Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av ett posthus i Umeå

1927-03-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:224, Angående uppförande av ett posthus i Umeå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

1

Nr 224.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående uppförande av

ett posthus i Umeå; given Stockholms slott den 11 mars

1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 11 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Tiiykén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

Postkontoret i Umeå har alltsedan år 1902 varit inrymt i riksbankshuset därstädes;

förutom riksbankens avdelningskontor och postkontoret är jämväl telegrafstationen

förlagd i fastigheten. Sedan länge hava de av postverket disponerade

utrymmena — upptagande en yta av 282,75 kvadratmeter -— befunnits

för trånga och beredande av större lokaler har framträtt såsom ofrånkomligt

med hänsyn till det behöriga handhavandet av poströrelsen, som från år 1902

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 191 käft. (Nr 224.) 1

Inledning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Inköp av

tomten nr i

i kv.

Fabriken.

1925 års

nybyggnads

förslag.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

undergått en betydande stegring. Det ökade lokalbehovet har emellertid icke

lämpligen kunnat tillgodoses inom fastigheten, särskilt som större utrymmen

äro oundgängligen erforderliga jämväl för telegrafstationen, vilken bland annat

med hänsyn till de med dess flyttning förenade avsevärda kostnaderna ansetts

böra i första hand få utnyttja befintliga utvidgningsmöjligheter.

Som andra för inrymmande av postkontoret lämpliga, staten tillhöriga fastigheter

icke stå till buds och då förhyrande på godtagbara villkor av lokaler

med gynnsamt läge och möjlighet till framtida utvidgningar icke visat sig

genomförbart, har lösningen av postkontorets lokalfråga ansetts icke kunna ske

på annat och lämpligare sätt än genom anskaffande av egen fastighet. Ännu

ett skäl till en dylik åtgärd har ansetts ligga däri, att ytterligare lokalbehov

komme att uppstå, om, såsom ifrågasatts, till Umeå förlädes postdirektionen i

ett blivande nytt postdistrikt, vars inrättande länge varit påtänkt.

På därom av Kungl. Maj:t i proposition nr 102 till 1924 års riksdag gjord

framställning ställde riksdagen till förfogande ett belopp av 9,000 kronor

för inköp för postverkets räkning av den Umeå stad tillhöriga, obebyggda

tomten nr 2 i kvarteret Fabriken i Umeå, belägen i stadens centrala del på

obetydligt avstånd från järnvägsstationen. Genom brev den 16 maj 1924 uppdrog

Kungl. Maj:t åt generalpoststyrelsen att för statsverkets räkning inköpa

tomten ifråga, som är av rektangulär form och belägen i hörnet av Rådhusesplanaden

och Nygatan, med den längre sidan utmed sistnämnda gata.

I samband med behandling av förslag till tomtindelning i kvarteret Fabriken

framhöll sedermera byggnadsstyrelsen, dels att det vore mindre lämpligt

att, såsom föreslagits, uppdela kvarterets fasadlinje mot Rådhusesplanaden i

två tomter, dels att postbyggnaden borde förläggas med huvudfasaden utefter

kvarterets mot Rådhusesplanaden vettande sida. Efter förda underhandlingar

erbjöd Umeå stad postverket att få i stället för tomten nr 2 utan förhöjning

i köpeskillingen, 9,000 kronor, förvärva 2,140 kvadratmeter av den

utmed Rådhusesplanaden belägna delen av kvarteret under villkor likväl, dels

att där uppfördes en hela kvarterets bredd1 vid esplanaden upptagande byggnad,

dels att en postdirektion förlädes till staden och att lokaler för denna inreddes

