Angående inrättande av en professur i cellulosateknik och träkemi vid tekniska högskolan m. m
1927-03-11 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1927:226, Angående inrättande av en professur i cellulosateknik och träkemi vid tekniska högskolan m. m
Dokumentets text
Kung!. Maj:ts proposition Nr 226.
1
Nr 226.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av en
professur i cellulosateknik och träkemi vid tekniska högskolan
m. m.; given Stockholms slott den 11 mars 1927.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. J. F. Almkvist.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 11 mars 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Almkvist, Ltberg.
Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 april 1921 anhöll svenska pappersöda
cellulosaingenjörsföreningen, med instämmande av svenska cellulosaföreningen,
svenska pappersbruksföreningen och svenska trämasseföreningen,
att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om anställande vid tekniska högskolan
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 193 käft. (Nr 226.) 1
Inrättande av
en professur
i cellulosateknik
och träkemi
vid tekniska
högskolan
m. m.
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.
av en professor i pappers- och trämasseteknik och en professor i cellulosateknik.
Ifrågavarande framställning innehåller bland annat förslag om anordnande
vid tekniska högskolan, tills vidare inom ramen för den kemiska
fackskolan, av en specialavdelning för pappers- och cellulosateknik, och äro
i skrivelsen vidare angivna vissa riktlinjer för studiegången inom specialämnena
cellulosa-, pappers- och trämasseteknik. Över framställningen avgåvos
utlåtanden av högskolans lärarkollegium och den 12 oktober 1922 av
högskolans styrelse; lärarkollegiet redogör närmare för do skal, varför kollegiet
icke självt tagit initiativ i den föreliggande frågan, samt förklarar,
hurusom högskolan skulle med glädje mottaga dessa professurer och att
dessa skulle hava eu viktig uppgift att fylla.
Nu har svenska cellulosaföreningen genom särskilda kommitterade i skrivelse
den 8 januari 1927 hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att från och med budgetåret 1927—1928 bevilja erforderliga medel (förslagsvis
35,000 kronor per år) för inrättande av eu professur i cellulosateknik
och vedkemi vid tekniska högskolan, samt att Kungl. Maj:t vid eventuellt
framtida förslag till utbyggnad vid tekniska högskolan ville föreskriva, att
erforderliga utrymmen för cellulosafoiskning skola anordnas.
Till stöd för denna sin framställning anföra kommitterade huvudsakligen
följande:
Det torde vara obestridligt, att pappers- och cellulosaindustrierna för närvarande
äro vårt lands viktigaste industrier, som tillsammans representera
cirka 30 procent av landets exportvärde. Ensamt cellulosaindustriens andel
i den totala exporten utgör cirka 20 procent eller cirka 250 millioner
kronor.
Cellulosaindustrien, som vuxit fram till denna betydelse under en tid av
knappt 40^ år — dess huvudsakliga utveckling har försiggått under de senaste
25 åren — har som bekant även varit av genomgripande betydelse
för tillgodogörandet av vår största nationalrikedom, skogen, och har möjliggjort
ett tillgodogörande av de fordom värdelösa topparna och gallringsvirket,
varigenom en verkligt rationell skogsvård kunnat komma till
stånd.
Med den snabba utveckling, som karaktäriserar denna industri, är emellertid
klart, att densamma ännu långt ifrån är fulländad. Det torde vara
nog att här framhålla, hurusom alltjämt mera än hälften av den behandlade
vedsubstansen bortgår från fabrikerna såsom värdelöst avfall eller på
sin höjd tillgodogöres såsom bränsle. Utvecklingen har också medfört en
synnerligen intensiv konkurrens de olika cellulosaproducerande länderna
emellan beträffande såväl den färdiga produktens kvalitet som beträffande
fabrikationens teknik, och ett intensivt arbete pågår för närvarande överallt
för lösande av den mångfald problem, som här öppna sig för forskaren
och teknikern. Stora värden hava härigenom vunnits, men ännu större
torde återstå att vinna, vilka till och med öppna möjligheter till helt nya
industrier och avsevärt ökade arbetstillfällen.
