Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av en allmän jordbruksräkning

1927-03-04 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:216, Angående anordnande av en allmän jordbruksräkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anordnande av en

allmän jordbruksräkning; given Stockholms slott den i mars 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Paul Hellström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 4 mars 1927.

Närva rande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgken, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

departementschefen, statsrådet Hellström:

''I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag, nionde huvudtiteln sid. 231,

lämnades redogörelse för behandlingen av på Kungl. Maj:ts prövning beroende

ärende rörande allmän jordbruksräkning och anmäldes därvid, att ärendet

remitterats till statistiska centralbyrån för avgivande i samråd med 1924

års skatteberedning av yttrande samt att det icke vore att förvänta, att det

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 18i höft. (Sr 216.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

sålunda infordrade yttrandet skulle inkomma inom sådan tid, att proposition

i ämnet kunde avlåtas till 1927 års riksdag. Sedan emellertid sagda yttrande

nyligen inkommit, tillåter jag mig återupptaga ärendet till vidare behandling.

Inledning Sedan riksdagen för vart och ett av åren 1921 och 1922 anvisat ett extra

reservationsanslag av 70,000 kronor för anordnande av en jordbruksräkning

samt statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen i skrivelse den 8 december

1924 inkommit med förslag till jordbruksstatistikens ordnande, föreslog

Kungl. Maj:t i proposition nr 125 den 13 mars 1925 riksdagen medgiva,

att för anordnande under 1925 av en allmän jordbruksräkning erforderligt

belopp av ovannämnda, för ändamålet anvisade medel måtte tagas i anspråk.

I enlighet med vad riksdagen i skrivelse den 27 maj 1925, nr 251, anmälde

vann nämnda proposition icke riksdagens bifall, men anhöll riksdagen, att

Kungl. Maj:t ville med beaktande av vad som anförts i jordbruksutskottets,

av riksdagen godkända utlåtande nr 56 taga i förnyat övervägande frågan

rörande jordbruksstatistikens ordnande samt för riksdagen framlägga det

förslag, som därav kunde föranledas.

I nyssnämnda utlåtande anförde jordbruksutskottet i huvudsak följande:

Redan den omständigheten, att frågan om jordbruksstatistikens omläggning

i sin helhet ännu icke förelåge i det skick, att slutlig ståndpunkt därtill

kunde tagas, syntes utskottet ägnad att väcka allvarliga betänkligheter mot

att för det dåvarande besluta om anordnande av en allmän jordbruksräkning.

En sådan sammanhängde nämligen så nära med den allmänna jordbruksstatistiken,

att ett bifall till propositionen skulle innebära ett fastslående

från riksdagens sida dels att införskaffandet av uppgifter om arealens användning

och husdjurens antal även sedermera skulle ske genom jordbruksräkningar

och dels att komplettering av dessa uppgifter skulle äga rum på

i propositionen angivet sätt. Härtill komme, att någon närmare plan för

jordbruksräkningens utförande icke förelåge, som möjliggjorde ett bestämt

ståndpunktstagande till frågan därom.

Beträffande sättet för insamlande av de i jordbruksräkningen ingående

uppgifterna angående åkerjordens användning och antalet kreatur, i vilket

avseende det enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle åligga hushållningssällskapen

att genom de efter omorganisationen inrättade nya underavdelningarna

för socknarna och, i den mån sådana funnes inrättade, motsvarande avdelningar

för härad insamla nämnda uppgifter, ville utskottet framhålla att, enligt

vad som blivit för utskottet upplyst, icke inom alla hushållningssällskap den

nya organisationen ännu hunnit genomföras på ett sätt, som möjliggjorde

realiserandet av förslaget i fråga. Icke heller framginge av den föreliggande

utredningen, om allmän uppgiftsplikt skulle vid laga ansvar åligga de enskilda

jordägarna eller om uppgifternas insamlande skulle verkställas av

hushållningssällskapens underavdelningar genom hänvändelse till jordbrukarna

inom de olika underavdelningarnas områden. Vidare hade utskottet fäst sig

vid, att hushållningssällskapen, vilka det på sätt ovan nämnts skulle åligga

en betydande skyldighet i förevarande avseende, icke hörts över det av statistiska

centralbyrån och lantbruksstyrelsen framlagda förslaget, varpå förevarande

proposition grundats. I samband därmed torde ock stå, att någon

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 216.

närmare utredning beträffande de erforderliga kostnaderna icke förelåge.

Departementschefen hade ock i fråga därom uttalat, att nu icke kunde avgöras,

om hushållningssällskapen borde åläggas deltaga i kostnaderna för

uppgifternas insamlande, utan att det borde överlämnas åt Kungl. Maj:t att

träffa avgörande härvidlag. I nu angivet avseende hade i en av herr von

Sneidern m. fl. väckt motion gjorts gällande, att hushållningssällskapen

komme att nödgas att, åt vilka arbetet än anförtroddes, betala ersättning

för dess utförande. I fråga om ersättningens storlek hade statskontoret

ifrågasatt, att hushållningssällskapen borde erhålla bidrag av statsverket med

exempelvis hälften eller två tredjedelar av sällskapets kostnader för uppgifternas

insamlande, vilka kostnader beräknats till 10 öre per brukningsdel.

Utskottet ansåge sig i ärendets dåvarande skick icke kunna taga ställning till

det föreliggande förslaget. Visserligen ansåge utskottet, att de otillfredsställande

resultaten av den dittills tillämpade metoden torde helt utesluta dess fortsatta

användning, men å andra sidan kunde utskottet icke finna i propositionen

några så vägande skäl anförda för den föreslagna jordbruksräkningens

omedelbara företagande, att icke med åtgärder i sådant avseende utan nämnvärd

olägenhet torde kunna anstå ytterligare ett år.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 juni 1925 anbefalldes statistiska centralbyrån

och lantbruksstyrelsen att gemensamt verkställa förnyad utredning

rörande jordbruksstatistikens ordnande samt efter hushållningssällskapens

hörande inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Till åtlydnad härav utarbetades av sagda ämbetsverk ett preliminärt

förslag till jordbruksstatistikens omorganisation, vilket den 23 oktober 1925

remitterades till hushållningssällskapens förvaltningsutskott, varefter ämbetsverken,

sedan yttranden inkommit från hushållningssällskapen, i skrivelse

den 9 december 1925 gjorde framställning i ämnet.

Sagda framställning upptog två alternativa förslag. Över det ena av dessa

(alternativ II), avseende förenande av jordbruksräkningarna med de allmänna

fastighetstaxeringarna, vid vilka jämväl det för sagda räkningar erforderliga

materialet skulle insamlas, hava länsstyrelserna, kammarrätten, statskontoret

och 1924 års skatteberedning inkommit med infordrade utlåtanden.

Sedan därvid skatteberedningen ifrågasatt vissa modifikationer i nämnda

förslag och Kungl. Maj:t genom remiss den 8 februari 1926 anbefallt

statistiska centralbyrån att efter samråd med skatteberedningen inkomma

med en på huvudsaklig grundval av beredningens förslag utarbetad plan till

jordbruksstatistikens ordnande, har statistiska centralbyrån den 5 februari 1927

avgivit slutligt förslag i förevarande ärende. Med anledning av detta förslag

hava infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen den 16 och av

stuteriöverstyrelsen den 22 februari 1927, varjämte chefen för generalstaben i

skrivelse den 7 februari 1927 framställt vissa önskemål beträffande de allmänna

jordbruksräkningarna.

Det förslag till jordbruksstatistikens ordnande, som av statistiska centralbyrån

sålunda framlagts, kan i korthet sammanfattas i följande huvudpunkter:

1. För jordbruksstatistiken grundläggande uppgifter, huvudsakligen angående

ägovidden och dess fördelning, åkerarealens användning för odling

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

Insamlandet

av uppgifter

för de allmänna

jordbruksräkningarna.

Uppgifter ang.

ägoslagens

areal.

av olika växtslag samt antalet kreatur, skola insamlas genom allmänna,

vart femte år företagna jordbruksräkningar, vilka äga rum i samband med

de allmänna fastighetstaxeringarna och grunda sig på vid sagda taxeringar

avgivna deklarationer.

2. För erhållande av kännedom om de årliga förändringarna i åkerjordens

användning samt kreaturens antal insamlas för varje år genom

förmedling av hushållningssällskapens sockenavdelningar uppgifter angående

nyssnämnda förhållanden från omkring Vio av samtliga brukningsdelar.

3. I den nuvarande årliga skördestatistiken föreslås vissa mindre förändringar,

men med bibehållande i huvudsak av dess hittillsvarande anordning.

Därjämte har statistiska centralbyrån framlagt vissa beräkningar beträffande

personalbehov och kostnader för jordbruksstatistiken under förutsättning

av den av ämbetsverket föreslagna organisationens genomförande.

I det följande komma förenämnda punkter att behandlas var för sig, varvid

sammanfattande redogörelser jämväl skola lämnas angående i ämnet

avgivna utlåtanden.

1. De allmänna jordbruksräkningarna.

Vad först beträffar de för jordbruksstatistiken erforderliga uppgifterna

angående de särskilda ägoslagens areal, har statistiska centralbyrån i sin

skrivelse den 5 februari 1927 anfört bland annat följande.

I betänkande i ämnet den 30 juni 1925 hade 1923 års taxeringssakkunniga

föreslagit, att dylika uppgifter för varje jordbruksfastighet skulle avgivas i

deklarationerna till de allmänna fastighetstaxeringarna. Vidare skulle det

enligt samma förslag åligga beredningsnämndernas ordförande att å särskild

längd anteckna, bland annat, areal och taxeringsvärde av olika ägoslag samt

att, för underlättande av en jämförelse de olika kommunerna och länen

emellan i avseende på taxeringsresultatets jämnhet och likformighet, upprätta

sammandrag för varje kommun av ifrågavarande uppgifter. I anslutning

till detta förslag hade statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

i sin skrivelse den 9 december 1925 hemställt, att jordbruksstatistiken i

den del, som avsåge ägoslagens areal, helt och hållet måtte grundas på det

vid de allmänna jordbruksräkningarna sammanförda materialet. Under

förutsättning att taxeringssakkunnigas förslag bleve i sin helhet genomfört,

skulle därigenom, såsom av ämbetsverken framhölles, jordbruksstatistiken

utan särskild kostnad från de allmänna fastighetstaxeringarna erhålla icke

endast det huvudsakliga primärmaterialet för statistiken över ägoslagens

areal utan även detta material sammanställt och bearbetat. Skulle åter förslaget

om upprättande genom beredningsnämndernas försorg av nyssnämnda

längder och sammandrag icke bliva genomfört, måste en särskild bearbetning

av de vid fastighetstaxeringarna avgivna uppgifterna göras för arealstatistiken.

