Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Sollefteå stad in. m

21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:228, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Sollefteå stad in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

1

tfr 228.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan

och Sollefteå stad in. m.; given Stockholms slott den

11 mars 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 11 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgken, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

Genom brev den 12 maj 1905 förordnade Kungl. Maj:t, att Västernorrlands

regemente skulle förläggas till den dåvarande köpingen Sollefteå, så snart

kasernetablissemang för regementet blivit därstädes uppfört, varjämte Kungl.

Maj :t bemyndigade arméförvaltningens fortifikationsdepartement att med

köpingen ingå avtal angående upplåtelse av mark till plats för kasernetablisseBihang

till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 195 höft. (Nr 228.) 572 27 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stadsfullmäktige

i

Sollefteå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

mang och övningsfält in. in. enligt av köpingen gjorda erbjudanden otdi villkor.

Mellan fortifikationsdepartementet och köpingen slöts i anledning härav ett

den 6 och den 26 juli 1905 dagtecknat kontrakt i ämnet, vilket torde få fogas

såsom bilaga (Bil. C) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Med erinran om att Västernorrlands regemente enligt 1925 års härordningsbeslut

vore avsett att nedbringas till s. k. begränsad organisation anförde stadsfullmäktige

i Sollefteå i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 januari 1926, att

stadsfullmäktige hyste den uppfattningen, att kronan vore pliktig att ersätta

staden den förlust, som staden tillskyndades i följd av regementets blivande

mindre organisation; och anhöllo därför stadsfullmäktige — på grund av närmare

utvecklad motivering, vartill jag i det följande återkommer — att

Kungl. Maj:t måtte åvägabringa förhandlingar mellan kronan och Sollefteå

stad, i syfte att staden måtte erhålla full gottgörelse i anledning av kaderminskningen.

Ifrågavarande framställning överlämnades till de sakkunniga för

undersökning av ersättningsfrågor i anledning av regementsindragningar m. m.

(den s. k. kasernkommittén).

De förhandlingar med staden, som härefter inleddes av kasernkommittén,

hava resulterat i en den 14 och den 21 december 1926 dagtecknad preliminär

överenskommelse, vilken torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) till statsrådsprotokollet

rörande detta ärende. Överenskommelsen, som angivits vara träffad

under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, går ut på, att

kronan skulle bereda staden ersättning i form av förhöjning i de priser, som

kronan enligt förutberörda 1905 års kontrakt erlägger till staden för vatten

och elektrisk ström, ävensom att kronan skulle utan vederlag å staden överlåta

ett område av Västernorrlands regementes övningsfält.

Sedan kasernkommittén i samband med nyssnämnda förhandlingar fått sin

uppmärksamhet riktad på de å Sollefteå gamla lägerplats belägna byggnader,

som — tidigare använda till sjukhus — sedan år 1921 stått obegagnade, har

kommittén därjämte avslutat ett den 9 och den 21 december 1926 dagtecknat

preliminärt avtal med Västernorrlands läns landsting, enligt vilket kronan

skulle å landstinget mot visst vederlag överlåta berörda byggnader jämte ett

däromkring beläget markområde. Detta avtal har likaledes träffats under förbehåll

av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, och torde detsamma böra

fogas såsom bilaga (Bil. B) till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Jag anhåller nu att få närmare redogöra för ifrågavarande uppgörelser,

vilka av kasernkommittén med skrivelse den 14 januari 1927 underställts

Kungl. Maj:ts prövning.

I förenämnda skrivelse den 23 januari 1926 anförde stadsfullmäktige i

Sollefteå i huvudsak följande.

När Sollefteå dåvarande köping år 1905 med arméförvaltningens fortifikationsdepartement

undertecknat kontrakt angående upplåtelse av mark m. m.

för Västernorrlands regementes kasernetablissemang och övningsplats, hade

köpingen påtagit sig mycket stora förpliktelser gentemot kronan. Att så skett

hade emellertid berott på den tillförsikt, samhället hyst, att förläggande av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

3

ett regemente till denna ort skulle verksamt bidraga till samhällets förkovran

och utveckling. Undertecknandet hade gjorts under den visserligen i avtalet icke

uttryckta men dock befintliga förutsättningen, att det till samhället förlagda

truppförbandet skulle vara av en storlek, som vid tiden i fråga varit den vanliga

för truppförband av motsvarande slag. Att de kommunala myndigheterna

räknat rätt i avseende på förhoppningarna om regementsförläggningens betydelse

för samhällets utveckling i olika hänseenden, belystes genom vissa vid

skrivelsen fogade uppgifter rörande folkmängd, taxeringsvärde å fastigheter,

taxerade inkomstbelopp och uttaxeringar inom Sollefteå köping och stad för

åren 1904—1924. Det vore ingalunda sannolikt, att Sollefteå dåvarande kommun

överhuvud skulle hava iklätt sig några uppoffringar för en förläggning

dit av ett truppförband av så ringa styrka, som regementet enligt dess nya

organisation framdeles komme att utgöra. T varje fall borde en minskning av

regementet till en bråkdel av den storlek, som vid tiden för avtalets ingående

hade avsetts, berättiga staden till gottgörelse från kronan. Men icke nog med

att undertecknandet av 1905 års kontrakt skett under nyss omförmälda förutsättningar

från kommunens sida, utan hade också samhällets hela kommunala

politik sedermera varit baserad på nämnda förutsättningar. I en del fall hade

sålunda besluten inom vederbörande kommunala korporation direkt framtvungits

av regementets storlek och omfattning. Stadsfullmäktige ville i detta

sammanhang framhålla en utbyggnad av elektricitetsverket och ny kraftstation,

dragande en sammanlagd kostnad av omkring 500,000 kronor. Tidigare

hade vattenledningsanläggningen, närmast för att kunna tillfredsställa regementets

behov, dragit en kostnad av cirka 225,000 kronor. Även övriga kommunala

beslut, exempelvis stadens insatser för bostadsbyggandet, stadsplaneregleringen,

kommunala mellanskolans successiva påbyggnad med fullständigt

gymnasium på stadens bekostnad m. in., sammanhängde mer eller mindre direkt

med regementets förläggning till staden.

Dessa för ett samhälle av Sollefteå stads ringa storlek så omfattande utgifter

hade givetvis icke kunnat gäldas utan upptagande av lån, som nu med

räntor och amorteringar starkt betungade stadens budget. Vid den genom regementets

delvisa indragning förorsakade minskningen av kommunala skatteobjekt

komme detta förhållande att ytterligare tynga stadens befolkning.

Stadsfullmäktige ville i detta sammanhang framhålla, att Sollefteå stad vore

den till folkmängden minsta garnisonsstad, som drabbades av 1925 års beslut

angående försvarsväsendets omorganisation, och att den beslutade partiella indragningen

av Västernorrlands regemente därför säkerligen komme att för

Sollefteå stad medföra menligare följder än en förestående total indragning av

truppförband kunde komma afl medföra för ett större och av en regementsförläggning

ekonomiskt mindre beroende samhälle.

