegetabiliska ämnen,

av all slags färg,

mekanisk eller kemisk,

torr eller våt eller i perforerade

ark eller i små

oregelbundna stycken,

ej användbar såsom

papper ellerpapp. Pappersmassa

för filtrering » 1.5#

» 1.50

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

3:o) Le Gouvernement Hellénique

déelare que les produits suédois cidessous

mentionnés sont classés sous

les positions suivantes du tarif

hellénique actuellement en vigueur:

3:o) Hellenska regeringen förklarar,

att nedannämnda svenska artiklar

skola hänföras till följande rubriker

i gällande hellenska tulltaxa:

A.

Réchauds et lampes å souder:

A.

Fotogenkök och lödlampor:

1) laiton en tout ou en

1) helt eller delvis av

partie ..................

classe

120 a,

b

mässing ............... rubrik

120 a, b

2) en fer blanc et töle

»

100 a,

b

2) av järnbleck även för-

tent .....................

»

100 a, b

3) en fonte..................

»

05 e

3) av gjutgods ............

65 e

B.

Appareils faisant parties

B.

Delar till fyrapparater ■ ■

»

275 d

de phares..................

»

275 d

C.

Accessoires pour l’installa-

C.

Tillbehör till signalanord-

tion de signaux utili-

ningar med dissousgas

65 b 7

sant 1’acetyléne dissous

»

65 b

7

D.

Installations pour la pré-

D.

Anordningar lör fram-

paration de 1''acetyléne

ställning av dissousgas

97 a

dissous.....................

97 a

E.

Récipients pour 1’acety-

E.

Behållare lör dissousgas,

Zéne dissous, pleins ou

fyllda eller tomma

>

159 g 16

vides.......................

>

159 g 16

F.

Appareil frigorifiques eu-

F.

Kylapparaterlör hushålls-

chassés dans une ar-

bruk med eller utan

moire ou non, pour

skåp ........................

100 a

usage domestique......

100 a

G.

Armoires-glaciéres pour

G.

Isskåp för förvaring av

la conservation des ali-

matvaror ..................

49 b

ments .....................

49 b

En foi de quoi les Plénipotentiaires

respectifs ont signé le présent

Protocole comme partie intégrante

de la Convention.

Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade

ombuden undertecknat

detta protokoll såsom integrerande

del av avtalet.

Athénes, le 10 septembre 1926.

Athén den 10 september 1926.

J. M. Alströmer.

(L. S.)

J. M. Alströmer.

(L. S.)

P. A. Argyropoulos.

(L. S.)

P. A. Argyropoulos.

(L. S.)

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

13

Protocole de signature.

Au moment de proeéder å la signature

de la Convention de Commerce

en tre la Suéde et la Gréce, les Plénipotentiaires

respectifs dument autorisés

å cette fin, déclarent que leurs

Gouvernements prennent l’engagement

de s’assurer réciproquement

les droits et priviléges accordés å la

nation la plus favorisée. Le régime

conventionnel actuellement en vigueur

entre la Suéde et la Grece (Traité

de Commerce et de Navigation du

15/27 octobre 1852, modifié par la

déclaration du 18 février /2 mars

1893) continuera d’étre appliqué en

Suéde jusqu’ å la date de 1’entrée

en vigueur de la présente convention

aprés sa ratification.

Fait en double, å Athénes, le 10

septembre 1926.

M. Alströmer.

(1.. s.)

P. A. Argyropoulos.

(L. S.)

Signaturprotokoll.

Vid undertecknandet av handelsavtalet

mellan Sverige och Grekland

förklara respektive ombud, därtill

vederbörligen bemyndigade,att deras

regeringar ikläda sig förpliktelse att

ömsesidigt tillförsäkra varandra de

rättigheter och företrädesrättigheter,

som tillerkännas mest gynnad nation.

De för närvarande gällande avtalsbestämmelserna

mellan Sverige

och Grekland (Handels- och sjöfartstraktaten

den 15/27 oktober 1852, ändrad

genom deklarationen den 18 februari

/2 mars 1893) skola fortfara att

tillämpas i Sverige intill den dag,

då förevarande avtal, efter dess ratificerande,

träder i kraft.

Som skedde i Athén i två exemplar

den 10 september 1926.

J. M. Alströmer.

(L. S.)

P. A. Argyropoulos.

il. s.)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts proposition Nr 21.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 september 1926.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Thyrén, Meurling, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet:
»Sveriges

handels- och sjöfartstraktat med Grekland den 15/27 oktober

1852, ändrad genom deklarationen den 18 februari/2 mars 1893, var byggd

på väsentligen samma grunder som flertalet av Sveriges övriga äldre handelsavtal,

i det att traktaten övervägande innehöll bestämmelser angående sjöfarten,

medan det egentliga varuutbytet mellan länderna behandlades jämförelsevis

summariskt. De bestämmelser i traktaten, som avsågo handeln,

grundade sig i stort sett på principen om ömsesidig behandling såsom mest

gynnad nation. Härutinnan gällde likväl formellt den begränsningen, att

mestgynnadnationsrätten i fråga om införseltullarna å ingendera sidan var

ovillkorligt medgiven. Närmare bestämt skulle ingendera parten på grund

av sin ställning såsom mest gynnad nation kuuna göra anspråk på förmåner,

som den andra parten i berörda avseende mot särskilt vederlag

kunde komma att tillerkänna ett tredje land. För åtnjutande av dylika

förmåner förutsattes uttryckligen avslutande av särskilda överenskommelser,

varvid från respektive parts sida motsvarande vederlag skulle lämnas.

