Angående uppförande av ett posthus i Umeå
1927-03-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1927:224, Angående uppförande av ett posthus i Umeå
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 224.
1
Nr 224.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående uppförande av
ett posthus i Umeå; given Stockholms slott den 11 mars
1927.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
C. Meurling.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 mars 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Tiiykén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,
Almkvist, Lyberg.
Departementschefen, statsrådet Meurling anför:
Postkontoret i Umeå har alltsedan år 1902 varit inrymt i riksbankshuset därstädes;
förutom riksbankens avdelningskontor och postkontoret är jämväl telegrafstationen
förlagd i fastigheten. Sedan länge hava de av postverket disponerade
utrymmena — upptagande en yta av 282,75 kvadratmeter -— befunnits
för trånga och beredande av större lokaler har framträtt såsom ofrånkomligt
med hänsyn till det behöriga handhavandet av poströrelsen, som från år 1902
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 191 käft. (Nr 224.) 1
Inledning.
Inköp av
tomten nr i
i kv.
Fabriken.
1925 års
nybyggnads
förslag.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 224.
undergått en betydande stegring. Det ökade lokalbehovet har emellertid icke
lämpligen kunnat tillgodoses inom fastigheten, särskilt som större utrymmen
äro oundgängligen erforderliga jämväl för telegrafstationen, vilken bland annat
med hänsyn till de med dess flyttning förenade avsevärda kostnaderna ansetts
böra i första hand få utnyttja befintliga utvidgningsmöjligheter.
Som andra för inrymmande av postkontoret lämpliga, staten tillhöriga fastigheter
icke stå till buds och då förhyrande på godtagbara villkor av lokaler
med gynnsamt läge och möjlighet till framtida utvidgningar icke visat sig
genomförbart, har lösningen av postkontorets lokalfråga ansetts icke kunna ske
på annat och lämpligare sätt än genom anskaffande av egen fastighet. Ännu
ett skäl till en dylik åtgärd har ansetts ligga däri, att ytterligare lokalbehov
komme att uppstå, om, såsom ifrågasatts, till Umeå förlädes postdirektionen i
ett blivande nytt postdistrikt, vars inrättande länge varit påtänkt.
På därom av Kungl. Maj:t i proposition nr 102 till 1924 års riksdag gjord
framställning ställde riksdagen till förfogande ett belopp av 9,000 kronor
för inköp för postverkets räkning av den Umeå stad tillhöriga, obebyggda
tomten nr 2 i kvarteret Fabriken i Umeå, belägen i stadens centrala del på
obetydligt avstånd från järnvägsstationen. Genom brev den 16 maj 1924 uppdrog
Kungl. Maj:t åt generalpoststyrelsen att för statsverkets räkning inköpa
tomten ifråga, som är av rektangulär form och belägen i hörnet av Rådhusesplanaden
och Nygatan, med den längre sidan utmed sistnämnda gata.
I samband med behandling av förslag till tomtindelning i kvarteret Fabriken
framhöll sedermera byggnadsstyrelsen, dels att det vore mindre lämpligt
att, såsom föreslagits, uppdela kvarterets fasadlinje mot Rådhusesplanaden i
två tomter, dels att postbyggnaden borde förläggas med huvudfasaden utefter
kvarterets mot Rådhusesplanaden vettande sida. Efter förda underhandlingar
erbjöd Umeå stad postverket att få i stället för tomten nr 2 utan förhöjning
i köpeskillingen, 9,000 kronor, förvärva 2,140 kvadratmeter av den
utmed Rådhusesplanaden belägna delen av kvarteret under villkor likväl, dels
att där uppfördes en hela kvarterets bredd1 vid esplanaden upptagande byggnad,
dels att en postdirektion förlädes till staden och att lokaler för denna inreddes
i byggnaden. Dessa villkor ansåg sig generalpoststyrelsen kunna godtaga
och framlade i skrivelse den 3 mars 1925 för Kungl. Maj:t ett på ritningar
av professorn E. Lallerstedt grundat förslag om uppförande utmed
Rådhusesplanaden av en byggnad, inrymmande dels lokaler för postkontor
och postdirektion dels vissa bostadslägenheter. Byggnadskostnaderna beräknades
till 638,000 kronor. Förslaget föranledde emellertid icke proposition till
1925 års riksdag och i skrivelse den 28 augusti 1925 med anslagsäskanden till
1926 års riksdag förnyade styrelsen därför sin framställning. Styrelsen påpekade
därvid, att lokalförhållandena vid postkontoret i Umeå krävde åtgärder
snarast möjligt samt att styrelsen hade för avsikt att inom en nära framtid
inkomma med förslag till bland annat förläggande av postdirektionen i norra
distriktet till Umeå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 224.