Sollefteå stads förluster genom regementets minskning komme att väsentligen

bestå uti:

1) den direkta förlust, som uppkomme, genom att de engångskostnader, staden

fått vidkännas för regementets förläggning, till större delen gånge förlorade

utan motsvarande nytta för staden;

2) den minskning i inkomster för stadens vatten- och elektricitetsverk, som

följde av regementets minskade förbrukning av vatten och elektricitet;

3) den minskning i skatter och andra kommunala intäkter, som uppstode

genom utflyttning av militärpersonalen;

4) den indirekta förlust, staden kunde komma att lida genom minskad rörelse

inom samhället och minskade förvärvsmöjligheter för stadens civila innevånare;

samt

5) den indirekta förlust, som en med regementets minskning sammanhängande

ökning i skattebördan för stadens befolkning komme att innebära.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kasern
kommittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Vad anginge stadens engångskostnader för regementsförläggningen, hölle

stadsfullmäktige före, att staden vore berättigad att erhålla full gottgörelse för

sagda kostnader, enär förutsättningen för avtalet bortfallit genom eu så betydande

inskränkning i fråga om regementets omfattning, som nu beslutats. De

närmare grunder, efter vilka denna ersättning borde bestämmas, eller i vilken

omfattning, staden borde tillerkännas gottgörelse för minskade inkomster för

vatten- och elektricitetsverken, minskade skatteinkomster och indirekta förluster,

syntes emellertid stadsfullmäktige lämpligen kunna ske efter särskilda

förhandlingar mellan kronan och Sollefteå stad.

Såsom förut nämnts, överlämnades stadsfullmäktiges framställning till

kasernkommittén. Nämnda kommitté har i sin omförmälda skrivelse den 14

januari 1927 beträffande betydelsen för Sollefteå stad av 1925 års beslut i

försvarsfrågan samt stadens uppoffringar i anledning av regementets ditförläggning

m. m. anfört följande.

De år 1925 beslutade inskränkningarna i försvarsorganisationen berörde,

såvitt anginge Sollefteå stad, egentligen allenast Västernorrlands regemente.

Enligt beslutet i försvarsfrågan skulle regementet bibehållas men undergå viss

minskning. Utöver den reduktion, som enligt nämnda beslut inträdde för ett

infanteriregemente med normalorganisation, omfattande sex utbildningsenheter,

tillkomme för Västernorrlands regemente ytterligare den minskning, som föranleddes

av att detta truppförband tillhörde de infanteriregementen, vilka

skulle erhålla så kallad begränsad organisation, omfattande allenast fem utbildningsenheter.

Betydelsen för staden av nämnda beslut syntes i viss mån

framgå av nedanstående tablå:

Antal

Summa,

Årskon-

tingent

värnplik-

tiga

Härordning

av år

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

militär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

ningstid

för värn- pliktiga

i

1901............

47

38

267

33

4

—

389

598,000

630

240

1914............

53

39

204

33

4

—

333

806,000

630

( 340

\ 165 *)

1925............

36

25

118

21

4

4

208

547,000

650

140

*) Under det 8. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Beträffande de i tablån meddelade uppgifterna ville kommittén särskilt

framhålla, att i förhållande till 1901 års härordning — varå det mellan kronan

och staden angående regementets förläggning upprättade kontraktet vore

grundat — 1925 års organisation innebure en minskning av 11 officerare och

13 underofficerare. Vad musikpersonalen anginge, hade denna enligt 1901 års

härordning efter en år 1905 beslutad omorganisation bestått av 11 musikunderofficerare

och 22 man, tillhörande manskapet, men skulle enligt 1925 års härordning

utgöras av 1 musikdirektör, 5 musikunderofficerare och 15 man, tillhörande

manskapet. Antalet musikunderofficerare nedginge sålunda med 6,

men i stället tillkomme 1 musikdirektör. Jämförelsen mellan de enligt 1901

och 1925 års härordningar utgående avlöningsförmånerna, beräknade i enlighet

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kumjl. Maj.ts proposition nr 228.

med de av kommittén tillämpade grunderna, utvisade en minskning av

51,000 kronor. Till upplysning om den inverkan å stadens skatteintäkt, sistnämnda

minskning kunde antagas innebära, kunde nämnas, att kommunalskatten

per bevillningskrona under de tre senaste åren utgjort: 1924 6 kronor

70 öre, 1925 7 kronor och 1926 8 kronor.

Vad Sollefteå uppoffringar för Västernorrlands regemente anginge, hade

samhället åtagit sig vissa förpliktelser i det mellan dåvarande Sollefteå köping

och kronan den 6 och 26 juli 1905 upprättade kontraktet om regementets förläggande

till köpingen, och finge kommittén angående innehållet av kontraktet

hänvisa till detsamma (se Bil. C).

Staden hade i ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande uppskattat

sina prestationer på grund av detta kontrakt på följande sätt:

värdet av staden tillhörig, till kronan upplåten mark om 177

hektar efter 2,000 kr. per hektar ...................... kr.

besåning av 70 hektar av den överlämnade marken efter 30 kr.

per hektar .......................................... »

framdragande till kaserntomten av elektriska ledningar .... »

förlängning av vattenledningen, 200 m. å 16 kr. per meter .... »

ny avloppsledning i Djupögatan ........................ »

flyttning av Önsta ladugård till Tjärmyran .............. ;>

utläggning av Hågestavägen:

marklösen ................................ kr. 2,500: —

vägarbete ................................ » 2.000: — »

upplåtelse av fri grustäkt å stadens mark, 16,000 kbm. å 1 kr.

per kbm........................................... »

354.000: —

2.100: —

3.000: —

3,200: —

4.400: —

15.000: —

4.500: - 16,000: —

Summa kr. 402,200: —

Beträffande stadens uppoffringar hade stadsfullmäktige i skrivelsen den

23 januari 1926, bland annat, framhållit, hurusom samhällets hela kommunala

politik varit baserad på den förutsättningen, att det till samhället förlagda

truppförbandet skulle vara av en storlek, som vid tiden för 1905 års kontrakt

varit den vanliga för truppförband av motsvarande slag. samt att i en del fall

besluten inom vederbörande kommunala korporation direkt framtvungits av

regementets storlek och omfattning. Fullmäktige hade i detta avseende framhållit

en utbyggnad av elektricitetsverket och ny kraftstation, betingande en

sammanlagd kostnad av omkring 500,000 kronor. Tidigare hade vattenledningsanläggningen,

närmast för att kunna tillfredsställa regementets behov,

dragit en kostnad av cirka 225,000 kronor. Fullmäktige hade vidare påpekat,

att även övriga kommunala beslut, exempelvis stadens insatser för bostadsbyggandet,

stadsplanereglering, kommunala mellanskolans successiva påbyggnad

med fullständigt gymnasium på stadens bekostnad m. in., mer eller mindre

direkt sammanhängde med regementets förläggning i staden.

I gengäld för de kostnader, som regementets förläggning på sätt nu nämnts

medfört för Sollefteå, hade samhället haft åtskilliga fördelar av förläggningen,

i främsta rummet skatteintäkter under den tid, regementet varit förlagt till

platsen. Inflyttningen av regementet hade börjat år 1910, då kasernerna blivit

färdigställda, men först under år 1913, från och med vilket år regementets område

blivit införlivat med Sollefteå köping, syntes vederlaget för nyssberörda

kostnader hava kommit samhället fullt ut till godo. Av den tidigare återgivna

tablån framginge, att den fast anställda personalen vid regementet kunde beräknas

hava uppgått till 389 man enligt 1901 års härordning och 333 man

enligt 1914 års, samt att sammanlagda antalet officerare och underofficerare

enligt dessa härordningar utgjort respektive 85 och 92. Avlöningsförmånerna

i en stat enligt 1901 års härordning — utan det tillägg av 75 procent, varmed

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts proposition nr 228.

höjning skett i tablån — uppginge till i runt tal 342,000 kronor och avlöningsförmånerna

i de senare årens stater enligt 1914 års härordning, inberäknat dyrtidstillägg,

till 806,000 kronor. Den kommunalskatt, som utgått i Sollefteå

sedan förläggningen genomlördes, hade per bevillningskrona utgjort lägst 4

kronor 40 öre, år 1915, och högst 9 kronor 64 öre, år 1919.