Emellertid visade sig denna begränsning i mestgynnadnationsklausulens

räckvidd i praktiken vara av underordnad betydelse, i det att under traktatens

giltighet någon tillämpning av densamma veterligen icke förekommit.

1852 års traktat var avsedd att gälla under tio år och därefter intill utgången

av tolv månader från den dag, då den av endera parten blivit

uppsagd.

Traktaten uppsades från grekisk sida genom note den 24 mars 1919, i

följd varav den skulle upphöra att gälla den 24 mars 1920. I samband

härmed uppsade grekiska regeringen även avtalen med flertalet övriga länder,

vilka sålunda i allmänhet skulle komma att träda ur kraft ungefärligen

samtidigt med den svensk-grekiska traktatens upphörande.

Anledningen till dessa åtgärder förklarades vara ett beslut av grekiska

regeringen att uppsäga särskilt alla sådana ännu gällande handelsavtal,

som innehöllo bestämmelse om behandling såsom mest gynnad nation eller

tariffstadganden, ävensom traktater och konventioner rörande sjöfart, regie
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:ts proposition Nr 21.

15

ring av tullförhållanden, idkande av handel och industri m. m. samt i allmänhet

varje avtal av natur att lägga hinder i vägen för införande i Grekland

av den nya ordning ifråga om handel, industri, sjöfart och tullar, som

förhållandena under den kommande tiden kunde påkalla.

Emellertid förutsåg man å grekisk sida redan vid uppsägningen av 1852

års traktat, att det icke skulle bliva möjligt att omedelbart ersätta densamma

med ett nytt avtal. I sin ovannämnda note den 24 mars 1919

föreslog grekiska regeringen sålunda, för undvikande av varje avbrott i

traktatförbindelserna mellan de båda länderna, att ifrågavarande traktat

genom tyst överenskommelse skulle förlängas tillsvidare för tre månader i

sänder. Genom note den 27 juni 1919 förklarade sig svenska regeringen

antaga detta förslag; och härigenom var sålunda överenskommelse träffad

om att traktaten efter den 24 mars 1920 skulle förbliva i kraft tillsvidare

för en tid av tre månader i sänder. Sedan traktaten därefter ånyo uppsagts

från grekisk sida att upphöra att gälla den 10 december 1924, hava mellan

de båda länderna genom noteväxling överenskommelser successivt träffats

angående fortsatt giltighet av ifrågavarande traktat, senast till den 10 september

1928.

Framemot år 1924 började de bevekelsegrunder, vilka förestavat grekiska

regeringens beslut om uppsägning av de gällande traktaterna, på ett mera

konkret sätt träda i dagen. Närmast åsyftades från grekisk sida införande

av en ny tulltaxa; och på grundval av denna samt i övrigt efter i viss mån

ändrade principer ämnade grekiska regeringen nu bygga upp ett nytt traktatsystem.

Den nya grekiska tulltaxan antogs den 22 december 1923. Den skiljer

sig från den närmast föregående i främsta rummet därigenom, att 1923

års tulltaxa är byggd som dubbeltariff med en högre och en lägre kolumn

tullsatser, medan den föregående var en generaltariff med endast en kolumn

tullsatser, vid sidan varav likväl lägre tullsatser tillämpades ifråga om

vissa varor, huvudsakligen till följd av ingångna tariffavtal med vissa

länder. Enligt bestämmelserna i 1923 års tulltaxa skola den lägre tariffens

tullsatser endast tillämpas i förhållande till länder, vilka avtalsmässigt eller

genom särskild förordning tillförsäkrats tullbehandling enligt berörda tullsatser.

Nedsättningar i dessa satser kunna av grekiska regeringen medgivas

i samband med avslutande av handelsavtal med andra länder. Gent emot

alla andra än nu nämnda länder skola den högre kolumnens tullsatser, vilka

i flertalet fall utgöra omkring 50 procents tillägg till den lägre kolumnens

satser, tillämpas.

I övrigt avviker den nya tulltaxan från den föregående särskilt därigenom,

att gruppindelningen undergått en väsentlig omarbetning, varigenom

antalet rubriker nedbragts från 364 till 293, ävensom däruti, att

vikttullarna enligt den nya taxan i regel skola beräknas per 100 kg. i stället

för. såsom tidigare varit fallet, per 100 okes (128 kg.). Men därjämte inne
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungi. Maj:ts proposition Nr 21.

bära minimisatserna i den nya tulltaxan, jämförda med förut tillämpade

tullar, i åtskilliga fall en icke oväsentlig ökning av tullbelastningen. För

Sveriges del torde de vidtagna tullhöjningarna likväl, förutsatt att Sverige

i tullavseende allt framgent kommer i åtnjutande av mestgynnadnationsbehandling

i Grekland, i stort sett icke medföra alltför allvarliga konsekvenser.

Ifråga om vissa av de viktigaste exportvarorna till Grekland,

såsom sågade trävaror, äro tullsatserna praktiskt taget oförändrade. För

papper synas tullhöjningarna i allmänhet icke vara av någon större betydelse.