3
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t i samband med avlåtandet
av statsverkspropositionen till 1926 års riksdag vitsordade föredragande departementschefen
behovet av förbättrade lokaler men förklarade sig anse, att
avgörandet av spörsmålet om uppförande av posthusbyggnaden lämpligen borde
anstå, tills ståndpunkt fattats i de under utredning varande frågorna om änrad
distriktsindelning m. m. Något äskande om byggnadsanslag gjordes därför
icke heller till 1926 års riksdag.
Sedan i sammanhang med spörsmålet om ordnande av telegrafstationens Ifrågasatt
lokalförhållanden i riksbankshuset fråga uppkommit om överförande av detta ^f/kontor''
hus i telegrafverkets ägo och sålunda en förflyttning från riksbankshuset av och riksjämväl
riksbankskontoret kunde tänkas, gjorde Umeå stadsfullmäktige i bankskontor.
februari 1926 den ändringen i sitt tidigare erbjudande beträffande tomten utmed
Rådhusesplanaden, att tomten i fråga skulle upplåtas till postverket eller
fullmäktige i riksbanken under villkor, bland annat, att därå uppfördes en tre
våningar hög byggnad, inrymmande i bottenvåningen postkontor och riksbankskontor,
samt att arbetet med byggnadens uppförande skulle påbörjas under sommaren
1926.
Av 1926 års riksdag fattades på framställning av bankofullmäktige beslut
om riksbankshusets i Umeå överlåtelse till telegrafverket i syfte att detta
verks lokalförhållanden skulle bättre kunna ordnas; i samband därmed tillförsäkrades
emellertid riksbankens avdelningskontor dispositionsrätt över erforderliga
lokaler i detta hus för en tid av 10 år framåt.
De uppställda villkoren för erhållande av tomten utmed Rådhusesplanaden
kunde sålunda icke fyllas. Då emellertid generalpoststyrelsen allt fortfarande
ansåg sig böra försöka få den tilltänkta posthusbyggnaden förlagd utmed esplanaden
och jämväl låtit utarbeta ett reviderat förslag härutinnan, slutande å eu
kostnadssumma av 356,110 kronor, anhöll styrelsen hos stadsfullmäktige i Umeå
om besked, huruvida icke tomtmarken i fråga kunde mot den ursprungliga
köpeskillingen, 9,000 kronor, får inköpas utan några villkor. Stadsfullmäktige
höjde emellertid tomtpriset till 21,000 kronor.
I skrivelse den 11 oktober 1926 har generalpoststyrelsen ånyo gjort framställning
om uppförande av posthus i Umeå och därvid i huvudsak anfört:
Med hänsyn till den av Umeå stad begärda förhöjningen av tomtpriset hade
styrelsen funnit sig böra undersöka möjligheterna att för nybyggnaden i fråga
använda den av staden ursprungligen erbjudna, utmed Nygatan och vid hörnet
av Rådhusesplanaden belägna tomten nr 2 i kvarteret Fabriken, beträffande
vilken köpeavtal numera slutits mellan styrelsen och staden.
Styrelsen hade därför uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att uppgöra
förslag till nybyggnad å denna tomt. Av förslaget, som avsåge uppförande av
en huvudbyggnad med fasad mot esplanaden samt en flygel i vinkel härmed
utefter Nygatan, ävensom en garagebyggnad å gården, fra.mginge enligt styrelsens
mening, att fullgoda lokaler för postverket kunde på detta sätt erhållas.