Folkmängden i Sollefteå hade den 1 januari 1926 utgjort 2,690 personer. Den

inkomst, varå utskylder år 1926 utdebiterats till staden, hade uppgått till

3.199.000 kronor och det samma år utdebiterade beloppet till 255,910 kronor.

Samhället hade erhållit stad srättigheter från och med den 1 januari 1917.

Kasernkommittén övergår härefter till en redogörelse för det uppgjorda förslaget

till överenskommelse med Sollefteå stad. Härutinnan anför kommittén

följande.

hör beredande av ersättning åt Sollefteå stad för de förluster, som uppkomme

för staden med anledning därav, att Västernorrlands regemente skulle

erhålla begränsad organisation, hade kommittén inlett förhandlingar med

staden. Härvid hade staden till en början begärt ersättning för engångsutgifter

med 500,000 kronor, för minskade inkomster av vatten och elektricitet med

374.000 kronor samt för reduceringen av skatteintäkter med 280,000 kronor.

Beträffande de indirekta förluster, som komme att uppstå, hade staden förklarat,

att då desamma svårligen läte sig beräkna i penningar, de lämpligen, i

den mån det överhuvud vore möjligt, syntes böra täckas genom förläggandet

till staden av någon annan större statlig institution.

De sålunda framställda anspråken hade kommittén funnit uppenbarligen

sakna fog. Under förhandlingarnas gång hade staden också frånträtt desamma.

I stället hade av kommittén väckts förslag, att kronan skulle bereda staden

ersättning för uppstående förluster genom reglering av gällande pris å vatten

och elektrisk ström. Därjämte hade staden hemställt, att kronan måtte å staden

kostnadsfritt överlåta ett närmare angivet område av regementets övningsfält.

1905 års kontrakt om förläggning till Sollefteå av Västernorrlands regemente

(se Bil. C) upptoge i §§ 7 och 8 bestämmelser om pris å vatten och

elektrisk ström. I nämnda paragrafer föreskreves sålunda skyldighet för

Sollefteå köping att tillhandahålla regementet vatten och elektrisk ström till

samma pris, som större avnämare därav inom köpingen erlade, dock att priset

ej finge överstiga å vatten 12 öre per kubikmeter och å elektrisk ström 3 öre

per hektowattimme (=30 öre per kilowattimme).

Enligt reglemente lör Sollefteå stads vattenverk, antaget av stadsfullmäktige

den 29 januari 1926, utginge avgiften för vatten enligt mätare med 40 öre

per kubikmeter vid årlig förbrukning intill 1,000 kubikmeter. Vid större förbrukning

ägde styrelsen medgiva lägre pris. På grund av nyssnämnda bestämmelse

i 1905 års kontrakt erlade regementet i huvudsak 12 öre per kubikmeter

för det vatten, som regementet använde. Vattenförbrukningen vid regementet

och de för vattnet erlagda avgifterna under kalenderåren 1921—1925 framginge

av följande av staden lämnade uppgifter:

1921 62,882 kbm. 7,745 kr. 88 öre

1922 .............. 81,808 » 9,826 » 12 »

1923 .............. 48,083 » 5,860 » 84 »

1924 .............. 50,760 » 6,091 » 24 »

1925 .............. 56,203 » 6,736 » 36 >

För elektrisk ström betalades från och med år 1926 enligt av stadsfullmäktige

fastställd taxa per kilowattimme 40 öre för belysningsändamål, 25 öre

lör motordrift och 5 öre för hushållsändamål och uppvärmning. Beträffande

leveransen till regementet funnes ett särskilt kontrakt upprättat mellan rege
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:is proposition nr 228.

mentet och staden av den 30 juni 1925, gällande tillsvidare med ett ars uppsägning

per den 30 juni. Däri stadgades ett pris, per kilowattimme räknat, av

30 öre för ström till belysning, 15 öre för ström till motordrift och 4 öre för

ström till värmeanläggning, uttagen under tiden mellan kl. 9 e. m. och kl. 4

e. m. påföljande dygn. Under kalenderåren 1921—1925 hade regementet enligt

stadens uppgifter förbrukat ström till den myckenhet, som nedan angåves, och

därför erlagt följande avgifter:

1921 ....

.. 68,362

kwt

ä 25 öre

per kwt

1922 ....

.. 75,617

»

å 30 »

» »

1923 ....

.. 83,817

»

å 30 »

» »

1924j""

.. 80,810

... 6,067

»

»

å 30 »

å 15 »

» » ^

» » |

19251

... 81,612

»

ä 30 »

» »1

... 10,939

»

a 15 ^

» » J‘

17,090 kronor

22,685 »

25,145 »

25,153 »

26,124 »

Den av staden vid förhandlingarna slutligen gjorda hemställan beträffande

priserna å vatten och elektrisk ström innebure, att de i 1905 års kontrakt bestämda

maximiprisen skulle bortfalla och kronan i stället erlägga samma pri*

som större avnämare i staden med undantag’ av industriella anläggningar, dock att

kronan städse skulle erhålla rabatt med 25 procent å vattenpriset och med 121/?

procent å elektricitetspriset. Då de ovan anförda i allmänhet gällande priserna

skulle läggas till grund för de avgifter, regementet hade att erlägga, därest

förslaget genomfördes, komme förslagets realiserande att medföra en höjning

av den nuvarande vattenavgiften från 12 öre till 30 öre per kubikmeter samt av

priset å elektrisk ström för belysning och motordrift från 30 respektive 15 öre

till 35 respektive 21.9 öre per kilowattimme. Därest dessa priser hade tillämpats

under åren 1921—1925 skulle kronan för vatten och elektrisk ström, utöver de

erlagda avgifterna, hava betalat följande belopp:

1

-

Kalenderår

Merkostnad för

Summa

merkostnad

''

vatten

elektrisk ström

kronor

kronor

kronor

|

j 921 ...............................

11,118 !72

6.836

20

17,954

92''

1922 ..............................

14.71B 128

3,780

4.190

85 18,497

13

1 1923 ....................................

8,564 |06

65

12,754

71

1924 ......................................

9,136 76

4.458

97

13,595

/ 3

1 1925 ..................................................

10,124 i54

4,835

13] 14,9t>9

67

Den ökning av avgifterna, som i verkligheten komme att inträda med den

föreslagna prisförhöjningen, kunde emellertid antagas skola ej oväsentligt understiga

de i tablån anförda siffrorna. Anledningen härtill vore den att konsumtionen

av såväl vatten som elektrisk ström framdeles torde bliva lägre än vad

den hittills varit. Uppgifterna å förbrukningen under åren 1921—1925 av

nämnda förnödenheter avsåge nämligen även fjärde intendenturkompaniet, som

varit provisoriskt förlagt i Sollefteå men nu skulle indragas. Och pa grund <ia

den reducering, regementets manskapsstyrka skulle undergå, samt den förkortning

av utbildningstidens längd, som komme att inträda, maste regementets

behov av dessa förnödenheter minskas. Att i siffror med någon större grad av

tillförlitlighet angiva, huru stor förbrukningen komme att bliva, vore emellertid

ej möjligt, då konsumtionen berodde av flera ovissa faktorer och den inverkan,

berörda förändringar kunde komma att utöva, vore svår att beräkna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung], Maj:ts proposition nr 228.

Kedan nu växlade konsumtionen, på sätt iorenämnda uppgifter för åren 1921_

1925 gåve vid handen, avsevärt år från år.

