Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av komministersgården i S:t Lars församling i Linköping

8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:22, Angående försäljning av komministersgården i S:t Lars församling i Linköping

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.

1

Nr 22.

K/ungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

komministersgården i S:t Lars församling i Linköping;

given Stockholms slott den 4 januari 1927.

Kungl. Maj:t. vill härmed, under åberopande av dels bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 30 september 1926 och

den 4 januari 1927, dels ock kyrkomötets bilagda skrivelse den 30 oktober

1926, nr 22, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till

riksdagen föredragande departementschefen hemställt,

GUSTAF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet i Sigtuna den SO september

1926.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyeén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:

I skrivelse den 26 september 1922 anhöllo stadsfullmäktige i Linköping,

att, enär en del av den åt komministern i S:t Lars församling upplåtna

boställsgarden, tomten nr 82 i S:t Lars kvarter i Linköping med en areal

av 1,794 kvadratmeter, enligt fastställd stadsplan behövde tagas i anspråk

för breddning av S:t Larsgatan, sagda boställsgård måtte få av staden förvärvas

till pris, som Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma och mot

skyldighet för staden att åt bemälde komminister upplåta tomt till ny boställsgård.

I häröver avgivet utlåtande erinrade kammarkollegiet, bland annat,

att syftet med stadsfullmäktiges framställning lämpligast syntes kunna vinnas

medelst expropriation av för ga tu regleringen erforderlig mark enligt lagen

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 20 höft (Nr 22—23.) 1

Försäljning

av komministersgården

i S:t Lars

församling i

Linköping.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.

om fastighetsbildning i stad den 12 maj 1917, samt att för övrigt förutsättning

för tillämpning av § 62 ecklesiastik boställsordning icke förelåge.

Genom beslut den 5 juli 1923 fann Kungl. Maj:t ifrågavarande ansökning

ej föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan staden härefter erhållit stämning till rådhusrätten å vederbörande

för expropriation av den del av boställsgården, som enligt stadsplanen skulle

utläggas till gata, och inför rätten nämnd tillsatts för bestämmande av

expropriationsersättningen, föreskrev nämnden genom beslut den 17 december

1924, att staden för det för utvidgning av gatan erforderliga området av

boställsgården, vilket område utgjorde 135 kvadratmeter, skulle till pastoratet

erlägga lösen med 4,500 kronor. Härjämte föreskrevs, att staden skulle till

pastoratet såsom ersättning för vissa kostnader, som orsakades av gatumarkens

frånskiljande från tomten, utgiva vissa i beslutet särskilt angivna

belopp. Genom utslag den 16 februari 1925, som enligt av magistraten

meddelad uppgift vunnit laga kraft, blev expropriationsnämndens beslut

med undantag av viss angiven punkt av rådhusrätten fastställt.

Hos Kungl. Maj:t hava nu Linköpings domkyrkoförsamling och S:t Lars

församling jämlikt beslut å gemensam kyrkostämma den 18 november 1925

anhållit, att den åt komministern i S:t Lars församling upplåtna boställsgården

måtte få försäljas till staden till det pris per kvadratmeter, som

expropriationsnämnden åsatt den del av boställsgården, vilken erfordras till

gatumark, eller 33 kronor 33 öre per kvadratmeter, i vilket pris jämväl de

å bostället befintliga byggnaderna, med ett åsatt taxeringsvärde av 1,700

kronor, skulle inbegripas. Tillika hava församlingarna gjort framställning

om godkännande av annan plats för prästgård åt nämnde komminister samt

rörande dispositionen av de vid gamla boställsgårdens försäljning inflytande

köpeskillingsmedlen.

Så vitt angår frågan om försäljning av ifrågavarande boställsgård hava

församlingarna därvid anfört, bland annat, följande:

Då komministersgårdens bostadshus till ungefär en tredjedel är beläget

på den fastställda gatumarken, följer härav, att huset måste flyttas in på,

eventuellt nedrivas och återuppföras å den återstående delen av bostället

eller också därstädes uppföras en helt ny komministersbostad. Enligt för

Linköpings stad gällande byggnadsordning må ej vid S:t Larsgatan i gatulinjen

uppföras annat än stenhus, och byggnadsnämnden har förklarat sig

i förevarande fall ej kunna dispensera härifrån. Följden härav blir givetvis

den, att byggnaden måste förläggas inne på tomten.

Då tomten ifråga är belägen vid en av stadens förnämsta affärsgatoi och

viktigaste trafikleder med nyuppförda moderna byggnader och affärshus

samt synnerligen livligt trafikerad, skulle det vara i hög grad olämpligt och

oändamålsenligt att därstädes uppföra en komministersbostad av den storlek,

ecklesiastik boställsordning föreskriver. Med det utmärkta läge tomten

har, kan den givetvis utnyttjas på ett bättre och mer ekonomiskt sätt genom

att utmed gatan uppföres ett större stenhus, som går i stil med de tomten

angränsande stora och moderna stenhusbyggnaderna. Det skulle i hög grad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. 3Iaj:ts proposition Nr 22. 3

skämma gatubilden, om inne å tomten uppfördes en mindre byggnad, försedd

med ett utmed gatan gående staket.