Då dessutom kostnaden för genomförande av detta förslag — av professor
Lallerstedt beräknad till 296,098 kronor — ställde sig avsevärt lägre
1926 års
nybyggnads
förslag.
Generalpost
styrelsen.
4
Kungl. Maj ds proposition nr 224.
Byggnads
styrelsen.
än kostnaderna för en byggnad helt utmed esplanaden, särskilt om tomtpriserna
toges i betraktande, saknade styrelsen anledning att påyrka byggnadens
uppförande utmed esplanaden.
Vad beträffar byggnadens storlek hade styrelsen ej ansett sig böra ifrågasätta
större byggnad än som för närvarande oundgängligen erfordrades. Huset
skulle uppföras i två våningar, varav den nedre skulle innehålla postkontorslokaler
med en golvyta av 455 kvadratmeter, och den övre dels lokal för
postdirektion med 186 kvadratmeters golvyta, dels två bostadslägenheter, varav
en om sex rum och kök och en om två rum och kök. Därest postdirektionen
ej komme att förläggas till Umeå skulle hela övre våningen inredas till bostäder.
I garaget skulle kunna inrymmas tre personomnibusar.
Beträffande den ekonomiska innebörden av nybyggnadsförslaget
syntes med ledning av gängse priser för de olika lokalerna kunna beräknas
följande hyresbelopp, nämligen för postkontorslokalen 15,800 kronor, för postdirektionens
lokal 3,500 kronor, för bostäderna tillhopa 2,750 kronor samt för
garaget 1,500 kronor, eller sålunda sammanlagt 23,550 kronor. Detta belopp
motsvarade en avkastning å kostnaderna för tomt och byggnad, tillhopa
305,098 kronor, av omkring 7.7 %.
Under erinran om det vid upprepade tillfällen vitsordade trängande behovet
av en ny lokal för postkontoret ville generalpoststyrelsen framhålla, att det vore
nödvändigt, att arbetet med byggnadens uppförande snarast möjligt igångsattes.
Då byggnaden i varje fall icke kunde beräknas bliva färdig före den 1
juli 1928, vore för arbetenas bedrivande under budgetåret 1927—1928 en
summa av omkring 200,000 kronor tillfyllest; och hemställde styrelsen, att
detta belopp måtte för ändamålet anvisas å riksstaten för nämnda budgetår.
Över generalpoststyrelsens föreliggande framställning har yttrande infordrats
från byggnadsstyrelsen. I skrivelse den 18 november 1926 har byggnadsstyrelsen
erinrat, hurusom enligt de av generalpoststyrelscn omförmälda förslagen
kostnaderna för en vinkelbyggnad å hörntomten skulle, inberäknat tomtpriset,
uppgå till 305,098 kronor, medan kostnaderna för en byggnad uppförd
utmed kvarterets mot Rådhusesplanaden vända sida komme, ävenledes med
tomtpriset inräknat, att stiga till 377,110 kronor eller alltså över 70,000 kronor
högre än det förra alternativet.
Byggnadsstyrelsen funne emellertid alltjämt en byggnad efter det senare alternativet
avgjort att föredraga framför en hörnbyggnad, och då styrelsen ansett
kostnaderna för en långsträckt byggnad utefter esplanaden böra kunna
genom vissa förenklingar nedbringas, hade styrelsen under hand låtit anmoda
professor Lallerstedt att utarbeta ett förenklat förslag till byggnad utmed
esplanaden.
Ett sådant förslag hade också uppgjorts, slutande å en kostnad av 295,098
kronor. Detta belopp hade synts byggnadsstyrelsen något knappt beräknat och
därför böra höjas till 300,000 kronor.
I samband med förslagets överlämnande hade generalpoststyrelsen förklarat
sig av ekonomiska skäl och då en hömbyggnad genom möjlighet till postloka
-
Kimgl. Maj:ts proposition nr 22-k.