Vad därefter anginge förslaget om överlåtelse å staden av viss mark, liade

staden vid förhandlingarna hemställt, att staden skulle erhålla ett område i

nordöstra delen av övningsfältet, sträckande sig från dess östra gräns västerut

längs järnvägen Sollefteå—Härnösand till Övergårds station. Detta område,

utgörande i längd omkring 600 meter och i bredd omkring 100 meter, vore till

sill västligaste del, i längd omfattande omkring 200 meter, beläget å mark, som

kronan före 1905 års kontrakt med Sollefteå köping genom köp av enskild

person förvärvat, medan återstoden tillhörde den jord, som köpingen genom

nämnda kontrakt upplåtit till kronan. Värdet av området kunde skattas till

-,000 kronor per hektar. Enligt stadens uppgift vid förhandlingarna liade

staden för avsikt att använda området till tomter för industriella anläggningar,

därtill området skulle särskilt lämpa sig på grund av närheten till Övergårds

station.

Då kasernkommittén haft att pröva de sålunda framställda förslagen om ersättning

åt Sollefteå i anledning av Västernorrlands regementes begränsade

organisation, hade särskilt fog synts föreligga för staden att framställa anspråk

ä kompensation. Staden hade sålunda iullgjort betydande direkta prestationer

för regementets förläggning till platsen, och de av förläggningen föranledda

mera indirekta kostnaderna hade jämväl varit avsevärda. I förhållande härtill

tedde sig det vederlag, staden hittills haft av regementet, jämförelsevis ringa.

\idare

samhallet hade helt nyligen förvärvat stadsrättigheter. Begränsningen av regementet

_torde jämväl komma att i viss mån ofördelaktigt inverka å stadens

ekonomi, även om reduceringen icke finge de menliga följder, som staden syntes

liava ioreställt sig.

i fV- ^örs^aSen om ersättning åt staden — reglering av priserna å vatten och

elektrisk ström samt överlåtelse å staden av viss mark - vore det förstnämnda

förslaget av den största betydelsen. Om också kronan vid ett antagande av förslaget

icke skulle få vidkännas en så avsevärd ökning av avgifterna, som tablån

bär ovan utvisade, syntes i allt fall en ganska stor merkostnad vara att förvänta.

Särskilt bleve detta förhållandet med vattenavgifterna. Men att ökningen

av nämnda avgifter kunde beräknas bliva så stor berodde därpå, att

kronan för vattnet erlade en i förhållande till stadens övriga förbrukare med

mätare å sin konsumtion synnerligen låg avgift. Det syntes sannolikt, att denna

avgift -12^ öre per kubikmeter — understege stadens självkostnadspris. Någon

uppgift härå hade ej kunnat erhållas, men från stadens sida hade uppgivits,

att vid beräkning av en amortering efter (i procent vattenverkets inkomster ej

försloge att täcka utgifterna. Under sådana förhållanden syntes en höjning av

vattenavgifterna i och för sig vara befogad, och så mycket större skäl torde

iorefmnas för att i ersättningsväg medgiva eu dylik höjning. Huru stor höjningen

borde vara, därom kunde naturligen råda olika meningar. Men kronan

syntes ej hava anledning motsätta sig ett förslag, vilket innebure en så pass

betydande förmån för kronan i förhållande till övriga förbrukare av vatten med

mätare å sin konsumtion, som en rabatt av 25 procent å det vanliga priset utgjorde.

Visserligen skulle bland de större förbrukarna ej inräknas industriella

anläggningar, men det oaktat torde kronan vara försatt i en ganska gynnad

ställning. Även i fråga om priset å elektrisk ström innebure förslaget en rabatt

för kronan. Rabatten vore väl lägre än rabatten å vattenpriset, men å

andra sidan vore höjningen av det nuvarande elektricitetspriset avsevärt mindre

än höjningen av vattenpriset. Någon erinran mot det föreslagna elektricitetspriset

syntes därför ej heller vara att framställa.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

9

Däremot hade kommittén icke ansett sig kunna tillmötesgå stadens framställning

om markförvärv i hela dess vidd. Enligt kommitténs mening borde

det begärda området med undantag av den del, som ej förut tillhört staden,

vara tillfyllest såsom ytterligare ersättning i anledning av regementets begränsade

organisation. Staden hade ock sedermera förklarat sig åtnöjas med

det sålunda reducerade området. Då regementets övningsfält hittills omfattat

ungefär 227 hektar och den ifrågavarande marken, som innehölle omkring 4

hektar, vore belägen i en utkant av fältet, torde något hinder ur militär synpunkt

icke möta mot överlåtelsen.

Den ersättning, som kommittén sålunda funnit böra tillkomma staden, hade

närmare angivits i en med staden träffad överenskommelse (se Bil. A), upptagande

tre moment: A, B och C.

I första momentet meddelades de bestämmelser, som erfordrats i anledning

av den överenskomna förändringen beträffande avgifterna för vatten och elektrisk

ström. Momentet innehölle ny lydelse av de båda stadganden, §§ 7 och 8,

i 1905 års kontrakt angående regementets förläggning (jfr bil. C), som reglerade

stadens skyldighet att leverera nämnda förnödenheter till regementet.

Ändringen vore avsedd att träda i tillämpning den 1 oktober 1927. På hemställan

av staden hade i § 7 upptagits ett stadgande av den innebörd, att därest

staden beviljade Yästernorrlands läns landsting rabatt för vatten till dess sjukvårdsinrättningar,

det sålunda bestämda priset icke skulle läggas till grund

för beräkningen av den avgift, regementet hade att betala för vattnet.

Moment B innehölle stadgande om överlåtelse till staden av förut angivna

område om ungefär 4 hektar av övningsfältet. I momentet lämnades en närmare

beskrivning av områdets gränser, hänförande sig till upprättad kartskiss.

Till träd estiden vore satt till den 1 juli 1928.

Stadgandei. i moment C vore föranlett av det mellan kommittén, å kronans

vägnar, samt Västernorrlands läns landsting upprättade avtalet, enligt vilket

landstinget skulle förvärva vissa å Sollefteå gamla lägerplats belägna byggnader,

som förut använts till sjukhus, för att där inreda en anstalt för något

socialt ändamål. I stadgandet ålades staden skyldighet att på sätt, som funnes

angivet i berörda avtal, tillhandahålla landstinget för anstaltens räkning vatten

och elektrisk ström till samma priser, som gällde för regementet. Sett i samband

med detta avtal, däri landstinget berättigades att anknyta ledningar för

vatten och elektrisk ström till de för regementets räkning framdragna ledningarna,

innebure stadgandet skyldighet för staden att till anstalten leverera

nämnda förnödenheter allenast i den mån de till regementet nu framdragna

ledningarna medgåve dylik leverans.

Slutligen har kasernkommittén beträffande det uppgjorda förslaget till avtal

med Västernorrlands läns landsting anfört följande.

Det med landstinget upprättade avtalet hade sin grund i ett av staden vid förhandlingarna

i ersättningsfrågan väckt förslag. De avsedda byggnaderna, vilka

stått obegagnade sedan nytt sjukhus år 1921 färdigställdes för Västernorrlands

regemente och Norrlands trängkår, bestode av en huvudbyggnad om tio

rum, två fristående paviljonger och en köksbyggnad. Byggnaderna vore uppförda

av trä och ej vinterbonade. De vore belägna i östra delen av regementets

övningsfält nära Övergårds järnvägsstation och icke långt från det område,

som staden skulle återfå. Vid förhandlingarna i ersättningsfrågan hade staden

föreslagit, att dessa byggnader skulle användas för något socialt ändamål.