Denna bearbetning hade av centralbyrån tidigare beräknats till

omkring 80,000 kronor, varvid dock bearbetningen förutsattes skola omfatta

såväl areal som taxeringsvärde. Med hänsyn till att de förhållanden, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

5

denna gren av statistiken hade till uppgift att belysa, endast underginge jämförelsevis

små förändringar från år till år, hade ämbetsverken ansett en

dylik särskild bearbetning för statistiskt ändamål av fastighetsdeklarationernas

arealuppgifter icke behöva verkställas oftare än vart tionde år

eller vid varannan fastighetstaxering.

Ämbetsverken både vidare framhållit, att å deklarationerna till de allmänna

fastighetstaxeringarna specificerade uppgifter om ägoslagens areal

skulle avgivas endast beträffande jordbruksfastigheter. För »annan fastighet»

behövde såväl enligt det år 1922 använda som enligt det av 1923 års

taxeringssakkunniga för framtiden föreslagna formuläret endast en summarisk

uppgift lämnas å fastighetens hela areal. Till de såsom »annan

fastighet» taxerade lägenheterna hörde emellertid icke så sällan ganska betydliga

arealer trädgård och åker, och för att icke den föreslagna arealstatistiken

på denna punkt skulle bliva ofullständig, krävdes därför att,

såvida arealen icke vore mycket obetydlig, även deklarationerna för »annan

fastighet» innehölle uppgifter angående fastigheternas areal av ifrågavarande

ägoslag. Då det icke torde kunna ifrågasättas, att genom taxeringsmyndigheternas

försorg sammandrag upprättades av de för »annan fastighet» deklarerade

arealerna, komme detta arbete under alla förhållanden att få utföras

särskilt för jordbruksstatistikens räkning.

Ämbetsverkens förslag angående arealstatistikens ordnande hade tillstyrkts

av alla de myndigheter, som särskilt yttrat sig däröver, och även 1924 års

skatteberedning hade i sitt utlåtande framhållit, att detsamma borde genomföras.

Statistiska centralbyrån hade för sin del alltjämt funnit den ifrågasatta

anordningen av arealstatistiken ur alla synpunkter förmånlig och vidhölle

därför i denna del ämbetsverkens förslag.

Ifråga om organisationen för insamlandet av övriga, för de allmänna

jordbruksräkningarna erforderliga uppgifter hava statistiska centralbyrån

och lantbruksstyrelsen i sin förutnämnda skrivelse den 9 december 1925,

såsom förut berörts, framlagt två alternativa förslag, skilda från varandra

huvudsakligen så vitt angår de lokala organ, som skulle omhänderhava materialets

insamlande. Enligt alternativ I skulle jordbruksräkningarnas lokala

genomförande påvila hushållningssällskapens underavdelningar för socknar

eller motsvarande områden, under det att alternativet II åsyftade att förena

sagda räkningar med de allmänna fastighetstaxeringarna, vid vilka jämväl

det för jordbruksräkningarna erforderliga materialet skulle insamlas.

Såsom inledningsvis berörts hade ämbetsverken, innan ifrågavarande förslag

av dem avlämnades, infordrat yttranden från hushållningssällskapens

förvaltningsutskott.

Härvid har flertalet hushållningssällskap i princip tillstyrkt anordnande

vart femte år av allmänna jordbruksräkningar, grundade på individuella,

för varje brukningsdel avgivna uppgifter. Däremot framträda i de avgivna

utlåtandena starkt divergerande uppfattningar i avseende på de för uppgifternas

insamlande lämpliga organen. Uppsala, Södermanlands, Östergötlands

och Jönköpings läns, Kalmar läns norra och södra, Malmöhus samt Göteborgs

och Bohus läns, Älvsborgs läns norra ävensom Örebro och Västernorr
-

Övriga uppgifter

för de

allmänna

jordbruksräkninga

ma.

Yttranden

i samband

med statistiska

centralbyråns

och

lantbruksstyrelsens

förslag

den 9/i* 1925.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kanal- Maj:ts proposition År 216.

lands läns hushållningssällskap hava ställt sig i huvudsak välvilligt till

alternativet med sällskapens underavdelningar såsom lokala organ för jordbruksräkningarna.

A andra sidan har räkningarnas förenande med de allmänna

fastighetstaxeringarna förordats av Stockholms läns och stads samt

Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbotttens och Norrbottens

läns hushållningssällskap. Gotlands läns hushållningssällskap har

ansett, att kommunalnämnderna vore de lämpligaste organen. I flera yttranden

framhålles, att hushållningssällskapens nyligen genomförda organisation

så vitt angår underavdelningar icke ägde erforderlig styrka för en

uppgift av så krävande natur som deri ifrågasatta. Särskilt avstyrker Stockholms

läns och stads hushållningssällskap på det bestämdaste förslaget att

lägga uppgiftsinsamlingen på sällskapens underavdelningar, dä man kunde

befara, att i ett stort antal fall vederbörande underavdelningars styrelser

komme att avgå, om ett arbete av så stor omfattning pålades dem, och det

under sådana förhållanden skulle komma att möta stora svårigheter att få

styrelserna ersatta med nya.

Beträffande det i ämbetsverkens framställning såsom alternativ II betecknade

förslaget till de allmänna jordbruksräkningarnas organisation hava,

såsom förut omförmälts, infordrade utlåtanden avgivits av länsstyrelserna,

kammarrätten, statskontoret och 1924 års skatteberedning.

Av länsstyrelserna hava länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands,

Kristianstads, Malmöhus, Örebro och Västernorrlands län ansett sig böra

avstyrka sammankopplingen av jordbruksräkning och fastighetstaxering,

varvid av dem som huvudsakligt motiv anförts betänkligheter mot att lägga

ytterligare arbete på beredningsnämndernas ordförande, dä dessa redan förut

under den tid fastighetstaxeringen påginge vore hårt belastade med arbete,

som icke utan risk för ett gott taxeringsresultat kunde eftersiittas.

Samma alternativ tillstyrkes emellertid i huvudsak av flertalet länsstyrelser,

nämligen i Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,

Gotlands, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,

Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län. Därvid framhålles i flera utlåtanden, att åt uppgifterna

till jordbruksräkningen lämpligen borde givas den omfattningen, att

de kunde bliva till nytta för taxeringsmyndigheterna, samt att materialet

först efter taxeringsarbetets avslutande borde överlämnas till statistiska centralbyrån

för bearbetning. Såsom en väsentlig fördel med den ifrågasatta

kombinationen av jordbruksräkning och fastighetstaxering framhålles från

flera länsstyrelsers sida den lättnad, som därigenom skulle vinnas för de

uppgiftsskyldiga. Även av de länsstyrelser, som i huvudsak tillstyrkt förslaget,

betona emellertid åtskilliga det angelägna uti, att beredningsnämndsordförandenas

arbete icke finge väsentligt ökas och att med hänsyn

härtill granskningen och kompletteringen av de för .jordbruksräkningen insamlade

uppgifterna borde utföras av hushållningssällskapens sockenavdelningar.

Kammarrätten har i sitt utlåtande över förevarande alternativ framhållit

att, i betraktande av fördelen för de skattskyldiga att få fullgöra uppgiftsskyldigheten

med avseende å såväl fastighetstaxeringen som ifrågavarande

jordbruksstatistik på en gång, kammarrätten intet hade att invända mot

förslaget ur synpunkten av dess verkningar med hiinsyn till de skattskyl
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216. 7

digas uppgiftsplikt. Då kammarrätten likväl ansett sig böra avstyrka förslaget,

hade orsakerna härtill huvudsakligen varit, att den beredningsnämndernas

ordförande påvilande kontrollen å fullgörandet av uppgiftsskyldigheten

för jordbruksstatistiken särskilt i vissa distrikt skulle för dem medföra

ett icke obetydligt ökat arbete, som ej stode i samband med själva

taxeringsbestyret; att, då den nämnda arbetsökningen icke torde kunna undgå

att medföra en förhöjning av den till beredningsnämndsordförandena utgående

ersättningen, den avsedda besparingen för statsverket måste betraktas

som oviss; samt att den ifrågasatta anordningen skulle vålla splittring i

beredningsnämndsordförandenas arbete, vilket ur taxeringssynpunkt maste

anses mindre önskvärt.

Statskontoret har icke ansett sig i stånd att göra något uttalande, vilketdera

av de båda ifrågasatta alternativen vore att föredraga, men har dock

gjort vissa uttalanden i frågan. Beträffande utarrenderade fastigheter kunde

enligt statskontorets mening uppgiftsplikten ordnas så, att fastigheternas

ägare ålades att vid sina deklarationer foga av brukarna lämnade uppgifter

till jordbruksräkningen. I tidigare avgivet utlåtande hade statskontoret

framhållit, att kostnaderna för insamlingsarbetet till en del borde bestridas

av hushållningssällskapen, men ville ämbetsverket nu icke motsätta sig, att

ersättningen härför helt och hållet utginge av statsmedel. I fråga om eventuell

tjänstebrevsrätt för sockenavdelningarna erinras om den pågående

revisionen av bestämmelserna om tjänstebrevsrätt och meddelas, att statskontoret

och generalpoststyrelsen avgivit förslag i berörda hänseende och

därvid hemställt, att tjänstebrevsrätt icke vidare skulle tillkomma hushållningssällskapen,

vadan frågan om sockenavdelningarnas tjänstebrevsrätt vore

beroende av, huruvida hushållningssällskapen fortfarande komme att åtnjuta

sådan rätt. Beträffande kostnaderna för jordbruksräkningarna har slutligen

statskontoret ifrågasatt, huruvida ej med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten

av ifrågavarande utredningar dyrtidstillägg och tryckningskostnader

för desamma borde gäldas av särskilt anvisade medel och ej belasta

de å nionde huvudtiteln för berörda ändamål uppförda anslag.