5
lernas större koncentration ur posta! synpunkt ägde ett visst företräde, vidhålla
sin ståndpunkt, att hörntomtförslaget borde komma till utförande.
Enligt byggnadsstyrelsens mening komme emellertid en hörnbyggnad att
ställa sig omkring 11,000 kronor dyrare än en byggnad enligt sistnämnda förslag
och alltså draga en kostnad av 311,000 kronor mot de av professor Lallerstedt
beräknade 296,098 kronor. Härigenom bleve den avsevärda skillnaden
i tomtpriset nästan helt utjämnad, och totalkostnaderna komme att bliva i stort
set lika eller för hörnbyggnaden 320,000 kronor och för en byggnad vid esplanaden
321,000 kronor.
Generalpoststyrelsens erinran rörande hörnförslagets bättre egenskaper ur
postal synpunkt avsåge, att packrummet kunde i detta förslag läggas gynnsammare
i förhållande till expeditionen än som vore möjligt i en rektangulär
byggnad utmed esplanaden. Denna olägenhet förefölle dock byggnadsstyrelsen
ej vara alltför betydande, och hade i varje fall icke i tidigare förslag föranlett
någon anmärkning.
I anslutning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen förklarat sig
på tidigare anförda grunder alltjämt böra förorda, att posthuset förlädes utefter
Rådhusesplanaden.
Det trängande behovet av rymligare lokaler för postkontoret i Umeå har vid Departeflera
tillfällen vitsordats såväl av vederbörande verksstyrelse och vid ärendets mentschefen.
behandling inför Kungl. Maj:t som genom uttalanden i ämnet från riksdagens
sida och torde sålunda icke behöva här närmare utvecklas. Detta lokalbehov
synes icke lämpligen kunna tillgodoses på annat sätt än genom en nybyggnad
för postverkets räkning. Tidigare har ock anslag beviljats till inköp av tomt
för ändamålet.
Att själva nybyggnadsfrågan icke förr kunnat framläggas för riksdagen
har sin grund i det nära sammanhang, varuti denna fråga stått till vissa andra
spörsmål, vilkas lösning man ansett sig böra avvakta. Genom nästlidet års
riksdags beslut rörande telegrafverkets och riksbankens lokalfrågor i Umeå
bär det emellertid blivit klart, att postkontorets lokalfråga kan behandlas utan
hänsynstagande till nämnda verks lokalbehov. Kungl. Maj:t har vidare i denna
dag beslutad proposition angående omorganisation av generalpoststyrelsen
in. m. intagit ståndpunkt i det spörsmål, som för denna fråga varit av särskilt
intresse, nämligen ändringarna i postverkets distriktsindelning och
distriktsförvaltningarnas förläggning. Hinder synas alltså icke längre föreligga
att bringa förevarande lokalfråga till definitiv lösning genom äskande
av nödiga medel för uppförande av en posthusbyggnad.
Vad först platsen för byggnaden beträffar, så lära fördelarna med den
av byggnadsstyrelsen förordade1 förläggningen utmed kvarterets mot Rådhusesplanaden
vända sida i huvudsak hänföra sig till estetiska synpunkter. För
statens vidkommande synas emellertid fördelarna i detta hänseende av en förläggning
utmed esplanaden icke kunna uppväga den ökning i tomtkostnaden,
som föranledes av en sådan förläggning. Enligt byggnadsstyrelsens åsikt skulle
visserligen skillnaden i tomtpriserna komma att motvägas av den enligt styrel
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 884.
sens beräkning avsevärt högre byggnadskostnaden för en hörnbyggnad. På
sätt nedan beröres anser jag mig emellertid sakna anledning att frångå de av
professor Lallerstedt verkställda kostnadsuppskattningarna, enligt vilka skillnaden
mellan förslagen i detta hänseende inskränker sig till 1,000 kronor.
Med hänsyn till ovan angivna förhållanden och då hörnbyggnaden enligt
generalpoststyrelsens åsikt medgiver en ur postal synpunkt lämpligare anordning
av lokalerna, finner jag mig höra förorda byggnadens förläggning å den
ursprungligen avsedda tomten i hörnet av Rådhusesplanaden och Nygatan.