Staden hade framhållit, att förläggandet i byggnaderna av ett sjukhus eller

annan dylik inrättning i sin mån kunde bidraga till att motverka de förluster,

reduceringen av regementet komme att medföra för samhället. I anledning av

s. 10 Kontrollera mot PDF

Chefen för

Västerno

rrlands

regemente.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

det sålunda framställda förslaget och med hänsyn till angelägenheten såväl att

byggnaderna åter komme till nytta som att kronan befriades från underhållskostnaderna,

hade kommittén hänvänt sig till landstinget med förfrågan, huruvida

landstinget vore villigt att av kronan köpa byggnaderna och där inreda ett

hem för kroniskt sjuka, varav behov förefunnes inom länet, eller ock någon

anstalt för annat socialt ändamål. Efter förhandlingar mellan kommittén och

landstinget hade ifrågavarande avtal upprättats (se Bil. B).

§ 1 i detta avtal innehölle stadgande om överlåtelse å landstinget av berörda

byggnader jämte ett å en bifogad kartskiss närmare angivet område däromkring

av högst tre hektar. Med hänsyn till övningsfältets omfattning syntes

någon olägenhet icke uppkomma för regementet av den ytterligare minskning

av nämnda fält, som nu förevarande områdes upplåtande skulle innebära.

§ 2 upptoge bestämmelser om köpeskillingen samt om det ändamål, vartill

byggnaderna skulle användas. Marken skulle betalas efter 2,000 kronor per

hektar, till vilket belopp dess värde uppskattats. Yad priset å byggnaderna

beträffade, hade landstingets representant från början ställt sig ovillig till att

landstinget erlade någon betalning för dem. Från landstingets sida hade framhållits,

att byggnaderna vore i synnerligen bristfälligt skick och att betslande

kostnader måste nedläggas ej blott å byggnaderna för att sätta dem i fullgott

stånd utan även å anläggningen i övrigt för att bringa densamma i ett sådant

skick, att den på ett tillfredsställande sätt kunde fylla sin uppgift som sjukhus

jämväl under den kallare årstiden. De sålunda anförda omständigheterna hade

synts kommittén äga visst fog, och hade kommittén med hänsyn härtill ansett,

att en köpeskilling å 6,000 kronor skulle kunna av kronan godtagas. I § 2 bestämdes

därför priset å byggnaderna till nämnda belopp.

Enligt föreskrift i § 3 skulle särskild avhandling, sedan avstyckning av

ifrågavarande område verkställts, upprättas mellan kronan och landstinget angående

fastighetens överlåtande. Tiden för tillträdet vore i § 8 angiven till den

1 juli 1927 eller den senare tidpunkt, som efter särskild överenskommelse kunde

bliva bestämd; vid tillträdet skulle köpeskillingen betalas. Det ålåge landstinget

enligt § 7 att bestrida kostnaderna för fastighetens inhägnande.

I § 4 berättigades landstinget att framdraga avloppsledningar över kronans

angränsande markområde, och § 5 stadgade rätt för landstinget att anknyta

ledningar för vatten och elektrisk ström till de för Västernorr lands regementes

räkning framdragna ledningarna. Sistnämnda paragraf innehölle tillika eu

erinran om stadens åtagande i moment C av överenskommelsen med kronan i

ersättningsfrågan att tillhandahålla landstinget vatten och elektrisk ström till

samma priser som regementet. I § 6 meddelades föreskrift, att vissa vägar finge

begagnas för den överlåtna fastigheten.

Över kasernkommitténs förevarande förslag hava utlåtanden avgivits av

chefen för Västernorrlands regemente, chefen för sjätte arméfördelningen samt

arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement.

Chefen för Västernorrlands regemente har anfört i huvudsak följande.

Enär den å Sollefteå läger befintliga sjukhusanläggningen numera icke vore

behövlig för regementet och den dessutom droge avsevärda kostnader i underhåll

och bränsle, samt södra delen av det till försäljning till landstinget föreslagna

området av övningsfältet vore mindre lämplig för övningar, hade regementschefen

ej något att erinra mot kasernkommitténs förslag i vad avsåge avtalet

med landstinget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Beträffande kommitténs förslag i övrigt ville regementschefen framhålla,

att regementet för sin utbildning vore till allra största delen hänvisat till ö'' - ningsfältet, enär utanför detta befintlig öppen terräng läge i sådan jordbrukskultur,

att densamma endast vintertid finge beträdas, för såvitt det icke skulle

medföra betydande kostnader. På grund härav hade varje del av regementets

välbelägen område sitt ändamål att fylla, och gällde detta icke minst det. till

överlåtelse till staden föreslagna området å övningsfältets nordöstra del, vars

betydelse ur övningssynpunkt ännu mera ökades, därest sjukhusomradet komme

att försäljas. Terrängen å denna del av övningsfältet vore för vissa övningai

den bästa, som fältet hade att erbjuda, Skulle båda de ifrågavarande områdena

undandragas regementet, komme den synnerligen välbelägna delen öster om

vägen från Sollefteå läger till Övergårds station att bliva i det närmaste värdelös

för alla sammanhängande i öst-västlig riktning gående övningar enär endast

en icke fullt 100 meters lucka komme att förefinnas mellan områdena i fråga.

Sollefteå stads industri vore till allra största delen törlagd till själva staden.

och endast tvenne fabriksanläggningar vore belägna i den utkant av staden,

som gränsade intill den till överlåtelse till staden avsedda delen av exercistältet.

Det syntes därför regementschefen, att icke något som helst behov för stadens

del förelåge, varken för närvarande eller i framtiden, att utöka dess redan tillräckligt

stora och ännu obebyggda områden norr om järnvägen intill Ångermanälven,

vilka vore belägna på samma sida om järnvägen som fabriksanläggningarna.

Järnvägen hade hittills varit den klart angivna gränslinjen i noll

för regementets område, och vore det ur flera synpunkter påkallat, att icke

någon vidare avsöndring gjordes söder om järnvägen ån av området omkung

sjukhusbyggnaderna.

Det förelåge visserligen icke något tvivel om att staden genom regementets

reducering komme att lida avbräck i fråga om inkomster, och det syntes regementschefen

naturligt, att staden härför erhålla någon kompensation, men ansåge

han det icke lämpligt, att denna från statens sida gåves på bekostnad av

regementets exercisfält, som vore lika behövligt nu som före regementets reducering.

Regementschefen funne det vida lämpligare, att kontant ersättning bereddes

staden till belopp, motsvarande värdet av ifrågavarande markområde.

eller omkring 8,000 kronor.

I fråga om den elektriska energien till regementet, hade mellan regementet

och staden nytt avtal träffats så sent som år 1925 efter eu taxa, som på goda

grunder finge anses skälig. Enligt kasernkommitténs förslag till avtal komme

emellertid regementet att få erlägga en avgift av 35 öre per kilowattimme belysningsström

och 21.!» ("tre per kilowattimme motorström, eller eu meravgitt a\

respektive 5 och 6.9 öre per kilowattimme, förorsakande en årlig utgiftsökning

(enligt 1925_1926 års förbrukning) av 3,(101 kronor 10 öre för belysnings
ström

och 1,048 kronor 30 öre för motorström, eller sammanlagt 4.739 kronor

40 öre per år. .

Beträffande vatten hade förbrukningen sistlidna räkenskapsår _ utgjort

50,537 kubikmeter, vadan vattenavgiften enligt kommitténs förslag till överenskommelse

och efter nu gällande taxa skulle komma att utgå med 30 öre per

kubikmeter eller 18 öre mera per kubikmeter än för närvarande, och skulle

härigenom förorsakas en merkostnad av 9,096 kronor 66 öre per år.