1924 års skatteberedning har ansett, att en sammankoppling av deklarationsplikten

till de allmänna fastighetstaxeringarna med skyldigheten att

avlämna uppgifter för statistiskt ändamål ej torde kunna undgå att medföra

den ur beskattningsväsendets synpunkt menliga påföljden, att den inpopularitet,

varmed den senare skyldigheten vore förenad, komme att ytterligare

öka den ävenledes rådande motviljan mot avgivandet av deklarationsuppgifter.

Likaledes kunde man enligt skatteberedningens mening befara,

att en dylik sammankoppling komme att verka förryckande pa statistiken

på grund av benägenhet hos deklaranterna att redovisa mera värdefulla

ägoslag under mindre värdefulla kategorier. Insamlingen av de jordbruksstatistiska

uppgifterna i samband med avgivande av fastighetsdeklarationerna

ansåge skatteberedningen komma att medföra eu lättnad för de uppgiftsskyldiga

och en nationalekonomisk arbetsbesparing, varemot det vore mera

ovisst, huruvida anordningen också skulle innebära en besparing för det

allmänna, då full ersättning torde bliva nödvändig för det beredningsnämndsordförandena

pålagda arbetet. Enligt statistiska centralbyråns och

lantbruksstyrelsens förslag skulle de för jordbruksstatistiken avsedda uppgifterna

avgivas å särskilda blanketter, som omedelbart skulle avlämnas

till hushållningssällskapens sockenavdelningar för granskning och därför

icke kunde på något sätt tillgodogöras vid taxeringsarbetet. Under dylika

s. 8 Kontrollera mot PDF

Statistiska

centralbyrån

den 6/2 1927.

8 Kung!. Maj:ts proposition Nr 216.

förhållanden hade skatteberedningen ansett, att ämbetsverkens förslag kunde

genomföras, endast om beredningsnämndsordförandenas befattning med det

statistiska materialet strängt begränsades till att mottaga och till sockenavdelningarna

överlämna de i samband med deklarationerna inkomna uppgifterna.

Skatteberedningen har emellertid ansett, att värdet av ämbetsverkens

förslag skulle kunna utökas därigenom, att uppgifterna för jordbruksstatistiken,

vilka vore om ej nödvändiga så dock nyttiga för taxeringen, gjordes

tillgängliga för taxeringsmyndigheterna. I detta syfte har skatteberedningen

ifrågasatt, att de för statistiken erforderliga uppgifterna skulle intagas å

deklarationsblanketten i stället för å särskild blankett och först utnyttjas

under taxeringsarbetet samt att deklarationerna därefter skulle överlämnas

till statistiska centralbyrån för den statistiska bearbetningen. Genom en

dylik anordning skulle i första hand vinnas, dels att allmänheten sluppe

betungas med avgivande av särskilda uppgifter för ifrågavarande statistiska

ändamål, dels att en kostnadsbesparing med hänsyn till uppgiftsinsamlingen

borde kunna ernås, som skatteberedningen uppskattat till omkring

30,000 kronor för varje femårsperiod. Därjämte skulle taxeringsarbetet

tillföras ett i vissa avseenden värdefull material och slutligen den

statistiska bearbetningen ur jordbrukets synpunkt kunna nyttiggöras även

för bedömande av taxeringsresultatet.

I sitt den 5 februari 1927 avgivna utlåtande har statistiska centralbyrån

beträffande alternativet att förena jordbruksräkningarna med de allmänna

fastighetstaxeringarna och skatteberedningens nyss berörda modifikation av

sagda alternativ anfört:

Ett sammanförande av uppgifterna till fastighetstaxeringarna och till

jordbruksräkningarna skulle, vare sig det skedde på sätt statistiska centralbyrån

och lantbruksstyrelsen ifrågasatt i sitt förslag eller såsom skatteberedningen

fullföljt detsamma, otvivelaktigt för de uppgiftspliktiga innebära

den mycket påtagliga och även ur allmän synpunkt ingalunda betydelselösa

fördelen, att uppgiftsplikten för båda de angivna ändamålen finge

fullgöras på en gång och att de därigenom befriades från besväret att

lämna uppgifter av ungefär likartad beskaffenhet till två olika myndigheter.

På samma gång som det för statistiken vore en otvivelaktig fördel

att för insamlingen av uppgifterna få använda sig av en organisation av

den fasthet, som den för fastighetstaxeringarnas genomförande kunde förutsättas

komma att bliva, skulle därjämte ur allmän synpunkt en avsevärd

besparing i arbete och kostnader otvivelaktigt ernås genom insamlingsarbetets

sammanförande i huvudsak till en organisation. Statistiska centralbyrån

vore likaledes ense med skatteberedningen däruti, att ett fullständigt

sammanförande av de båda slagen av uppgifter på sätt beredningen föreslagit

skulle medföra ytterligare fördelar. Därigenom skulle nämligen

själva insamlingsproceduren förenklas och de för jordbruksstatistiken avsedda

uppgifterna komma till nytta även vid taxeringsarbetet. Statistiska

centralbyrån ville dock icke underlåta att framhålla, att de betänkligheter

gent emot ett förenande av jordbruksräkningarna med fastighetstaxeringarna,

som centralbyrån tillsamman med lantbruksstyrelsen uttalat i ämbetsverkens

skrivelse av den 9 december 1925, åtminstone till en del kvarstode

även gent emot förslaget i den av skatteberedningen modifierade

formen, och att därjämte det sistnämnda uppslaget skulle för jordbruks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

statistiken medföra den olägenheten, att materialet icke torde kunna bliva

tillgängligt för statistisk bearbetning förrän omkring 3/4 år efter uppgifternas

avgivande. Detta komme i sin tur att medföra, att resultaten från

jordbruksräkningarna i avseende på åkerjordens användning icke kunde

användas som grundval för det löpande årets skördeberäkningar och att

därför representativa jordbruksräkningar, som centralbyrån ansett böra

utföras under de mellan de allmänna jordbruksräkningarna liggande åren,

skulle bliva nödvändiga även de år, då allmänna räkningar komme att äga

rum. De anförda olägenheterna kunde emellertid i viss mån motverkas

genom en lämplig anordning av insamlings- och kontrollarbetet på sätt i

det följande närmare angåves och syntes i övrigt icke vara av den allvarliga

beskaffenhet, att de gjorde ett sammanförande av jordbruksräkningar

och fastighetstaxeringar ur statistisk synpunkt olämpligt.

Lantbruksstyrelsen har i yttrande den 16 februari 1927 beträffande den

senast ifrågasatta organisationen av de allmänna jordbruksräkningarna anfört,

att även om det enligt styrelsens mening kunde ifrågasättas, huruvida

samtliga de lokala organisationer, på vilka räkningarnas genomförande

komme att vila, ägde de därför erforderliga förutsättningarna, styrelsen

dock icke funnit sig böra göra någon direkt invändning mot förslaget i

detta avseende, under förutsättning att avdelningarnas fribrevsrätt för postförsändelser

av detta slag vore säkerställd.

Den hittills använda metoden för insamlande av jordbruksstatistiska upp- Departements,- gifter genom av hushållningssällskapen föranstaltade lokalundersökningar, chefen.

vilken tillämpats under åren 1913—1920 men därefter tillsvidare inställts

i avvaktan på utredning angående jordbruksstatistikens omorganisation, har

visat sig behäftad med så allvarliga olägenheter och medföra så betydande

kostnader, att dess återupptagande icke synes böra ifrågasättas. Statistiska

centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava föreslagit, att ifrågavarande uppgifter

i stället skola insamlas genom allmänna, vart femte år återkommande

jordbruksräkningar.

Vad angår den av ämbetsverken föreslagna anordningen av statistiken

över ägoslagens areal, synes mig denna innebära goda förutsättningar för

erhållande på enkelt och praktiskt sätt av i möjligaste mån tillförlitliga

uppgifter härutinnan. Därest det i proposition nr 210 framlagda förslaget

om skyldighet för beredningsnämndernas ordförande att för varje kommun,

så vitt angår jordbruksfastighet, upprätta en sammanfattande översikt över

ägoslagens areal och åsätta taxeringsvärden vinner riksdagens bifall, kommer

därjämte jordbruksstatistiken icke endast att utan särskilda åtgärder

mottaga de erforderliga uppgifterna i nämnda avseende utan därjämte att

utan mera nämnvärda kostnader erhålla detta material bearbetat och sammanställt.

Härigenom vinnes, såsom av ämbetsverken framhållits, en icke

oväsentlig’ kostnadsbesparing. Jag tillstyrker därför, att statistiken över

ägoslagens areal anordnas på sätt av dem föreslagits.

För insamlandet av övriga för jordbruksräkningen erforderliga uppgifter

s. 10 Kontrollera mot PDF

De statistiska

uppgifternas

innehåll.

Statistiska

centralbyrån

den 6/2 1927.

10 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 216.

hava av ämbetsverken framförts två skilda alternativa förslag. Att, såsom

i ett av dessa alternativ föreslås, lägga räkningarnas genomförande på hushållningssällskapens

underavdelningar för socknar och motsvarande områden

skulle, med hänsyn till den krävande uppgift, som därvid skulle påvila

nämnda underavdelningar, samt den svaghet, som torde förefinnas i åtskilliga

hushållningssällskaps lokala organisation, med säkerhet möta betydande

svårigheter, som icke endast kunde medföra ett mindre tillfredsställande resultat

av de planerade jordbruksräkningarna utan därjämte kunde befaras

vålla hushållningssällskapen allvarliga olägenheter. Otvivelaktigt erbjuder

i jämförelse härmed räkningarnas förenande även i denna del med de allmänna

fastighetstaxeringarna vissa betydande fördelar, som jag här icke

torde behöva närmare angiva, då de utförligt diskuterats i de i det föregående

återgivna yttrandena. För min del ansluter jag mig sålunda obetingat

till sistnämnda alternativ med de av 1924 års skatteberedning däri

föreslagna modifikationerna. Detta förslag innebär i huvuddrag, att samtliga

de för jordbruksräkningarna erforderliga uppgifterna insamlas å de

allmänna fastighetsdeklarationerna, vilka först utnyttjas för taxeringsarbetet

och därefter överlämnas till statistiska centralbyrån för den statistiska bearbetningen.