Härigenom skulle bildas en synnerligen missprydande lucka i kvarterets

fasadlänga mot S:t Larsgatan lämnande tvenne brandgavlar obetäckta, vilket

skulle verka stötande i gatubilden samt fördärva helhetsintrycket av kvartersfasaden.

Stadsfullmäktige hava vid sammanträde den 17 december 1925 förklarat

sig villiga att till det av kyrkostämman föreslagna priset inköpa komministersgården

och tillika tillstyrkt bifall till kyrkostämmans framställning.

Magistraten har i skrivelse den 3 mars 1926 anfört bland annat följande:

För magistraten står det utan vidare klart, att tomten nr 82 S:t Lars

kvarter är i högsta grad olämplig till tomt för prästgård. Utöver de skäl,

som den gemensamma kyrkostämman anfört emot tomtens bebyggande med

prästboställe, vill magistraten framhålla, att redan nu i tomtens gränser mot

fastigheterna nr 19 b och 112 S:t Lars kvarter brandmurar av mera än tre

våningars höjd finnas uppförda, och att, såsom ett av magistraten anskaffat

utlåtande irån stadsarkitekten Olof Lundgren utvisar, den möjligheten icke

är utesluten, att tomten i en framtid kan bliva på alla sidor, utom givetvis

i gränsen mot gatan, kringbyggd av brandmurar från 18 ända upp till 26

meters höjd. Därest tomten skall bibehållas såsom prästboställe, kan med

hänsyn till ecklesiastik boställsordnings bestämmelser om prästgård icke

komma ifråga att där uppföra sätesbyggnad av större höjd än en våning

jämte möjligen vindsvåning. Vare sig en byggnad av denna storlek förlägges

i gatulinjen eller förlägges inne å själva tomten, så kommer tomten att bliva

bebyggd på ett i alla avseenden olämpligt sätt. De höga brandmurarna

omkring tomten skulle såväl i ena som i andra fallet framträda på ett sätt,

som måste verka stötande för ögat och skämma den i övrigt ganska tilltalande

stadsbilden omkring tomten. Därtill kommer att, om prästgårdsbyggnaden

förlägges inne å själva tomten, densamma, inklämd som den blir

mellan de höga brandmurarna, får ett för ett bostadshus synnerligen ohygieniskt

och olämpligt läge och att, om boställsbyggnaden förlägges i gatulinjen,

tomten innanför boställshuset blir för boställshavaren så gott som

onyttig. Enligt magistratens förmenande föreligger här ett fall, där synnerligen

goda skäl tala för tillämpning av 62 § i ecklesiastik boställsordning.

Det pris, som Linköpings stad bjudit för fastigheten nr 82 S:t Lars kvarter,

finner magistraten vara skäligt.

Domkapitlet i Linköping har i skrivelse den 28 juni 1926 tillstyrkt bifall

till kyrkostämmans framställning.

Länsstyrelsen i Linköping, som den 7 augusti 1926 yttrat sig i ämnet,

har därvid instämt i det av magistraten avgivna yttrandet. I fråga om

beloppet av den tilltänkta köpeskillingen anför länsstyrelsen bland annat:

Åren närmast före 1922 var fastigheten taxerad till 49,800 kronor, varav

27,000 kronor belöpte å tomten och 22,800 kronor å byggnaderna. Vid

1922 års fastighetstaxering höjdes tomtvärdet till 54,000 kronor, vilket, då

tomten omfattar 1,794 kvadratmeter, närmast motsvarar 30 kronor per

kvadratmeter, men sänktes byggnadsvärdet till den i och för sig orimligt

låga siffran 1,700 kronor, ehuru åbyggnaderna icke undergått någon nämnvärd

förändring. Anmärkas bör, att vid samma taxering de mitt emot

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.

tomten nr 82 på andra sidan S:t Larsgatan belägna fastigheterna åsattes

tomtvärden efter 30 kronor per kvadratmeter. Den bjudna köpeskillingen

skulle efter uträkning uppgå till cirka 59,800 kronor, och skulle, om man

alltjämt räknar med ett tomtvärde av 30 kronor per kvadratmeter, därav

5,800 kronor belöpa å byggnaderna. Av det ovan sagda framgår, att detta

belopp endast motsvarar en bråkdel av byggnadernas verkliga värde. Då

emellertid parterna numera äro ense om köpeskillingen, synes överlåtelsen

icke böra omintetgöras genom nyss påpekade omständighet, helst som byggnadernas

värde i stadens hand säkerligen visar sig bliva skäligen obetydligt,

då de i en snar framtid torde komma att rivas i och för gatureglering.