Detsamma gäller i stort sett även beträffande järn- och stålvaror samt järnmanufaktur.

I enstaka fall, såsom ifråga om motorer, hava likväl rätt

avsevärda höjningar införts. I allmänhet torde likväl tullsatserna i den

nya taxans lägre kolumn, under förutsättning att Sverige uppnår likabehandling

med tredje land, icke lägga några mera betydande hinder i vägen för

den svenska exporten.

Den 1 januari 1926 sattes den nya grekiska tulltaxan i kraft, och kort

tid därefter fick Kungl. Maj:ts minister i Athén från grekiska regeringen

mottaga ett förslag till nytt handelsavtal mellan Sverige och Grekland.

Ifrågavarande grekiska avtalsförslag grundade sig visserligen i väsentliga

delar på mestgynnadnationsprincipen men innefattade därutöver förslag om

ömsesidiga tariffmedgivanden samt yrkande om förbindelse rörande inköp

från svensk sida av viss årlig kvantitet grekisk tobak. Enligt förslaget

begärdes, närmare bestämt, från grekisk sida tullnedsättning eller bindning

av gällande tullsatser ifråga om närmare ett 20-tal positioner i svenska

tulltaxan, avseende bl. a. vissa torkade frukter, knutna mattor, tvål,

terpentinolja, olivolja, brännvin och sprit samt viner. Yrkandet angående

tobak avsåg förbindelse för svenska regeringen att årligen inköpa en kvantitet

av 500,000 kilogram grekisk tobak.

För bedömande av vilken ståndpunkt man a svensk sida borde intaga till

ifrågavarande grekiska avtalsförslag var att börja med en närmare utredning

erforderlig angående omfattningen och karaktären av varuutbytet

mellan de båda länderna. En i detta syfte företagen undersökning, vars

huvudresultat torde få fogas som bilagor till detta protokoll (Bil. A—D)

gav vid handen, att Sveriges handel med Grekland visserligen efter kriget

ökats rätt väsentligt, men att den likväl i förhållande till Sveriges totala

utrikeshandel varit och allt fortfarande är av jämförelsevis underordnad

betydelse. Sålunda utgjorde exporten till Grekland åren 1924 och 1925 4.7

respektive 4.9 miljoner kronor, alltså mindre än ’/■_< procent av totalexporten,

medan importen belöpte sig till 5.8 respektive 6. o miljoner kronor, vilket

likaledes är mindre än ''/a procent av totalimporten. Importen bestod nästan

uteslutande av tobak, varjämte korinter samt viner importerades i mindre

kvantiteter. Exporten var däremot mera differentierad och utgjordes till

övervägande del av trävaror, pappersmassa och papper, tändstickor, krigs
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

17

materiel, järn och järnvaror samt maskiner. I förhållande till Sveriges

totalexport av nyssberörda varor var den dock tämligen ringa.

Med hänsyn till berörda förhållanden och då de nya grekiska tullarna,

förutsatt att Sverige ifråga om tullbehandling icke bleve sämre ställt än

övriga länder, icke kunde förväntas i någon avsevärdare mån försvåra den

svenska exporten, syntes de principer, vilka från svensk sida eljest i allmänhet

följts vid ingående av handelsavtal med andra länder, även i förevarande

fall böra upprätthållas och sålunda avböjande svar lämnas å det

grekiska förslaget om speciella utfästelser, som folio utanför ramen för ett

rent mestgynnadnationsavtaL

Med utgångspunkt härifrån utarbetades inom handelsdepartementet ett motförslag

till det grekiska avtalsförslaget, som väsentligen innehöll allmänt

avfattade bestämmelser angående tillämpning av principen om behandling

såsom mest gynnad nation ifråga om de kommersiella förbindelserna mellan

länderna.

Sedan därefter Kungl. Maj:t den 16 april 1926 beslutit upptagande av förhandlingar

med Grekland på grundval av nyssnämnda avtalsförslag, utsåg

Kungl. Maj:t samma dag till förhandlingsdelegerad å svensk sida sin minister

i Belgrad, Bukarest och Athén, friherre J. M. Alströmer.

Förhandlingarna påbörjades kort tid därefter i Athén. Ä grekisk sida

förklarade man sig redan från början villig att såsom allmän del i det

blivande avtalet acceptera det å svensk sida upprättade avtalsförslaget i

väsentligen oförändrad form. Därutöver vidhöll man emellertid kravet om

särskilda tariff medgivanden samt om införande i avtalet av en kontingenteringsbestämmelse

ifråga om tobak. Efter någon tids förhandlingar uppnåddes

emellertid, att dessa speciella krav å grekisk sida frånföllos med

undantag likväl vad angick yrkandet beträffande tullen å korinter, vars

nedsättning från den nuvarande svenska tullsatsen 50 öre per kilogram till

åtminstone 15 öre per kilogram oeftergivligen krävdes.