Sverige har hittills intagit en ledande ställning såväl inom cellulosatekniken
som i avsevärd mån även inom den vetenskapliga cellulosaforskningen
tack vare professor Klasons och andras arbeten, vilket i sin tur
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.
återverkat på våra fabrikers kvalitet och ekonomi. I den mån konkurrensen
skarpes, torde emellertid nu eu stor • fara föreligga, att vi här bliva
distanserade. Under det att vi ännu sakna såväl ett centralt forskningslaboratorium
som speciell utbildning för våra cellulosaingenjörer, bär man
i så gott som samtliga med oss konkurrerande länder med klar blick för
betjTdelsen härav vidtagit omfattande åtgärder i båda dessa avseenden, vanligast
i sådan kombination, att forskningsarbetet anslutits till de tekniska
undervisningsanstalterna,
1 Finland finnas sålunda förutom de finska cellulosafabrikernas centrallaboratorium
två institut, kombinerade med ingenjörsutbildning. Åbo akademis
avdelning för träkemi förestås av en svensk professor, som med ett
flertal uppsatser och avhandlingar bidragit till den cellulosatekniska litteraturen.
Vid tekniska högskolan i Helsingfors är på statens bekostnad anordnad
en avdelning för cellulosa- och pappersteknik.
I Norge finnes eu avdelning för cellulosa- och pappersindustri vid tekniska
högskolan i Trondhjem.
I Tyskland finnas flera forskningsinstitut med eller utan anslutning till
undervisningsanstalter. Vid tekniska högskolan / Darnistadt finnes en mycket
stor och bekant avdelning för cellulosa- och pappersteknik, varifrån ett flertal
givande uppslag och utredningar utgått. Högskolan bekostas av staten,
men bär erhållit donationer från cellulosa- och pappersindustrierna. Försöksanstalten
för trä- och cellulosakemi vid forstakademien i Eberswalde är bekant
genom professor Schwalbe, som för närvarande torde vara den främste
forskaren inom cellulosakemien. Anstalten är delvis grundad med privata
medel, men är eu statlig institution, som i viss man samarbetar med tekniska
högskolan i Oharlottenburg. Kaiser- Wilhelmsinstitut för Faser stoff diende
i Berlin—Dahlem, uppfört med statsmedel, samarbetar med Berlins universitet.
Dessutom finnas avdelningar för cellulosa- och pappersteknik vid
högskolorna i Dresden och Karlsruhe ävensom särskilda fackskolor i Gbthen.
Tharandt, Miinden m. fl.
I U. S. Å. är Forest Products Laborator!/, samarbetande med universitetet
i Wisconsin, väl känt. Institutet är numera ett helt ämbetsverk sorterande
under U. S. Department of Agriculture. Forest Products Laboratory bedriver
eu synnerligen intensiv verksamhet för ett bättre tillgodogörande av
råvaror och avfall, förbättrad teknik på alla områden, höjande av kvaliteten
samt givetvis eu omfattande vetenskaplig forskning. Resultaten av institutets
och andra forskniugsavdelningars arbete framgår bäst av den avsevärda
förbättring av den amerikanska cellulosans kvalitet och av de tekniska framsteg
vid cellulosaproduktionen, som genomförts under det senaste årtiondet.
För närvarande finnas flera amerikanska fabriker, vilkas kvalitet är jämförlig
med eller överlägsen de bästa svenska märken. Om intresset för tekniska
förbättringar, tillgodogörande av avfallsprodukter etc. vittnar också
den alltjämt ökade omfattning avdelningar härför fått i den amerikanska
fackpressen, där man oftast kan konstatera, att förslag och undersökningar
härstamma från Forest Products Laboratory. Förutom detta finnes ett flertal
forskningsinstitut v^d olika högskolor i landet ävensom givetvis vid de
stora företagen inom branschen.