i byggnaden. Dessa villkor ansåg sig generalpoststyrelsen kunna godtaga

och framlade i skrivelse den 3 mars 1925 för Kungl. Maj:t ett på ritningar

av professorn E. Lallerstedt grundat förslag om uppförande utmed

Rådhusesplanaden av en byggnad, inrymmande dels lokaler för postkontor

och postdirektion dels vissa bostadslägenheter. Byggnadskostnaderna beräknades

till 638,000 kronor. Förslaget föranledde emellertid icke proposition till

1925 års riksdag och i skrivelse den 28 augusti 1925 med anslagsäskanden till

1926 års riksdag förnyade styrelsen därför sin framställning. Styrelsen påpekade

därvid, att lokalförhållandena vid postkontoret i Umeå krävde åtgärder

snarast möjligt samt att styrelsen hade för avsikt att inom en nära framtid

inkomma med förslag till bland annat förläggande av postdirektionen i norra

distriktet till Umeå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

3

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t i samband med avlåtandet

av statsverkspropositionen till 1926 års riksdag vitsordade föredragande departementschefen

behovet av förbättrade lokaler men förklarade sig anse, att

avgörandet av spörsmålet om uppförande av posthusbyggnaden lämpligen borde

anstå, tills ståndpunkt fattats i de under utredning varande frågorna om änrad

distriktsindelning m. m. Något äskande om byggnadsanslag gjordes därför

icke heller till 1926 års riksdag.

Sedan i sammanhang med spörsmålet om ordnande av telegrafstationens Ifrågasatt

lokalförhållanden i riksbankshuset fråga uppkommit om överförande av detta ^f/kontor''

hus i telegrafverkets ägo och sålunda en förflyttning från riksbankshuset av och riksjämväl

riksbankskontoret kunde tänkas, gjorde Umeå stadsfullmäktige i bankskontor.

februari 1926 den ändringen i sitt tidigare erbjudande beträffande tomten utmed

Rådhusesplanaden, att tomten i fråga skulle upplåtas till postverket eller

fullmäktige i riksbanken under villkor, bland annat, att därå uppfördes en tre

våningar hög byggnad, inrymmande i bottenvåningen postkontor och riksbankskontor,

samt att arbetet med byggnadens uppförande skulle påbörjas under sommaren

1926.

Av 1926 års riksdag fattades på framställning av bankofullmäktige beslut

om riksbankshusets i Umeå överlåtelse till telegrafverket i syfte att detta

verks lokalförhållanden skulle bättre kunna ordnas; i samband därmed tillförsäkrades

emellertid riksbankens avdelningskontor dispositionsrätt över erforderliga

lokaler i detta hus för en tid av 10 år framåt.

De uppställda villkoren för erhållande av tomten utmed Rådhusesplanaden

kunde sålunda icke fyllas. Då emellertid generalpoststyrelsen allt fortfarande

ansåg sig böra försöka få den tilltänkta posthusbyggnaden förlagd utmed esplanaden

och jämväl låtit utarbeta ett reviderat förslag härutinnan, slutande å eu

kostnadssumma av 356,110 kronor, anhöll styrelsen hos stadsfullmäktige i Umeå

om besked, huruvida icke tomtmarken i fråga kunde mot den ursprungliga

köpeskillingen, 9,000 kronor, får inköpas utan några villkor. Stadsfullmäktige

höjde emellertid tomtpriset till 21,000 kronor.

I skrivelse den 11 oktober 1926 har generalpoststyrelsen ånyo gjort framställning

om uppförande av posthus i Umeå och därvid i huvudsak anfört:

Med hänsyn till den av Umeå stad begärda förhöjningen av tomtpriset hade

styrelsen funnit sig böra undersöka möjligheterna att för nybyggnaden i fråga

använda den av staden ursprungligen erbjudna, utmed Nygatan och vid hörnet

av Rådhusesplanaden belägna tomten nr 2 i kvarteret Fabriken, beträffande

vilken köpeavtal numera slutits mellan styrelsen och staden.

Styrelsen hade därför uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att uppgöra

förslag till nybyggnad å denna tomt. Av förslaget, som avsåge uppförande av

en huvudbyggnad med fasad mot esplanaden samt en flygel i vinkel härmed

utefter Nygatan, ävensom en garagebyggnad å gården, fra.mginge enligt styrelsens

mening, att fullgoda lokaler för postverket kunde på detta sätt erhållas.