Då bifall till det grekiska kravet på denna punkt icke syntes medföra

någon mera betydande olägenhet ur svensk synpunkt, verkställdes inom

handelsdepartementet en undersökning angående ifrågakommande vederlag

för en eventuell sådan svensk eftergift, varvid yttranden inhämtades från

kommerskollegium samt vissa exportsammanslutningar. Undersökningen resulterade

däri, att man å svensk sida beslöt att såsom vederlag för korinttullens

nedsättning till 15 öre per kilogram påyrka dels precisering av tullbehandlingen

i Grekland på för Sverige gynnsammast möjliga sätt ifråga om vissa

i grekiska tulltaxan icke särskilt omnämnda svenska exportartiklar såsom

fotogenkök m. m. och dels tullnedsättning så långt möjligt ifråga om vissa

bearbetade trävaror m. m.

Under de fortsatta förhandlingarna uppnåddes slutligen överenskommelse i

dessa spörsmål i ungefärlig överensstämmelse med vad från svensk sida

föreslagits, i det att man å grekisk sida såsom vederlag för den svenska

korinttullens nedsättning ställde i utsikt såväl de önskade preciseringarna i

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 19 höft. (Nr 21.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ls proposition Nr 21.

grekiska tulltaxan som viss tullnod sättning beträffande bland annat hyvlade

trävaror och pappersmassa. Redan tidigare hade man, såsom jag ovan antytt,

uppnått enighet beträffande avtalets allmänna bestämmelser.

Jämsides med förhandlingarna mellan Sverige och Grekland, vilka sålunda

därmed voro slutförda, har grekiska regeringen under senare tid fört traktatförhandlingar

med ett flertal andra länder, såsom Storbritannien, Frankrike,

Nederländerna o. s. v. Under loppet av 1926 hava, såsom resultat härav,

nya handelsavtal slutits med dessa tre länder samt med Finland med flera

stater. Alla dessa avtal, av vilka en del likväl endast äro provisoriska, grunda

sig i det väsentliga på ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation. 1

flera fall, såsom i avtalen med Storbritannien och Frankrike, hava dessutom

särskilda tariffnedsättningar fastställts beträffande vissa varor. T avtalet

med Finland har mestgynnadnationsrätten ifråga om tullarna ömsesidigt

begränsats till vissa uppräknade varor, varjämte från finsk sida särskilda

tullkoncessioner medgivits beträffande vissa grekiska exportartiklar, särskilt

apelsiner, russin och korinter. I övrigt har Grekland sedan 1924 ingått

provisoriska handelsavtal med Tyskland, Tjeckoslovakien, Ungern med flera

länder. Även dessa avtal bygga genomgående på mestgynnadnationsprincipen.

Med Belgien, Italien med flera länder pågå för närvarande förhandlingar,

vilka förväntas bliva slutförda inom den närmaste tiden.

Sedan förhandlingarna mellan Sverige och Grekland sålunda slutförts, har

det avtalsförslag, varom enighet uppnåtts, av förhandlarna överlämnats

till respektive regeringar för godkännande. Förslaget är i korthet av följande

innehåll.

Artikel 1 behandlar de rättigheter, som i vartdera landet skola tillkomma

medborgare från det andra landet. Enligt artikelns första moment skola

dessa i alla avseenden åtnjuta samma förmåner som mest gynnad nations

medborgare, vilket stadgande dock, enligt bestämmelserna i fjärde momentet,

icke skall betaga någotdera landets regering rätten att i särskilda fall och

av särskilda orsaker förvägra medborgare från det andra landet rättighet

att vistas å dess område. I anslutning till denna allmänna bestämmelse

upptages i artikelns tredje moment en särskild föreskrift om att mestgynnadnationsbehandling

skall tillämpas vad beträffar storleken av de skatter a\

alla slag, som ifrågavarande medborgare hava att erlägga inom det andra

landet. Slutligen upptagas i denna artikel bestämmelser om rätt för vardera

partens medborgare att i det andra landet anlita domstolar och andra

myndigheter.

I artikel 2 föreskrives, att medborgare från det ena landet skola vara

fullständigt befriade från all obligatorisk personlig militärtjänst i det andra

landet samt. från alla avgifter och pålagor, som där utgå i stället för

sådan tjänst. Beträffande andra prestationer och rekvisitioner för krigsmaktens

behov, liksom ifråga om tvångslån, skola de i intet hänseende

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21. 19

behandlas mindre gynnsamt än medborgare, tillhörande mest gynnad

nation.

Artikel 3 stadgar mestgynnadnationsrätt i vartdera landet för aktie- och

andra bolag, som äro hemmahörande i det andra landet.

Artiklarna 4—?'' innefatta avtalets huvudsakliga bestämmelser beträffande

handeln mellan de båda länderna, vilka bestämmelser genomgående basera

sig på mestgynnadnationsbehandling.

Sålunda föreskrives i artikel 4, att denna behandling ömsesidigt skall

tillämpas i fråga om tullar och andra avgifter, vilka uppbäras vid införsel

och utförsel av varor. Såsom redan i det föregående antytts, har Grekland

i samband med ingående av handelsavtal med vissa länder under senare år

medgivit nedsättningar i den nya tulltaxans minimisatser i fråga om vissa

varor, varjämte såsom resultat av pågående eller framdeles upptagna förhandlingar

med vissa övriga länder torde kunna förväntas uppkomma konventionaltullar

även för andra varor. I följd av bestämmelserna i artikel

4, vilka i motsats till motsvarande stadgande i det gamla avtalet mellan

Sverige och Grekland icke begränsats till sin räckvidd i annan mån än som

framgår av artikel 12, komma sålunda samtliga ifrågavarande förmåner

utan förbehåll den svenska exporten till godo.