I Canada tinnes likaledes ett »Forest Products Laboratory», som nyligen
utvidgats under samarbete med Mc Gill-University, Montreal och Canadas
cellulosa- och pappersindustrier. Den canadensiska staten, som äger Mc GillUniversity,
har nedlagt betydande kapital för att gemensamt med industrien
4 Kungl. Maj.is proposition Nr 226.
åstadkomma ett stort institut i en ny byggnad och med de bästa krafter,
som kunna erhållas.
Även i Indien har nyligen grundats en »Pulp and Paper Section» of Forest
Research Institute i Påbrå Dan med bl. a. en miniatyrfabrik för tillverkning
av massa och papper ur bambu. Institutet är grundat av staten och
har eu stor stab av medarbetare.
Förestående överblick torde vara tillräcklig för att visa med vilken intensitet
man i andra länder arbetar på de stora problemen inom vedkemien
och cellulosa- och papperstekniken, samt vilken verklig fara, som föreligger,
att vårt land inom sin största industri skall bliva tekniskt och vetenskapligt
distanserat av utlandet.
Problemet innebär i själva verket två frågor, dels ingenjörsutbildningen,
där vår cellulosaindustri alltjämt saknar en särskild representant vid tekniska
högskolan, och dels det rena forskningsarbetet, där vi genom att varje
enskild nu bäst lian kan får sörja för erforderlig forskning och utveckling
av sin industri otvivelaktigt ligga efter, men två frågor, vilkas lösning på
ett tillfredsställande sätt torde kunna förenas. Om man här som i de flesta
andra länder i första hand ansluter ett forskningsinstitut till den tekniska
högskolan och gör dess föreståndare till professor därstädes, ökas ju möjligheten
att för centralisering av forskningsarbetet förvärva en kompetent
kraft samtidigt som arbetskrafter för laborationer och undersökningar erhållas
bland de studerande och dessa i sin tur omedelbart komma i kontakt
med forskningsarbetet inom den industri, för vilken de utbildas. Härtill
komma de fördelar, som kunna vinnas genom samarbete med tekniska högskolans
övriga modernt utrustade laboratorier och för högskolan fördelen av
en förbättrad kontakt med landets största industri.
Genom en dylik anordning vinnes även möjlighet såväl för avgående
elever som för forskare inom industrien att med tillgodogörande av högskolans
störa resurser vid institutet och i nära kontakt med industrien ägna
erforderlig kortare eller längre tid åt bearbetandet av aktuella problem inom
teknik och forskning.
Behovet av eu dylik professur har också sedan länge varit känt av de
inom industrien verksamma ingenjörerna, såsom framgår av den utförliga
framställning härom, vilken år 1921 ingavs till Kungl. Maj:t av svenska
pappers- och cellulosaingei^örsföreningen. Ifrågavarande framställning, som
ännu icke torde hava varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning, baserar sig
på eu ingående utredning av frågan om ingenjörsutbildningen, och hava
bl. a. i anslutning därtill och till högskolans kurser i övrigt fullständiga
kursplaner utarbetats för de studerande, som önska ägna sig åt cellulosaindustrien.
Tekniska högskolans kollegium torde ha uttalat sin stora sympati för förslaget,
ehuru man icke ansett sig kunna då framföra detsamma av hänsyn
till att andra lärarfrågor väntat på sin lösning, och att utrymmen saknades
inom högskolans lokaler. Man har även framhållit, att forskningsarbetet
snarare borde bedrivas såsom en särskild institution.
Dessa skäl få emellertid icke med den betydelse, cellulosaindustrien nu
bär för landets ekonomi, och med den utveckling såväl undervisnings- som
forskningsfrågan fått i andra länder, vara avgörande eller föranleda ett
ytterligare uppskov. Den årliga kostnaden för anordnande av en professur
vid högskolan beräknas f. n. överslagsvis till cirka 30—40,000 kronor. Lokalfrågan
är svårlöst men torde vid uppförande av den kemiska avdelningen
5
Kungl. May.ts proposition Nr 226.