Innan jag går att upptaga frågan om den lämpligaste planen för de allmänna

jordbruksräkningarnas genomförande i detalj, torde det vara lämpligt

att först angiva innehållet av de för den närmaste jordbruksräkningen

erforderliga uppgifterna. Statistiska centralbyrån har i sitt yttrande den 5

februari 1927 i en särskild bilaga (här återgiven å sid. 25) närmare angivit

de uppgifter, som enligt dess uppfattning borde komma ifråga, och härutinnan

anfört följande.

Vid urvalet av uppgifter hade centralbyrån givetvis i främsta rummet

tagit hänsyn till den svenska jordbruksstatistikens eget behov men därjämte

i så stor utsträckning som möjligt till den vid Internationella lantbruksinstitutets

i Rom åttonde generalförsamling 1926 antagna planen för en

likformig jordbruksräkning i alla länder. Vad beträffade de för jordbruksräkningen

avsedda uppgifternas formella inarbetande å deklarationsformuläret,

torde det tillkomma skatteberedningen att därom framställa förslag.

De i förutnämnda bilaga sammanförda uppgifterna vore avsedda att införskaffas

endast från jordbruksfastigheter, varemot beträffande »annan

fastighet» uppgifterna torde kunna göras väsentligt mindre omfattande.

Från dessa fastigheter krävdes ifråga om redovisningen av de olika ägoslagen

uppgifter angående totalarealen samt angående arealen av trädgård

och åker. Därutöver erfordrades endast uppgifter angående antalet husdjur

enligt samma specifikation som för jordbruksfastigheter.

De uppgifter, som vid fastighetstaxeringarna skulle avgivas till ledning

för taxeringen, avsåge fastighetens areal, användning och byggnader, den

senast för fastigheten erlagda köpeskillingen, hyror och därmed jämförlig

avkastning av fastigheten, till fastigheten hörande särskilda förmåner samt,

beträffande jordbruksfastighet, kreatursbesättningen och skogen. Vid en sam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 216.

matlagning med jordbruksräkningarna skulle enligt statistiska centralbyråns

förslag för jordbruksfastighet därutöver tillkomna uppgifter angående nyodlingar,

täckdikning, gödselvård, antalet fruktträd och åkerjordens användning,

varjämte uppgifterna angående antalet husdjur skulle bliva avsevärt

mera detaljerade. För »annan fastighet» skulle deklarationerna komma att

utökas med uppgifter angående arealen av trädgård och åker samt angående

antalet husdjur.

Beträffande de uppgifter, som av statistiska centralbyrån ansetts erforderliga

för den närmaste allmänna jordbruksräkningen, har låntbruksstyrelsen

funnit dessa betydligt mera detaljerade än de, som hittills ingått i jordbruksstatistiken

och, ehuru lantbruksstyrelsen höll före, att svårigheter

mången gång komme att möta att åstadkomma så detaljerade uppgifter med

anspråk på tillförlitlighet, ansåg sig styrelsen dock i betraktande av den

betydelse, en noggrannare kännedom om här avsedda förhållanden kunde

anses äga, icke böra påyrka någon inskränkning därutinnan, så mycket

mera som vissa uppgifter tillkommit på grund av styrelsens under hand

gjorda erinringar.

I fråga om vissa i statistiska centralbyråns förslag upptagna detaljer bär

lantbruksstyrelsen tillika ansett sig böra göra vissa erinringar:

Den föreslagna uppdelningen av fastighetens areal syntes icke kunna utgöra

underlag för beräkning av den till fastigheten hörande betesmarken. Dylik

mark komme tydligen att redovisas dels under äng, dels som icke kultiverad

hagmark och dels under övrig areal. Det syntes lantbruksstyrelsen

jämväl naturligt, att sådana betesmarker, som vore bevuxna med enbuskar

m. m., icke skulle komma att redovisas varken under äng eller såsom icke

kultiverad hagmark, därest denna intogeé såsom en underavdelning under

produktiv skogsmark. Fn ändring härutinnan funne lantbruksstyrelsen nödvändig.

I fråga om åkerjordens användning funne lantbruksstyrelsen det visserligen

önskvärt, att en uppdelning av vall och luzernvall kunde ske på föreslaget

sätt. Det syntes styrelsen dock nära nog omöjligt för uppgiftslämnarna

att vid den tid, dessa uppgifter skulle tillhandahållas, med bestämdhet

avgöra, huru en vall komme att användas, då den icke vid anläggningen

iordningställts för det ena eller andra ändamålet. Särskilt ville lantbruksstyrelsen

ifrågasätta, huruvida den föreslagna uppdelningen ifråga om luzernvall

kunde bliva praktiskt utförbar. Luzernvallen gåve flera skördar om

året, av vilka kanske den ena användes på det ena sättet och den andra på

det andra sättet.

Även ifråga om antalet husdjur syntes åtskilliga förändringar önskvärda.

Ehuru lantbruksstyrelsen icke hade att direkt behandla frågor rörande

hästaveln, funne sig styrelsen dock böra framhålla vissa synpunkter jämväl

rörande dessas behandling i statistiskt avseende. Förslaget uppdelade hästarna

bland annat i unghästar under 4 år samt i hingstar, vallacker och

ston över 4 år. Denna uppdelning torde icke sammanfalla med den allmänna

uppfattningen och ej heller, enligt vad lantbruksstyrelsen både sig

bekant, med den uppdelning, som internationellt användes ifråga om jordbruksstatistiken,

där åldersgränsen satts vid 3 år. Detta syntes lantbruks
-

Yttranden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj.-ts proposition Nr 216.

styrelsen också naturligt, då hingstar användes till avel vid 3 års ålder samt

vallacker och ston vid denna ålder allmänt började användas till arbete.

Planen torde i denna del åsyfta ett tillmötesgående av vissa önskningar från

militärt håll. Från detta håll hade emellertid framförts önskningar på en

ännu mera detaljerad uppdelning av hästarna. Då dessa önskningar icke

kunnat till alla delar tillgodoses i föreliggande plan och således icke någon

verklig överblick av de för militärt behov användbara hästarna komme att

vinnas, ansåge sig lantbruksstyrelsen böra ifrågasätta, huruvida tillräckliga

skäl förelåge att till men för statistiken i övrigt avvika från den allmänna

uppfattningen om vad som menades med unghästar.

Enligt förslaget uppdelades svin i fargaltar, modersuggor, gödsvin och

grisar (under 4 månader). Denna uppdelning kunde emellertid befaras medföra,

att avelsvin, särskilt suggor, som ännu vore i tillväxt, komme att bortfalla.

Åldersgränsen för grisar borde också enligt lantbruksstyrelsens förmenande

i enlighet med den allmänna uppfattningen sättas vid 3 månader.

En uppdelning av svinen i fargaltar, modersuggor, övriga svin över 3 månader

och grisar under 3 månader syntes lantbruksstyrelsen mera motsvara

verkligheten.

I fråga om hästarnas uppdelning efter ålder har stuteriöverstyrelsen i

yttrande den 26 februari 1927 anslutit sig till lantbruksstyrelsens förutnämnda

yrkande.

Slutligen har chefen för generalstaben i skrivelse den 7 februari 1927

framställt vissa förslag beträffande redovisningen av hästarna m. m. och

därvid hemställt, dels att hästarna måtte specificeras på hingstar 4 år och

däröver, vallacker och ston 4—16 år, vallacker och ston över 16 år, unghästar

1—3 år samt föl, dels att beträffande gruppen vallacker och ston

4—16 år vissa kompletterande uppgifter måtte intagas angående deras fördelning

på till ridbruk tjänliga hästar och arbetshästar samt med ytterligare

uppdelningar bland annat efter höjd bakom sadelstället och av arbetshästarna

på lätta, medeltunga och tunga hästar.

Av bilaga till detta protokoll framgår, vilka uppgifter statistiska centralbyrån

föreslagit böra infordras vid den första allmänna jordbruksräkningen.

I förslaget hava lantbruksstyrelsen, stuteriöverstyrelsen och chefen

för generalstaben ifrågasatt vissa ändringar och tillägg. Det torde icke vara

nödvändigt eller ens lämpligt att redan nu taga definitiv ståndpunkt till de

i detta sammanhang väckta frågorna, då de icke kunna slutligt avgöras

annat än i samband med fastställandet av blanketten för den allmänna

fastiglietsdeklarationen, vilket jag förutsätter kommer att överlämnas till

Kungl. Maj:ts beslut. Särskilt är redovisningen av ägoslagens areal nära

beroende av vilka uppgifter härutinnan som erfordras för själva taxeringsarbetet.

Det torde likväl icke behöva möta svårigheter att inom ramen för

det ur taxeringssynpunkt nödvändiga tillgodose även jordbruksstatistikens,

av statistiska centralbyrån framställda önskemål, modifierade med hänsyn

till lantbruksstyrelsens berättigade ändringsförslag beträffande betesmarkens

redovisning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

Även i övrigt synas mig vid blankettens slutliga fastställande några mindre

jämkningar böra vidtagas i statistiska centralbyråns förslag. Så torde vara

tillräckligt, att i avdelningen för åkerjordens användning vallen fördelas

på slåtter- och betesvall och att luzernvall redovisas utan någon specifikation.

Beträffande åldersgränsen mellan unghästar och vuxna hästar synas mig

de starkaste sakskälen tala för, att såsom unghästar räknas hästar vid

1—3 års ålder och att hästarna räknas såsom vuxna, så snart de fyllt

tre år. Chefens för generalstaben önskemål på denna punkt torde kunna tillgodoses

genom för varje kommun utförda beräkningar av antalet hästar i

treårsåldern, varefter en uppskattning kan ske av antalet hästar i ålder

fyra år och däröver. Vidare synes lämpligt att, för erhållande av kännedom

om antalet till krigsbruk tjänliga hästar, bland de vuxna hästarna till en särskild

grupp frånskiljas de i åldern 16 år och däröver.