I artiklarna 5 och ti stadgas ömsesidig mestgynnadnationsbehandling i

fråga om inre avgifter (acciser, konsumtionsavgifter o. s. v.) samt beträffande

import- och exportförbud. I sistberörda avseende göres dock förbehåll

såtillvida, som förbud eller inskränkningar, vilka motiveras av allmänna

hälso- eller säkerhetshänsyn, skola kunna tillämpas oavsett nyssnämnda bestämmelse.

Enligt stadgandena i artikel 7 skola de båda länderna ifråga om transitering

ömsesidigt mot varandra tillämpa bestämmelserna i den i Barcelona

den 20 april 1921 undertecknade internationella konventionen angående

transiteringsfrihet, varjämte de båda länderna i detta avseende tillerkänna

varandra behandling såsom mest gynnad nation.

Artiklarna 8 och 9 innehålla bestämmelser angående sjöfarten länderna

emellan. I likhet med stadgandena härom i flertalet av Sveriges övriga

handelsavtal grunda sig dessa på nationell behandling. I artikel 8 stadgas

sålunda, att vartdera landets fartyg jämte last i det andra landets hamnar

och farvatten i alla avseenden skola åtnjuta samma behandling som detta

lands egna fartyg och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller

varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller

varthän den är bestämd. I samma hänseende tillförsäkra de båda länderna

varandra därjämte behandling såsom mest gynnad nation. Från bestämmelserna

i artikel 8 göres likväl undantag ifråga om kustfart samt de förmåner,

vilka i vartdera landet tillämpas ifråga om det inhemska fisket och dess

alster. I dessa avseenden förbehålla sig de båda länderna sålunda full

handlingsfrihet.

Enligt artikel 10 tillerkänner vartdera landet det andra rättighet att ut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

nämna konsuler å sitt område samt förpliktar sig att medgiva konsulära representanter

för det andra landet samma rättigheter och immuniteter som mest

gynnad nations konsuler, dock endast under förutsättning att enahanda förmåner

tillkomma det förra landets konsuler inom det senares område.

Artikel 11 innehåller bestämmelse om att — såframt icke genom bestämmelserna

i avtalet undantag göres — mestgynnadnationsbehandling ömsesidigt

skall tillämpas vad angår de formaliteter, administrativa eller andra,

vilka påkallas genom tillämpningen av bestämmelserna i avtalet.

Artikel 12 innehåller, såsom redan antytts i samband med artikel 4, vissa

undantag från avtalets bestämmelser om mestgynnadnationsbehandling. I

sådant avseende göres från båda parternas sida undantag beträffande de förmåner,

vilka medgivas angränsande stater för underlättande av lokalsamfärdseln

på båda sidor om gränsen. Därjämte har å svensk sida införts den

skandinaviska förbehållsklausulen i sedvanlig avfattning.

Artikel 13 innehåller en skiljedomsklausul, enligt vilken tvister, som

kunna uppkomma mellan de båda staterna angående tolkningen eller tilllämpningen

av bestämmelserna i avtalet och vilka icke kunnat biläggas

på diplomatisk väg, skola underställas den fasta mellanfolkliga domstolen

för avgörande.

1 fjortonde och sista artikeln stadgas, att avtalet, sedan de lagstiftande

församlingarna i respektive land godkänt detsamma, skall ratificeras. Avtalet

träder i kraft 15 dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling och

förbliver gällande under ett år samt därefter för obestämd tid med tre månaders

uppsägning.

Till avtal sförslaget är fogat ett slutprotokoll, däri bestämmelser upptagits

angående tillerkännande å ömse sidor av vissa speciella förmåner i tullavseende.

Enligt punkt 1 av berörda protokoll förbinder sig svenska regeringen att

under avtalstiden icke belägga grekiska korinter med högre införseltull än

15 öre per kilogram. Korinter, som tidigare voro upptagna i svenska tulltaxan

under samma rubrik som russin, upptagas numera, sedan tullen å

russin till följd av handelsavtalet mellan Sverige och Spanien blivit reducerad

och denna vara i samband därmed erhållit särskilt rubriknummer,

under rubriken 110 b. Då tullsatsen under denna rubrik uppgår till 50

öre per kilogram, innebär ifrågavarande svenska eftergift en nedsättning av

tullen med 35 öre.

Såsom vederlag härför har grekiska regeringen utfäst sig att under avtalstiden

tillförsäkra Sverige tullbehandling enligt vissa bestämda rubriker i

grekiska tulltaxan i fråga om en del svenska exportartiklar ävensom att till

förmån för Sverige medgiva vissa tullnedsättningar. Värdet för Sverige av

förstnämnda grekiska eftergift, vars närmare innebörd framgår av punkt 3 i

slutprotokollet, ligger bl. a. däri, att, då därmed avsedda svenska exportartiklar

i allmänhet icke särskilt omnämnas i grekiska tulltaxan, risken undvikes,

att åsyftade varor underkastas tullbehandling enligt bestämmelserna i paragraf

3 av grekiska tulltaxan, däri stadgas, att varor, som i tulltaxan icke

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

21

särskilt omnämnas eller eljest icke kunna anses hänförliga till viss tulltaxerubrik,

skola beläggas med 40 procents värdetull. Av följande sammanställning

framgår, för vilka varor nu ifrågavarande förmån uppnåtts samt

minimitullsatserna enligt 1923 års grekiska tulltaxa under de rubriker, till

vilka varorna ifråga genom avtalet knutits.