Det syntes regementschefen, att någon avsevärdare nedgång i förbrukningen

av elektricitet och vatten, med beräknade tjänstgöringsförhållanden, icke vore

att vänta i annan mån än på grund av fjärde intendenturkompaniets indragning,

som kunde beräknas medföra eu nedgång av 10 % av belysningsströmförbrukningen

och 5 % av vattenförbrukningen; härigenom skulle ifrågavarande merkostnader

reduceras med respektive 369 kronor 1 öre och 454 kronor 83 öre.

vadan de slutliga merutgifterna per år skulle utgöra 13,012 kronor 22 öre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Chefen för

sjätte arméfördelningen.

Arméförvaltningens

fortifikations-

och

intendent6- departement.

Departements
chefen.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 228.

Sollefteå städs verklig-a kostnader per kilowattimme energi och kubikmeter

vatten vore icke av regementschefen kända, men beträffande energi syntes kostnaden

kunna jämföras med de avgifter, den till staden jämväl förlagda trängre11

under motsvarande förhållanden erlade till Sollefteå sockens elektricitetsverk,

eller 23 öre per kilowattimme belysningsström och 15 öre per kilowatttimme

motorström (i genomsnitt för räkenskapsåret 1924—1925). Med utgående

från dessa siffror utgjorde regementets merkostnad per år enbart för

elektrisk energi med en beräknad förbrukning av 60,000 kilowattimmar belysningsenergi

(en ° summa som efter fjärde intendenturkompaniets indragning

komme att uppnås) och 11,000 kilowattimmar motorenergi 7,959 kronor.

.... En sådan överbetalning av elektrisk energi och vatten såsom kompensation

1 miliskad militärförläggning’, som skulle följa av den föreslagna överenskommelsen,

syntes regementschefen under alla förhållanden icke lämplig.

Sollettea städs rätt till ersättning av statsmedel vore enligt regementschefens

mening väl grundad, men syntes det honom icke vara förenat med statsnyttan,

att ersättningen på föreslaget sätt komme att ställas på en oviss framtid, och ej

heller att ett av regementets underhållsanslag drabbades av en utgift, som icke

hörde samman med regementets förvaltning.

Chefen för sjätte arméfördelningen har förklarat sig till alla delar instämma,

i vad regementschefen i ämnet anfört.

Arméföi valtningens fortifikations- och intendentsdepartement hava anfört,

att departementen beträffande förslaget om återställande till Sollefteå stad av

visst markområde anslöte sig till vad de militära myndigheterna i ärendet

yttrat, samt att departementen ansåge de föreslagna förhöjda avgifterna för

\atten

har tillika framhållit, att, därest i ett flertal fall kompensation till städer för

minskad militärförläggning skulle utgå i form av förhöjning av kontraherade

pris för vatten, gas och elektrisk ström, en ökning av anslaget till bränsle, lyse,

vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden torde bliva ofrånkomlig.

Genom det år 1905 avslutade kontraktet mellan kronan och dåvarande Sollefteå

köping åtog sig nämnda samhälle åtskilliga förpliktelser, vilkas fullgörande,

enligt vad av den lämnade redogörelsen torde framgå, medfört betydande

ekonomiska uppoffringar från samhällets sida. Västernorrlands regementes förläggning

till Sollefteå har därjämte åsamkat samhället avsevärda indirekta

kostnader. I förhållande härtill är, såsom av kasernkommittén framhållits, det

vederlag, staden hittills haft av regementet, jämförelsevis obetydligt. Den begränsning

av regementets storlek, som 1925 års härordningsbeslut innebär,

kommer givetvis att på stadens ekonomi utöva eu oförmånlig inverkan, som

till följd av stadens ringa folkmängd blir så mycket mera kännbar. Starka

billighetsskäl synas mig därför tala för att staden beredes någon kompensation

för de förluster, som tillskyndats densamma genom den nya härorganisationen.

Staden är enligt 1905 års kontrakt skyldig att tillhandahålla regementet

vatten och elektrisk ström till samma pris, som större avnämare därav inom

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts proposition nr 228.

staden erlägga, dock ej överstigande 12 öre per kubikmeter vatten och 30 öre

per kilowattimme elektrisk ström. Det av kasernkommittén nu framlagda förslaget

till överenskommelse innebär den lättnaden för staden, att de i kontraktet

en gång för alla fixerade, i förhållande till nuvarande penningvärde alltför

låga maximiprisen skulle bortfalla och kronan i stället erhålla rabatt med 2ö

respektive 121/» procent å det pris för vatten respektive elektrisk ström, som

erlägges av andra större avnämare än industriella anläggningar. Den undantagsställning,

som sålunda avsetts att kunna tillerkännas industriella anläggningar,

sammanhänger enligt vad jag inhämtat med stadens strävan att genom

beviljande av särskilda förmåner stimulera den industriella utvecklingen inom

samhället.

I olikhet mot de i ärendet hörda myndigheterna anser jag det vara till fullo

befogat, att en omreglering av grunderna för beräknandet av avgifterna för

vatten och elektrisk ström i förevarande fall äger rum på sätt här föreslagits.

Därav föranledes visserligen en ökning av utgifterna under bränsleanslaget,

men denna kostnadsökning kommer, till följd av begränsningen av regementets

organisation, säkerligen icke att uppgå till så stort belopp, som av regementschefen

beräknats. Det torde för övrigt kunna ifrågasättas, huruvida oa\sett

de särskilda skäl, som i detta fall kunna åberopas för ett tillmötesgående av

de framställda kraven på gottgörelse — det kan anses lämpligt, att staten

motsätter sig varje ändring i dylika, på obestämd tid ingångna avtal, innefattande

prisbestämmelser, som grundats på ett helt annat penningvärde än

det numera rådande.

Enligt det föreliggande förslaget till överenskommelse med Sollefteå stad

skall vidare kronan till staden utan vederlag överlåta ett område av omkring

4 hektar utav regementets övningsfält, De i ärendet hörda myndigheterna hava

gjort gällande, att avskiljandet från övningsfältet av ifrågavarande markområde

skulle medföra vissa olägenheter i avseende å de militära övningarna.

Med hänsyn bland annat till markområdets ringa omfattning i jämförelse med

övningsfältets totala ytvidd, som enligt kasernkommitténs uppgift utgör ungefär

227 hektar, synes mig emellertid någon avgörande betydelse icke kunna tillmätas

myndigheternas invändningar i förevarande avseende. Vid sådant 1 erhållande

och då det måste anses vara för staden av stor vikt att komma i besittning

av området, vilket särdeles väl lämpar sig till tomter för industriella anläggningar,

har jag funnit mig böra tillstyrka den ifrågasatta marköverlåtelsen.

Vad slutligen beträffar det föreslagna avtalet med Västernorrlands läns

landsting angående överlåtelse till landstinget av ett område om högst 3 hektar

av övningsfältet jämte de därå belägna sjukhusbyggnaderna, hava myndigheterna

häremot icke framställt några erinringar. Såsom förut nämnts, avses

byggnaderna att användas för en sjukvardsanstalt eller för annat socialt ändamål.

Vid den prövning, jag underkastat detta förslag till avtal, har jag funnit

detsamma vara av beskaffenhet att kunna för kronans del godtagas. De på

grund av bestämmelserna i avtalet inflytande försäljningsmedlen torde, i överensstämmelse

med vacl i liknande fall tidigare skett, böra tillgodoföras lantförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kung], Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna förut om förmälda den 14 och den 21 december 1926 mellan

Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Sollefteå

stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A) samt den

9 och den 21 december 1926 mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén,

å ena sidan, samt Västernorrlands läns landsting, å andra sidant

ingångna preliminära avtal (Bil. B);

dels ock medgiva, att de jämlikt sistnämnda avtal inflytande försäljningsmedlen

må tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

15

Bil, A.