Då dessutom kostnaden för genomförande av detta förslag — av professor

Lallerstedt beräknad till 296,098 kronor — ställde sig avsevärt lägre

1926 års

nybyggnads

förslag.

Generalpost
styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 224.

Byggnads
styrelsen.

än kostnaderna för en byggnad helt utmed esplanaden, särskilt om tomtpriserna

toges i betraktande, saknade styrelsen anledning att påyrka byggnadens

uppförande utmed esplanaden.

Vad beträffar byggnadens storlek hade styrelsen ej ansett sig böra ifrågasätta

större byggnad än som för närvarande oundgängligen erfordrades. Huset

skulle uppföras i två våningar, varav den nedre skulle innehålla postkontorslokaler

med en golvyta av 455 kvadratmeter, och den övre dels lokal för

postdirektion med 186 kvadratmeters golvyta, dels två bostadslägenheter, varav

en om sex rum och kök och en om två rum och kök. Därest postdirektionen

ej komme att förläggas till Umeå skulle hela övre våningen inredas till bostäder.

I garaget skulle kunna inrymmas tre personomnibusar.

Beträffande den ekonomiska innebörden av nybyggnadsförslaget

syntes med ledning av gängse priser för de olika lokalerna kunna beräknas

följande hyresbelopp, nämligen för postkontorslokalen 15,800 kronor, för postdirektionens

lokal 3,500 kronor, för bostäderna tillhopa 2,750 kronor samt för

garaget 1,500 kronor, eller sålunda sammanlagt 23,550 kronor. Detta belopp

motsvarade en avkastning å kostnaderna för tomt och byggnad, tillhopa

305,098 kronor, av omkring 7.7 %.

Under erinran om det vid upprepade tillfällen vitsordade trängande behovet

av en ny lokal för postkontoret ville generalpoststyrelsen framhålla, att det vore

nödvändigt, att arbetet med byggnadens uppförande snarast möjligt igångsattes.

Då byggnaden i varje fall icke kunde beräknas bliva färdig före den 1

juli 1928, vore för arbetenas bedrivande under budgetåret 1927—1928 en

summa av omkring 200,000 kronor tillfyllest; och hemställde styrelsen, att

detta belopp måtte för ändamålet anvisas å riksstaten för nämnda budgetår.

Över generalpoststyrelsens föreliggande framställning har yttrande infordrats

från byggnadsstyrelsen. I skrivelse den 18 november 1926 har byggnadsstyrelsen

erinrat, hurusom enligt de av generalpoststyrelscn omförmälda förslagen

kostnaderna för en vinkelbyggnad å hörntomten skulle, inberäknat tomtpriset,

uppgå till 305,098 kronor, medan kostnaderna för en byggnad uppförd

utmed kvarterets mot Rådhusesplanaden vända sida komme, ävenledes med

tomtpriset inräknat, att stiga till 377,110 kronor eller alltså över 70,000 kronor

högre än det förra alternativet.

Byggnadsstyrelsen funne emellertid alltjämt en byggnad efter det senare alternativet

avgjort att föredraga framför en hörnbyggnad, och då styrelsen ansett

kostnaderna för en långsträckt byggnad utefter esplanaden böra kunna

genom vissa förenklingar nedbringas, hade styrelsen under hand låtit anmoda

professor Lallerstedt att utarbeta ett förenklat förslag till byggnad utmed

esplanaden.

Ett sådant förslag hade också uppgjorts, slutande å en kostnad av 295,098

kronor. Detta belopp hade synts byggnadsstyrelsen något knappt beräknat och

därför böra höjas till 300,000 kronor.

I samband med förslagets överlämnande hade generalpoststyrelsen förklarat

sig av ekonomiska skäl och då en hömbyggnad genom möjlighet till postloka
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 22-k.

5

lernas större koncentration ur posta! synpunkt ägde ett visst företräde, vidhålla

sin ståndpunkt, att hörntomtförslaget borde komma till utförande.