Den av chefen för generalstaben påyrkade detaljerade redovisningen av

hästarna efter användningen samt efter deras höjd, vikt och ras ligger vid

sidan av de allmänna jordbruksräkningarnas egentliga uppgift och torde därjämte

komma att för många jordbrukare erbjuda vissa svårigheter. För att

emellertid tillgodose ett av de viktigaste ändamålen, som torde avses med

sagda redovisning, vill jag föreslå, att under den ifrågasatta gruppen valacker

och ston i ålder 3—15 år i formuläret införes en uppdelning av dessa

hästar i lätta, medeltunga och tunga, därvid skulle hänföras till lätta hästar

rid- och vagnshästar av nordsvensk och liknande ras, till medeltunga hästar

sådana som utgöra korsningar av ardenner eller liknande tung ras och lätta

hästar ävensom till tunga hästar sådana som äro av ardenner eller liknande

ras. En dylik uppdelning synes ej heller medföra någon större svårighet

eller omgång för uppgiftslämnarna.

Till vad lantbruksstyrelsen anfört beträffande uppdelningen av svin torde

hänsyn böra tagas vid blankettens slutliga fastställande.

I fråga om planen för de allmänna jordbruksräkningarna har statistiska

centralbyrån vidare anfört:

Uppgiftsplikten vore vid fastighetstaxeringen knuten vid fastighetens ägare

eller skattskyldiga innehavare, under det att densamma vid tidigare jordbruksstatistiska

undersökningar ansetts böra vila på fastighetens brukare,

vilken vore den, som torde äga den bästa kännedomen om de förhållanden

jordbruksräkningen avsåge. Då fastigheten vore utarrenderad, förelåge

alltså en divergens mellan de båda systemen, och en ändring i detta avseende

måste givetvis ske, så att uppgiftsplikten i båda fallen komme att

åligga samma person. Detta syftemål syntes på lämpligaste sätt kunna nås

genom den förändringen i den vid fastighetstaxeringarna stadgade uppgiftsplikten,

att beträffande fastighet, som vore utarrenderad, ägaren befriades

från skyldighet att lämna de för jordbruksräkningarna avsedda uppgifterna

och uppgiftsplikten beträffande dessa uppgifter i stället ålades fastighetens

brukare. Härifrån torde dock böra undantagas uppgifterna angående arealen

av olika ägoslag, vilka alltid torde böra lämnas av ägaren. För utarrende
-

Plan för de

allmänna

jordbruksräk.

ningarnas genomförande.

Statistiska

centralbyrån

den 6/s 1927.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

råd fastighet skulle alltså enligt detta förslag komma att avgivas dubbla

deklarationer, ehuru icke med samma innehåll.

I ett annat avseende rådde däremot redan förut full överensstämmelse

mellan fastighetstaxering och jordbruksräkning, i det att i båda fallen

särskild uppgiftsplikt förelåge beträffande varje brukningsdel. Det kunde

dock ifrågasättas, huruvida det icke vore möjligt att, för förenkling av

uppgiftsinsamlingen, undantaga en del av de såsom »annan fastighet»

taxerade lägenheterna från uppgiftsplikten ifråga om de jordbruksstatistiska

uppgifterna. Så snart kreatur funnes vid fastigheten, kunde de visserligen

icke undantagas, då uppgifterna om landets kreatursstock eljest skulle

bliva ofullständiga, men av dylika fastigheter syntes man utan större

olägenhet kunna avskilja de minsta, vilkas areal av åker och trädgård vore

mycket obetydlig. Statistiska centralbyrån ville därför föreslå, att å

deklarationerna för »annan fastighet» de för jordbruksstatistiken avsedda

uppgifterna icke skulle behöva lämnas beträffande fastigheter, som saknade

kreatur och vilkas åkerareal icke överstege 0,2 5 hektar, dock att, därest

fastighetens trädgårdsareal uppginge till mera än 500 kvadratmeter, uppgift

skulle meddelas angående trädgårdsarealens storlek.

I och med att uppgifterna för jordbruksräkningarna helt inarbetades i

deklarationsblanketten för fastighetstaxeringarna, komme självfallet insamlandet

av materialet att i första hand påvila taxeringsmyndigheterna. Enligt

den för fastighetstaxeringarna ifrågasatta organisationen skulle det på

landet åligga beredningsnämndernas ordförande att tillhandahålla deklarationsblanketter,

att på begäran lämna erforderliga upplysningar om deklarationsskyldigheten

och sättet för dess fullgörande, att samla och ordna

avlämnade deklarationer samt att granska dem och vidtaga åtgärder för

felande deklarationers införskaffande.

De nya uppgifter, som med hänsyn till jordbruksräkningarnas behov

skulle inryckas å deklarationsblanketten, vore emellertid delvis av den beskaffenhet,

att en del av de uppgiftsskyldiga torde bliva i behov av hjälp

för blankettens ordentliga ifyllande, likasom även de avgivna deklarationerna

i denna del krävde en särskild granskning, innan de kunde användas

för statistisk bearbetning. För att icke beredningsnämndernas

ordförande mer än nödigt skulle betungas med detta arbete, som onekligen

läge åtskilligt vid sidan av och skulle kunna bliva hindersamt för deras

egentliga uppgift, torde det vara nödvändigt att detsamma utfördes av

andra. För denna uppgift syntes hushållningssällskapens sockenavdelningar

vara de lämpligaste organen, med hänsyn såväl till deras sammansättning

och befattning med jordbruket i allmänhet som även till deras i de av

Kungl. Maj:t fastställda stadgarna uttryckligen angivna åliggande att lämna

biträde vid jordbruksräkningar och vid jordbruksstatistiken i övrigt.

Även infordrandet av felande deklarationer komme att medföra ökat

arbete, som man icke torde kunna bigga helt och hållet på beredningsnämndernas

ordförande. Det tillkomme dem visserligen redan förut att tillställa

uppgiftsskyldig anmaning om deklarationspliktens fullgörande samt,

vid behov, anlita länsstyrelsens biträde. Tvångsindrivning av felande

deklarationer skulle dock endast göras, där dessa prövades vara för fastigheternas

taxering erforderliga. För jordbruksräkningen vore det däremot

nödvändigt, att uppgifter avgåves av samtliga uppgiftsskyldiga. Även i

detta fall syntes det lämpligast, att hushållningssällskapens sockenavdelningar

lämnade beredningsnämndsordförandena erforderligt biträde med

införskaffande av felande deklarationer. Beträffande fastighet, från vilken

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj.ts proposition Nr 216.

15

sockenavdelningen trots anfordran icke kunnat erhålla deklaration, torde

avdelningen med ledning av från annat håll införskaffade upplysningar

kunna upprätta en ungefärlig uppgift.

Det föreslagna samarbetet mellan beredningsnämndernas ordförande och

hushållningssällskapens sockenavdelningar syntes lämpligen böra organiseras

på så sätt, att, sedan sockenavdelningarna redan på det förberedande stadiet

tillhandagått de avgiftspliktiga med råd och anvisningar beträffande deklarationsblankettens

ifyllande, beredningsnämndsordförandena skulle i och för

granskning hålla det inkomna materialet tillgängligt för sockenavdelningarna

och därjämte, till ledning vid infordrandet av felande deklarationer,

till samma avdelningar lämna eu förteckning över fastigheter, beträffande

vilka deklarationer saknades och icke ansetts nödvändiga för

själva taxeringsarbetet. De kompletteringar och nya deklarationer, som

genom sockenavdelningarnas åtgärder därefter skulle bringas till stånd,

torde i viss mån kunna bliva till nytta även ur taxeringssynpunkt och

borde med hänsyn härtill utföras så snart som möjligt och insändas till

vederbörande taxeringsmyndighet, innan det egentliga arbetet inom själva

beredningsnämnderna tagit sin början.

I städerna skulle inga beredningsnämnder utses, varför där uppskattningsnämndernas

ordförande komme att utföra det arbete, som på landsbygden

påvilade beredningsnämndernas ordförande.

Hushållningssällskapens organisation sträckte sig även till städerna, där

underavdelningar motsvarande sockenavdelningarna på landet skulle finnas.

Det kunde dock ifrågasättas, om dessa avdelningar i städerna vore de

lämpligaste organen för fullgörande av de på sockenavdelningarna vilande

uppgifterna, så mycket mera som det huvudsakliga arbetet där i de flesta

fall torde bliva infordrandet av felande deklarationer från ett stort antal

såsom »annan fastighet» taxerade lägenheter med ingen eller högst obetydlig

förbindelse med jordbruksnäringen. Det syntes därför lämpligare, att i

städerna vederbörande magistrater och stadsstyrelser samt i Stockholm

överståthållarämbetet trädde i stället för hushållningssällskapens sockenavdelningar

och fullgjorde de åligganden, som på landet skulle tillkomma

sagda avdelningar.

Deklarationerna till de allmänna fastighetstaxeringarna skulle av de uppgiftspliktiga

avlämnas senast den 15 september året före uppskattningsår.

Taxeringsarbetet fortginge därefter med ledning av vissa i förslaget till

taxeringsförordning fixerade tidpunkter. Senast den 15 mars skulle uppskattningsnämndernas

arbete vara avslutat och senast den 31 mars skulle

deklarationerna av uppskattningsnämndernas ordförande vara insända till

länsstyrelserna. Först sedan länsuppskattningsnämnderna avslutat sitt

arbete, eller efter den 15 juni, torde taxeringsmyndigheterna icke längre

vara i behov av deklarationerna, varför statistiska centralbyrån först efter

sistnämnda tidpunkt kunde påräkna, att materialet i dess helhet stode till

disposition för statistisk bearbetning. Då i händelse av klagomål till högre

instans taxeringsmyndigheterna kunde behöva tillgång till vissa deklarationer,

även sedan materialet ingått till statistiska centralbyrån, torde skyldighet

böra stadgas för centralbyrån att på begäran hålla materialet vederbörande

taxeringsmyndigheter tillhanda.

Så som insamlingen av uppgifterna för jordbruksräkningarna av centralbyrån

föreslagits ordnad, torde någon särskild ersättning därför åt beredningsnämndernas

ordförande icke behöva ifrågasättas. För att sockenavdelningarnas

befattning med räkningarna skulle bliva på ett tillfredsställande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

Departements
chefen.

sätt utföre!, torde däremot någon ersättning från det allmännas sida till dem

påfordras, så mycket mera som sockenavdelningarna icke hade tjänstebrevsrätt.