Med anledning av att Västernorrlands regemente jämlikt 1925 års beslut i

försvarsfrågan från hösten 1927 skall erhålla begränsad organisation träffas

härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena. sidan,

under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, samt Sollefteå

stad, å andra sidan, följande överenskommelse:

A.

I det kontrakt, som den 6 och den 26 juli 1905 upprättats mellan Kungl.

Maj:t och kronan genom kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement

samt Sollefteå köping genom dess kommunalnämnd, skola de i §§ 7 och 8 intagna

bestämmelserna om skyldighet för Sollefteå köping ( = Sollefteå stad) att

tillhandahålla Västernorrlands regemente vatten och elektrisk ström in. m. från

och med den 1 oktober 1927 erhålla följande ändrade lydelse:

»§ 7.

Sollefteå stad förbinder sig att alltjämt i fullgott skick underhålla de till

Västernorrlands regementes kaserntomt framdragna ledningar för vatten och

avlopp samt att tillhandahålla regementet vatten till samma nettopris, som

större avnämare därav inom staden (med undantag av industriella anläggningar)

erlägga per kubikmeter, dock att regementet å nämnda pris städse skall erhålla

25 procents rabatt. Stadens skyldighet att i fråga om tillhandahållandet av

vatten åt regementet tillse, att vattentrycket bliver så kraftigt, att vattnet kan

inom kaserntomten tryckas upp till en höjd av åttio meter över havet, skall

alltjämt bestå.

Vad i denna paragraf stadgats om skyldighet för staden att tillhandahålla

regementet vatten till visst nettopris samt att å detta pris städse lämna regementet

25 procents rabatt utgör icke hinder för staden att bevilja Västernorrlands

läns landsting rabatt å dylikt nettopris för till landstingets sjukvårdsinrättningar

i Sollefteå levererat vatten.

§ 8.

Staden förbinder sig att alltjämt underhålla den till kaserntomtens gräns

framdragna ledningen för elektrisk belysning, samt att tillhandahålla regementet

elektrisk ström till samma nettopris, som större avnämare därav inom staden

(med undantag av industriella anläggningar) erlägga, dock att regementet

å nämnda pris städse skall erhålla I2V2 procents rabatt.»

B.

Kronan skall till Sollefteå stad utan ersättning återställa eu del av det

markområde, som enligt 1905 års kontrakt överlåtits till kronan för Västernorrlands

regementes räkning, nämligen den nordöstra delen av övningsfältet

med en areal av cirka 4 hektar gränsande i norr 400 meter mot järnvägen Sollefteå—Härnösand,

i öster 100 meter mot Nylands bys ägor till en punkt betecknad

a, i väster 100 meter mot Västernorrlands regementes nuvarande övningsfält

till en punkt betecknad b och i söder till eu linje, som förenar punkterna

a och b.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

ram''tfSS1® T jr markområde- som skall till staden återställas, ägt

rum, skall särskild avhandling upprättas mellan kronan och staden angående

1 Äi dFtir^ir6/''t -Sitad^n'' 4MaIrkområde(: må av staden tillträdas den

, 19/8,1 da ^fintligt skick. Kostnaderna för avstyckning av området ävensom

lagfart a detsamma bestridas av staden.

C.

värbarGrli Vä^tt“nl!*ri;lands läll« landsting enligt särskilt avtal av kronan för;™rCle

a S?lleftea gamla lagerplats belägna sjukhusbyggnaderna jämte erforderligt

markområde av fastigheten 67. seland Övergård för inredande därstädes

av ett sjukhus eller annan social anstalt, förbinder sig staden att på sätt,

håbnflkndSa+tnf T6!''-1 forbfurda av,tal. mellan krokan och landstinget, tillhandahålla

landstinget f ör anstaltens rakning vatten och elektrisk ström till samma

mente ^ elIer framdeles kunna bliva, gällande för Yästernorrlands rege
Av

denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl

Maj :t och kronan erhållit det ena och Sollefteå stad det andra exemplaret.

Stockholm den 21 december 1926.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Sollefteå den 14 december 1926.

för Sollefteå stad:

Nils Berlin.

Albin Bouvin.

O. Grönqvist.

C. G. Timberg.

Georg Clarin.

Per Ödman.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

17

Bil. B.

Mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, samt Yästernorrlands

läns landsting, å andra sidan, träffas härmed följande avtal:

§ 1.

Kronan överlåter och försäljer till landstinget ett markområde om högst tre

hektar av Sollefteå gamla lägerplats (61/* seland Övergård) jämte de härå belägna

sjukhusbyggnaderna, bestående av en huvudbyggnad, två fristående

paviljonger och en köksbyggnad. Markområdets gränser skola enligt preliminär

överenskommelse utgöras i öster av en där befintlig väg, i norr av en där förefintlig

häck, i väster av en genom övningsfältet ledande väg och i söder av en

där befintlig vall. I längd skall området innehålla i riktning öster—väster cirka

200 meter och i bredd i riktning norr—söder omkring 120 å 140 meter.

§ 2.

För marken skall landstinget till kronan utgiva betalning efter ett pris av

2,000 kronor per hektar.

Sjukhusbyggnaderna, vilka landstinget skall inreda för sjukvårds- eller

annat socialt ändamål, skola av landstinget övertagas för ett pris av 6,000

kronor.

§ 3.

Sedan avstyckning av det markområde, som landstinget enligt § 1 skall förvärva

av kronan, blivit verkställd, skall särskild avhandling upprättas mellan

kronan och landstinget angående fastighetens överlåtande. Kostnaderna för

avstyckning och lagfart å området bestridas av landstinget.

§ 4.

Landstinget berättigas att från sjukhusbyggnaderna låta framdraga avloppsledningar

över kronans angränsande markområde.

§ 5.

Landstinget äger att anknyta ledningar för vatten och elektrisk ström till

de för Yästernorrlands regementes räkning framdragna ledningarna. Enligt

avtal mellan kronan och Sollefteå stad har staden förbundit sig att tillhandahålla

landstinget vatten och elektrisk ström till samma priser, som gälla eller

framdeles kunna bliva gällande för dylik leverans till Yästernorrlands regemente.

§ 6.

Kronan medgiver, att såväl den till övergårds station ledande vägen som

ock den från sjukhusbyggnaderna västerut till allmänna landsvägen framdragna

vägen samt den mindre väg, som finnes anlagd från sjukhuset i riktning

mot Västernorrlands regementes nya kaserner, må fritt och obehindrat begagnas

för den sålunda överlåtna fastigheten.

§ 7.

Kostnaderna för inhägnande av försålda fastigheten bestridas av landstinget.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 195 höft. (Nr 228.) 572 27 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

§ 8.

Den försålda fastigheten må av landstinget i befintligt skick tillträdas den

1 juli 1927 eller å den senare tidpunkt, som efter särskild överenskommelse

kan bliva bestämd. Köpeskillingen betalas vid tillträdet.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. Maj:t och

kronan erhållit det ena och Västernorrlands läns landsting det andra exemplaret.

Stockholm den 21 december 1926.

För kasemkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Nils Berlin.

Härnösand den 9 december 1926.

För Västernorrlands läns landsting:

E. BERGÖKEN.

Ragnar Stattin.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228,

19

Kontrakt.