KammarMlegiet har den 2 september 1926 avgivit yttrande i ärendet och

därvid anfört bland annat följande:

Den nuvarande boställsgården för komministern i S:t Lars församling

skulle väl — i händelse någon försäljning till staden på sätt nu är avsett

icke kommer till stånd — genom avstyckning av dithörande gatumark och

den i sammanhang därmed nödiga inflyttningen av bostadshuset till ett med

avseende å omgivningen avsevärt sämre läge på tomten förlora i lämplighet

för sitt ändamål, men knappast i så väsentlig grad att den icke skulle kunna

utan synnerlig olägenhet för sitt ändamål bibehållas. Förutsättning för tilllämpning

av 62 § ecklesiastik boställsordning om prästgårds försäljning torde

sålunda icke kunna anses vara här för handen. För medgivande till den

nu sökta försäljningen torde alltså krävas medverkan av riksdag och kyrkomöte.

^ ,

I sak synes en dylik försäljning fullt motiverad. Då tomten med sm

nuvarande användning varken är eller kan bliva ekonomiskt utnjdtjad, måste

ett tillgodogörande av fastighetens betydande tomtvärde genom föryttring

lända det ecklesiastika avlöningsintresset till påtaglig fördel, på samma gång

stadens allmänna intresse ur utvecklingssynpunkt givetvis måste komma att

i sin mån främjas genom att tomten göres åtkomlig för en lämplig och fullt

ekonomisk användning.

I den av stadsfullmäktige erbjudna köpeskillingen, 33 kronor 33 öre per

kvadratmeter, motsvarande det värde vederbörande expropriationsnämnd

åsatt den till gata utlagda delen av tomten, har icke beräknats något värde

å själva åbyggnaden. Detta förhållande kan antagas hava sin grund däri

att vid ett ekonomiskt utnyttjande av tomten den därå nu uppförda byggnaden

icke för staden kan hava annat värde än materialvärdet efter avdrag

av rivningskostnaden, samt att det av expropriationsnämnden åsätta värdet

just avser tomtvärdet vid ett sådant utnyttjande av tomten som nyss sagts.

Med hänsyn härtill torde någon annan berättigad anmärkning mot köpeskillingen

icke kunna anföras än att till densamma torde böra läggas byggnadens

nyssnämnda material värde, vilket med ledning av det därå år 1922

satta taxeringsvärdet torde kunna uppskattas till 1,700 kronor. I sin helhet

skulle köpeskillingen då komma att utgöra i runt tal 61,500 kronor.

Från kollegiets beslut var en av de i detsamma deltagande ledamöterna

så till vida skiljaktig, att han ansåg 62 § ecklesiastik boställsordning här

tillämplig.

Av handlingarna i ärendet framgår, att ifrågavarande tomt — vilken, inklusive

det område, som skall frånskiljas till gata, har en areal av 1794

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.

kvadratmeter och, byggnaden medräknad, ett taxeringsvärde av 55,700 kronor—- numera icke kan anses lämplig såsom plats för prästgård, anordnad på sätt

i ecklesiastik boställsordning stadgas. Däremot har tomten, belägen som

den är vid en av stadens förnämsta affärsgator och viktigaste trafikleder,

ett betydande tomtvärde. Med hänsyn härtill måste, såsom kammarkollegiet

framhållit, en försäljning av tomten lända det ecklesiastika avlöningsintresset

till påtaglig fördel. Därtill kommer, att det ur stadens synpunkt

är synnerligen önskvärt, att tomten bebygges på ett med hänsyn till gatubilden

lämpligt sätt.

I likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter anser jag mig fördenskull

böra förorda, att försäljning av ifrågavarande tomtområde medgives.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, hava meningarna varit

delade i frågan, huruvida 62 § ecklesiastik boställsordning är tillämplig i

nu förevarande fall eller icke. Vid sådant förhållande har jag ansett mig

böra förorda, att kyrkomötets medgivande till försäljningen nu måtte inhämtas,

och är det min avsikt att, därest sådant medgivande lämnas, sedermera

hemställa, att försäljningsfrågan underställes riksdagens prövning.