Deras arbete skulle emellertid enligt det framlagda förslaget bliva

avsevärt mindre än om hela insamlingsarbetet, såsom i tidigare förslag

ifrågasatts, skulle komma att omhänderhavas av dem. Med hänsyn härtill

funne centralbyrån en ersättning av fem öre per brukningsdel vara tillräcklig.

Härigenom skulle sockenavdelningarnas ordförande erhålla gottgörelse

åtminstone för direkta utlägg till porto o. dyl. I detta fall syntes

en gradering av ersättningens storlek i olika delar av landet icke påkallad.

För bestridande av ifrågavarande ersättning ansåges böra beräknas

en summa av 25,000 kronor.

I städerna, där sockenavdelningarna skulle komma att befrias från befattningen

med räkningarna och deras uppgift i stället pålades vederbörande

magistrater eller stadsstyrelser, borde ingen ersättning utgå.

Med det nära samband, som här ifrågasatts mellan jordbruksräkningarna

och de allmänna fastighetstaxeringarna, måste givetvis nämnda räkningars

genomförande i detalj bliva på det närmaste beroende av taxeringsväsendets

organisation. Denna är ännu icke definitivt fastställd, men jag utgår i det

följande ifrån, att det i proposition nr 210 till innevarande års riksdag framlagda

förslaget till taxeringsförordning kommer att bliva, i de punkter som

äro av betydelse för jordbruksräkningarna, i huvudsak antaget.

Den plan för jordbruksräkningarnas genomförande, som av statistiska

centralbyrån framlagts, synes mig kunna i det väsentliga godkännas, även

om dess genomförande på vissa punkter torde komma att möta vissa svårigheter.

Då det icke torde vara att påräkna, att taxeringsmyndigheterna skola

infordra sådana fastighetsdeklarationer, som icke anses erforderliga för själva

taxeringsarbetet, eller granska och komplettera de avgivna deklarationerna

i avseende på de speciellt för jordbruksstatistiken avsedda uppgifterna, synes

det ofrånkomligt att anlita bistånd från annat håll. Statistiska centralbyrån

har i sådant avseende föreslagit hushållningssällskapens underavdelningar.

Enär emellertid organisationen av dessa i vissa fall icke torde bliva tillräckligt

fast för att omhänderhava ifrågavarande uppdrag, synes lämpligare

att åt hushållningssällskapen själva överlämna att pröva lämpligaste sättet

för arbetets utförande, vare sig detta, såsom oftast torde komma att ske,

anförtros åt underavdelningarna eller åt andra sällskapen underlydande

organ, särskilt vandringsrättarna. Den första uppgiften för ifrågavarande

medhjälpare skulle bliva att vid behov lämna de uppgiftsskyldiga råd och

anvisningar vid blankettens ifyllande. Vidare torde deras hjälp vara erforderlig

för granskning och komplettering av de avgivna deklarationerna samt

infordrande av felande deklarationer. I så stor utsträckning som möjligt

bör givetvis detta ske utan särskilda tvångsåtgärder. Nödvändigt torde emellertid

vara att möjlighet föreligger att kunna tillgripa dylika, enär i annat fall

uppgifternas fullständighet och därmed ändamålet med hela jordbruksräkningen

skulle kunna riskeras. Där hushållningssällskapens organ icke lyckats

på frivillighetens väg erhålla erforderliga uppgifter, torde därför rätt böra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 216.

17

medgivas vederbörande sällskap att anmäla förhållandet hos länsstyrelsen,

som skulle äga att ålägga försumlig uppgiftsgivare att vid äventyr av vite

fullgöra sin uppgiftsskyldighet.

För det arbete, som enligt den här ifrågasatta planen för jordbruksräkningarnas

genomförande skulle komma att påvila hushållningssällskapen

och deras organ, synas de böra tillerkännas någon ersättning. För ändamålet

synes ett anslag å det av statistiska centralbyrån beräknade beloppet av 25,000

kronor tillfyllest. Detta anslag torde, med ledning i främsta rummet av antalet

brukningsdelar, böra av Kungl. Maj:t fördelas mellan hushållningssällskapen,

med rätt för dessa att disponera medlen på sätt de efter föreliggande

förhållanden finna lämpligt.

2. Representativa undersökningar.

I sin förutnämnda skrivelse den 9 december 1925 hava statistiska centralbyrån

och lantbruksstyrelsen föreslagit att, för erhållande av kännedom om

förändringarna i åkerjordens användning samt i kreaturens antal under de

mellan de allmänna jordbruksräkningarna liggande åren, representativa

undersökningar borde utföras, vid vilka uppgifter angående ovannämnda

förhållanden skulle införskaffas från omkring 10 procent av samtliga brukningsdelar.

Med utgångspunkt från de sålunda erhållna uppgifterna kunde

därefter för de år, då allmänna jordbruksräkningar icke ägde rum, erforderliga

beräkningar utföras angående åkerjordens användning och husdjurens

antal.

I hushållningssällskapens förvaltningsutskotts yttranden över nämnda förslag

hava invändningar på denna punkt framförts endast av tre hushållningssällskap.

Kalmar läns norra och södra hushållningssällskap anse sig

icke kunna tillstyrka de ifrågavarande representativa räkningarna, enär

några tillförlitliga beräkningar ej kunde utföras på grundval av genom

nämnda tillvägagångssätt erhållna uppgifter, och Värmlands läns hushållningssällskap

anser dem icke erforderliga.

Därjämte hava Jämtlands och Kronobergs läns hushållningssällskap påyrkat,

att ersättning måtte utgå för insamlandet av uppgifter även till de

representativa undersökningarna.

Statistiska centralbyrån har i fråga om de representativa undersökningarna

anfört, att i statistiska centralbyråns och lantbruksstyrelsens förenämnda

förslag ingen annan förändring torde vara påkallad, än att dylika representativa

undersökningar borde utföras även de år, då allmänna jordbruksräkningar

äga rum. Med den organisation, som av centralbyrån föreslagits

för nämnda räkningar, komme nämligen materialet från de allmänna jordbruksräkningarna

icke att bliva tillgängligt för statistisk bearbetning inom

sådan tid, att resultatet i avseende på åkerjordens användning kunde användas

som grundval för det löpande årets skördeberäkningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 18''i häft. i.Vr 216.) ‘2

Statistiska

centralbyrån

och lantbruksstyrelsen

deri

9/it 1925.

Yttranden av

hushållningssällskapens

förvaltningsutskott.

Statistiska

centralbyrån

den */* 1927.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

Statistiska centralbyrån har ansett, att de representativa räkningarna böra

utföras på följande sätt. Uppgiftsplikt torde icke behöva stadgas, då det

icke borde möta svårigheter att på frivillighetens väg från varje socken

erhålla erforderliga uppgifter från 710 av alla brukningsdelar. Som lokala

organ för undersökningarnas genomförande torde hushållningssällskapens

sockenavdelningar vara de lämpligaste, och det arbete, som därvid skulle

komma att påvila dem, vore att införskaffa nämnda uppgifter samt att

underkasta materialet en första granskning och därefter insända detsamma

till centralbyrån.

Någon ersättning till sockenavdelningarna för de representativa räkningarna

har centralbyrån icke ansett behöva ifrågakomma, då deras arbete för

dessa undersökningar skulle bliva jämförelsevis obetydligt och ersättningen

i de allra flesta kommuner komme att uppgå till mycket ringa belopp.

För städerna torde några representativa räkningar icke behöva utföras.

Beträffande tidpunkten för de representativa räkningarna har föreslagits,

att densamma fastställes till den 15 juli.

laiHbrukssty- Lantbruksstyrelsen anför i yttrande den 16 februari 1927 bland annat

reisen. följande.

Sedan de nya grunderna för hushållningssällskapens verksamhet numera

tillämpats under en tid av tre år, hade lantbruksstyrelsen under hand erfarit,

att åtminstone i vissa fall stora svårigheter mött att på lämpligt sätt organisera

sockenavdelningarna och för dem finna lämpliga ledare. Det förefölle

lantbruksstyrelsen uppenbart, att svårigheten att få ledare för dessa underavdelningar

måste bliva än större, därest med denna ledning komme att

vara förenad ett årligen återkommande arbete av den omfattning, varom

här vore fråga, helst som arbetet ifråga icke vore förenat med någon ersättning.

Det syntes under sådana förhållanden kunna befaras, att organisationen

kunde komma att, åtminstone i vissa fall, brista på denna punkt.

Då den representativa, årliga undersökningen vore av synnerligen stor betydelse

för hela jordbruksstatistiken, ville lantbruksstyrelsen därför ifrågasätta,

huruvida det icke borde stå hushållningssällskapen fritt att för införskaffandet

av de för dessa undersökningar erforderliga uppgifterna antingen

anlita sockenavdelningarna eller använda annan lämplig befunnen metod.

Lantbruksstyrelsen åsyftade härvid den möjligheten, att sällskapen kunde

genom vandringsrättare eller andra underlydande införskaffa ifrågavarande

uppgifter inom området i dess helhet eller del därav.

Departements- Enligt nu gällande reglemente för jordbruksstatistiken äger statistiska

CflCTCTl»

centralbyrån, för så vitt och i den omfattning ämbetsverket efter samråd

med hushållningssällskapen så finner erforderligt, genom hushållningssällskapens

sockenombud införskaffa summariska uppgifter för varje socken

angående den odlade jordens användning under det löpande året. Av statistiska

centralbyrån och lantbruksstyrelsen har emellertid framhållits, att

ifrågavarande uppgifter vore för sockenombuden svåra att meddela och (lär
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

jämte gåve ett mindre tillfredsställande resultat. I anledning härav hava

ämbetsverken föreslagit metodens utbytande mot representativa undersökningar.