vid den nya högskolan vissa utrymmen hava beräknats för cellulosaforskning,
varav i första hand någon del borde kunna frigöras, såvida ej andra
möjligheter yppa sig. Sedermera bör väl lokalfrågan kunna lösas i samband
med föreliggande förslag till utbyggnad vid högskolan. De fördelar,
som vinnas genom en kombination av forsknings- och undervisningsfrågorna,
och som ovan framhållits, äro också av avgörande betydelse, vartill kommer,
att en dylik kombination löser båda de aktuella problemen om forskning
och undervisning. Rent pedagogiska skal, som eventuellt kunna åberopas
till förmån för skiljandet av forskning och undervisning, torde val
knappast vara av den betydelse, att de få stå hindrande i vägen för lösandet
av en fråga, som för vårt lands största industri är av avgörande betydelse.
Det må i detta sammanhang även hänvisas till de stora kostnader, som
av stat och industri nedlagts för grundande och utveckling av bergshögskolan
och till den framstående ställning i tekniskt avseende, den svenska
järnindustrien säkerligen till stor del av denna anledning intager, och där
forskning och undervisning jämväl i viss män sammankopplats.
Svenska cellulosaföreningen har med stark känning av behovet av en
snabb lösning av de föreliggande båda frågorna beslutat att, under förutsättning
att vid tekniska högskolan eu professur i cellulosateknik och vedkemi
inrättas, till organisation i anslutning härtill av forskningsarbetet inom
berörda områden anslå ett belopp av 250,000 kronor att utgå med ett årligt
anslag av 50,000 kronor under fem år. Beträffande anslagets disposition
torde lämpligen överenskommelse framdeles kunna träffas, varvid som
eu form kan tänkas den, att de av cellulosaföreningen anslagna medlen
fonderas till förmån för institutionen i fråga.
Kommitterade sluta med att särskilt understryka vikten av att frågan
snarast löses.
Över framställningen har utlåtande avgivits av tekniska högskolans lärarkollegium,
som därvid anfört bland annat följande:
I sin skrivelse hava de kommitterade framhållit såsom ostridigt, att pappers-
och cellulosaindustrierna äro vårt lands viktigaste industrier, tillsammans
representerande cirka 30 procent av landets hela exportvärde. I flera
länder pågår ett intensivt arbete inom dessa tekniska områden, för att genom
teknisk vetenskaplig forskning lösa den mångfald av problem, som
under tiden framkommit beträffande såväl den färdiga produktens kvalitet
som fabrikationens teknik. I saknad av ett forskningsinstitut inom cellulosatekniken
och vedkemien har vårt land, vilket inom cellulosaområdet
skapat sig eu ledande ställning, nu svårt att bibehålla denna framskjutna
ställning och är i fara att i den skarpa konkurrensen länderna emellan
bliva efter, till allvarlig skada för landets export. De kommitterade fästa
vidare uppmärksamheten på det förhållandet, att mer än hälften av den
behandlade träsubstansen bortgår från fabrikerna såsom värdelöst avfall.
En rätt inriktad teknisk-vetenskaplig forskning skulle härvidlag hava ett
rikt fält för sin verksamhet; materialet skulle på ett effektivare sätt kunna
utnyttjas, och nya vägar och möjligheter för skapande av nya industrier
skulle kunna uppstå.
Kommittén framhåller även nödvändigheten av att speciell utbildning av
cellulosaingenjörer kommer till stånd.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.
Lärarkollegiet vill kraftigt understryka det av svenska cellulosaföreningen
framhållna allvarliga behovet av att landet erhåller ett forskningsinstitut
inom cellulosatekniken och vedkemien, och har kollegiet redan år 1922
i sitt då avgivna yttrande framhållit betydelsen av en professur i cellulosateknik,
inom vilket område så mångskiftande och i ekonomiskt avseende
betydelsefulla uppgifter finnas.
Beträffande organisationen av ett dylikt forskningsinstitut instämmer kollegiet
i den av de kommitterade uttalade åsikten, att ett sådant lämpligen
bör anslutas till tekniska högskolans kemiska institutioner och få formen
av eu vid högskolan inrättad forskningsprofessur. Härigenom öppnas möjlighet
för ett fruktbringande samarbete med de av högskolans institutioner,
vilkas arbetsområden äro nära sammanknutna med cellulosa- och vedkemien,
särskilt då institutionerna för kemisk teknologi och för organisk kemi.