Enligt byggnadsstyrelsens mening komme emellertid en hörnbyggnad att

ställa sig omkring 11,000 kronor dyrare än en byggnad enligt sistnämnda förslag

och alltså draga en kostnad av 311,000 kronor mot de av professor Lallerstedt

beräknade 296,098 kronor. Härigenom bleve den avsevärda skillnaden

i tomtpriset nästan helt utjämnad, och totalkostnaderna komme att bliva i stort

set lika eller för hörnbyggnaden 320,000 kronor och för en byggnad vid esplanaden

321,000 kronor.

Generalpoststyrelsens erinran rörande hörnförslagets bättre egenskaper ur

postal synpunkt avsåge, att packrummet kunde i detta förslag läggas gynnsammare

i förhållande till expeditionen än som vore möjligt i en rektangulär

byggnad utmed esplanaden. Denna olägenhet förefölle dock byggnadsstyrelsen

ej vara alltför betydande, och hade i varje fall icke i tidigare förslag föranlett

någon anmärkning.

I anslutning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen förklarat sig

på tidigare anförda grunder alltjämt böra förorda, att posthuset förlädes utefter

Rådhusesplanaden.

Det trängande behovet av rymligare lokaler för postkontoret i Umeå har vid Departeflera

tillfällen vitsordats såväl av vederbörande verksstyrelse och vid ärendets mentschefen.

behandling inför Kungl. Maj:t som genom uttalanden i ämnet från riksdagens

sida och torde sålunda icke behöva här närmare utvecklas. Detta lokalbehov

synes icke lämpligen kunna tillgodoses på annat sätt än genom en nybyggnad

för postverkets räkning. Tidigare har ock anslag beviljats till inköp av tomt

för ändamålet.

Att själva nybyggnadsfrågan icke förr kunnat framläggas för riksdagen

har sin grund i det nära sammanhang, varuti denna fråga stått till vissa andra

spörsmål, vilkas lösning man ansett sig böra avvakta. Genom nästlidet års

riksdags beslut rörande telegrafverkets och riksbankens lokalfrågor i Umeå

bär det emellertid blivit klart, att postkontorets lokalfråga kan behandlas utan

hänsynstagande till nämnda verks lokalbehov. Kungl. Maj:t har vidare i denna

dag beslutad proposition angående omorganisation av generalpoststyrelsen

in. m. intagit ståndpunkt i det spörsmål, som för denna fråga varit av särskilt

intresse, nämligen ändringarna i postverkets distriktsindelning och

distriktsförvaltningarnas förläggning. Hinder synas alltså icke längre föreligga

att bringa förevarande lokalfråga till definitiv lösning genom äskande

av nödiga medel för uppförande av en posthusbyggnad.

Vad först platsen för byggnaden beträffar, så lära fördelarna med den

av byggnadsstyrelsen förordade1 förläggningen utmed kvarterets mot Rådhusesplanaden

vända sida i huvudsak hänföra sig till estetiska synpunkter. För

statens vidkommande synas emellertid fördelarna i detta hänseende av en förläggning

utmed esplanaden icke kunna uppväga den ökning i tomtkostnaden,

som föranledes av en sådan förläggning. Enligt byggnadsstyrelsens åsikt skulle

visserligen skillnaden i tomtpriserna komma att motvägas av den enligt styrel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 884.

sens beräkning avsevärt högre byggnadskostnaden för en hörnbyggnad. På

sätt nedan beröres anser jag mig emellertid sakna anledning att frångå de av

professor Lallerstedt verkställda kostnadsuppskattningarna, enligt vilka skillnaden

mellan förslagen i detta hänseende inskränker sig till 1,000 kronor.

Med hänsyn till ovan angivna förhållanden och då hörnbyggnaden enligt

generalpoststyrelsens åsikt medgiver en ur postal synpunkt lämpligare anordning

av lokalerna, finner jag mig höra förorda byggnadens förläggning å den

ursprungligen avsedda tomten i hörnet av Rådhusesplanaden och Nygatan.