A.

Fotogenkök och lödlampor

1) helt eller delvis av mässing

ej förnieklade, försilvrade eller förgyllda ............

Rubrik i

grekiska

tulltaxan

120 a

Tullsats per

100 kg. i me- talldrachmer

80

fömicklade .............................................................

120 b

150

2) av järnbleck, även förtent

ej förkopprade eller förnieklade ............................

100 a

40

helt eller delvis förkopprade eller fömicklade ....

100 b

50

3) av gjutgods ................................................................

65 e

25

B.

Delar till fyrapparater ................................................

275 d

100

C.

Tillbehör till signalanordningar med dissousgas ....

65 b 7

15

D.

Anordningar för framställning av dissousgas ........

97 a

20

E.

Behållare för dissousgas, fyllda eller tomma............

159 g 16

10

F.

Kylapparater för hushållsbruk med eller utan skåp

100 a

40

G.

Isskåp för förvaring av matvaror ............................

49 b

120

Liknande förmån har enligt punkt 2 av slutprotokollet medgivits även

i fråga om acetylengaslampor, i det att dessa knutits till rubriken 88 k i

grekiska tulltaxan, varvid en tullsats av 50 metalldrachmer per 100 kilogram

blivit fastställd.

Vidare har, såsom av andra punkten i slutprotokollet framgår, tullnedsättning

från grekisk sida medgivits för rundvirke från 4 till 2 och för

grovt bilat virke från 6 till 4 metalldrachmer per kubikmeter. I fråga om

hyvlat eller på annat sätt bearbetat virke, dock icke färdigarbetade föremål,

har det utgående tillägget till tullen för sågat virke reducerats från 100 till

75 procent, varjämte slutligen tullsatsen för all slags pappersmassa nedsatts

från 2: so till 1: so metalldrachmer per 100 kilogram.

I ett till avtalsförslaget fogat signaturprotokoll hava bestämmelser upptagits

angående ömsesidig tillämpning av mestgynnadnationsbehandling även

för tiden efter den 10 september 1926, intill vilken dag, såsom jag i det föregående

nämnt, 1852 års traktat senast blivit förlängd. Den närmare innebörden

härav är, att bestämmelserna i det föreliggande avtalsförslaget för

Greklands del provisoriskt sättas i kraft redan den 11 september 1926, medan

för Sveriges del den äldre regimen prolongeras intill det nya avtalets definitiva

ikraftträdande.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen, som var för sig avgivit infordrade

yttranden över avtalsförslaget, hava tillstyrkt detsammas antagande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl, Maj.ts proposition Nr 21.

För egen del är jag av den uppfattningen, att det framlagda avtalsferslaget

i allt väsentligt bör vara ägnat att medföra de fördelar, som man ä

svensk sida med detsamma åsyftat att uppnå. Det bygger, såsom i redogörelsen

framhållits, på grundsatsen om ömsesidig behandling såsom mest

gynnad nation och följer härutinnan i huvudsak samma linjer som övriga

från svensk sida avslutade handelsavtal under senare år. Härutöver har

Sverige, såsom redan nämnts, tillförsäkrats vissa speciella tullförmåner, innefattande

tullnedsättning för en del varor samt precisering av tullrubrikerna

i grekiska tulltaxan för vissa andra varor. Även om ifrågavarande speciella

förmåner* icke äro särdeles betydande och framför allt icke inbegripa koncessioner

beträffande vissa viktigare exportartiklar till Grekland, så äro de

likväl icke alldeles oväsentliga. De böra emellertid ses mot bakgrunden av

det vederlag, som Sverige härför enligt avtalsförslaget lämnat, och som begränsar

sig till enbart tullnedsättning för korinter. Vad denna senare beträffar,

lärer den icke innebära någon olägenhet för svenskt näringsliv, och

dess statsfinansiella konsekvenser synas icke sträcka sig längre än till högst

50,000 kronor, med vilket belopp tulluppbörden enligt importsiffrorna för de

senaste åren skulle komma att årligen minskas. Jag anser sålunda, att

förslaget bör oförändrat godtagas.»

Under erinran att Kungl. Maj:t vid föredragning av utrikesdepartementsärenden

den 26 sistlidne juli beslutat utfärda fullmakt för envoyén friherre

Alströmer att underteckna ett handelsavtal med Grekland, vilken fullmakt

dock icke finge användas utan därtill av ministern för utrikesärendena givet

bemyndigande, samt att det sålunda ankomme på ministern för utrikesärendena

att härutinnan vidtaga nödiga åtgärder, uppläser föredragande

departementschefen härefter det förslag till handelsavtal mellan Sverige och

Grekland med tillhörande slutprotokoll samt signaturprotokoll, för vars innehåll

han ovan redogjort (bil. E), och hemställer, att Kungl. Maj:t matte för

sin del godkänna berörda avtal och protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets Övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Edström.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:is proposition Nr 21.

23

Bilaga A.

Sveriges varuutbyte med Grekland åren 1913 oeh 1920 1925, i kronor.

Å r

Import

Export

| 1913...............................................1

343,592 ;

702.301 1

! 1920..............................................