Det måste otvivelaktigt vara av vikt att få de årliga uppgifterna

angående åkerjordens användning förbättrade och att kunna följa de inträffade

förändringarna i kreatursstammens storlek. Beträffande genomförbarbeten

av ämbetsverkens förslag kan jag dock icke underlåta att ställa mig tveksam

till möjligheten att på frivillighetens väg, utan åläggande av uppgiftsplikt

eller vidtagande av andra mera effektiva åtgärder, erhålla uppgifter

från ett så betydande antal jordbrukare. Det synes mig, att uppgiftsinsamlingen

skulle särskilt i de vidsträckta socknarna i de nordliga delarna av

landet komma att för hushållningssällskapens underavdelningar medföra

åtskilliga svårigheter. Jag delar därför lantbruksstyrelsens i. dess yttrande

uttalade farhågor, att uppgiften icke alltid kommer att kunna fullgöras

av sockenavdelningarna med deras i åtskilliga fall svaga organisation, samt

ansluter mig närmast till styrelsens förslag, att det bör stå hushållningssällskapen

fritt att för införskaffande av ifrågavarande uppgifter anlita

antingen sockenavdelningarna eller ock sina vandringsrättare eller andra

underlydande organ. Jag finner dock hela denna fråga alltför oviss, för

att jag för närvarande skall kunna taga definitiv ståndpunkt till densamma,

och anser därför, att den bör bliva föremål för ytterligare utredning

och att under tiden uppgifter angående den odlade jordens användning

utan större olägenhet må kunna inhämtas enligt den hittills använda metoden.

3. Den årliga skördestatistiken.

I fråga om den årliga skördestatistiken hava statistiska centralbyrån och

lantbruksstyrelsen i skrivelsen den 9 december 1925 anfört följande.

De hushållningssällskapens underavdelningar, som från och med år 1925

skulle inrättas inom samtliga socknar, hade bland annat till uppgift att

lämna biträde icke endast vid jordbruksräkningar utan även vid insamlande

av uppgifter i övrigt för jordbruksstatistiken och borde därför utan vidare

övertaga det åliggande, som enligt reglementet för jordbruksstatistiken tillkomme

hushållningssällskapens sockenombud att varje år lämna uppgifter

om skörden och arbetsprisen för jordbruksarbetare. Sockenombudens andra

åliggande att, om så påfordrades, lämna uppgifter rörande arealens användning,

behövde icke vidare ifrågakomma, därest, såsom ämbetsverken föreslagit,

för åren mellan jordbruksräkningarna uppskattningar av arealens

användning komme att utföras med tillhjälp av representativa undersökningar.

I de nya grunderna för hushållningssällskapens organisation vore även

medgivet, att för härad, tingslag eller liknande område finge inrättas högre

underavdelningar med samma åligganden beträffande jordbruksstatistiken

som de förut nämnda sockenavdelningarna. I den mån dylika häradsavdelningar

komme till stånd, borde de, om hushållningssällskapen funne det

lämpligt, träda i stället för de nuvarande häradsombuden.

Statistiska

centralbyrån

och lantbruksstyrelsen

deri

*J is 1925.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Yttrande av

bnehållningssällekapen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

På grundval av uppgifterna om den för varje växtslag använda arealen

verkställdes för närvarande beräkningen av skördens totalkvantitet med ledning

av de uppgifter om hektarskördens storlek, som till statistiska centralbyrån

ingaves från hushållningssällskapens ortsombud. I det härvid använda

rapportsystemet torde enligt ämbetsverkens nppfattning vissa jämkningar

böra vidtagas.

Uppgifter om skörden lämnades dels av hushållningssällskapens liäradsombud

före mitten av november månad, dels av sällskapens soekenombud

före utgången av februari månad nästföljande år. Avsikten härmed vore,

att statistiska centralbyrån på ett jämförelsevis tidigt stadium skulle från

ett mindre antal uppgiftslämnare erhålla mera approximativa uppgifter

såsom grundval för en preliminär beräkning av skörden, under det att

säkrare uppgifter senare skulle lamnas av de talrikare sockenombuden, sedan

tröskningen i huvudsak fullbordats. I verkligheten hade dock de tidigare

uppgifterna fått den största användningen, smedan den definitiva beräkningen

fullbordats först långt efter skördeårets utgång, då det praktiska

behovet av siffrorna redan upphört. Tidpunkten för de definitiva skördeuppgifternas

avgivande syntes emellertid utan större olägenhet kunna flyttas

till den 15 januari, då i allmänhet tröskningarna torde hava fortskridit så

långt, att jordbrukarna ägde en jämförelsevis säker kännedom om skörden

per hektar.

Behovet av en första skördeberäkning gjorde sig gällande redan omedelbart

efter skördens bärgning, och för att så långt möjligt tillgodose detta

behov hade statistiska centralbyrån de senare åren gjort en uppskattning

av skörden redan i samband med skörderapporten för september månad.

Härigenom hade vunnits en åtminstone ungefärlig kännedom om skördeutfallet

över två månader innan den s. k. preliminära skördeberäkningen

fullbordats.

För skörderapporten för september infordrades direkta uppgifter om skörden

per hektar endast beträffande höstsäden. Även beträffande hö från

odlad jord och naturlig äng samt höstsädeslialm borde dock dylika uppgifter

\ id samma tidpunkt kunna lämnas, medan det däremot för övriga växtslag

ännu torde vara för tidigt. En månad senare borde däremot uppgifter om

skörden per hektar kunna lämnas även beträffande vårsäden och möjligen

rotfrukterna, och det kunde med hänsyn härtill ifrågasättas, huruvida icke

i samband med en ny skörderapport för oktober månad uppgifter om skörden

per hektar borde införskaffas beträffande vårsäd (såväl kärna som halm)

och rotfrukter. Härigenom skulle häradsombudens i mitten av november

avgivna preliminära skördeuppgifter bliva överflödiga och statistiska centralbyråns

årliga berättelse om årsväxten kunna indragas.

Het skulle otvivelaktigt vara av intresse att före vinterns inbrott äga kännedom

om den nysådda höstsädens utveckling, och uppgifter härom, avgivna

med användning av det i årsväxt- och skörderapporterna tillämpade siffersystemet,

torde utan svårighet kunna infordras i den föreslagna, nya skörderapporten

för oktober.

Emot ämbetsverkens förslag under dessa punkter hava flertalet hushållningssällskap

intet att erinra. Endast Södermanlands läns hushållningssällskap

finner tidpunkterna för avgivande av uppgifter om skörden per

hektar av höstsäd och vårsäd i september respektive oktober alltför tidigt satta.

Kristianstads läns hushållningssällskap anser, att ett överflyttande av härads
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 216.

21

ombudens åligganden till häradsavdelningarna näppeligen torde medföra

säkrare uppgifter utan snarare tvärtom, och att därför i denna del sällskapen

borde äga rätt att ordna uppgifternas insamlande på mest betryggande

sätt. Värmlands läns hushållningssällskap ifrågasätter, att de avgivna

skördeuppgifterna borde granskas av vederbörande konsulenter.

Statistiska centralbyrån har i sitt yttrande den 5 februari 1927 oförändrat

vidhållit förenämnda av centralbyrån gemensamt med lantbruksstyrelsen

avgivna förslag beträffande den årliga skördestatistiken.

Jag finner de av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen framlagda

förslagen om vissa jämkningar i den årliga skördestatistiken lämpliga

och ansluter mig därför på denna punkt till ämbetsverkens hemställan.

4. Personalbehov och kostnadsberäkningar.

Under förutsättning av att jordbruksstatistiken organiseras i enlighet med

det av statistiska centralbyrån framlagda förslaget, har centralbyrån beräknat

behovet av arbetskraft samt kostnaderna för ifrågavarande gren av

statistiken på följande sätt:

Med utarbetande av den årliga jordbruksstatistiken vore för närvarande

sysselsatta en byråchef under halva året, en aktuarie likaledes under halva

året samt en kansliskrivare, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde under

hela året och ett kontorsbiträde under halva året. Denna personal skulle

för framtiden kunna minskas med YJirsbiträde, därest centralbyråns förslag

om representativa räkningar genomfördes och den nu utförda bearbetningen

av sockenuppgifter om åkerjordens användning därigenom bleve

överflödig. Efter denna reducering uppginge årsavlöningen till ovannämnda

personal till 19,200 kronor, och beräknades härå dyrtidstillägg efter 17 procent,

skulle personalkostnaderna för den årliga jordbruksstatistiken uppgå

till 22,400 kronor.

Tryckningskostnaderna för de för närvarande utkommande jordbruksstatistiska

publikationerna uppginge till omkring 5,000 kronor och för frågeformulär

till 900 kronor. Om förslaget att indraga den preliminära årsväxtberättelsen

och ersätta densamma med en skörderapport för oktober

månad bifölles, komme förstnämnda utgiftspost att minskas med omkring

1,000 kronor.

Kostnaderna för den årliga jordbruksstatistiken uppginge alltså enligt

ovanstående till (22,400 -j- 4,000 -f~ 900 —) 27,300 kronor. För ifrågavarande

utgifters bestridande funnes redan medel beräknade å riksstaten, vadan något

nytt anslag för ändamålet icke krävdes.

Av de ovan föreslagna specialundersökningarna skulle statistiken över

ägoslagens areal, därest det av 1923 års taxeringssakkunniga framlagda

förslaget bleve genomfört, icke komma att draga några nämnvärda kostnader.

För de vart femte år utförda jordbruksräkningarna skulle ersättningen

till hushållningssällskapens sockenavdelningar enligt det ovan framlagda

förslaget komma att uppgå till omkring 25,000 kronor. För bearbetningen

Statistiska

centralbyrån

den 6/* 1927.

Departements
chefen.

Statistiska

centralbyrån

den 6/» 1927.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

av materialet hade centralbyrån efter verkställda beräkningar funnit, att

efter all sannolikhet en besparing i kostnaderna kunde vinnas genom användande

av elektriska räkne- och sorteringsmaskiner, varför centralbyrån

i den följande beräkningen utgått ifrån, att denna metod i så stor utsträckning

som möjligt skulle komma till användning. Därvid kunde beräknas,

att arbetet komme att kräva, förutom en ledare, en tekniskt kunnig amanuens

under den tid av omkring 8 månader, som de elektriska räknemaskinerna

behövde vara i bruk, samt omkring 27 kvinnliga årsbiträden. Ledningen

av arbetet komme i så stor utsträckning som möjligt att utövas av

byråchefen å den jordbruksstatistiska byrån. Då likväl denne icke helt och

hållet kunde avvaras från sina ordinarie arbetsuppgifter och omöjligheten

att inrymma jordbruksräkningens personal inom ämbetsverkets lokaler ytterligare

försvårade en gemensam ledning, komme det att bliva nödvändigt

att anställa en kvalificerad arbetsledare. Med hänsyn härtill ansåge sig

centralbyrån böra hemställa om bemyndigande att giva arbetsledaren förste

aktuaries ställning. Skulle det emellertid visa sig möjligt att för jordbruksräkningen

erhålla lokal i omedelbar närhet av statistiska centralbyrån,

eller den förutnämnde byråchefen av andra skäl komme att kunna utöva en

mera direkt ledning av arbetet, kunde det möjligen vara tillräckligt, att åt

arbetsledaren gåves aktuaries ställning.