Med avseende å själva byggnadens utformning må påpekas, att

dess utsträckning i plan är betingad av den erforderliga storleken av postkontorslokalerna,

vilka icke lämpligen böra fördelas å två våningar. Det föreliggande

förslaget avser såsom nämnts en huvudbyggnad vid Rådhusesplanaden

med en flygel utmed Nygatan, vilka å nedre botten skulle inrymma postkontorslokaler

med en golvyta av omkring 455 kvadratmeter. Denna golvyta

lärer vara tillräcklig även med hänsyn till framtida ökning av posttrafiken

men torde å andra sidan icke böra avsevärt minskas. Enligt planen skulle

byggnaden uppföras i två våningar, varvid övre våningen å flygeln skulle utföras

såsom vindsvåning med något indragna ytterväggar. Bland utrymmena

å övre botten hava upptagits kontorslokaler med en golvyta av 186 kvadratmeter

för den tilltänkta postdirektionen. Enligt ovan omförmälda förslag

till omorganisation av generalpoststyrelsen m. m. skulle emellertid icke någon

postdirektion komma att förläggas till Umeå, vadan dessa kontorslokaler bliva

överflödiga. Generalpoststyrelsen har för sådant fall antytt, att den övre

våningen borde i sin helhet inredas till bostäder. Jag finner mig emellertid

böra med anledning av det minskade lokalbehovet föreslå, att påbyggnaden

å flygeln slopas och sålunda allenast huvudbyggnaden mot Rådhusesplanaden

förses med övervåning, inrymmande en större och två mindre bostadslägenheter.

En dylik anordning, som ur såväl praktisk som estetisk synpunkt låter

sig väl genomföras, skulle innebära en icke obetydlig kostnadsbesparing.

Byggnad skostnaderna för det av generalpoststyrelsen förordade

förslaget hava av professor Lallerstedt uppskattats till omkring 296,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har nu, efter å dess byggnadsbyrå verkställda utredningar,

ansett sig böra höja kostnadsbeloppet till omkring 311,000 kronor.

Enligt min mening saknas emellertid anledning till antagande, att de av professor

Lallerstedt framlagda beräkningarna icke skulle vara tillförlitliga. Från

den av honom beräknade kostnaden bör emellertid avdrag göras i anledning

av den ovan ifrågasatta stop ningen av övre våningen å flygeln. Enligt verkställda

beräkningar av såväl Professor Lallerstedt som byggnadsstyrelsen torde

denna anordning komma att medföra en utgiftsminskning av omkring 40,000

kronor. Kostnaderna för byggnadens utförande skulle alltså begränsas till i

runt tal 260,000 kronor.

Härav torde såsom generalpoststyrelsen anfört omkring 200,000 kronor komma

att erfordras under budgetåret 1927—1928. Några medel för ändamålet

hava emellertid icke kunnat, på grund av frågans hittills oklara läge, beräknas

i riksstatsförslaget. Ett nytt anslag torde därför få äskas att uppföras bland

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr SSi.

7

de för postverket avsedda anslag till utgifter för kapitalökning. Då för ändamålet

givetvis lånemedel böra komma till användning, torde, enligt vad chefen

för finansdepartementet meddelat, den för anslagets täckande erforderliga

summan böra beredas genom höjning av den i riksstatsförslaget under rubriken

»Fasta lånemedel» upptagna inkomstposten »Ny upplåning».

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen, att

dels för påbörjande av arbetet med uppförande för en beräknad

kostnad av 260,000 kronor av ett posthus i Umeå

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................... kronor 200,000.

att utgå av lånemedel,

dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret

1927—1928 under rubriken »Fasta lånemedel» upptagna inkomstposten

»Ny upplåning» med motsvarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krus en sti ernå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uppförande av ett posthus i Umeå. s. 11 i texten
  2. SU 1927:84 Statsutskottets utlåtande Nr 84 s. 33 i texten