2,698,153 i

11,073,8821

1921................................................

3.220,943 !

5,057,943 !

: 1922 ...............................................

3,542,10» !

3.239,0331

; 1923...........................................

3,287.662

3,477.410 !

1924................................................

5,822.177 i

4,733,609 !

: 1925 ..........................................

0,029,022

4.881,436 I

Bilaga B.

Sveriges export till Grekland åren 1924 och 1925.

1 9

24

1 9

2 5

Varuslag

Kvantitet

Värde i

kronor 1

Kvantitet

Värde i

kronor

Terpentinolja..................................................

kg

5,507

3,323

Frätjära samt tjärpänna....................................

»

22.434

3,595

—

_

Sojaolja ....................................................

Trävaror, bilade:

y>

__

18,692

14,933

av furu eller gran: sparrar:

12—20 cm. tjocka ....................................

m»

1.847

41,344

2.742

70,911

under 12 cm. » ...................................

>

9,651

230,149

7,302

190,288

Trävaror, sågade:

lådämnen, ej s. n. .......................................

»

100

8,350

—

_

Övriga trävaror: av furu eller gran:

39,569

plankor: av furu .......................................

»

470

1,210

88,101

battens: av'' furu .......................................

3,843

244,984

3,733

228,601

scantlings: av'' furu ...................................

»

5,043

308,021

4,105

244,915

bräder: minst 21 cm. breda:

av furu ....................................

>

277

21.0781

599

29,050

15—21 cm. breda:

av furu ...................................

T>

2,953

190,966!

2,766

181,633

304,213

planschetter: av fura .................................

>

5,463

329,032

5,152

Trävaror, mer eller mindre arbetade:

snickararbeten m. m.: icke belagda med massa:

osnidade, utan betsning m. m. av furu eller gran

bräder, hyvlade:

minst 21 cm. breda: av'' fura ...............

—

- |

51

3,120

15—21 » » » ...............

120

7,5511

82

5,134

under lo > » » » ...............

1,630

96,770

2,164

121,326

» » > 2 av gran ...............

—

—

113

5,360

lådämnen, liyvlade .................................

»

645

48.266!

_

_

byggnadsmaterial: dörrar ......................

kg-

5,347

3,315|

2,960

2,483

annat .......................

13,300

2,500;

—

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

KungL Maj:ts proposition Nr 21.

Varuslag

j

10 2 4

19 2 5

1

tvantitet

Värde i

kronor

Kvantitetj

Värde i 1

kronor ^

1

kg.!

1

12,617

10,050

>

12,362

11,585

13,695

11,186

10,662

7,589

9,300

6,709

»

172,050

21,220

196,138

24,648

_

—

10,000

3,050

406,400

61,650

322,796

63,960

>

10,200

2,000

—

51,424

12,401

18,834

4,343

■ »

—

—

48,282

15,260

. »

357,077

96,343

1,997,553

549,177

»

15,653

8,276

72,946

29,624

32,448

19,224

28,200

11,280

18,598

7,136

27,040

9,805

. »

606,418

227,040

636,444

214,158

13,426

7,995

3,323

2,086

_

—

20,462

7,900

. »

113,692

47,677

93,407

33,949

503,000

14,600

1,600,000

47,000

_

—

69,000

41,750

»

97,000

20,233

35,500

7,643

2,000

1,000

21,128

11,001

903,000

1,562,000

549,400

489,400

141,373

35,842

127,925

32,571

. *

—

5,674

2,008

. »

704

4,041

3,908

19,328

. »

198,606

156,131

192,905

134,949

17,797

375,350

11

1,131

24,912

38,693

44,671

45,065

678

3,943

981

6,800

5,351

25,571

15,745

72,545

. »

3,471

12,366

553

9,429

744

2,12C

730

1,661

3,923

7,217

7,798

15,135

540

1,25C

21,719

45,900

. »

34,011

54,17C

6,996

16,900

.. »

223

5,22?

69

3,924

_

—

78,112

104,300

.. »

—

—

8,718

27,000

>

1,891

8.90C

2,97"

13,120

.. »

8,26?

26,53r

10,939

35,431

andra slag: utan ytbetäckning:

parkettgolv........................................

andra ........................ .............Ö V

svarvade m. 11. arbeten, vägande högst 2 kg.

Pappersmassa:

av trä, mekanisk torr...............................

kemisk sulfitcellulosa.'' blekt ...........

oblekt, torr ••

kemisk sulfatcellulosa: oblekt, torr--

Papp: ... , .

annan, ej s. n.: vit eller färgad i massan

kartongpapp och s. k. kriterad papp...........

Papper:

tidningspapper ................................

skriv-, rit- m. m., vitt eller färgat i massan:

utan vattenmärke:

boktryck- .........................................

grovt silkes- ...................."

omslags: sulfat-, rent och slipblandat •

: sulfit-, d:o ..........................

post-, skriv- samt bok........................

kartongpapper ........................................

pergamentpapper.....................................

Portlandscement ........................................

Kemiskt-tekniska preparat ej s. n.................

Kalcium- och bariumkarbid.........................

Kalium- och natriumklorat .........................

Tändstickor ..............................................

Järn och stål:

balk-, hörn- och annat varmvalsat järn ■■■•

verktygsstål m. m. ..................................