Aven för utbildningen av sådana kemiska ingenjörer, som vilja ägna sig
åt cellulosatekniken, bör den föreslagna professuren vara av stor betydelse.
Genom inrättande av en sådan professur vid högskolan kunna de studerande,
vilka ha för avsikt att ägna sig åt cellulosatekniken, i organiskt sammanhang
med den allmänna utbildningen erhålla en mera speciell utbildning
inom sitt blivande fack. Då, såsom kollegiet livligt hoppas, teknisk
doktorsgrad i en nära framtid kommer att inrättas vid högskolan, får professorn
i cellulosateknik tillfälle till den personliga ledningen av studerande, vilka
komma att vidare befordra den teknisk-vetenskapliga forskningen inom området.
Såväl för den speciella utbildningen av cellulosaingenjörerna, som ock
kanske i än högre grad för att professorn i sin verksamhet skall stå i omedelbar
kontakt med den studerande ungdomen, anser kollegiet i likhet med
de kommitterade, att professorn i cellulosateknik bör meddela undervisning
i sitt ämne, vilken undervisning då lämpligen kan förläggas till det 4:e
året i högskolans program. För att ej denna undervisning med åtföljande
tentamina skall verka förryckande på professorns egentliga kall, nämligen
forskningsarbetet, är det nödvändigt, att antalet föreläsningar sättes avsevärt
lägre än för högskolans övriga professurer. Kollegiet får härvidlag föreslå tre
timmars föreläsningar per vecka under en termin, och får kollegiet erinra
om att utom föreläsningar och tentamina professorn ifråga har att handleda
övningar och examensarbeten för de studerande.
Undervisningen i cellulosateknik lämnas för närvarande av professorn i
kemisk teknologi. Som denna professur är synnerligen omfattande, då inom
densamma faller största delen av den kemiska industrien, är det klart, att
professorn i detta ämne ej kan, utan att eu hel del övriga viktiga områden
åsidosättas, ägna sig mer speciellt åt cellulosatekniken. Kollegiet har tänkt
sig, att professorn i kemisk teknologi skulle tillsvidare meddela en grundläggande
allmän undervisning i cellulosateknik, obligatorisk för alla kemiska
fackavdelniugen tillhörande studerande, men att de, vilka speciellt ägna sig
åt cellulosatekniken, skulle fortsätta sin utbildning under ledning av den
nye professorn. Den mer speciella undervisningen i cellulosateknik och
vedkemi föreslås bliva frivillig för de studerande, vilka dock i ämnet skulle
kunna erhålla betyg.
Det framgår av kommitterades skrivelse — om det också icke är direkt
uttalat — att den föreslagna professuren i cellulosateknik och vedkemi skall
omfatta de kemiska problemen inom dessa områden. Kollegiet har, såsom
framgår av det föregående, även funnit denna ståndpunkt fullt naturlig,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.
men vill härmed, då innebörden av uttrycket cellulosateknik skulle kunna
fattas något olika, stryka under denna ståndpunkt. I sammanhang härmed
vill kollegiet framhålla, att vedkemi icke bör avse träkolning. Ordet vedkemi
bör utan att detta i sak gör någon ändring, utbytas mot träkemi.