Bil. C.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 12 maj 1905 förordnat, att Kungl.

Västernorrlands regemente skall förläggas till Sollefteå köping, så snart

kasernetablissemang för regementet blivit därstädes uppfört, samt för den skull

bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet att med

köpingen ingå avtal angående upplåtelse av mark till plats för kasernetablissemang

och övningsfält m. m. enligt av köpingen gjorda erbjudanden och villkor,

har mellan Kungl. arméförvaltningen och Sollefteå köping träffats följande

överenskommelse:

l:o.

Sollefteå köping upplåter härigenom till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning

och med full äganderätt gravationsfritt det å härvid fogade karta med

röd begränsningslinje omslutna ägoområdet med därå nu befintlig skog, att användas

dels till plats för kasernetablissemang och dels till övningsfält för

Västernorrlands regemente, med rätt för kronan att tillträda den till plats för

kasernetablissemanget avsedda, å nämnda karta inom grön linje omslutna delen

av området genast efter upplåtelseavtalets ingående och den övriga delen därav

den 14 mars 1908.

2:o.

Köpingen förbinder sig att utan kostnad för kronan ombesörja, att all odlad

mark å sistnämnda del av ägoområdet varder senast under hösten 1906 igenlagd

och besådd till gräsvall.

3:o.

Köpingen förbinder sig att å nedannämnda tider och mot angivna pris tillhandahålla

kronan följande lägenheter i lika gott skick, vari de nu befinnas,

nämligen:

den 1 april 1906: rättarebostaden vid önsta mot .......... 7,500 kr.

och den 14 mars 1908: å Kraftstorp, mangårdsbyggnad och

ett uthus mot ...................................... 2,000 >

å Holmbergstorp d:o d:o mot............................ 2,000 »

å Vikbergstorp d:o d:o mot.............................. 1,500 » samt

å Berglundstorp d:o d:o mot ............................ 2,000 »

4:o.

Köpingen förbinder sig att hava bortfört den gamla ladugården vid önsta

inom en månad efter upplåtelseavtalets ingående samt stall och övriga ladugårdsbyggnader

därstädes senast den 1 april 1906, ävensom att senast den

1 oktober 1908 hava bortfört samtliga återstående byggnader, belägna inom det

område, som den 14 mars samma år skall till kronan överlämnas, samt avröjt

och planerat byggnadsplatserna.

5:o.

Köpingen förbinder sig att, då det åligger densamma att i och för markupplåtelsen

förvärva de delar av ifrågavarande ägoområden, till vilka köpingen

icke är ägare, samt att frigöra såväl dessa delar som det övriga området från

därå till äventyrs vilande gravationer, men hinder härför möjligen kunna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nv 228.

komma att för köpingen möta, så att större eller mindre del av ägoområdet

måste av kronan exproprieras, i sådant fall ersätta kronan alla de utgifter, av

vad slag de vara månde, som därigenom förorsakas kronan.

6:o.

Köpingen förbinder sig att senast den 1 april 1906, utan ersättning, till

kronan överlämna den vattenledning, som är anlagd mellan Sollefteå bruks å

och de nu på önstaplatån befintliga byggnaderna, samt att, likaledes utan ersättning,

medgiva kronan rätt att framdraga avloppsledning från kaserntomten

utmed och öster om köpingens östra gräns ned till Ångermanälven.

7 :o.

Köpingen förbinder sig att, senast inom sex månader efter det vattenledningsverk

i Sollefteå blivit av köpingen anlagt, kostnadsfritt för kronan hava

till kaserntomtens gräns framdragit ledningar för vatten och avlopp samt att

sedermera i fullgott skick underhålla dessa ledningar ävensom att tillhandahålla

regementet vatten till samma pris, som större avnämare därav inom

köpingen erlägga, dock icke överstigande tolv öre per kubikmeter; och skall i

fråga om framdragandet av vattenledningen samt tillhandahållandet av vatten

åt regementet iakttagas, att vattentrycket bliver så kraftigt, att vattnet kan

inom kaserntomten tryckas upp till en höjd av åttio meter över havet.

8:o.

Köpingen förbinder sig att sex månader efter skedd tillsägelse hava kostnadsfritt

för kronan till kaserntomtens gräns framdragit ledning för elektrisk

belysning samt att sedermera underhålla denna ledning ävensom att efter den

1 september 1907 tillhandahålla regementet elektrisk ström till samma pris,

som större avnämare därav inom köpingen erlägga, dock ej överstigande tre öre

per hektowattimme.

9:o.

Köpingen medgiver kronan rätt att från det köpingen tillhöriga, mellan

Sollefteå lägers järnvägsstation och Ångermanälven belägna grustaget utan ersättning

taga behövligt grus för uppförandet av kasernetablissemanget samt för

kaserntomtens planering och ordnande; dock att grustäktplatsens omfång skall

begränsas till ett område av högst en hektar.

10 :o.

Köpingen förbinder sig att, så långt utrymmet medgiver, mot stadgad ersättning

till vård å köpingens epidemisjukhus emottaga jämväl regementet tillhörande

epidemiskt sjuke värnpliktige.

ll:o.

Köpingen medgiver, att eventuella militärövningar utan särskild ersättning

få äga rum å de icke till enskilt begagnande upplåtna delar av köpingens utmarker,

under förbehåll likväl, att detta medgivande icke i ringaste mån får

inverka på köpingens fria dispositionsrätt till områdena i fråga, ävensom att

köpingens rätt till ersättning för den genom militärövningarna och vad därmed

äger sammanhang till äventyrs förorsakade skada bliver köpingen bibehållen.

12:°.

Alla erforderliga handlingar för vinnande av lagfart å ifrågavarande ägoområde

i den mån detsamma icke måste genom expropriation förvärvas skola av

köpingen kronan tillhandahållas. Kostnaderna för lagfarten bestridas av kronan

ensam.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-ts proposition nr 228.

21

13:o.

Köpingen tillförsäkras, att genom detta upplåtelseavtal icke någon inskränkning

göres i Sollefteå bruks och Sollefteå köpings lagliga rätt till användning

av Bruksåns vattendrag för flottning och dämning.

14:o.

Kronan medgiver, att nu befintliga vägar till T j ärmyran och Gnun ävensom

vägen från Bruksmon till landsvägen utefter västra gränsen av nuvarande

lägerplats samt, intilldess Bryggaregatan bliver ordnad, utfartsvägen från

Hågesta över järnvägen och ned till landsvägen få fortfarande såsom hittills

för bygdens behov begagnas.

15:o.

Köpingen medgives rätt att över det till kronan upplåtna området framdraga

ledningar för vatten i enlighet med de närmare föreskrifter Kungl. arméförvaltningen

kan meddela.

16 :o.

Kronan medgiver, att länslasarettets nuvarande vattenledning med filter får

bibehållas. Om ledningen på något ställe framgår över mark, som^kommer att

användas till byggnadstomt, skall den dock i enlighet med de av Kungl. arméförvaltningen

givna anvisningar genom köpingens försorg och på dess bekostnad

omläggas.

Av denna upplåtelsehandling äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.

arméförvaltningen erhållit det ena samt Sollefteå köping det andra.

Stockholm den 26 juli 1905.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:

G. C:SON BERGMAN.

Otto Zamore.

Axel Gökansson.

Sollefteå den 6:te Juli 1905.

För Sollefteå köping

Dess kommunalnämnd

gn. Ivar Hellström

enl. beslut

På en gång närvarande vittnen:

Alfred Jeanson. Hj. Ahlquist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts ‘proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Sollefteå stad m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1927:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Sollefteå stad m. m. s. 1 i texten