Järn- och stålvaror:

cylindrar för förtätade gaser

hästskosöm .......................

krigsmateriel.......................

andra slag ..........................

Andra metallarbelen:

lödlampor ...................;■ ■ •;......................

kokapparater och delar därtill....................

övriga metallarbeten ................................

Generatorer och motorer:

vägande 50— 100 kg. per st.....................

» 100— 500 » » » ...................

» 500—3,000 » » » ....................

» över 3,000 » » » ....................

Telefon- och telegrafapparater m. m...............

Bark-, m. fl. maskiner för trämasseindustrien.

Fals- och häftmaskiner m. m. .......................

Gas- och andra motorer:

vägande per st. netto högst 500 kg.:

fotogen- och bensinmotorer...................

andra slag...........................................

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

25

1 9

2 4

1 9

2 5

V a r u s 1 a g

Kvantitet

Värde i

kronor

Kvantitet

Värde i I

kronor

vägande 500—1,500 kg.:

fotogen- och bensinmotorer ........................

kg-

4,233

6,010

7,074

8,528

andra slag .............................. .................

»

24,810

51,384

34,549

95,322

vägande 1,500—5,000 kg.:

fotogen- och bensinmotorer........................

»

—

—

1,790

2,600

andra slag ................................................

9,400

14,322

14,514

24,116

vägande 5,000—25,000 kg.:

dieselmotorer .........................................

401

1,980

13,808

20,911

andra än diesel-, fotogen- och bensinmotorer

1,449

4,981

13,235

22,000

Hissmaskiner m. m........................................

»

—

—

5,469

7,075

Kaffekvarnar och andra hushållsmaskiner............

»

23,962

40,997

23,671

41,788

| Mjölkkylare m. in..........................................

—

—

1,145

3,161

1 Mjölkskumningsmaskiner .................................

*

2,119

10,247

14,306

53,779

Pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner ............

*

—

—

310,500

499,500

Fläktar och ventilatorer....................................

»

—

—

3,133

8,490

Hull- och kullager:

vägande per st. netto: högst 1 kg...................

2,435

19,916

2,202 28,392

» » » » 3 —15 kg......................

»

1,425

8,403

3,862

33,570

Räknemaskiner................................................

506

29,395

2,532

264

13,365

Hyvelmaskiner................................................

1,291

3,790

6,958

Transmissioner................................................

»

7.725

7,027

30,378

30,430

Ångpannor, förvärmare in. m............................

2,001

7,034

71,967

110,020

Angturbiner ...................................................

—

—

36,508

80,550

| Fyrapparater................................................... »

1 Övriga ej specificerade varor .................................

Samtliga till Grekland utförda varor

554

21,713

43,530

4 733,609

1,711

52,250

67,387

4.881,436

Bilaga C.

Sveriges import från Grekland åren 1924 ock 1925.

V a r u s 1 a g

1 9

2 4

1 9

2 5

Kvantitet

Värde i

kronor

Kvantitet

Värde i

kronor

Majs ........................................................

■■ kg- .. »

267,469

36,796

Tobak, oarbetad .........................................

531,834

5,566,972

498,002

5,747,586

Kryddor.....................................................

»

5,514

3,997

7.250

4,383

Fikon ........................................................

. . »

12.864

21,382

3,156

4,309

Russin........................................................

.. 5>

36,098

27,167

16,573

14,011

Korinter.....................................................

76,774

59,048

74,896

49,184

Vin ..........................................................

66,909

143,447

Djurhår, andra än ull...................................

.. kg.

12,700

9,525

—

—

Smärgel .....................................................

. . »

5,000

1.713

68,212

21,136

Kol, för elektrotekniskt ändamål arbetat .........

—

—

64,700

23,359

Övriga ej specificerade varor .........................

''

28,668

21,607

Samtliga från Grekland införda

varor

5 822,177

6 029.022!

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 19. höft.

(Kr 21.)

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Bilaga D.

Sveriges import av korinter aren 1924 och 1925.

1924

1925

kg.

kg-

Från

Grekland ....................................

7(1,774

74,896

Tyskland ....................................

41,509

44,506

Nederländerna ..............................

7,578

3,060

Asiatiska Turkiet ...........................

2,877

6,170

Danmark ....................................

1,966

1,001

Övriga länder.................................

6,624

6,794

Från samtliga länder

137,328

136,427

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

27

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström. Rosen.

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena:

»Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1926 vid föredragning

av utrikesdepartementsärenden sändebudet i Belgrad, Bukarest

och Athén, envoyén friherre J. M. Alströmer den 4 september 1926 bemyndigats

att för Sveriges del underteckna ett handelsavtal med Grekland

med tillhörande slutprotokoll och signaturprotokoll av den lydelse, ett av

Kungl. Maj:t sistnämnda dag för egen del godkänt förslag angåve, hava

sagda avtal och protokoll den 10 september 1926 blivit av friherre Alströmer

samt grekiske utrikesministern P. A. Argyropoulos vederbörligen undertecknade.

T anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

aska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.»

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

J. H. Göransson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:17 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Grekland avslutat handelsavtal. a1 i texten
  2. BevU 1927:3 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Grekland avslutat handelsavtal. s. 1 i texten
  3. BevU 1927:4 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändring i gällande tulltaxa av tullsatsen för korinter m. m. s. 15 i texten