De kommitterade för svenska cellulosaförcningen hava i sin skrivelse
berört lokalfrågan. För att bereda möjlighet till samarbete med
likartade institutioner anser lärarkollegiet, att lokaler för den nya professuren
böra så'' snart som möjligt beredas inom tekniska högskolans nybyggnader
vid Valhallavägen, helst i samband med kemibyggnaden. Det är därför
nödvändigt att i blivande förslag till fullbordandet av högskolans byggnader
vid Valhallavägen upptaga ett utrymme motsvarande den nya professurens
behov. För den närmaste tiden torde emellertid provisoriska lokaler
kunna anordnas, och föreslår kollegiet, att kostnaderna för provisorisk
inredning av sådana lokaler tagas från de av svenska cellulosaföreningen i
utsikt ställda medlen, varjämte av samma medel den första laboratorieutrustningen
borde utgå. Man bör naturligtvis härvidlag söka ordna så, att
de inköpta inventarierna även kunna komma till användning vid inflyttningen
i det permanenta laboratoriet. Kollegiet upskattar, att för denna första utrustning
jämte lokalens iordningställande ,en summa i runt tal av 50,000
kronor skulle vara tillräcklig.
De kommitterade hava i sin skrivelse hemställt, att för inrättandet av en
professur i cellulosateknik och vedkemi Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att från och med budgetåret 1927—1928 bevilja erforderliga medel (förslagsvis
35,000 kronor per år). Kollegiet har sig ej bekant, huru de kommitterade
tänkt sig denna summa av 35,000 kronor fördelad på högskolans
olika anslagsposter, men förmodar kollegiet, att i denna summa inräknats
dyrtidstillägg och eventuellt ålderstillägg.
För professuren fordras förutom eu professorslön, vilken enligt nu gällande
stat utgår med 10,500 kronor, inrättandet av en extra vaktmästarbefattning,
anskaffandet av tillräcklig assistenthjälp för forskningsverksamheten
och för undervisningen. I detta sammanhang må framhållas, att
högskolan ej såsom universiteten har förmånen av docentstipendier. För undervisningens
bedrivande fordras vidare ökade medel till »samlingar och laborationer».
Avlöningen till en extra vaktmästare uppgår till 2,520 kronor
per år. Assistenthjälp beräknas till 4,200 kronor per år och erforderlig
höjning i anslaget till »samlingar och laborationer» till 5,000 kronor per
år. Det sista anslaget torde vara väl lågt, men har kollegiet tänkt sig att
detsamma vid behov skulle kunna utökas genom att donationsmedlen tagas
i anspråk, vilket även skulle kunna ske för extra arbetshjälp och andra
mer tillfälliga krav.
De anslag, som skulle fordras för institutionen för cellulosa- och träkemi,
skulle sålunda bli:
Ordinarie förslagsanslaget, avlöningar, höjes med.....
Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare
m. fl. höjes med............................
Anslaget till arvode till tillfälliga lärarbiträden och assistenter
höjes med...........................
Extra anslaget till samlingar och laborationer ökas med
Totala årliga ökningen i högskolans anslag per år skulle
sålunda bli................................
Härtill kommer dock dyrtidstillägg å avlöningarna.
kronor 10,500: —
2,500: —
» 4,200: —
» 5,000: —
kronor 22,200: -—
8
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.
Beträffande dispositionen av den av svenska cellulosaföreningen erbjudna
donationen å 250,000 kronor hava de kommitterade ansett, att härom överenskommelse
framdeles skulle kunna träffas, varvid som en form kunde
tänkas, att medlen fonderas till förmån för institutionen i fråga.
Såsom ovan nämnts torde av donationen under det första året cirka
50.000 kronor tagas i anspråk för inredningen av det provisoriska laboratoriet
och till en första mer provisorisk utrustning av institutionen. I den
mån ytterligare donationsmedel inflyta får lärarkollegiet föreslå, att dessa
medel måtte förvaltas av högskolan såsom en fond för att användas dels
till framtida komplettering av det permanenta laboratoriets utrustning, sedan
lokaler för ett dylikt beretts i högskolans nybyggnader vid Valhallavägen,
och dels för forskningsarbetet inom professuren; dock att högskolan skall
hava rättighet att under tiden av donationsmedlen bestrida mer tillfälliga
utgifter för assistent- och arbetshjälp vid institutionen samt för sådana behov,
som kunna visa sig nödvändiga för forskningsarbetets planmässiga bedrivande.
I anslutning till vad ovan anförts får lärarkollegiet livligt tillstyrka de
kommitterades hemställan om inrättandet av en professur i cellulosateknik
och träkemi vid tekniska högskolan.