Det synes mig icke nödigt att i nu förevarande sammanhang fatta position

till spörsmålet, huruvida det av staden erbjudna priset bör godtagas,

eller huruvida tomten möjligen bör utbjudas på offentlig auktion. Avgörandet

härutinnan torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t, eventuellt efter

införskaffandet av ytterligare utredning. Att försäljning under inga förhållanden

bör ske till lägre pris än det av staden erbjudna eller 33 kronor 33

öre per kvadratmeter av tomtens areal, torde vara uppenbart, Därest försäljning

till staden kommer till stånd, synes vid prisets bestämmande böra

särskilt beaktas att staden, därigenom att expropriationen ej behöver fullföljas,

befrias från gäldandet av vissa av expropriationsnämnden bestämda,

ej obetydliga ersättningsbelopp.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t täcktes inhämta kyrkomötets

yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del medgiver,

att komministersgården i S:t Lars församling i Linköping

må på sätt och under villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer,

försäljas till pris oj understigande 33 kronor 33 öre för

kvadratmeter av tomtens areal.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnar, att skrivelse i ämnet av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till kyrkomötet.

Ur protokollet:

Axel Wennerholm.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.

Bilaga.

Kungl. Maj.ts skrivelse till kyrkomötet angående försäljning av

komministersgården i S:t Lars församling i Linköping:

given Sigtuna den 30 september 1926.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, inhämta kyrkomötets

yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del lämnar det medgivande, som

omförmäles i föredragande departementschefens hemställan.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas kyrkomötet.

Under Hans Majestäts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ä. J. F. Almkvist.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 22, angående försäljning av

komministersgården i S:t Lars församling i Linköping.

(Särskilda utskottets betänkande nr 5.)

TILL KONUNGEN.

I en till kyrkomötet den 30 september 1926 avlåten skrivelse, nr 18, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, förklarat sig vilja inhämta

kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del medgåve, att komministersgården

i S:t Lars församling i Linköping finge på sätt och under

villkor, som Eders Kungl. Maj:t bestämde, försäljas till pris ej understigande

33 kronor 33 öre för kvadratmeter av tomtens areal.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 30

september 1926 har föredragande departementschefen anfört bland annat

följande:

Det syntes departementschefen icke nödigt att i nu förevarande sammanhang

fatta position till spörsmålet, huruvida det av staden erbjudna priset

borde godtagas, eller huruvida tomten möjligen borde utbjudas på offentlig

auktion. Avgörandet härutinnan torde höra överlämnas åt Kungl. Maj:t,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!,. May.ts proposition Nr 22.

eventuellt efter införskaffandet av ytterligare utredning. Att försäljning under

inga förhållanden borde ske till lägre pris än det av staden erbjudna, eller

33 kronor 33 öre per kvadratmeter av tomtens areal, torde vara uppenbart.

Kyrkomötet bar för sin del funnit, att det senaste taxeringsvärdet av

byggnaderna, 1,700 kronor, icke kan anses stå i något rimligt förhållande till

det samma byggnader före år 1922 åsätta taxeringsvärdet, 22,800 kronor.

Det ecklesiastika avlöningsintresset torde enligt kyrkomötets förmenande bäst

bliva tillgodosett genom tomtens med därå varande byggnaders utbjudande

på offentlig auktion. I vart fall synes en förnyad utredning om tomtens

med därå varande byggnaders värde vara av behovet påkallad. I likhet

med föredragande departementschefen finner kyrkomötet uppenbart, att försäljning

under inga förhållanden bör ske till lägre pris än det av staden

erbjudna eller 33 kronor 33 öre per kvadratmeter av tomtens areal.

Av handlingarna i ärendet har kyrkomötet inhämtat, att en verkställd utredning

synts giva vid handen, att ifrågavarande tomt tillhör S:t Lars kyrka.

Frågan om eventuella försäljningsmedels disposition torde enligt kyrkomötets

förmenande böra behandlas med hänsyn tagen till denna omständighet.

Likaså förutsätter kyrkomötet, att vid en eventuell försäljning särskild

uppmärksamhet riktas därpå, att enskild rätt ej trades för nära.

I anslutning till vad nu anförts får kyrkomötet i underdånighet anmäla,"

att kyrkomötet för sin del medgivit, att komministersgården i S:t Lars

församling i Linköping må på sätt och under villkor, som Eders Kungl.

Maj:t bestämmer, försäljas till pris ej understigande 33 kronor 33 öre för

kvadratmeter av tomtens areal.

Stockholm den 30 oktober 1926.

Underdånigst.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1927.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thybén, Ribbing, Meurbing, Gärde, Pettersson, Hebbström, Rosen,

IIamrin, Abmkvist, Lybeeg.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Almkvist anmäler härefter

kyrkomötets skrivelse den 30 oktober 1926, nr 22, angående försäljning av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.

komministersgården i S:t Lars församling i Linköping samt hemställer, att

Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen att för dess del medgiva,

att komministersgården i S:t Lars församling i Linköping

må på sätt och under villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer,

försäljas till pris ej understigande 33 kronor 33 öre för

kvadratmeter av tomtens areal.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:30 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av komministergården i S:t Lars församling i Linköping. a1 i texten
  2. JoU 1927:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående försäljning av komministersgården i S.t Lars församling i Linköping. a1 i texten