Kostnaderna för den för en allmän jordbruksräkning erforderliga personalen

kunde i anslutning till ovanstående beräknas på följande sätt. För

en ledare (förslagsvis beräknat enligt löneklass 23) avlöning under 12 månader

7,212 kronor, för ett tekniskt biträde (förslagsvis enligt löneklass 16)

under 8 månader 3,064 kronor samt för 27 extra skrivbiträden (löneklass

c) under 12 månader 49,572 kronor, eller tillsamman 59,800 kronor. Beräknades

härå dyrtidstillägg efter 17 procent, skulle personalkostnaderna

uppgå till inalles omkring 70,000 kronor. Härtill komme kostnader för

hyra av elektriska räknemaskiner samt anskaffning av räknekort omkring

12,000 kronor, tryckning av blanketter och redogörelsen för räkningens

resultat 10,000 kronor samt ovannämnda kostnader för materialets insamling

25,000 kronor. Någon särskild, kostnad för lokalhyra hade icke upptagits,

då centralbyrån förutsatte, att erforderligt utrymme för utredningen

kostnadsfritt kunde erhållas i av statsverket disponerad lokal eller att eventuella

utgifter för hyra liksom för allmänna expenskostnader skulle få bestridas

av sjunde huvudtitelns anslag för expenser, skrivmaterialier etc.

Enligt förestående beräkning skulle totalkostnaderna för en jordbruksräkning

uppgå till omkring 117,000 kronor, vilka fördelade på fem år motsvarade

en årskostnad av i runt tal 23,400 kronor.

De föreslagna, årligen återkommande representativa jordbruksräkningarna

beräknades draga en arbetskostnad, inklusive dyrtidstillägg, av omkring

9,500 kronor samt tryckningskostnader för blanketter m. m. av 1,000 kronor,

eller tillsamman 10,500 kronor.

I enlighet med ovanstående beräkningar kunde kostnaderna för jordbruksstatistiken

efter ämbetsverkets här framlagda förslag sammanfattas på följande

sätt:

I. Den årliga statistiken.

Avlöningar (inklusive dyrtidstillägg)

Tryckningskostnader..............................

Totalkostnad Kostnad per år

kronor kronor

............................ — 22,400

............................_ —__4,900

Summa kronor — 27,300.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

23

Totalkostnad Kostnad per år

kronor kronor

II. Jordbruksräkning.

Insamlingskostnader......................

Avlöningar (inkl. dyrtidstillägg)

Maskiner och räknekort...............

Tryckningskostnader......................

25.000 5,000

70.000 14,000

12.000 2,400

10.000 2,000

Summa kronor 117,000 23,400.

III. Representativ räkning.

Avlöningar (inkl. dyrtidstillägg)

Tryckningskostnader ...................

9,500

1,000

10,500.

Summa kronor

Summa för hela jordbruksstatistiken kronor 61,200.

Av de beräknade kostnaderna för en allmän jordbruksräkning torde dyrtidstillägget,

10,200 kronor och tryckningskostnaderna, 10,000 kronor, böra,

i likhet med vad som skett ifråga om valstatistiken och 1920 års folkräkning,

utgå av de för respektive ändamål å vederbörande huvudtitel beviljade särskilda

anslagen. Statistiska centralbyrån kunde för sin del icke biträda

statskontorets mening (statskontorets yttrande se sid. 7), att ifrågavarande

utgifter borde gäldas av särskilt anvisade medel och ej belasta de å nionde

huvudtiteln för berörda ändamål uppförda anslag, då, enligt centralbyråns

uppfattning, ifrågavarande jordbruksräkningar i likhet med valstatistiken

och folkräkningarna, ehuru icke årligen återkommande, likväl vore att anse

som ett led i statistiska centralbyråns ordinarie arbetsuppgifter.

Efter frånräknande av förutnämnda dyrtidstillägg och tryckningskostnader

återstode för den första jordbruksräkningens genomförande en kostnad av

96,800 kronor. Då av riksdagen för vart och ett av åren 1921 och 1922 för

anordnande av en allmän jordbruksräkning anvisats ett extra reservationsanslag

av 70,000 kronor, funnes, såsom även statskontoret framhölle, ett belopp av

140,000 kronor tillgängligt för den ifrågasatta jordbruksräkningen, vadan

några ytterligare medel icke behövde för ändamålet anvisas.

Då det vore angeläget, att den statistiska bearbetningen av materialet från

nämnda räkning toge sin början så fort som möjligt, och det icke torde vara

uteslutet, att centralbyrån kunde under hand från vederbörande länsstyrelser

erhålla en del av de vid fastighetstaxeringen avgivna deklarationerna redan

under första hälften av år 1928, vore det önskvärt, att en del av ovannämnda

medel ställdes till centralbyråns disposition redan för budgetåret

1927—1928, under det att den väsentliga delen av kostnaderna komme att

belöpa på budgetåret 1928—1929. Huru stort belopp, som kunde komma att

erfordras för 1927—1928 vore emellertid icke möjligt att angiva.

Statistiska centralbyrån utginge ifrån att, därest medgivande att få disponera

förenämnda, tidigare reserverade medel för ifrågavarande jordbruksräkning

av riksdagen utverkades, hinder icke skulle möta att taga erforderligt

belopp i anspråk under budgetåret 1927—1928.

De representativa årliga jordbruksräkningarna komme, under förutsättning

att den första allmänna jordbruksräkningen komme till stånd år 1927, att

taga sin början år 1928, vadan något anslag för ändamålet icke vore erforderligt

å riksstaten för budgetåret 1927—1928.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

Gent emot statistiska centralbyråns uppskattning av kostnaderna för en

allmän jordbruksräkning har jag intet att erinra. Även jag är av

den mening, att utgifterna för dyrtidstillägg och tryckning höra bestridas

av de för respektive ändamål å sjunde huvudtiteln beviljade särskilda anslag.

Avdragas nämnda utgifter (10,200 + 10,000 =) 20,200 kronor från kostnaderna

för jordbruksräkningen, 117,000 kronor, återstår därefter ett belopp av 96,800

kronor att bestridas av de av riksdagen för åren 1921 och 1922 för anordnande

av en allmän jordbruksräkning beviljade extra reservationsanslagen å

sammanlagt 140,000 kronor.

Av mig föreslagna förändringar i jordbruksstatistikens organisation påkalla

inga särskilda anslag å riksstaten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att för anordnande under år 1927, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad ovan av mig föreslagits, av en allmän jordbruksräkning må tagas i

anspråk erforderligt belopp av de av riksdagen å extra stat för ett vart av

åren 1921 och 1922 för anordnande av en sådan räkning anvisade medlen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Vid protokollet:

Hugo Nordlander.

s. 25 Kontrollera mot PDF

w tc

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

25

Bilaga.

Av statistiska centralbyrån uppgjort förslag å uppgifter för 1927 års

jordbruksräkning.

1.

2.

2 a.

3.

3. ''a.

4.

5.

5 a.

6.

7.

8.

B.

C.

1.

1.

2.

1.

2.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

A. Fastighetens hela areal

(utom vatten):

Åker .................................

Trädgård *...........................

därav köksväxtodlingar • • ha

Ängsmark ...........................

därav slåtteräng............ ha

Kultiverad betesmark............

Produktiv skogsmark............

därav icke kultiverad hagmark

........................ ha

övrig areal ........................

Summa areal ...................

därav odlingsmark............

Hektar

Nyodlingar fr. o. m. år 1922

Av åkerjorden äro täckdikade:

Med rör..............................

Med sten ..........................

Med annat material ............

D. Gödselvård:

Ja el. nej

Finnes gödselstad med ogenomtränglig

botten:

a) av cement? ...............

b) av annat material?......

Finnes cementerad urinbrunn?

E- Fruktträd:

Äppelträd ......................

Päronträd .......................

F. Åkerjordens användning

sommaren 1927:

Höstvete.........................

Höstråg ..........................

Värvete ........................

Vårråg ..........................

Korn .............................

Havre............................

Blandsäd .......................

Ärter ............................

Bönor.............................

Antal

Hektar

| Hektar

10. Vicker .............................

11. Potatis .............................

12. Sockerbetor ........................

13. Foderrotfrukter ..................

14. Grönfoder av säd o. baljväxter

15. Vall till höskörd..................

16. Vall till fröskörd.................

17. Vall till bete och grönfoder.

18. Lucernvall till höskörd.........

19. Lucernvall till bete o. grönfoder

20. Lin ..................... , ............

21. Fröodling ........................

22. Trädgårdsväxter (på åkern) ...

23. Andra växtslag ....................

24. Helträda ........................

25. Obrukad åkerjord ...............

26. Summa åker.......................

G. Antalet husdjur vid tiden för

uppgifternas avlämnande:

Antal

1. Hingstar, 4 år och däröver ...

2. Valackar o. ston, 4 år o. däröver

3. Unghästar, 1—4 år...............

4. Föl ....................................

5. Oxar, 2 år och däröver........

6. Tjurar, 2 år och däröver ......

7. Kor (och kvigor, som kalvat)

8. Ungtjurar och stutar, 1—2 år

9. Kvigor, som ej kalvat .........

10. Kalvar (under 1 år) ............

11. Baggar ...........................

12. Tackor .............................

13. Lamm (under 1 år) ..............

14. Getter ................................

15. Killingar (under 1 år) .........

16. Fargaltar ...........................

17. Modersuggor.......................

18. Gödsvin.............................

19. Grisar (under 4 mån.) .........

20. Höns .................................

21. Kycklingar (födda under året)

22. Kalkoner (även ungar) .........

23. Gäss (även ungar) ...............

24. Ankor (även ungar)...............

25. Bisamhällen ........................

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 18''t höft. (Nr 210.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av en allmän jor dbruksr åkning. a1 i texten
  2. JoU 1927:78 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anordnande av en allmän jordbruksråkning. s. 1 i texten