Samtidigt vill lärarkollegiet här uttala sin stora tacksamhet och sin glädje
över den storslagna offervillighet, som givit sig uttryck i det av svenska
cellulosaföreningen gjorda erbjudandet.
Lärarkollegiet slutar med att hemställa, att Kungl. Maj:t ville i proposition
till 1927 års riksdag föreslå, att nödiga medel måtte anvisas på de
olika av kollegiet anförda anslagsposterna för att institutionen i cellulosateknik
och träkemi måtte komma till stånd vid ingången av budgetåret
1927—1928.
Styrelsen för tekniska högskolan har slutligen i skrivelse den 4 mars 1927
såsom utlåtande åberopat lärarkollegiets nu återgivna yttrande.
Av den nu utav mig lämnade redogörelsen framgår, att inrättande av en
professur i cellulosateknik vid tekniska högskolan är ett önskemål, som
under flera år stått på dagordningen, ehuru dess förverkligande av åtskilliga
anledningar hittills måst uppskjutas. Frågan synes mig emellertid nu
genom svenska cellulosaföreningens frikostiga anbud å en donation av
250.000 kronor hava kommit i ett nytt läge. Härtill kommer, att det
enligt min uppfattning måste vara av synnerlig vikt för pappers- och cellulosaindustrierna
att, för mötande av den allt hårdare konkurrensen från
utlandet, erhålla de förbättrade vetenskapliga möjligheter, som väntas följa
med inrättandet av den ifrågasatta professuren. Genom en fördjupning av
undervisningen vid tekniska högskolan i detta ämne och genom de forskningar
och vetenskapliga undersökningar, som böra bedrivas i samband
härmed, bör industrien erhålla det stöd i sitt arbete, varav den är i behov.
På grund härav anser jag mig böra förorda förslag till riksdagen
om inrättande vid tekniska högskolan av en professur i cellulosateknik
och träkemi. Beträffande tjänstgörings- och undervisningsskyldighet
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.
för innehavare av denna professur torde det få ankomma på Kungl. Maj:t
att i händelse av riksdagens bifall till förslaget utfärda erforderliga föreskrifter.
Vad beträffar de kostnader, som för statsverket bliva en nödvändig följd
av professurens upprättande, anser jag mig kunna i stort sett följa det
utav högskolans lärarkollegium uppgjorda, av mig i det föregående återgivna
förslaget. Kostnadsökningen, som av lärarkollegiet beräknats till
inalles 22,200 kronor — jämte dyrtidstillägg å avlöningarna — fördelar sig
enligt kollegiets förslag på flera anslag eller anslagsposter, och jag anhåller
nu att i tur och ordning få angiva dessa.
I nu gällande stat för högskolan är upptaget ett ordinarie förslagsanslag
till avlöningar till professorer å 386,000 kronor. Vid ett bifall till förslaget
om inrättande av professuren i cellulosateknik och träkemi skulle detta
belopp ökas med 11,460 kronor — motsvarande näst högsta löneklassen
inom avlöningsreglementets trettionde lönegrad, dyrortsgrupp G — till
397,460 kronor eller i avrundat tal 397,500 kronor. Härjämte bör i den
vid högskolans stat fogade Anm. 1 följande ändringar vidtagas, nämligen
att antalet professurer där upptages till 35 i stället för 34 samt att under
35) upptages den nytillkomna professuren i cellulosateknik och träkemi.
I högskolans stat är vidare upptaget ett ordinarie bestämt anslag å 47,000
kronor till arvode till tillfälliga lärarbiträden och assistenter. Vid ett bifall
till lärarkollegiets förslag, varemot jag i denna del icke har något att erinra,
skulle detta anslag behöva höjas med 4,200 kronor till 51,200 kronor.