Med avseende å själva byggnadens utformning må påpekas, att
dess utsträckning i plan är betingad av den erforderliga storleken av postkontorslokalerna,
vilka icke lämpligen böra fördelas å två våningar. Det föreliggande
förslaget avser såsom nämnts en huvudbyggnad vid Rådhusesplanaden
med en flygel utmed Nygatan, vilka å nedre botten skulle inrymma postkontorslokaler
med en golvyta av omkring 455 kvadratmeter. Denna golvyta
lärer vara tillräcklig även med hänsyn till framtida ökning av posttrafiken
men torde å andra sidan icke böra avsevärt minskas. Enligt planen skulle
byggnaden uppföras i två våningar, varvid övre våningen å flygeln skulle utföras
såsom vindsvåning med något indragna ytterväggar. Bland utrymmena
å övre botten hava upptagits kontorslokaler med en golvyta av 186 kvadratmeter
för den tilltänkta postdirektionen. Enligt ovan omförmälda förslag
till omorganisation av generalpoststyrelsen m. m. skulle emellertid icke någon
postdirektion komma att förläggas till Umeå, vadan dessa kontorslokaler bliva
överflödiga. Generalpoststyrelsen har för sådant fall antytt, att den övre
våningen borde i sin helhet inredas till bostäder. Jag finner mig emellertid
böra med anledning av det minskade lokalbehovet föreslå, att påbyggnaden
å flygeln slopas och sålunda allenast huvudbyggnaden mot Rådhusesplanaden
förses med övervåning, inrymmande en större och två mindre bostadslägenheter.
En dylik anordning, som ur såväl praktisk som estetisk synpunkt låter
sig väl genomföras, skulle innebära en icke obetydlig kostnadsbesparing.
Byggnad skostnaderna för det av generalpoststyrelsen förordade
förslaget hava av professor Lallerstedt uppskattats till omkring 296,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har nu, efter å dess byggnadsbyrå verkställda utredningar,
ansett sig böra höja kostnadsbeloppet till omkring 311,000 kronor.
Enligt min mening saknas emellertid anledning till antagande, att de av professor
Lallerstedt framlagda beräkningarna icke skulle vara tillförlitliga. Från
den av honom beräknade kostnaden bör emellertid avdrag göras i anledning
av den ovan ifrågasatta stop ningen av övre våningen å flygeln. Enligt verkställda
beräkningar av såväl Professor Lallerstedt som byggnadsstyrelsen torde
denna anordning komma att medföra en utgiftsminskning av omkring 40,000
kronor. Kostnaderna för byggnadens utförande skulle alltså begränsas till i
runt tal 260,000 kronor.
Härav torde såsom generalpoststyrelsen anfört omkring 200,000 kronor komma
att erfordras under budgetåret 1927—1928. Några medel för ändamålet
hava emellertid icke kunnat, på grund av frågans hittills oklara läge, beräknas
i riksstatsförslaget. Ett nytt anslag torde därför få äskas att uppföras bland
Kungl. Maj ds proposition nr SSi.
7
de för postverket avsedda anslag till utgifter för kapitalökning. Då för ändamålet
givetvis lånemedel böra komma till användning, torde, enligt vad chefen
för finansdepartementet meddelat, den för anslagets täckande erforderliga
summan böra beredas genom höjning av den i riksstatsförslaget under rubriken
»Fasta lånemedel» upptagna inkomstposten »Ny upplåning».
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen, att
dels för påbörjande av arbetet med uppförande för en beräknad
kostnad av 260,000 kronor av ett posthus i Umeå
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av ..................................... kronor 200,000.
att utgå av lånemedel,
dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret
1927—1928 under rubriken »Fasta lånemedel» upptagna inkomstposten
»Ny upplåning» med motsvarande belopp.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krus en sti ernå.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1927:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uppförande av ett posthus i Umeå. s. 11 i texten
- SU 1927:84 Statsutskottets utlåtande Nr 84 s. 33 i texten