Slutligen är i högskolans stat upptaget ett ordinarie bestämt anslag till
avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare m. fl. å 11,000 kronor. Vid bifall
till lärarkollegiets förslag, mot vilket jag icke heller i denna del har
något att erinra, skulle detta anslag ökas med 2,500 kronor till 13,500 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, som i
riksstaten för budgetåret 1926—1927 är upptaget med ett belopp av 672,600
kronor och av mig under punkt 115 av 1927 års åttonde huvudtitel föreslagits
skola höjas med 2,000 kronor till 674,600 kronor, skulle alltså behöva
höjas med ytterligare (11,500 + 4,200 + 2,500) 18,200 kronor till 692,800
kronor.
Under punkt 116 av 1927 års åttonde huvudtitel har vidare Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till beredande av ökade medel till samlingar och
laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 35,000 kronor, att av Kungl. Maj:t fördelas på de olika
avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
Lärarkollegiet har förordat en ytterligare höjning av detta anslags belopp
med 5,000 kronor till 40,000 kronor, och jag vill i så måtto förorda detta
förslag, att den nu ifrågasatta höjningen 5,000 kronor äskas av riksdagen
att utgå såsom tillfällig förstärkning av nämnda anslag.
Beträffande dispositionen av den utav svenska cellulosaföreningen erbjudna
donationen torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 193 höft. (Nr 226.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.
högskolans myndigheter och svenska cellulosaföreningen yttrat sig i ärendet,
framdeles meddela de närmare bestämmelser, som kunna visa sig bliva
av behovet påkallade.
Enligt vad jag inhämtat av statsrådet och chefen för finansdepartementet
hava under riksdagsbehandlingen av andra huvudtitlar besparingar överstigande
det belopp, varom här är fråga, blivit gjorda i förhållande till de
i statsverkspropositionen äskade belopp. Ett bifall till mitt förslag skulle
därför icke komma att medföra någon rubbning i den för riksdagen framlagda
finansplanen.
Under åberopande av det nu anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte — med ändring av vad under punkt 115 i åttonde huvudtiteln av
statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagits rörande det
ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan — föreslå riksdagen att,
1) under förutsättning att svenska cellulosaföreningen till
statsverket överlämnar en donation av 250,000 kronor, besluta,
att vid tekniska högskolan skall från och med den 1
juli 1927 inrättas en professorsbefattning i cellulosateknik
och träkemi med placering för innehavaren av denna befattning
i lönegraden B 30;
2) vid bifall härtill och under nyss angivna förutsättning,
dels öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska
högskolan under rubrik A. Avlöningsstat uppförda förslagsanslaget:
avlöningar till professorer, nu 386,000 kronor, med
11,500 kronor till 397,500 kronor;
dels öka det i den ordinarie staten under samma rubrik
uppförda anslaget: arvode till tillfälliga lärarbiträden och
assistenter, nu 47,000 kronor, med 4,200 kronor till 51,200
kronor;
dels öka det i den ordinarie staten under samma rubrik
uppförda anslaget: avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare
m. fl., nu 11,000 kronor, med 2,500 kronor till 13,500
kronor;
dels ock vidtaga den ändring i den vid staten fogade anmärkningen
1, att antalet professorsbefattningar vid högskolan
angives till 35 samt att under 35) ytterligare en professur
införes med ämnesområde: cellulosateknik och träkemi;
3) vid bifall till vad ej mindre ovan under 2) än även
under punkt 115 av 1927 års åttonde huvudtitel föreslagits
höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till
tekniska högskolan, avlöningar, nu 672,600 kronor med
20,200 kronor till 692,800 kronor;
4) till förstärkande av det under punkt 116 av 1927 års
åttonde huvudtitel äskade anslaget å 35,000 kronor till be
-
11
Kung1. Maj:ts proposition Nr 226.
redande av ökade medel till samlingar och laborationer vid
tekniska högskolan för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 5,000 kronor att användas för det ämnesområde,
som representeras av den nu föreslagna professuren
i cellulosateknik och träkemi.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Ödmann.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1927:188 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar angående tekniska högskolan ävensom en i ämnet väckt motion. s. 8 i texten
- SU 1927:90 Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar angående tekniska högskolan ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten